GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om ukrainska politiska fångar i Ryssland och situationen i Krim
15.3.2017 - (2017/2596(RSP))
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
Verts/ALE (B8-0190/2017)
ECR (B8-0192/2017)
S&D (B8-0195/2017)
ALDE (B8-0198/2017)
PPE (B8-0221/2017)
Cristian Dan Preda, Tunne Kelam, Tomáš Zdechovský, Jaromír Štětina, Marijana Petir, Jarosław Wałęsa, Pavel Svoboda, Ivan Štefanec, Milan Zver, Brian Hayes, David McAllister, Eduard Kukan, Bogdan Brunon Wenta, Laima Liucija Andrikienė, József Nagy, Mairead McGuinness, Michaela Šojdrová, Roberta Metsola, Romana Tomc, Patricija Šulin, Maurice Ponga, Sven Schulze, Csaba Sógor, Željana Zovko, Ivana Maletić, Stanislav Polčák, Deirdre Clune, Luděk Niedermayer, Giovanni La Via, Claude Rolin, Adam Szejnfeld, Lorenzo Cesa, Jiří Pospíšil, Dariusz Rosati, Sandra Kalniete, Dubravka Šuica, Jerzy Buzek, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Therese Comodini Cachia, Anna Maria Corazza Bildt, Krzysztof Hetman, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Andrey Kovatchev, Inese Vaidere, Anna Záborská, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Elmar Brok för PPE-gruppen
Victor Boştinaru, Soraya Post, Marju Lauristin, Julie Ward för S&D-gruppen
Charles Tannock, Karol Karski, Ryszard Antoni Legutko, Ryszard Czarnecki, Tomasz Piotr Poręba, Mark Demesmaeker, Anna Elżbieta Fotyga, Geoffrey Van Orden, Roberts Zīle, Ruža Tomašić, Arne Gericke, Zdzisław Krasnodębski, Kosma Złotowski för ECR-gruppen
Johannes Cornelis van Baalen, Petras Auštrevičius, Beatriz Becerra Basterrechea, Dita Charanzová, Marielle de Sarnez, Gérard Deprez, María Teresa Giménez Barbat, Nathalie Griesbeck, Marian Harkin, Ivan Jakovčić, Petr Ježek, Kaja Kallas, Urmas Paet, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Carolina Punset, Jozo Radoš, Frédérique Ries, Marietje Schaake, Hannu Takkula, Pavel Telička, Valentinas Mazuronis för ALDE-gruppen
Rebecca Harms, Heidi Hautala, Tamás Meszerics, Bronis Ropė, Igor Šoltes, Davor Škrlec för Verts/ALE-gruppen
Europaparlamentets resolution om ukrainska politiska fångar i Ryssland och situationen i Krim
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsområdet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ukraina och Ryssland, särskilt av den 4 februari 2016 om människorättssituationen på Krim, framför allt för Krimtatarerna[1], och av den 12 maj 2016 om Krimtatarerna[2], samt resolutionerna om specifika fall rörande ukrainare som sitter olagligt frihetsberövade i Ryssland, såsom resolutionerna av den 30 april 2015 om Nadja Savtjenko[3] och av den 10 september 2015 om Ryssland, i synnerhet fallet Eston Kohver[4], Oleh Sentsov och Oleksandr Koltjenko[5],
– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolutioner 68/262 av den 27 mars 2014 om Ukrainas territoriella integritet och 71/205 av den 19 december 2016 om människorättssituationen i Autonoma republiken Krim och staden Sevastopol (Ukraina),
– med beaktande av Europakonventionen, den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter samt FN:s förklaring om urbefolkningars rättigheter,
– med beaktande av Genèvekonventionen angående skydd för civilpersoner under krigstid,
– med beaktande av åtgärdspaketet för genomförandet av Minskavtalen, som antogs och undertecknades i Minsk den 12 februari 2015 och godkändes i sin helhet genom FN:s säkerhetsråds resolution 2202 (2015) av den 17 februari 2015,
– med beaktande av rådets beslut om fortsatta sanktioner mot Ryssland till följd av den olagliga annekteringen av Krimhalvön,
– med beaktande av domen från Krims så kallade högsta domstol av den 26 april 2016, i vilken Krimtatarernas Mejlis befanns vara en extremistorganisation och genom vilken dess verksamhet förbjöds på Krimhalvön,
– med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. I mars 2017 uppmärksammas den sorgliga treårsdagen av Rysslands olagliga annektering av Krimhalvön.
B. Rysslands annektering av Krim är olaglig och strider mot folkrätten och europeiska avtal som undertecknats av både Ryssland och Ukraina, framför allt FN-stadgan, Helsingforsslutakten och samförståndsavtalet från Budapest samt 1997 års fördrag om vänskap, samarbete och partnerskap mellan Ukraina och Ryssland.
C. Så länge annekteringen pågår är det de ryska myndigheterna som ansvarar för skyddet av Krims befolkning och medborgare genom de i regionen befintliga de facto-myndigheterna.
D. Enligt människorättsorganisationer och offentliga källor har ryska rättsvårdande myndigheter olagligen åtalat minst 62 ukrainska medborgare av politiska skäl. Av dessa är 49 bosatta i Krim. Antalet ukrainska politiska fångar i Ryssland ökade under 2016, trots den välkomna frigivningen av sex ukrainare. För närvarande sitter 17 ukrainska medborgare olagligt frihetsberövade i Ryssland och 15 i det ockuperade Krim. Minst 100 ukrainare hålls som gisslan under usla förhållanden av de ryskunderstödda separatiststyrkorna i Donetsk- och Luhanskregionerna i Ukraina.
E. Användning av tortyr och grym och förnedrande behandling har rapporterats i olika fall. Beskyllningarna har till dags dato inte utretts ordentligt. Tortyr har använts för att framtvinga erkännanden och underbygga falska bevis. Krimadvokater som bistår dessa personer rättsligt, människorättsförsvarare som anmäler fall av politiskt motiverade påtvingade försvinnanden i Krim samt journalister som rapporterar om situationen för Krimtatarerna har också gjorts till måltavlor.
F. Många fångar och andra frihetsberövade har utsatts för stränga och omänskliga fängelseförhållanden med fysiska och psykiska hälsorisker. Det finns fångar som är i akut behov av medicinsk behandling och vård.
G. Den 16 december 2016 betecknade FN:s generalförsamling Ryssland som en ockupationsmakt och fördömde Rysslands tillfälliga ockupation av ukrainskt territorium – Autonoma republiken Krim och staden Sevastopol – och upprepade på nytt att annekteringen inte erkänns.
H. Enligt artikel 70 i Genèvekonventionen angående skydd för civilpersoner under krigstid får ”skyddade personer [...] icke av ockupationsmakten häktas, åtalas eller dömas för handling, som begåtts, eller åsikt, som framförts före ockupationen”. I FN:s generalförsamlings resolution erkänns Ryssland som en stat som är ockupationsmakt, och ockupationsmaktens skyldigheter, bland annat i fråga om skydd av Krims befolkning och medborgare, gäller för landet.
I. Den restriktiva ryska lagstiftning som reglerar politiska och medborgerliga rättigheter har utsträckts till Ukraina, vilket har lett till att mötes-, yttrande-, förenings-, informations- och religionsfriheten blivit kraftigt kringskuren. Det finns även trovärdiga rapporter om hotelser, påtvingade försvinnanden och tortyr.
J. Det finns ungefär 20 000 internflyktingar från Krim i andra ukrainska regioner, Krimtatarernas Mejlis har förbjudits och stämplats som extremistorganisation och ukrainska skolor på halvön har stängts.
K. Den 16 januari 2017 vände sig Ukraina till Internationella domstolen för att hålla Ryssland ansvarigt för dess stöd till terrorism i östra Ukraina och för dess diskriminering av etniska ukrainare och Krimtatarer i det ockuperade Krim.
1. Europaparlamentet stöder Ukrainas suveränitet, självständighet, enhet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser och upprepar sitt skarpa fördömande av Rysslands olagliga annektering av Autonoma republiken Krim och staden Sevastopol. Parlamentet stöder till fullo EU:s och dess medlemsstaters fasta och oavlåtliga beslutsamhet att inte erkänna denna annektering samt de restriktiva åtgärder som vidtagits i detta sammanhang.
2. Europaparlamentet erinrar om att människorättssituationen på Krimhalvön har förvärrats avsevärt, att kränkningar av yttrandefriheten, medieövergrepp och påtvingat införande av ryskt medborgarskap har systematiserats och att grundläggande mänskliga rättigheter och friheter inte är garanterade i Krim.
3. Europaparlamentet fördömer den diskriminerande politik som de så kallade myndigheterna infört mot i synnerhet Krims etniska tatarminoritet, intrånget i deras egendomsrätt, de tilltagande hotelserna mot denna befolkningsgrupp och mot dem som motsätter sig den ryska annekteringen samt bristen på yttrande- och föreningsfrihet på halvön.
4. Europaparlamentet uppmanar Ryssland att utan vidare dröjsmål frige alla olagligt eller godtyckligt frihetsberövade ukrainska medborgare, både i Ryssland och i de tillfälligt ockuperade områdena av Ukraina, och att se till att de kan återvända i säkerhet – däribland Mykola Karpyuk, Stanislav Klykh, Oleksandr Kolchenko, Oleg Sentsov, Oleksiy Chyrniy, Oleksandr Kostenko, Serhiy Lytvynov, Valentyn Vyhivskyi, Viktor Shur, Andriy Kolomiyets, Ruslan Zeytullayev, Nuri Primov, Rustem Vaitov, Ferat Sayfullayev, Akhtem Chiyhoz, Mustafa Dehermendzhi, Ali Asanov, Inver Bekirov, Muslim Aliyev, Vadim Siruk, Arsen Dzhepparov, Refat Alimov, Zevri Abseitov, Remzi Memetov, Rustem Abiltarov, Enver Mamutov, Artur Panov, Evheniy Panov, Roman Suschenko och Emir-Usein Kuku, människorättsförsvarare, med flera – och att låta alla ovannämnda personer resa fritt, däribland Mykola Semena, som står åtalad för sitt journalistiska arbete för Radio Free Europe/Radio Liberty.
5. Europaparlamentet framhåller att Rysslands beslut av den 21 mars 2014 att annektera Krim förblir olagligt, och fördömer skarpt det efterföljande beslutet av de ryska myndigheterna att utfärda ryska pass åt alla invånare i Krim.
6. Europaparlamentet erinrar Ryssland om att landet, i sin egenskap av ockupationsmakt med faktisk kontroll över Krim och med skyldigheter enligt internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning, är skyldigt att säkerställa skyddet av de mänskliga rättigheterna på halvön, och uppmanar de ryska myndigheterna att bevilja obehindrat tillträde till Krim för internationella institutioner och oberoende experter från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), FN och Europarådet samt för alla icke-statliga människorättsorganisationer och nyhetsmedier som önskar besöka Krim och analysera och rapportera om situationen där. Parlamentet uppmanar de ukrainska myndigheterna att förenkla förfarandena för utländska journalister, människorättsförsvarare och jurister i samband med beviljande av tillträde till halvön.
7. Europaparlamentet anser att Krimtatarernas rättigheter har blivit allvarligt åsidosatta genom förbudet mot Mejlis verksamhet, och upprepar med kraft sin vädjan om upphävande av beslutet och dess effekter. Parlamentet beklagar djupt lagföringen och hoten om gripande av Mejlisledare som Mustafa Dzjemilev, ledamot av Ukrainas Verchovna Rada och Sacharovpriskandidat, och Refat Çubarov, talman i Mejlis.
8. Europaparlamentet understryker att Krimtatarerna, en ursprungsbefolkning på halvön, och deras kulturarv tycks vara de främsta måltavlorna för förtrycket. Parlamentet kräver obegränsat tillträde till Krim för internationella institutioner och oberoende experter från OSSE, FN och Europarådet.
9. Europaparlamentet erinrar de ryska myndigheterna om att Ryssland, trots att annekteringen av Krim är olaglig, i sin de facto-kapacitet är fullt ut ansvarigt för att upprätthålla rättsordningen i Krim och skydda medborgarna från godtyckliga rättsliga eller administrativa åtgärder.
10. Europaparlamentet uttrycker stark oro över de många trovärdiga rapporterna om försvinnanden, tortyr och systematiska hotelser som drabbat lokalinvånare som motsatt sig annekteringen av Krim. Parlamentet uppmanar Ryssland att omedelbart upphöra med förföljelser, att verkligen utreda alla fall av människorättskränkningar, däribland påtvingade försvinnanden, godtyckliga fall av frihetsberövanden, tortyr och misshandel av fångar, och att respektera alla invånares grundläggande friheter, däribland yttrande-, religions-, tros- och föreningsfriheten och rätten till fredliga sammankomster. Parlamentet kräver att alla försvinnanden och kidnappningar som ägt rum under ockupationen av Krim ska utredas omedelbart, däribland fallet Ervin Ibragimov.
11. Europaparlamentet erinrar om att det ryska rättsväsendet enligt rysk lagstiftning har jurisdiktion endast över brott som begås på Rysslands territorium. Parlamentet beklagar djupt att ryska rättsvårdande myndigheter har inlett flera brottsmål rörande gärningar som begåtts på Ukrainas och Krims territorium före annekteringen.
12. Europaparlamentet gläds åt att den ukrainska ombudsmannen nyligen besökte Krim i syfte att träffa fångarna. Parlamentet beklagar att ombudsmannen inte tilläts träffa dem alla, och uttrycker en förhoppning om att hon under framtida besök ska beviljas obehindrat tillträde till ukrainska fångar i Krim och till dem som förflyttats till Ryssland.
13. Europaparlamentet begär att OSSE och andra internationella människorättsobservatörer och alla humanitära aktörer ska beviljas obegränsat, säkert och obehindrat tillträde till Krimhalvön, att oberoende övervakningsmekanismer ska inrättas och att humanitärt och rättsligt bistånd ska ges när detta krävs. Parlamentet stöder initiativen under ledning av Ukraina om att dessa frågor ska tas upp i människorättsrådet och generalförsamlingen. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och EU:s Rysslandsdelegation att nära följa målen mot ukrainska politiska fångar och att rapportera om hur de behandlas i fängsligt förvar. Parlamentet uttrycker oro över rapporterna om att psykiatrisk behandling används i bestraffningssyfte. Parlamentet förväntar sig att EU:s delegation, utrikestjänsten och medlemsstaternas ambassader nära följer de rättsliga förfarandena mot ukrainska medborgare i Ryssland och försöker få till stånd möten med dessa människor före, under och efter deras rättegångar.
14. Europaparlamentet fördömer det rådande bruket att förflytta fångar till avlägsna regioner i Ryssland, eftersom detta hindrar dem från att kommunicera med sina anhöriga och med människorättsorganisationer. Parlamentet understryker att detta bruk strider mot gällande rysk lagstiftning, särskilt artikel 73 i lagen om verkställande av straff, enligt vilken ett straff ska avtjänas i den region där den dömde bor eller i vilken domstolsdomen utfärdades. Parlamentet kritiserar bruket att förvägra frihetsberövade personer konsulära besök och uppmanar myndigheterna att villkorslöst tillåta sådana besök. Parlamentet begär med eftertryck att Internationella rödakorskommittén ska ges tillträde till fängelser i de ockuperade områdena och kräver respekt för fångarnas rätt att regelbundet kommunicera med anhöriga och vänner, både per korrespondens och genom besök.
15. Europaparlamentet framhåller likaledes att Ukraina måste säkerställa skyddet av fördrivna ukrainska medborgares rättigheter och behov, bland annat deras rätt att rösta och åtnjuta fullständigt rättsligt och administrativt skydd i sitt land.
16. Europaparlamentet gläds åt att den ryska högsta domstolens presidium den 22 februari 2017 beslutade att upphäva domen mot Ildar Dadin för att ha deltagit i flera icke godkända protester, bland annat mot Rysslands krig mot Ukraina, och begärde att han skulle släppas ur häktet, detta efter parlamentets brådskande resolution av den 24 november 2016 till hans försvar[6].
17. Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter att fortlöpande iaktta människorättssituationen på Krimhalvön. Parlamentet understryker det allmänna behovet av att EU intar en synligare, effektivare och mer proaktiv roll i främjandet av en varaktig, fredlig lösning.
18. Europaparlamentet efterlyser EU-stöd till medieprojekt för Krim från ukrainskt håll och från Krimtatarer samt medieprojekt från det europeiska initiativet för demokrati och Radio Free Europe/Radio Liberty, liksom även sådana som försvarar ukrainska skolor och Krimtatarers skolor och andra initiativ till skydd för deras kulturarv.
19. Europaparlamentet vill att ytterligare restriktiva åtgärder ska införas mot personer som är ansvariga för allvarliga människorättskränkningar, bland annat genom frysning av deras tillgångar i EU-banker.
20. Europaparlamentet uppmanar med kraft alla parter att till fullo tillämpa bestämmelserna i Minskavtalen, bland annat om upphörande av den militära verksamheten i Donbass och utbyte av gisslan, och att utan ytterligare dröjsmål frige och återlämna alla tillfångatagna. Parlamentet erinrar om den ryska regeringens särskilda ansvar i detta avseende.
21. Europaparlamentet vill att möjligheten undersöks att upprätta ett internationellt format för förhandlingarna om en avslutning av ockupationen av Krim, under deltagande av EU och på grundval av internationell humanitär rätt, mänskliga rättigheter och internationella principer.
22. Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet att hitta sätt att stödja Ukraina i Internationella domstolen i målet om att hålla Ryssland ansvarigt för dess stöd till terrorism i östra Ukraina och för dess diskriminering av etniska ukrainare och Krimtatarer i det ockuperade Krim.
23. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaterna, Ukrainas president, regeringarna och parlamenten i Ukraina och Ryssland samt de parlamentariska församlingarna i Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.
- [1] Antagna texter, P8_TA(2016)0043.
- [2] Antagna texter, P8_TA(2016)0218.
- [3] EUT C 346, 21.9.2016, s. 101.
- [4] Est.
- [5] Antagna texter, P8_TA(2015)0314.
- [6] Antagna texter, P8_TA(2016)0446.