Förslag till resolution - B7-0560/2013Förslag till resolution
B7-0560/2013

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om förberedelse inför Europeiska rådets möte (19–20 december 2013)

9.12.2013 - (2013/2626(RSP))

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen

Elmar Brok, Corien Wortmann-Kool, Jean-Pierre Audy, Michael Gahler, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra för PPE-gruppen
Roberto Gualtieri, Elisa Ferreira, Maria Eleni Koppa, Maria Eleni Koppa för S&D-gruppen
Guy Verhofstadt för ALDE-gruppen


Förfarande : 2013/2626(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B7-0560/2013

B7‑0560/2013

Europaparlamentets resolution om förberedelse inför Europeiska rådets möte (19–20 december 2013)

(2013/2626(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina resolutioner av den 12 juni 2013 om att stärka den europeiska demokratin i framtidens EMU[1], den 23 maj 2013 om kommande lagstiftningsförslag om EMU: svar på kommissionens meddelanden[2] och den 21 november 2013 om kommissionens meddelande Att stärka den ekonomiska och monetära unionens sociala dimension[3],

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. EU-institutionerna och medlemsstaterna har gjort kraftfulla insatser för att återupprätta den finansiella trovärdigheten och stabiliteten, särskilt genom att anta och genomföra strukturella reformer och genom att anta den nya ramen för ekonomisk styrning. Dessa insatser måste kompletteras med en verklig bankunion.

B.  Det behövs bättre ekonomipolitisk samordning för att man ska kunna öka konkurrenskraften och hållbarheten och skapa arbetstillfällen i EU.

C. Gemenskapsmetoden är rätt sätt att ta itu med utmaningarna för EU och dess valuta.

D. Alla beslut bör underbyggas av parlamentarisk granskning och ansvarstagande på den nivå där besluten fattats.

E.  Full respekt för och grundlig tillämpning av EU‑rätten är basen för denna politik.

F.  Den geostrategiska miljön är ombytlig, förändras snabbt och karakteriseras av nya säkerhetspolitiska utmaningar, USA intresserar sig alltmer för Asien och Stillahavsområdet och vi märker dessutom effekterna av finanskrisen. Av dessa skäl måste EU ta sitt ansvar som trovärdig säkerhetsgarant med verklig strategisk självständighet, i synnerhet i sitt närområde, vilket kommer att stärka säkerheten även i EU.

G. Det enda sättet för stats- och regeringscheferna att hantera dessa geopolitiska tendenser och de icke samordnade minskningarna i försvarsbudgetarna är att skynda på samordningen av samarbetet i försvarsfrågor.

Om bankunionen

1.  Europaparlamentet påminner Europeiska rådet om det politiska åtagandet att fatta beslut om den gemensamma rekonstruktionsmekanismen före valperiodens slut. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att förnya sitt krav på ministerrådet att slutföra förhandlingarna om direktivet om insättningsgarantisystem och ramen för återhämtning och rekonstruktion innan 2013 löper ut.

Om fördjupande av EMU

2.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att på grundval av fördragen göra ett politiskt åtagande om att utarbeta lagstiftning om bättre ekonomipolitisk samordning. Parlamentet förväntar sig att parlamentet och övriga EU‑institutioner kommer att enas om de viktigaste inslagen i en sådan förbättrad ekonomipolitisk samordning före valperiodens slut.

3.  Europaparlamentet anser att man, på grundval av ovannämnda förbättrade ekonomipolitiska samordning och genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet, bör anta en rättsakt om ”konvergensriktlinjer” vilken bör innehålla ett mycket begränsat antal mål för de mest brådskande reformåtgärderna för en bestämd period.

4.  Europaparlamentet upprepar sin begäran att medlemsstaterna ska se till att de nationella reformprogrammen – som bör upprättas på grundval av ovannämnda konvergensriktlinjer och kontrolleras av kommissionen – debatteras och antas av de nationella parlamenten. Parlamentet anser att detta är av avgörande betydelse för att stärka delaktigheten och det demokratiska ansvaret i hela processen.

5.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör åta sig att fullt ut genomföra sina nationella reformprogram, efter kommissionens kontroll. Parlamentet föreslår att medlemsstaterna på denna grundval skulle kunna ingå ett ”konvergenspartnerskap” med EU-institutionerna, med möjlighet till villkorad finansiering av reformåtgärder.

6.  Europaparlamentet upprepar att ett starkare ekonomiskt samarbete bör gå hand i hand med en incitamentbaserad mekanism. Parlamentet anser att andra möjliga typer av finansiering eller instrument, t.ex. en solidaritetsmekanism, måste ingå i EU:s budget, men ligga utanför de överenskomna taken i den fleråriga budgetramen.

7.  Europaparlamentet påminner om att fördraget om stabilitet, samordning och styrning måste ha integrerats i EU‑rätten senast den 1 januari 2018, på grundval av en bedömning av hur genomförandet har gått, i enlighet med artikel 16 i det fördraget.

8.  Europaparlamentet påminner om sin principiella ståndpunkt att en förstärkt ekonomisk och monetär union inte bör splittra EU utan tvärtom leda till ökad integration och starkare styrning, vilket bör vara öppet och frivilligt för alla medlemsstater som inte tillhör euroområdet.

9.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att fullt ut följa bestämmelserna i artikel 15.1 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget).

Om försvarspolitiken

10. Den geostrategiska miljön är ombytlig, förändras snabbt och karakteriseras av nya säkerhetspolitiska utmaningar, USA visar ett allt större intresse för Asien och Stillahavsområdet och vi ser dessutom effekterna av finanskrisen. Av dessa skäl anser Europaparlamentet att EU, utan att överlappa det arbete som görs inom Nato, måste ta sitt ansvar som global politisk aktör och trovärdig säkerhetsgarant, i synnerhet i sitt närområde och med verklig strategisk självständighet, för att främja internationell fred och säkerhet, skydda sina intressen i världen och garantera sina medborgares säkerhet. Parlamentet understryker i detta sammanhang att EU måste föra en konsekvent politik och snabbare och effektivare ta sitt ansvar i dessa frågor.

11. Europaparlamentet konstaterar att EU för närvarande brottas med betydande ekonomiska begränsningar och att medlemsstaterna, av såväl ekonomiska och budgetmässiga som politiska skäl, med eller utan koppling till krisen i euroområdet, befinner sig i en fas med icke samordnade minskningar av ländernas försvarsbudgetar. Parlamentet framhåller att dessa åtgärder kan påverka den militära kapaciteten i negativ riktning och därmed även EU:s förmåga att verkligen ta sitt ansvar för att bevara freden, förebygga konflikter och stärka den internationella säkerheten.

12. Europaparlamentet anser att EU:s stats- och regeringschefer, för att ta itu med ovannämnda utmaningar, måste ta tillfället i akt i samband med rådets möte i december 2013 och uttrycka ett tydligt stöd för ett starkare europeiskt försvarssystem.

13. Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens meddelande av den 24 juli 2013 Mot en mer konkurrenskraftig och effektiv försvars- och säkerhetssektor (COM(2013)0542) och slutrapporten av den 15 oktober 2013 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik/chefen för Europeiska försvarsbyrån.

14. Europaparlamentet uppmuntrar Europeiska rådet att genomföra de förslag som parlamentet lagt fram i sina betänkanden om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) och det europeiska försvarets industriella och tekniska bas.

15. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna först måste engagera sig för att åtgärda den gemensamma säkerhets- och försvarspolitikens operativa brister genom att utlova sitt stöd för såväl civila uppdrag som militära insatser inom GSFP, i synnerhet genom att bidra med kapacitet.

16. Europaparlamentet understryker att det i Lissabonfördraget infördes flera nya instrument inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken som ännu inte har tagits i bruk. Parlamentet betonar att de nya bestämmelserna måste tillämpas för att den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken ska kunna stärkas ytterligare, och uppmanar rådet att dra full fördel av ovannämnda instrument (till exempel ett permanent strukturerat samarbete mellan medlemsstater (artikel 46.6 i EU-fördraget) och möjligheten att anförtro uppdrag och insatser inom GSFP åt just den gruppen medlemsstater (artiklarna 42.5 och 44.1 i EU‑fördraget).

17. Europaparlamentet uppmärksammar vikten av att inleda en strategisk diskussion i syfte att fastställa EU:s målsättningar och prioriteringar och utarbeta en färdplan med tidsfrister för ett djupare samarbete i försvarsfrågor (en vitbok som skulle tjäna som en ram för reflektioner över de nationella processerna).

18. Europaparlamentet uppmanar rådet att inleda ett stärkt samarbete i fråga om rustning, framför allt genom att ge Europeiska försvarsbyrån befogenhet att fullt ut spela sin roll för att främja samordning, se över åtaganden, prioritera investeringar i teknik (inklusive strategiska faktorer såsom lufttankning, satellitkommunikation, strategisk luftbro, fjärrstyrda flygsystem, it-försvar och det gemensamma europeiska luftrummet), gå med på en större användning av koalitioner av villiga stater/kärngrupper samt hitta en fungerande lösning för användningen av insatsstyrkor.

19. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra utfästelser till stöd för ett stärkande av det europeiska försvarets industriella och tekniska bas, i syfte att övervinna fragmenteringen av – och förbättra kreativiteten och styrkan hos – de europeiska företagen genom en bättre samordning av planeringen av de nationella försvarsbudgetarna (eventuellt genom att upprätta en europeisk planeringstermin för försvarsfrågor) och bättre samordning på företagsnivå (harmonisering av standarder och certifiering av försvarsutrustning). Parlamentet efterlyser ytterligare incitament och stöd för försvarsindustrin, med ett åtagande om att utveckla nyckelteknik och nyckelsystem inom försvarssektorn (skattelättnader, ekonomiskt stöd till forskning och utveckling samt institutionalisering av synergier mellan civil och militär kapacitet).

20. Europaparlamentet framhåller att EU:s styrka jämfört med andra organisationer ligger i dess unika potential att mobilisera alla tillgängliga politiska, ekonomiska, utvecklingsinriktade och humanitära instrument till stöd för unionens civila och militära krishantering, uppdrag och insatser, under en enda politisk myndighet – vice ordföranden/den höga representanten – och att denna övergripande strategi, antingen genom sin ”mjuka makt” eller vid behov genom mer kraftfulla åtgärder, ger EU en unik och vida erkänd flexibilitet och effektivitet.

21. Europaparlamentet stöder inrättandet av ett försvarsministerråd för att ge försvarsfrågorna den vikt de förtjänar.

22. Europaparlamentet uppmanar stats- och regeringscheferna att – med tanke på det europeiska försvarets strategiska betydelse och omfattningen på de utmaningar som unionen står inför – i december 2015 gå igenom vilka framsteg som gjorts när det gäller genomförandet av rådets slutsatser från december 2013, på grundval av en genomföranderapport från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

23. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet och kommissionen.