FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Serbiens europeiska integrationsprocess (2011/2886(RSP))
20.3.2012
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Jelko Kacin för utskottet för utrikesfrågor
B7‑0188/2012
Europaparlamentets resolution om Serbiens europeiska integrationsprocess
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Serbien, å andra sidan, vilket Europaparlamentet godkände den 19 januari 2011 och vilket befinner sig i slutetappen av medlemsstaternas ratificering, samt av interimsavtalet om handel och handelsrelaterade frågor mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Serbien, vilket trädde i kraft den 1 februari 2010,
– med beaktande av rådets beslut 2008/213/EG av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i det europeiska partnerskapet med Serbien och om upphävande av beslut 2006/56/EG[1],
– med beaktande av slutsatserna från rådets möte (allmänna frågor) den 28 februari 2012,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 25 oktober 2010, i vilka kommissionen uppmanas att utarbeta sitt yttrande över Serbiens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen, rådets slutsatser av den 5 december 2011 och slutsatserna från Europeiska rådet den 9 december 2011,
– med beaktande av kommissionens yttrande av den 12 oktober 2011 om Serbiens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen (SEK(2011)1208) och kommissionens meddelande av den 12 oktober 2011 med titeln ”Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2011‑2012” (COM(2011)0666),
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999), Internationella brottmålsdomstolens rådgivande yttrande av den 22 juli 2010 om huruvida den ensidiga självständighetsförklaring som avgetts om Kosovo är förenlig med internationell rätt, och FN:s generalförsamlings resolution av den 9 september 2010, där man bekräftar innehållet i yttrandet och välkomnar EU:s beredskap att främja en dialog mellan Belgrad och Priština[2],
– med beaktande av den gemensamma förklaringen från det femte interparlamentariska mötet mellan EU och Serbien den 18–19 april 2011,
– med beaktande av avtalet mellan EU och Serbien av den 8 november 2007 om återtagande[3] och rådets förordning (EG) nr 1244/2009 av den 30 november 2009 om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 av den 15 mars 2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav[4],
– med beaktande av rådets beslut 2011/361/Gusp av den 20 december 2010 om undertecknande och ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Serbien om fastställande av en ram för Republiken Serbiens deltagande i Europeiska unionens krishanteringsinsatser,
– med beaktande av den rapport som chefsåklagaren vid Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien lade fram den 7 december 2011,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. I ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19−20 juni 2003 gavs ett otvetydigt löfte om att samtliga länder på västra Balkan skulle anslutas till Europeiska unionen så snart de uppfyller de fastställda kriterierna, och detta löfte upprepades i det förnyade samförstånd om utvidgningen som godkändes av Europeiska rådet den 14–15 december 2006 och i rådets slutsatser om Serbien av den 25 oktober 2010 liksom i samband med det ministermöte mellan EU och västra Balkan som hölls den 2 juni 2010.
B. I sitt yttrande av den 12 oktober 2011 över Serbiens ansökan om medlemskap rekommenderar kommissionen att rådet tillerkänner Serbien status som kandidatland till EU.
C. En konstruktiv inställning till regionalt samarbete och goda grannförbindelser är ett viktigt inslag i stabiliserings- och associeringsprocessen.
D. Serbien har förutsättningar för att spela en viktig roll för att garantera säkerhet och stabilitet i regionen.
E. Bilaterala frågor bör varken betraktas eller utnyttjas som hinder i anslutningsprocessen utan bör bemötas så snart som möjligt och i en konstruktiv anda, varvid hänsyn ska tas till EU:s övergripande intressen och värden.
1. Europaparlamentet välkomnar Serbiens framsteg i reformprocessen och uppmanar rådet att bevilja Serbien status som kandidatland vid nästa toppmöte i mars 2012 eftersom de serbiska myndigheterna har uppfyllt de villkor som skisserades vid toppmötet i december 2011. Parlamentet välkomnar i detta avseende det avtal mellan Belgrad och Priština om regionalt samarbete som slöts den 24 februari 2012. Parlamentet understryker att det är ytterst viktigt att de ingångna avtalen genomförs med goda avsikter.
2. Europaparlamentet anser att anslutningsförhandlingar bör inledas med Serbien så snart som möjligt under förutsättning att de centrala prioriteringar som kommissionen skisserar i sitt yttrande uppfylls och reformprocessen fortsätter, eftersom detta skulle visa att EU engagerar sig i landets EU-strävanden. Parlamentet välkomnar de avsevärda framsteg som Serbien har gjort för att uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna, vilket även Europeiska rådet har erkänt, och påminner om att ytterligare framsteg för Serbien i den europeiska integrationsprocessen är beroende av ett fortsatt framåtskridande på detta område, särskilt vad gäller säkerställandet av demokratin och fungerande demokratiska institutioner, upprätthållandet av rättsstatsprincipen, respekten för de mänskliga rättigheterna, skyddet av minoriteter, vidmakthållandet av goda grannförbindelser och regionalt samarbete, inbegripet fredliga lösningar på bilaterala frågor, samt stärkandet av marknadsekonomin.
3. Europaparlamentet välkomnar att ratificeringen av stabiliserings- och associeringsavtalet gått framåt och uppmanar de återstående medlemsstaterna att omgående slutföra ratificeringsförfarandet.
4. Europaparlamentet välkomnar att de två kvarvarande personer som sökts av Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien, Ratko Mladić och Goran Hadžić, har ställts inför rätta och att Serbien därmed visat en helt och fullt tillfredsställande vilja att samarbeta med tribunalen. Parlamentet betonar att gripandet av dem inte endast var ett krav för Serbiens fortsatta framsteg i riktning mot ett EU‑medlemskap utan framför allt en åtgärd för att skipa rättvisa åt offren för 1990‑talets konflikter i f.d. Jugoslavien och få till stånd försoning i denna region. Parlamentet manar till kontinuerligt och engagerat samarbete med tribunalen och vill att det görs en grundlig utredning av och att åtal väcks mot dem som ingått i nätverk med stöd av vilka de två efterlysta kunde hålla sig gömda så länge, särskilt inom de militära och civila säkerhetstjänsterna.
5. Europaparlamentet är mycket oroat över utvecklingen i norra Kosovo under andra delen av 2011 och särskilt över de våldsamheter som incidenterna i juli utmynnade i och de angrepp mot de internationella KFOR-styrkorna som följde på detta. Parlamentet fördömer dessa våldsamheter och påminner den serbiska regeringen om dess skyldighet att göra allt i sin makt för att förhindra dem. Parlamentet upprepar att enbart kontinuerliga politiska ansträngningar med goda avsikter och pragmatiska och hållbara lösningar som framförhandlats inom ramen för dialogen mellan Belgrad och Priština med EU som medlare kan få bort spänningen i regionen och påminner om att ett stabilt förhållande mellan majoriteten och minoriteten, som bygger på ömsesidig respekt, är av avgörande betydelse. I detta avseende välkomnar parlamentet de överenskommelser som uppnåtts om rörelsefrihet och Kosovos deltagande i regionala organisationer, och uppmanar den serbiska regeringen att gå vidare med genomförandet av dem och det så snart som möjligt. Parlamentet välkomnar det regelbundna varuflöde som möjliggjorts genom att man har accepterat tullstämplarna samt det tekniska protokollet om genomförandet av avtalet om integrerad gränsförvaltning, och genom att de serbiska myndigheterna har börjat överlämna de folkbokföringsböcker som de tagit från Kosovo till Eulex och att avtalet om fri rörlighet började tillämpas den 26 december 2011, eftersom dessa är de första stegen i genomförandet av avtalen. Parlamentet välkomnar president Tadićs uttalanden om att hindren måste avvecklas och delvis undanröjas. De politiska ledarna uppmanas att föra en konstruktiv dialog för att inte äventyra genomförandet av de överenskommelser som gjorts och de pågående förhandlingarna mellan Serbien och Kosovo. Parlamentet påminner om att den fria rörligheten för personer, varor, tankar, tjänster och kapital är ett grundläggande värde i EU och uppmanar de serbiska myndigheterna att uppmuntra till att de kvarstående hindren undanröjs för gott så det blir möjligt att fritt passera gränsövergångarna, samtidigt som Eulex samarbetet med Kosovoserberna underlättas så att Eulex och KFOR kan uppfylla sina mandat till fullo. Parlamentet välkomnar i detta avseende att de båda återstående vägspärrarna på den serbiska sidan av gränsen har tagits bort samt att förundersökningar har inletts mot de skyldiga till händelserna i juli 2011.
6. Europaparlamentet välkomnar att man bekräftat behovet av kontinuitet i dialogen mellan Belgrad och Priština för att förbättra levnadsvillkoren för människorna i både Serbien och Kosovo, och betonar betydelsen av denna process för bredare regionalt samarbete, stabilitet och dynamik i anslutningsprocessen. Förekomsten av våld, särskilt fall där KFOR:s internationella styrkor har varit inblandade, behöver utredas noggrant. Parlamentet påminner emellertid om att man i allt samarbete bör inrikta sig på att avveckla de parallella strukturerna i Kosovo.
7. Europaparlamentet välkomnar att serbiska medborgare har kunnat resa viseringsfritt till Schengenområdet sedan december 2009, något som parlamentet starkt har förespråkat. Parlamentet stöder helt och fullt denna utvidgning av ett viseringsfritt system, men är ändå oroat över att antalet asylsökande ökat i vissa medlemsstater. Parlamentet uppmanar myndigheterna att öka sina insatser för att förklara för samhället varför sådana ansökningar inte är tillåtliga samt identifiera och åtala dem som anordnar s.k. asylresor. Alla åtgärder som syftar till att förhindra missbruk av systemet för viseringsfria resor måste emellertid bygga på rättsstatsprincipen, och de får inte i onödan kränka de grundläggande rättigheterna, t.ex. att människor godtyckligen nekas rätten att lämna sitt land. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att hjälpa Serbien i landets åtgärder för att bekämpa organiserad brottslighet i samband med handeln med falska asylsökande. Parlamentet konstaterar dessutom att Serbien i allt högre grad har blivit ett mottagarland för asylsökande och därför måste bli effektivare i sin hantering av asylansökningar.
8. Europaparlamentet konstaterar att många av de asylsökande från Serbien tillhör etniska minoriteter. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att aktivt ta itu med deras problem, som förvärrats av den nuvarande ekonomiska situationen och hög arbetslöshet, och underlätta deras integrering i samhället och förbättra deras levnadsvillkor. Parlamentet är övertygat om att sådana insatser kommer att leda till att man minskar och så småningom undanröjer de grundläggande orsakerna till det stora antalet asylansökningar. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att öka sina insatser för att bekämpa organiserade brottsliga sammanslutningar som sysslar med människohandel, i samarbete med kommissionen och EU:s brottsbekämpande organ.
9. Europaparlamentet understryker den stora betydelsen av att man bekämpar korruption och organiserad brottslighet för att säkerställa rättsstatsprincipen i Serbien. Parlamentet välkomnar att det nyligen antagits flera lagar för att bekämpa korruptionen, och uppmuntrar de serbiska myndigheterna att inrikta sig på deras faktiska genomförande, men är oroat över det bristande genomförandet och de verkställande myndigheternas allt större inflytande över de oberoende institutionernas och mediernas arbete. I detta sammanhang bör det påpekas att Serbiens placering i korruptionsindexet inte har förbättrats under de senaste tre åren. Parlamentet betonar att det inte bara krävs en uttalad politisk vilja att bekämpa korruption, utan också en sann politisk vilja. Regeringen uppmanas att bygga upp ett starkt ledarskap när det gäller korruptionsbekämpningen. Parlamentet välkomnar också författningsdomstolens beslut om det grundlagsstridiga i att ha flera offentliga uppdrag samtidigt, och betraktar beslutet som ett steg mot ökad insyn i den offentliga sektorn, vilket minskar risken för intressekonflikter. Politiska partiers och den privata sektorns sammankopplade intressen upprätthåller dock systematisk korruption, vilket är ett allmänt och fortsättningsvis utbrett problem i denna region. Parlamentet efterlyser trovärdiga resultat för åtal i samband med fall på hög nivå och genomförande av lämpliga system till skydd för personer som rapporterar om korruption. Korruptionen inom hälso- och sjukvårdssektorn är särskilt oroväckande. Parlamentet uppmanar regeringen att följa upp resultaten av de fall av korruption på hög nivå och systematisk korruption som antikorruptionsrådet och antikorruptionsbyrån har fastställt samt se till att dessa organ har tillräckliga ekonomiska och administrativa resurser för att kunna utföra sitt arbete och ge antikorruptionsstrategin ökat stöd på hög nivå.
10. Europaparlamentet är djupt oroat över lagförslaget om ändring av lagen om offentlig upphandling, som inte är i linje med den serbiska regeringens egen strategi för utveckling av offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar den serbiska regeringen att möjliggöra ett vederbörligt offentligt samråd om lagförslaget och anpassa det till regeringens officiella strategi för offentlig upphandling och till internationella normer. Parlamentet understryker att ändringar i lagen om offentlig upphandling inte får försvaga det organ som utövar tillsyn över förfarandena för offentlig upphandling eftersom detta område har utpekats som en av de främsta källorna till systematisk korruption i landet.
11. Europaparlamentet vill fästa uppmärksamheten vid många rapporterade oegentligheter, särskilt i samband med privatiseringsprocessen och offentlig upphandling, och vill se ett mer aktivt engagemang från de brottsbekämpande organens sida i syfte att säkra att deras utredningar är djupgående och ställer förövarna inför rätta. I detta avseende understryker parlamentet den centrala betydelsen av att det sammanställs en grundlig och fullständig förteckning över statlig egendom för att skapa en trygg och förutsägbar miljö för företagen, säkra att återlämnandet av privat egendom fortsätter utan någon form av diskriminering, särskilt inte på grund av etniskt ursprung, samt förhindra privata intressenters olagliga förvärv av offentliga tillgångar. Parlamentet välkomnar att den antagna lagen om upprättelse löser de kontroversiella frågorna om kollektiv skuld och att lagen präglas av individens ansvar. Parlamentet uppmanar regeringen att garantera effektivitet och icke-diskriminering i genomförandet av lagen om återlämnande och lagen om upprättelse.
12. Europaparlamentet välkomnar antagandet av lagen om finansiering av politisk verksamhet som ett viktigt steg för att skapa insyn i det politiska systemet, och vill att lagen genomförs korrekt, särskilt för att införa effektiva system för övervakning av transaktioner samt effektiva påföljder.
13. Europaparlamentet påminner om betydelsen av det serbiska parlamentets arbete och välkomnar de åtgärder som vidtagits för att stärka dess lagstiftande roll och tillsyn över regeringens insatser. Parlamentet efterlyser ytterligare insatser för att stärka dess kapacitet att utföra sina uppgifter effektivt, särskilt i fråga om säkerhetstjänsterna. I detta avseende välkomnar parlamentet beslutet att omorganisera parlamentstjänsterna i syfte att rationalisera och effektivisera deras arbete.
14. Europaparlamentet noterar reformen av rättsväsendet och åklagarväsendet samt omorganiseringen av systemet i syfte att effektivisera det och åtgärda eftersläpningen i rättsprocesserna, i enlighet med Venedigkommissionens rekommendationer. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att göra mer för att trygga oberoendet och professionalismen inom dessa båda sektorer, som bör genomgå genomgripande och breda reformer. Parlamentet betonar att utvecklingen av ett opolitiskt rättsväsende och maktdelning är nödvändiga inslag i reformen av rättsväsendet.
15. Europaparlamentet beklagar den brist på insyn och de brister och tillkortakommanden som finns i såväl förfarandet för rättslig överprövning som överklagandeförfarandet för domare och åklagare som inte har återutnämns, bland annat när det gäller förfarandemässiga överträdelser och standardöverträdelser, liksom över de konsekvenser som dessa brister kan få för rättsväsendets oberoende, maktdelningen och rättsstatsprincipen samt rätten till opartisk behandling för alla medlemmar av domarkåren, även de som avsatts från sitt ämbete. Parlamentet uppmanar myndigheterna att se till att högsta justitierådet handlar på ett opartiskt och öppet sätt och med fulla befogenheter samt tillämpar enhetliga och fasta kriterier som är tydligt fastställda och utan externa påtryckningar. Parlamentet understryker att det behövs ett regelrätt system för bedömning av domarnas prestationer för att säkra fortsatt kvalitet i rättsväsendet efter översynens slutförande.
16. Europaparlamentet är allvarligt oroat över de upprepade påståendena om olämplig tillämpning av artikel 359 i strafflagen om missbruk av tjänsteställning, som åtföljdes av en påstådd utbredd frysning av företags och privatpersoners tillgångar. Parlamentet understryker att dessa påståenden har undergrävt förtroendet för rättsstatsprincipen i landet. Parlamentet uppmanar myndigheterna att omgående se över strafflagstiftningen och säkerställa att den är förenlig med EU:s normer samt att omedelbart upphöra med åtal som väcks mot missbruk av tjänsteställning i privata företag och företag som till största delen är privatägda samt avbryta behandlingen av pågående straffrättsliga förfaranden. Parlamentet betonar att i de fall där personer har anklagats i enlighet med artikel 359 och det finns misstanke att de anklagade har hållits frihetsberövade eller fått sina tillgångar frysta under oproportionerlig tid i förhållande till det påstådda brottet, ska de ha rätt till omedelbar översyn av förfarandena mot dem och rätt att återkräva privat egendom och skälig ersättning.
17. Europaparlamentet vill fästa uppmärksamheten vid många rapporterade oegentligheter, särskilt i samband med privatisering, upprättelseprocessen och offentlig upphandling, och vill se ett mer aktivt engagemang från de brottsbekämpande organens sida i syfte att säkra att deras utredningar är djupgående och ställer förövarna inför rätta. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att omedelbart se över den kontroversiella privatiseringen och försäljningen av 24 företag, bland annat ”Sartid”, ”Jugoremedija”, ”Mobtel”, ”C market” och ATP Vojvodina, mot bakgrund av att kommissionen har uttryckt allvarliga tvivel om lagligheten i detta, och att omedelbart ta bort hemligstämpeln på de handlingar som klassificerades som statshemligheter i samband med privatiseringen och försäljningen, eftersom detta inte är förenligt med europeiska normer. I detta avseende understryker parlamentet den centrala betydelsen av att det sammanställs en grundlig och fullständig förteckning över statlig egendom för att skapa en trygg och förutsägbar miljö för företagen, säkra återlämnandet av privat egendom samt förhindra privata intressenters olagliga avyttrande av offentliga tillgångar.
18. Europaparlamentet pekar på allvarliga brister i vittnesskyddsprogrammet när det gäller krigsförbrytelser, vilka har medfört att ett antal vittnen frivilligt väljer bort programmet efter det att de systematiskt har utsatts för hot. Parlamentet uppmanar inrikesministeriet och de myndigheter som väcker åtal om krigsförbrytelser att delta aktivt i insatser för att garantera säkerheten och välbefinnandet för alla vittnen som deltar i skyddsprogrammet. Parlamentet betonar att ett fungerande program för skydd av vittnen är av yttersta betydelse för rättsstatsprincipen i Serbien, liksom för att visa den politiska viljan att på ett effektivt sätt hantera krigsförbrytelsefall som Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien överlåtit åt de nationella domstolarna.
19. Europaparlamentet uppmanar med kraft de serbiska myndigheterna att ta initiativ till och garantera att de människor som blivit förföljda av politiska, etniska eller religiösa skäl, bland annat människor som lidit skada till följd av tillämpningen av kollektiv skuld, får rättslig upprättelse och ekonomisk ersättning.
20. Europaparlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att fortsätta sina ansträngningar att undanröja arvet från den tidigare kommunistiska säkerhetstjänsten, som ett steg i Serbiens demokratisering. Parlamentet påminner om vikten av att säkerhetssektorn reformeras ytterligare, så att parlamentets tillsyn och kontroll av säkerhetstjänsterna kan öka och de nationella arkiven öppnas, särskilt de handlingar som upprättats av den tidigare underrättelsetjänsten UDBA. Parlamentet uppmuntrar myndigheterna att underlätta tillgången till de arkiv som rör tidigare republiker i Jugoslavien och återlämna dem till respektive regering om de så begär.
21. Europaparlamentet välkomnar framstegen i reformen av den offentliga förvaltningen, men betonar att det fortfarande krävs insatser för att garantera att den är fullständigt professionell och oberoende av politiskt inflytande, genom att ett meritbaserat system för utnämningar och karriärutveckling tillämpas fullt ut. Parlamentet vill att genomförandet av strategin för reformen av den offentliga förvaltningen samordnas alltmer och att den lokala förvaltningen görs delaktig i lagstiftningen. Parlamentet påpekar att de nationella minoriteterna är underrepresenterade såväl i den offentliga förvaltningen och domstolarna som i statliga företag.
22. Europaparlamentet välkomnar ändringarna av lagarna om val och lokalval, särskilt avskaffandet av politiska partiers odemokratiska utnämningar av parlamentsledamöter oavsett ordningsföljden på vallistorna, liksom den praxis som går ut på att ledamöter avsäger sig sitt uppdrag in blanco i brev till sina partier, vilket möjliggör politisk kontroll över deras arbete. Parlamentet vill att lagen om en statlig valkommission ska antas omedelbart efter valet för att man ska kunna införa ett oberoende organ som kontrollerar valprocessen.
23. Europaparlamentet välkomnar de oberoende tillsynsorganens roll för att förbättra effektiviteten inom och insynen i landets institutioner. Parlamentet uppskattar särskilt det arbete som ombudsmannen och kommissionären för information av allmänt intresse och skydd av personuppgifter genomfört. Parlamentet uppmanar skarpt myndigheterna att ställa tillräckliga finansiella, administrativa och kontorsmässiga resurser till förfogande för det statliga revisionsorganet, konkurrensskyddskommissionen, byrån för offentlig upphandling och kommissionen för skydd av anbudsgivares rättigheter så att de kan utföra sina uppgifter. Parlamentet upprepar att oberoende tillsynsorgan är av avgörande betydelse för kampen mot systematisk korruption och för en effektiv tillsyn av regeringen.
24. Europaparlamentet påminner om att starka, professionella och oberoende medier och tillhandahållande av internettjänster är oeftergivliga för ett demokratiskt system. Därför välkomnar parlamentet antagandet av strategin för utveckling av systemet för information till allmänheten och dess handlingsplan, liksom planerna på att staten ska avsäga sig allt medieägande. Det är positivt att strategin tar hänsyn till de konstitutionella rättigheterna i fråga om medier på minoritetsspråk. Parlamentet är dock oroat över försöken att kontrollera och blanda sig i mediesektorn och uppmanar myndigheterna att se till att sektorn är oberoende av politiska påtryckningar och annan inverkan. Den serbiska regeringen uppmanas att garantera mediernas frihet och oberoende i enlighet med EU:s normer. Parlamentet ser med oro på att det har införts straffrättsliga bestämmelser som förbjuder att rättsliga förfaranden och domar kommenteras offentligt i medierna. Hoten mot serbiska journalister är oroande, och parlamentet vill att de utreds ingående för att journalisterna ska få en säker miljö där de kan arbeta effektivt utan att tvingas till självcensur. Parlamentet understryker behovet av att vidta åtgärder mot koncentrationen av medieägande och bristen på insyn i medierna, liksom behovet av att garantera jämlik tillgång till reklammarknaden, bland annat för de offentliga medel som använts för reklam och PR. I detta sammanhang kräver parlamentet att journalisterna ska efterleva en yrkesetisk kod. Parlamentet konstaterar att tillgången till internet fortfarande är begränsad och bekräftar internets betydelse för mediernas frihet. Myndigheterna uppmanas att maximera sina insatser på det här området.
25. Europaparlamentet beklagar att de statliga myndigheterna införde en effektiv blockad mot massmedierna i landet i samband med incidenterna i norra Kosovo i juli 2011 och missuppfattade KFOR:s roll i det sammanhanget. Parlamentet betonar den betydelse som fria och oberoende medier har för en demokratisk och välinformerad allmänhet.
26. Europaparlamentet gläder sig över att de demokratiskt valda nationella minoritetsråden fungerar. De företräder minoritetsgrupper inom områden som utbildning, kultur, medier och officiellt språkbruk. Det är emellertid viktigt att dessa självstyrande minoritetsorgans befogenheter genomförs fullständigt och att adekvat budgetstöd garanteras genom lagen om nationella minoritetsråd. Parlamentet noterar klagomålen om oegentligheter i samband med förberedelsearbetet och de rättsliga kraven för inrättandet av dessa råd. Parlamentet noterar även klagomålen om att vissa ministerier och lokala myndigheter har åsidosatt de nationella rådens garanterade befogenheter, och uppmanar myndigheterna att bemöta klagomålen. Parlamentet välkomnar besluten av den serbiska förvaltningsdomstolen, som gav stöd åt de rättsprocesser som den ungerska nationella minoritetens nationella råd inlett till följd av att lokala myndigheter åsidosatt det nationella rådets befogenheter.
27. Europaparlamentet välkomnar att förhållandet mellan de etniska grupperna generellt sett är gott och att incidenter med etniska förtecken i landet har minskat i antal och intensitet, men uppmuntrar till ytterligare insatser från Serbien på minoritetsskyddsområdet, genom att genomgående genomföra antagna lagar. De etniska albanernas protester mot diskriminering och den spända situationen i Sandžak är oroande, och Europaparlamentet uppmanar regeringen att ge högre politisk prioritet åt att förbättra de grundläggande rättigheterna för samtliga minoriteter, bland annat deras tillgång till utbildning på det egna språket, lika tillträde till arbetsmarknaden och rättvis representation i lokala institutioner. Regeringen uppmanas att ta itu med problemen med regionala skillnader genom att stödja den sociala och ekonomiska utvecklingen i Sandžak och den sydöstra regionen, däribland Preševodalen och att utarbeta strategier för att minska arbetslösheten i dessa regioner. Parlamentet välkomnar den överenskommelse som nåddes i oktober i kommunen Bujanovac, vilken föreskriver åtgärder för att integrera etniska albaner i den offentliga förvaltningen, och hoppas att den snabbt genomförs.
28. Europaparlamentet noterar att det nationella bosniakrådet två år efter valet av minoritetsråd fortfarande inte har inrättats på grund av påstådda procedurfel i valprocessen, och begär att detta råd snabbt ska tillsättas i enlighet med bestämmelserna. Parlamentet uppmanar de politiska och religiösa ledarna att avstå från provocerande uttalanden som riskerar att öka spänningen. Parlamentet uppmanar dessutom den serbiska regeringen att hålla sig neutral i förhållande till spänningarna kring trossamfundet i Sandžak och att vidta åtgärder för att säkra goda förbindelser med detta trossamfund samtidigt som man garanterar dess religionsfrihet.
29. Europaparlamentet betonar betydelsen av folkräkning för insamling av statistisk information som är viktig för Serbiens utveckling, särskilt i de mindre utvecklade regionerna. Parlamentet välkomnar att folkräkningsåtgärderna i det stora hela genomfördes framgångsrikt i Serbien i oktober 2011, men beklagar djupt de uppmaningar till bojkott av folkräkningen som vissa politiker av albanskt etniskt ursprung lade fram, uppmaningar som sedan upprepades av medlemmar i de kommunala folkräkningskommittéerna och ett betydande antal medborgare i Preševo och Bujanovac. Parlamentet konstaterar att myndigheterna fortfarande inte har presenterat någon statistik över etnicitet.
30. Europaparlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att garantera ett fullständigt genomförande av den rättsliga ramen mot diskriminering. Parlamentet är allvarligt oroat över bristen på politisk vilja att aktivt främja en politik för tolerans och respekt för de grundläggande mänskliga rättigheterna samt att garantera säkerheten för deltagarna i den Prideparad som hade planerats till den 2 oktober 2011. Den här bristen framgick då paraden förbereddes och ledde till att den förbjöds. Parlamentet fördömer kraftfullt de provocerande och diskriminerande kommentarer om detta ämne som framförts av vissa politiker och medlemmar av den grekisk-ortodoxa prästkåren. Parlamentet påminner regeringen om att yttrandefriheten och föreningsfriheten är en grundläggande mänsklig rättighet och ett grundläggande värde för EU, och att denna frihet bör respekteras av varje land som strävar efter ett EU-medlemskap. Parlamentet välkomnar den konstitutionella domstolens avgörande av den 22 december i detta ärende och de positiva åtgärder som ombudsmannen och jämställdhetskommissionären vidtagit för att främja dessa värden i det serbiska samhället.
31. Europaparlamentet vill att man utreder extremistgruppernas hot, som uppgavs vara skälet till att paraden förbjöds. Parlamentet understryker vikten av att man för första gången någonsin i Serbien har meddelat fällande domar för diskriminering mot homosexuella, däribland det avgörande som den högre domstolen i Belgrad fällt mot en högerextremistisk ledare, som dömdes till två års fängelse för att ha uppviglat till våld under Prideparaden 2010. Utredningarna kring våldsamheterna i samband med Prideparaden 2010 har dock generellt gått långsamt och hittills bara resulterat i ett fåtal domar med milda straff. Parlamentet välkomnar dock de åtgärder som åklagarmyndigheten och domstolarna vidtagit för att förbjuda extremistorganisationers verksamhet, och uppmanar de offentliga myndigheterna att genom medvetandehöjande kampanjer mot homofobi arbeta snabbt för att bygga upp en anda av tolerans, i överensstämmelse med EU:s normer.
32. Europaparlamentet välkomnar framsteg i fråga om ett förbättrat skydd för barn och i fråga om fastställandet av en solid rättslig grund och strategier för att förbättra respekten för barnens rättigheter och reformera välfärdssystemet för barn. Däremot är det oroväckande att genomförandet av den lagstiftning som har antagits går långsamt, särskilt vad gäller barn med funktionshinder varav många i praktiken fortfarande är uteslutna från samhället och vad gäller utvecklandet av lokala barnavårdsmyndigheter. Parlamentet oroas i synnerhet över det ökade ungdomsvåldet och uppmanar därför myndigheterna att agera kraftfullt då de vidtar förebyggande åtgärder och att göra allt som krävs för att få bukt med våldet på skolorna.
33. Europaparlamentet välkomnar ändringarna av vallagen, som utökar andelen kvinnor i de lagstiftande instanserna. Parlamentet uppmanar myndigheterna att snabbt genomföra strategier för att motverka diskriminering, även indirekt diskriminering, som kvinnor fortfarande utsätts för på arbetsmarknaden och inom andra sektorer av samhället och att uppmuntra kvinnor till ett större deltagande i landets politiska liv, medräknat i den offentliga förvaltningen. Det är oroväckande att det finns såväl lagstiftande som verkställande organ som arbetar med icke-diskriminering och jämställdhet mellan kvinnor och män, men att man alltjämt har stora problem med att verkligen genomföra den befintliga lagstiftningen och fortsätta att utöka den administrativa kapaciteten. Parlamentet betonar att strategierna för att förbättra situationen har fortskridit långsamt och uppmanar med kraft myndigheterna att utöka sina insatser i detta avseende. Parlamentet efterlyser kraftfullare åtgärder för att förhindra våld i hemmet, rapportera om det och hjälpa dess offer, och välkomnar därför att den första kvinnojouren har inrättats i södra Serbien.
34. Europaparlamentet betonar den svåra situationen för romerna, som fortsättningsvis diskrimineras på arbetsplatsen och har svårt att få tillgång till adekvata bostäder, utbildning och hälsovård. Parlamentet välkomnar ett antal initiativ som myndigheterna tagit för att särskilt gripa sig an frågor kring romers hälsa, tillgång till utbildning och registrering. Parlamentet uppmanar romernas företrädare att spela en aktiv roll i den processen och den serbiska regeringen att fullt ut anta en nationell strategi för att förbättra romers status från 2009 och den handlingsplan som antogs med denna för att förbättra den sociala och ekonomiska situationen för romerna i överensstämmelse med EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer. Parlamentet är bekymrat över den låga andelen romska barn, särskilt flickor, som är inskrivna i skolan, och uppmanar den serbiska regeringen att se till att samtliga romer erhåller id-handlingar, eftersom detta är nödvändigt för att de ska kunna komma i åtnjutande av sina grundläggande medborgerliga rättigheter. Parlamentet påpekar att situationen är särskilt svår för de romer i Serbien som flydde från Kosovo i krigets spår. Parlamentet fördömer vräkningarna av romer, inbegripet barn och äldre, som sker utan vederbörligt samråd, utan varsel och utan att de erbjuds alternativa bostäder. Parlamentet uppmanar myndigheterna att omedelbart sätta stopp för denna praxis.
35. Europaparlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att utarbeta en institutionell och rättslig ram för organisationer för sociala tjänster som på ett bättre sätt kan samordna tillhandahållandet av tjänster och understöd genom att anpassa det till lokala behov, och genom att involvera tilltänkta och faktiska mottagare i utformningen, övervakningen och utvärderingen av systemet, i nära samarbete med de lokala myndigheterna. Det är viktigt att stärka kommunernas förmåga i detta avseende.
36. Europaparlamentet betonar den betydelse som det civila samhällets organisationer har när det gäller att förbättra relationerna mellan etniska grupper, främja tolerans och övervaka myndigheternas verksamhet. Parlamentet uppmanar regeringen och parlamentet att utveckla och samordna genomförandet av en konsekvent ram som möjliggör vederbörligt samråd mellan dem i utvecklingen av socialpolitiken. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att göra en fullständig utredning av samtliga incidenter som drabbat etniska minoriteter. Hoten mot aktivister, människorättsförsvarare, journalister och medieorganisationer, särskilt de som arbetar inom områden som krigsförbrytelser, organiserad brottslighet, korruption, hbt-personers rättigheter samt förbindelserna med Kosovo, är oroväckande, och parlamentet uppmanar myndigheterna att se till att hoten utreds och gärningsmännen ställs inför rätta, och därigenom sätta stopp för den höga straffrihetsnivå som råder.
37. Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för initiativet Recom (Regional Commission for Truth Seeking and Truth Telling about War Crimes and Other Serious Violations of Human Rights in the former Yugoslavia), vars syfte är att ytterligare främja processen att uppnå försoning på hela västra Balkan.
38. Europaparlamentet betonar att Serbien har ratificerat Internationella arbetsorganisationens (ILO) viktigaste arbetsrättsliga konventionerna liksom den ändrade europeiska sociala stadgan. Parlamentet uppmärksammar att arbetstagar- och fackföreningsrättigheterna fortfarande är begränsade trots att de garanteras i författningen, och uppmanar Serbien att ytterligare stärka dessa rättigheter. Det är oroande att dialogen mellan arbetsmarknadens parter fortfarande är svag och att samrådet med arbetsmarknadens parter sker sporadiskt. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att stärka Ekonomiska och sociala rådet så att det aktivt kan bidra till en utökad dialog mellan arbetsmarknadens parter och spela en mer aktiv rådgivande roll i lagstiftningsprocessen.
39. Europaparlamentet uppmanar Serbien och kommissionen att se till att strukturella reformer och liberaliseringar som genomförs som led i utvecklingen mot EU-medlemskap inte leder till sämre arbetsvillkor eller försvagade arbetsrättsliga och fackliga rättigheter.
40. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att föranslutningsstödet till Serbien fungerar väl och uppmuntrar både regeringen och EU att förenkla de administrativa förfarandena för föranslutningsstöd så att det blir lättare för mindre och icke‑centraliserade mottagare att få ta del av det. Parlamentet betonar att det är viktigt att föranslutningsstödet får ligga kvar på en tillfredsställande nivå i samband med den kommande översynen av EU:s budgetramar.
41. Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens arbete och uppmanar myndigheterna att politiskt fullt ut stödja och garantera uppföljningen av hans rekommendationer och förse hans kansli med tillräckligt ekonomiskt, administrativt och resursmässigt stöd för att verksamheten ska kunna utövas.
42. Europaparlamentet välkomnar det initiativ som myndigheterna i staden Belgrad tagit genom att inleda en kampanj för att Belgrad ska väljas till Europas kulturhuvudstad 2020, och uppmuntrar relaterade projekt som för Belgrad och Serbien närmare EU kulturellt, särskilt vad gäller samexistens mellan olika etniska grupper, mångkulturell förståelse och dialog mellan olika religioner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stödja Belgrads kandidatur. Det serbiska parlamentet uppmanas i detta avseende att anta och genomföra de särskilda lagar som krävs för att reglera kulturverksamhet och att anta en strategi till förmån för kulturell utveckling som på ett bättre sätt genomför kulturlagen.
43. Europaparlamentet upprepar betydelsen av regionalt samarbete som omfattar samtliga länder på västra Balkan och välkomnar Serbiens aktiva deltagande i regionala initiativ och bilaterala möten som främjar goda grannförbindelser liksom dess allt aktivare roll i främjandet av försoning i regionen. Parlamentet välkomnar president Tadićs officiella besök i Bosnien och Hercegovina och hans stöd för landets territoriella integritet och suveränitet. Den serbiska regeringen uppmanas att se till att de direkta förbindelser den har med myndigheterna i Republika Srpska överensstämmer med detta uttalade stöd och inte undergräver staten Bosnien och Hercegovinas integritet, suveränitet, befogenheter och möjligheter att fungera väl. Vidare uppmanar parlamentet med kraft de serbiska myndigheterna att stödja reformer i Bosnien och Hercegovina som syftar till att stärka och rationalisera landets institutioner med tanke på EU-relaterade reformer. Parlamentet uppmanar bägge regeringarna att hålla ett särskilt, gemensamt sammanträde för att förbättra samordningen av de EU-relaterade reformerna. Parlamentet välkomnar president Josipovićs och president Tadićs initiativ och framsteg i riktning mot bättre politiska förbindelser mellan Kroatien och Serbien. Parlamentet upprepar att sådana positiva bilaterala förbindelser utgör en god utgångspunkt för att lösa kvarstående gränstvister och betonar att de mål om folkmord som de båda länderna inlett mot varandra inte bör utgöra något hinder för fortsatta framsteg i detta hänseende. De serbiska myndigheterna uppmuntras att föra ett nära samarbete med länderna i före detta Jugoslavien och andra grannländer för att finna en lösning på alla olösta problem rörande rättsligt övertagande. Parlamentet uppmuntrar det gränsöverskridande samarbetet med de angränsande EU medlemsstaterna Bulgarien, Ungern och Rumänien, bland annat inom ramen för EU- strategin för Donauområdet.
44. Europaparlamentet välkomnar att Serbien involverats aktivt i främjandet av Sarajevoprocessen och att landet tillsammans med Bosnien och Hercegovina, Kroatien och Montenegro den 7 november 2011 undertecknade en ministerdeklaration om avskaffande av fördrivningsåtgärder och hållbara lösningar för flyktingar och fördrivna personer. Parlamentet ser fram emot den regionala givarkonferens som ska hållas den 24 april 2012 i Sarajevo, där gemensamma regionala bostadsprogram om kvarstående behov kommer att läggas fram, och hoppas att ett betydande stöd kommer att säkras för internflyktingar i samtliga länder och att Serbien tilldelas ett proportionellt stöd, med tanke på att det är ett av de länder i Europa som har flest internflyktingar.
45. Europaparlamentet gläder sig åt att förbindelserna mellan Montenegro och Serbien har förbättrats och efterlyser striktare samordning mellan respektive regeringar i fråga om EU‑relaterade reformer, särskilt åtgärder för att ta itu med gemensamma utmaningar som hänför sig till rättsstaten och i synnerhet kampen mot organiserad brottslighet. Bägge regeringarna uppmuntras att anstränga sig ytterligare för att lösa de kvarstående gränstvisterna.
46. Europaparlamentet välkomnar det avtal om fri rörlighet för medborgarna som Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien har ingått utöver de avtal som Serbien redan har ingått med Montenegro och Bosnien och Hercegovina, och hoppas att dessa avtal, som förbättrar de bilaterala förbindelserna och möjligheterna för de berörda människorna, kan utvidgas till att omfatta samtliga länder i regionen.
47. Europaparlamentet understryker vikten av arbetet inom den historiska försoningskommittén och upprepar att en fortlöpande dialog skulle kunna leda till bättre förbindelser. Det är emellertid beklagligt att merparten av de historiska arkiven, särskilt de tillhörande den tidigare hemliga polisen, UDBA, fortfarande är stängda. Dessutom kräver parlamentet att det görs en fullständig och genomgripande utredning av de massakrer som genomfördes 1944–1945.
48. Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att främja den relativt välmående provinsen Vojvodina som ett exempel för Serbiens mindre utvecklade regioner. Parlamentet uppmanar myndigheterna att omgående anta den relaterade lagen om finansiering av provinsen två år efter antagandet av stadgan för Vojvodina.
49. Europaparlamentet rekommenderar att de nationella minoritetsråden och det civila samhällets organisationer i Serbien ges direkt tillgång till EU-medel inom ramen för EU:s stöd till landets reformprocess.
50. Europaparlamentet uppmuntrar myndigheterna att vidta ytterligare åtgärder och öppna upp de regioner som gränsar till grannländerna för att underlätta handeln och de ekonomiska förbindelserna. Parlamentet understryker vikten av att det öppnas en terminal för kommersiella lastbilar och varor vid gränsövergången Ribarci–Oltomantsi för att förbättra den lokala ekonomiska utvecklingen.
51. Europaparlamentet understryker den stora betydelse som högklassig utbildning har för ytterligare social och ekonomisk utveckling i Serbien och för att sänka den höga arbetslösheten i landet, särskilt bland ungdomar. Parlamentet uppmanar myndigheterna att aktivt delta i främjandet av det värde som utbildning för ungdomar innebär, och att investera mer i högre utbildningar. Parlamentet understryker behovet av offentliga satsningar för att påskynda rekryteringen av universitetsutbildade för att göra den offentliga sektorn effektivare och förhindra ytterligare kompetensflykt som kommer att utgöra ett allvarligt hinder för landets långsiktiga utveckling.
52. Europaparlamentet efterlyser ökade insatser för att garantera utbildning av god kvalitet utan begränsningar på minoritetsspråk, både på federal och på provinsiell nivå, vilket är nödvändigt för att bevara den etniska och kulturella identiteten vilket i sin tur är en rättighet som redan garanteras i konstitutionen men även genom den federala lagen från 2002 om skydd för de nationella minoriteternas rättigheter och friheter. Detta överensstämmer också med de riktlinjer som anges i ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. I synnerhet bör man skaffa fram alla nödvändiga kursböcker och andra läromedel. I detta avseende välkomnar parlamentet att det öppnats en tvåspråkig universitetsfakultet i Bujanovac som tar emot studenter av både albanskt och serbiskt etniskt ursprung. Parlamentet uppmuntrar Serbien att där så är lämpligt upprepa denna modell för andra minoriteter. Parlamentet uppmuntrar både minoritets- och majoritetsbefolkningen att lära sig varandras språk för att främja förståelsen. Parlamentet understryker behovet av att respektera den kulturella mångfalden bland etniska minoriteter, genom att tillåta att nya kulturella centrum, elektroniska och tryckta medier samt bibliotek som sörjer för dessa gruppers kulturella behov kan inrättas obehindrat.
53. Parlamentet uppmanar den serbiska regeringen att lösa ackrediteringsfrågan vid International University of Novi Pazar i Sandžak, och betonar vikten av att ackrediterings- och kvalitetssäkringskommissionens oberoende och opartiskhet garanteras.
54. Europaparlamentet välkomnar de viktiga åtgärder som har vidtagits för att upprätta en fungerande marknadsekonomi, liksom regeringens åtgärder, som har förbättrat den finansiella och makroekonomiska situationen i Serbien. Parlamentet noterar beslutet att frysa standby-avtal med IMF tills den nya regeringen har valts. Parlamentet betonar att Serbien måste genomföra strukturella reformer för att förbättra ekonomins produktionskapacitet och budgetunderskottet måste minskas. Parlamentet erinrar om att den globala finansiella och ekonomiska krisen har haft negativa återverkningar på samhället, särskilt de mest sårbara grupperna, och uppmanar myndigheterna att göra allt som står i deras makt för att minska krisens negativa effekter på dessa grupper – fattigdom, arbetslöshet, socialt utanförskap – och att ta itu med och motverka deras grundläggande orsaker genom att ta fram den sociala och ekonomiska politik som krävs.
55. Europaparlamentet understryker att det krävs en genuin rättsstat i Serbien för att locka utländska investeringar och förbättra villkoren för en snabbare ekonomisk övergång till öppna marknader och skapa ett bättre företagsklimat. I detta syfte påminner parlamentet om att monopolen allvarligt hindrar en sådan övergång och uppmanar regeringen att fortsätta sina insatser för att avskaffa monopolen. Parlamentet understryker vikten av att minska byråkratin, öka konkurrensen och stärka den privata sektorns roll.
56. Europaparlamentet lovordar regeringens ansträngningar för att utveckla en blomstrande sektor för små och medelstora företag genom att anta och genomföra relevant lagstiftning och inrätta administrativa organ som ska bistå de små och medelstora företagen. Samtidigt efterlyser parlamentet ökade insatser för att underlätta etablering av små och medelstora företag genom att man minskar den administrativa bördan och stelheterna på arbetsmarknaden samt ökar kapitalförsörjningen. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att använda en definition av små och medelstora företag som till fullo överensstämmer med EU:s rekommendationer.
57. Europaparlamentet uppmanar den serbiska regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att öka samarbetet med nätverket av små och medelstora företag i omgivande regioner. Parlamentet understryker att detta är en nödvändig förutsättning för att integreringen av den serbiska ekonomin i EU:s handelssystem ska bli lönsam.
58. Europaparlamentet välkomnar Serbiens positiva framsteg när det gäller anpassning till EU:s miljölagstiftning och efterlyser ytterligare varaktiga åtgärder på detta område med fokusering på genomförande av lagstiftningen. Myndigheterna uppmanas med kraft att intensifiera arbetet med i synnerhet vattenkvalitet och avfallshantering. Dessutom uppmuntras Serbien att anta klimatmål som överensstämmer med EU:s klimatmål.
59. Europaparlamentet välkomnar ingåendet av avtalet mellan EU och Serbien om fastställande av en ram för Serbiens deltagande i EU:s krishanteringsinsatser, och lovordar landet för dess beredvillighet att delta i två av EU:s GSFP-insatser, nämligen EUTM Somalia och Eunavfor Somalia.
60. Europaparlamentet efterlyser ytterligare insatser för att utveckla ett hållbart nätverk för kollektivtrafik i Serbien, särskilt ett bättre järnvägssystem samt bättre inlandssjöfart (korridor VII) och väginfrastruktur, inklusive ett snabbt slutförande av korridor X. Parlamentet betonar betydelsen av bättre sammankoppling med grannländerna för att underlätta medborgarnas rörlighet.
61. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Serbiens regering och parlament.