Gemensamt förslag till resolution - RC-B7-0379/2011Gemensamt förslag till resolution
RC-B7-0379/2011

GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Ungerns reviderade författning

1.7.2011

i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen
som ersätter resolutionsförslagen från grupperna:
ALDE (B7‑0379/2011)
S&D (B7‑0380/2011)
GUE/NGL (B7‑0387/2011)

Juan Fernando López Aguilar, Claude Moraes, Monika Flašíková Beňová, Kinga Göncz, Csaba Sándor Tabajdi, Cătălin Sorin Ivan för S&D-gruppen
Renate Weber, Sophia in 't Veld, Sarah Ludford, Sonia Alfano, Cecilia Wikström, Alexander Alvaro, Norica Nicolai, Nathalie Griesbeck, Gianni Vattimo för ALDE-gruppen
Judith Sargentini, Rui Tavares, Jan Philipp Albrecht, Ulrike Lunacek för Verts/ALE-gruppen
Marie-Christine Vergiat för GUE/NGL-gruppen

Förfarande : 2011/2655(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
RC-B7-0379/2011
Ingivna texter :
RC-B7-0379/2011
Debatter :
Antagna texter :

Europaparlamentets resolution om Ungerns reviderade författning

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–    med beaktande av artiklarna 2, 3, 4, 6 och 7 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget), artiklarna 49, 56, 114, 167 och 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna samt den Europakonventionen (Europakonventionen), vilka rör respekten för och främjande och skydd av de grundläggande rättigheterna,

–    med beaktande av Ungerns grundlag, som antogs av republiken Ungerns nationalförsamling den 18 april 2011 och som träder i kraft den 1 januari 2012 (nedan kallad ”den nya författningen”),

–    med beaktande av yttrandena CDL(2011)016 och CDL(2011)001 från Europeiska kommissionen för demokrati genom lag (Venedigkommissionen) över den nya ungerska författningen och de tre rättsliga frågor som utarbetandet av den nya ungerska författningen väcker,

–    med beaktande av förslaget till resolution nr 12490 om allvarliga bakslag för rättstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna i Ungern (”Serious setbacks in the fields of the rule of law and human rights in Hungary”), som lades fram i Europarådets parlamentariska församling den 25 januari 2011,

–    med beaktande av avgörande nr 30141/04 från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Schalk och Kopf mot Österrike), särskilt dess obiter dicta,

–    med beaktande av de muntliga frågor som ställts i Europaparlamentet om Ungerns nya författning, samt av rådets och kommissionens uttalanden om den reviderade ungerska författningen och den diskussion som följde på dessa den 8 juni 2011,

–    med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen är grundad på värdena respekt för demokrati och rättsstaten, vilka fastställs i artikel 2 i EU-fördraget, på entydig respekt för de grundläggande fri- och rättigheterna vilket fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i Europakonventionen, och på erkännandet av dessa rättigheters, friheters och principers rättsliga värde, vilket EU:s förestående anslutning till Europakonventionen ytterligare bekräftar.

B.   Ungern har undertecknat Europakonventionen, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och andra internationella rättsinstrument som förpliktigar landet att respektera och genomföra principer för maktdelning och institutionella kontrollsystem samt att främja demokrati och mänskliga rättigheter.

C.  Utarbetandet och antagandet av en ny författning ligger inom medlemsstaternas behörighetsområde, men nuvarande och blivande medlemsstater och EU är också skyldiga att se till att dessa processer överensstämmer med EU:s värderingar, stadgan om de grundläggande rättigheterna samt Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, och att bokstaven och andan i antagna författningar inte går emot dessa värderingar och instrument. Detta framgår klart av det faktum att ett antal nuvarande medlemsstaterna varit tvungna att se över och ändra sina författningar för att kunna ansluta sig till EU, eller också, på kommissionens begäran, nödgats anpassa sina författningar till krav i senare EU-fördrag.

D.  Det rådde ingen öppenhet i den konstitutionella processen och den nya författningen utarbetades och antogs ytterst snabbt. Det fanns inte tillräckligt med tid för en ingående och saklig diskussion om den föreslagna texten. En framgångsrik och legitim författning bör bygga på ett så brett samförstånd som möjligt.

E.   Författningen har blivit starkt kritiserad av nationella, europeiska och internationella icke-statliga organisationer och organ, av Venedigkommissionen och av företrädare för medlemsstaternas regeringar, och antogs uteslutande med röster från regeringspartiernas ledamöter, varför något politiskt eller socialt samförstånd aldrig nåddes.

F.   Europaparlamentet delar Venedigkommissionens farhågor, särskilt vad gäller insynen, öppenheten och den inkluderande karaktären i och tidsramen för antagandeprocessen, liksom vad gäller det försvagade kontroll- och maktfördelningssystemet, i synnerhet bestämmelserna om den ungerska författningsdomstolen och om domstolarna och domarna, vilka kan äventyra det ungerska rättsväsendets oberoende.

G.  Ett antal principer som Ungern på grund av sina juridiskt bindande internationella åtaganden är skyldigt att respektera och främja nämns inte uttryckligen i den nya författningen, exempelvis förbudet mot dödsstraff och livstids fängelse utan möjlighet till benådning, förbudet mot diskriminering på grund av sexuell läggning samt upphävandet eller inskränkningen av grundläggande rättigheter genom särskilda rättsliga beslut.

H.  Genom de värderingar som den nya författningen ger uttryck för, och genom de svävande formuleringar som används för att definiera grundläggande begrepp som ”familj” och rätten till liv från befruktningsögonblicket, riskerar den att diskriminera vissa grupper i samhället, nämligen etniska, religiösa och sexuella minoriteter, ensamstående föräldrar, personer som lever i civila partnerskap och kvinnor.

I.    Den oklara lydelsen i ingressen, särskilt de delar som rör den ungerska statens skyldigheter gentemot etniska ungrare som lever utomlands, skulle kunna skapa en rättslig grund för åtgärder som grannländerna skulle betrakta som inblandning i deras interna angelägenheter, något som skulle kunna leda till spänningar i regionen.

J.    I den nya författningen föreskrivs att ingressen har rättslig verkan, vilket kan få juridiska och politiska konsekvenser och skapa ett oklart rättsläge.

K.  Införlivandet av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna i den nya författningen kan ge upphov till överlappande behörigheter mellan ungerska och internationella domstolar, vilket påpekas i Venedigkommissionens yttrande.

L.   Den nya författningen ger utrymme för en utbredd användning av så kallade kardinallagar, som också antas med två tredjedels majoritet och kommer att omfatta ett stort antal frågor som rör Ungerns institutionella system, utövandet av de grundläggande rättigheterna och viktiga samhällsarrangemang. I praktiken blir antagandet av dessa lagar en del av den nya ungerska konstitutionella processen.

M.  Enligt den nya författningen ska en rad frågor, bland annat specifika aspekter av familjerätten och skatte- och pensionssystemen, som i normala fall omfattas av regeringens behörighetsområde eller den lagstiftande maktens vanliga beslutsbefogenheter, också regleras av kardinallagar. Detta innebär att framtida val kommer att få mindre betydelse och att en regering med två tredjedels majoritet bakom sig kommer att få större möjlighet att cementera sina egna politiska uppfattningar. Förfaringssättet att genom kardinallagar genomdriva specifika och detaljerade bestämmelser kan således äventyra demokratins princip.

N.  Såsom Venedigkommissionen understryker bör kulturpolitik, religionspolitik, socioekonomisk politik och finanspolitik inte skrivas i sten genom kardinallagar.

O.  Ett icke-parlamentariskt organ, budgetrådet, med begränsad demokratisk legitimitet kommer att ha befogenhet att lägga in veto mot antagandet av den offentliga budgeten, varpå nationalförsamlingen kan upplösas av statschefen, något som avsevärt begränsar den demokratiskt valda lagstiftningsförsamlingens handlingsutrymme.

P.   Det ändamålsenliga systemet med fyra parlamentariska kommissarier kommer att nedgraderas till ett system med en allmän ombudsman och två suppleanter, vilket kan medföra ett lägre rättighetsskydd. De befogenheter som kommissarien för personuppgifter och informationsfrihet tidigare hade kommer inte att ingå systemet; dessa kommer i stället att överföras till en myndighet vars funktionssätt inte angetts närmare.

Q.  Parallellt med antagandet av den nya författningen genomförde den ungerska regeringen och regeringspartierna ett stort antal nyutnämningar till nyckelpositioner, bland annat riksåklagaren, ordföranden för den statliga revisionsmyndigheten och ordföranden för budgetrådet. Det ungerska parlamentet har nyligen valt de domare som ska sitta i Ungerns nya författningsdomstol, såsom den nya författningen kräver. Utnämningsförfarandet och valet byggde inte på politiskt samförstånd.

R.   Den nya författningens bestämmelser för rättsväsendet är mycket allmänt hållna och det är oklart om Högsta domstolen, under sitt nya namn, kommer att behålla sin nuvarande ordförande.

S.   Europarådets parlamentariska församling har beslutat att utarbeta en rapport om den nya ungerska författningen på grundval av Venedigkommissionens yttrande.

T.   Att en ny författning skulle utarbetas och antas nämndes inte i regeringspartiernas valmanifest.

U.  FN:s generalsekreterare, Ban Ki-moon, har förklarat att han skulle uppskatta om den ungerska regeringen bad om råd och rekommendationer inom landet och från Europarådet eller Förenta nationerna och att han anser att Ungern, som medlemsstat i EU, bör be EU‑institutionerna om vägledning och översyn av den nya författningen.

1.   Europaparlamentet uppmanar de ungerska myndigheterna att ta itu med de frågor och invändningar som Venedigkommissionen tagit upp i sina yttranden och att genomföra dess rekommendationer, antingen genom att ändra författningen eller genom de framtida kardinallagarna och ordinarie lagarna, och att i synnerhet

      a) aktivt sträva efter samförstånd, garantera större insyn och främja ett verkligt politiskt och socialt inkluderande och en bred offentlig debatt i samband med det förestående utarbetandet och antagandet av de kardinallagar som anges i den nya författningen,

      b) endast anta den grundläggande och klart definierade ramen för de kardinallagar som reglerar skatte- och pensionssystemen, familjepolitiken och politiken i anslutning till kultur, religion och socioekonomiska frågor, så att framtida regeringar och demokratiskt valda lagstiftande organ kan fatta självständiga beslut om dessa politikområden, samt se över det nuvarande mandatet för budgetrådet,

      c) se till att alla medborgares rättigheter garanteras samma skydd i författningen och dess ingress, oavsett vilken religiös, sexuell, etnisk eller annan samhällsgrupp de tillhör, i enlighet med artikel 21 i stadgan om de grundläggande rättigheterna,

      d) i författningen och dess ingress uttryckligen garantera att Ungern kommer att respektera andra länders territoriella integritet när stöd söks från etniska ungrare som lever utomlands,

      e) bekräfta rättsväsendets oberoende genom att återinföra författningsdomstolens rätt att granska budgetrelaterad lagstiftning utan undantag, enligt Europadomstolens krav, genom att se över bestämmelsen om lägre obligatorisk pensionsålder för domare och genom att uttryckligen garantera rättsväsendets självständiga förvaltning,

      f) i den nya författningen uttryckligen skydda alla grundläggande medborgerliga och sociala rättigheter i linje med Ungerns internationella åtaganden, införa förbud mot dödsstraff, mot livstids fängelse utan möjlighet till benådning och mot diskriminering på grund av sexuell läggning, ge tillräckliga garantier för skyddet av grundläggande rättigheter samt klargöra att de grundläggande rättigheterna är ovillkorliga och förvärvas vid födseln,

      g) se till att omorganiseringen av systemet med parlamentariska kommissarier inte urholkar de befintliga garantierna för skyddet och främjandet av rättigheter inom områden som skyddet av nationella minoriteter, personuppgiftsskyddet och insynen i offentligt relevant information samt oberoendet för de organ som ansvarar för dessa områden, och

      h) se till att införlivandet av stadgan om de grundläggande rättigheterna i den nya författningen inte orsakar tolkningsproblem eller leder till överlappande behörigheter mellan inhemska domstolar, den nya ungerska författningsdomstolen och Europeiska unionens domstol.

2.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en djupgående granskning och analys av den nya författningen och av de kardinallagar som kommer att antas i framtiden, i syfte att kontrollera att dessa stämmer överens med unionens regelverk, i synnerhet Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, samt med bokstaven och andan i fördragen.

3.   Europaparlamentet uppdrar åt sina behöriga utskott att i samarbete med Venedigkommissionen och Europarådet följa upp ärendet och fastställa om och hur rekommendationerna har genomförts.

4.   Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europarådet, medlemsstaternas regeringar och parlament, byrån för grundläggande rättigheter, OSSE och FN:s generalsekreterare.