Gemensamt förslag till resolution - RC-B8-0545/2017Gemensamt förslag till resolution
RC-B8-0545/2017

GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om fallen med de krimtatariska ledarna Achtem Tjijgoz och Ilmi Umerov samt journalisten Mykola Semena

4.10.2017 - (2017/2869(RSP))

i enlighet med artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
Verts/ALE (B8‑0545/2017)
ALDE (B8‑0548/2017)
S&D (B8‑0552/2017)
PPE (B8‑0557/2017)
ECR (B8‑0559/2017)

Cristian Dan Preda, Michael Gahler, Sandra Kalniete, Elmar Brok, Dubravka Šuica, Sven Schulze, Tunne Kelam, Lefteris Christoforou, Ivan Štefanec, Laima Liucija Andrikienė, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Mairead McGuinness, David McAllister, Marijana Petir, Pavel Svoboda, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Bogdan Brunon Wenta, Tomáš Zdechovský, Claude Rolin, Jaromír Štětina, Michaela Šojdrová, Milan Zver, Csaba Sógor, József Nagy, Brian Hayes, Adam Szejnfeld, Luděk Niedermayer, Patricija Šulin, Anna Záborská, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Seán Kelly, Deirdre Clune, Andrey Kovatchev, Roberta Metsola, Stanislav Polčák, Anna Maria Corazza Bildt, Ivana Maletić, Željana Zovko, Dariusz Rosati, László Tőkés, Jiří Pospíšil, Inese Vaidere för PPE-gruppen
Elena Valenciano, Victor Boştinaru, Soraya Post, Tibor Szanyi för S&D-gruppen
Charles Tannock, Anna Elżbieta Fotyga, Tomasz Piotr Poręba, Roberts Zīle, Ryszard Antoni Legutko, Ryszard Czarnecki, Karol Karski, Zdzisław Krasnodębski, Urszula Krupa, Branislav Škripek, Monica Macovei, Ruža Tomašić, Jana Žitňanská, Zbigniew Kuźmiuk för ECR-gruppen
Johannes Cornelis van Baalen, Ilhan Kyuchyuk, Javier Nart, Petras Auštrevičius, Marietje Schaake, Urmas Paet, Pavel Telička, Louis Michel, Frédérique Ries, Nathalie Griesbeck, Jasenko Selimovic, Gérard Deprez, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Marian Harkin, Dita Charanzová, Cecilia Wikström, Ivan Jakovčić, Beatriz Becerra Basterrechea, Robert Rochefort, Martina Dlabajová, Valentinas Mazuronis, Norica Nicolai, Carolina Punset, Jozo Radoš för ALDE-gruppen
Rebecca Harms, Heidi Hautala, Bronis Ropė, Igor Šoltes, Davor Škrlec, Michel Reimon, Sven Giegold, Bodil Valero, Jordi Solé, Bart Staes för Verts/ALE-gruppen

Förfarande : 2017/2869(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
RC-B8-0545/2017
Ingivna texter :
RC-B8-0545/2017
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

Europaparlamentets resolution om fallen med de krimtatariska ledarna Achtem Tjijgoz och Ilmi Umerov samt journalisten Mykola Semena

(2017/2869(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av associeringsavtalet mellan EU och Ukraina och det djupgående och omfattande frihandelsområdet,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ukraina och Krim, om den europeiska grannskapspolitiken och om det östliga partnerskapet, i synnerhet resolutionerna av den 21 januari 2016 om associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsområdena med Georgien, Moldavien och Ukraina[1], av den 4 februari 2016 om människorättssituationen på Krim, framför allt för Krimtatarerna[2], av den 12 maj 2016 om Krimtatarerna[3] och av den 16 mars 2017 om ukrainska politiska fångar i Ryssland och situationen i Krim[4],

–  med beaktande av rapporten från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter av den 25 september 2017 om människorättssituationen i den tillfälligt ockuperade autonoma republiken Krim och staden Sevastopol (Ukraina),

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolutioner 68/262 av den 27 mars 2014 om Ukrainas territoriella integritet och 71/205 av den 19 december 2016 om människorättssituationen i den autonoma republiken Krim och staden Sevastopol (Ukraina),

–  med beaktande av rådets beslut om fortsatta sanktioner mot Ryssland till följd av den olagliga annekteringen av Krimhalvön,

–  med beaktande av internationell humanitär rätt, särskilt dess bestämmelser om ockuperade territorier och om behandling och skydd av civila,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Många trovärdiga rapporter, däribland de senaste från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, vittnar om tilltagande kränkningar av de mänskliga rättigheterna på Krim, som drabbar företrädare för Krimtatarerna, journalister, mediearbetare, bloggare och vanliga människor som tar ställning mot den ryska ockupationen eller bara försöker dokumentera illdåden av de facto-myndigheterna.

B.  I rapporten från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter av den 25 september 2017 om människorättssituationen i den tillfälligt ockuperade autonoma republiken Krim och staden Sevastopol (Ukraina) heter det att ”allvarliga människorättskränkningar, såsom godtyckliga gripanden och kvarhållanden, påtvingade försvinnanden, misshandel och tortyr samt minst en utomrättslig avrättning, dokumenterats”.

C.  Ilmi Umerov, krimtatarisk ledare och vice talman i Mejlis, har dömts till två års fängelse för att ha uttryckt avvikande åsikter mot den olagliga annekteringen av Krimhalvön i enlighet med artikel 280.1 i den ryska strafflagen om ”offentliga upprop avsedda att kränka Rysslands territoriella integritet”.

D.  Achtem Tjijgoz, vice talman i Mejlis, har dömts till åtta års fängelse för att ha ”organiserat masstörningar” den 26 februari 2014.

E.  Journalisten Mykola Semena har dömts till 2,5 års fängelse villkorligt samt tre års förbud mot att bedriva journalistiskt arbete i kraft av artikel 280.1 i den ryska strafflagen om ”offentliga upprop avsedda att kränka Rysslands territoriella integritet”.

F.  Den senaste tidens domstolsdomar bevisar att rättsväsendet utnyttjas som politiskt slagträ för att kuva dem som motsatt sig Rysslands annektering av Krimhalvön.

G.  Bortföranden, påtvingade försvinnanden samt tortyr och grym och förnedrande behandling på fångvårdsanstalter har rapporterats i olika fall. Tortyr har använts för att tvinga fram falska bevis. Dessa beskyllningar har till dags dato inte utretts ordentligt.

H.  Storskalig expropriering av offentlig och privat egendom har genomförts på Krim utan ersättning eller hänsyn till bestämmelser i internationell humanitär rätt som skyddar egendom mot beslagtagande eller förstörelse.

I.  Civilsamhällets manöverutrymme på Krim har minskat påtagligt i takt med att medieföretag stängts ned, vilket i oproportionerligt hög grad påverkar Krims tatarbefolkning och dess rätt till information och rätt att upprätthålla sin kultur och identitet.

J.  Rysslands annektering av Krim är olaglig och strider mot folkrätten och europeiska avtal som undertecknats av både Ryssland och Ukraina, framför allt FN-stadgan, Helsingforsslutakten och 1994 års samförståndsavtal från Budapest samt 1997 års fördrag om vänskap, samarbete och partnerskap mellan Ukraina och Ryssland.

K.  Så länge annekteringen pågår är det Ryssland som ansvarar för skyddet av Krims befolkning och medborgare genom de i regionen befintliga de facto‑myndigheterna.

1.  Europaparlamentet fördömer domarna mot den krimtatariske ledaren och vice talmannen i Mejlis Ilmi Umerov, vice talmannen i Mejlis Achtem Tjijgoz och journalisten Mykola Semena. Parlamentet begär att domarna upphävs och att Umerov och Tjijgoz omedelbart och villkorslöst försätts på fri fot och att alla anklagelser mot Semena omedelbart och villkorslöst dras tillbaka.

2.  Europaparlamentet fördömer skarpt de stränga domar som efter farsartade rättegångar och tvivelaktiga åtal utdömts för ledare för Krims tatarbefolkning och andra personer som motsatt sig den ryska annekteringen, såsom Uzair Abdullaev, Teymur Abdullaev, Zevri Abseutov, Rustem Abiltarov, Muslim Aliyev, Refat Alimov, Ali Asanov, Volodymyr Balukh, Enver Bekirov, Oleksiy Bessarabov, Hlib Shabliy, Oleksiy Chirniy, Mustafa Degermenji, Emil Dzhemadenov, Arsen Dzheparov, Volodymyr Dudka, Pavlo Gryb, Rustem Ismailov, Mykola Karpyuk, Stanislav Klykh, Andriy Kolomiyets, Oleksandr Kolchenko, Oleksandr Kostenko, Emir-Usein Kuku, Sergey Litvinov, Enver Mamutov, Remzi Memethov, Yevhen Panov, Yuri Primov, Volodymyr Prisich, Ferat Sayfullayev, Eider Saledinov, Oleg Sentsov, Vadym Siruk, Oleksiy Stogniy, Redvan Suleymanov, Roman Sushchenko, Mykola Shiptur, Dmytro Shtyblikov, Viktor Shchur, Rustem Vaitov, Valentyn Vygovsky, Andriy Zakhtey och Ruslan Zeytullaev. Parlamentet begär att domstolsdomarna upphävs och att de frihetsberövade omedelbart försätts på fri fot.

3.  Europaparlamentet fördömer den diskriminerande politik som de så kallade myndigheterna infört mot i synnerhet den krimtatariska ursprungsbefolkningen samt kränkningarna av deras egendomsrätt och de tilltagande trakasserierna i det politiska, sociala och ekonomiska livet för denna befolkningsgrupp och alla dem som motsätter sig den ryska annekteringen.

4.  Europaparlamentet anser att Krimtatarernas rättigheter har kränkts å det grövsta genom att Mejlis förbjudits att bedriva verksamhet och utropats som extremistorganisation den 26 april 2016 samt genom att deras ledare förbjudits att ta sig tillbaka till halvön. Parlamentet upprepar med eftertryck sin begäran att besluten om detta och deras effekter omedelbart ska upphävas och manar till efterlevnad av Internationella domstolens order av den 19 april 2017 om provisoriska åtgärder i förfaranden som inletts av Ukraina mot Ryssland, i vilken det slås fast att Ryssland måste ”avstå från att behålla eller införa begränsningar vad gäller den krimtatariska befolkningsgruppens möjligheter att bevara sina representativa institutioner, däribland Mejlis”.

5.  Europaparlamentet erinrar om att förtryckets verklighet och tillämpningen av lagstiftningen om extremism, terrorism och separatism har fått till följd att människorättssituation på Krimhalvön är kraftigt försämrad, kränkningarna av yttrande- och föreningsfriheten är utbredda, tvångsinförande av ryskt medborgarskap har blivit systematiskt och grundläggande friheter inte är garanterade på Krimhalvön. Parlamentet begär att den diskriminerande lagstiftningen ska dras tillbaka och framhåller det brådskande behovet av att ansvar utkrävs för människorättskränkningar och övergrepp på halvön.

6.  Europaparlamentet fördömer skarpt det rådande bruket att förflytta fångar till avlägsna regioner i Ryssland, eftersom detta kraftigt hindrar dem från att kommunicera med sina anhöriga och vänner och eftersom människorättsorganisationer hindras från att bevaka deras välbefinnande. Parlamentet understryker att detta bruk strider mot gällande rysk lagstiftning, särskilt artikel 73 i lagen om verkställande av straff, enligt vilken ett straff ska avtjänas i den region där den dömde bor eller i vilken domstolsdomen utfärdades.

7.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och EU:s Rysslandsdelegation att noga följa de pågående rättegångarna och att vara uppmärksamma på behandlingen av de frihetsberövade. Parlamentet uttrycker särskild oro över rapporterna om att psykiatrisk behandling används i bestraffningssyfte. Parlamentet förväntar sig att EU:s delegation, utrikestjänsten och medlemsstaternas ambassader noga följer dessa förfaranden och försöker få tillgång till de frihetsberövade före, under och efter deras rättegångar.

8.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna att behandla alla ansökningar om rättslig prövning från Krim med högsta möjliga prioritet, eftersom Rysslands inhemska rättssystem inte erbjuder, och inte kan erbjuda, några rättsmedel i dessa fall.

9.  Europaparlamentet fördömer undertryckandet av oberoende medieföretag som företräder minoritetsgrupper, och uppmanar med kraft de ryska myndigheterna att inte hindra deras verksamhet genom rättsliga och administrativa hinder.

10.  Europaparlamentet begär att internationella människorättsobservatörer, däribland specialiserade strukturer inom FN, OSSE och Europarådet, ska få obehindrat tillträde till Krimhalvön för att kunna undersöka situationen på halvön, och att oberoende övervakningsmekanismer ska inrättas. Parlamentet stöder initiativen under ledning av Ukraina om att dessa frågor ska tas upp i människorättsrådet och generalförsamlingen. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter att ständigt uppmärksamma människorättssituationen på Krimhalvön och att hålla parlamentet underrättat.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja projekt och utbyten som syftar till att förbättra mellanmänskliga kontakter och sådana som främjar fredsbyggande, konfliktlösning, försoning och interkulturell dialog, även på själva Krim. Parlamentet vill att byråkratiska hinder undviks och uppmuntrar till flexiblare förhållningssätt som gör det lättare för internationella observatörer, däribland parlamentariker, att få tillträde till halvön, med Kievs godkännande och utan att detta tolkas som ett erkännande av annekteringen.

12.  Europaparlamentet understryker att restriktiva åtgärder bör införas mot alla personer som är ansvariga för grova människorättskränkningar, däribland de företrädare för Krim och Ryssland som bär det direkta ansvaret för åtalen och domarna mot Achtem Tjijgoz, Mykola Semena och Ilmi Umerov. Dessa åtgärder bör inkludera frysning av tillgångar i EU-banker samt reseförbud. Parlamentet upprepar sitt stöd för EU:s beslut att förbjuda import från Krim och export av vissa varor och viss teknik samt investeringar, handel och tjänster på Krim.

13.  Europaparlamentet beklagar djupt umbärandena för de barn på Krim som växer upp utan sina pappor som olagligen berövats sin frihet som politiska de facto-fångar, bland annat de som förflyttats till avlägsna delar av Ryssland. Parlamentet betraktar detta som en flagrant kränkning av internationella mänskliga rättigheter, barnens rättigheter och Rysslands internationella skyldigheter, såsom FN-konventionen om barnets rättigheter. Parlamentet uppmanar de ryska myndigheterna och Krims de facto-myndigheter att låta ovannämnda personer ha regelbunden kontakt med sina familjemedlemmar, särskilt minderåriga.

14.  Europaparlamentet erinrar de ryska myndigheterna om att de i sin de facto-egenskap av ockupationsmakt som utövar den faktiska kontrollen över Krim bär det fulla ansvaret för att skydda Krims medborgare mot godtyckliga rättsliga eller administrativa åtgärder, och att de i samma egenskap är skyldiga enligt internationell humanitär rätt att säkerställa skyddet av de mänskliga rättigheterna på halvön.

15.  Europaparlamentet stöder Ukrainas suveränitet, självständighet, enhet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser och upprepar sitt fördömande av Rysslands olagliga annektering av den autonoma republiken Krim och staden Sevastopol. Parlamentet stöder EU:s och dess medlemsstaters policy att inte erkänna den olagliga annekteringen av Krimhalvön och att införa restriktiva åtgärder i detta sammanhang. Parlamentet uttrycker djup oro över Rysslands pågående storskaliga militarisering av Krim, vilket hotar säkerheten regionalt och i hela Europa.

16.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaterna, Ukrainas president, regeringarna och parlamenten i Ukraina och Ryssland, de parlamentariska församlingarna i Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Krimtatarernas Mejlis samt FN:s generalsekreterare.