FÖRSLAG TILL RESOLUTION om hungersnöden i Östafrika
12.9.2011
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Michèle Striffler, Filip Kaczmarek, Cristian Dan Preda, Mario Mauro, Roberta Angelilli, Alf Svensson, Birgit Schnieber-Jastram, Eduard Kukan för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0490/2011
B7‑0493/2011
Europaparlamentets resolution om hungersnöden i Östafrika
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Afrikas horn,
– med beaktande av millennieutvecklingsmålen,
– med beaktande av den höga representanten Catherine Ashtons uttalande den 24 augusti 2011 om EU:s insatser mot den rådande hungersnöden i Östafrika,
– med beaktande av den internationella givarkonferens som organiserades av Afrikanska unionen den 25 augusti 2011 i Addis Abeba,
– med beaktande av sin resolution av den 17 februari 2011 om stigande livsmedelspriser,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den ihållande torka som plågar Afrikas horn har tillsammans med konflikterna i regionen, de höga livsmedelspriserna och de allt knappare resurserna framkallat den största humanitära och livsmedelsrelaterade krisen i världen. Enligt FN:s kontor för samordning av humanitära frågor är i dagsläget 13,3 miljoner människor drabbade av krisen, som har tvingat 840 000 människor på flykt och redan kostat tiotusentals livet, varav mer än hälften barn.
B. Afrikas horn befinner sig i en dubbel nödsituation med den värsta torkan på 60 år tillsammans med enorma folkförflyttningar. Exempelvis lever 7,5 miljoner somalier som flyktingar antingen inom landet eller i något av grannländerna.
C. Enligt FN:s definition råder hungersnöd i ett land om minst 20 % av hushållen upplever allvarlig livsmedelsbrist, minst 30 % av befolkningen lider av svår undernäring och dödligheten är minst 2 på 10 000 om dagen.
D. I de flesta av de torkdrabbade regionerna är över 30 % undernärda, alltså mer än dubbelt så många som den internationellt erkända gränsen för när en nödsituation ska anses råda.
E. Med fyra miljoner människor drabbade och sex regioner som förklarats befinna sig i hungersnöd är Somalia det land som drabbats hårdast av denna humanitära katastrof. Situationen har förvärrats av Somalias brist på naturresurser och konsekvenserna av 20 års konflikt på landets territorium.
F. Hungersnöden driver tusentals människor på flykt varje vecka, och den humanitära situationen i flyktinglägren förvärras från dag till dag – 30 % av alla barn under fem år är undernärda, kolera- och mässlingepidemier har brutit ut och flera fall av våldtäkt har konstaterats.
G. Dadaab i Kenya är i dagsläget det största flyktinglägret i världen med sina 400 000 personer, trots att det egentligen bara är avsett för 90 000. Varje dag tar sig mer än 3 000 somalier till gränsen mot Etiopien och Kenya på jakt efter mat och säkerhet.
H. Hittills har endast 62 % av de 2,4 miljarder dollar som FN efterfrågat i kampen mot torkan i regionen betalats ut. Ytterligare 940 miljoner dollar behövs för att tillhandahålla nödvändigt bistånd i regionen.
I. Svårigheterna att nå fram till befolkningen är det största hindret mot en lindring i livsmedelssituationen i regionen. Somalia är alltjämt ett av de farligaste länderna för humanitära hjälparbetare.
J. Världslivsmedelsprogrammet behöver ytterligare 250 miljoner euro för att kunna garantera det nödvändiga biståndet under de kommande sex månaderna.
K. För att hantera nödsituationen på Afrikas horn har kommissionen anslagit 97,47 miljoner euro i humanitärt bistånd till regionen och förbereder nu ytterligare förstärkning så att det i år kommer att beviljas 158 miljoner euro i humanitärt bistånd till de människor som drabbats av torkan. Vid den internationella givarkonferensen i Addis Abeba åtog sig Afrikanska unionens största medlemsstater att frigöra närmare 350 miljoner dollar till de drabbade länderna.
L. Klimatförändringarna och den senaste tidens ekonomiska kris har förorsakat kraftiga prishöjningar på råvaror och livsmedel.
1. Europaparlamentet är djupt oroat över den exempellösa humanitära situation som råder på Afrikas horn och som stadigt förvärras. Parlamentet beklagar det oacceptabelt stora antalet människor som drabbats av hungersnöd i Somalia, Kenya, Etiopien och Djibouti.
2. Europaparlamentet understryker att situationen inte lär förbättras förrän tidigast nästa år på grund av att skörden väntas bli senare och mindre än normalt, betesmarkerna och vattenresurserna inte räcker till och priserna på basspannmål, som majs, samt på vatten och bränsle skjuter i höjden.
3. Europaparlamentet vill se en kraftsamling från världssamfundets sida med ökade insatser mot denna nödsituation för att tillgodose de växande humanitära behoven, förhindra att situationen förvärras ytterligare och avhjälpa den bristfälliga finansieringen.
4. Europaparlamentet framhåller behovet av att hålla biståndet under kontroll genom att utse tillförlitliga samarbetspartner på fältet, förbättra samordningen, organisationen och distributionen och på så vis undvika förskingring och plundring.
5. Europaparlamentet gläds åt EU:s (kommissionens och medlemsstaternas) mobilisering och uppmanar till ökat bistånd. Parlamentet välkomnar Afrikanska unionens insatser för att komma till rätta med krisen och framhåller det akuta behovet inte bara av att tillhandahålla livsmedelsbistånd utan även av att förbättra de sanitära förhållandena ute på fältet.
6. Europaparlamentet understryker att det är ytterst svårt för befolkningen i Somalia att få tillgång till livsmedelsbistånd, särskilt i landets centrala och södra delar och i de Shebabkontrollerade delarna. Parlamentet framhåller att alla personer, på alla nivåer, som är berörda av krisen i Somalia måste inbegripas, och uppmuntrar inrättandet av en regim som verkar för nationell försoning och som kan påbörja en återuppbyggnad av landet.
7. Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i regionen att ge obegränsad tillgång till humanitära organisationer och att i alla situationer garantera säkerheten för civilbefolkningen, särskilt kvinnor och barn, i enlighet med internationell humanitär rätt.
8. Europaparlamentet erinrar om den nödvändiga kopplingen mellan humanitärt bistånd och utveckling och om vikten av att i tid vända situationen från nödläge till utveckling. Parlamentet uppmanar världssamfundet att se bortom nödhjälpen och att investera långsiktigt i jordbruket, den viktigaste närings- och inkomstkällan i regionen, och i uppbyggnaden av en hållbar infrastruktur.
9. Europaparlamentet understryker att även de afrikanska länderna måste vidta långsiktiga åtgärder med stöd från världssamfundet så att torka inte längre behöver vara synonymt med hungersnöd. Omedelbara åtgärder måste gå hand i hand med långsiktigt stöd för att garantera hållbara försörjningsmöjligheter.
10. Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens beslut att fram till 2013 avsätta över 680 miljoner euro till denna region i form av långsiktigt bistånd till jordbruk, landsbygdsutveckling och tryggad livsmedelsförsörjning.
11. Europaparlamentet begär mer transparens, bättre kvalitet och mer aktuell information om reserver och lager av livsmedelsråvaror och om prisbildningen på internationell nivå, såsom begärts i kommissionens nyligen antagna meddelande med titeln ”Råvaror och marknader för basprodukter: att möta utmaningarna”. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta de åtgärder som krävs för att bekämpa överdriven spekulation på råvarumarknaderna och på så vis hejda de skenande livsmedelspriserna. Dessa åtgärder bör vidtas som en del av arbetet med att reglera finansmarknaderna på global nivå.
12. Europaparlamentet understryker att klimatförändringarna utgör ett allvarligt hot mot livsmedelstryggheten i världen och påfrestar ett globalt livsmedelssystem som redan är i gungning. Parlamentet uppmanar EU att påta sig en ledarroll för att hjälpa fattiga länder att komma till rätta med sin osäkra livsmedelsförsörjning.
13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden/den höga representanten Catherine Ashton, FN:s säkerhetsråd och generalsekreterare, Afrikanska unionens institutioner, den mellanstatliga utvecklingsmyndighetens regeringar och medlemsstater, den parlamentariska AVS‑EU‑församlingen samt medlemsstaternas regeringar.