Betänkande - A6-0146/2006Betänkande
A6-0146/2006

ANDRABEHANDLINGS-REKOMMENDATION om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om skydd för grundvatten mot föroreningar

27.4.2006 - (12062/1/2005 – C6‑0055/2006 – 2003/0210(COD)) - ***II

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Christa Klaß


Förfarande : 2003/0210(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A6-0146/2006
Ingivna texter :
A6-0146/2006
Omröstningar :
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om skydd för grundvatten mot föroreningar

(12062/1/2005 – C6‑0055/2006 – 2003/0210(COD))

(Medbeslutandeförfarandet: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets gemensamma ståndpunkt (12062/1/2005 – C6‑0055/2006),

–   med beaktande av parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet[1], en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2003)0550)[2],

–   med beaktande av kommissionens ändrade förslag (KOM(2005)0282)[3],

–   med beaktande av artikel 251.2 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artikel 62 i arbetsordningen,

–   med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6‑0146/2006).

1.  Europaparlamentet godkänner den gemensamma ståndpunkten såsom ändrad av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Rådets gemensamma ståndpunktParlamentets ändringar

Ändringsförslag 1

Titeln

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för grundvatten mot föroreningar

Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring

Motivering

Återinförande av ändring 1 från första behandlingen, antagen den 28 april 2005.

Grundbulten i den europeiska vattenpolitiken är försiktighet och minimeringskrav. Därav klargörandet att direktivet inte bara skall reglera grundvattenskyddet mot föroreningar utan även mot försämring. Det är uppenbart att det saknas förståelse för skillnaden mellan försiktighetsåtgärder och åtgärder i efterhand. I grundvattenskyddet är försiktighet av särskilt stor vikt, eftersom rening av grundvattnet, om detta ens är möjligt, är mycket dyrt och tidskrävande.

Ändringsförslag 2

Skäl 1

(1) Grundvatten är en värdefull naturresurs som bör skyddas mot kemisk förorening. Detta är särskilt viktigt för grundvattenberoende ekosystem och för användning av grundvatten i dricksvattenförsörjning.

(1) Grundvatten är en värdefull naturresurs vars egenvärde gör att det måste skyddas mot försämring och kemisk förorening. Detta är särskilt viktigt för grundvattenberoende ekosystem och för användning av grundvatten i dricksvattenförsörjning.

Motivering

Återinförande av ändring 2 från första behandlingen, antagen den 28 april 2005.

De ytterligare ändringar som gjorts är av särskild betydelse eftersom grundvattenförekomster utgör självständiga ekosystem vars egenvärde gör att de måste skyddas. Detta måste komma klart till uttryck åtminstone en gång.

Ändringsförslag 3

Skäl 1a (nytt)

 

(1a) Grundvattnet är den känsligaste formen av sötvatten och inom EU den största sötvattenförekomsten och framför allt den huvudsakliga källan till allmänhetens försörjning med dricksvatten. Skyddsnivån för att förhindra utsläpp och spill måste åtminstone vara jämförbar med skyddsnivån för ytvatten med god kemisk status. Föroreningar och försämringar leder ofta till skador som inte kan avhjälpas.

Motivering

Återinförande av ändring 4 från första behandlingen, antagen den 28 april 2005.

I vissa av EU:s medlemsstater, exempelvis Österrike och Tyskland, tas dricksvattnet huvudsakligen från grundvattnet och kommer i regel till konsumenterna utan att ha behandlats kemiskt. Den eventuella bearbetning som förekommer syftar endast till att avlägsna järn och mangan för att förhindra korrosion eller så görs den av estetiska skäl eller för att förbättra smaken, inte för att rena vattnet.

Ändringsförslag 4

Skäl 1b (nytt)

 

(1b) Grundvattnet måste skyddas så att dricksvatten av god kvalitet kan erhållas genom enkel rening, i enlighet med målen i artikel 7.2 och 7.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område1.

 

__________

1 EGT L 327, 22.12.2000, s. 1. Direktivet ändrat genom beslut nr 2455/2001/EG (EGT L 331, 15.12.2001, s. 1).

Motivering

Återinför skäl 2 från den text som Europaparlamentet antog vid första behandlingen. Grundvatten är den viktigaste källan för Europas dricksvattensförsörjning. Åtgärder för att skydda grundvattnet bör därför vara förebyggande och syfta till att bevara och i förekommande fall förbättra situationen.

Ändringsförslag 5

Skäl 3

(3) För att skydda miljön som helhet och människors hälsa i synnerhet bör ohälsosamma koncentrationer av skadliga förorenande ämnen i grundvatten undvikas, förebyggas eller minskas.

(3) För att skydda miljön som helhet och människors hälsa i synnerhet måste ohälsosamma koncentrationer av skadliga förorenande ämnen i grundvatten undvikas, förebyggas eller minskas.

Ändringsförslag 6

Skäl 6a (nytt)

(6a) Skyddet av grundvattnet kan i vissa områden kräva förändrade jord- eller skogsbruksmetoder, vilket skulle kunna leda till förlorade inkomster. Denna fråga bör beaktas vid utarbetandet av planerna för landsbygdsutveckling i den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken.

Motivering

Återinförande av ändring 8 från första behandlingen, antagen den 28 april 2005.

Det är endast nitrater och bekämpningsmedel som omfattas av bindande grundvattenkvalitetsnormer enligt bilaga I. Dessa ämnen frigörs huvudsakligen i samband med jordbruksverksamhet. Hur svårt, dyrt och tidskrävande det är att åstadkomma en minskning framgår av rapporterna om genomförandet av nitratdirektivet. Gemenskapsstöd måste därför tillhandahållas inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ändringsförslag 7

Skäl 13

(13) Medlemsstaterna bör tillåtas att under vissa omständigheter bevilja undantag från åtgärder för att hindra eller begränsa tillförsel av förorenande ämnen till grundvatten.

(13) Medlemsstater som under vissa omständigheter beviljar undantag från åtgärder för att hindra eller begränsa tillförsel av förorenande ämnen till grundvatten bör göra detta på grundval av lämpliga, klara och tydliga kriterier och motivera dessa undantag i sina förvaltningsplaner för avrinningsdistrikten.

Motivering

Skäl 13, som rådet lagt till i sitt förslag, är för vagt formulerat och ger ett intryck av att undantag skulle kunna beviljas godtyckligt. Ändringsförslaget är i linje med skäl 30 i ramdirektivet för vatten och skickar en tydlig signal om tydliga kriterier för undantag.

Ändringsförslag 8

Skäl 13a (nytt)

(13a) Det bör analyseras vilken inverkan de olika kvalitetsnormer för grundvatten (tröskelvärden) som medlemsstaterna tillämpar och som skall omdefinieras har på miljöskyddsnivån och på den inre marknadens funktion.

Motivering

Återinförande av ändring 9 från första behandlingen, antagen den 28 april 2005.

Detta krav från Europaparlamentet är så mycket mer angeläget då det enligt den gemensamma ståndpunkten är medlemsstaterna som skall bestämma om och för vilka ämnen i del B i bilaga II de skall fastställa gränsvärden.

Ändringsförslag 9

Skäl 13b (nytt)

(13b) Forskning bör bedrivas för att ta fram bättre kriterier för att garantera kvaliteten på och skyddet av grundvattnets ekosystem. Om det är nödvändigt bör resultaten av forskningen beaktas när direktivet genomförs eller ses över.

Motivering

Återinförande av ändring 95 från första behandlingen, antagen den 28 april 2005.

Ändringsförslag 10

Skäl 14a (nytt)

(14a) I enlighet med artikel 11.3 f i direktiv 2000/60/EG bör lagring och återvinning av grundvatten betraktas som ett tillåtligt förfarande om tillstånd erhållits och erkännas som en värdefull metod för vattenresursförvaltning.

Motivering

Återinförande av skäl 15, som antogs av Europaparlamentet vid första behandlingen. Konstgjord påfyllning av grundvattenförekomster används som ett naturligt regleringssystem genom att man lagrar ytvatten och på så vis kan jämna ut säsongsvariationerna i ytvattentillgången och tillhandahålla en stabil och hållbar källa för dricksvattenproduktion. Det måste betonas att sådan verksamhet skall vara tillåten om tillstånd erhållits.

Ändringsförslag 11

Artikel 2, led 3

3. betydande och ihållande uppåtgående trend: varje statistiskt signifikant ökning av koncentrationen av ett förorenande ämne, en grupp av förorenande ämnen eller en föroreningsindikator som utgör en miljörisk, för vilken behovet av att vända trenden har fastställts i enlighet med artikel 5.

3. betydande och ihållande uppåtgående trend: varje statistiskt och miljömässigt signifikant ökning av koncentrationen av ett förorenande ämne, en grupp av förorenande ämnen eller en föroreningsindikator i grundvattnet, för vilken behovet av att vända trenden har fastställts i enlighet med artikel 5.

Motivering

Återinförande av ändring 18 från första behandlingen, antagen den 28 april 2005.

Genom den föreslagna ändringen skulle medlemsstaterna tvingas koncentrera sina insatser på att vända trender som kan få miljömässigt signifikanta följder. Ett sådant grepp vore effektivt även ur ett miljö- och kostnadsperspektiv. Om frasen ”som utgör en miljörisk” inte togs bort skulle en tendens att förekomsten av vissa ämnen i vattnet ökade vara acceptabel.

Ändringsförslag 12

Artikel 2, led 4a (nytt)

4a. försämring: varje av mänsklig verksamhet förorsakad och bestående ökning av halterna av förorenande ämnen, oavsett hur liten den är, jämfört med status quo i grundvattnet.

Motivering

Återinförande av ändring 21 från första behandlingen, antagen den 28 april 2005.

Alla begrepp som används i lagtexten och som är nödvändiga för tolkningen av densamma och för direktivets stringens måste definieras. I ramdirektivet för vatten definieras endast begreppet ”förorening” i artikel 2.33. Detta skapar, även i ramdirektivet för vatten, oklarheter angående begreppen som skulle kunna få betydande konsekvenser för grundvattenskyddet.

Ändringsförslag 13

Artikel 2, led 4b (nytt)

4b. bakgrundsvärde: koncentration av ett ämne i en grundvattenförekomst som inte innebär några, eller endast obetydliga, mänskligt orsakade förändringar jämfört med ostörda förhållanden.

Motivering

Återinförande av ändring 22 från första behandlingen, antagen den 28 april 2005.

Alla begrepp som används i lagtexten och som är nödvändiga för tolkningen av densamma och för direktivets stringens måste definieras. Ordalydelsen har anpassats till den gemensamma ståndpunkten.

Ändringsförslag 14

Artikel 2, led 4c (nytt)

4c. baslinjekoncentration: den genomsnittliga koncentration av ett ämne i en grundvattenförekomst som uppmätts under referensåren 2007 och 2008 på grundval av de övervakningsprogram som inrättats i enlighet med artikel 8 i direktiv 2000/60/EG.

Motivering

Återinförande av ändring 24 från första behandlingen, antagen den 28 april 2005.

Alla begrepp som används i lagtexten och som är nödvändiga för tolkningen av densamma och för direktivets stringens måste definieras

Ändringsförslag 15

Artikel 3, punkt 1, stycke 1a (nytt)

Kvalitetsnormer för grundvatten och tröskelvärden som är tillämpliga på god kemisk status skall baseras på de human- och ekotoxikologiska kriterierna för den konkreta definitionen av begreppet förorening i artikel 2.33 i direktiv 2000/60/EG.

Motivering

Återinförande av ändring 27 från första behandlingen, antagen den 28 april 2005.

Kriterierna för tillåtna koncentrationer av förorenande ämnen i grundvattnet där god kemisk status ännu föreligger måste utgå från riskbegreppet i definitionen av förorening i artikel 2.33 i ramdirektivet för vatten. Vanlig yrkeskompetens säger att denna gräns bör definieras med hjälp av human- och ekotoxikologiska gränsvärden för grundvatten.

Ändringsförslag 16

Artikel 4, punkt 2, led a

a) de värden för kvalitetsnormerna för grundvatten som förtecknas i bilaga I och de relevanta tröskelvärden som fastställts i enlighet med artikel 3 och bilaga II inte överskrids vid någon övervakningspunkt i denna grundvattenförekomst eller grupp av grundvattenförekomster, eller

a) de värden för kvalitetsnormerna för grundvatten som förtecknas i bilaga I och de relevanta tröskelvärden som fastställts i enlighet med artikel 3 och bilaga II inte överskrids vid någon övervakningspunkt i denna grundvattenförekomst eller grupp av grundvattenförekomster och när det på grundval av relevanta övervakningsresultat inte finns några belägg för att de villkor som anges i punkt 2.3.2 i bilaga V till direktiv 2000/60/EG inte uppfylls, eller

Motivering

Tillgängliga uppgifter och övervakningsresultat för ytvatten och terrestra ekosystem bör användas systematiskt som komplement till den relativt knapphändiga information om den kemiska statusen som tillhandahålls på grundval av näten för övervakning. Bygger på ändringarna 29 och 65.

Ändringsförslag 17

Artikel 4, punkt 2, led b, led iii

iii) kraven i artikel 7.3 i direktiv 2000/60/EG är uppfyllda i tillämpliga delar i enlighet med punkt 4 i bilaga III till det här direktivet,

iii) kraven i artikel 7.3 i direktiv 2000/60/EG är uppfyllda i enlighet med punkt 4 i bilaga III till det här direktivet,

Motivering

Dessa ord bör strykas så att allt grundvatten som identifierats för uttag av dricksvatten alltid får fullständigt skydd. Återinför delar av parlamentets ändring 29 så att allt grundvatten som identifierats för uttag av dricksvatten alltid får fullständigt skydd.

Ändringsförslag 18

Artikel 4, punkt 2a (ny)

2a. Om i en grundvattenförekomst eller en grupp av grundvattenförekomster den naturliga, geogent betingade halten av förorenande ämnen eller föroreningsindikatorer, för vilka det finns tröskelvärden enligt bilaga II del B, överskrider dessa värden skall de naturliga halterna plus de föreskrivna tröskelvärdena markera övergången från god till dålig status.

Motivering

Återinförande av ändring 91 från första behandlingen, antagen den 28 april 2005.

Eftersom de mycket stora skillnaderna i fråga om naturliga halter i Europa inte kommer att kunna beaktas vid härledningen av kvalitetsnormer måste det fastställas vad som händer om de naturliga halterna, de så kallade bakgrundsvärdena, överstiger kvalitetsnormerna. I sådana fall bör de förhöjda naturliga halterna gälla som kvalitetsnorm/tröskelvärde.

Ändringsförslag 19

Artikel 4, punkt 2b (ny)

2b. Överensstämmelse med kvalitetsnormerna för grundvatten skall baseras på en jämförelse med det aritmetiska medelvärdet av övervakningsvärdena för varje provtagningspunkt i den grundvattenförekomst, eller den grupp av grundvattenförekomster, som enligt de analyser som skall utföras enligt artikel 5 i direktiv 2000/60/EG klassificerats som hotade. Mätvärden som härrör från enskilda provtagningspunkter och som inte uppfyller normerna skall i sådana fall vara utslagsgivande för klassificeringen endast om denna provtagningspunkt enligt sakkunnig prövning i enlighet med bilaga I och bilaga II till detta direktiv befunnits vara representativ för den förorening som grundvattenförekomsten eller en del av den utsätts för.

Motivering

Återinförande av ändring 28 från första behandlingen, antagen den 28 april 2005.

Den på provresultaten baserade indelningen av grundvattenförekomsten i god eller dålig status är en central beståndsdel i direktivet och måste därför regleras på ett entydigt sätt. Om en provtagningspunkt inte är representativ för grundvattenförekomsten eller åtminstone en del av denna kan den inte tas med i beräkningen. En grundvattenförekomsts klassificering kräver således alltid även en expertbedömning.

Ändringsförslag 20

Artikel 4a (ny)

Artikel 4a

 

Översyn av förteckningen över de kvalitetsnormer för grundvatten som anges i bilaga I och förteckningen över de tröskelvärden som medlemsstaterna skall fastställa enligt bilaga II

 

Fem år efter detta direktivs ikraftträdande och därefter med sex års mellanrum skall kommissionen

 

– se över förteckningen över de kvalitetsnormer för grundvatten som anges i bilaga I och förteckningen över de tröskelvärden som skall fastställas enligt bilaga II del B och då i synnerhet beakta den information som medlemsstaterna skall tillhandahålla i förvaltningsplanerna, tillsammans med vetenskapliga och tekniska framsteg samt ett yttrande från den kommitté som avses i

artikel 16.5 i direktiv 2000/60/EG,

 

– under särskilt beaktande av jämförbarheten hos de tröskelvärden som fastställts av medlemsstaterna, tröskelvärdenas inverkan på konkurrenssituationen i berörda näringslivssektorer, efterlevandet av de angivna tidsfristerna och bedömningen av de framsteg som gjorts i fråga om minskade grundvattenföroreningar, utarbeta en sammanfattande rapport och om nödvändigt lägga fram förslag till ett

direktiv om ändring av förteckningen över förorenande ämnen, grupper av förorenande ämnen och föroreningsindikatorer och/eller tillhörande koncentrationer av förorenande ämnen i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget.

Motivering

Återinförande av ändring 36 från första behandlingen, antagen den 28 april 2005.

Syftet med detta ändringsförslag är för det första att förteckningarna och kvalitetsnormerna för grundvatten (tröskelvärdena) skall ses över med jämna mellanrum och att Europaparlamentet skall inbegripas i lagstiftningsarbetet. För det andra är det helt nödvändigt att de tröskelvärden som medlemsstaterna skall fastställa blir föremål för en bedömning utifrån ett konkurrensperspektiv.

Ändringsförslagets ordalydelse har anpassats till terminologin och fristerna i den gemensamma ståndpunkten.

Ändringsförslag 21

Artikel 5, punkt 2

2. Medlemsstaterna skall vända trender som innebär en betydande risk för skada för kvaliteten hos akvatiska eller terrestra ekosystem, för människors hälsa eller för faktisk eller potentiell legitim användning av vattenmiljön, med hjälp av det åtgärdsprogram som avses i artikel 11 i direktiv 2000/60/EG, i syfte att successivt minska föroreningen av grundvattnet.

2. Medlemsstaterna skall vända trender som i förhållande till baslinjekoncentrationen innebär en betydande risk för skada för kvaliteten hos akvatiska eller terrestra ekosystem, för människors hälsa eller för faktisk eller potentiell legitim användning av vattenmiljön, med hjälp av det åtgärdsprogram som avses i artikel 11 i direktiv 2000/60/EG, i syfte att successivt minska föroreningen av grundvattnet och förhindra en försämring.

Motivering

Återinförande av ändring 38 från första behandlingen, antagen den 28 april 2005.

Åtgärdsprogrammen måste även förhindra en försämring. Se artikel 1.2 i den gemensamma ståndpunkten.

Ändringsförslag 22

Artikel 6, punkt 1, led a

a) alla nödvändiga åtgärder inriktade på att förebygga tillförsel av farliga ämnen till grundvatten; när medlemsstaterna identifierar sådana ämnen skall de i synnerhet beakta sådana farliga ämnen som hör till de familjer eller grupper av förorenande ämnen som avses i punkterna 1-6 i bilaga VIII till direktiv 2000/60/EG, samt, om de anses vara farliga, ämnen som hör till de familjer eller grupper av förorenande ämnen som avses i punkterna 7–9 i den bilagan,

a) alla åtgärder som är nödvändiga för att förebygga tillförsel av farliga ämnen till grundvatten; när medlemsstaterna identifierar sådana ämnen skall de i synnerhet beakta sådana farliga ämnen som hör till de familjer eller grupper av förorenande ämnen som avses i punkterna 1-6 i bilaga VIII till direktiv 2000/60/EG, samt, om de anses vara farliga, ämnen som hör till de familjer eller grupper av förorenande ämnen som avses i punkterna 7–9 i den bilagan; ämnen som inom ramen för ett tillståndsförfarande i EU blivit tillåtna på grundval av en riskbedömning för grundvatten eller på grund av att de ligger inom ett försiktighetsvärde för grundvattnets renhet, eller ämnen som är föremål för ett sådant tillståndsförfarande, skall inte klassificeras som farliga enligt detta direktiv,

Motivering

Om ett ämne i samband med ett av gemenskapslagstiftningen reglerat tillståndsförfarande efter omfattande studier redan befinns vara säkert och riskfritt för grundvattnet och om dess användning tillåts via noga definierade användningsföreskrifter vore det motsägelsefullt att klassificera samma ämne som ”farligt” i andra delar av gemenskapslagstiftningen. Därför bör gemenskapslagstiftningens konsekvens upprätthållas med den föreslagna ändringen.

Frasen ”inriktade på” skapar rättslig osäkerhet och försvagar gällande ordning enligt direktiv 80/68/EEG. Med ändringsförslaget återinför parlamentet sin ståndpunkt i fråga om artikel 6 från första behandlingen och bringar lagstiftningen i överensstämmelse med artiklarna 3 och 4 i det befintliga grundvattendirektivet 80/68/EEG.

Ändringsförslag 23

Artikel 6, punkt 1, led b

b) för sådana förorenande ämnen som förtecknas i bilaga VIII till direktiv 2000/60/EG men inte anses farliga och alla andra icke-farliga förorenande ämnen som inte förtecknas i den bilagan men som av medlemsstaterna anses utgöra en befintlig eller potentiell risk för förorening, alla åtgärder som är nödvändiga för att begränsa tillförsel till grundvatten, för att garantera att sådan tillförsel inte förorsakar försämring av god kemisk grundvattenstatus, inte förorsakar betydande och ihållande uppåtgående trender i koncentrationen av förorenande ämnen i grundvatten och inte på annat sätt förorsakar förorening av grundvatten. Vid sådana åtgärder skall hänsyn tas till fastställd bästa praxis, inbegripet bästa miljöpraxis och bästa tillgängliga teknik enligt tillämplig gemenskapslagstiftning.

b) för sådana förorenande ämnen som förtecknas i bilaga VIII till direktiv 2000/60/EG men inte anses farliga och alla andra icke-farliga förorenande ämnen som inte förtecknas i den bilagan men som av medlemsstaterna anses utgöra en befintlig eller potentiell risk för förorening, alla åtgärder som är nödvändiga för att begränsa tillförsel till grundvatten, för att garantera att sådan tillförsel inte förorsakar försämring av grundvattnet. Vid sådana åtgärder skall hänsyn åtminstone tas till fastställd bästa praxis, inbegripet bästa miljöpraxis och bästa tillgängliga teknik enligt tillämplig gemenskapslagstiftning.

Motivering

Att förhindra ny försämring och nya föroreningar av grundvattnet genom ny tillförsel är det viktigaste regleringsområdet i detta direktiv (och i direktiv 80/68/EEG, som upphör att gälla 2013). Den i denna förbindelse tillämpliga utsläppsprincipen bör vara tätt knuten till försiktighetsprincipen och till principerna att förebyggande åtgärder skall vidtas och att miljöförstöring skall hejdas, i enlighet med EG-fördraget.

Ändringsförslag 24

Artikel 6, punkt 1, stycke 2

Medlemsstaterna får i syfte att fastställa åtgärder enligt a eller b som ett första steg identifiera under vilka omständigheter de förorenande ämnen som förtecknas i bilaga VIII till direktiv 2000/60/EG, särskilt väsentliga metaller och deras föreningar enligt punkt 7 i den bilagan, skall anses farliga eller icke farliga.

utgår

Motivering

Texten bör utgå eftersom den skapar förvirring. Förfaranden för att identifiera farliga ämnen finns tydligt fastställda i det befintliga direktivet och i ramdirektivet för vatten. De definitioner som finns i ramdirektivet för vatten samt fastställda gemenskapsförfaranden för att identifiera farliga ämnen måste respekteras i fråga om grundvatten.

Ändringsförslag 25

Artikel 6, punkt 1, stycke 2a (nytt)

Åtgärdsprogrammen får innefatta lämpliga rättsliga, administrativa eller avtalsmässiga åtgärder.

Motivering

Återinförande av ändring 40 från första behandlingen, antagen den 28 april 2005.

Inom grundvattenskyddet har förutom rättsliga och administrativa åtgärder även frivilliga och avtalsmässiga åtgärder på samarbetsbasis alltmer börjat slå igenom. För att grundvattenskyddet skall uppnå sitt syfte, och i enlighet med proportionalitetsprincipen, bör avtalsmässiga och samarbetsbaserade instrument ha företräde när dessa i lika hög grad bidrar till att målen uppnås.

Ändringsförslag 26

Artikel 6, punkt 2

2. Tillförsel av förorenande ämnen från diffusa föroreningskällor med effekter på grundvattnets kemiska status skall beaktas när det är tekniskt möjligt.

utgår

Motivering

Dessa ord bör utgå eftersom de försvagar kontrollen av diffusa föroreningskällor och skapar rättslig osäkerhet. Mycket små mängder av förorenande ämnen, som inte utgör någon risk, omfattas redan av undantagen i punkt 3 a–d.

Ändringsförslag 27

Artikel 6, punkt 3, led f

f) är resultatet av ingrepp i ytvatten, bland annat i syfte att mildra effekterna av översvämningar och torka och för förvaltning av vatten och vattenvägar, även på internationell nivå. Sådan verksamhet, exempelvis skärning, muddring, flyttning och deponering av sediment i ytvatten, skall utföras i enlighet med allmänna bindande regler och i förekommande fall med tillstånd och godkännanden som utfärdats på grundval av sådana regler, vilka utformats av medlemsstaterna för detta ändamål, under förutsättning att sådan tillförsel inte äventyrar uppnåendet av de miljömål som upprättats för de berörda vattenförekomsterna i enlighet med artikel 4.1 b ii i direktiv 2000/60/EG.

f) är resultatet av ingrepp i ytvatten, bland annat i syfte att mildra effekterna av översvämningar och torka och för förvaltning av vatten och vattenvägar, även på internationell nivå. Sådan verksamhet, exempelvis skärning, muddring, flyttning och deponering av sediment i ytvatten, skall utföras i enlighet med allmänna bindande regler och i förekommande fall med tillstånd och godkännanden som utfärdats på grundval av sådana regler, vilka utformats av medlemsstaterna för detta ändamål, under förutsättning att sådan tillförsel inte äventyrar uppnåendet av de miljömål som upprättats för de berörda vattenförekomsterna i enlighet med artikel 4.1 b i direktiv 2000/60/EG.

Motivering

Hela punkt 1 b är av betydelse, alltså inte bara led ii utan även led i om förebyggande och led iii om tendens till ökning som orsakas av mänsklig verksamhet.

Ändringsförslag 28

Artikel 6, punkt 3, stycke 1a (nytt)

 

Undantagen enligt leden a–f får endast beviljas då de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna har fastställt att grundvattnet, och framför allt dess kvalitet, övervakas.

Motivering

Återinförande av ändring 46 från första behandlingen, antagen den 28 april 2005.

Detta förbehåll (hämtat från direktiv 80/68/EEG) för övervakning av utsläpp som kan utgöra en fara för grundvattnet har inte tagits med vare sig i direktiv 2000/60/EG eller i detta direktiv. Det är emellertid det viktigaste instrumentet för genomförandet och tillämpningen av försiktighetsbestämmelserna. Artikel 8 i direktiv 2000/60/EG avser endast en allmän kvalitetsövervakning av grundvattenförekomstens status, och därför kan sådana utsläpp i regel inte omfattas.

Ändringsförslag 29

Artikel 6, punkt 4

4. Medlemsstaternas behöriga myndigheter skall föra en förteckning över de undantag som avses i punkt 3 för anmälan till kommissionen på begäran.

4. Medlemsstaternas behöriga myndigheter skall föra en förteckning över de undantag som avses i punkt 3 för anmälan till kommissionen på begäran och översända en sammanfattning av undantagen som komplement till de åtgärdsprogram som avses i artikel 11 i direktiv 2000/60/EG.

Motivering

I enlighet med den allmänna principen i ramdirektivet för vatten måste undantag alltid rapporteras.

Ändringsförslag 30

Artikel 6a (ny)

Artikel 6a

 

Mätmetoder

 

1. Varje medlemsstat skall till kommissionen överlämna en fullständig beskrivning av mätmetoder för varje ämne för vilket en kvalitetsnorm för grundvatten fastställts på gemenskapsnivå eller nationell nivå.

 

2. Kommissionen skall avgöra om mätmetoderna verkligen är helt jämförbara och om skillnaderna mellan metoderna kan leda till snedvridningar med åtföljande risk för att direktivet tillämpas oriktigt eller på ojämlika villkor inom gemenskapen. Lokala klimatförhållanden och jordarter skall vara avgörande faktorer.

 

3. Kommissionen skall mot bakgrund av resultaten godkänna eller förkasta mätmetoderna som medlemsstaterna har lämnat uppgifter om.

 

4. Om kommissionen förkastar de mätmetoder som en medlemsstat har lämnat uppgifter om skall denna medlemsstat lämna uppgifter om omarbetade mätmetoder för godkännande av kommissionen i enlighet med bestämmelserna i punkterna 1–3.

 

5. Godkända mätmetoder skall vara färdiga att tas i bruk i alla medlemsstater från och med det datum som anges i artikel 8 i direktiv 2000/60/EG.

Motivering

Återinförande av ändring 41 från första behandlingen, antagen den 28 april 2005.

Enighet om förfarandena för mätning av grundvattenföroreningarna är av väsentlig betydelse för att detta direktiv skall genomföras enhetligt och rättvist. Alla medlemsstater bör mäta föroreningarna på grundval av jämförbara tröskelvärden. Kommissionen bör därför ha behörighet att godkänna mätmetoder om dessa är likvärdiga i fråga om miljömålen.

Ändringsförslag 31

Artikel 6b (ny)

Artikel 6b

 

Studier och spridning

 

Kommissionen skall i samförstånd med medlemsstaterna främja spridning av kända metoder för att mäta och beräkna parametrar för beskrivning och kontroll av akvifererna och främja nya studier för förbättring av tillgänglig teknik för övervakning och förvaltning av grundvattenförekomsterna och kvaliteten på dessa, även med avseende på grundvattnens ekosystem.

Motivering

Återinförande av ändring 100 från första behandlingen, antagen den 28 april 2005.

Europaparlamentet anser det nödvändigt att forskning i grundvattnens ekosystem får bättre stöd inom ramen för gemenskapens forskningsprogram.

Ändringsförslag 32

Artikel 6c (ny)

 

Artikel 6c

 

Skydd av hälsobrunnar och naturliga mineralvattenkällor

 

Kommissionen och medlemsstaterna skall utarbeta gemensamma metoder för att fastställa skyddsområden kring de akviferer som utgör källor till hälsobrunnar och naturliga mineralvattenkällor, så att hänsyn tas till dessa områden när industriell verksamhet och bebyggelse planeras.

Motivering

Hälsobrunnar och naturliga mineralvattenkällor omfattas inte av kommissionens förslag, trots att vattnet där har den högsta kvaliteten i EU. Man måste besluta om ett särskilt skydd för akviferer som utgör källor till dessa och vidta förebyggande åtgärder för ytvattnet i de områdena.

Ändringsförslag 33

Artikel 8

Bilagorna II, III och IV får anpassas till vetenskapliga och tekniska framsteg i enlighet med det förfarande som avses i artikel 21.2 i direktiv 2000/60/EG, med beaktande av perioden för översyn och uppdatering av förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt enligt artikel 13.7 i det direktivet.

Bilaga II del A samt bilagorna III och IV får anpassas till vetenskapliga och tekniska framsteg i enlighet med det förfarande som avses i artikel 21.2 i direktiv 2000/60/EG, med beaktande av perioden för översyn och uppdatering av förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt enligt artikel 13.7 i det direktivet.

Motivering

Återinförande av ändring 55 från första behandlingen, antagen den 28 april 2005.

Del A bör omfattas av kommittéförfarandet, men inte del B. Del B i bilaga II, som omformulerats av rådet, innehåller en förteckning över de ämnen för vilka medlemsstaterna skall fastställa kvalitetsnormer för grundvatten (tröskelvärden). Denna förteckning kan inte ändras genom kommittéförfarande utan endast genom att Europaparlamentet inbegrips i ett medbeslutandeförfarande enligt artikel 251 i fördraget.

Ändringsförslag 34

Artikel 8, stycke 1a (nytt)

 

Rådet skall fastställa gemensamma metoder för att klassificera akviferer som en förberedelse inför genomförandet av programmet Inspire. Medlemsstaterna skall börja sammanställa uppgifter för detta ändamål så snart detta direktiv trätt i kraft.

Motivering

Det är nödvändigt att fastställa en metod för insamling av uppgifter så att programmet Inspire kan starta. Detta program, som för närvarande behandlas av parlamentet, går ut på att presentera grundvattenförekomster i digital form. Medlemsstaterna måste därför börja samla in uppgifter enligt en given metod.

Ändringsförslag 35

Artikel 10, styckena 1a och 1b (nya)

 

Kommissionen skall utarbeta en rapport i vilken den för respektive medlemsstat framför allt skall bedöma om direktivet lett till olika miljöskyddsnivåer, försämringar av grundvattnet eller snedvridning av konkurrensen.

 

På grundval av slutsatserna i denna rapport skall kommissionen vid behov senast den 31 december 2015 lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet.

Ändringsförslag 36

Bilaga I, punkt 1, tabell, kolumn 3, rad 1, kommentar

För sådan verksamhet som omfattas av direktiv 91/676/EEG skall de program och åtgärder som krävs för detta värde (dvs. 50 mg/l) överensstämma med det direktivet.1

utgår

_____________________

1 Verksamhet utanför tillämpningsområdet för direktiv 91/676/EEG omfattas inte av denna bestämmelse.

 

Motivering

Återinförande av ändring 60 från första behandlingen, antagen den 28 april 2005.

Denna kommentar skulle tillsammans med fotnoten kunna innebära att olika krav ställs på olika näringslivssektorer i fråga om föroreningar genom nitrater. Europaparlamentet är lika kritiskt till detta som vissa medlemsstater. Denna kommentar skapar osäkerhet angående rättsläget.

Ändringsförslag 37

Bilaga I, punkt 1, tabell, kolumn 3, rad 2, kommentar (ny)

 

Kvalitetsnormen gäller alla grundvattenförekomster, utom i de fall då dricksvattennormerna för pesticider och deras relevanta metaboliter är strängare än 0,1 mikrogram/l. För dessa områden gäller dricksvattennormerna. Den totala koncentrationen av pesticider och deras metaboliter i alla grundvattenförekomster får inte överstiga 0,5 mikrogram/l.

Motivering

Återinför ändringsförslag 62 som antogs av Europaparlamentet vid första behandlingen. Kvalitetsnormer för pesticider/metaboliter i dricksvatten kan vara lägre än 0,1 mikrogram/l. I sådana fall skall den strängare normen gälla. I direktiv 98/83/EG fastställs ett tröskelvärde för summan av pesticider och därmed relaterade ämnen. Denna tröskel skall också inbegripas i detta direktiv för att garantera ett korrekt skydd av grundvattnet.

Ändringsförslag 38

Bilaga I, tabell, fotnot 3

3 Med totalt avses summan av alla enskilda bekämpningsmedel som upptäcks och kvantifieras vid övervakningsförfarandet.

3 Med totalt avses summan av alla enskilda bekämpningsmedel som upptäcks och kvantifieras vid övervakningsförfarandet inbegripet relevanta metaboliter, nedbrytnings- och reaktionsprodukter.

Motivering

Ny text från rådet. Utan detta tillägg blir texten i fotnoten obegriplig.

Ändringsförslag 39

Bilaga II, del B, punkt 1

1. Ämnen eller joner som kan förekomma både naturligt och till följd av mänsklig verksamhet

1. Ämnen eller joner som kan förekomma både naturligt och till följd av mänsklig verksamhet

Arsenik

Arsenik

Kadmium

Kadmium

Bly

Bly

Kvicksilver

Kvicksilver

Ammonium

Ammonium

Klorid

 

Sulfat

 

 

1a. Indikatorer som kan förekomma både naturligt och till följd av mänsklig verksamhet

 

Klorid

 

Sulfat

Motivering

Återinförande av ändring 90 från första behandlingen, antagen den 28 april 2005.

Klorid och sulfat är inga förorenande ämnen, och detta bör komma tydligt till uttryck.

Ändringsförslag 40

Bilaga III, punkt 4, led -a (nytt)

-a) effekterna av de förorenande ämnena i grundvattnet,

Motivering

Detta är en förutsättning för kraven i leden a–d.

Ändringsförslag 41

Bilaga IV, del B, inledningen

Enligt artikel 5 skall medlemsstaterna vända identifierade betydande och ihållande uppåtgående trender som innebär en risk för skada på förbundna akvatiska ekosystem, direkt beroende terrestra ekosystem, människors hälsa eller faktisk eller potentiell legitim användning av vattenmiljön och därvid beakta följande krav:

Enligt artikel 5 skall medlemsstaterna vända identifierade betydande och ihållande uppåtgående trender och därvid beakta följande krav:

Motivering

Grundvattnets ekosystem måste som sådant skyddas mot föroreningar och försämring. Se artikel 4 i direktiv 2000/60/EG, artikel 1 i rådets gemensamma ståndpunkt och rådets motivering under II, ”mål”, där det slås fast att försiktighet är särskilt viktigt eftersom det både tar lång tid och är svårt att återställa grundvattenkvaliteten, även efter det att föroreningskällan avlägsnats.

Ändringsförslag 42

Bilaga IV, del B, punkt 1, led c

c) ökningstakten hos trenden och möjligheten att vända trenden är sådana att en senare utgångspunkt för åtgärder för att vända trenden ändå skulle innebära att sådana åtgärder så kostnadseffektivt som möjligt skulle kunna förebygga eller åtminstone i görligaste mån mildra varje miljömässigt betydande skadlig förändring i grundvattenkvaliteten.

utgår

Motivering

Av försiktighetsskäl kan detta undantag inte godtas, se även motiveringen till ändringsförslag 28. En fara kan inte identifieras utan att åtgärder vidtas.

Ändringsförslag 43

Bilaga IV, del B, punkt 1, stycke 2

För verksamhet som omfattas av direktiv 91/676/EEG skall utgångspunkten för genomförande av åtgärder för att vända betydande och ihållande uppåtgående trender fastställas i överensstämmelse med det direktivet och direktiv 2000/60/EG.

utgår

Motivering

I bilaga IV regleras vändandet av trender, som är ett viktigt försiktighetsinstrument. Det bör inte finnas olikheter i bestämmelserna för de berörda näringslivssektorerna. Se även motiveringen till ändringsförslaget till kolumn 3, ”kommentar”, i tabellen i bilaga I. I enlighet med föredragandens ändringsförslag 36 och med Europaparlamentets ändring 60 som antogs vid den första behandlingen den 28 april 2005.

MOTIVERING

På grund av de långa diskussionerna och de tekniska klargörandena efter vattendirektivets ikraftträdande hade Europaparlamentet förväntat sig ett bättre direktiv för grundvattenskydd, som skulle leda till ett tydligt, målinriktat och genomförbart regelverk. Europaparlamentet anser att varken kommissionens förslag eller rådets gemensamma ståndpunkt uppfyller artikel 17 i direktiv 2000/60/EG.

De punkter Europaparlamentet är mest kritiskt mot är följande:

 Den gemensamma ståndpunkten innehåller endast ett fåtal avsevärda förbättringar av grundvattenskyddet jämfört med gällande lagstiftning i ramdirektivet om vatten (2000/60/EG) och rådets direktiv 80/68/EEG av den 17 december 1979 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen, vilket dock endast gäller till 2013.

 Man tar ingen hänsyn till grundvattnet som självständigt ekosystem.

 Kraven som rör skydd av grundvatten grundar sig därför inte heller på bevarandet av ett så opåverkat grundvatten som möjligt.

 Därför kan man inte längre garantera en god dricksvattenkvalitet för grundvattnet, som i många delar av Europa kan tas direkt från källan utan att renas.

 Principen om ett heltäckande och förebyggande grundvattenskydd överges till förmån för ett grundvattenskydd som är mottagarorienterat och uppdelat.

 Det saknas en klar åtskillnad mellan förebyggande åtgärder och efterbehandling. Det viktigaste tillämpningsområdet för dotterdirektivet om grundvatten måste vara förebyggande åtgärder, det vill säga att nya utsläpp inte genast får bli till saneringsfall (gamla föroreningar).

 För medlemsstaterna skapas ett stort bedömningsutrymme, särskilt när det gäller bedömning av grundvattnets kemiska status, kriterierna för motverkande av uppåtgående trender och fastställande av utgångspunkter för att motverka trender.

 På detta sätt förhindras redan från början ett homogent genomförande av både ramdirektivet om vatten och detta dotterdirektiv – till exempel bestämmelserna om trender.

 Dessutom försvåras eller omöjliggörs en EU‑omfattande jämförbarhet, både när det gäller tröskelvärden och när det gäller bedömningen av kemisk grundvattenstatus och möjliga skydds- eller saneringsåtgärder, även för förhållanden som annars är jämförbara.

 Det största grundvattenproblemet som kunde identifieras vid inventeringen – nitratföroreningen av grundvattnet – överlåts praktiskt taget helt åt nitratdirektivet.

 Dessutom förekommer många begrepp och faktauppgifter som inte förklaras, och den gemensamma ståndpunkten är på vissa ställen svårbegriplig och abstrakt.

 Enligt artikel 17 i vattendirektivet krävs en precisering av principen att bedömningen av god kemisk grundvattenstatus i första hand skall göras på grundval av kvalitetsnormer. Denna precisering har uteblivit. Även kriterierna för fastställandet av de nationella tröskelvärdena borde ha varit mer konkreta, för att uppnå efterbehandlingsbestämmelser eller skyddsnivåer som kan jämföras med dem för ytvatten, trots att grundvattnet är vår vanligaste vattenförekomst och utgör den egentliga dricksvattenreserven.

Eftersom medlemsstaterna får ett stort bedömningsutrymme frågar vi oss varför dotterdirektivet om grundvatten i form av denna gemensamma ståndpunkt är nödvändigt som europeisk lagstiftning. De mycket vaga och tolkningskrävande formuleringarna överensstämmer inte heller med principen om bättre lagstiftning, som bör prägla den europeiska lagstiftningen. De leder inte till någon förenkling av lagstiftningen, och de främjar ännu mindre genomförbarheten i medlemsstaterna.

Det positiva med den gemensamma ståndpunkten är att det sätts en viss press på medlemsstaterna att agera tack vare kravet på att fastställa nationella tröskelvärden för de ämnen som anges i del B i bilaga II. Erfarenheterna av genomförandet av nitratdirektivet i medlemsstaterna visar dock att denna förhoppning endast kan infrias efter tidskrävande och utdragna överträdelseförfaranden mot medlemsstaterna.

För att kunna godta den gemensamma ståndpunkten anser därför Europaparlamentet att det är nödvändigt med mer långtgående förbättringar enligt ändringsförslagen.

1)  Grundvattnets ekosystem i samband med skyddsmålen

I det nya grundvattendirektivet måste utsläppsstrategin från det gamla grundvattendirektivet (80/68/EEG) övertas i sin helhet så att grundvattenskyddet baseras på försiktighetsprincipen, vilket omfattar åtgärder för att förhindra eller begränsa risken för att grundvattnet försämras på grund av nya utsläpp. Enligt artikel 4 i direktiv 2000/60/EG är målet att skydda själva grundvattnets ekosystem mot förorening och försämring.

2)  Förorening/försämring

I nära anknytning till detta står klarheten över de begrepp som används. Vattendirektivets förbud mot försämring måste genomföras mer konsekvent. Dessutom är det viktigt att definiera begreppet ”försämring” i artikel 2 i detta direktiv. På så sätt kan oklarheterna kring begreppen förorening och försämring redas ut, vilket i direktiv 2000/60/EG inte har skett med önskad tydlighet. Detta gäller också bestämmelserna i artikel 6.1 b. När det gäller de ämnen som avses i bilaga VIII till direktiv 2000/60/EG skulle det enligt formuleringen i den gemensamma ståndpunkten vara tillåtet att fylla på grundvattnet med nya indirekta föroreningar tills gränsvärdet för dålig kemisk status har uppnåtts. Europaparlamentet har redan i första behandlingen motsatt sig detta genom ett flertal ändringsförslag. Trots att dessa förorenande ämnen utgör en reell eller potentiell risk för föroreningar skulle denna bestämmelse innebära en fara för att det uppstår nya saneringsfall (gamla föroreningar). Detta motsvarar inte någon strikt förebyggande strategi och står i strid mot förbudet mot direkta utsläpp i artikel 11.3 j i direktiv 2000/60/EG och artikel 6.1 a i den gemensamma ståndpunkten. I praktiken skulle detta innebära att direkta utsläpp av dessa förorenande ämnen är förbjudna, dock inte om ämnena först sipprat genom en markpassage oavsett markförhållanden.

3)  Förhållandet mellan vattenskyddsdirektiven och nitratdirektivet

Både den första inventeringen av genomförandet av vattendirektivet och betänkandet om direktiv 91/676/EEG, det så kallade nitratdirektivet, för perioden 2000–2003 visar att de åtgärder som vidtagits, däribland bestämmelserna om att eftersträva god jordbrukspraxis, inte har lett till någon tydlig minskning av grundvattenföroreningarna i avrinningsdistrikt som används inom jordbruket. Både nitratdirektivet, vattendirektivet och dotterdirektivet om grundvatten innehåller krav på jordbruket. Därför är det mycket viktigt att vi undviker dubbla bestämmelser och klargör hur de olika direktiven förhåller sig till varandra. De bestämmelser i denna fråga som finns med i den gemensamma ståndpunkten – kommentaren i bilaga I och bestämmelserna i bilaga IV – uppfyller enligt föredraganden inte dessa krav. Dessa bestämmelser leder till ytterligare oklarheter och ger utrymme för tolkningar. Europaparlamentet tillbakavisar detta och anser tvärtom att det är nödvändigt att jordbruket erhåller gemenskapsstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, eftersom det är en näringsgren som huvudsakligen berörs av dessa bestämmelser.

4)  Nationella tröskelvärden/revisionsklausul

Enligt den gemensamma ståndpunkten läggs hela ansvaret på medlemsstaterna för att fastställa kvalitetsnormer för grundvatten (tröskelvärden) för de ämnen som tas upp i bilaga II, del B, som skall gälla som kriterier för bedömning av god kemisk grundvattenstatus och för att motverka trender som visar på ökande föroreningar av grundvattnet. Enligt föredraganden omintetgörs därmed målet med ett omfattande grundvattenskydd; om direktivet genomförs på olika sätt i varje medlemsstat kommer detta ofrånkomligen att leda till en snedvridning av konkurrensen.

Den europeiska lagstiftningen måste ha som mål att skapa enhetliga europeiska bestämmelser.

Europaparlamentet är övertygat om att det därför är särskilt viktigt att bestämmelsernas verkan och effektivitet kontrolleras efter en viss tid. Denna kontroll måste också innehålla den förteckning över miljöfarliga ämnen, de kvalitetsnormer för grundvatten och de tröskelvärden som finns i bilagorna I och II och om nödvändigt leda till en omarbetning av detta direktiv under medverkan av Europaparlamentet i ett medbeslutandeförfarande enligt artikel 251 i fördraget.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om skydd för grundvatten mot föroreningar

Referensnummer

12062/1/2005 – C6-0055/2006 – 2003/0210 (COD)

Parlamentets första behandling
P-nummer

28.4.2005

P6_TA(2005)0145

Kommissionens förslag

KOM(2003)0550 – C5-0447/2003

Kommissionens ändrade förslag

KOM(2005)0282

Mottagande av den gemensamma ståndpunkten: tillkännagivande i kammaren

15.2.2006

Ansvarigt utskott
  Tillkännagivande i kammaren

ENVI
8.10.2003

Föredragande
  Utnämning

Christa Klaß
27.7.2004

 

Tidigare föredragande

 

 

Behandling i utskott

22.2.2006

25.4.2006

 

 

 

Antagande

25.4.2006

Slutomröstning: resultat

+:
–:

0:

50

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Liam Aylward, Johannes Blokland, John Bowis, Frederika Brepoels, Hiltrud Breyer, Dorette Corbey, Chris Davies, Avril Doyle, Mojca Drčar Murko, Edite Estrela, Jillian Evans, Karl-Heinz Florenz, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Gyula Hegyi, Dan Jørgensen, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Urszula Krupa, Aldis Kušķis, Marie-Noëlle Lienemann, Jules Maaten, Riitta Myller, Péter Olajos, Dimitrios Papadimoulis, Vittorio Prodi, Frédérique Ries, Dagmar Roth-Behrendt, Guido Sacconi, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Jonas Sjöstedt, Bogusław Sonik, María Sornosa Martínez, Antonios Trakatellis, Thomas Ulmer, Anja Weisgerber, Åsa Westlund och Anders Wijkman.

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Margrete Auken, Bairbre de Brún, Christofer Fjellner, Vasco Graça Moura, Jutta D. Haug, Henrik Lax, Miroslav Mikolášik, Alojz Peterle, Pál Schmitt, Claude Turmes och Glenis Willmott

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

 

Ingivande

27.4.2006

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

...