Förslag till resolution - B8-0092/2018Förslag till resolution
B8-0092/2018

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om den nuvarande människorättssituationen i Turkiet

5.2.2018 - (2018/2527(RSP))

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen

Nadja Hirsch, Petras Auštrevičius, Beatriz Becerra Basterrechea, Izaskun Bilbao Barandica, Dita Charanzová, Gérard Deprez, Marian Harkin, Ivan Jakovčić, Patricia Lalonde, Louis Michel, Javier Nart, Urmas Paet, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Jozo Radoš, Frédérique Ries, Marietje Schaake, Pavel Telička, Ramon Tremosa i Balcells, Ivo Vajgl, Hilde Vautmans, Cecilia Wikström för ALDE-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0082/2018

Förfarande : 2018/2527(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B8-0092/2018
Ingivna texter :
B8-0092/2018
Debatter :
Antagna texter :

B8‑0092/2018

Europaparlamentets resolution om den nuvarande människorättssituationen i Turkiet

(2018/2527(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt av den 27 oktober 2016 om situationen för journalister i Turkiet[1], den 24 november 2016 om förbindelserna mellan EU och Turkiet[2] och den 6 juli 2017 om kommissionens rapport för 2016 om Turkiet[3],

–  med beaktande av EU:s förhandlingsram för Turkiet av den 3 oktober 2005, särskilt punkterna 4 och 5,

–  med beaktande av att Turkiet sedan den 9 augusti 1949 är medlem i Europarådet, vilket innebär att landet är anslutet till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och bundet av de beslut som fattats av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av Turkiets medlemskap i Förenta nationerna och anslutning till FN‑stadgan, i vilken främjande och skydd av mänskliga rättigheter är ett centralt syfte,

–  med beaktande av kommissionens rekommendation av den 21 december 2016 om ett rådsbeslut om bemyndigande att inleda förhandlingar om ett avtal med Turkiet för att utöka den bilaterala förmånshandelsförbindelsen och modernisera tullunionen,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den turkiska regeringen fortsätter att vidta omfattande och storskaliga repressiva åtgärder som påverkar alla människor i Turkiet, särskilt oppositionspartier och ledamöter av den turkiska nationalförsamlingen, mediearbetare och journalister, personer inom den turkiska militären, polisen och säkerhetsstyrkorna och tjänstemän inom rättsväsendet och den offentliga förvaltningen.

B.  Många av de vidtagna åtgärderna är oproportionerliga, bryter mot nationell turkisk lagstiftning och strider mot de åtaganden som åvilar en medlem av Europarådet och mot den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

C.  Turkiet har använt det misslyckade kuppförsöket i juli 2016 som svepskäl för att vidta dessa åtgärder. EU fördömde det misslyckade militära kuppförsöket i juli 2016 och påtalade vikten av att väcka straffrättsligt åtal mot de ansvariga för och inblandade i kuppförsöket. Detta måste göras i enlighet med rätten till rättvis rättegång och ett korrekt rättsförfarande.

D.  President Erdoğan och företrädare för den turkiska regeringen har vid flera tillfällen gjort uttalanden om att återinföra dödsstraffet. Villkoren för dem som gripits och kvarhållits efter kuppen, omfattande avskedanden av statstjänstemän och de kraftiga restriktionerna för yttrandefriheten, pressen och medierna i Turkiet ger anledning till allvarlig oro. Ett antal EU-medborgare har också gripits på tveksamma grunder.

E.  Europarådets Venedigkommission har gjort bedömningen att de ändringar av konstitutionen som godkändes i folkomröstningen i april 2017 skulle innebära införande av en presidentregim utan de nödvändiga kontroll- och motviktsfunktioner som krävs för att regimen inte ska bli auktoritär. Turkiets undantagslagar omfattar åtgärder som går mycket längre än vad som tillåts enligt internationella normer och den turkiska konstitutionen.

F.  Det finns tecken som tyder på systembrister i det turkiska rättsväsendet och svårigheter att stå emot påtryckningar från den verkställande makten, vilket framgår av några fall där lägre domstolsinstanser har vägrat att rätta sig efter författningsdomstolens domslut.

G.  I punkt 5 i förhandlingsramen för anslutningsförhandlingarna med Turkiet fastslås att kommissionen kan rekommendera att förhandlingarna avbryts, om principerna om frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna eller rättsstatsprincipen allvarligt och bestående åsidosätts. Rådet beslutar med kvalificerad majoritet om en sådan rekommendation.

1.  Europaparlamentet fördömer med kraft de oproportionerliga repressiva åtgärder som vidtagits av president Erdoğan och den turkiska regeringen efter det misslyckade militära kuppförsöket i juli 2016 och uttrycker sin djupa oro över de ändringar av konstitutionen som med snäv marginal godkändes i folkomröstningen i april 2017. Parlamentet upprepar att de föreslagna ändringarna av konstitutionen inte respekterar de grundläggande principerna om maktdelning, inte ger tillräckliga kontroll- och motviktsfunktioner och inte uppfyller de politiska Köpenhamnskriterierna vad gäller demokrati, rättsstatlighet, mänskliga rättigheter samt respekt och skydd för minoritetsgrupper. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt från november 2016 om att man bör lägga Turkiets anslutningsprocess på is och sin ståndpunkt från juli 2017 om att avbryta Turkiets anslutningsprocess om den konstitutionella reformen genomförs oförändrad.

2.  Europaparlamentet upprepar sin djupa oro över de pågående försämringarna av situationen för de grundläggande rättigheterna och rättsstaten i Turkiet och fördömer användningen av godtyckliga frihetsberövanden, rättsliga och administrativa trakasserier, reseförbud och andra metoder för att förfölja tusentals människorättsförsvarare, medlemmar av oberoende organisationer i det civila samhället, intellektuella och vanliga medborgare.

3.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över gripanden och kvarhållanden av människorättsförsvarare, politiker och aktivister i civilsamhället.

4.  Europaparlamentet noterar med oro ställningen för de sekulära principer och värderingar som präglat Turkiet sedan länge försvagas, exempelvis genom förföljelse av religiösa och andra minoritetsgrupper. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att främja och garantera religionspluralism och trosfrihet.

5.  Europaparlamentet noterar att oräkneliga turkiska medborgare, och även EU‑medborgare, drabbats av dessa oproportionerliga repressiva åtgärder, inklusive många statsanställda och lärare som avskedats från sina jobb.

6.  Europaparlamentet varnar för missbruk av antiterroråtgärder för att legitimera kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

7.  Europaparlamentet noterar att kärnan i den turkiska demokratin är hotad. Många parlamentsledamöter har fått sina mandat återkallade, sin immunitet hävd och/eller frihetsberövats eller gripits. Parlamentet noterar att oppositionspartierna HDP och CHP har drabbats hårdast. Parlamentet uttrycker sin solidaritet med korrekt valda parlamentsledamöter som grips och trakasseras och uppmanar de turkiska myndigheterna att respektera demokratiska mandat, släppa de frihetsberövade och garantera deras rätt till ordentligt försvar i en rättvis och oberoende rättegång. Lokala tjänstemän utsätts för liknande påtryckningar.

8.  Europaparlamentet understryker att den turkiska nationalförsamlingen bör vara den centrala institutionen i den turkiska demokratin och företräda alla medborgare på lika villkor. Parlamentet beklagar att spärren vid val till nationalförsamlingen är så hög.

9.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över det allt snävare spelrummet för yttrandefriheten och press- och mediefriheten i Turkiet. Många medieföretag, även online, har stängts, censurerats eller tagits över av myndigheterna. Journalister och mediearbetare har frihetsberövats, gripits eller avskedats från sina jobb. Parlamentet påminner om den centrala betydelsen av fri och oberoende press för ett demokratiskt samhälle. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att släppa de frihetsberövade journalisterna och omgående vidta grundläggande åtgärder för att stärka och återupprätta pressfriheten och yttrandefriheten i landet. Parlamentet noterar att den turkiska regeringen i många fall fortfarande inte kan klargöra på vilka rättsliga grunder journalisterna har gripits för uppvigling och spridning av propaganda med koppling till terrorgrupper.

10.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över att turkiska myndigheter övervakar plattformar för sociala medier och stänger konton. Detta är ytterligare ett exempel på restriktion av yttrandefriheten och ett verktyg för att trycka ner civilsamhället.

11.  Europaparlamentet uttrycker oro över de växande restriktionerna för verksamheten inom Turkiets rörelse för hbtqi-personers rättigheter. Denna utveckling står klart i strid med de personliga friheterna. Parlamentet uttrycker djup oro över uppgifterna om kränkningar av hbtqi-personers mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att, i enlighet med Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna, grundligt utreda uppgifterna om dålig behandling av hbtqi-personer i fängelse.

12.  Europaparlamentet uttrycker också djup oro över de många domare, jurister, människorättsförsvarare och aktivister i civilsamhället som har gripits eller frihetsberövats, förlorat jobbet eller utsätts för påtryckningar från myndigheterna. De turkiska myndigheterna har en rättslig skyldighet att följa det egna landets konstitutionella rättsordning och fullgöra landets åtaganden som medlem av Europarådet.

13.  Europaparlamentet anser att de omfattande kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och rättsstaten och Turkiets planerade konstitutionella reform, om den genomförs, inte uppfyller de politiska Köpenhamnskriterierna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att göra en bedömning, på grundval av punkterna 4 och 5 i EU:s förhandlingsram, av landets uppfyllande av dessa politiska kriterier och lägga fram sin formella ståndpunkt om läget i anslutningsförhandlingarna, tillsammans med ett heltäckande resonemang om de framtida förbindelserna mellan EU och Turkiet. Parlamentet betonar att detta bör utgöra kärnan i kommissionens nästa årliga framstegsrapport om Turkiet i april 2018.

14.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt från november 2017 att ekonomiska medel som anslås till de turkiska myndigheterna inom ramen för instrument för stöd inför anslutningen bara ska anslås på villkor att förbättringar görs på området för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstaten och att medlen, där så är möjligt, ska slussas vidare till organisationer i civilsamhället. Parlamentet uppmanar än en gång kommissionen att beakta utvecklingen i Turkiet i samband med översynen av medlen inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen, men även lägga fram konkreta förslag på hur man skulle kunna öka stödet till civilsamhället i Turkiet.

15.  Europaparlamentet uppmanar EU:s delegation i Ankara att ge ökat stöd och, där så behövs och är möjligt, öppet stödja människorättsförsvarare, framför allt genom att övervaka och närvara vid rättegångar, begära tillstånd för fängelsebesök och utfärda uttalanden riktade till de turkiska myndigheterna på alla nivåer.

16.  Europaparlamentet konstaterar att de officiella kontakterna mellan Europaparlamentet och den turkiska nationalförsamlingen har avbrutits. Parlamentet är övertygat om att den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Turkiet kan återuppta sitt arbete på ett konstruktivt, öppet och vederhäftigt sätt. I frånvaro av dessa regelbundna möten skulle parlamentet kunna överväga att skicka ad hoc-delegationer till Turkiet, särskilt för att närvara vid och övervaka rättegångar och domstolsförhandlingar, eller därmed förknippade händelser, på samma sätt som gjordes 2011–2013.

17.  Europaparlamentet konstaterar att över tre miljoner syriska flyktingar i Turkiet på det stora hela har tagits emot väl, men det finns tecken på växande irritation mot flyktingarna. Turkiet uppmanas att på ett transparent sätt övervaka situationen i flyktinglägren i enlighet med människorättsnormer. De turkiska myndigheterna uppmanas med kraft att garantera barnens rättigheter, i synnerhet rätten till skolgång och vård.

18.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen, Europarådet och Venedigkommissionen att erbjuda de turkiska myndigheterna extra rättsligt bistånd för att säkerställa korrekta rättegångar och adekvata och trygga fängelseförhållanden för de personer som greps för deltagande i de militära kuppförsöken den 15 juli 2016. Parlamentet uppmanar de turkiska myndigheterna att ha ett nära samarbete med Venedigkommissionen.

19.  Europaparlamentet efterlyser en hållbar lösning av den kurdiska frågan i Turkiet, med utgångspunkt i en fredlig, inkluderande och demokratisk process. Parlamentet är övertygat om att en rättvis politisk lösning är det enda som kan ge stabilitet och välstånd.

20.  Europaparlamentet upprepar sin oro över kvarhållandet av dussintals personer som offentligt har kritiserat Turkiets militära engagemang i Syrien, i synnerhet den senaste tidens angrepp mot syrisk-kurdiska fästen. Parlamentet understryker den mycket stora vikten av en inkluderande fredsprocess, som involverar alla relevanta parter och där EU visar proaktivt engagemang.

21.  Europaparlamentet understryker att Turkiet är och förblir en viktig och strategisk partner för EU. Förbindelserna EU–Turkiet bör bygga på villkorsbestämmelser om respekt för demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna, särskilt vad gäller uppgraderingen av tullunionen, men också sträva efter ökade kontakter mellan vanliga människor, t.ex. via studentutbyten och samarbeten mellan forskare och universitet genom gradvisa viseringslättnader. Viseringsbestämmelserna kan bara liberaliseras om alla 72 kraven i färdplanen för viseringsliberalisering är uppfyllda.

22.  Europaparlamentet betonar att Turkiet måste respektera sina skyldigheter som medlem i Europarådet och understryker att detta inkluderar ett tydligt nej till dödsstraff. Parlamentet påminner om att återinförande av dödsstraffet skulle leda till att anslutningsförhandlingarna automatiskt avbryts. Parlamentet betonar att Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna är Turkiets ankare i Europa, och den turkiska regeringen uppmanas därför med kraft att respektera och genomdriva dess domslut.

23.  Europaparlamentet begär att denna resolution ska översättas till turkiska.

24.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Turkiets regering och parlament, medlemsstaterna, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten.

 

Senaste uppdatering: 7 februari 2018
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy