GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om diskrimineringen av flickor i Pakistan, särskilt fallet Malala Yousafzai
24.10.2012 - (2012/2843(RSP))
som ersätter resolutionsförslagen från grupperna:
S&D (B7‑0477/2012)
EFD (B7‑0480/2012)
PPE (B7‑0482/2012)
ECR (B7‑0485/2012)
Verts/ALE (B7‑0490/2012)
ALDE (B7‑0493/2012)
GUE/NGL (B7‑0495/2012)
José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Laima Liucija Andrikienė, Cristian Dan Preda, Mario Mauro, Elmar Brok, Bernd Posselt, Filip Kaczmarek, Tunne Kelam, Philippe Boulland, Eija-Riitta Korhola, Edit Bauer, Roberta Angelilli, Sergio Paolo Francesco Silvestris, Zuzana Roithová, Monica Luisa Macovei, Sari Essayah, Giovanni La Via, Elena Băsescu, Eduard Kukan, Jarosław Leszek Wałęsa, Mariya Gabriel, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Tadeusz Zwiefka, Martin Kastler för PPE-gruppen
Véronique De Keyser, Ana Gomes, Corina Creţu, Liisa Jaakonsaari, Minodora Cliveti för S&D-gruppen
Phil Bennion, Marietje Schaake, Kristiina Ojuland, Edward McMillan-Scott, Ramon Tremosa i Balcells, Marielle de Sarnez, Izaskun Bilbao Barandica, Robert Rochefort, Sonia Alfano, Leonidas Donskis, Jelko Kacin, Charles Goerens, Sarah Ludford, Johannes Cornelis van Baalen, Cecilia Wikström, Graham Watson, Alexandra Thein för ALDE-gruppen
Jean Lambert, Nicole Kiil-Nielsen, Barbara Lochbihler, Rui Tavares, Raül Romeva i Rueda för Verts/ALE-gruppen
Charles Tannock, Peter van Dalen, Sajjad Karim för ECR-gruppen
Marie-Christine Vergiat, Patrick Le Hyaric för GUE/NGL-gruppen
Bastiaan Belder för EFD-gruppen
Europaparlamentets resolution om diskrimineringen av flickor i Pakistan, särskilt fallet Malala Yousafzai
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sin tidigare resolution av den 15 december 2011 om situationen för kvinnor i Afghanistan och Pakistan[1],
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om mänskliga rättigheter och demokrati i Pakistan, i synnerhet de av den 20 januari 2011[2] och den 20 maj 2010[3],
– med beaktande av sin resolution av den 18 april 2012 om årsrapporten om de mänskliga rättigheterna i världen och Europeiska unionens politik på området, inbegripet följderna för EU:s strategipolitik för mänskliga rättigheter[4],
– med beaktande av uttalandet av den 10 oktober 2012 från talespersonen för den höga representanten om skjutandet av en ung människorättsförsvarare i Pakistan,
– med beaktande av uttalandet av den 10 oktober 2012 från den verkställande direktören för UN Women som fördömer attacken mot Malala Yousafzai,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 21 februari 2011 om intolerans, diskriminering och våld på grund av religion eller trosuppfattning,
– med beaktande av den femåriga åtagandeplanen mellan EU och Pakistan från mars 2012, som innehåller sådana prioriteringar som gott styre, samarbete i frågor som avser kvinnors egenmakt samt dialog om mänskliga rättigheter,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 25 juni 2012 om Pakistan, i vilka rådet upprepar EU:s förväntningar avseende arbetet med och respekten för mänskliga rättigheter,
– med beaktande av kommissionens meddelande ”En särskild plats för barnen i EU:s yttre åtgärder” (COM(2008)0055),
– med beaktande av artikel 26 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,
– med beaktande av FN:s konvention av den 18 december 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och FN:s deklaration av den 20 december 1993 om avskaffande av våld mot kvinnor,
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325(2000) och 1820(2008) om kvinnor, fred och säkerhet och FN:s säkerhetsråds resolution 1888(2009) om sexuellt våld mot kvinnor och barn i samband med väpnade konflikter, där det betonas att alla stater har ansvar för att sätta stopp för straffriheten och lagföra dem som begått brott mot mänskligheten samt krigsförbrytelser, däribland brott som kan knytas till sexuellt våld och annat våld mot kvinnor och flickor,
– med beaktande av artiklarna 122.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den 9 oktober 2012 skildes Malala Yousafzai, en fjortonårig flicka från Swatdalen, ut i skolbussen på väg hem från skolan, sköts i huvudet och nacken och skadades allvarligt, samtidigt som två andra flickor också skadades i attacken.
B. Malala Yousafzai hade blivit en nationell symbol för motstånd mot talibanernas försök att frånta flickor möjligheten till utbildning, ett motstånd hon uttryckte via de bloggmeddelanden hon skrivit sedan hon var elva år. I december 2011 fick hon det nationella ungdomsfredspriset som, för att hedra henne, nu går under namnet det nationella Malala-fredspriset.
C. Talibanrörelsen Tehreek-e-Taliban Pakistan (TTP) har tagit på sig ansvaret för angreppet och hävdade i ett uttalande efter angreppen att det är obligatoriskt att döda alla som bekämpar islamisk lag och meddelade att rörelsen på nytt skulle försöka döda Malala Yousafzai om hon återhämtar sig från sina skador.
D. Både i Pakistan och i många andra muslimska länder har människor protesterat för att visa sin beundran för och solidaritet med Malala Yousafzai och för att fördöma talibanernas brutala angrepp.
E. Säkerhetsstyrkorna har reagerat med att gripa flera misstänkta för dådet och det pakistanska parlamentet har diskuterat ett förslag om att fördöma attacken, vilket emellertid har stött på motstånd från det största oppositionspartiet, Pakistan Muslim League–N.
F. Under de tolv månader som föregick attacken mot Malala Yousafzai dödades människorättsförsvararna Farida Afridi och Zarteef Afridi, sannolikt för sitt arbete för kvinnors välfärd och utbildning.
G. Väpnade grupper som använder sig av terror och som inspireras av eller är knutna till talibanerna eller al-Qaida, inbegripet TTP, har under de senaste månaderna kontinuerligt gjort sig skyldiga till attacker i Pakistan, vilka ofta varit riktade mot regeringsinrättningar, skolor och civila, inklusive barn, i Khyber Pakhtunkhwa, de federalt styrda stamområdena och städer.
H. Under 2011 rapporterades elva fall där barn använts av väpnade grupper för att utföra självmordsattacker. Barn har fortsatt att falla offer för urskillningslösa attacker, inbegripet attacker med hemmagjorda sprängladdningar och självmordsbombningar. Totalt sett dog 57 barn under 2011 till följd av landminor, explosiva lämningar efter krig och hemmagjorda sprängladdningar, bombdåd, granatsplitter och riktade attacker. Den 13 september 2011 ska TTP ha attackerat en skolbuss i Khyber Pakhtunkhwa och dödat fyra barn.
I. Regeringsuppgifter gör gällande att 246 skolor (59 flickskolor och 187 pojkskolor) förstördes och att 763 skolor (244 flickskolor och 519 pojkskolor) skadades i provinsen Khyber Pakhtunkhwa under 2012 som en följd av konflikten med talibanerna, vilket har resulterat i att tusentals barn inte längre har tillgång till utbildning.
J. Sedan 2009 har flickskolor kontinuerligt varit utsatta för direkta attacker av väpnade grupper som har använt sig av bomber och hemmagjorda sprängladdningar, vilket lett till att 152 skolor helt eller delvis förstördes i de federalt styrda stamområdena och Khyber Pakhtunkhwa under 2011. Enligt uppgift var avsikten med attackerna att hämnas militära operationer i regionen och motarbeta sekulär utbildning och utbildning för flickor. Det senaste attentatet mot en flickskola inträffade den 25 september 2012 i Charsadda-distriktet.
K. Läget för många kvinnor och flickor i Pakistan är fortsatt mycket allvarligt. Enligt det internationella jämställdhetsindexet Global Gender Gap Index är Pakistan den tredje farligaste platsen i världen för kvinnor.
L. Av Unescos internationella övervakningsrapport om utbildning för alla (EFA Global Monitoring Report) av den 16 oktober 2012 framgår det att Pakistans utbildningsutgifter nu uppgår till mindre än 2,3 procent av BNP, trots att Pakistan är det land i världen där näst flest flickor inte går i skolan.
M. Flickor utsätts fortfarande ofta för våld i hemmet, människohandel och tvångsäktenskap eller så används de som bytesvaror vid konfliktlösning.
N. I de flesta fall går de personer som gjort sig skyldiga till våld mot kvinnor och flickor ostraffade.
O. Trots att det finns flera lagar som diskriminerar kvinnor i Pakistan, införde Pakistans regering under 2011 och 2012 ny lagstiftning för att effektivare bekämpa diskriminering och våld mot kvinnor, bl.a. lagar mot tvångsäktenskap, trakasserier av kvinnor på arbetsplatsen och i hemmet samt syreattacker. I dagsläget genomförs och upprätthålls inte dessa lagar.
P. Talibanernas maktövertagande i vissa områden har fått negativa följder för kvinnor och flickor som inte kan utöva sina rättigheter.
Q. I sin femåriga åtagandeplan från mars 2012 bekräftade EU på nytt sitt åtagande om att skapa ett kraftfullt och långsiktigt partnerskap med Pakistan, baserat på ömsesidiga intressen och gemensamma värden, genom vilket Pakistans demokratiska institutioner och civila regering samt det civila samhället ska stödjas.
R. EU, som är redo att fortsätta samarbetet, utgår ifrån att Pakistan respekterar sina internationella åtaganden, särskilt när det gäller säkerhet och mänskliga rättigheter, inklusive kvinnors rättigheter.
S. Den 5 juni 2012 kungjorde EU och Pakistan att det skulle inrättas en styrkommitté för terrorismbekämpning, i syfte att stärka samarbetet på detta område.
T. I artikel 3.5 i fördraget om Europeiska unionen står det att främjandet av demokrati och respekt för mänskliga rättigheter och medborgerliga friheter är grundläggande principer och målsättningar för Europeiska unionen och utgör en gemensam grund för dess förbindelser med tredjeländer. Respekt för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter är en förutsättning för att få tillgång till EU:s stöd till handel och utveckling.
1. Europaparlamentet fördömer kraftfullt det våldsamma angreppet mot Malala Yousafzai och de allvarliga skador som två av hennes klasskamrater åsamkades, och konstaterar att angreppet utgör en allvarlig kränkning av barnets rättigheter liksom en attack mot både grundläggande mänskliga värden och samtliga människorättsförsvarare i Pakistan.
2. Europaparlamentet uttrycker sin beundran för Malala Yousafzai och konstaterar att hon sedan mycket unga år visat prov på stort mod och beslutsamhet i sin kamp för flickors rätt till utbildning och att hon har blivit en förebild för många flickor i hennes ålder. Parlamentet välkomnar de snabba medicinska åtgärder som sattes in av Pakistans militärläkare och läkare i Förenade kungariket, och hoppas innerligt att hon kommer att bli helt återställd från sina allvarliga skador.
3. Europaparlamentet välkomnar att stora delar av det pakistanska samhället, islamiska skriftlärda och de flesta större politiska partier har fördömt angreppet. Parlamentet uppmanar alla politiska partier att tydligt fördöma TTP eftersom det är denna rörelse som har tagit på sig ansvaret för angreppet.
4. Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för alla de pakistanska familjer som uppmuntrar sina döttrar att utbilda sig.
5. Europaparlamentet uppmanar Pakistans regering att garantera Malala Yousafzais och hennes familjs säkerhet och att ställa de ansvariga för angreppet inför rätta. Parlamentet uppmanar Pakistans regering att garantera säkerheten för andra människorättsaktivister – särskilt kvinnor och flickor som aktivt engagerar sig i samhällslivet och politiken – som har mottagit hot från talibanerna och andra extremistgrupper.
6. Europaparlamentet är djupt oroat över läget för kvinnor och flickor och över de upprepade rapporterna om kränkningar av barns och kvinnors rättigheter i Pakistan, bl.a. rapporterna om att väpnade grupper använder barn för att utföra självmordsattacker. Parlamentet understryker att det internationella samfundet omedelbart måste rikta större uppmärksamhet mot kvinnors och flickors situation i Pakistan.
7. Europaparlamentet är djupt oroat över upptrappningen av den våldsamma extremismen, som utgör ett allvarligt hot mot kvinnor och flickor, och över användningen av hot och våld, något som redan har medfört att flickskolor har sprängts i luften och att kvinnor piskats i delar av de federalt styrda stamområdena och Khyber Pakhtunkhwa.
8. Europaparlamentet uppmanar enträget de pakistanska myndigheterna att lagföra de personer och grupper som anstiftar våld, särskild de som kräver att personer och grupper som inte delar deras åsikter ska dödas.
9. Europaparlamentet begär att den pakistanska regeringen gör mycket mer för att spåra de hundratals, om inte tusentals, offren för påtvingade försvinnanden i Pakistan, inbegripet barn, i vissa fall flickor på bara nio eller tio år. Parlamentet begär att resultaten av interna regeringsledda utredningar om omfattningen av detta problem ska offentliggöras.
10. Europaparlamentet välkomnar den strategi för barns säkerhet som sattes i verket den 10 januari 2012 i de federalt styrda stamområdena och vars syfte är att genomföra en åtgärdsplan för att erbjuda barn beskydd och inrätta enheter för barns säkerhet inom alla organ i dessa områden.
11. Europaparlamentet välkomnar att lagen om skydd av barn från 2010, som redan är i kraft i Khyber Pakhtunkhwa-provinsen, nu utvidgas till att gälla de provinsstyrda stamområdena, inbegripet Swatdalen, med omedelbar verkan. Parlamentet hoppas att effektiv tillämpning av denna lag kommer att bidra till att dessa områden respekterar gällande rättsprinciper.
12. Europaparlamentet uppmanar enträget Pakistans regering att utnyttja dagens positiva stämningar för att få till stånd faktiska förbättringar av kvinnors och flickors rättigheter och revidera och reformera delar av den islamiska strafflagen hudood samt bevislagen, barnäktenskapslagen och annan lagstiftning som kränker kvinnors ställning och rättigheter genom att ge dem en underordnad ställning inför lagen.
13. Europaparlamentet välkomnar den nya lagstiftning som Pakistans regering införde 2011 och 2012 i syfte att effektivare motverka diskriminering och våld mot kvinnor, och uppmanar regeringen att säkerställa att dessa nya lagar faktiskt genomförs och upprätthålls.
14. Europaparlamentet uppmanar enträget Pakistans regering att verka i nära samarbete med FN och EU för att genomföra millennieutvecklingsmålen, särskilt mål 2 enligt vilket alla barn i världen, såväl flickor som pojkar, år 2015 ska ha möjlighet att slutföra en fullständig grundskoleutbildning. Parlamentet uppmanar Pakistans regering att göra det till en prioritering att öka antalet flickor som får gå i skolan och att garantera deras säkerhet under utbildningen.
15. Europaparlamentet uppmanar Pakistans regering att öka anslagen till offentliga skolor och att vidta effektiva åtgärder för att införa en obligatorisk standardkursplan i grundskolan samt ett system med inspektioner av alla privata eller offentliga koranskolor, som särskilt på landsbygden ofta är de enda inrättningar som erbjuder utbildning.
16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med Pakistans regering utveckla utbildningsprogram som ska förbättra kvinnors läs- och skrivkunnighet samt utbildning i Pakistan, som en del av dess utvecklingsbiståndspolitik.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet, samt det internationella samfundet, att avsevärt öka anslagen till insatser för att skydda kvinnor och flickor från våldtäkt, övergrepp och våld i hemmet och att stödja praktiska åtgärder som möjliggör framväxten av rörelser inom det civila samhället som motsätter sig diskriminering av kvinnor och flickor.
18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullgöra det löfte den ger barnen i sitt meddelande ”En särskild plats för barnen i EU:s yttre åtgärder” och att säkerställa att EU gör allt som står i dess makt för att främja och skydda barns rättigheter.
19. Europaparlamentet insisterar på att kvinnors och barns rättigheter uttryckligen ska behandlas i alla människorättsdialoger, särskilt frågan om att bekämpa och avskaffa alla former av diskriminering och våld mot kvinnor och flickor, särskilt tvångsäktenskap, våld i hemmet och kvinnomord. Parlamentet insisterar även på att man inte ska kunna åberopa sedvänjor, traditioner eller religiösa skäl för att kringgå skyldigheten att utrota sådan brutalitet. Parlamentet anser att det är viktigt att förhindra barnäktenskap för att garantera att tonårsflickors grundläggande rättigheter i Pakistan respekteras.
20. Europaparlamentet uppmanar behöriga EU-institutioner att fortsätta att inkludera frågan om religiös tolerans i samhället i sin politiska dialog med Pakistan eftersom detta är av central betydelse för den långsiktiga kampen mot islamistisk extremism.
21. Europaparlamentet uppmanar enträget de behöriga EU-institutionerna att kräva att den pakistanska regeringen tillämpar den klausul om demokrati och mänskliga rättigheter som finns i samarbetsavtalet mellan Europeiska unionen och Islamiska republiken Pakistan. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Europeiska utrikestjänsten och EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter i synnerhet att regelbundet rapportera om genomförandet av samarbetsavtalet och demokrati- och människorättsklausulen, inbegripet utövandet av kvinnors och barns rättigheter.
22. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, Europeiska utrikestjänsten, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, UN Women, FN:s råd för mänskliga rättigheter samt Pakistans regering och parlament.
- [1] Antagna texter, P7_TA(2011)0591.
- [2] EUT C 136 E, 11.5.2012, s. 90.
- [3] EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 147.
- [4] Antagna texter, P7_TA(2012)0126.