GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om förhandlingarna med Förenade kungariket efter landets anmälan om sin avsikt att utträda ur Europeiska unionen
10.4.2017 - (2017/2593(RSP))
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
PPE, S&D, ALDE, Verts/ALE (B8-0237/2017)
GUE/NGL (B8-0241/2017)
Guy Verhofstadt samordnare och ordförande för ALDE-gruppen
Manfred Weber ordförande för PPE-gruppen
Gianni Pittella ordförande för S&D-gruppen
Philippe Lamberts, Ska Keller medordförande för Verts/ALE-gruppen
Gabriele Zimmer ordförande för GUE/NGL-gruppen
Danuta Maria Hübner ordförande för utskottet för konstitutionella frågor
Europaparlamentets resolution om förhandlingarna med Förenade kungariket efter landets anmälan om sin avsikt att utträda ur Europeiska unionen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen,
– med beaktande av artiklarna 3.5, 4.3 och 8 i fördraget om Europeiska unionen,
– med beaktande av artiklarna 217 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av den anmälan som Förenade kungarikets premiärminister gjorde till Europeiska rådet den 29 mars 2017 i enlighet med artikel 50.2 i fördraget om Europeiska unionen,
– med beaktande av sin resolution av den 28 juni 2016 om Förenade kungarikets beslut att lämna EU till följd av folkomröstningen[1],
– med beaktande av sina resolutioner av den 16 februari 2017 om möjliga utvecklingar och justeringar av den nuvarande institutionella strukturen för Europeiska unionen[2], om att förbättra Europeiska unionens funktionssätt genom att utnyttja Lissabonfördragets potential[3] och om budgetkapacitet för euroområdet[4],
– med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Anmälan från Förenade kungarikets regering till Europeiska rådet inleder den process genom vilken Förenade kungariket kommer att upphöra att vara medlem i Europeiska unionen och fördragen inte längre kommer att vara tillämpliga på landet.
B. Detta kommer att vara en unik och beklaglig händelse, eftersom en medlemsstat aldrig tidigare har utträtt ur Europeiska unionen. Detta utträdande måste ske på ett ordnat sätt för att inte EU, dess medborgare eller den europeiska integrationen ska påverkas negativt.
C. Europaparlamentet företräder alla medborgare i Europeiska unionen och kommer under hela den process som leder till Förenade kungarikets utträde att agera för att skydda deras intressen.
D. Även om det är en medlemsstats suveräna rätt att utträda ur Europeiska unionen åligger det samtliga kvarvarande medlemsstater att agera i en anda av enighet till försvar för Europeiska unionens intressen och integritet. Därför kommer förhandlingarna att genomföras mellan Förenade kungariket, å ena sidan, och kommissionen på Europeiska unionens och dess kvarvarande 27 medlemsstaters (EU-27) vägnar, å andra sidan.
E. Förhandlingarna om Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen kommer att inledas när Europeiska rådet har antagit riktlinjer för dessa förhandlingar. Denna resolution utgör Europaparlamentets ståndpunkt till dessa riktlinjer och kommer också att ligga till grund för parlamentets bedömning av förhandlingsprocessen och av ett eventuellt avtal mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket.
F. Till dess att Förenade kungariket har lämnat Europeiska unionen ska landet åtnjuta alla de rättigheter och fullgöra alla de skyldigheter som följer av fördragen, inklusive principen om lojalt samarbete som anges i artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen.
G. Förenade kungariket fastslår i sin anmälan av den 29 mars 2017 sin avsikt att inte omfattas av Europeiska unionens domstols behörighet.
H. Förenade kungarikets regering uppger i samma anmälan att dess framtida förbindelser med Europeiska unionen inte kommer att innefatta medlemskap i den inre marknaden eller medlemskap i tullunionen.
I. Ett fortsatt medlemskap i den inre marknaden, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och/eller tullunionen skulle ha varit den bästa lösningen för såväl Förenade kungariket som EU-27. Detta är dock inte möjligt så länge som Förenade kungarikets regering vidhåller sina invändningar mot de fyra friheterna och Europeiska unionens domstols behörighet, vägrar att ge ett allmänt bidrag till EU:s budget och önskar bedriva sin egen handelspolitik.
J. Efter resultatet av folkomröstningen om att lämna Europeiska unionen är beslutet om en ny uppgörelse för Förenade kungariket i Europeiska unionen, som bifogas Europeiska rådets slutsatser av den 18 och 19 februari 2016, i vart fall ogiltigt till samtliga delar.
K. Förhandlingarna måste föras med målsättningen att säkerställa ett stabilt rättsläge och minimera störningar samt tillhandahålla en tydlig framtidsvision för medborgare och juridiska personer.
L. En återkallelse av anmälan kan bara ske på villkor som fastställs av hela EU-27, så att den inte kan användas som en processuell manöver eller missbrukas i ett försök att förbättra de nuvarande villkoren i Förenade kungarikets medlemskap.
M. Om inget utträdesavtal nås kommer Förenade kungariket automatiskt att lämna Europeiska unionen den 30 mars 2019, och då på ett oordnat sätt.
N. Ett stort antal brittiska medborgare, inklusive en majoritet i Nordirland och Skottland, röstade för att stanna kvar i Europeiska unionen.
O. Europaparlamentet är särskilt oroat över konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen för Nordirland och dess framtida förbindelser med Irland. I det avseendet är det mycket viktigt att fred garanteras och därmed att långfredagsavtalet – som förhandlades fram med aktivt deltagande av EU – bevaras i sin helhet, vilket Europaparlamentet betonade i sin resolution av den 13 november 2014 om fredsprocessen i Nordirland[5].
P. Förenade kungarikets utträde bör förmå EU-27 och EU-institutionerna att hantera de nuvarande utmaningarna på ett bättre sätt och reflektera över sin framtid och sina ansträngningar för att göra EU-projektet mer effektivt, mer demokratiskt och mer relevant för medborgarna. Parlamentet påminner om Bratislavafärdplanen, Europaparlamentets resolutioner om ämnet, kommissionens vitbok av den 1 mars 2017 om Europas framtid, Romförklaringen av den 25 mars 2017 och förslagen från högnivågruppen om egna medel av den 17 januari 2017, som kan tjäna som grund för denna reflektion.
1. Europaparlamentet noterar den anmälan från Förenade kungarikets regering till Europeiska rådet som formaliserar Förenade kungarikets beslut att utträda ur Europeiska unionen.
2. Europaparlamentet begär att förhandlingarna mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket enligt artikel 50.2 i fördraget om Europeiska unionen ska inledas så snart som möjligt.
3. Europaparlamentet upprepar att det är viktigt att utträdesavtalet och eventuella övergångsbestämmelser träder i kraft i god tid före valet till Europaparlamentet i maj 2019.
4. Europaparlamentet påminner om att utträdesavtalet endast kan ingås efter Europaparlamentets godkännande, och att detsamma gäller för alla eventuella framtida avtal om förbindelser mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket samt för alla eventuella övergångsbestämmelser.
Allmänna principer för förhandlingarna
5. För att säkerställa ett ordnat utträde för Förenade kungariket ur Europeiska unionen förväntar sig Europaparlamentet att förhandlingarna mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket genomförs i god tro och med full insyn. Parlamentet påminner om att Förenade kungariket fortsätter att åtnjuta sina rättigheter som medlem i Europeiska unionen till dess att utträdesavtalet träder i kraft, och att landet även är bundet av de skyldigheter och åtaganden som följer av medlemskapet.
6. Europaparlamentet påminner i detta sammanhang om att det skulle strida mot unionsrätten om Förenade kungariket före utträdet skulle inleda förhandlingar om eventuella handelsavtal med tredjeländer. Parlamentet betonar att ett sådant agerande skulle strida mot principen om lojalt samarbete enligt artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen och borde få konsekvenser, bland annat att Förenade kungariket utestängs från de förfaranden för handelsförhandlingar som fastställs i artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet betonar att samma sak måste gälla för andra politiska områden om Förenade kungariket fortsätter att påverka EU:s lagstiftning, insatser, strategier och gemensamma politik på ett sätt som gynnar landets egna intressen i egenskap av avgående medlemsstat snarare än Europeiska unionens och EU-27:s intressen.
7. Europaparlamentet varnar för att eventuella bilaterala avtal mellan en eller flera kvarvarande medlemsstater och Förenade kungariket på de områden som faller inom Europeiska unionens behörighet, som inte har godtagits av EU-27 och som berör frågor som omfattas av utträdesavtalet och/eller som inkräktar på Europeiska unionens framtida förbindelser med Förenade kungariket också skulle stå i strid med fördragen. Parlamentet varnar dessutom för att detta särskilt skulle vara fallet för bilaterala avtal och/eller reglerings- eller tillsynspraxis som hänför sig till exempelvis förmånstillträde till den inre marknaden för finansinstitut som är baserade i Förenade kungariket på bekostnad av unionens regelverk, eller till ställningen för EU-27-medborgare i Förenade kungariket och vice versa.
8. Europaparlamentet anser att det mandat och de förhandlingsdirektiv som tillämpas under hela förhandlingsprocessen till fullo måste återspegla de ståndpunkter och intressen som medborgarna i EU-27 har, inklusive medborgarna i Irland, eftersom den medlemsstaten kommer att påverkas särskilt mycket av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen.
9. Europaparlamentet förväntar sig att Europeiska unionen och Förenade kungariket mot denna bakgrund ska upprätta så nära förbindelser som möjligt, och hoppas att de kommer att vara rättvisa samt balanserade vad gäller rättigheter och skyldigheter. Parlamentet beklagar att Förenade kungarikets regering har beslutat att inte delta i den inre marknaden, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller tullunionen. Parlamentet anser att en medlemsstat som utträder ur EU inte kan åtnjuta förmåner som liknar de som en medlemsstat i Europeiska unionen åtnjuter, och tillkännager därför att det inte kommer att godkänna något avtal som strider mot detta.
10. Europaparlamentet bekräftar att medlemskap i den inre marknaden och tullunionen nödvändiggör ett godtagande av de fyra friheterna, Europeiska unionens domstols behörighet, allmänna bidrag till budgeten och anslutning till Europeiska unionens gemensamma handelspolitik.
11. Europaparlamentet betonar att Förenade kungariket måste fullgöra alla sina rättsliga, finansiella och budgetmässiga åtaganden, inklusive åtagandena inom den nuvarande fleråriga budgetramen, såväl fram till dess utträde som efteråt.
12. Europaparlamentet tar del av det förslag till organisering av förhandlingarna som anges i uttalandet från stats- och regeringscheferna i de 27 medlemsstaterna och från ordförandena för Europeiska rådet och kommissionen av den 15 december 2016. Parlamentet välkomnar utnämningen av kommissionen som EU:s förhandlare och kommissionens utnämning av Michel Barnier som sin chefsförhandlare. Parlamentet påpekar att Europaparlamentets fulla deltagande är en nödvändig förutsättning för att parlamentet ska ge sitt godkännande till ett avtal mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket.
Tidsplaneringen för förhandlingarna
13. Europaparlamentet understryker att förhandlingarna, i enlighet med artikel 50.2 i fördraget om Europeiska unionen, ska handla om bestämmelserna för Förenade kungarikets utträde, med beaktande av ramen för Förenade kungarikets framtida förbindelser med Europeiska unionen.
14. Europaparlamentet instämmer i att om betydande framsteg görs i riktning mot ett utträdesavtal så kan förhandlingar inledas om eventuella övergångsbestämmelser på grundval av den planerade ramen för Förenade kungarikets framtida förbindelser med Europeiska unionen.
15. Europaparlamentet konstaterar att ett avtal om framtida förbindelser mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket som tredjeland kan slutas först när Förenade kungariket har utträtt ur Europeiska unionen.
Utträdesavtal
16. Europaparlamentet konstaterar att utträdesavtalet måste vara förenligt med fördragen och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna för att Europaparlamentet ska godkänna det.
17. Europaparlamentet anser att utträdesavtalet bör behandla följande:
• Den rättsliga ställningen för EU-27-medborgare som bor eller har bott i Förenade kungariket och för brittiska medborgare som bor eller har bott i andra medlemsstater, samt andra bestämmelser om deras rättigheter.
• Regleringen av finansiella förpliktelser mellan Förenade kungariket och Europeiska unionen.
• Europeiska unionens yttre gräns.
• Förtydligande av statusen för Förenade kungarikets internationella åtaganden som medlem i Europeiska unionen, eftersom Europeiska unionen med 27 medlemsstater kommer att vara den rättsliga efterträdaren till Europeiska unionen med 28 medlemsstater.
• Rättslig förutsebarhet för juridiska personer, däribland företag.
• Fastställande av Europeiska unionens domstol som behörig myndighet för tolkningen och verkställandet av utträdesavtalet.
18. Europaparlamentet kräver att EU-27-medborgare som bor eller har bott i Förenade kungariket och brittiska medborgare som bor eller har bott i EU-27 ska behandlas rättvist, och anser att deras respektive rättigheter och intressen måste ges högsta prioritet i förhandlingarna. Parlamentet begär därför att ställningen och rättigheterna dels för EU-27-medborgare som är bosatta i Förenade kungariket, dels för brittiska medborgare som är bosatta i EU-27 ska omfattas av principerna för ömsesidighet, rättvisa, symmetri och icke-diskriminering, och begär dessutom att integriteten för unionsrätten, inklusive stadgan om de grundläggande rättigheterna, och dess verkställighetsram ska skyddas. Parlamentet betonar att varje inskränkning av de rättigheter som är kopplade till fri rörlighet, inklusive diskriminering mellan EU‑medborgare i tillgången till uppehållstillstånd, före dagen för Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen skulle strida mot unionsrätten.
19. Europaparlamentet betonar att en gemensam finansiell uppgörelse med Förenade kungariket på grundval av Europeiska unionens årliga räkenskaper som granskats av revisionsrätten måste inkludera Förenade kungarikets rättsliga förpliktelser i samband med utestående åtaganden samt sörja för poster utanför balansräkningen, ansvarsförbindelser och andra finansiella kostnader som uppstår som en direkt följd av Förenade kungarikets utträde.
20. Europaparlamentet är medvetet om att den unika ställning och de särskilda omständigheter som ön Irland står inför måste behandlas i utträdesavtalet. Parlamentet begär med eftertryck att alla medel och åtgärder som är förenliga med Europeiska unionens lagstiftning och långfredagsavtalet från 1998 ska användas för att mildra konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde för gränsen mellan Irland och Nordirland. Parlamentet insisterar i detta sammanhang på att det är absolut nödvändigt att säkerställa kontinuiteten och stabiliteten i fredsprocessen i Nordirland och göra allt som är möjligt för att undvika en hårdare gräns.
Framtida förbindelser mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket
21. Europaparlamentet noterar anmälan av den 29 mars 2017 och vitboken från Förenade kungarikets regering av den 2 februari 2017 om Förenade kungarikets utträde ur och nya förbindelser med Europeiska unionen.
22. Europaparlamentet anser att de framtida förbindelserna mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket bör vara väl avvägda och omfattande, och att de bör gagna medborgarna i såväl EU som Förenade kungariket, och att det därför behövs tillräckligt med tid för att förhandla om dem. Parlamentet betonar att förbindelserna bör omfatta områden av gemensamt intresse, med respekt för integriteten hos Europeiska unionens rättsordning och för EU:s grundläggande principer och värderingar, inbegripet den inre marknadens integritet och EU:s beslutsförmåga och beslutsautonomi. Parlamentet noterar att artikel 8 i fördraget om Europeiska unionen, liksom artikel 217 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken unionen får ”ingå avtal som innebär en associering med ömsesidiga rättigheter och förpliktelser, gemensamt uppträdande och särskilda förfaranden”, skulle kunna fungera som en lämplig ram för sådana framtida förbindelser.
23. Europaparlamentet varnar för att oavsett resultatet av förhandlingarna om framtida förbindelser mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket får de inte leda till en avvägning mellan inre och yttre säkerhet, inklusive försvarssamarbete, å ena sidan, och de framtida ekonomiska förbindelserna, å andra sidan.
24. Europaparlamentet betonar att ett eventuellt framtida avtal mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket endast kan komma till stånd på villkor att Förenade kungariket fortsätter att följa de standarder som följer av internationella skyldigheter, inklusive mänskliga rättigheter, och i unionens lagstiftning och politik, bland annat på områdena för miljö, klimatförändringar, kampen mot skatteundandragande och skatteflykt, rättvis konkurrens, handel och sociala rättigheter, särskilt garantier mot social dumpning.
25. Europaparlamentet motsätter sig alla framtida avtal mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket som innehåller enskilda eller sektorsspecifika bestämmelser, inbegripet med avseende på finansiella tjänster, som ger företag i Förenade kungariket förmånstillträde till den inre marknaden och/eller tullunionen. Parlamentet understryker att efter utträdet kommer Förenade kungariket att omfattas av den ordning för tredjeland som föreskrivs i unionslagstiftningen.
26. Europaparlamentet konstaterar att om Förenade kungariket begär att få delta i vissa EU‑program kommer landet att delta i egenskap av tredjeland, och att deltagandet inkluderar lämpliga budgetbidrag och tillsyn från den befintliga jurisdiktionen. Parlamentet skulle i detta sammanhang välkomna Förenade kungarikets fortsatta deltagande i ett antal program, såsom Erasmus.
27. Europaparlamentet noterar att många brittiska medborgare har uttryckt sitt starka motstånd mot att förlora de rättigheter som de åtnjuter i dag enligt artikel 20 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet föreslår att EU-27 ska undersöka hur man kan begränsa detta inom ramen för unionens primärrätt, med fullständig respekt för principerna om ömsesidighet, rättvisa, symmetri och icke-diskriminering.
Övergångsbestämmelser
28. Europaparlamentet anser att övergångsbestämmelser som säkerställer rättslig förutsebarhet och kontinuitet endast kan avtalas mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket om de innebär en korrekt avvägning mellan rättigheter och skyldigheter för båda parter och upprätthåller integriteten i Europeiska unionens rättsordning, och om Europeiska unionens domstol ansvarar för att lösa rättsliga bestridanden. Parlamentet anser dessutom att alla sådana bestämmelser också måste vara strikt begränsade i såväl tid – inte längre än tre år – som räckvidd, eftersom de aldrig kan vara en ersättning för medlemskap i Europeiska unionen.
Frågor för EU-27 och EU:s institutioner
29. Europaparlamentet begär att en överenskommelse ska nås så snart som möjligt om omlokaliseringen av Europeiska bankmyndigheten och Europeiska läkemedelsmyndigheten, och att förfarandet för omlokalisering ska inledas så snart som det är praktiskt möjligt.
30. Europaparlamentet påpekar att en översyn och anpassning av unionsrätten kan bli nödvändig för att beakta Förenade kungarikets utträde.
31. Europaparlamentet anser inte att en översyn som omfattar de senaste två åren av den nuvarande fleråriga budgetramen är nödvändig, men att inverkan av Förenade kungarikets utträde bör behandlas genom det årliga budgetförfarandet. Parlamentet understryker att arbetet med en ny flerårig budgetram, inklusive frågan om egna medel, bör inledas omedelbart i EU:s institutioner och EU-27.
32. Europaparlamentet förbinder sig att i tid slutföra lagstiftningsförfarandena om sammansättningen av Europaparlamentet enligt artikel 14.2 i fördraget om Europeiska unionen och om valförfarandet på grundval av det utkast enligt artikel 223 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som bifogas parlamentets resolution av den 11 november 2015 om reformen av vallagen i Europeiska unionen[6]. Parlamentet anser dessutom, med beaktande av skäl P i denna resolution, att de kvarvarande 27 medlemsstaterna i Europeiska unionen och EU:s institutioner under förhandlingarna om Förenade kungarikets utträde och om upprättande av nya förbindelser med Förenade kungariket behöver stärka dagens EU genom en omfattande offentlig debatt och inleda en fördjupad interinstitutionell reflektion om dess framtid.
Slutbestämmelser
33. Europaparlamentet förbehåller sig rätten att klargöra sin ståndpunkt om förhandlingarna mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket samt att i tillämpliga fall anta ytterligare resolutioner, inbegripet resolutioner om särskilda och sektorsmässiga frågor, mot bakgrund av hur förhandlingarna framskrider.
34. Europaparlamentet förväntar sig att Europeiska rådet ska beakta denna resolution vid antagandet av de riktlinjer som fastställer ramen för förhandlingarna och fastställandet av de generella ståndpunkter och principer som Europeiska unionen kommer att eftersträva.
35. Europaparlamentet är fast beslutet att fastställa sin slutgiltiga ståndpunkt om avtalet på grundval av den bedömning som ska göras i linje med innehållet i denna resolution och eventuella efterföljande resolutioner från Europaparlamentet.
°
° °
36. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken, de nationella parlamenten och Förenade kungarikets regering.
- [1] Antagna texter, P8_TA(2016)0294.
- [2] Antagna texter, P8_TA(2017)0048.
- [3] Antagna texter, P8_TA(2017)0049.
- [4] Antagna texter, P8_TA(2017)0050.
- [5] EUT C 285, 5.8.2016, s. 9.
- [6] Antagna texter, P8_TA(2015)0395.