GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om kommissionens arbetsprogram 2018

4.7.2017 - (2017/2699(RSP))

i enlighet med artikel 37.3 i arbetsordningen och ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
PPE (B8‑0434/2017)
ALDE (B8‑0435/2017)
ECR (B8‑0450/2017)

József Szájer för PPE-gruppen
Anthea McIntyre för ECR-gruppen
Sophia in ‘t Veld för ALDE-gruppen

Europaparlamentets resolution om kommissionens arbetsprogram 2018

(2017/2699(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande Kommissionens arbetsprogram 2017 – Ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum (COM(2016)0710) och bilagorna 1–5 till detta,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning[1],

–  med beaktande av slutrapporten av den 24 juli 2014 från högnivågruppen av oberoende intressenter för administrativa bördor Cutting Red Tape in Europe – Legacy and Outlook,

–  med beaktande av utskottsordförandekonferensens sammanfattande rapport av den 13 juni 2017,

–  med beaktande av artikel 37.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Politiska prioriteringar måste mötas upp med motsvarande budgetresurser.

B.  Hållbarhet och ekonomisk tillväxt är förenliga och kan ömsesidigt förstärka varandra.

C.  EU måste vinnlägga sig om att återvinna konkurrenskraften i en hård global konkurrens och på så sätt bevara modellen med en social marknadsekonomi och säkerställa hållbar tillväxt med ökad produktivitet och innovation, i syfte att förse nästa generation av unga medborgare med arbete i stället för skulder.

D.  Det bästa ekonomiska och sociala stöd som medlemsstaterna kan erbjuda sina medborgare för att säkerställa förbättrad livskvalitet är en växande ekonomi med låg inflation och höga sysselsättnings- och löneutvecklingsnivåer som genererar de resurser som krävs för att finansiera investeringar för framtiden, förbättrad infrastruktur och offentliga tjänster.

E.  EU står inför olika och komplexa former av hot som skapar instabilitet, vilket leder till en känsla av osäkerhet bland de europeiska medborgarna.

F.  Kommissionen har en skyldighet att upprätthålla fördragen och genomföra EU:s lagar. Det är ytterst beklagligt att såväl genomförandet av EU:s politik som efterlevnaden av EU:s lagar och regler är otillfredsställande, så som har blivit synligt på flera områden. Kommissionen bör tillsammans med medlemsstaterna se till att genomförandet och efterlevnaden har högsta prioritet.

DEL 1

1.  Europaparlamentet konstaterar att de aktuella kriserna med sina finansiella, ekonomiska, sociala och migrationsrelaterade konsekvenser har lett till ökat missnöje bland de europeiska medborgarna, vilket tagit sig uttryck i framväxten av extremism. Parlamentet betonar att betydande utmaningar kräver ett gemensamt svar från EU och dess medlemsstater. Parlamentet anser att seriösa politiska initiativ krävs för att bemöta dessa kriser och att realistiska reformer bör genomföras för att återupprätta tillit och förtroende och motverka en exploatering av denna ängslan i syfte att underblåsa rädsla och otrygghet. Parlamentet betonar att demagogiska och orealistiska politiska kampanjer ger falska förhoppningar på mycket kort sikt men får skadliga verkningar som leder till ytterligare splittring, instabilitet och konflikter över Europa.

2.  Europaparlamentet understryker att EU måste vara öppet mot omvärlden och behålla och utveckla täta ekonomiska, kommersiella och strategiska band med sina nära grannar. Parlamentet anser att tydliga ramar krävs i framtiden för EU:s förbindelser med tredjeländer i närområdet.

3.  Europaparlamentet anser att en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft är den hörnsten i det europeiska samhället som EU:s politik byggdes på, till direkt nytta för medborgarnas dagliga liv. Parlamentet stöder initiativen för att förbättra balansen mellan arbetsliv och privatliv.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa prioriterade åtgärder som syftar till att stärka EU:s industriella konkurrenskraft genom att göra det möjligt för företag att konkurrera på de inhemska och globala marknaderna och stärka EU:s och dess medlemsstaters förmåga att stödja företagens utveckling, med särskild hänsyn till små och medelstora företag. Parlamentet anser att moderniseringen av industrin i Europa måste vara långtgående och omfatta saluföring av innovativa produkter och tjänster, tekniker och affärsmodeller som bygger på investeringar i forskning och innovation som omsätts i bättre varor, tjänster och processer för marknaden.

5.  Europaparlamentet betonar att det behövs en övergripande strategi för att förverkliga fördelarna och ta itu med de återstående svagheterna med den gemensamma valutan, samtidigt som EMU:s hållbarhet, motståndskraft och slutförande säkras och målen om tillväxt och full sysselsättning uppnås. Parlamentet anser att en vidareutveckling av EMU måste baseras och bygga på befintlig lagstiftning och genomförandet av denna, och måste omfatta åtgärder som gör dess institutionella struktur mer legitim och demokratiskt ansvarig.

6.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att påskynda arbetet med att fullborda en kapitalmarknadsunion i syfte att hjälpa till att frigöra investeringar i EU för att skapa tillväxt och sysselsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att förbättra företagsklimatet i EU i syfte att locka fler utländska direktinvesteringar och flytta tillbaka arbetstillfällen.

7.  Europaparlamentet betonar att en framgångsrik europeisk migrationspolitik kräver en överenskommen mekanism för en rättvis och effektiv fördelning av asylsökande. Parlamentet betonar vikten av framsteg i bemötandet av migrationskrisen på ett sätt som visar mycket större känslighet för den utbredda oron i medlemsstaterna över okontrollerad migration. Parlamentet välkomnar den senaste tidens framgångar med att stärka förvaltningen och den effektiva kontrollen av unionens yttre gränser, vilket är en förutsättning för att medlemsstaterna ska återfå ett minimum av ömsesidigt förtroende.

8.  Europaparlamentet betonar att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken måste förbättras så att den bidrar till trovärdiga svar på nya säkerhetshot och säkerhetsutmaningar, kampen mot terrorismen och skapandet av fred, stabilitet och ordning i närområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att fortsätta sitt nära samarbete med medlemsstaterna för att utveckla praktiska strategier och samarbetsmetoder för att uppnå dessa mål.

9.  Europaparlamentet understryker att frihandeln avsevärt har förbättrat levnadsstandarden och minskat fattigdomen i EU och runt om i världen, skapat ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen och stärkt de politiska och ekonomiska förbindelserna med tredjeländer. Parlamentet anser att EU måste fortsätta att motarbeta protektionistiska tendenser i hela världen och uppmanar därför kommissionen att snabbt lägga fram och slutföra både planerade och pågående förhandlingar och att fortlöpande utforska möjligheter till nya frihandelsavtal.

10.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att, i samarbete med övriga institutioner, lansera en bred offentlig debatt om unionens framtid.

11.  Europaparlamentet understryker att Europa kommer att fortsätta att leda kampen mot klimatförändringarna och att EU helhjärtat fortsätter att stödja genomförandet av Parisavtalet. Parlamentet påpekar att en framåtblickande klimatpolitik är avgörande för moderniseringen av Europas industri och ekonomi.

12.  Europaparlamentet betonar vikten av valuta för pengarna och nolltolerans mot vanskötsel och bedrägerier.

13.  Europaparlamentet betonar att EU fortfarande står inför avsevärda utmaningar när det gäller genomförandet av överenskommen eller antagen lagstiftning, och uppmanar därför kommissionen att inrikta sig på verkställigheten av EU-rätten i samtliga medlemsstater. Parlamentet betonar betydelsen av genomdrivandet av konkurrenslagstiftningen för att åstadkomma lika villkor som främjar innovation, produktivitet, skapande av arbetstillfällen och investeringar av alla aktörer på hela den inre marknaden och för alla affärsmodeller, inklusive små och medelstora företag.

14.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om en förvaltningslag för EU som garanterar en öppen, effektiv och oberoende EU-förvaltning och att ta vederbörlig hänsyn till parlamentets förslag till EU‑regler i detta avseende.

DEL 2

1. Ungdomar och livslångt lärande

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

–  till stöd för medlemsstaterna satsa på inkluderande och effektiva utbildningssystem,

–  se till att experter och berörda parter, inbegripet föräldraorganisationer, rådfrågas i frågor som rör policyutveckling,

–  säkra tillräckliga medel för Erasmus+ i syfte att uppfylla programmets mål, och använda dessa för programmets främsta syfte (rörlighet, utbildning, ungdomspolitik och idrott),

–  först och främst stödja medlemsstaterna i utbildningsinsatser för alla åldrar och yrkesgrupper; satsa på en ram för livslångt lärande, med särskilt fokus på färdigheter och kompetens på det digitala området och entreprenörskapsområdet, liksom mediekompetens, däribland särskilda program avsedda att specifikt uppmuntra kvinnor,

–  analysera arbetsmarknaderna för att fastställa den rätta balansen mellan yrkes- och universitetsutbildning, så att kopplingen mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden blir bättre,

–  främja entreprenörskap och vidareutveckla och stödja den rätta rättsliga miljön för små och medelstora företag, i enlighet med principen ”tänk småskaligt först”,

–  komma med rekommendationer och förslag på hur man kan behålla åldrande arbetstagare i arbetslivet längre, vilket också skulle främja en överföring av erfarenheter till yngre generationer och mentorskap på arbetsplatsen,

–  tillsammans med medlemsstaterna vidta ytterligare åtgärder för att öka attraktionskraften för och värdet av kompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och uppmuntra fler kvinnor och flickor att välja dessa ämnen, inom vilka i synnerhet IKT kan öppna upp nya möjligheter för dem.

16.  Europaparlamentet anser att sysselsättningsinitiativet för unga är avgörande för att ta itu med ungdomsarbetslösheten, som fortfarande är oacceptabelt hög i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att söka adekvat finansiering för att bekämpa ungdomsarbetslöshet och fullfölja ungdomssysselsättningsinitiativet, samtidigt som man förbättrar dess funktion och genomförande och tar hänsyn till Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2017.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda alla lämpliga mekanismer för ökad rörlighet bland ungdomar, däribland lärlingsutbildningar, som ett sätt att åtgärda kompetensglapp på arbetsmarknaden och förbättra tillgången till sysselsättningsmöjligheter.

2. Blå tillväxt och en cirkulär ekonomi

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag

–  till blå tillväxt för att stödja hållbar tillväxt i havs- och sjöfartssektorerna som helhet,

–  för att fylla den lucka som beror på att det saknas fleråriga planer inom den nya gemensamma fiskeripolitiken i syfte att förvalta alla viktiga bestånd och fisken i EU-vatten.

19.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att utan dröjsmål lägga fram de initiativ som förtecknas i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, och att regelbundet övervaka framstegen mot en cirkulär ekonomi.

3. Budgetramen efter 2020

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att genomförandet av alla EU‑program når marschfart senast nästa år, i syfte att kompensera för de stora förseningar som märktes i början av den nuvarande programperioden. Parlamentet är särskilt oroat över konsekvenserna av sådana förseningar i form av en möjlig anhopning av betalningskrav mot slutet av denna fleråriga budgetram. Parlamentet anser att allt bör göras för att undvika en ny betalningskris, inklusive att nå ett beslut om en tillräcklig betalningsnivå i de kommande årliga budgetarna.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i juni 2018 lägga fram sina lagstiftningsförslag om den fleråriga budgetramen efter 2020, så att väsentliga interinstitutionella förhandlingar ska kunna inledas omedelbart. Ett framgångsrikt slutförande av förhandlingarna före utgången av innevarande valperiod är ett mål för parlamentet.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till parlamentets ståndpunkt om den framtida fleråriga budgetramen, som kommer att antas före kommissionens lagstiftningsförslag. Parlamentet understryker behovet att få i gång en strukturerad dialog om den framtida fleråriga budgetramens övergripande nivå, politiska och budgetmässiga prioriteringar, struktur och flexibilitetsbestämmelser, inklusive att nå en ståndpunkt om löptiden för budgetramen. Parlamentet anser att nästa fleråriga budgetram måste ange en färdplan mot en modern EU-budget. Parlamentet anser att kommissionen bör göra en övergripande utgiftsöversyn som en del av sina förberedelser.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram detaljerade planer för att ta itu med osäkerheten angående den framtida inkomstsidan i budgeten och de egna medlen. Parlamentet betonar att kommissionen bör lägga fram dessa lagstiftningsförslag tillsammans med förslagen om den fleråriga budgetramen efter 2020, så att gemensamma förhandlingar kan föras om båda frågor. Parlamentet kommer att anta sin ståndpunkt innan lagstiftningsförslagen läggs fram, och uppmanar kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till parlamentets ståndpunkt i detta avseende.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram

–  förslag till förordningar om EU:s sammanhållningspolitik efter 2020, till följd av den kommande presentationen av nästa fleråriga budgetram, så tidigt som möjligt under 2018,

–  en omfattande översyn av budgetförordningen och relaterad sektorslagstiftning, inklusive förordningen om gemensamma bestämmelser, som för närvarande är i kraft (”samlingsförslaget”), inklusive bestämmelser om förenkling av sammanhållningspolitiken och en förbättrad kombination av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) med Europeiska fonden för strategiska investeringar, som antas i början av 2018.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med debatten om vitboken förtydliga sina ambitioner för det nionde ramprogrammet så tidigt under 2018 att parlamentet kan formulera en ståndpunkt om programmet samt om Galileo, Copernicus och Cosme, så att alla åtgärder kan vara operativa från och med 2021. Parlamentet förväntar sig att förslaget om det nionde ramprogrammet ska grunda sig på halvtidsutvärderingen av Horisont 2020 och parlamentets betänkande om genomförandet.

26.  Europaparlamentet betonar att tillämpad forskning, särskilt sådan som leder till bättre kunskaper, färdigheter och metoder, behövs för att se till att ny teknik används på bästa möjliga sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppnå en bättre balans mellan behoven inom grundläggande, tillämpad och överbryggande forskning och utveckling, så att nya upptäckter effektivt och snabbt omsätts i verklig teknik och verkliga produkter.

27.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att fortsätta att arbeta för en förenkling och samtidigt minimera hindren för deltagande och garantera största möjliga avkastning – på både kort och lång sikt – för alla delar av programmet, och att arbeta för ett ambitiöst förslag inför nästa ramprogram. Parlamentet betonar att de befintliga synergierna med ESI-fonderna behöver stärkas för att utveckla innovationsmöjligheterna inom EU.

28.  Europaparlamentet framhåller behovet att upprätta en resultatram och anser att kommissionen bör ta fram ett förbättrat system för budgetkontroll som står i proportion till de fördelar som uppnås genom finansiering från EU. Parlamentet anser att rapporteringen bör vara en integrerad del av detta system. Rapporteringen bör vara tillräckligt transparent och detaljerad, inbegripet rapporteringen om information om mottagare av EU-medel och huruvida betalningar har gjorts i tid. Parlamentet anser att de prestationer, den kostnadseffektivitet och de resultat som uppnås med hjälp av EU‑finansiering alltid bör granskas så att de varaktiga, långsiktiga effekterna av EU:s utgifter kan fastställas. Parlamentet efterlyser ett utarbetande av förslag till reform av revisionsrätten för att stärka dess effektivitetsrevisioner, så att revisionsrätten fungerar som både revisions- och utvärderingsmyndighet.

4. Strategin för den digitala inre marknaden

29.  Europaparlamentet är bekymrat över förseningarna för vissa av de lagstiftningsförslag som ingår i strategin för den digitala inre marknaden. Parlamentet anser att EU:s institutioner måste se till att strategin inte tappar styrfart och göra sitt yttersta för att leverera och anta de relevanta förslagen. Parlamentet uppmanar de tre institutionerna att vid sin halvtidsöversyn åta sig på högsta nivå att ge förslagen prioriterad behandling i lagstiftningsprocessen, så att allmänheten och företagen kan dra nytta av resultaten.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

–  göra framsteg mot ett fullbordande av den digitala inre marknaden och ett klimat som gynnar små och medelstora företag,

–  lägga fram förslag för att fastställa den allmänna principen om det fria flödet av data och undanröja restriktioner för datalokalisering i hela EU,

–  fortsätta att stödja digitaliseringen av den europeiska transportsektorn genom initiativ såsom C-ITS, e-CRM och andra digitala system,

–  lägga fram sitt/sina planerade initiativ om it-säkerhet, även med avseende på Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (Enisa); sådana initiativ bör syfta till att öka it-säkerheten för näringslivet och andra civila ändamål och bör omfatta effektiva rättsmedel,

–  skyndsamt fastställa, tillsammans med medlemsstaterna, systemorsakerna till den växande digitala klyftan mellan könen och vidta åtgärder på global nivå för att få ett slut på den digitala utestängningen av kvinnor.

5. Strategin för energiunionen

31.  Europaparlamentet uppmanar kraftfullt kommissionen att efter antagandet av olika lagstiftningsförslag och meddelanden som rör energiunionen, energieffektivitet, marknadsutformning, förnybar energi och andra energifrågor inrikta sig på att se till att medlemsstaterna till fullo genomför dessa, med målet att bygga upp en verklig energiunion.

32.  Europaparlamentet förväntar sig ett fortsatt nära samarbete med kommissionen om de pågående och mycket viktiga lagstiftningsförfarandena i paketet för ren energi, inbegripet under trepartsförhandlingarna, för att säkerställa ett framgångsrikt slutförande av förhandlingarna så tidigt som möjligt under 2018.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka de ekonomiska konsekvenserna av den nya utformningen av elmarknaden, särskilt i den central- och östeuropeiska regionen, där energiomställningen sannolikt innebär höga kostnader.

6. Strategin för den inre marknaden

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

–  tillsammans med medlemsstaterna förbättra genomförandet av tjänstedirektivet, bland annat genom att avlägsna de återstående rättsliga och administrativa hindren för tjänstesektorn och sätta stopp för överregleringen,

–  verkställa befintlig lagstiftning genom att först och främst tillämpa de regler som redan finns och på så sätt säkerställa lika villkor och göra det möjligt att dra full nytta av den inre marknaden.

35.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen hittills inte har hörsammat de upprepade uppmaningarna om ett inrättande av en stark inremarknadspelare inom den europeiska planeringsterminen, med ett system för regelbunden övervakning och identifiering av landsspecifika hinder för den inre marknaden.

36.  Europaparlamentet ser följande som politiska prioriteringar:

–  En utveckling av kultursektorns och den kreativa sektorns potential, med utgångspunkt i en sammanhållen EU-politik där man inser att dessa sektorer huvudsakligen består av mikroföretag och små och medelstora företag och är mycket viktiga för en hållbar utveckling och kvalitativa arbetstillfällen.

–  Förbättringar och främjande av åtgärder och insatser för att underlätta kulturturism, med de lokala och regionala myndigheternas fulla medverkan.

–  Förslaget om en översyn av direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (Ipred) före utgången av året.

–  Översynen av förordningen om allmän säkerhet, som har skjutits upp ännu en gång. Parlamentet beklagar djupt att den tidtabell som anges i direktiv (EU) 2015/719 av den 29 april 2015[2] har ignorerats, och påminner kommissionen om att det behövs tydliga och beslutsamma åtgärder avseende denna översyn och trafiksäkerheten i allmänhet.

–  En snabb uppföljning, med konkreta förslag, av de resultat och förslag som ska ingå i det kommande strategiska initiativbetänkandet om bedrägerier med vägmätare. Parlamentet påminner om att detta är en stor källa till oro för den europeiska allmänheten och att välfungerande modeller redan används i vissa medlemsstater.

7. Hälsa

37.  Europaparlamentet betonar att det är bråttom och viktigt att vidta åtgärder mot det hot som antimikrobiell resistens utgör, eftersom detta kan få en enorm inverkan på medborgarnas hälsa och produktivitet och på medlemsstaternas hälso- och sjukvårdsbudgetar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta initiativ till en handlingsplan för EU om hur Världshälsoorganisationens (WHO) globala handlingsplan mot antimikrobiell resistens ska genomföras i unionen. Parlamentet uppmanar också kommissionen att stärka de åtgärder som redan tillämpas i den aktuella handlingsplanen mot antimikrobiell resistens och säkerställa ett konsekvent genomförande av denna av alla berörda parter.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

–  lägga fram ett lagstiftningsförslag om bipacksedlar för läkemedelsprodukter för att göra dem tydligare och mer patientvänliga (faktaruta om läkemedlet),

–  skyndsamt se över direktiv 2004/23/EG av den 31 mars 2004 om fastställande av kvalitets- och säkerhetsnormer för donation av mänskliga vävnader och celler[3] för att anpassa det till principen om donation utan ersättning och till förordning nr 1394/2007 av den 13 november 2007 om läkemedel för avancerad terapi[4], som också behöver göras mer tillämplig på små och medelstora företag.

8. Fiskeri och jordbruk

39.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som hållbart jordbruk, fiskeri och skogsbruk spelar för att trygga livsmedelsförsörjningen i EU, ge arbetstillfällen och förbättra miljön, och understryker också det europeiska jordbrukets potential att bidra till strategier mot klimatförändringarna genom innovation och politik som stärker potentialen till koldioxidbindning i det europeiska jordbruket.

40.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att arbeta på de bilaterala fiskeavtal med länder utanför EU som närmar sig sitt utgångsdatum.

41.  Europaparlamentet upprepar att kommissionen – om den gemensamma fiskeripolitik som antogs 2013 ska kunna genomföras i tid och på ett korrekt sätt – måste fortsätta att lägga fram lagförslag för att anta förnyade fleråriga förvaltningsplaner för fiskbestånden.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

–  se till att den gemensamma fiskeripolitiken och landningsskyldigheten genomförs på ett sunt sätt,

–  fortsätta sitt nära samarbete med fiskare och vetenskapsmän för att kartlägga och förutse var begränsande arter kan finnas och ta fram forskningslösningar såsom innovativa fiskemetoder,

–  revidera förordning (EG) nr 1967/2006 (Medelhavsförordningen), särskilt den del som avser förbudet mot användning av vissa traditionella redskap och de bestämmelser som avser fiskeredskapens särskilda egenskaper,

–  hitta en pragmatisk lösning med avseende på industrifisket i syfte att reglera och begränsa praxis att använda värdefulla fiskresurser till fiskmjöl, i synnerhet när det gäller sårbara ekosystem i Östersjön.

43.  Europaparlamentet åtar sig att inleda en konstruktiv dialog med kommissionen om dess meddelande om den gemensamma jordbrukspolitikens framtid efter 2020, som väntas före utgången av 2017.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i detta sammanhang

–  förenkla genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken,

–  minska byråkratin för att öka dess effektivitet,

–  lätta den administrativa bördan för jordbruksföretagarna,

–  bereda utrymme för de innovationer som är absolut nödvändiga för ett framåtblickande och konkurrenskraftigt europeiskt jordbruk,

–  se till att principen om bättre lagstiftning ingår i det kommande förslaget till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, vilket bör ge mer utrymme åt och större ekonomiska incitament för innovation på jordbruksområdet i syfte att trygga den långsiktiga livsmedelsförsörjningen i EU, minska jordbrukets inverkan på den biologiska mångfalden och öka motståndskraften mot klimatförändringar,

–  utan dröjsmål lägga fram ett förslag till ramlagstiftning på EU-nivå för att bekämpa otillbörliga affärsmetoder i livsmedelskedjan.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att skattebetalarna får valuta för pengarna från de investeringar som görs i jordbruket, samtidigt som man verkar för att utjämna direktstödet mellan medlemsstaterna och ser till att EU kan upprätthålla och öka sin potential till livsmedelsproduktion.

9. Rättvisare beskattning

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

–  lägga fram förslag om ett slutligt momssystem och om momssatser,

–  lägga fram tydliga riktlinjer om skattestöd som ges av medlemsstaterna,

–  utvärdera villkoren för tillgång till kulturella varor och tjänster och föreslå lösningar för att förbättra dem, bland annat genom att se över frågan om befintliga skillnader i momssatser för böcker och e-böcker.

47.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens och medlemsstaternas arbete för att aktivt främja kampen mot skattebedrägerier, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och utnyttjandet av skatteparadis, på grundval av expertisen inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) i fråga om att främja god skatteförvaltning.

10. Finansiella tjänster och kapitalmarknadsunionen

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag för att rationalisera EU:s strategi och frågor som rör tredjeländer på området lagstiftning om finansiella tjänster.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mycket snabbt lägga fram konkreta förslag på området för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, och konstaterar att denna sektor i EU bör arbeta för medborgarnas bästa och tillhandahålla bättre produkter och större valmöjligheter på marknaden.

50.  Europaparlamentet framhåller vikten av att kapitalmarknadsunionen fullbordas. Parlamentet betonar emellertid att ytterligare lagstiftningsförslag bör läggas fram endast om det avsedda syftet inte kan uppnås med icke-lagstiftningsåtgärder.

11. Digitalisering och automatisering: utmaningar och möjligheter

51.  Europaparlamentet understryker behovet att möta och hantera förändrade mönster i arbetslivet och att hitta sätt att skapa sysselsättning i kombination med anständig social trygghet för arbetstagare, liksom att undersöka möjligheterna till flexibla arbetsformer till stöd för balans mellan arbete och fritid.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att lägga fram en EU-strategi om automatisering på arbetsmarknaden åtföljt av initiativ om hur samspelet mellan yrkespersoner och robotar kan organiseras, hur automatisering kan bidra till att maximera fördelarna för arbetsgivare och arbetstagare samt hur produktiviteten och effekterna på balansen mellan arbete och fritid och på hälsa och säkerhet på arbetsplatsen kan förbättras.

12. Ett område med rättvisa och grundläggande rättigheter grundat på ömsesidigt förtroende

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omgående vidta lämpliga uppföljningsåtgärder och lägga fram ett lagstiftningsförslag om gemensamma civilprocessrättsliga miniminormer.

54.  Europaparlamentet välkomnar rådets undertecknande, vilket innebär att unionen anslutit sig till Istanbulkonventionen.

55.  Europaparlamentet erinrar kommissionen om den avgörande betydelsen av ett fullständigt genomförande av direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012[5] (direktivet om brottsoffers rättigheter) och av direktiv 2011/99/EU av den 13 december 2011[6] (direktivet om den europeiska skyddsordern).

13. Framstegen mot en ändamålsenlig och verklig säkerhetsunion  

56.  Europaparlamentet anser att arbetet med nya eller uppdaterade databaser bör prioriteras, inklusive in- och utresesystemet, EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias), SIS II-paketet, Eurodac, det europeiska polisregistersystemet (Epris) och det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris), och att tillräcklig finansiering bör tillhandahållas för att inrätta dem.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra den nödvändiga lagstiftningsanpassningen på grundval av slutsatserna från dialogen om interoperabilitet, med avseende på de olika sätt på vilka befintliga och framtida informationssystem skulle kunna förbättra både förvaltningen av de yttre gränserna och EU:s inre säkerhet.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta initiativ för att ta itu med utmaningarna i samband med kampen mot gränsöverskridande it-brottslighet, som ska fastställas vid den översyn av strategin för it-säkerhet som väntas under hösten 2017, se över den befintliga lagstiftningen på området för it-brottslighet samt lägga fram ett förslag som fastställer tydliga ramar för förhållandet mellan privata företag och brottsbekämpande myndigheter i kampen mot organiserad brottslighet och radikalisering på nätet, samtidigt som säkerheten vid behandling av personuppgifter och risken för datasäkerhetsincidenter beaktas.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på ett effektivt och samordnat sätt genomföra den europeiska säkerhetsagendan för perioden 2015–2020 och prioriteringarna på områdena terrorbekämpning, gränsöverskridande organiserad brottslighet och it-brottslighet, med fokus på faktiska resultat när det gäller säkerheten. Parlamentet upprepar sitt krav på en djupgående utvärdering som fokuserar på den operativa effektiviteten för relevanta, befintliga EU-instrument och på kvarvarande luckor på detta område.

60.  Europaparlamentet anser att kampen mot korruption är en politisk prioritet.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sträva efter att anta rättsakter som ändrar eller ersätter de unionsakter på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete som antogs före ikraftträdandet av Lissabonfördraget, särskilt rådets beslut 2005/671/RIF och rådets rambeslut 2006/960/RIF om informations- och underrättelseutbyte mellan de brottsbekämpande myndigheterna, inklusive utbyte av information om terroristbrott, genom att föreslå ett lagstiftningsinstrument för att förbättra utbytet av information om brottsbekämpning och öka det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna och med EU-organen, i syfte att säkerställa informationsutbyte för att bekämpa grov gränsöverskridande brottslighet och terrorism.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ett snabbt och med reglerna överensstämmande ikraftträdande av dataskyddspaketet.

14. Den europeiska migrationsagendan

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda den nödvändiga översynen av förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008[7] (informationssystemet för viseringar, VIS-förordningen) efter dialogen om interoperabilitet.

64.  Europaparlamentet erkänner de viktiga lagstiftningssteg som kommissionen tagit för att uppnå en gemensam invandrings- och asylpolitik på EU-nivå, och betonar att EU har sjösatt en viktig process för att formulera en invandrings- och asylpolitik i en tid då verkliga kriser som kräver omedelbar uppmärksamhet har satt Europas gränser under allvarligt tryck.

65.  Europaparlamentet påminner om vikten av att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration genom att uppgradera EU:s utvecklings- och samarbetspolitik med Afrika, liksom unionens roll för konfliktlösning i grannländerna.

66.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att en konkret rapporteringsmekanism bör läggas fram för att regelbundet bedöma hur effektiva pågående insatser är för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration, och att genomförandet av EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika och den framtida Europeiska fonden för hållbar utveckling noga bör övervakas.

67.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd till innovativa sätt att finansiera sätt att bemöta den aktuella migrationskrisen, och välkomnar i synnerhet det stärkta partnerskap med den privata sektorn som detta medför. Parlamentet anser att samarbete med den privata sektorn är avgörande för att förverkliga utvecklingsmålen och att det är väsentligt att mobilisera privat finansiering för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration. Parlamentet insisterar på att den parlamentariska tillsynen över förvaltningsfonderna och andra kombinerade mekanismer måste garanteras under alla omständigheter.

15. Klimatförändringarna

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram kompletterande, unionsomfattande åtgärder för bekämpning av klimatförändringarna med sikte på den ”positiva dialogen” under 2018 enligt Parisavtalet. I detta avseende uppmanar parlamentet kommissionen att utvärdera den nuvarande EU-politikens förenlighet med målen i Parisavtalet.

16. Målen för hållbar utveckling

69.  Europaparlamentet understryker att målen för hållbar utveckling gäller generellt för alla länder, och betonar att det är nödvändigt att integrera målen i all EU-politik. Parlamentet uppmanar kommissionen att som ett första steg göra en omfattande bedömning av befintlig EU-politik och eventuella luckor och inkonsekvenser. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna och berörda parter ta fram övergripande EU-ramar för genomförandet av alla 17 mål för hållbar utveckling. Parlamentet insisterar på att ett framgångsrikt uppnående av målen för hållbar utveckling kräver en bättre användning av befintliga verktyg, såsom agendan för bättre lagstiftning och miljöhandlingsprogrammet, liksom ett faktiskt genomförande av principen om en konsekvent politik för utveckling.

70.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

–  noga övervaka de institutionella och politiska förändringar som behövs för att framgångsrikt genomföra agenda 2030,

–  parallellt genomföra det nya europeiska samförståndet om utveckling, som förväntas undertecknas i juni 2017.

71.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en tydlig, strukturerad, insynsvänlig och ansvarsfull ram för styrning av partnerskap och allianser med den privata sektorn i utvecklingsländerna. Parlamentet efterlyser vidare ett inrättande på EU-nivå av sektorsvisa flerpartsplattformar som sammanför den privata sektorn, organisationer i det civila samhället, icke-statliga organisationer, tankesmedjor, partnerländers regeringar, biståndsgivare och andra aktörer.

72.  Europaparlamentet betonar att främjandet av och respekten för mänskliga rättigheter, internationell rätt och grundläggande friheter måste vara en central minsta gemensamma nämnare på EU:s alla politikområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att inte bortse från vikten av att skydda mänskliga rättigheter i samband med åtgärder mot terrorism. Kommissionen uppmanas kraftfullt att aktivt fortsätta att trycka på för att mänskliga rättigheter ska genomföras i praktiken i alla avtal som ingås av EU, i synnerhet genom den så kallade demokratiklausulen och artikel 8 i Cotonouavtalet. Parlamentet uppmanar kommissionen att tydligt övervaka situationen för de mänskliga rättigheterna i de länder med vilka EU har avtal.

17. Kopplingen mellan säkerhet och utveckling

73.  Europaparlamentet efterlyser ett nytt innovativt finansieringsinstrument för fred och rättvisa som tar hänsyn till de reviderade stödberättigande kriterierna om fred och säkerhet för offentligt utvecklingsbistånd i syfte att återspegla den allt starkare kopplingen mellan utvecklings- och säkerhetsinsatser, i synnerhet sådana som syftar till att främja demokrati, gott styre och respekt för de mänskliga rättigheterna.

18. Handel

74.  Europaparlamentet anser att ett balanserat handels- och investeringsavtal med USA ligger i EU:s intresse, och uppmanar därför kommissionen att fortsätta förhandlingarna och leverera konkreta resultat.

75.  Europaparlamentet betonar sitt stöd till en ambitiös och värdegrundad handelsagenda som kommer att stärka det globala regelbaserade systemet och bidra till sysselsättning och tillväxt i Europa. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens ansträngningar för att slutföra förhandlingarna med Japan och driva på andra pågående förhandlingar, till exempel med Mexiko, Chile och Mercosur, liksom dess avsikter att inleda nya med exempelvis Australien och Nya Zeeland och försöka häva blockeringen av andra förhandlingar, såsom förhandlingarna med Indien.

76.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att gjuta nytt liv i diskussionen om WTO efter Nairobi, eftersom multilaterala handelsförhandlingar är av vital betydelse för EU även när de visar sig svåra att få till stånd. Det skulle även vara intressant att titta på nya områden och frågor inom ramen för WTO, såsom digital handel, och parlamentet välkomnar de internationella initiativ om investeringsskydd som tagits av kommissionen.

77.  Europaparlamentet betonar att moderniseringen och förstärkningen av unionens handelspolitiska skyddsinstrument för att göra dem förenliga med WTO:s regler är en brådskande fråga av yttersta betydelse.

78.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över de befintliga ramarna för handeln mellan EU och AVS-länderna, som regleras av Cotonouavtalet, vilket löper ut 2020. Parlamentet anser att den nya planen bör syfta till att stödja ekonomisk tillväxt i länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) och deras integration i den globala ekonomin. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utarbeta en tydlig och stark handelspolitik som inbegriper men inte är begränsad till utveckling av den privata sektorn, underlättande av handel och ömsesidig avreglering. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra detta i linje med principen om en konsekvent politik för utveckling.

19. Extern politik: prioriteringar

79.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

–  lägga fram halvtidsöversynen av tjänsten för utrikespolitiska instrument (FPI),

–  främja de transatlantiska banden,

–  bekräfta unionens engagemang för Balkan och det östra och södra grannskapet,

–  stödja det civila samhället och möjligheten att få tillgång till trovärdig information trots krympande rättsliga ramar och begränsningar, i det östra och södra grannskapet och ännu längre bort,

–  utarbeta förslag för att stärka samarbetet med internationella organisationer, i synnerhet FN, Nato, Afrikanska unionen, Arabförbundet, Gulfstaternas samarbetsråd (GCC), Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) och Samväldet, på områden av gemensamt intresse,

–  stärka EU:s riktlinjer för religions- och trosfrihet,

–  främja centrala globala prioriteringar när det gäller mänskliga rättigheter, bland annat religionsfrihet, yttrandefrihet, politisk frihet, kvinnors och barns rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, rättigheter för minoriteter, däribland hbti-personer,

–  utveckla ett internationellt samarbete mellan ombudsmän och partnerskap för mänskliga rättigheter.

80.  Europaparlamentet anser att Nato utgör grunden för det europeiska försvaret, och konstaterar att skyddet av Europa kommer att bli ett ömsesidigt förstärkande ansvar för Nato och EU i enlighet med den gemensamma förklaringen från Warszawa i juli 2016, och i synnerhet inom ramen för den europeiska handlingsplanen på försvarsområdet.

81.  Europaparlamentet ställer sig bakom ramavtalet baserat på tre pelare (förstärkt politisk dialog, utvecklingssamarbete och handel). Parlamentet anser att en ytterligare regionalisering bör utforskas i syfte att hantera varje region utifrån dess behov och särdrag, och betonar även behovet att agera på den nya EU–Afrika-strategi som ska antas för perioden 2018–2020.

82.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att gå vidare med inrättandet av en europeisk försvarsfond som skulle omfatta tillräcklig finansiering av både forskningssamverkan om försvarsteknik och förvärv av gemensamma tillgångar av medlemsstaterna, om och där detta bevisligen är praktiskt genomförbart, förmånligt och kostnadseffektivt. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda verkställandet av de båda direktiven för utformning av den inre marknaden för försvar och att komma med ett initiativ till framtagning av gemensamma branschnormer för utrustning och tillgångar.

83.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt de stigande spänningarna på västra Balkan och att söka sätt att stärka EU:s engagemang för försoning och reformer i alla berörda länder.

84.  Europaparlamentet berömmer kommissionen för dess tonvikt på grannskapspolitiken, både i öster och i söder, men understryker att denna politik måste stärkas, framför allt genom en kombination av utökat ekonomiskt bistånd, stärkt demokratistöd, marknadstillträde och förbättrad rörlighet. Parlamentet betonar att politiken tydligt måste identifiera insatsområden för att bättre ta itu med de utmaningar som grannländerna står inför.

20. Ett mer strategiskt förhållningssätt till efterlevnaden av EU-rätten

85.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra kontrollsystemen, särskilt när det gäller felfrekvenserna.

86.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att förbättra kvaliteten vad gäller innehållet och analysen i de svar som den lämnar till parlamentets utskott för framställningar, för att på ett mer grundligt sätt bemöta de europeiska medborgarnas oro.

87.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra sitt yttersta för att underlätta en överenskommelse i rådet om ratificeringen av Marrakechfördraget, i syfte att utan dröjsmål uppnå detta fördrags fulla potential.

88.  Europaparlamentet pekar på de ökande ansträngningarna av tredjeländer och icke‑statliga aktörer för att genom hybridmetoder, bland annat desinformation, undergräva legitimiteten för demokratiska institutioner inom EU, och uppmanar kraftfullt kommissionen att stärka sin motståndskraft mot hybridhot och att öka sin förmåga att med lämpliga medel slå tillbaka mot falska nyheter och desinformation.

21. Bättre lagstiftning

89.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att

–  alla lagstiftningsförslag genomgår en grundlig konsekvensbedömning och kostnads-/nyttoanalys,

–  småföretagstestet införs inom alla generaldirektorat och att ett systematiskt samarbete med nämnden för lagstiftningskontroll inleds för att uppnå en mer strukturerad tillämpning av småföretagstestet,

–  en utvärdering av den oberoende ställningen för nämnden för lagstiftningskontroll när det gäller att övervaka och ge objektiva råd om konsekvensbedömningar översänds till parlamentet,

–  den årliga undersökningen av bördorna utvecklas som ett viktigt verktyg för att på ett klart och tydligt sätt identifiera och övervaka resultaten av unionens insatser för att undvika och minska överreglering och administrativa bördor både av unionen själv och av medlemsstaterna vid införlivandet och tolkningen av lagstiftningen (s.k. goldplating),

–  förslag till fastställande av mål för minskning av bördorna inom nyckelsektorer översänds till parlamentet, med ambitionen att säkerställa en minskning med 25 procent senast 2020 och en minskning med 50 procent senast 2030 av de ekonomiska kostnader som är kopplade till regelbördor för företagen.

o

o    o

90.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

• [1]  EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
• [2]  OJ L 115, 6.5.2015, p. 1.
• [3]  EUT L 102, 7.4.2004, s. 48.
• [4]  EUT L 324, 10.12.2007, s. 121.
• [5]  EUT L 315, 14.11.2012, s. 57.
• [6]  EUT L 338, 21.12.2011, s. 2.
• [7]  EUT L 218, 13.8.2008, s. 60.