Förslag till resolution - B7-0187/2009Förslag till resolution
B7-0187/2009

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om våldet i Demokratiska republiken Kongo

9.12.2009

till följd av uttalandena av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen

Véronique De Keyser, Thijs Berman, Ana Gomes, Richard Howitt för S&D-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0187/2009

Förfarande : 2009/2792(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B7-0187/2009
Ingivna texter :
B7-0187/2009
Antagna texter :

B7‑0187/2009

Europaparlamentets resolution om våldet i Demokratiska republiken Kongo

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av sin resolution av den 20 november 2008 om EU:s reaktion på den försämrade situationen i östra Demokratiska republiken Kongo[1],

–       med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2008 om sammandrabbningar i Demokratiska republiken Kongos östra gränsområden[2],

       med beaktande av sin resolution av den 21 februari 2008 om Norra Kivu[3],

–       med beaktande av den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingens resolution av den 22 november 2007 om situationen i Demokratiska republiken Kongo, särskilt de östra delarna, och dess konsekvenser för regionen,

–       med beaktande av sin resolution av den 15 november 2007 om EU:s hantering av instabila situationer i utvecklingsländer[4],

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 oktober 2007, ”EU:s hantering av instabila situationer – insatser för hållbar utveckling, stabilitet och fred i svåra förhållanden” (KOM(2007)0643), och tillhörande arbetsdokument (SEK(2007)1417),

–       med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 60/1 av den 24 oktober 2005 om resultaten från 2005 års världstoppmöte, särskilt punkterna 138–140 om skyldigheten att skydda befolkningar,

–       med beaktande av rådets förklaring av den 27 oktober 2009 om området kring de stora sjöarna i Afrika,

–       med beaktande av rådets uttalande av den 10 oktober 2008 om situationen i den östra delen av Demokratiska republiken Kongo,

–       med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1856 (2008) om Monucs mandat,

–       med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.     Striderna mellan den kongolesiska armén, den avsatte generalen Laurent Nkundas rebellertrupper, Demokratiska styrkorna för Rwandas befrielse (FDLR) och ugandiska trupper från Herrens motståndsarmé (LRA) fortsätter att innebära outhärdliga prövningar för civilbefolkningen i Demokratiska republiken Kongos östra provinser.

B.     Konflikten i Demokratiska republiken Kongo har krävt 5 400 000 människoliv sedan 1998 och orsakar fortfarande, direkt eller indirekt, hela 45 000 dödsfall varje månad[5].

C.     Enligt rapporterna från FN:s flyktingkommissariat finns det ungefär 1 460 000 internflyktingar i Demokratiska republiken Kongo, varav 980 000 i Nordkivu[6].

D.     De humanitära organisationerna tar för närvarande hand om 200 000 flyktingar i lägren kring staden Goma och beräknar att upp till en miljon civila lever i skogarna för att undkomma våldet. Situationen i flyktinglägren fortsätter att försämras.

E.     Mandatet för Förenta nationernas uppdrag i Demokratiska republiken Kongo (Monuc) baseras på kapitel VII i FN-stadgan, vilket innebär att alla medel som krävs får användas för att förhindra alla försök till våldutövning av utländska eller kongolesiska väpnade grupper och som innebär ett hot mot den politiska processen, och för att skydda civila som löper omedelbar risk att utsättas för fysiskt våld.

F.     Av FDLR:s soldater, som beräknas uppgå till 6 000, har 1 243 kunnat avväpnas vid de militära operationer som genomförts sedan januari 2009, inklusive Operation Kimia II. Samtidigt fortsätter FDLR att rekrytera och har kapacitet att genomföra dödliga angrepp mot civila[7].

G.     Kongolesiska armésoldater har varit inblandade i fler än 500 dödsfall bland civilbefolkningen sedan Operation Kimia II inleddes. Dessutom fortsätter rebelltrupper, FDLR:s soldater och den kongolesiska armén själv att göra sig skyldiga till våldtäkter, tvångsrekrytering av civila och barnsoldater samt allvarliga människorättskränkningar i de östra delarna av Demokratiska republiken Kongo.

H.     President Kabila har begärt att en plan för ett tillbakadragande av Monucs trupper ska läggas fram för honom senast den 30 juni 2010.

I.      Enligt FN:s flyktingkommissariat har en ny våg av stridigheter fått 21 800 människor, i huvudsak munzaya-folket, att lämna sina hem i och runt Dongo och fly till Demokratiska republiken Kongo[8].

J.      Den kongolesiska armén har fortfarande inte de mänskliga, tekniska och ekonomiska resurser som krävs för att utföra sina uppgifter i de östra provinserna av Demokratiska republiken Kongo, något som tillsammans med den bristande disciplinen i de militära leden är till hinder för arméns roll i arbetet med att skydda befolkningen och återupprätta freden.

K.     FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (OCHA) rapporterar att sammanlagt 108 angrepp har genomförts mot humanitära hjälparbetare under 2009, bland annat genom att de mördats, rövats bort eller bestulits på sina fordon och andra tillgångar. Detta utgör en markant ökning jämfört med 2008.

L.     Ett flertal humanitära organisationer har tvingats att upphöra med sin verksamhet, och hjälparbetarna i Nordkivu kan inte nå fram till åtminstone 70 procent av de behövande.

M.    För att uppnå en betydande förbättring på hälsan och minska dödligheten i Demokratiska republiken Kongo i stort, och i de östra provinserna i synnerhet, kommer det att krävas flera års outtröttligt engagemang och stora investeringar både från den kongolesiska regeringens sida och från det internationella samfundet trots den globala finanskrisen.

1.      Europaparlamentet begär att man omedelbart sätter stopp för våldet och människorättskränkningarna i de östra delarna av Demokratiska republiken Kongo. Det måste till ytterligare insatser för att få ett slut på utländska beväpnade gruppers aktiviteter i östra Demokratiska republiken Kongo, särskilt FDLR:s aktiviteter. Parlamentet uppmanar regeringen i Demokratiska republiken Kongo och regeringarna i andra länder i regionen att vidta de åtgärder som krävs i detta syfte.

2.      Europaparlamentet hyser fortsatt djup oro inför den förvärrade humanitära situationen i östra Demokratiska republiken Kongo, efter de illdåd som begåtts mot lokalbefolkningarna av FDLR, LRA och den kongolesiska armén, och även inför de senaste rapporterna om att kongolesiska soldater har mördat minst 270 civila i städerna Nyabiondo och Pinga i Nordkivu och att de senaste stridigheterna har tvingat 21 800 människor att fly från sina hem i och runt Dongou i väster.

3.      Monucs samarbete med den kongolesiska arméns i Operation Kimia II och de senaste rapporterna om att Monuc skulle vara inblandat i ohyggligheter är särskilt oroväckande. Europaparlamentet medger dock att Monucs fortsatta närvaro ändå är nödvändig och kräver att allt görs för att Monuc ska kunna fullgöra sitt uppdrag när det gäller att skydda de människor som hotas. Rådet uppmanas i detta hänseende att spela en ledande roll för att få FN:s säkerhetsråd att stödja Monuc genom att öka dess operativa kapacitet och på ett bättre sätt fastställa Monucs prioriteringar, som för närvarande är 41 till antalet.

4.      Europaparlamentet beklagar å det djupaste de massakrer, brott mot mänskligheten och sexuella våldshandlingar mot kvinnor och flickor som fortgår i de östra provinserna. Alla berörda myndigheter uppmanas att omgående vidta åtgärder för att dra gärningsmännen inför rätta och FN:s säkerhetsråd uppmanas än en gång att snarast vidta alla åtgärder som verkligen kan förhindra ytterligare angrepp mot civilbefolkningen i de östra provinserna av Demokratiska republiken Kongo.

5.      Europaparlamentet uppmanar alla aktörer att bekämpa straffriheten och upprätthålla rättsstatsprincipen, framför allt när det gäller att motverka våldtäkter på kvinnor och flickor och rekrytering av barnsoldater. Demokratiska republiken Kongos regering uppmanas att se till att de som gjort sig skyldiga till människorättskränkningar och brott mot internationell humanitär rätt ställs inför rätta och att den fullt ut samarbetar med Internationella brottmålsdomstolen.

6.      Europaparlamentet betonar vikten av att man tar itu med korruptionen och ser till att de som gör sig skyldiga till människorättskränkningar inom de kongolesiska väpnade styrkorna ställs inför rätta. Monuc spelar en avgörande roll för att detta sker genom gemensam planering och genomförande av operationer och lämpliga uppföljningsmekanismer vad gäller missbruk och stöld av soldaternas löner.

7.      Europaparlamentet framhåller vikten av en strikt kontroll av den kongolesiska arméns befälhavare och soldater. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang rådets nyligen fattade beslut om att inleda ett gemensamt rådgivnings- och biståndsuppdrag för reform av säkerhetssektorn i Demokratiska republiken Kongo (EUSEC RD Congo). Parlamentet upprepar dessutom vikten av utbildning och betalning av skäliga löner för att åstadkomma förändringar och förbättra disciplinen inom den kongolesiska armén.

8.      Europaparlamentet förväntar sig att de kongolesiska myndigheterna kommer att fullgöra sitt åtagande vad gäller att anordna och säkerställa finansieringen av de planerade lokalvalen. Rådet och kommissionen uppmanas att göra allt de kan för att stödja valprocessen genom att i samarbete med de kongolesiska myndigheterna ta itu med de förvaltningsmässiga problemen, bristen på insyn och kränkningarna av medborgerliga och politiska rättigheter.

9.      Europaparlamentet uppmuntrar samtliga regeringar i området kring de stora sjöarna och det internationella samfundet att inleda en dialog i syfte att samordna sina insatser för att stoppa våldet i de östra delarna av Demokratiska republiken Kongo. I det sammanhanget bör man lägga särskild tonvikt vid försoning, människors säkerhet, en högre grad av rättslig ansvarsskyldighet samt återvändande och integration för flyktingar och internflyktingar.

10.    Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i regionen genom förbättrade bilaterala diplomatiska förbindelser mellan Demokratiska republiken Kongo och Rwanda, och uppmanar Demokratiska republiken Kongo och Rwanda att fullt ut genomföra de avtal som ingåtts i Nairobi och Goma samt Ihusi-avtalet av den 23 mars 2009.

11.    Europaparlamentet framhåller den betydelse som den internationella konferensen för området kring de afrikanska stora sjöarna och Ekonomiska gemenskapen för länderna vid stora sjöarna har för att bidra till fred och ekonomisk utveckling i regionen. Därför uppmuntras gränsöverskridande projekt med Rwanda som en del av arbetet inom Ekonomiska gemenskapen för länderna vid stora sjöarna.

12.    Europaparlamentet beklagar djupt det ökade våldet mot hjälparbetare, vilket får allvarliga återverkningar på den humanitära situationen på fältet. Myndigheterna i Nordkivu uppmanas att inleda grundliga undersökningar om varje incident och att omedelbart utöka skyddet.

13.    Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att upprätthålla och öka finansieringen av det humanitära biståndet i de östra delarna av Demokratiska republiken Kongo med tanke på det allt större antalet internflyktingar och de försämrade villkoren. Parlamentet stöder i detta syfte den uppmaning som utfärdades av FN den 30 november 2009 tillsammans med 380 hjälporganisationer och icke-statliga organisationer att under 2010 samla in 7,1 miljarder dollar till humanitärt bistånd och uppmanar med kraft alla medlemsstater att lämna ett skäligt bidrag.

14.    Rebellgruppernas olagliga handel med mineraler och andra naturtillgångar i de östra delarna av Demokratiska republiken Kongo är oroväckande. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att insistera på samtal med regeringen i Demokratiska republiken Kongo och regeringarna i grannländerna om att genomföra effektiva system för naturtillgångarnas spårbarhet och ursprung.

15.    Europaparlamentet fördömer med kraft dödsdomarna mot en brittisk och en norsk medborgare, nämligen Tjostolv Moland och Joshua French, i Kinshasa den 3 december, och begär att domarna hävs och att de får en rättvis rättegång.

16.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, den höga representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, medlemsstaternas regeringar och parlament, Afrikanska unionens institutioner, FN:s generalsekreterare, biträdande generalsekreterare för humanitära frågor samt katastrofhjälpsamordnare, FN:s säkerhetsråd, FN:s råd för mänskliga rättigheter samt parlamenten och regeringarna i området kring de stora sjöarna.