FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Egypten
6.3.2013 - (2013/2542(RSP))
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Véronique De Keyser, Saïd El Khadraoui, Ana Gomes, María Muñiz De Urquiza, Raimon Obiols, Pier Antonio Panzeri, Kristian Vigenin, Corina Creţu, Pino Arlacchi för S&D-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0095/2013
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Egypten, särskilt resolutionen av den 16 februari 2012 om den senaste utvecklingen i Egypten,
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 8 februari 2013 om den arabiska våren,
– med beaktande av slutsatserna av den 14 november 2012 från medordförandena för arbetsgruppen EU–Egypten,
– med beaktande av uttalandena från Europeiska rådets ordförande, Herman Van Rompuy, efter hans möten med Egyptens president, Muhammad Mursi, den 13 januari 2013 och den 13 september 2012,
– med beaktande av uttalandena från den höga representanten, Catherine Ashton, den 25 december 2012 om folkomröstningen i Egypten och den 5 december 2012 om situationen i Egypten, och av uttalandet från hennes talesman den 25 januari 2013 om dödsskjutningarna i Port Said,
– med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1099/2012 av den 26 november 2012 om ändring av förordning (EU) nr 270/2011 om restriktiva åtgärder mot vissa personer, enheter och organ med hänsyn till situationen i Egypten,
– med beaktande av 2004 års associeringsavtal mellan EU och Egypten och handlingsplanen från 2007,
– med beaktande av det gemensamma meddelandet Ny respons på ett grannskap i förändring – En översyn av den europeiska grannskapspolitiken av den 25 maj 2011 från kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén,
– med beaktande av FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, som Egypten har anslutit sig till,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Egypten är en viktig partner för EU i södra Medelhavsområdet. Den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i Egypten har betydande konsekvenser för hela regionen och utanför denna.
B. Egypten har genomgått betydande reformer under de senaste två revolutions- och övergångsåren. Det fria och rättvisa presidentval som hölls 2012 utgjorde en milstolpe i demokratiseringsprocessen. Det egyptiska samhället brottas dock fortfarande med grundläggande svårigheter och utmaningar i arbetet med att bygga upp en djupgående och hållbar demokrati som grundar sig på de centrala värderingarna social rättvisa, respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, rättsstatsprincipen och goda styrelseformer.
C. Vid folkomröstningen i december 2012 antogs med ett valdeltagande på 32,9 procent en ny författning för Egypten. Författningsprocessen och det väntade antagandet av en ny författning förvärrade den interna splittringen i det egyptiska samhället snarare än att skapa samförstånd. Många både i och utanför Egypten har uttryckt oro över olika artiklar i den nya författningen, däribland sharias ställning i landets lagstiftning, rättsväsendets oberoende och militärdomstolarnas roll, de grundläggande friheterna och kvinnors rättigheter.
D. Valet till parlamentets representanthus är tänkt att hållas i fyra omgångar från den 22 april till juni 2013. Den 19 januari 2013 antog Shurarådet en ny vallag som har gett upphov till kritik och kontroverser. Den 18 februari 2013 förklarade högsta författningsdomstolen att flera artiklar i den nya vallagen strider mot författningen – ett beslut som har lett till ytterligare kontroverser. Oppositionsstyrkorna under ledning av Nationella räddningsfronten som protesterar mot avsaknaden av rättsliga garantier för fria och rättvisa val, har meddelat att de kommer att bojkotta det kommande parlamentsvalet.
E. De ökande politiska spänningarna har ytterligare fördjupat den interna polariseringen i det egyptiska samhället och leder till fortsatta gatuprotester och våldsamma sammandrabbningar. Det övervåld som säkerhetsstyrkor och oidentifierade grupper använder mot fredliga demonstranter förblir ofta ostraffat.
F. En bred politisk process som bygger på konsensus och delat ansvar, liksom en verklig nationell dialog där alla demokratiska politiska krafter deltar på ett meningsfullt sätt, är det enda sättet att överbrygga de aktuella politiska och sociala skillnaderna och spänningarna, så att en fördjupad och hållbar demokrati kan byggas upp i Egypten. Oppositionsstyrkorna har krävt att det inrättas en nationell enhetsregering, något som förkastats av president Mursi. Den 26 februari 2013 inledde president Mursi en nationell dialog som bojkottades av de ledande oppositionsstyrkorna.
G. Social rättvisa och en högre levnadsstandard för medborgarna är centrala inslag i övergången till ett öppet, stabilt, demokratiskt, fritt och välmående egyptiskt samhälle. Egypten står inför fortsatta oroväckande ekonomiska svårigheter, som förvärras av bortfallet av intäkter från turism och utländska direktinvesteringar. Budgetkonsolidering, återupprättande av förtroendet för ekonomin och investerarnas förtroende, som kräver politisk stabilitet, samt korruptionsbekämpning är en förutsättning för att det ska kunna skapas en stark egyptisk ekonomi. Egyptens ekonomi behöver ytterligare stöd från det internationella samfundet, bland annat EU, för att bemöta dessa utmaningar.
H. Rättsliga institutioner och domare fortsätter att utsättas för påtryckningar, angrepp, hot och inblandning från olika politiska aktörer och krafter i Egypten. I november 2012 avbröt författningsdomstolen tillfälligt sitt arbete eftersom dess lokaler hade belägrats av anhängare till presidenten och deras allierade. Uppsägningen av den allmänna åklagaren i oktober 2012 och utnämningen av hans efterträdare har väckt stark kritik och lett till protester från domare, anställda inom domstolsväsendet m.fl. Denna inblandning i rättsväsendets verksamhet undergräver den egyptiska befolkningens förtroende för att rättssystemet är rättvist och opartiskt.
I. Egyptiska kvinnor befinner sig i en särskilt utsatt situation under denna övergångsperiod. Enligt rapporter från egyptiska och internationella människorättsorganisationer utsätts kvinnliga demonstranter ofta för våld, sexuella övergrepp, oskuldstester och andra former av förnedrande behandling av säkerhetsstyrkorna, och kvinnorättsaktivister hotas och trakasseras. Kvinnors politiska deltagande har minskat kraftigt. Kvinnor inom den informella sektorn, framför allt inom jordbruks- och hushållsarbetssektorn, arbetar ofta under farliga och förödmjukande arbetsförhållande, utan sjukförsäkring eller skydd mot skador.
J. Trycket på det civila samhället och internationella icke-statliga organisationer fortsätter att öka i Egypten. Lagförslagen om medborgarorganisationer och stiftelser och om offentliga demonstrationer utgör ett betydande hot mot dessa organisationers och stiftelsers verksamhet och drift och mot mötesfriheten. Oberoende fackföreningar rapporterar om ökade påtryckningar på deras organisationer och medlemmar, och det fysiska våldet och trakasserierna mot journalister har ökat avsevärt.
K. Den 26 januari 2013 dömde en domstol i Kairo 21 personer till döden för fotbollskravallerna i Port Said under vilka 74 personer miste livet i början av 2012. I sin resolution av den 16 februari 2012 efterlyste Europaparlamentet en oberoende utredning av de händelser som ledde till tragedin och krävde att de ansvariga skulle ställas inför rätta. EU är principiellt en stark motståndare till dödsstraffet, och dödsstraffets avskaffande är ett av de viktigaste målen i EU:s människorättspolitik.
L. Arbetsgruppen EU–Egypten höll den 13–14 november 2012 ett möte i Kairo med över 500 deltagare – däribland politiska ledare, parlamentariker, över 300 företagsledare och företrädare för det civila samhället från båda sidor – som diskuterade ett ovanligt stort antal frågor, exempelvis politiskt och ekonomiskt samarbete, samhällsstyrning och mänskliga rättigheter, återföring av tillgångar, handel, turism, infrastruktur, IKT och vetenskap.
M. EU är Egyptens viktigaste ekonomiska partner och dess främsta källa till utländska investeringar och utvecklingssamarbete. Vid arbetsgruppens möte erbjöd EU och dess anslutna finansinstitut Egypten över 5 miljarder euro i bidrag, subventionerade lån och lån för perioden 2012–2013. Arbetsgruppen meddelade även att Egyptens deltagande i Erasmus Mundus- och Tempusprogrammet, som syftar till att få egyptiska studenter och forskare till EU, hade fördubblats. Det är viktigt för Egypten att dessa åtaganden uppfylls och att utbetalningen av EU-stödet påskyndas.
N. Arbetsgruppen framhöll sitt åtagande att främja och respektera de mänskliga rättigheterna, däribland kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män för att stärka kvinnornas ställning på alla områden, liksom yttrande- och mötesfriheten och religions- och trosfriheten. Arbetsgruppen fördömde även alla former av uppvigling till religionshat, intolerans, fientlighet och våld.
O. EU har erbjudit sig att på inbjudan av Egypten skicka ett valobservatörsuppdrag till det kommande valet till parlamentets representanthus. Landets valkommitté beslutade nyligen att bjuda in och välkomna en rad internationella aktörer, bland annat EU, att övervaka valet.
P. Återföringen av de tillgångar som stulits av den förra regimen kan, bortsett från dess ekonomiska betydelse, bidra till att garantera det egyptiska folket rättvisa och ansvarighet och är därför en mycket viktig politisk fråga av stort symboliskt värde i förbindelserna mellan EU och Egypten. Sedan mars 2011 har 19 personer som är ansvariga för förskingring av den egyptiska statens medel, däribland den förre presidenten Mubarak, fått sina tillgångar i EU frysta. Rådet antog den 26 november 2012 en ny förordning för att underlätta återföringen av dessa förskingrade medel. Arbetsgruppen beslutade att inom tre månader färdigställa en färdplan som eventuellt kan leda till att det inrättas en grupp för återföring av tillgångar som samordnas av Europeiska utrikestjänsten.
Q. ”Mer för mer”-principen och principen om partnerskap med samhällen är hörnstenar i EU:s reviderade europeiska grannskapspolitik.
1. Europaparlamentet uttrycker än en gång sin solidaritet med det egyptiska folket under denna svåra och krävande politiska, ekonomiska och sociala övergångsperiod i landet.
2. Europaparlamentet betonar vikten av det kommande valet till parlamentets representanthus, som kommer att bli ännu en milstolpe i demokratiseringsprocessen och som den egyptiska regeringen bör utnyttja för att införa en bred politisk process som bygger på konsensus och delat ansvar, tack vare en verklig nationell dialog där alla demokratiska politiska krafter deltar på ett meningsfullt sätt. Parlamentet uppmanar alla politiska krafter i Egypten att arbeta tillsammans i denna riktning.
3. Europaparlamentet välkomnar den Egyptiska valkommitténs beslut att bjuda in EU att övervaka det kommande valet till parlamentets representanthus.
4. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den ökande interna polariseringen inom det egyptiska samhället och det fortsatta våldet. Parlamentet påminner de egyptiska statliga myndigheterna och säkerhetsstyrkorna om deras skyldighet att återställa och garantera säkerheten och ordningen i landet. Parlamentet uppmanar alla politiska aktörer att visa återhållsamhet så att ytterligare våld kan undvikas, för landets bästa. Parlamentet kräver även seriösa, opartiska och öppna utredningar av fall där fredliga demonstranter, framför allt kvinnor, mördats, torterats, utsatts för förnedrande behandling och trakasserats, och att de ansvariga ställs inför rätta.
5. Europaparlamentet uppmanar än en gång Egyptens regering och myndigheter att fullt ut garantera respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, däribland kvinnors rättigheter, religions-, samvets- och tankefrihet, skyddet av minoriteter, bekämpning av diskriminering på grund av sexuell läggning, förenings- och mötesfrihet, yttrandefrihet, tryck- och mediefrihet, eftersom alla dessa rättigheter är grundläggande beståndsdelar i en verklig och hållbar demokrati.
6. Europaparlamentet framhåller de svårigheter och utmaningar som den egyptiska ekonomin i dagsläget brottas med, och uppmuntrar den egyptiska regeringen att fortsätta med ekonomiska reformer. Parlamentet uppmanar med kraft det internationella samfundet, däribland EU, att fullt ut respektera de löften man gett Egypten och att påskynda utbetalningen av ekonomiskt stöd till landet. Samtidigt betonar parlamentet vikten av att tillämpa ”mer för mer”-principen, som är en hörnsten i den reviderade europeiska grannskapspolitiken, i EU:s förbindelser med den egyptiska regeringen, utan att försämra levnadsvillkoren för landets befolkning.
7. Europaparlamentet är bekymrat över läget i det egyptiska rättsväsendet och uppmanar den egyptiska regeringen och landets politiska krafter att fullt ut respektera, stödja och främja det egyptiska rättsväsendets oberoende och integritet.
8. Europaparlamentet kräver ett omedelbart slut på alla våldshandlingar, sexuella övergrepp, oskuldstest och andra former av förnedrande behandling av kvinnliga demonstranter och kvinnorättsaktivister. Parlamentet kräver dessutom seriösa och opartiska utredningar av alla sådana fall och att de ansvariga ställs inför rätta. Regeringen uppmanas med kraft att främja och stödja kvinnors politiska deltagande genom att vända den aktuella utvecklingen och tillbakagången på detta område.
9. Europaparlamentet uppmanar med kraft den egyptiska regeringen att dra tillbaka lagförslagen om medborgarorganisationer och stiftelser och om offentliga demonstrationer och att föreslå lagstiftning – med beaktande av det lagförslag som lämnades in av 60 organisationer från det civila samhället 2011 – som kommer att skydda, stödja och främja det arbete som genomförs av organisationer inom det egyptiska civila samhället och internationella icke-statliga organisationer i landet. Parlamentet kräver ett omedelbart slut på alla påtryckningar, hot och trakasserier mot fackföreningar och journalister.
10. Europaparlamentet upprepar EU:s starka och principiella motstånd till dödsstraffet och kräver ett fullständigt moratorium för verkställande av alla dödsdomar i Egypten. Parlamentet uppmanar med kraft Egypten att ratificera det andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1996 vars syfte är att avskaffa dödsstraffet.
11. Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att göra ytterligare betydande insatser för att underlätta återföringen till det egyptiska folket av förskingrade tillgångar som stulits av den förra regimen. I detta sammanhang uppmanar parlamentet EU att inrätta en grupp med utredare, advokater och åklagare från sina medlemsstater och andra europeiska länder för att bistå de egyptiska myndigheterna med rättsligt stöd och rådgivning i denna process.
12. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Egyptens president och regering samt Egyptens Shuraråd.