Förfarande : 2013/2561(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : RC-B7-0133/2013

Ingivna texter :

RC-B7-0133/2013

Debatter :

PV 14/03/2013 - 13.1
CRE 14/03/2013 - 13.1

Omröstningar :

PV 14/03/2013 - 14.1
CRE 14/03/2013 - 14.1

Antagna texter :

P7_TA(2013)0100

GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 138kWORD 63k
13.3.2013
PE507.386v01-00}
PE507.395v01-00}
PE507.396v01-00}
PE507.397v01-00}
PE507.398v01-00}
PE507.399v01-00} RC1
 
B7-0133/2013}
B7-0142/2013}
B7-0143/2013}
B7-0144/2013}
B7-0145/2013}
B7-0146/2013} RC1

i enlighet med artiklarna 122.5 och 110.4 i arbetsordningen

som ersätter resolutionsförslagen från grupperna:

ECR (B7‑0133/2013)

PPE (B7‑0142/2013)

S&D (B7‑0143/2013)

Verts/ALE (B7‑0144/2013)

ALDE (B7‑0145/2013)

GUE/NGL (B7‑0146/2013)


om situationen i Bangladesh (2013/2561(RSP))


José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Cristian Dan Preda, Elmar Brok, Bernd Posselt, Mario Mauro, Tunne Kelam, Roberta Angelilli, Eija‑Riitta Korhola, Filip Kaczmarek, Sergio Paolo Francesco Silvestris, Giovanni La Via, Monica Luisa Macovei, Sari Essayah, Philippe Boulland, Jean Roatta, Elena Băsescu, Petri Sarvamaa, Eduard Kukan, Laima Liucija Andrikienė, Zuzana Roithová, Jarosław Leszek Wałęsa, Mariya Gabriel, Krzysztof Lisek, Tadeusz Zwiefka, Bogusław Sonik för PPE-gruppen
Véronique De Keyser, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Liisa Jaakonsaari, Joanna Senyszyn, Mitro Repo för S&D-gruppen
Cecilia Wikström, Marietje Schaake, Marielle de Sarnez, Robert Rochefort, Louis Michel, Ramon Tremosa i Balcells, Izaskun Bilbao Barandica, Edward McMillan-Scott, Angelika Werthmann, Sarah Ludford, Johannes Cornelis van Baalen, Kristiina Ojuland för ALDE-gruppen
Jean Lambert, Barbara Lochbihler, Rui Tavares, Raül Romeva i Rueda för Verts/ALE-gruppen
Charles Tannock, Geoffrey Van Orden för ECR-gruppen
Helmut Scholz, Patrick Le Hyaric, Marie-Christine Vergiat för GUE/NGL-gruppen
Jaroslav Paška
ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europaparlamentets resolution om situationen i Bangladesh (2013/2561(RSP))  

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om Bangladesh, särskilt resolutionerna av den 17 januari 2013(1), den 6 september 2007(2) och den 10 juli 2008(3),

–   med beaktande av samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Folkrepubliken Bangladesh om partnerskap och utveckling(4),

–   med beaktande av lagen om folkrättsbrott och en folkrättstribunal (International Crimes (Tribunals) Act), som antogs av Bangladeshs parlament 1973 och som innehåller bestämmelser om frihetsberövande, lagföring och bestraffning av personer för folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och andra brott mot folkrätten,

–   med beaktande av uttalandena av talespersonen för den höga representanten, Catherine Ashton, av den 22 januari 2013 om den dödsdom som avkunnats av folkrättstribunalen i Bangladesh, samt av den 2 mars 2013 om våldet i Bangladesh,

–   med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 7 februari 2013 från FN:s särskilde rapportör om utomrättsliga, summariska eller godtyckliga avrättningar och från FN:s särskilde rapportör om domares och advokaters oberoende,

–   med beaktande av principerna i FN-stadgan, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, 1993 års Wiendeklaration och handlingsprogram från världskonferensen om mänskliga rättigheter samt 1995 års Köpenhamnsdeklaration och handlingsprogram om social utveckling,

–   med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–   med beaktande av artiklarna 122.5 och 110.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. EU har sedan länge goda förbindelser med Bangladesh, bland annat genom samarbetsavtalet om partnerskap och utveckling.

B.  För att infria ett centralt vallöfte har Bangladeshs regering, anförd av partiet Awamiförbundet och dess ledare Sheikh Hasina, inrättat en krigsförbrytartribunal för mål om de massakrer som ägde rum under det nio månader långa utbrytarkriget mellan före detta Öst- och Västpakistan 1971, i vilket mellan 300 000 och 3 miljoner människor dödades och runt 200 000 kvinnor våldtogs.

C. Traumat efter ett av de allvarligaste fallen av massmord i historien kastar en skugga över många bangladeshiers liv än i dag, 40 år senare. För dessa människor är rättegångarna tänkta att erbjuda ett viktigt ögonblick av erkännande och upprättelse för det lidande de gått igenom.

D. Den 21 januari 2013 avkunnade folkrättstribunalen sin dom mot Abdul Kalam Azad för brott mot mänskligheten begångna under självständighetskriget 1971 och dömde honom till döden efter en rättegång i hans frånvaro.

E.  Den 5 februari 2013 dömde folkrättstribunalen Abdul Qader Mollah till livstids fängelse, något som utlöste emotionellt laddade men på det hela taget fredliga protester från mestadels yngre människor i Shahbagh-korsningen i Dhaka. Denna den så kallade Shahbagh-rörelsen krävde att dödsstraffet skulle tillämpas i domen och att samhälle och politik skulle stå fria från religiös extremism.

F.  I kölvattnet på protesterna ändrade regeringen 1973 års lag om folkrättsbrott och en folkrättstribunal och införde en bestämmelse som gör att målsägande kan överklaga en dom som avkunnats av tribunalen. Domen mot Abdul Qader Mollah kan med andra ord ändras till dödsdom. Denna form av retroaktiv rättskipning strider mot kraven på en rättvis rättegång, undergräver folkrättstribunalens verksamhet och strider mot folkrättens princip att ingen får dömas två gånger för samma gärning (ne bis in idem). Denna princip finns även inskriven i artikel 14.7 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Bangladesh har anslutit sig till.

G. Olika ledare för regeringspartiet Awamiförbundet, bland annat inrikesministern, har ställt sig bakom Shahbagh-rörelsens krav och föreslagit att partiet Jamaat-e-Islami ska förbjudas och att medier med kopplingar till partiet ska stängas.

H. Den 28 februari 2013 tillkännagav folkrättstribunalen sitt beslut att döma Delwar Hossain Sayeedi, vice ordförande för Jamaat-e-Islami-partiet, till döden för bland annat förföljelse av den hinduiska minoriteten.

I.   Situationen har förvärrats efter den senaste domen, och i samband med att anhängare till Jamaat‑e‑Islami‑partiet gick ut i våldsamma protester mot domen miste 60 människor livet. Icke-statliga organisationer uppger att polisen besvarat attacker av medlemmar och anhängare till partiet genom att bland annat skjuta skarpt.

J.   Det rapporteras att Jamaat-aktivister och en del anhängare till Bangladeshs nationalistparti nyligen attackerat över 40 hinduiska tempel, hem och affärer över hela Bangladesh, varvid hundratals människor blivit hemlösa. Bangladeshs hinduer och andra minoriteter (exempelvis ahmadiya-gruppen) har under flera perioder varit måltavla för våld och förföljelse, inte minst under självständighetskriget 1971 och efter valen 2001 och 2005. Som en följd av detta lämnade runt 900 000 hinduer Bangladesh mellan 2001 och 2011.

K. Rättsliga förfaranden i flera andra fall har inletts vid folkrättstribunalen, och det finns en betydande risk att de tilltalade befinns skyldiga och döms till döden.

L.  FN:s särskilde rapportör om utomrättsliga, summariska eller godtyckliga avrättningar och FN:s särskilde rapportör om domares och advokaters oberoende har, i likhet med människorättsorganisationer, uttryckt oro över tribunalens påstådda brister i fråga om rättvisa rättegångar och en korrekt process, särskilt över att en av rättegångarna genomfördes i den tilltalades frånvaro.

1.  Europaparlamentet är djupt oroat över den senaste tidens våldsutbrott i Bangladesh efter folkrättstribunalens domar, och uttrycker sin sorg över de offer som skördats.

2.  Europaparlamentet uttrycker sitt deltagande med anhöriga och vänner till dem som dödats och sårats till följd av våldet.

3.  Europaparlamentet inser behovet av försoning, rättvisa och ansvarsutkrävande för de brott som begicks under 1971 års självständighetskrig. Parlamentet framhåller folkrättstribunalens roll i denna fråga.

4.  Europaparlamentet upprepar sitt starka motstånd mot tillämpningen av dödsstraff i alla fall och under alla omständigheter.

5.  Europaparlamentet uppmanar Bangladeshs myndigheter att omvandla alla dödsdomar, bygga vidare på den positiva utveckling det innebär att ingen avrättning verkställdes under 2012 och införa ett officiellt moratorium för avrättningar som ett första steg mot ett avskaffande av dödsstraffet.

6.  Europaparlamentet beklagar djupt de rapporterade missförhållandena i folkrättstribunalen, exempelvis de hotelser, trakasserier och ofrivilliga försvinnanden som vittnen ska ha utsatts för, samt det otillbörliga samarbete mellan domare, åklagare och regering som kunnat beläggas. Parlamentet insisterar särskilt på att de rättsvårdande myndigheterna skärper åtgärderna för att garantera ett verksamt vittnesskydd.

7.  Europaparlamentet uppmanar Bangladeshs regering att se till att folkrättstribunalen strikt håller sig till nationella och internationella rättsnormer. Parlamentet framhåller i detta sammanhang garantin om en fri, rättvis och öppen rättegång samt offrens rätt till skydd, sanning, rättvisa och upprättelse.

8.  Europaparlamentet uppmanar Bangladeshs regering att öka insatserna för att upprätthålla rättsstaten och ordningen i landet. Regeringen påminns om sin skyldighet att fullgöra sina internationella åtaganden på människorättsområdet.

9.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt det våld som anhängare till Jamaat-e-Islami och befryndade partier utövat mot polistjänstemän, mot dem som stöder folkrättstribunalens domar samt mot religiösa och etniska minoriteter. Parlamentet fördömer kraftfullt allt urskillningslöst våld mot vanliga medborgare.

10. Europaparlamentet uttrycker sin oro över det stora antalet offer. Parlamentet uppmanar regeringen att instruera sina säkerhetsstyrkor att nogsamt efterkomma sin skyldighet att visa största möjliga återhållsamhet och undvika dödligt våld samt att utreda alla dödsfall som inträffat under demonstrationerna.

11. Europaparlamentet uppmanar med kraft Bangladeshs myndigheter att se till att alla påstådda fall av tortyr och misshandel utreds på ett opartiskt sätt och att de ansvariga ställs inför rätta.

12. Europaparlamentet uppmanar med kraft alla politiska ledare i landet att trappa ner de politiska spänningarna för att undvika ännu mer våld, samt att instruera sina anhängare att inte delta i några våldshandlingar. Parlamentet uppmanar alla politiska partier i Bangladesh att börja föra dialog med varandra.

13. Europaparlamentet uppmanar pressen att undvika att uppvigla till motsättningar och våld. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att se till att journalister och utgivare har möjlighet att uttrycka sina åsikter fredligt utan att trakasseras, hotas, gripas eller torteras.

14. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, FN:s råd för mänskliga rättigheter samt Pakistans regering och parlament.

 

(1)

Antagna texter, P7_TA(2013)0027.

(2)

EUT C 187 E, 24.7.2008, s. 240.

(3)

EUT C 294, 3.12.2009, s. 77.

(4)

EGT L 118, 27.4.2001, s. 48.

Senaste uppdatering: 14 mars 2013Rättsligt meddelande