Förfarande : 2013/2682(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : RC-B7-0336/2013

Ingivna texter :

RC-B7-0336/2013

Debatter :

PV 03/07/2013 - 14
CRE 03/07/2013 - 14

Omröstningar :

PV 04/07/2013 - 13.3
CRE 04/07/2013 - 13.3

Antagna texter :

P7_TA(2013)0322

GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 148kWORD 81k
2.7.2013
PE515.880v01-00}
PE515.881v01-00}
PE515.886v01-00}
PE515.887v01-00} RC1
 
B7-0336/2013}
B7-0337/2013}
B7-0342/2013}
B7-0343/2013} RC1

i enlighet med artikel 110.2 och 110.4 i arbetsordningen

som ersätter resolutionsförslagen från grupperna:

Verts/ALE (B7‑0336/2013)

PPE (B7‑0337/2013)

ALDE (B7‑0342/2013)

S&D (B7‑0343/2013)


om den amerikanska säkerhetsmyndigheten NSA:s övervakningsprogram och övervakningsorgan i olika medlemsstater och konsekvenserna för EU‑medborgarnas integritet (2013/2682(RSP))


Axel Voss, Manfred Weber, Véronique Mathieu Houillon, Salvatore Iacolino, Rafał Trzaskowski, Daniel Caspary för PPE-gruppen
Dimitrios Droutsas, Claude Moraes, Juan Fernando López Aguilar, Sylvie Guillaume för S&D-gruppen
Sophia in ‘t Veld, Sarah Ludford, Renate Weber, Cecilia Wikström, Nathalie Griesbeck, Leonidas Donskis, Ramon Tremosa i Balcells, Marielle de Sarnez, Andrea Zanoni, Hannu Takkula, Michael Theurer, Gianni Vattimo, Marietje Schaake för ALDE-gruppen
Rebecca Harms, Daniel Cohn-Bendit, Jan Philipp Albrecht, Judith Sargentini för Verts/ALE-gruppen
ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europaparlamentets resolution om den amerikanska säkerhetsmyndigheten NSA:s övervakningsprogram och övervakningsorgan i olika medlemsstater och konsekvenserna för EU-medborgarnas integritet (2013/2682(RSP))  

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artiklarna 2, 3, 6 och 7 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

–   med beaktande av Europarådets konvention 108 av den 28 januari 1981 om skydd för enskilda vid automatisk behandling av personuppgifter och tilläggsprotokollet till konventionen av den 8 november 2001,

–   med beaktande av EU:s lagstiftning om rätten till integritet och uppgiftsskydd, framför allt direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, rambeslut 2008/977/RIF om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete, direktiv 2002/58/EG om behandling av personuppgifter och integritetsskydd inom sektorn för elektronisk kommunikation och förordning (EG) nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter,

–   med beaktande av kommissionens förslag om en förordning och ett direktiv om reform av EU:s system för uppgiftsskydd,

–   med beaktande av avtalet om ömsesidig rättslig hjälp mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater som tillåter utbyte av uppgifter för förebyggande och utredning av brottslig verksamhet, konventionen om it-relaterad brottslighet (CETS nr 185), om integritetsskydd (”Safe Harbour-överenskommelsen”) mellan EU och USA (2000/520/EG) och av den aktuella översynen av Safe Harbour-överenskommelsen,

–   med beaktande av Förenta staternas lagar Patriot Act och Foreign Intelligence Surveillance Act (Fisa), bland annat avsnitt 702 i lagen från 2008 om ändringar av den sistnämnda FIS Amendment Act (Fisaa),

–   med beaktande av de pågående förhandlingarna om ett ramavtal mellan EU och Förenta staterna om skydd av personuppgifter som överförs och behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete,

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om rätten till integritet och skydd av uppgifter, särskilt av den 5 september 2001 om förekomsten av ett globalt avlyssningssystem för kommunikation för privatpersoner och företag (avlyssningssystemet Echelon)(1),

–   med beaktande av uttalandena av Europeiska rådets ordförande, Herman van Rompuy, Europaparlamentets talman, Martin Schulz, kommissionens vice ordförande/kommissionsledamoten med ansvar för rättsliga frågor, grundläggande rättigheter och medborgarskap, Viviane Reding, och kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Catherine Ashton,

–   med beaktande av artikel 110.2 och artikel 4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Det transatlantiska partnerskapet mellan EU och Förenta staterna måste grunda sig på ömsesidigt förtroende och respekt, lojalt och ömsesidigt samarbete och respekt för grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen.

B.  Medlemsstaterna måste respektera de grundläggande rättigheterna och värderingarna i artikel 2 i EUF-fördraget och i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

C. För närvarande råder det tvivel om huruvida dessa principer följs efter det att det i internationell press i juni 2013 har förekommit uppgifter om att amerikanska myndigheter, via program som Prism, i stor skala har tillgång till och behandlar personuppgifter som avser EU-medborgare när dessa använder amerikanska leverantörer av onlinetjänster.

D. Detta tvivel rör inte enbart åtgärder från de amerikanska myndigheternas sida utan också åtgärder som ett flertal EU-medlemsstater vidtagit och som enligt uppgifter i internationella medier har samarbetat med Prism och andra liknande program eller beretts tillgång till de databaser som skapats av dessa program.

E.  Flera medlemsstater har dessutom övervakningsprogram som påminner om Prism eller har planer på att införa sådana program.

F.  Framför allt har frågor uppstått om EU-lagen är förenlig med den verksamhet som det brittiska underrättelseorganet GCHQ bedrivit och då det har avlyssnat undervattenskablar med elektroniska kommunikationer under Atlanten inom ramen för ett program med kodnamnet Tempora. Det hävdas att andra medlemsstater går in på transnationella elektroniska kommunikationer utan stöd av rättsligt föreläggande, men utgående från specialdomstolar, delar uppgifter (Sverige) med andra länder och kan utvidga sin övervakningskapacitet (Nederländerna, Tyskland). Oro har uttryckts i andra medlemsstater över säkerhetstjänsternas avlyssningsbefogenheter (Polen).

G. Det finns indikationer på att EU:s institutioner och EU:s och medlemsstaternas ambassader och representationer har utsatts för övervakning och spionage från Förenta staternas sida.

H. Kommissionsledamot Reding har i en skrivelse till Förenta staternas justitieminister, Eric Holder, gett utryck för EU:s farhågor och bett om förtydliganden och förklaringar om Prism-programmet och liknande program som omfattar uppgiftsinsamling och datasökningar, samt om den lagstiftning enligt vilken sådana program får användas. De amerikanska myndigheterna har ännu inte gett något fullständigt svar, trots de diskussioner som hölls i samband med mötet mellan EU:s och Förenta staternas justitieministrar i Dublin den 14 juni 2013.

I.   Enligt Safe Harbour-överenskommelsen är det medlemsstaternas och kommissionens uppgift att garantera personuppgifternas säkerhet och integritet. Enligt uppgifter i internationell press omfattas alla de företag som är involverade i Prism-fallet av Safe Harbour-överenskommelsen. Enligt artikel 3 i den överenskommelsen är det kommissionens skyldighet att upphäva eller avbryta tillämpningen av överenskommelsen om bestämmelserna i överenskommelsen inte iakttas.

J.   I avtalet om ömsesidig rättslig hjälp mellan EU och Förenta staterna, som ratificerats av EU och den amerikanska kongressen, fastställs principer för hur man ska samla in och utbyta information och begära och ge bistånd vid insamling av bevis i ett land för att bistå brottsutredningar eller straffrättsliga förfaranden i ett annat land.

K. Det vore olyckligt om ansträngningarna med att slutföra avtalet om ett transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar, vilket tydligt visar på engagemanget för att ytterligare stärka partnerskapet mellan EU och Förenta staterna, skulle påverkas av den senaste tidens anklagelser.

L.  Den 14 juni 2013 meddelade kommissionsledamot Malmström att en transatlantisk expertgrupp kommer att inrättas.

M. Kommissionsledamot Reding har skrivit till de brittiska myndigheterna för att uttrycka sin oro över rapporterna i pressen om Tempora-programmet och bett om klargöranden rörande programmets tillämpningsområde och verksamhet. Storbritanniens myndigheter har försvarat den övervakning som bedrivs av GCHQ och bekräftat att de arbetar med strikta och lagliga riktlinjer.

N. EU:s system för uppgiftsskydd håller på att ses över i och med översynen av direktiv 95/46/EG och detta direktiv kommer att ersättas av den föreslagna allmänna förordningen om uppgiftsskydd och direktivet om skyddet av enskilda vid behöriga myndigheters behandling av personuppgifter i syfte att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, samt fri rörlighet för sådana uppgifter.

1.  Samtidigt som Europaparlamentet bekräftar sitt ständiga stöd för transatlantiska insatser att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet är det allvarligt oroat över Prism-programmet och andra liknande program, vilka, om de uppgifter som nu förekommer visar sig stämma, skulle kunna utgöra en allvarlig kränkning av den grundläggande rätten till integritet och skydd av personuppgifter med avseende på EU-medborgare och personer bosatta inom EU, samt av rätten till privat- och familjeliv, konfidentialitet vid kommunikation, presumtion för oskuld, yttrandefrihet, informationsfrihet och näringsfrihet.

2.  Europaparlamentet fördömer med eftertryck spioneriet mot EU:s representationer och påpekar att om den information som hittills framkommit skulle visa sig stämma, skulle detta innebära en allvarlig överträdelse av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser, utöver de eventuella konsekvenser detta skulle få för de transatlantiska förbindelserna. Parlamentet kräver att de amerikanska myndigheterna omedelbart lämnar klargöranden i frågan.

3.  Europaparlamentet uppmanar de amerikanska myndigheterna att omedelbart lämna EU fullständiga uppgifter om Prism-programmet och andra liknande program för uppgiftsinsamling, särskilt vad gäller den rättsliga grunden för programmen, principen om nödvändighet och proportionalitet, de åtgärder som vidtagits för att skydda EU‑medborgarnas grundläggande rättigheter, såsom en begränsning av omfattning och varaktighet, villkor för tillgång och oberoende kontroll, såsom fastställts i konventionen om it-relaterad brottslighet och såsom kommissionsledamot Reding krävde i sin skrivelse av den 10 juni 2013 till den amerikanska justitieministern Eric Holder. Parlamentet uppmanar Förenta staternas myndigheter att inställa och se över alla lagar och övervakningsprogram som kränker unionsmedborgarnas grundläggande rätt till integritet och uppgiftsskydd, EU:s och dess medlemsstaters suveränitet och jurisdiktion samt konventionen om it-relaterad brottslighet.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att överväga alla tillgängliga instrument i diskussioner och förhandlingar med Förenta staterna, både på politisk nivå och expertnivå, för att uppnå de ovannämnda målen, bland annat möjligheten att säga upp PNR-avtalet (avtalet om passageraruppgifter) och TFTP-avtalet (avtalet om programmet för att spåra finansiering av terrorism).

5.  Europaparlamentet begär att den transatlantiska expertgrupp som tillkännagavs av kommissionsledamot Malmström och där parlamentet kommer att ingå, ges en lämplig nivå av säkerhetsprövning och tillgång till alla relevanta dokument så att den kan genomföra sitt arbete ordentligt och inom den uppsatta tidsfristen. Parlamentet kräver dessutom att det ska företrädas på ett ändamålsenligt sätt i denna expertgrupp.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de amerikanska myndigheterna att utan dröjsmål återuppta förhandlingarna om ramavtalet om skydd av personuppgifter som överförs och behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att under dessa förhandlingar se till att avtalet uppfyller åtminstone följande kriterier:

(a) Det ska ge EU-medborgarna rätt till information om deras uppgifter behandlas i Förenta            staterna.

(b) Det ska se till att EU-medborgarnas tillgång till det amerikanska rättssystemet är jämförbart med amerikanska medborgares tillgång.

(c) Det ska framför allt ge rätt till prövning.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s normer för uppgiftsskydd och de pågående förhandlingarna om EU:s uppgiftsskyddspaket inte undergrävs till följd av det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar med Förenta staterna.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mot bakgrund av de senaste avslöjandena göra en fullständig översyn av ”Safe Harbour-överenskommelsen”, enligt artikel 3 i överenskommelsen.

9.  Europaparlamentet är mycket oroligt över uppgifterna om att medlemsstaterna skulle ha övervakningsprogram, antingen med stöd av den amerikanska säkerhetsmyndigheten eller i egen regi. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att undersöka i vad mån dessa program är förenliga med EU:s primär- och sekundärlagstiftning, särskilt artikel 16 i EUF-fördraget om uppgiftsskydd samt med skyldigheter vad gäller EU:s grundläggande rättigheter i enlighet med Europakonventionen och de konstitutionella traditioner som är gemensamma för medlemsstaterna.

10. Europaparlamentet understryker att alla företag som tillhandahåller tjänster inom EU utan undantag måste följa EU:s lagstiftning och kan hållas ansvariga för brott mot lagstiftningen.

11. Europaparlamentet understryker att företag som verkar under tredjelands jurisdiktion bör ge användare i EU en klar och tydlig varning om möjligheten att personuppgifter till följd av hemliga order eller förelägganden kan användas för brottsbekämpande ändamål och i underrättelseverksamhet.

12. Europaparlamentet beklagar att kommissionen har låtit den tidigare artikeln 42 utgå från den version som läckt ut av förordningen om uppgiftsskydd. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra varför den beslutade att göra så. Parlamentet uppmanar rådet att följa parlamentets ståndpunkt och återinföra en sådan bestämmelse.

13. Europaparlamentet betonar att medborgarna i öppna och demokratiska rättsstater har rätt att få veta om allvarliga kränkningar av deras grundläggande rättigheter, liksom också att anmäla dem, också om anmälan inbegriper den egna staten. Parlamentet betonar att det behövs förfaranden för att personer som slår larm om missförhållanden ska kunna avslöja allvarliga kränkningar av de grundläggande rättigheterna och att dessa personer måste ges nödvändigt skydd, också på internationell nivå. Parlamentet uttrycker sitt fortsatta stöd till undersökande journalism och mediefrihet.

14. Europaparlamentet uppmanar rådet att påskynda sitt arbete med hela uppgiftsskyddspaketet och specifikt förslaget till direktiv om uppgiftsskydd.

15. Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att inrätta en europeisk motsvarighet till de blandade kommittéerna för parlamentarisk-rättslig kontroll och undersökning av underrättelsetjänster som för närvarande existerar i vissa medlemsstater.

16. Europaparlamentet uppmanar sitt utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att göra en ingående utredning av frågan tillsammans med de nationella parlamenten och den expertgrupp med företrädare för EU och Förenta staterna som kommissionen inrättat och före utgången av året rapportera tillbaka till kammaren. Utskottet ska

     (a) samla all relevant information och alla relevanta bevis både från amerikanska källor och EU-källor (informationsuppdrag),

     (b) undersöka de amerikanska myndigheternas påstådda övervakningsverksamhet samt eventuell övervakningsverksamhet som vissa medlemsstater utövat (ansvarskartläggning),

     (c) utvärdera effekterna av övervakningsprogrammen när det gäller EU-medborgarnas grundläggande rättigheter (särskilt rätt till skydd för privatliv och kommunikation, yttrandefrihet, presumtion för oskuld och rätten till ett effektivt rättsmedel), gällande uppgiftsskydd både inom EU och för EU-medborgare utanför EU, och i synnerhet rikta in sig på EU-lagstiftningens effektivitet när det gäller mekanismer för exterritorialitet, säkerheten för EU i en tid av molnbaserade datatjänster, mervärdet av och tillämpningen av proportionalitetsprincipen vid sådana program vad gäller kampen mot terrorismen, den yttre dimensionen av området för frihet, säkerhet och rättvisa (utvärdera giltigheten av adekvata beslut om EU-överföringar till tredjeländer, såsom de som görs enligt Safe Harbour-överenskommelsen, internationella avtal och andra rättsliga instrument för rättsligt bistånd och samarbete)(skade- och riskanalys),

     (d) undersöka de lämpligaste mekanismerna för prövning vid bekräftade överträdelser (system för administrativ och rättslig prövning och ersättning),

     (e) lägga fram rekommendationer som syftar till att förebygga ytterligare överträdelser och garantera ett trovärdigt skydd på hög nivå av EU-medborgarnas personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt, särskilt genom att anta ett heltäckande uppgiftsskyddspaket (politiska rekommendationer och lagstiftning),

     (f) utarbeta rekommendationer som syftar till att öka it-säkerheten i EU:s institutioner, organ och byråer, genom att införa hållbara interna säkerhetsbestämmelser för kommunikationssystem i syfte att förebygga och åtgärda otillåten tillgång och avslöjande och förlust av information och personuppgifter (åtgärdandet av säkerhetsbrister).

17. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, Europarådet, medlemsstaternas parlament, Förenta staternas president, Förenta staternas senat och representanthus, Förenta staternas minister för nationell säkerhet och Förenta staternas justitieminister.

 

(1)

EGT C 72 E, 21.3.2002, s. 221.

Senaste uppdatering: 3 juli 2013Rättsligt meddelande