GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Kirgizistan: lag mot homosexuell propaganda
14.1.2015 - (2015/2505(RSP))
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
Verts/ALE (B8‑0054/2015)
ALDE (B8‑0056/2015)
ECR (B8‑0061/2015)
S&D (B8‑0063/2015)
PPE (B8‑0064/2015)
GUE/NGL (B8‑0065/2015)
Cristian Dan Preda, Tunne Kelam, Elmar Brok, Arnaud Danjean, Giovanni La Via, Lara Comi, Bogdan Brunon Wenta, Davor Ivo Stier, Csaba Sógor, Jiří Pospíšil, Seán Kelly, Jeroen Lenaers, Luděk Niedermayer, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Jaromír Štětina, Stanislav Polčák, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein för PPE-gruppen
Josef Weidenholzer, Liisa Jaakonsaari, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Goffredo Maria Bettini, Kashetu Kyenge, Krystyna Łybacka, Elena Valenciano, Pier Antonio Panzeri, Marlene Mizzi, Nicola Caputo, Michela Giuffrida, Miroslav Poche, Marc Tarabella, Victor Negrescu, Viorica Dăncilă, Miriam Dalli, Hugues Bayet, Tanja Fajon för S&D-gruppen
Charles Tannock för ECR-gruppen
Sophia in ‘t Veld, Beatriz Becerra Basterrechea, Dita Charanzová, Gérard Deprez, Marielle de Sarnez, Juan Carlos Girauta Vidal, Ivan Jakovčić, Petr Ježek, Fernando Maura Barandiarán, Louis Michel, Javier Nart, Urmas Paet, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Jozo Radoš, Robert Rochefort, Marietje Schaake, Pavel Telička, Ramon Tremosa i Balcells, Johannes Cornelis van Baalen, Ivo Vajgl, Hilde Vautmans för ALDE-gruppen
Malin Björk, Marie-Christine Vergiat, Younous Omarjee, Patrick Le Hyaric, Lola Sánchez Caldentey för GUE/NGL-gruppen
Ulrike Lunacek, Tamás Meszerics, Heidi Hautala, Barbara Lochbihler för Verts/ALE-gruppen
Daniela Aiuto, Dario Tamburrano, Ignazio Corrao, Isabella Adinolfi, Laura Agea, Marco Valli, Fabio Massimo Castaldo
Europaparlamentets resolution om Kirgizistan: lag mot homosexuell propaganda
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Kirgizistan och de centralasiatiska republikerna, särskilt resolutionen av den 15 december 2011 om hur genomförandet av EU:s strategi för Centralasien framskrider[1],
– med beaktande av Kirgizistans konstitution, särskilt artiklarna 16, 31, 33 och 34,
– med beaktande av de internationella förpliktelserna och instrumenten på människorättsområdet, inbegripet dem som ingår i FN:s konventioner om mänskliga rättigheter och i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som garanterar de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och förbjuder diskriminering,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som garanterar yttrandefrihet, mötesfrihet, rätten till respekt för enskildas privat- och familjeliv och rätten till lika rättigheter, och förbjuder diskriminering när det gäller utövandet av dessa rättigheter,
– med beaktande av FN:s människorättsråds resolution A/HRC/17/19 av den 17 juni 2011 och FN:s människorättsråds resolution A/HRC/27/32 av den 24 september 2014 om mänskliga rättigheter, sexuell läggning och könsidentitet,
– med beaktande av uttalandet av den 24 oktober 2014 om Kirgizistan från talespersonen för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter,,
– med beaktande av det kirgizistanska parlamentets ställning som ”partner för demokrati” i Europarådets parlamentariska församling (Pace),
– med beaktande av Paces resolution 1984 (2014) av den 8 april 2014 om begäran om status som partner för demokrati från Republiken Kirgizistan till den parlamentariska församlingen, särskilt punkterna 15.24, 15.25 och 15.26,
– med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan, särskilt artiklarna 2 och 92,
– med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare, vilka antogs i juni 2004 och sågs över 2008, och riktlinjerna för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer), vilka antogs av rådet den 24 juni 2013,
– med beaktande av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, som antogs 1979,
– med beaktande av millenieutvecklingsmålen och agendan för perioden efter 2015,
– med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Jämfört med övriga länder i regionen har Kirgizistan gjort stora framsteg under se senaste åren, framför allt genom att bli en parlamentarisk demokrati, intensifiera kampen mot korruption och åta sig att följa de universella människorättsnormerna.
B. EU har ett starkt intresse av en fredlig, demokratisk och gynnsam ekonomisk utveckling i Kirgizistan och har, särskilt genom sin Centralasienstrategi, åtagit sig att vara en partner till länderna i regionen.
C. Länderna i Centralasien står inför en mängd gemensamma utmaningar som fattigdom och allvarliga hot mot människors säkerhet och trygghet samt behovet av att stärka demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna, ett gott styre och rättsstatsprincipen.
D. Alla människor föds fria och lika i värde och rättigheter. Alla stater är skyldiga att förhindra våld och diskriminering, bland annat på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck.
E. Homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer) måste ha samma mänskliga rättigheter som alla andra.
F. Republiken Kirgizistan avkriminaliserade mäns homosexualitet 1998 och kvinnors homosexualitet 2004.
G. Den 15 oktober 2014 antog det kirgizistanska parlamentet vid första behandlingen lagförslag 6‑11804/14, som innehåller ändringar av strafflagen, lagen om myndighetsansvar, lagen om fredliga sammankomster och massmedialagen för att förbjuda främjande av icke-traditionella sexuella förbindelser på ett öppet eller indirekt sätt och införa ett straff på upp till ett års fängelse.
H. Vissa medier och vissa politiska och religiösa ledare i landet försöker i allt större utsträckning att skrämma hbti-personer, begränsa deras rättigheter och legitimera våld mot dem.
I. Ett stort antal stats- och regeringschefer, FN-ledare, regerings- och parlamentsföreträdare och Europeiska unionen, inbegripet rådet, parlamentet, kommissionen och den tidigare höga representanten Catherine Ashton, har i starka ordalag fördömt liknande lagar ”mot propaganda”.
J. Diskriminering på grund av kön, sexuell läggning och könsidentitet hänger samman, och flera olika icke-statliga organisationer och FN har påpekat att orättvisorna mellan könen fortfarande är betydande och att flickor och kvinnor i Kirgizistan fortfarande utsätts för övergrepp såsom bortföranden och tvångsäktenskap, även om lagen från 1994 som förbjuder detta stärktes i januari 2013.
1. Europaparlamentet beklagar djupt att detta lagförslag lagts fram, liksom alla andra åtgärder som kan leda till grym, omänsklig och förnedrande behandling. Parlamentet uppmanar alla länder att omedelbart sätta stopp för kriminalisering av homosexualitet.
2. Europaparlamentet upprepar att sexuell läggning och könsidentitet är frågor som omfattas av individens rätt till personlig integritet, garanterad av internationell människorättslagstiftning, enligt vilken jämlikhet och icke-diskriminering bör beskyddas och yttrandefriheten garanteras.
3. Europaparlamentet påminner Kirgizistans parlament om dess internationella skyldigheter och om partnerskaps- och samarbetsavtalet med EU, som omfattar fullständig respekt för de mänskliga rättigheterna såsom ett centralt inslag i partnerskapet, och kräver att det lagförslag om spridning av uppgifter om icke-traditionella sexuella förbindelser, som för närvarande behandlas av parlamentet, ska dras tillbaka.
4. Europaparlamentet konstaterar att lagförslaget godkändes under första behandlingen och ska genomgå en omröstning två gånger till innan det översänds till talmannen för underskrift. Parlamentet betonar att antagandet av all slags lagstiftning om s.k. icke-traditionella förbindelser ska respektera Kirgizistans skyldigheter och åtaganden på människorättsområdet.
5. Europaparlamentet uppmanar de kirgizistanska myndigheterna att offentligt bekräfta att alla människor i landet har rätt att leva utan diskriminering och våld på grund av sin sexuella läggning och könsidentitet, och att alla åtgärder som strider mot detta är olagliga och kommer att lagföras.
6. Europaparlamentet uppmanar Kirgizistans parlament att följa de rekommendationer som Europarådets parlamentariska församling avger i resolution 1984 (2014) om begäran om status som partner för demokrati, särskilt rekommendationerna 15.24, 15.25 och 15.26.
7. Europaparlamentet uppmanar Kirgizistans parlament att efterleva landets konstitution, medräknat artikel 16, i vilken föreskrivs att lagar som förnekar eller avviker från de mänskliga och medborgerliga rättigheterna och friheterna inte får antas i Republiken Kirgizistan, samt artiklarna 31, 33 och 34, i vilka yttrande-, informations- och mötesfriheten bekräftas. Kirgizistans parlament uppmanas också att förkasta lagförslag 6-11804/14.
8. Europaparlamentet är djupt oroat över de negativa konsekvenserna av diskussionerna om och ett eventuellt antagande av denna lag, som ytterligare ökar stigmatiseringen och diskrimineringen av samt våldet mot hbti-personer. Parlamentet uppmanar politiker och religiösa ledare att avstå från retorik mot hbti-personer, inklusive hatpropaganda och uppvigling till hat.
9. Europaparlamentet är oroat över hur sådan lagstiftning eventuellt påverkar internationella givare, icke-statliga organisationer och humanitära organisationer som arbetar med hbti-frågor och förebyggande av hiv.
10. Europaparlamentet uppmanar FN:s människorättsråd att som en del av den förestående allmänna återkommande utvärderingen av Kirgizistan ta i beaktande att detta lagförslag åsidosätter principerna om jämlikhet och icke-diskriminering.
11. Europaparlamentet uppmanar de kirgizistanska myndigheterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera att människorättsförsvarare utan hinder kan bedriva sitt arbete för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna.
12. Europaparlamentet uppmanar med kraft Kirgizistan att under perioden inför det fjortonde sammanträdet inom samarbetsrådet mellan EU och Republiken Kirgizistan gå vidare med reformer som leder till öppenhet, rättsväsendets oberoende, interetnisk försoning och respekt för de mänskliga rättigheterna, eftersom dessa är nyckelfaktorer för en långsiktig, hållbar utveckling av landet.
13. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som de kirgizistanska myndigheterna gjort på människorättsområdet under perioden mellan den fjärde och femte omgången av människorättsdialogen mellan EU och Kirgizistan. Parlamentet uppmanar med kraft de kirgizistanska myndigheterna att fortsätta med framstegen på detta område.
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och Europeiska utrikestjänsten att göra det klart för de kirgizistanska myndigheterna att ett slutligt antagande av denna lag kan påverka förbindelserna med EU, i linje med artikel 92.2 i partnerskaps- och samarbetsavtalet. Dessutom uppmanar parlamentet rådet och Europeiska utrikestjänsten att ta upp denna fråga i relevanta internationella fora, t.ex. OSSE och FN.
15. Europaparlamentet uppmanar de kirgizistanska myndigheterna att se till att påståenden om tortyr och omänsklig och förnedrande behandling utreds snabbt och effektivt och att de skyldiga ställs inför rätta. Vidare vill parlamentet att alla samvetsfångar ska friges, särskilt Azimjon Askarov, som väntar på en fullvärdig, oberoende och rättvis utredning, bland annat av hans påståenden om tortyr och misshandel.
16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europarådets parlamentariska församling samt till Kirgizistans parlament och president.
- [1] EUT C 168 E, 14.6.2013, s. 91.