Parlamentsfråga - O-000031/2016Parlamentsfråga
O-000031/2016

Obligatorisk angivelse om ursprungsland eller härkomstplats för vissa livsmedel

25.2.2016

Fråga för muntligt besvarande O-000031/2016
till kommissionen
Artikel 128 i arbetsordningen
Renate Sommer, Glenis Willmott, Julie Girling, Anneli Jäätteenmäki, Lynn Boylan, Michèle Rivasi, Piernicola Pedicini, Matteo Salvini, för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Förfarande : 2016/2583(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
O-000031/2016
Ingivna texter :
O-000031/2016 (B8-0363/2016)
Omröstningar :
Antagna texter :

I överensstämmelse med artikel 26.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna lämnade kommissionen den 20 maj 2015 två rapporter till Europaparlamentet och rådet. I den första rapporten bedöms genomförbarheten av obligatorisk uppgift om ursprungsland eller härkomstplats för mjölk, mjölk som ingår som ingrediens i mejeriprodukter och för andra slag av kött än nötkött och kött av svin, får, get och fjäderfä (COM(2015)0205), och i den andra bedöms genomförbarheten av obligatorisk angivelse av ursprungsland eller härkomstplats för obearbetade produkter, produkter med endast en ingrediens och ingredienser som utgör mer än 50 procent av ett livsmedel (COM(2015)0204). När tänker kommissionen lägga fram och diskutera resultaten av dessa genomförbarhetsrapporter med parlamentet?

Enligt Eurobarometerundersökningen från 2013[1], anser 84 procent av konsumenterna att mjölkens ursprung bör anges, oberoende av om den säljs som sådan eller ingår som ingrediens i mejeriprodukter. I fråga om kött visar kommissionens rapport från den 17 december 2013[2] att 90 procent av konsumenterna vill veta köttets ursprung i bearbetade livsmedelsprodukter.

Trots detta anser kommissionen i sin rapport om mjölk och mjölk som ingrediens i mejeriprodukter, att det i synnerhet med tanke på de ekonomiska konsekvenser som obligatorisk ursprungsmärkning skulle ha för livsmedelsföretagare, kan vara lämpligast att bibehålla läget oförändrat, dvs. med frivillig märkning. I fråga om bearbetade köttprodukter återstår det nu för kommissionen att lägga fram eventuella uppföljande lagstiftningsförslag.

Enligt en undersökning som åtföljde rapporten om mjölk och andra slag av kött än nötkött etc., ökar kostnaderna för ursprungsmärkning för mjölk och mjölk som ingår som ingrediens i mejeriprodukter i takt med att produktionsprocessen blir mer komplex. Eftersom den nuvarande livsmedelslagstiftningen endast gör åtskillnad mellan obearbetade och bearbetade livsmedel, gör kommissionen i sina slutsatser ingen skillnad mellan lätt och starkt bearbetade produkter. Kan kommissionen definiera ”lätt bearbetade” livsmedel, särskilt i fråga om mjölk- och köttprodukter? Eftersom kostnaderna för ursprungsmärkning förväntas minska om märkningen endast gäller konsumtionsmjölk och lätt bearbetade mjölkprodukter såsom ost och grädde, och vissa lätt bearbetade köttprodukter såsom korv och bacon, kommer kommissionen nu att undersöka möjligheten att begränsa frivillig ursprungsmärkning till sådana livsmedel där konsumenternas intressen står i balans med kostnaderna, t.ex. till konsumtionsmjölk och lätt bearbetade mjölk- och köttprodukter?