FÖRSLAG TILL RESOLUTION om 2012 års framstegsrapport för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

14.5.2013 - (2013/2866(RSP))

till följd av uttalandena av Europeiska rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen

Richard Howitt utskottet för utrikesfrågor

B7‑0186

Europaparlamentets resolution om 2012 års framstegsrapport för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

(2013/2866(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 16 december 2005 om att bevilja landet status som kandidatland för EU-medlemskap och av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möten den 15–16 juni 2006 och den 14–15 december 2006,

–   med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 13 december 2012,

–   med beaktande av det gemensamma uttalandet från EU:s och Förenta staternas uppdragschefer av den 11 januari 2013,

–   med beaktande av kommissionens framstegsrapport för 2012 (SWD(2012)0332) och kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 med titeln Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2012–2013 (COM(2012)0600),

–   med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 845 (1993) och 817 (1993), FN:s generalförsamlings resolution 47/225 (1993) samt interimsavtalet från 1995,

–   med beaktande av Internationella domstolens dom om tillämpningen av interimsavtalet av den 13 september 1995,

–   med beaktande av rekommendation 329 (2012) från Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter om lokal demokrati i landet,

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner, bland annat resolutionen av den 22 november 2012 om utvidgningspolitik, kriterier och EU:s strategiska intressen[1],

–   med beaktande av det tionde mötet i den gemensamma parlamentarikerkommittén den 7 juni 2012,

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Alla kandidatländer och möjliga kandidatländer bör behandlas utifrån sina egna meriter i integrationsprocessen.

B.  Anslutningsdialogen på hög nivå har skapat ny dynamik i landets reformprocesser.

C. EU-anslutningen är grundläggande för landets långsiktiga stabilitet och goda relationer mellan de olika etniska grupperna.

D. Europeiska rådet beslutade för fjärde året i rad att inte inleda anslutningsförhandlingar med landet, trots kommissionens positiva rekommendation i detta avseende. Denna ytterligare förskjutning ökar den allmänna opinionens växande frustration över dödläget i landets integrationsprocess med EU och riskerar att förvärra de inhemska problemen och interna spänningarna. Bilaterala frågor får inte hindra ett officiellt inledande av anslutningsförhandlingar, men bör lösas innan anslutningsförfarandet avslutas.

E.  Landet är berett att inleda anslutningsförhandlingar med EU.

F.  Regionalt samarbete och goda grannförbindelser utgör alltjämt grundläggande element i utvidgningsprocessen.

G. Bilaterala frågor bör behandlas i en konstruktiv anda med hänsyn till EU:s övergripande intressen och värden.

Allmänna synpunkter

1.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till rådet om att omedelbart fastställa ett datum för när anslutningsförhandlingarna ska inledas.

2.  Europaparlamentet beklagar att rådet för fjärde året i rad under sitt senaste möte den 11 december 2012 beslutade att inte följa kommissionens rekommendation om att inleda anslutningsförhandlingar. Parlamentet anser ändå att Europeiska rådets slutsatser, där man enhälligt godkänner en tidpunkt för beslut på grundval av ytterligare en rapport från kommissionen, utgör ett steg i rätt riktning eftersom Europeiska rådet i sina slutsatser från december 2012 erkänner betydelsen av de avsevärda framsteg som har gjorts på viktiga områden. Parlamentet lovordar kommissionsledamoten med ansvar för utvidgning för hans initiativ och uppmanar honom att i sin kommande rapport inkludera en bedömning av kostnaderna för att avstå från utvidgning, inklusive de betydande risker som en förlängning av den nuvarande situationen innebär för landet. Det irländska ordförandeskapet uppmanas att bedriva intensiv diplomati för att uppnå ett tillfredsställande resultat i form av ett rådsbeslut om att inleda förhandlingar innan slutet på juni 2013.

3.  Europaparlamentet understryker att goda grannförbindelser är avgörande för EU:s utvidgningsprocess och välkomnar landets allmänt konstruktiva inställning när det gäller förbindelserna med andra utvidgningsländer. Parlamentet uppmuntrar de diplomatiska utbyten som har ägt rum mellan Aten, Sofia och Skopje och uppmuntrar alla parter att anstränga sig för att skapa ”goda grannförbindelser” som grundar sig på framför allt vänskap, ömsesidig respekt, en konstruktiv dialog och en verklig vilja att klara upp missförstånd och överbrygga motsättningar. Parlamentet påpekar att handlingar, uttalanden och åtgärder som kan inverka negativt på goda grannförbindelser bör undvikas och välkomnar i detta sammanhang det inledande möte som nyligen hölls mellan representanter för regeringarna i Skopje och Sofia och som syftar till att kunna underteckna ett avtal mellan de två länderna. Parlamentet uppmanar kommissionsledamoten med ansvar för utvidgning att i sin rapport ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om ”goda grannförbindelser” och efterlyser ett ökat sociokulturellt samarbete i syfte att stärka banden mellan regionens folk.

4.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att bilaterala frågor bör behandlas på ett konstruktivt sätt och i god grannsämja så tidigt som möjligt i anslutningsprocessen, och helst innan anslutningsförhandlingarna inleds. Parlamentet understryker återigen att bilaterala frågor inte får utnyttjas för att hindra anslutningsprocessen.

5.  Europaparlamentet påpekar att alla kandidatländer och möjliga kandidatländer bör behandlas enligt sina egna meriter i integrationsprocessen.

6.  Europaparlamentet är övertygat om att en förhandlingsstart kan i sig själv vara avgörande för att förändra förhållandena genom att ge en positiv impuls och utgöra ett effektivt instrument för ytterligare reformer, förbättra den inhemska situationen, underlätta dialogen mellan etniska grupper och främja goda grannförbindelser.

7.  Europaparlamentet anser att anslutningsdialogen på hög nivå har varit ett viktigt instrument för att bryta det rådande dödläget och skapa en förnyad dynamik i anslutningsprocessen. Parlamentet välkomnar de framsteg som har gjorts inom över 75 procent av de politikområden som fastställts, och upprepar behovet av att dessa beslut genomförs fullt ut och oåterkalleligen. Anslutningsdialogen på hög nivå är inte en ersättning för anslutningsförhandlingarna och rådet uppmanas att instruera kommissionen att inleda granskningsförfarandet så snart som möjligt för att möjliggöra ytterligare framsteg.

8.  Europaparlamentet välkomnar och stöder till fullo den överenskommelse som nyligen nåtts och som gör det möjligt att bryta dödläget inom inrikespolitiken i landet, samt anser att den aktuella uppgörelsen innebär att man kan ta ytterligare steg mot en EU-anslutning före överläggningarna i Europeiska rådet. Parlamentet uppmanar alla partier att fortsätta den politiska dialogen och betonar behovet av ett brett partiövergripande stöd och engagemang i EU-frågan. Det nationella parlamentet är en viktig demokratisk institution för att dryfta och lösa av politiska meningsskiljaktigheter, varför alla politiska krafter i landet bör agera i denna anda och respektera parlamentets arbetsordning och de demokratiska värderingar som parlamentet bygger på. Europaparlamentet stöder initiativ som syftar till att förbättra parlamentets funktion, däribland förslaget om en undersökningskommission för att fastställa vem som var ansvarig för händelserna den 24 december, ge ytterligare rekommendationer för en genomgripande reform – på verklig partiövergripande grund – av parlamentets arbetsordning, förbättra parlamentets auktoritet, oberoende och legitimitet samt förhindra att dessa händelser upprepas. Parlamentet beklagar att även journalister utestängdes från landets parlament och kräver att dialogen mellan regeringen och journalistförbundet återupptas under förhållanden som journalisterna själva har förtroende för.

9.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över de slitningar som har uppstått i förbindelserna mellan olika etniska grupper under året. Parlamentet anser att det krävs en förstärkt politisk dialog för att fortsätta framstegen mot ett fredligt, multietniskt, multikulturellt och multireligiöst samhälle och förebygga risken för en etnisk polarisering av samhället. Parlamentet fördömer kraftfullt alla fall av och tecken på etniskt grundad intolerans.

10. Europaparlamentet välkomnar regeringens rapport om genomförandet av Ohrid-ramavtalet och förväntar sig att rapporten offentliggörs för allmänheten för att skapa ett brett socialt och politiskt stöd för landets multietniska framtid. Regeringen uppmanas att snabbt gå vidare till nästa steg i översynen.

11. Europaparlamentet välkomnar decentraliseringsprogrammet för 2011–2014 och uppmanar till ett fullständigt genomförande av lagen om regional utveckling. Regeringen uppmanas att fortsätta med skattedecentraliseringen, med ett mål på medellång sikt om att 9 procent av BNP ska förbrukas av lokala och regionala myndigheter. Parlamentet berömmer det arbete som FN:s utvecklingsprogram och givarsamfundet i allmänhet utför tillsammans med regeringen för att bygga upp de lokala självstyrelseorganens kapacitet i syfte att garantera god förvaltning och lika tillgång för alla medborgare.

12. Europaparlamentet välkomnar myndigheternas ansträngningar för att göra upp med landets kommunistiska förflutna, det offentliga tillkännagivandet av namnen på de tjänstemän som var knutna till den tidigare jugoslaviska underrättelsetjänsten och den förlängda tidsramen för tillämpningen av lagen om rening till dess att lagen om fri tillgång till offentliga uppgifter antas. Parlamentet uppmuntrar samtidigt myndigheterna att hämta tillbaka den jugoslaviska underrättelsetjänstens arkiv från Serbien och inbegripa personal från underrättelse- och säkerhetstjänsterna i reningsprocessen. Parlamentet förespråkar ett stärkt mandat för kommissionen för uppgiftskontroll genom att alla nödvändiga handlingar från underrättelse- och säkerhetstjänsterna överförs till dess lokaler för permanent förvaring. Parlamentet betonar behovet av en reform av säkerhetssektorn och en stärkt parlamentarisk kontroll över underrättelse- och säkerhetstjänsterna.

13. Europaparlamentet anser att det effektivaste sättet att skapa ett multietniskt samhälle är genom förstärkt politisk dialog, ett exempelbaserat ledarskap som accepterar och tolererar andra etniska grupper och ett utbildningssystem som lär ut värdena hos ett multietniskt samhälle. Parlamentet välkomnar därför regeringens multietniska utbildningsprojekt och uppmanar alla skolor att följa exemplet från pionjärer som i Kumanovo, där man försöker avskaffa systemet med separat utbildning för olika etniska grupper.

14. Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna och civilsamhället att vidta lämpliga åtgärder för att nå en historisk försoning och därmed överbrygga klyftorna mellan och inom olika etniska och nationella grupper, inklusive medborgare med bulgarisk identitet. Parlamentet upprepar att det behövs positiva framsteg med det gemensamma firandet av evenemang och personer som även är betydelsefulla i grannstaterna i EU. Parlamentet uppmuntrar försöken att inrätta gemensamma expertkommittéer om historia och utbildning. Dessa kan bidra till en objektiv och faktabaserad tolkning av historien, förbättra det akademiska samarbetet och främja en positiv attityd hos de unga generationerna gentemot grannländerna. Parlamentet uppmanar myndigheterna att införa utbildningsmaterial som inte innehåller några ideologiska tolkningar av historien och syftar till att förbättra den ömsesidiga förståelsen. Parlamentet noterar oroat förekomsten av så kallad ”antikisering” och är övertygat om att kultur och konst bör användas för att föra personer närmare varandra snarare än att skapa klyftor mellan dem. Parlamentet uppmanar regeringen att skicka tydliga signaler till allmänheten och medierna om att diskriminering på grund av nationell identitet inte accepteras i landet generellt och inte heller inom rättssystemet, i medierna eller när det gäller sysselsättning och sociala möjligheter. Parlamentet understryker betydelsen av dessa åtgärder för integrering av de olika etniska grupperna och landets stabilitet och europeiska integration.

15. Europaparlamentet välkomnar framstegen med att stärka den rättsliga ramen på området rättvisa för barn, bland annat genom att ändra lagen om rättvisa för ungdomar samt genom att inrätta ett övervakningssystem och utarbeta en nationell strategi för förebyggande av ungdomsbrottslighet. Parlamentet konstaterar med oro att det fortfarande finns luckor i skyddet av barn som faller offer för brott, särskilt övergrepp, till följd av begränsade resurser, personalens begränsade förmåga och avsaknaden av ett effektivt system för att ta hand om brottsoffer som är barn. Parlamentet efterlyser förbättrade finansiella och mänskliga resurser för socialtjänsterna och bildandet av multifunktionella grupper som tillhandahåller tjänster för återhämtning, återanpassning och återintegrering av brottsoffer som är barn.

Goda grannförbindelser och namnfrågan

16. Europaparlamentet beklagar fortfarande att oförmågan att lösa namntvisten har hindrat landets väg mot en EU-anslutning och håller med Europeiska rådet om att namnfrågan måste lösas slutgiltigt, utan att fördröjas ytterligare av parterna samt att Haagbeslutet, som utgör internationell lag, måste träda i kraft. Parlamentet stöder bestämt de insatser som gjorts av FN:s särskilda ombud för att nå en lösning som kan godtas av alla parter och välkomnar det förslag som kommissionsledamoten med ansvar för utvidgningen har lagt fram rörande ett trepartssammanträde mellan Skopje, Aten och Bryssel och anser att detta initiativ kan främja de FN-ledda förhandlingarna. Parlamentet välkomnar den positiva inställningen till ett samförståndsavtal och de kontakter som nyligen har tagits med FN:s medlare. Parlamentet uppmanar alla parter att ta till vara varje möjlighet att göra framsteg och föra en konstruktiv dialog för att finna en lösning och bryta dödläget samt anser i detta sammanhang att landets ledare och EU bör förklara för befolkningen vilka fördelar lösningen ger om en sådan nås, innan det hålls en folkomröstning i frågan.

17. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och rådet om att i enlighet med EU-fördragen börja utveckla en allmänt tillämplig skiljedomsmekanism som syftar till att lösa bilaterala frågor mellan utvidgningsländerna och medlemsstaterna.

18. Europaparlamentet välkomnar att man i 2012 års framstegsrapport har använt begreppet ”makedonsk”, samtidigt som man respekterar de olika språken, identiteterna och kulturerna i landet och i de angränsande EU-medlemsstaterna.

Politiska kriterier

19. Europaparlamentet delar kommissionens bedömning att landet alltjämt uppfyller de politiska kriterierna.

20. Europaparlamentet anser att man bör stärka parlamentets tillsynsroll i förhållande till regeringen och att man bör förbättra vallagen och öka insynen i finansieringen av politiska partier. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att OSSE/ODIHR:s rekommendationer efter parlamentsvalet 2011 endast har genomförts till viss del och uppmanar därför regeringen att ändra lagstiftningen för att till fullo genomföra rekommendationerna.

21. Europaparlamentet välkomnar det fortsatta arbetet med att utveckla lagstiftningsramen rörande offentliga tjänster och den allmänna förvaltningen, i synnerhet när det gäller lagarna om statsanställda och om allmänna förvaltningsförfaranden. Parlamentet efterlyser ytterligare insatser för att garantera insyn, opartiskhet och professionalism i den offentliga förvaltningen, säkerställa meritbaserad rekrytering och stärka den finansiella kontrollen, den strategiska planeringen och personalförvaltningen.

22. Europaparlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att garantera domarkårens oberoende och opartiskhet. Det är viktigt att fastställa tydliga krav för avskedande av domare, så att man kan undanröja hot mot rättsväsendets oberoende. Parlamentet välkomnar de framsteg som gjorts med att minska den generella eftersläpningen i handläggningen av domstolsmål, men insisterar på att det vidtas åtgärder för att ta itu med eftersläpningen i högsta domstolen och förvaltningsdomstolen. Parlamentet efterlyser en gradvis rationalisering av domstolsnätverket och fortsatt stöd till domar- och åklagarhögskolan, eftersom den spelar en central roll för att garantera kontinuerlig fortbildning och meritbaserad rekrytering.

23. Europaparlamentet välkomnar ansträngningarna för att göra domstolarna effektivare och skapa större insyn i deras arbete, särskilt att domslut från domstolar på alla nivåer offentliggörs på deras respektive webbplatser. Parlamentet pekar på behovet av att föra statistik över resultaten i tillämpningen av åtal och domar, så att framstegen kan mätas. Rättspraxisen bör göras enhetlig, så att man kan garantera ett förutsägbart rättssystem och förtroende bland allmänheten.

24. Europaparlamentet stöder Eulex särskilda utredningsgrupp och uppmanar landet att fullt ut samarbeta med och bistå utredningsgruppen i dess arbete.

25. Europaparlamentet välkomnar att lagstiftningen mot korruption stärks genom bland annat ändringar i lagen om intressekonflikter, men är bekymrat över att korruptionen fortfarande är mycket utbredd både inom landet och i regionen som helhet. Parlamentet efterlyser större insatser för att upprätthålla gällande lagar och förespråkar fortsatta ansträngningar för att nå fällande domar i mål där de åtalade har högt uppsatta poster. Parlamentet välkomnar dels det OSSE-stödda programmet mot korruption, PrijaviKorupcija.org-projektet, som gör det möjligt att rapportera om korruption via sms, dels förklaringen från tio borgmästare om nolltolerans mot korruption i deras kommuner.

26. Europaparlamentet konstaterar att domarna för korruptionsrelaterade brott visserligen har blivit hårdare, men att order om beslagtagande och konfiskering av tillgångar fortfarande är ovanliga. Parlamentet anser att beslagtagande och konfiskering av tillgångar är ett centralt instrument för att bekämpa korruption och organiserad brottslighet. Parlamentet uppmanar landets myndigheter att fullt ut genomföra strafflagens bestämmelser om utökad konfiskering, otillåten vinning och straffrättsligt ansvar för juridiska personer.

27. Europaparlamentet välkomnar ändringarna av lagen om finansiering av politiska partier och noterar särskilt att det statliga revisionsverket har fått en ledande roll i övervakningen av finansieringen av politiska partier. Parlamentet uppmanar landets myndigheter att anslå tillräckliga medel för verket så att det proaktivt och grundligt kan kontrollera parti- och kampanjfinansiering och väsentligt förbättra insynen i offentliga utgifter och finansiering av politiska partier.

28. Europaparlamentet konstaterar att arbetet för att inrätta den nationella databasen för underrättelseuppgifter pågår. Parlamentet uppmuntrar myndigheterna att snarast möjligt slutföra upphandlingsförfarandet och besluta om vem som ska inrätta den nationella databasen över underrättelseuppgifter så att denna kan ge största möjliga hjälp i kampen mot organiserad brottslighet, korruption, bedrägeri, penningtvätt och andra allvarliga brott, inklusive brott av gränsöverskridande natur.

29. Europaparlamentet välkomnar att förtal har avkriminaliserats i lagstiftningen och att dialogen mellan regeringen och journalister i frågor som rör yttrandefrihet har fördjupats. Parlamentet uppmanar myndigheterna att fortsätta med att stärka och främja informationsfrihet och mediepluralism, som måste vara oberoende av all påverkan av politik och kapital och tillämpas konsekvent. Parlamentet ser emellertid med oro på att landet har sjunkit avsevärt i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex och efterlyser ytterligare insatser för att stärka yrkesnormerna inom journalistiken och den undersökande journalistiken samt främja mediepluralism, public service-bolagets oberoende, efterlevnad av mediemedarbetarnas arbetstagarrättigheter, insyn i ägandet av medier, hållbarhet och uppfyllande av europeiska normer. Parlamentet konstaterar oroat att det finns en utspridd självcensur bland journalister och att det för närvarande saknas en självreglerande medieorganisation. Parlamentet oroas också av att de flesta reklamkampanjer som finansieras av regeringen sker i de medier som är välvilliga mot regeringen. Parlamentet stöder de aktivister som via sociala medier har lobbat för att censuren på internet ska avskaffas.

30. Europaparlamentet noterar Europadomstolens (stora avdelningen) dom i El-Masri-målet av den 13 december 2012, där domstolen fann flera överträdelser av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna i samband med bortförandet, det extraordinära utlämnandet och tortyren av den tyske medborgaren Khalid El-Masri den 31 december 2003 samt kvarhållandet av honom i 23 dagar på ett hotell i Skopje innan han via Skopjes flygplats överfördes till Afghanistan. Parlamentet uppmanar regeringen att utan dröjsmål följa alla aspekter av Europadomstolens dom, bland annat genom att lämna en formell ursäkt till Khalid El‑Masri, betala den ersättning som beslutats av domstolen och göra ett åtagande om att inrätta en internationell undersökningskommission.

31. Europaparlamentet välkomnar den nya lagen om lika möjligheter, den första femåriga strategin för jämställdhetsbaserad budgetering som utarbetats i partnerskap med FN:s jämställdhetsorgan UN Women, anslagen till handlingsplanen för integrering av romer och projektet för att hjälpa romer att få sina bostäder lagligförklarade. Parlamentet välkomnar också att det har öppnats ett nytt stödkontor för hbt-personer, men uttrycker oro över att det har vandaliserats. Parlamentet uppmuntrar regeringen att fortsätta sina insatser för att stärka politiken mot diskriminering, särskilt diskriminering på grund av etnisk tillhörighet och nationell identitet.

32. Europaparlamentet uppmanar ministrar och tjänstemän att offentligt fördöma diskriminering av hbt-personer, att se till att prideparader och andra hbt-evenemang kan genomföras säkert och framgångsrikt och att förbinda sig att motverka all form av diskriminering på de grunder som ges i EU-fördraget. Parlamentet uppmanar medierna att avstå från hbt-fientlig retorik, bland annat hatiska uttalanden och uppmanande till hat.

33. Europaparlamentet är oroat över fall av dålig behandling från polisens sida, och efterlyser kontinuerlig fortbildning, professionalisering och avpolitisering av poliskåren. Parlamentet anser att det krävs en oberoende översynsmekanism för de rättsvårdande myndigheterna i syfte att bekämpa straffrihet och garantera en demokratisk och ansvarsskyldig poliskår.

34. Europaparlamentet betonar att systemet med viseringsfrihet som beviljats landet och alla länder på västra Balkan är en mycket stor fördel i EU-integrationen och ett mycket starkt incitament för att påskynda reformerna på området rättsliga och inrikes frågor.

35. Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att vidta åtgärder och samarbeta med EU:s medlemsstater för att förhindra otillbörliga asylansökningar till EU från landets medborgare, samtidigt som man garanterar rätten till viseringsfria resor för alla medborgare och förhindrar diskriminering och stigmatisering av romer och personer från etniska minoritetsgrupper. Parlamentet uppmanar EU-medlemsstaternas regeringar att å sin sida inte bestrida eller hindra viseringsfria resor för landets medborgare, utan att uppmana myndigheterna att föra en politik som ger alla medborgare en anständig framtid i  sitt land.

36. Europaparlamentet välkomnar att landet har många kvinnliga parlamentsledamöter jämfört med vissa EU-medlemsstater, men är samtidigt oroat över kvinnornas låga deltagande på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar myndigheterna att stärka barnomsorgen för barn med funktionshinder, gatubarn, barn som använder narkotika och barn som utsätts för våld i hemmet, sexuellt utnyttjande eller olaglig handel.

37. Europaparlamentet välkomnar de fortsatta framsteg som gjorts av kommissionen för skydd mot diskriminering. Parlamentet pekar på behovet av att det bemannas fullt ut och anser att det faktum att det har godkänts av det europeiska nätverket av nationella jämställdhetsorgan kan tjäna som exempel för andra myndigheter och organisationer att själva främja en EU-anslutning genom att medverka i relevanta europeiska nätverk.

Det civila samhället

38. Europaparlamentet anser att en förutsättning för ytterligare demokratiska framsteg i landet är att det utvecklas ett politiskt klimat som bygger på mångfald i ett oberoende, mångkulturellt, mångetniskt och opartiskt civilt samhälle och att det civila samhällets åsikter kan öka möjligheterna att bedriva en faktabaserad politik. Parlamentet betonar att organisationerna i det civila samhället måste stärkas och göras oberoende av politiska intressen, och att de tillsammans med organisationer i det civila samhället från grannländerna och från EU i stort bör stärka gemensamma projekt till ömsesidig nytta.

39. Europaparlamentet välkomnar det samråd som ägde rum med organisationerna i det civila samhället i samband med ändringen av lagarna om rättshjälp och om stiftelser. Parlamentet anser att man vid lämplig tidpunkt bör hålla fullständiga samråd med det civila samhället om alla relevanta politiska initiativ, bland annat anslutningsdialogen på hög nivå, och att man bör inkludera öppet valda observatörer från det civila samhället i alla relevanta statliga arbetsgrupper.

40. Europaparlamentet lyfter fram den viktiga roll som organisationerna i det civila samhället kan spela för att göra EU-integrationsprocessen mer öppen, ansvarsfull och inkluderande.

41. Europaparlamentet anser att den parlamentariska undersökningen om föranslutningsinstrumentet visar att regeringen måste vinnlägga sig om att uppnå målet om partnerskap med det civila samhället och inrätta en nationell fond för medfinansiering som gör det möjligt för organisationerna i det civila samhället att delta fullt ut i EU‑finansierade program. Parlamentet kräver att organisationerna i det civila samhället inkluderas fullt ut i programplaneringsbesluten för nästa föranslutningsinstrument.

Ekonomiska frågor

42. Europaparlamentet berömmer landet för att ha upprätthållit den makroekonomiska stabiliteten, men konstaterar att den offentliga sektorns skuld har ökat, att kvaliteten på styrningen av de offentliga finanserna har försämrats och att den globala ekonomiska nedgången har haft negativa effekter på de utländska direktinvesteringarna i landet.

43. Europaparlamentet välkomnar lagstiftningsåtgärderna för en förbättring av affärsklimatet och de fortsatta insatserna för att utarbeta sunda medelfristiga makroekonomiska strategier. Parlamentet uppmuntrar de politiska krafterna att inleda en öppen politisk dialog om den ekonomiska situationen och landets skuldförpliktelser.

44. Europaparlamentet konstaterar bekymrat att arbetslösheten fortfarande är mycket hög, att ungdomsarbetslöshetssiffrorna är bland de högsta i världen samt att antalet sysselsatta kvinnor förblir mycket lågt. Parlamentet välkomnar den handlingsplan mot ungdomsarbetslöshet som har utarbetats i anslutning till ILO:s program om anständigt arbete. Regeringen uppmanas att förbättra samordningen mellan de organ som övervakar att arbetsrätten tillämpas och bygga vidare på det gemensamma utbildningsprogram som har anordnats av Europeiska fackliga samorganisationen för att stärka förmågan hos arbetsmarknadens parter att engagera sig i en välfungerande social dialog. Parlamentet anser att det krävs ytterligare investeringar i forskning, teknisk utveckling och innovationsförmåga för att underlätta uppbyggandet av en kunskapsbaserad ekonomi.

45. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts med att modernisera transport-, energi- och telekommunikationsnäten, särskilt de ansträngningar som gjorts för att slutföra korridor X[2]. Med tanke på järnvägarnas stora betydelse för att skapa hållbara transportsystem välkomnar parlamentet regeringens avsikt att upprusta befintliga eller anlägga nya järnvägar från Skopje till grannländernas huvudstäder och efterlyser snabbare framsteg och fastställande av finansieringen av järnvägsförbindelserna inom korridor VIII[3].

46. Europaparlamentet understryker att det är viktigt att det inrättas en mekanism för samråd mellan regeringen och privata företag i samband med beslut om åtgärder mot den ekonomiska krisen. Parlamentet påpekar också att en sådan mekanism kan vara en lösning för att anpassa utbildningssystemet till marknadsbehoven, vilket skulle kunna minska ungdomsarbetslösheten.

47. Europaparlamentet noterar regeringens insatser för att bygga om den lokala väginfrastrukturen i landet med målsättningen att förbättra möjligheterna till alternativ turism och höja medborgarnas livskvalitet. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang landet att tillämpa en mer dynamisk strategi för regionala utvecklingsprojekt inom ramen för föranslutningsinstrumentet för att utöka det gränsöverskridande samarbetet och stärka banden mellan länderna i regionen.

48. Europaparlamentet påpekar att det krävs avsevärda ansträngningar på miljöområdet, särskilt inom vattenkvalitet, naturskydd och kontroll och riskhantering av industriutsläpp. Parlamentet understryker att inga större framsteg kan göras utan att stärka den administrativa kapaciteten tillräckligt. Parlamentet uppmanar därför landets regering att vidta nödvändiga åtgärder i detta avseende.

49. Europaparlamentet uppmärksammar återigen landet på vikten av förnybara energikällor och välkomnar framstegen i form av 21 nya koncessioner för små vattenkraftverk som redan har beviljats, ett vattenkraftverk som redan är i drift och ett pågående arbete med att anlägga en vindkraftpark. Parlamentet uppmanar regeringen att bredda den offentliga debatten om klimatförändringarnas inverkan och öka ansträngningarna för att anpassa den nationella lagstiftningen till EU:s regelverk på detta område. Regeringen uppmanas också att genomföra den nationella lagstiftningen, särskilt om vattenvård, kontroll av industriutsläpp, naturskydd och klimatförändringar. Parlamentet betonar behovet av att stärka den administrativa kapaciteten, både på central och lokal nivå.

50. Europaparlamentet uppmuntrar myndigheterna att som ett led i reformerna av den offentliga förvaltningen öka insatserna för att införa e-förvaltning med målsättningen att tillhandahålla effektiva, tillgängliga och öppna tjänster till medborgare och företag.

Regionalt och internationellt samarbete

51. Europaparlamentet välkomnar att landet för närvarande är ordförande i sydösteuropeiska samarbetsprocessen och hoppas att detta kommer att stärka den europeiska agendan, goda grannförbindelser och delaktighet. Parlamentet understryker betydelsen av regionalt samarbete enligt den europeiska agendan och de europeiska värdena, och efterlyser ytterligare framsteg på detta område. Parlamentet upprepar att det är viktigt att EU strävar efter att alla länder i regionen, utan undantag, blir medlemmar.

52. Europaparlamentet anser att ett ändrat synsätt, från ”västra Balkan” till ”sydöstra Europa”, skulle kunna underlätta denna strävan.

53. Europaparlamentet gläder sig över landets deltagande i Eufor-uppdraget Althea och över avtalet om landets deltagande i krishanteringsinsatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Parlamentet uppmanar landet att anpassa sig till EU:s ståndpunkt i fråga om Internationella brottmålsdomstolen.

54. Europaparlamentet uppmanar regeringen och alla ansvariga organisationer att uppfylla de nödvändiga kraven och villkoren för att möjliggöra viseringsfria resor inom Schengenområdet. Det är nödvändigt att medborgarna fullständigt informeras om begränsningar i viseringsfriheten för att förebygga allt missbruk av viseringsfriheten och viseringslättnaderna. Om viseringsfrihetspolitiken skulle upphöra att tillämpas skulle det med säkerhet få negativa ekonomiska och sociala konsekvenser.

°

°         °

55. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till landets regering och parlament.

 

• [1]  Antagna texter, P7_TA(2012)0453.
• [2]  Korridor X är en av de tio gränsöverskridande europeiska transportkorridorerna och går från Salzburg i Österrike till Thessaloniki i Grekland. Korridorens gren D omfattar sträckan Veles–Prilep–Bitola–Florina–Igoumenitsa (Via Egnatia).
• [3]  Korridor VIII är en av de tio gränsöverskridande europeiska transportkorridorerna och går från Durrës i Albanien till Varna i Bulgarien. Den går även genom Skopje.