BETÄNKANDE om förslaget till rådets och kommissionens beslut om ingående av interimsavtalet om handel och handelsrelaterade frågor mellan Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Turkmenistan, å andra sidan
24.3.2006 - (5144/1999 – C5‑0338/1999 – 1998/0304(CNS)) - *
Utskottet för internationell handel
Föredragande: Daniel Caspary
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till rådets och kommissionens beslut om ingående av interimsavtalet om handel och handelsrelaterade frågor mellan Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Turkmenistan, å andra sidan
(5144/1999 – C5‑0338/1999 – 1998/0304(CNS))
(Samrådsförfarandet)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av förslaget till rådets och kommissionens beslut (5144/1999)[1],
– med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2001 om situationen i Turkmenistan[2],
– med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2003 om Turkmenistan och Centralasien[3],
– med beaktande av artikel 133 och artikel 300.2 första stycket i EG‑fördraget,
– med beaktande av artikel 300.3 första stycket i EG‑fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C5‑0338/1999),
– med beaktande av artikel 51 och artikel 83.7 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A6‑0085/2006).
1. Europaparlamentet godkänner ingåendet av avtalet.
2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Turkmenistan parlamentets ståndpunkt.
MOTIVERING
Historisk bakgrund
Förbindelserna mellan Europeiska gemenskaperna och Turkmenistan omfattas för närvarande av 1989 års avtal om handel och kommersiellt och ekonomiskt samarbete mellan gemenskaperna och Sovjetunionen. Förhandlingarna om ett partnerskaps‑ och samarbetsavtal med Turkmenistan avslutades den 24 maj 1997. Parlamentet rådfrågades om avtalet i början av 1998 (ansvarigt utskott: utskottet för utrikesfrågor; föredragande: Catherine Lalumière) men beslutade att inte utarbeta något betänkande på grund av att den människorättsliga situationen inte förbättrats. Under innevarande valperiod har utskottet för utrikesfrågor återupptagit arbetet med detta avtal (föredragande: Panagiotis Beglitis), och utskottet för internationell handel har utsett författaren till detta förslag till betänkande till föredragande för sitt yttrande.
Den 24 februari 1998 paraferades ett interimsavtal om handel och handelsrelaterade frågor för perioden fram till partnerskaps‑ och samarbetsavtalets ikraftträdande. Utskottet för utrikesfrågor antog sitt yttrande över interimsavtalet den 26 maj 2000 (föredragande: Ioannis Souladakis), men det ansvariga utskottet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, beslutade att inte gå vidare med sitt betänkande, återigen av skäl med anknytning till mänskliga rättigheter. Detta beslut bekräftades genom resolutioner i kammaren i mars 2001 och oktober 2003.
Utveckling sedan avtalen paraferades
En viktig orsak till att arbetet med dessa avtal avbröts var beslutet i december 1999 att avskaffa alla begränsningar för Saparmurat Nijazovs mandattid så att han blev president på livstid. Ett förmodat mordförsök på presidenten i november 2002 resulterade i en våg av gripanden och skenrättegångar mot de inblandade i attacken, varav många anklagades för att ha kopplingar till exiloppositionen. Samtidigt infördes drakoniska kontroller av rörelse‑ och föreningsfriheten, med strikta registreringskrav för alla offentliga sammankomster och nya bestämmelser om registrering för alla religiösa grupper och grupper som företräder det civila samhället.
Turkmenistan har därefter antagit en lag mot barnarbete och godtagit besök från OSSE:s högkommissarie för nationella minoriteter. Fortfarande återstår dock för landet att ratificera och genomföra många ILO‑konventioner.
Situationen när det gäller mänskliga rättigheter och demokrati är inte tillfredsställande, även om det tycks finnas en vilja att förhandla om dessa frågor.
Turkmenistans ekonomi
Framstegen i fråga om ekonomisk omvandling har varit långsammare i Turkmenistan än i något annat land i regionen. Bara några få statligt ägda företag har privatiserats, och regeringen har fortfarande ett fast grepp om produktionen och exporten av naturgas, olja och bomull liksom över en del andra industrier. Tyska Siemens och franska Alcatel deltar i moderniseringen av landets telefonförbindelser. De utländska direktinvesteringarna har dock legat kvar på en låg nivå jämfört med andra energirika länder i Centralasien.
Enligt BP:s Statistical Review of World Energy låg Turkmenistan i slutet av 2002 på femtonde plats i världen när det gäller dokumenterade naturgastillgångar, med 1,3 procent av världens samlade tillgångar, och bland de tidigare Sovjetrepublikerna var det bara Ryssland som hade större tillgångar. De dokumenterade oljetillgångarna i slutet av 2002 motsvarade 500 miljoner fat eller 0,1 procent av världens sammanlagda tillgångar. Olja och naturgas står för omkring tre fjärdedelar av landets exportintäkter.
Jordbruket är den andra stora sektorn i ekonomin och bidrar med nära 30 procent av BNP. Bomullsindustrin har vuxit, och omkring 30 procent av bomullen bearbetas i landet (jämfört med 3 procent 1992). Regeringen har också inriktat sig på att utveckla den petrokemiska industrin.
Interimsavtalets innehåll
Interimsavtalet innehåller partnerskaps‑ och samarbetsavtalets klausuler om handel och handelsrelaterade åtgärder. Här inbegrips
· behandling som mest gynnad nation och avskaffande av kvantitativa restriktioner (med skyddsklausuler),
· ett åtagande från Turkmenistans sida om att inom fem år nå samma standard för skyddet av immateriell äganderätt som den som råder i gemenskapen,
· ett protokoll om ömsesidig administrativt bistånd i tullfrågor.
Respekt för demokrati och grundläggande och mänskliga rättigheter beskrivs som ”en väsentlig beståndsdel av detta avtal”, och det finns en bestämmelse om att avtalet kan sägas upp med sex månaders varsel.
Bör avtalet ratificeras?
Det står visserligen klart att människorättssituationen i Turkmenistan är långt ifrån tillfredsställande, men utskottet för internationell handel är inte behörigt att granska denna fråga. Det är dock värt att notera att EU har partnerskaps‑ och samarbetsavtal med de övriga fyra centralasiatiska republikerna och att vart och ett av dessa avtal innehåller en bestämmelse som gör det möjligt att ensidigt avbryta tillämpningen om någon av de grundläggande principerna kränks. Det är tack vare denna bestämmelse som EU kunnat avbryta tillämpningen av vissa delar av partnerskaps‑ och samarbetsavtalet mellan EU och Uzbekistan till följd av händelserna i Andizjan den 13 maj 2005.
I handelshänseende är det klart fördelaktigt att byta ut det gällande avtalet med före detta Sovjetunionen. Även om vissa inslag kan tyckas orealistiska – t.ex. att Turkmenistan skulle nå upp till EU:s standard i fråga om immaterialrättsligt skydd inom fem år efter avtalets ikraftträdande – kommer det åtminstone att utgöra ett tydligt, WTO‑förenligt riktmärke mot vilket framsteg kan mätas.
Och den viktigaste aspekten är att bristen på ekonomisk integrering mellan EU och Turkmenistan under senare år inte har bidragit till att förbättra situationen för människorna i Turkmenistan. Undertecknandet av interimsavtalet bör ses som en gest av EU mot Turkmenistan och som ett försök att öka befolkningens välfärd genom handel. EU förväntar sig stora framsteg som motprestation. Först när förbättringar i fråga om demokrati och mänskliga rättigheter, liksom ekonomiska reformer, faktiskt har genomförts kan ett undertecknande av partnerskaps‑ och samarbetsavtalet övervägas.
YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (22.3.2006)
till utskottet för internationell handel
över förslaget till rådets beslut om Europeiska gemenskapens ingående av interimsavtalet om handel och handelsrelaterade frågor mellan Europeiska gemenskapen, Europeiska kol‑ och stålgemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Turkmenistan, å andra sidan
(5144/1999 – C5‑0338/1999 – 1998/0304(CNS))
Föredragande: Panagiotis Beglitis
KORTFATTAD MOTIVERING
Föredraganden avser att rekommendera utskottet för internationell handel att godkänna ingåendet av interimsavtalet med Turkmenistan om handel och handelsrelaterade frågor av följande skäl.
1. Vad är interimsavtalet?
Förbindelserna mellan EU och Turkmenistan styrs fortfarande av 1989 års avtal om handel och kommersiellt samarbete mellan dåvarande Europeiska gemenskaperna och Sovjetunionen. År 1997 fattades ett beslut om att gå vidare med ett partnerskaps‑ och samarbetsavtal med Turkmenistan för att uppdatera dessa relationer och återspegla den förändrade politiska situationen. Partnerskaps‑ och samarbetsavtalet är ett ”blandat” avtal som inleder en politisk dialog och som omfattar handel med varor, investeringsrelaterade frågor och samarbete på ett stort antal områden.
Eftersom ratificeringen av ett partnerskaps‑ och samarbetsavtal i regel drar ut på tiden framförhandlade och paraferade kommissionen 1997 även ett interimsavtal med Turkmenistan. Detta skulle medge – som namnet antyder – att den del av partnerskaps‑ och samarbetsavtalet som behandlar handelsrelaterade frågor genomförs provisoriskt och därigenom avsevärt underlätta handeln mellan de två parterna. Rådet ingår avtalet på Europeiska gemenskapens vägnar, och parlamentet (ansvarigt utskott: utskottet för internationell handel) skall höras. (Det bör påpekas att även om handelsutskottet är ansvarigt utskott i handelsfrågor, är utrikesutskottet behörigt utskott beträffande partnerskaps‑ och samarbetsavtalet.) Även om interimsavtalet har en mer begränsad räckvidd än partnerskaps‑ och samarbetsavtalet, innehåller det även en klausul som medger att avtalet avbryts vid bristande respekt för demokratin och de mänskliga rättigheterna.
2. Kort bakgrund
År 2000 rådfrågades parlamentet om interimsavtalet. Utrikesutskottets föredragande på den tiden, Ioannis Souladakis, hade rekommenderat godkännande, med det förbehållet att utskottet förväntade sig att se förbättringar av den människorättsliga situationen innan det utarbetade sitt betänkande om partnerskaps‑ och samarbetsavtalet. Det utskott som var ansvarigt för interimsavtalet beslutade dock att inte gå vidare med sitt betänkande. I dag ligger ärendet åter hos de två berörda utskotten.
3. Den rådande situationen
Som utrikesutskottets föredragande av yttrandet över interimsavtalet – och föredragande av det kommande betänkandet om partnerskaps‑ och samarbetsavtalet – upprepar jag min föregångares rekommendationer, och jag grundar min bedömning på den nya vilja som den turkmenska sidan har visat att inleda en dialog med EU om flera frågor, däribland enskilda människorättsfall, och en fast övertygelse att utsikten till demokratisering och förbättringar av de mänskliga rättigheterna skulle bli avsevärt mindre om Turkmenistan blev ännu mer isolerat än vad landet redan är.
Dödsstraffets avskaffande, utfärdandet av en allmän amnesti genom vilken ett antal fångar kommer att friges nästa år, den nyligen införda lagen mot barnarbete och besöken av OSSE:s högkommissarie för nationella minoriteter är alltihop steg i rätt riktning. Det faktum att nya yrkesgrupper och politiska klasser växer fram – om än mycket trevande – kan mycket väl förebåda ett starkare civilt samhälle och, så småningom, uppkomsten av politiska partier.
Men vi får inte göra oss falska förhoppningar – Turkmenistan styrs fortfarande av en förtryckarregim, ledd av en president som 1999 förlängde sin mandattid på obestämd tid och som, utan opposition, valdes med 99,5 procent av rösterna.
President Saparmurat Nijazov (eller ”Turkmenbashi” – turkmenernas store ledare) har sagt att han kommer att avgå 2010 och lämna vägen öppen för flerpartival. Per definition är formella oppositionspartier förbjudna i denna enpartistat, och inskränkningarna av rörelse‑ och föreningsfriheten efter mordförsöket på presidenten 2002 fortsätter. Det utövas sträng censur, politiskt oliktänkande förtrycks och fångar behandlas dåligt, och en överallt påtaglig ”personkult” odlas. Myndigheterna kontrollerar så gott som alla aspekter av medborgarnas liv, till den grad att opera, balett och till och med bilradioapparater är förbjudna!
Även om Turkmenistan har några av världens största naturgastillgångar och viktiga oljetillgångar och är en betydande bomullsexportör, lever halva befolkningen i fattigdom; landet har ännu inte ratificerat/genomfört många av Internationella arbetsorganisationens konventioner. Turkmenistan är ett neutralt land och erkänns som sådant av FN. Landet upprätthåller goda förbindelser med såväl Iran och Turkiet som Ryssland, vilket kan vara fördelaktigt i regionen. Det bör även påpekas att Turkmenistans utrikespolitik är nära sammankopplad med energi och att tillträde till yttre marknader är ett av landets centrala mål. Även om EU utan tvekan har behov av energi bör unionen tänka sig noga för innan den inordnar sina människorättsliga principer under kommersiella överväganden.
4. Slutsatser
Den ovan nämnda viljan att inleda en dialog är välkommen och ett steg i rätt riktning inför nästa skede.
Detta utskott anser att förbättringarna i Turkmenistan måste stimuleras och att det därför, sju år efter det att interimsavtalet först föreslogs, är dags att godkänna det.
Vad vi nu förväntar oss från Turkmenistans sida – innan någon ytterligare diskussion om partnerskaps‑ och samarbetsavtalet är möjlig – är betydande framsteg med de mänskliga rättigheterna.
Interimsavtalet är ett tecken på EU:s goda vilja; det är nu upp till Turkmenistan att ta detta tillfälle i akt att svara.
FÖRSLAG
Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt resolutionsförslag:
1. Europaparlamentet rekommenderar, efter att noga ha övervägt ett antal sakförhållanden och under förutsättning att rådet kopplar alla framtida handelsavtal eller ekonomiska avtal med den turkmenska regeringen till förbättringar på en rad områden, särskilt mänskliga rättigheter, att utskottet för internationell handel godkänner ingåendet av interimsavtalet med Turkmenistan om handel och handelsrelaterade frågor.
2. Europaparlamentet påpekar att bristen på reformer och för stor statlig kontroll har lett till att Turkmenistan har utvecklat en utrikespolitik som isolerar landet från den grupp av demokratiska marknadsekonomier som respekterar de mänskliga rättigheterna. Parlamentet konstaterar att Turkmenistans ekonomi inte baseras på de mekanismer som ingår i en fri marknad, att det finns lite privat entreprenörskap samt att det dessutom finns en oroväckande stor statlig inblandning i ekonomin.
3. Europaparlamentet inser att det även om den människorättsliga situationen och Turkmenistans isolering fortsätter att ge anledning till ytterst stor oro likväl har kunnat skönjas tecken till förändring, bland annat dödsstraffets avskaffande och en allmän amnesti för fångar. Parlamentet avser att visa sitt stöd för dessa förändringar. Parlamentet uppmanar den turkmenska regeringen att genomdriva förändringar som speglar rekommendationerna från OSSE:s rapportör för Turkmenistan och UNHCR. Parlamentet betraktar interimsavtalet, under förutsättning att dessa förändringar äger rum, som ett viktigt första steg för att uppmuntra Turkmenistan att göra ytterligare – och snabbare – framsteg med att stärka de mänskliga rättigheterna i landet och att inleda en dialog om de mänskliga rättigheterna med EU.
4. Europaparlamentet konstaterar att myndigheterna beklagligt nog fortsätter att förbjuda rivaliserande politiska partier, att förtrycka oliktänkande och kritiker, att trakassera religiösa grupper som inte har godkänts officiellt samt icke‑statliga organisationer, att kontrollera så gott som alla aspekter av det medborgerliga livet och att aktivt isolera landets medborgare från världssamfundet. Parlamentet upprepar kravet på att tortyren av politiska motståndare upphör helt och omedelbart, att samvetsfångar friges, att opartiska undersökningar görs av alla rapporterade dödsfall i häkte och att oberoende observatörer tillåtas att övervaka rättegångar.
5. Europaparlamentet uppmanar Turkmenistan att ge 1992 års författning verklig innebörd och att fullt ut respektera sina skyldigheter enligt de centrala fördrag på de mänskliga rättigheternas område i vilka landet är part.
6. Europaparlamentet välkomnar att rådet den 28 juli 2005 utsåg Jan Kubis till EU:s första särskilda representant för Centralasien, vilket återspeglar EU:s växande engagemang i denna viktiga region. Parlamentet hoppas att EU:s särskilda representant kommer att bidra till att Turkmenistan får ett effektivare och bättre samordnat internationellt gensvar.
7. Europaparlamentet konstaterar att Turkmenistans neutrala status officiellt har erkänts av FN och att landet har goda förbindelser med Iran och Turkiet och nära bilaterala band till Ryssland. Med sina naturgasreserver – som anses vara bland de största i världen – och med betydande oljereserver är parlamentet medvetet om att Turkmenistans utrikespolitik är nära sammankopplad med energi.
8. Europaparlamentet påpekar att respekt för demokratin och de mänskliga rättigheterna också är oupplösligt knutet till ett senare skede i samarbetsstrategin, som leder till ratificering av partnerskaps‑ och samarbetsavtalet. Parlamentet uppmärksammar Turkmenistan på det faktum att EU är berett att avbryta delar av sina avtal med stater som inte följer den tillämpliga klausulen, såsom hände med Uzbekistan i oktober 2005.
9. Europaparlamentet betonar att det förväntar sig att se ytterligare, kontrollerbara bevis på betydande förbättringar av de mänskliga rättigheterna innan det rekommenderar att partnerskaps‑ och samarbetsavtalet ratificeras.
10. Europaparlamentet påminner om sin begäran om att kommissionen skall lämna upplysningar om den människorättsliga situationen och att detta skall ske senast i mars 2006.
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Förslag till rådets beslut om Europeiska gemenskapens ingående av interimsavtalet om handel och handelsrelaterade frågor mellan Europeiska gemenskapen, Europeiska kol och stålgemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Turkmenistan, å andra sidan | |||||
Referensnummer |
5144/1999 - C5-0338/1999 - 1998/0304(CNS) | |||||
Ansvarigt utskott |
INTA | |||||
Yttrande |
AFET | |||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Panagiotis Beglitis | |||||
Behandling i utskott |
23.11.2005 |
20.3.2006 |
|
|
| |
Antagande |
21.3.2006 | |||||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
40 7 1 | ||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Angelika Beer, Panagiotis Beglitis, André Brie, Elmar Brok, Philip Claeys, Véronique De Keyser, Giorgos Dimitrakopoulos, Ana Maria Gomes, Alfred Gomolka, Richard Howitt, Jana Hybášková, Toomas Hendrik Ilves, Michał Tomasz Kamiński, Helmut Kuhne, Vytautas Landsbergis, Emilio Menéndez del Valle, Francisco José Millán Mon, Pasqualina Napoletano, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Baroness Nicholson of Winterbourne, Raimon Obiols i Germà, Cem Özdemir, Alojz Peterle, João de Deus Pinheiro, Mirosław Mariusz Piotrowski, Hubert Pirker, Paweł Bartłomiej Piskorski, Libor Rouček, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jacek Emil Saryusz-Wolski, György Schöpflin, Gitte Seeberg, Marek Maciej Siwiec, István Szent-Iványi, Konrad Szymański, Charles Tannock, Ari Vatanen, Karl von Wogau, Luis Yañez-Barnuevo García, Josef Zieleniec | |||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Irena Belohorská, Alexandra Dobolyi, Patrick Gaubert, Jaromír Kohlíček, Ģirts Valdis Kristovskis, Miguel Angel Martínez Martínez, Aloyzas Sakalas, Tatjana Ždanoka | |||||
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
... | |||||
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Förslag till rådets och kommissionens beslut om ingående av interimsavtalet om handel och handelsrelaterade frågor mellan Europeiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Turkmenistan, å andra sidan | ||||||
Referensnummer |
5144/1999 – C5‑0338/1999 – 1998/0304(CNS) | ||||||
Begäran om samråd med parlamentet |
13.12.1999 | ||||||
Ansvarigt utskott |
INTA | ||||||
Rådgivande utskott |
AFET |
|
|
|
| ||
Inget yttrande avges |
|
|
|
|
| ||
Förstärkt samarbete |
nej |
|
|
|
| ||
Föredragande |
Daniel Caspary |
| |||||
Tidigare föredragande |
|
| |||||
Förenklat förfarande – beslut |
| ||||||
Bestridande av den rättsliga grunden |
|
|
|
|
| ||
Ändrad anslagstilldelning |
|
|
|
|
| ||
Samråd med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – beslut i kammaren |
| ||||||
Samråd med Regionkommittén – beslut i kammaren |
| ||||||
Behandling i utskott |
12.7.2005 |
22.2.2005 |
|
|
| ||
Antagande |
21.3.2006 | ||||||
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
14 2 1 | |||||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Jean-Pierre Audy, Enrique Barón Crespo, Daniel Caspary, Giulietto Chiesa, Sajjad Karim, Caroline Lucas, David Martin, Javier Moreno Sánchez, Georgios Papastamkos, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Tokia Saïfi, Peter Šťastný, Robert Sturdy, Daniel Varela Suanzes-Carpegna, Zbigniew Zaleski | ||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Antolín Sánchez Presedo, Frithjof Schmidt | ||||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) |
| ||||||
Ingivande |
24.3.2006 | ||||||
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
| ||||||