FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Syrien
12.3.2018 - (2018/2626(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Marietje Schaake, Beatriz Becerra Basterrechea, Izaskun Bilbao Barandica, Gérard Deprez, Marian Harkin, Ivan Jakovčić, Ilhan Kyuchyuk, Louis Michel, Urmas Paet, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Jozo Radoš, Frédérique Ries, Pavel Telička, Ivo Vajgl, Hilde Vautmans, Cecilia Wikström för ALDE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0139/2018
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Syrien, särskilt resolutionen av den 18 maj 2017 om EU:s strategi för Syrien[1],
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,
– med beaktande av Genèvekonventionen från 1949,
med beaktande av uttalandena av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (VP/HR), särskilt av den 23 februari 2018 om massakern i östra Ghouta, och av hennes kommentarer då hon anlände till rådets (utrikes frågor) möte den 26 februari 2018,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 20 februari 2018 av vice ordföranden/den höga representanten Mogherini och kommissionär Christos Stylianides om den humanitära situationen i östra Ghouta och Idlib i Syrien, och av den 6 mars 2018 om situationen i östra Ghouta och på andra platser i Syrien,
– med beaktande av rådets beslut 2011/273/Gusp av den 9 maj 2011 om restriktiva åtgärder mot Syrien[2], och av rådets slutsatser av den 26 februari 2018 om att lägga till två nya ministrar till sanktionsförteckningen,
med beaktande av det gemensamma meddelandet till Europaparlamentet och rådet av den 14 mars 2017 EU:s strategi för Syrien (JOIN(2017)0011), samt av rådets slutsatser av den 3 april 2017 om Syrien, som tillsammans utgör EU:s nya strategi för Syrien,
– med beaktande av förklaringen av den 5 april 2017 från medordförandena för givarkonferensen för Syriens och dess grannländers framtid,
– med beaktande av uttalandena från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid Ra’ad al-Hussein, till FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève om situationen i Syrien, särskilt uttalandena av den 26 februari 2018 och den 2 mars 2018, och av hans muntliga uppdatering om verksamheten för hans kontor och den senaste utvecklingen på människorättsområdet av den 7 mars 2018,
– med beaktande av relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd, särskilt resolution 2401 (2018) om ett 30 dagars långt upphörande av fientligheterna i Syrien för att möjliggöra leverans av humanitärt bistånd,
– med beaktande av resolutionen av den 5 mars 2018 från FN:s råd för mänskliga rättigheter om situationen för de mänskliga rättigheterna i östra Ghouta,
– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution A-71/248 av den 21 december 2016 om inrättande av en internationell, opartisk och oberoende mekanism för stöd till utredningar och åtal av personer som är ansvariga för de, enligt internationell rätt, allvarligaste brott som begåtts i Arabrepubliken Syrien sedan mars 2011,
– med beaktande av Romstadgan och Internationella domstolens grundläggande dokument, och av tillfälliga domstolar, inbegripet Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien, Internationella tribunalen för Rwanda och den särskilda domstolen för Libanon,
– med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Situationen i Syrien är en ovanligt allvarlig humanitär katastrof som förvärras allt eftersom våldet och attackerna fortsätter. 13 miljoner personer har registrerats som människor i behov av någon form av humanitärt bistånd, och 6 miljoner av dem är barn. Det finns 6,1 miljoner internflyktingar i landet och över 5 miljoner är registrerade syriska flyktingar som bor i angränsande regioner. Konflikten har krävt sammanlagt 400 000 syriska dödsoffer.
B. 3 miljoner civila bor i belägrade områden (och Raqqa och Deir-ez-Zor har sedan 2017 flest civila dödsoffer). I nordöstra Syrien angrips medicinsk och civil infrastruktur, vilket har lett till att 300 000 civila varit tvungna att söka skydd i Idlib.
C. Sedan kriget bröt ut har EU och dess medlemsstater samlat in över 10,4 miljarder euro som har gått till den syriska krisen, både internt och externt i den angränsande regionen, vilket gör EU till den största givaren. EU har också gett ett starkt stöd till och berömt de grannländer som tar emot flyktingar.
D. Striderna i Syrien fortsätter liksom den syriska regimens militära offensiv och bombningar av dess egen befolkning, med stöd av Ryssland och Iran, i östra Ghouta och Idlib, vilket skördar dussintals civila dödsoffer. Det har vid upprepade tillfällen uttryckts stark oro för den humanitära situationen i Syrien, framför allt i östra Ghouta, eftersom förhållandena har försämrats drastiskt de senaste veckorna då biståndskonvojer har angripits och hindrats från att nå fram till de behövande. Närvaron av terroristgrupper såsom Jabhat al-Nusra (med koppling till al-Qaida) och andra terroristorganisationer i östra Ghouta är väl känt och dokumenterat. Dessa angrepp och användandet av utsvältning av civila genom belägring av befolkade områden som en del i krigföringen, är uppenbara brott mot internationell humanitär rätt.
E. Många belägrade områden hade tidigare betecknats som säkra för människor som tvångsförflyttats och flytt från andra områden i Syrien.
F. De kränkningar som Assadregimen och dess allierade samt terroristgrupper gjort sig skyldiga till under den syriska konflikten inbegriper riktade, urskillningslösa och kemiska vapenattacker mot civila, utomrättsliga avrättningar, tortyr och misshandel, påtvingade försvinnanden, massarresteringar och godtyckliga gripanden, kollektiva bestraffningar, attacker mot sjukvårdspersonal och berövande av mat, vatten och medicinsk hjälp.
G. Sedan Turkiet inledde operationen ”Olive Branch” den 20 januari 2018 mot de kurdiska styrkorna YPG och YPJ i den kurdiska regionen Afrin i nordvästra provinsen Aleppo har tiotusentals människor tvingats fly och den humanitära situationen har snabbt försämrats. Människorättsgrupper har dokumenterat krigsförbrytelser som begåtts av den turkiska armén och det turkiska flygvapnet samt allvarliga kränkningar av internationell humanitär rätt och Genèvekonventionen. Tusentals civila blir måltavlor i de urskillningslösa bombningarna, och rapporter visar att turkiska trupper och allierade syriska islamistiska väpnade grupper använder sig av icke-konventionella vapen.
H. ISIS/Daish och andra jihadiströrelser har begått grymheter och allvarliga brott mot internationell rätt, bland annat brutala avrättningar, sexuellt våld, bortföranden, tortyr, tvångskonvertering och förslavande av kvinnor och flickor. Barn rekryteras och används i terroristverksamhet. Användningen av civila som mänskliga sköldar i de områden som hålls av terrorister är mycket oroväckande. Dessa brott är krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.
I. Med resolution 2401 lyckades FN:s säkerhetsråd till slut anta en resolution om situationen i Syrien, i vilken man kräver ett omedelbart upphörande av fientligheterna i en månads tid, för att möjliggöra skyndsamt humanitärt tillträde samt medicinsk evakuering. Ryssland har på senare år lagt in sitt veto mot 11 resolutioner från FN:s säkerhetsråd och spelat en aktiv roll när det gäller att begränsa innehållet i resolutionerna.
J. Den vapenvila i östra Ghouta som utlystes i FN:s säkerhetsråds resolution 2401 har inte genomförts av den syriska regimen och de ryska och iranska styrkorna trots upprepade uppmaningar från säkerhetsrådets ordförande, andra medlemmar av FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare och andra internationella aktörer, däribland EU. Armén har avancerat på flera fronter och tagit kontroll över byar och gårdar och samtidigt attackerat från den östra sidan av enklaven. Militären använder ”befrielse” av regionen som ett svepskäl för att angripa civila.
K. Östra Ghouta har varit belägrad av den syriska regimen och dess allierade i 5 år, vilket innebär att civila utsätts för luftangrepp, granatbeskjutning och användning av kemiska vapen, och enligt rapporter ska giftgas ha orsakat hundratals dödsoffer i området. Befolkningen i östra Ghouta har på grund av en blockad varit avskuren från varje form av stöd sedan den 14 februari 2018, då en enda konvoj nådde 7 200 personer av de 400 000 som bor i området. Stödet för humanitärt bistånd är nu mer prioriterat än någonsin, vilket faktiskt visade sig på ett positivt sätt då en FN-konvoj med humanitärt bistånd äntligen lyckades ta sig in i Douma den 5 mars och nå 27 500 människor i behov av mat och medicin.
L. Detta stöd når inte på långa vägar alla behövande i Ghouta, eftersom större delen av befolkningen har sökt skydd under jord, med begränsad eller ingen tillgång till råvaror, vatten och sanitet. Assadregimen och dess allierade fortsätter att aktivt blockera leveransen och utdelningen av livsviktiga mediciner, livsmedel och humanitära förnödenheter från FN, EU, icke-statliga organisationer och lokala aktörer i hela Syrien.
M. Ytterligare rapporter om situationen i östra Ghouta visar att kontinuerliga luftangrepp under de senaste veckorna avsiktligt har träffat sjukhus, skolor, marknader, det vill säga platser där i första hand oskyldiga civila befinner sig. Det särskilda sändebudets team har uppgett att sammanlagt 14 sjukhus, tre vårdcentraler och två ambulanser angreps mellan den 18 och 22 februari 2018. Bara några dagar senare, den 25 februari, kom rapporter om Shifouniya som uppgav att många civila, även barn, hade uppvisat andningssvårigheter efter att ha utsatts för giftiga ämnen. En interaktiv dialog i FN:s säkerhetsråd med generaldirektören för Organisationen för förbud mot kemiska vapen och FN:s biträdande generalsekreterare Izumi Nakamitsu är planerad till den 20 mars.
N. Assadregimen använder tvångsförflyttningar som taktik för att förändra den sekteristiska sammansättningen i städer, byar och regioner och få till stånd demografiska förändringar. Denna taktik har använts i bland annat städerna Darayya, Muadamiyat al-Sham utanför Damaskus och i stadsdelen al-Waer i staden Homs.
O. Den 26 februari 2018 lade EU till två nya ministrar på sanktionsförteckningen – informationsministern och industriministern – på grund av det ökande antalet kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Syrien. Chefen för Syriens nationella säkerhetsbyrå, Ali Mamlouk, som finns upptagen på EU:s sanktionsförteckning, uppges ha träffat Italiens inrikesminister och chefen för den italienska byrån för information och extern säkerhet i Rom, i uppenbar strid med rådets beslut 2011/273/Gusp.
P. I april 2017 föreslog Storbritannien, inom ramen för G7, att ytterligare sanktioner skulle införas mot Ryssland efter den dödliga kemiska attacken i Khan Sheikhoun. Italien lade in sitt veto mot detta förslag.
Q. Det internationella samfundet och enskilda stater är skyldiga att ställa dem till svars som är skyldiga till brott mot internationell människorättslagstiftning och humanitär rätt som begåtts under konflikten i Syrien, bland annat genom att tillämpa principen om universell jurisdiktion samt nationell lagstiftning. Detta kan göras antingen på grund val av befintliga nationella och internationella rättsmedel, inklusive nationella och internationella domstolar, eller av tillfälliga internationella brottmålsdomstolar som ännu inte har inrättats. Utöver sådant personligt straffrättsligt ansvar kan även stater under vissa villkor lagföras för bristande fullgörande av skyldigheter enligt internationella fördrag och konventioner som Internationella domstolen har behörighet över, däribland 1984 års konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och 1948 års konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord.
R. Det internationella samfundet har inte i tillräcklig utsträckning stött den demokratiska och sekulära oppositionen. För närvarande är den demokratiska och sekulära oppositionen försvagad och civilbefolkningen sitter fast mellan å ena sidan jihadistiska terrorister och islamiska fundamentalister och å andra sidan anhängare av Assadregimen.
S. EU har upprepade gånger framhållit att konflikten i Syrien inte kan få någon militär lösning och att bara en Syrienledd inkluderande övergång under FN:s överinseende kan sätta stopp för det syriska folkets oacceptabla lidande. Militära operationer har i praktiken blivit utslagsgivande för kriget i Syrien och lett till att utomstående, bland vilka märks Ryssland, Iran och Turkiet, dikterat villkoren på ort och ställe. De Genèvebaserade förhandlingarna har än så länge inte lett till några konkreta framsteg med att hitta en fredlig lösning på krisen i Syrien, efter den nionde förhandlingsomgången i Wien den 25 och 26 januari 2018. Den 4 maj 2017 nådde Ryssland, Iran och Turkiet fram till en uppgörelse i Kazakstan om att det skulle inrättas fyra nedtrappningszoner, men dessa zoner har inte respekterats och skyddats av garantimakterna för dem. Vid den syriska kongressen för nationell dialog, som hölls i Sotji den 30 januari 2018 tillkännagavs det att det skulle inrättas en konstitutionskommitté, men detta har inte respekterats av alla parter.
T. Den 24 och 25 april kommer det att hållas en andra ministerkonferens, med ”Stöd till Syriens och regionens framtid” som tema och vice ordföranden/den höga representanten jämte FN som medordförande. Liksom i fjol kommer man vid konferensen att söka kvarhålla det internationella samfundets intresseinriktning på Syrien genom att föra på tal alla kritiska frågor (om humanitärt bistånd, finansiering och politik) som hänför sig till krisen i landet och regionen (Libanon, Jordanien och Turkiet). Det internationella samfundets stöd och engagemang är fortfarande utslagsgivande för en fredlig framtid i Syrien och regionen.
U. EU:s insatser för att ge humanitärt stöd och planera för Syriens framtid är lovvärda. EU bör aldrig ge ovillkorat bistånd till återuppbyggnaden av ett Syrien som leds och kontrolleras av Assad och hans allierade, Ryssland och Iran. Assad, Putins Ryssland och Iran kan inte tillåtas undgå de ekonomiska konsekvenserna av sina militära interventioner. Alla åtaganden i fråga om återuppbyggnaden måste maximalt inriktas på fred och ansvarsskyldighet.
V. Återuppbyggnaden av Syrien bör bygga på ett nedifrån och upp-orienterat synsätt och ett framgångsrikt stärkande av lokala aktörer, för att utesluta kända terroristgrupper.
1. Europaparlamentet beklagar på det djupaste att situationen i Syrien dramatiskt förvärrats, vilket är ett direkt resultat av den pågående offensiven och av åtgärder som företas av den syriska regimen och dess allierade Ryssland och Iran och redan lett till 400 000 dödsoffer, 6,1 miljoner internflyktingar inom Syrien och 5 miljoner flyktingar. Parlamentet uttrycker sin allvarliga oro över våldsspiralen i många delar av landet, såsom i östra Ghouta, Afrin och Idlib.
2. Europaparlamentet fördömer på det skarpaste det våld som pågår i östra Ghouta, trots FN:s säkerhetsråds enhälligt antagna resolution 2401, och uppmanar med kraft alla parter, framför allt Assadregimen, Ryssland och Iran, att fullständigt och i brådskande ordning genomföra och respektera den resolutionen. Parlamentet påminner regimerna i Syrien, Ryssland och Iran att de är folkrättsligt ansvariga för de ohyggliga brott de fortsätter att begå i Syrien och att förövarna av dessa brott, antingen de är stater eller enskilda personer, kommer att få stå till svars för dem. Parlamentet beklagar djupt Rysslands veto mot alla resolutioner från FN:s säkerhetsråd som fördömer attacken och kräver en utredning.
3. Europaparlamentet välkomnar att en hjälpkonvoj från FN för första gången på fyra månader kunnat ta sig fram till Douma i östra Ghouta den 5 mars 2018, men betonar att det inte räcker med så pass sporadisk och begränsad tillgång till hjälp. Parlamentet uppmanar den syriska regimen och dess allierade att omedelbart få slut på våldet i östra Ghouta och på annat håll i Syrien, att bryta belägringarna, och att upphöra med de avsiktligt måttlösa, oproportionerliga och urskillningslösa bombardemangen av och stridsgasanfallen mot civila, bland dem också barn, konvojer med evakuerade, personal inom hjälporganisationer samt hälso- och sjukvård, liksom också civil infrastruktur som skolor och sjukhus.
4. Europaparlamentet uttalar sitt fulla stöd för uppropet i FN:s säkerhetsråds resolution 2401 om att alla konfliktparter omedelbart ska inställa fientligheterna under minst 30 på varandra följande dagar. Parlamentet uppmanar än en gång alla parter, framför allt de syriska myndigheterna, att stå fast vid sitt ansvar för att skydda invånarna i Syrien och omedelbart få slut på alla angrepp mot den syriska civilbefolkningen. Parlamentet uppmanar dem som ställt upp för att garantera eldupphöret i nedtrappningszonerna att fullfölja sitt ansvar för att få slut på både våldet och de brott som begås, och tillåta och garantera obehindrat tillträde till de här zonerna.
5. Europaparlamentet fördömer än en gång på det skarpaste de grymheter och utbredda kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt som begås av alla parter i konflikten, framför allt Assadregimens styrkor, också med stöd av dess allierade, Ryssland och Iran, samt av Turkiet och av icke-statliga väpnade grupper, i synnerhet IS/Daish och Jabhat Fateh al-Sham. Parlamentet betonar sin ståndpunkt att alla som är skyldiga till brott mot internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning måste ställas till svars. Parlamentet upprepar att principen om universell jurisdiktion innebär att en nationell domstol får lagföra personer för vilka grova folkrättsbrott som helst. Parlamentet välkomnar vad ett antal medlemsstater gjort med stöd av denna princip och uppmuntrar alla medlemsstater att göra detsamma. Parlamentet välkomnar dessutom olika medlemsstaters initiativ om att hålla enskilda personer ansvariga enligt medlemsstaternas nationella lagstiftning. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att med stöd av sin nationella lagstiftning straffbelägga grova folkrättsbrott. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ställa staten Syrien inför Internationella brottmålsdomstolen för brott mot tortyrkonventionen, som Syrien är part i, för att statligt ansvar ska kunna införas som ett sätt att längre fram avgöra om straffrättsligt ansvar föreligger för enskilda personer eller inte. Parlamentet beklagar djupt att det hela tiden rids spärr mot försöken att få situationen i Syrien inför Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU och dess medlemsstater att, i nära samordning med likasinnade länder, undersöka om det går att tillsätta en domstol för krigsförbrytelserna i Syrien.
6. Europaparlamentet är fortfarande övertygat om att varken någon effektiv konfliktlösning eller någon varaktig fred kan fås till stånd i Syrien utan ansvarsutkrävande för de brott som begåtts. Parlamentet stöder det arbete som utförs av den FN-inrättade oberoende internationella undersökningskommissionen för att heltäckande och opartiskt utreda de våldshandlingar som begåtts i Syrien, bland annat insatsen av kemiska stridsmedel. Parlamentet välkomnar inrättandet av en internationell, opartisk och oberoende mekanism som ska bistå vid utredningar och lagföring av dem som är ansvariga för de allvarligaste brotten enligt internationell rätt som begåtts i Arabrepubliken Syrien sedan mars 2011. Parlamentet beklagar att denna mekanism fortfarande inte är helt finansierad, och uppmanar alla medlemsstater att fullgöra sina åtaganden i detta avseende. Parlamentet anser att EU också bör ge ett större bidrag direkt till mekanismen.
7. Europaparlamentet understryker att icke-statliga organisationer och lokala och internationella organisationer i det civila samhället har en mycket viktig uppgift att fylla för att dokumentera krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och andra kränkningar, däribland kulturarvsförstörelse, också med hjälp av digitala medel. Parlamentet uppmanar EU att aktivt ta reda på vilka dessa organisationer är och ge dem lämplig finansiering.
8. Europaparlamentet lovordar de humanitära biståndsarbetarnas insatser för att tillhandahålla nödvändigt bistånd, livsmedel, vatten och läkemedel till de människor som sitter fast i konflikten, och uppmanar åter med kraft alla parter i konflikten att garantera biståndsorganisationerna ett säkert och obehindrat tillträde till de civila som drabbats av kriget. Parlamentet beklagar djupt de olika fallen av sexuellt missbruk och sexuella övergrepp som befunnits ha inträffat inom internationella hjälporganisationer, bland annat i form av att syriska flyktingar utnyttjats sexuellt av dem som fört ut hjälp till dem, för FN:s och välkända internationella organisationers räkning.
9. Europaparlamentet bekräftar än en gång att den FN-ledda Genèveprocessen är det viktigaste, och stöder vad FN:s särskilda sändebud, Staffan de Mistura, gjort för att åstadkomma en gedigen och inkluderande politisk övergång, som följer FN:s säkerhetsråds resolution 2254, förhandlats fram av alla parter i Syrien och stöds av nyckelaktörer på det internationella och regionala planet. Parlamentet understryker att man snabbt måste nå fram till en politisk lösning på konflikten.
10. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att göra sitt yttersta för att gjuta nytt liv i fredssamtalen med FN som medlare och att kräva en mer aktiv roll i dessa förhandlingar genom att använda EU:s finansiella kapacitet och vilja att anslå betydande resurser till Syriens återuppbyggnad. Parlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/den höga representanten att, i sina insatser för det syriska folkets framtid och med början från och med den andra Brysselkonferensen som ska hållas den 24 och 25 april 2018, låta det civila samhället i Syrien och dem som vill ha ett demokratiskt Syrien med åsiktsmångfald och plats för alla närmare medverka i detta arbete och aktivt stödja dem. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att arbeta tillsammans med det syriska folket för att ta fram lokala strategier för återuppbyggnad av de olika regionerna i Syrien. Parlamentet understryker att EU bör överväga alla tillgängliga möjligheter i samarbetet med sina internationella partner, inklusive fallskärmsnedsläpp av förnödenheter och inrättandet av flygförbudszoner.
11. Europaparlamentet välkomnar att den andra Brysselkonferensen kommer att hållas med EU som värd och med målet att uttrycka och i praktisk handling omsätta det internationella samfundets fulla politiska och ekonomiska stöd för Genèveprocessen för nödställda syrier och för länder som tagit emot syriska flyktingar. Parlamentet avråder från att det inleds något som helst återuppbyggnadsarbete förrän det uppnåtts en FN-förhandlad politisk överenskommelse där alla parter fått medverka. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att låta det civila samhällets organisationer få medverka mera fullständigt vid denna konferens.
12. Europaparlamentet betonar den grundläggande vikten, dels av att barn skyddas och deras tillträde till utbildning prioriteras, vilket också bör gälla flyktingbarn i grannländerna, dels av att den psykiska rehabiliteringen av dessa barn stöds. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet att fullgöra sina utestående åtaganden för humanitärt bistånd i Syrien och dess grannländer.
13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att starkare engagera sig i ansvarsfördelningen, för att syriska krigsflyktingar ska kunna finna skydd bortom den omedelbara grannregionen, inklusive genom vidarebosättning och humanitära mottagandesystem, samt att omsätta detta engagemang i praktisk handling. Parlamentet oroar sig över den ökande flyktingfientligheten i Syriens grannländer, och upprepar att inga flyktingar bör återsändas till Syrien mot sin vilja eller som ett led i lättvindiga uppgörelser med de stridande parterna.
14. Europaparlamentet välkomnar den senaste översynen av EU:s restriktiva åtgärder mot Syrien, där förteckningen över vilka som åtgärderna riktar sig mot byggdes ut med två personer som tillsammans är ansvariga för förtrycket av civilbefolkningen i landet. Parlamentet uttrycker sin oro över att chefen för Syriens nationella säkerhetsbyrå nyss uppges ha besökt Rom för så kallade säkerhetsöverläggningar med Italiens inrikesminister och direktören för byrån för information och extern säkerhet, eftersom detta uppenbart strider mot EU:s sanktionsförteckning. Parlamentet uppmanar de italienska myndigheterna och vice ordföranden/den höga representanten att på det skarpaste fördöma detta besök. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att omedelbart inleda en undersökning av vad som kan ha föranlett den här situationen uppstått. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att respektera rådets beslut 2011/273/Gusp. Parlamentet vill att Ryssland och Iran ska påföras ytterligare sanktioner efter deras målinriktade och avsiktliga insatser mot civilbefolkningen, såväl i östra Ghouta som i det övriga Syrien.
15. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN, medlemmarna i den internationella stödgruppen för Syrien samt alla parter i konflikten, och att även se till att denna text översätts till arabiska.
- [1] Antagna texter, P8_TA(2017)0227.
- [2] EUT L 121, 10.5.2011, s. 11.