Förslag till resolution - B7-0111/2011/REV1Förslag till resolution
B7-0111/2011/REV1

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om rättsstatsprincipen i Ryssland

9.2.2011

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen

Eva-Britt Svensson, Helmut Scholz för GUE/NGL-gruppen

Förfarande : 2011/2515(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B7-0111/2011
Ingivna texter :
B7-0111/2011
Antagna texter :

B7‑0111/2011

Europaparlamentets resolution om rättsstatsprincipen i Ryssland

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland,

–   med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Ryska federationen som trädde i kraft 1997 och som har förlängts i väntan på att ersättas av ett nytt avtal,

–   med beaktande av de pågående förhandlingarna om ett nytt avtal som skulle skapa en ny heltäckande ram för förbindelserna mellan EU och Ryssland,

–   med beaktande av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, FN:s förklaring om människorättsförsvarare och FN:s förklaring om enskildas, gruppers och samhällsorgans rättighet och skyldighet att främja och skydda allmänt erkända mänskliga rättigheter och grundläggande friheter,

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. I sin World Report 2011 hävdar Human Rights Watch följande: ”Ryssland visade ökad öppenhet för internationellt samarbete om mänskliga rättigheter, men det allmänna människorättsklimatet i landet förblev mycket negativt. President Dmitrij Medvedevs retoriska utfästelser om mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen har inte backats upp av konkreta åtgärder för att stödja det civila samhället. År 2010 skedde nya attentat mot människorättsförsvarare, och gärningsmännen till skamlösa mord under tidigare år har inte straffats.”

B.  Till och med Valerij Zorkin, ordförande för den ryska författningsdomstolen, har konstaterat att ”ett verkligt rättsligt medvetande och respekt för lagen ännu inte har införlivats i ett allmänt accepterat värdesystem, inte ens hos många offentliga tjänstemän som ofta tror att statens och statsägda företags intressen per definition ska ha företräde framför vanliga medborgares intressen”.

C. Ett antal uppmärksammade fall, såsom den andra rättegången mot Michail Chodorkovskij och Platon Lebedev, förfarandena mot chefer och jurister hos HSBC/Hermitage, utredningen av mordet på Anna Politkovskaja, åtalet mot Jurij Samodurov och avskedandet av domaren Olga Kudesjkina och flera andra domare, är oroande tecken på att respekten för rättsstatsprincipen håller på att försämras i Ryssland.

D. Europarådet har kritiserat att domare utsätts för ökande påtryckningar som syftar till att säkerställa fällande domar i nästan samtliga fall som statsåklagaren drar till domstol. Jurister utsätts fortfarande för husrannsakningar, beslagtaganden och andra former av påtryckningar, i strid med rysk lag och Europarådets normer.

E.  Närmare 30 procent av de fall som väntar på att tas upp i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna gäller nu Ryssland, vilket är betydligt mer än för något annat land. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har utfärdat mer än 150 domar där Ryssland hålls ansvarigt för allvarliga människorättskränkningar i Tjetjenien. Ryssland fortsätter att betala de utdömda ersättningsbeloppen till offren men underlåter att genomföra själva kärnan i domarna, särskilt att företa effektiva undersökningar och ställa gärningsmännen till svars.

F.  Ryssland har fallit till plats 154 (av 178) i Transparency Internationals rankning av länder efter upplevd korruption hos deras offentliga tjänstemän (inbegripet poliser och domare).

G. Trots Kremls upprepade uttalanden om vikten av normala arbetsvillkor för icke-statliga organisationer riskerar människorättsförsvarare att utsättas för trakasserier och attacker, och de som arbetar för att sätta stopp för straffriheten i Nordkaukasien är särskilt utsatta.

H. Icke-statliga organisationer och medierna hotas av vaga antiextremistlagar. I juli 2010 antogs nya bestämmelser i lagen om den federala säkerhetstjänsten FSB som gör det möjligt för FSB att utfärda varningar till enskilda, organisationer och medier. Varningarna innebär att de enskilda eller organisationerna måste upphöra med den verksamhet som FSB anser vara faktiskt eller potentiellt extremistisk.

I.   Antalet fall av godtyckliga restriktioner av mötesfriheten blir allt fler, och fredliga demonstranter drabbas av allt hårdare straff från myndigheternas sida. Under hela 2010 fortsatte polisen att, ibland med våld, skingra de offentliga möten som hölls i stora städer den 31 varje månad till stöd för artikel 31 i författningen, där mötesfriheten garanteras. De personer som organiserar demonstrationer utsätts ofta för trakasserier och hot, bland annat från brottsbekämpande personal eller medlemmar av regeringsvänliga organisationer.

J.   Migrerande arbetstagare i Ryssland utsätts för sådana övergrepp som att pass konfiskeras, kontrakt nekas, löner betalas för sent eller inte alls och arbetsförhållandena är osäkra. De lagändringar som antogs i maj innebär att utländska arbetstagare knyts ännu närmare till sina arbetsgivare och detta kan avskräcka en arbetstagare från att lämna en arbetsgivare som gör sig skyldig till övergrepp. Detta är särskilt oroande i samband med de storskaliga byggnadsprojekt som krävs för att Ryssland ska kunna stå värd för de olympiska vinterspelen i Sotji 2014.

1.  Europaparlamentet betonar att rättsstatsprincipen och respekten för mänskliga rättigheter är viktiga för stabiliteten i regionen. Parlamentet anser att EU och Ryssland liksom alla andra länder måste arbeta aktivt för att garantera dessa principer för alla sina medborgare. Parlamentet insisterar på att detta är ett viktigt kriterium för att förbindelserna mellan EU och Ryssland ska utvecklas.

2.  Europaparlamentet betonar återigen att demokrati och mänskliga rättigheter måste vara en central del i det nya omfattande ramavtalet med Ryska federationen, framför allt när det gäller att fastställa och införliva en effektiv och praktiskt tillämpbar människorättsklausul.

3.  Europaparlamentet uppmanar återigen till en intensifiering av dialogen mellan EU och Ryssland om mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen och till att öppna denna process så att Europaparlamentet, den ryska statsduman, det civila samhällets organisationer, icke‑statliga organisationer och människorättsorganisationer kan bidra till dialogen på ett effektivt sätt.

4.  Europaparlamentet betonar att det för rättsstatsprincipen och skyddet av individens frihet är av fundamental betydelse att de straffrättsliga systemen i hela Europa skyddas mot politiskt motiverad inblandning. Parlamentet är mycket bekymrat över de fall där Ryssland har underlåtit att garantera denna princip. Parlamentet betonar att inga hänvisningar till någon påstådd särart i ett lands historiska arv eller rätts- eller ledningstraditioner kan användas som en förevändning för att ignorera eller ännu värre kränka internationella rättsliga och demokratiska normer, mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet.

5.  Europaparlamentet uttrycker sin sympati och solidaritet med vänner och familjer till alla offer i bombattentatet på Domodedovo-flygplatsen i Moskva och andra attentat mot den civila befolkningen i Ryska federationen den senaste tiden. Parlamentet betonar att kampen mot sådana terroristdåd inte får leda till ytterligare begränsningar av grundläggande medborgerliga rättigheter. Parlamentet är i detta hänseende djupt oroat över FSB:s nya handlingsutrymme.

6.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över det våld och de terroristdåd som på nytt blossar upp i Ryska federationen, särskilt i Nordkaukasien. Parlamentet kräver å ena sidan ett slut på sådana terroristdåd och uppmanar å andra sidan de ryska myndigheterna att sätta stopp för den utbredda straffriheten för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och den allmänna laglösheten i regionen.

7.  Europaparlamentet uppmanar Ryssland att fullt ut respektera sina förpliktelser som medlem av OSSE och Europarådet, också i fråga om respekten för föreningsfriheten och rätten att hålla fredliga demonstrationer.

8.  Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att sätta stopp för den omfattande straffrihet som fortfarande gäller för våldsbrott mot människorättsaktivister och att skydda och garantera deras fysiska integritet i enlighet med de aktuella internationella och regionala instrumenten för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar särskilt de ryska myndigheterna att anta preventiva åtgärder för att skydda människorättsaktivister, till exempel att inleda utredningar så snart något hot mot dem kommer till åklagares eller rättsväsendets kännedom.

9.  Europaparlamentet begär i händelse av fällande domar mot Ryska federationen från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna att de ryska myndigheterna återupptar utredningarna och ser över de rättsliga systemen så att ytterligare överträdelser av internationell rätt ska kunna undvikas.

10. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas parlament och regeringar, Ryska federationens regering och parlament, OSSE och Europarådet.