Betänkande - A6-0279/2006Betänkande
A6-0279/2006

BETÄNKANDE om Republiken Österrikes initiativ inför antagandet av rådets akt om ändring av Europols tjänsteföreskrifter

15.9.2006 - (5428/2006 – C6‑0073/2006 – 2006/0804(CNS)) - *

Utskottet för medborgerliga fri‑ och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Claude Moraes

Förfarande : 2006/0804(CNS)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A6-0279/2006
Ingivna texter :
A6-0279/2006
Debatter :
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om Republiken Österrikes initiativ inför antagandet av rådets akt om ändring av Europols tjänsteföreskrifter

(5428/2006 – C6‑0073/2006 – 2006/0804(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Republiken Österrikes initiativ (5428/2006)[1],

–   med beaktande av artikel 44 i rådets akt av den 3 december 1998 om antagande av tjänsteföreskrifter för anställda vid Europol (nedan kallad tjänsteföreskrifterna),

–   med beaktande av artikel 39.1 i EU‑fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6‑0073/2006),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet – Demokratisk kontroll över Europol (KOM(2002)0095),

–   med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 30 maj 2002 om Europols framtida utveckling och fullständiga integration i Europeiska unionens institutionella system[2],

–   med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 10 april 2003 om Europols framtida utveckling[3],

–   med beaktande av sin ståndpunkt av den 7 juli 2005 om Storhertigdömet Luxemburgs initiativ inför antagandet av rådets beslut om justering av grundlöner och tillägg för Europols personal[4],

–   med beaktande av artiklarna 93 och 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri‑ och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6‑0279/2006), och av följande skäl:

A. Europaparlamentet har varken rådfrågats eller informerats om åtgärderna som rör Europols arbete och organisation, Europols nuvarande verksamhet eller framtida program för att bemöta unionens och medlemsstaternas behov. Bristen på information gör att parlamentet inte kan bedöma hur relevant eller lämpligt förslaget till beslut är. Det är ytterst angeläget att Europol omvandlas till ett EU-organ för att bidra till ökad insyn och bättre kontroll. Rådet tar emellertid inte sitt ansvar med sin blockerande inställning i detta avseende.

1.  Europaparlamentet förkastar Republiken Österrikes initiativ.

2.  Europaparlamentet uppmanar Republiken Österrike att dra tillbaka sitt initiativ.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen och Republiken Österrikes regering parlamentets ståndpunkt.

  • [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.
  • [2]  EUT C 187 E, 7.8.2003, s. 144.
  • [3]  EUT C 64 E, 12.3.2004, s. 588.
  • [4]  EUT C 157 E, 6.7.2006, s. 450.

MOTIVERING

Europaparlamentet har rådfrågats om Republiken Österrikes initiativ inför antagandet av rådets akt om ändring av Europols tjänsteföreskrifter.

Syftet med det österrikiska förslaget är att ändra reglerna för samtliga anställdas tjänsteperioder. Dessutom är avsikten att förslaget, som skall antas enhälligt av rådet, skall uppdatera tjänsteföreskrifterna, särskilt i fråga om anställningsförhållandena för dem som arbetar på styrekonomens kontor och för styrelsens sekretariat.

Europaparlamentet är medvetet om att Europol är en mycket viktig del i EU:s säkerhetsstruktur. Samarbetet och utbytet av information om brottsanalys och organiserad brottslighet har förbättrats. Föredraganden anser att medlemsstaterna måste använda gemensamma normer om samarbetet i säkerhetsfrågorna i EU skall förbättras ytterligare, och att detta bara kan åstadkommas om Europol blir ett renodlat EU‑organ. Europols utveckling står på Europeiska kommissionens dagordning[1] och kommissionen kan komma att lägga fram ett förslag om att omvandla denna mellanstatliga organisation till ett EU‑organ under andra halvåret 2006. Omorganisationen av Europol verkar också vara en av de mest prioriterade frågorna vid rådets (rättsliga och inrikes frågor) möten. Rådets arbetsgrupp håller på att utarbeta alternativ för reformen och de kommer att läggas fram för mötet med rådet (rättsliga och inrikes frågor) senast den 1 juni 2006[2]. Europols mandat måste ändras för att organisationen skall bli effektivare och för att förbättra det gränsöverskridande polissamarbetet.

Det är, naturligtvis, mycket viktigt för organisationens stabilitet att tjänsteföreskrifterna förbättras och uppdateras, eftersom detta skulle bidra till att skapa en bättre arbetsmiljö. Föredraganden anser emellertid att detta förslag måste granskas i ett mer övergripande perspektiv med hänsyn till den senaste händelseutvecklingen i fråga om Europol. Som nämndes tidigare håller denna organisation på att reformeras och detta av goda skäl.

Europaparlamentet har flera gånger insisterat på att Europol måste präglas av demokratisk kontroll, uppgiftsskydd, öppenhet (tillgång till handlingar) och av ansvar. Hittills har rådet inte tagit upp dessa frågor. Den övergripande reformen av Europol kommer att få föredragandens stöd i den utsträckning den löser dessa frågor. Men i nuläget verkar det inte vara förenligt med våra krav att utarbeta ett yttrande om det initiativ som parlamentet tillfrågas om här.

Det krävs större öppenhet för att förstärka Europols roll som EU:s organ för polissamarbete. Alla kommande förslag om Europols framtid måste behandla de frågor som beskrivs närmare i det följande och endast då kan Europaparlamentet yttra sig. Vissa delar är av avgörande betydelse för parlamentet och de kan användas som en bra utgångspunkt för reflektion:

1. Ändringsprotokollen till Europolkonventionen

Det är viktigt att notera att den ursprungliga Europolkonventionen, som undertecknades den 26 juli 1995, har ändrats genom tre protokoll[3] som hittills inte har ratificerats av alla medlemsstater och som alltså inte har kunnat träda i kraft. Avsikten med dessa protokoll är att förstärka Europols roll som EU:s centrala polis‑ och rättsorganisation. De behandlar de problem som medlemsstaterna fastställt i sitt dagliga samarbete med Europol och i samarbetet mellan Europol och tredje partner[4]. Det är därför förvånande att medlemsstaterna – som visade en politisk vilja till förändring under förhandlingarna och när protokollet antogs av rådet – nu inte är villiga att gå vidare med den interna ratificeringsprocessen. När medlemsstaterna antog EU:s konstitutionella fördrag gav de dessutom en tydlig signal om att Europol skulle få en utökad roll i framtiden, men nu verkar de ovilliga att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra de förändringar som de redan har beslutat om. Trots Europeiska rådets begäran att medlemsstaterna skulle ratificera samtliga protokoll senast vid utgången av 2004, har inga framsteg gjorts hittills[5].

Ratificeringen av de tre protokollen tycks vara en mycket viktig prioriterad fråga eftersom den betonades av det österrikiska ordförandeskapet under högnivåkonferensen om Europols framtid, eftersom det ”annars kommer att uppstå ett gap mellan den politiska viljan och det praktiska genomförandet”. Detta är förmodligen rätta tillfället att ersätta Europeiska konventionen med ett rådsbeslut[6].

2. Tillgång till Europols handlingar

Europols utformning går tillbaka till början av 1990‑talet och kan betraktas som den äldsta produkten av det polisiära och rättsliga samarbetet i EU. Under senare år har det framför allt uppstått problem i fråga om tillgång till organisationens handlingar, det vill säga principen om tillgänglighet. Ömsesidigt informationsutbyte hör redan till Europols uppgifter[7]. Det är dock olyckligt att medlemsstaterna enligt Europolkonventionen endast har en moralisk skyldighet att lämna uppgifter till Europol. Det skulle vara mer effektivt om denna skyldighet var rättsligt bindande[8]. Detta krav skulle uppfyllas om Europol blir ett EU‑organ, eftersom EU:s gemensamma normer då skulle tillämpas.

För att kunna ställas till ansvar bör Europols verksamhet granskas av Europaparlamentet. Parlamentet har ofta begärt att få Europols årliga verksamhetsrapport och att rapporten om uppgiftsskydd skall upprättas av den gemensamma tillsynsmyndigheten för skydd av uppgifter, men dessa krav har hittills inte uppfyllts[9]. Dessa frågor behandlades delvis i protokollet[10], till exempel bestämmelser om rätten till tillgång till Europols handlingar[11], att Europaparlamentet skall informeras genom samrådsförfarandet och att ordförandeskapet eller dess företrädare och Europols direktör får framträda inför Europaparlamentet för att diskutera frågor som gäller Europol[12]. Vissa inslag av öppenhet införs genom protokollet, som dock ännu inte har ratificerats, men det faktum att Europaparlamentet inte i dagsläget får delta på lika villkor som rådet i processen med att nominera och avsätta Europols direktör visar tydligt att parlamentet inte har tillräckligt stor kontroll över Europol. Europols åtagande att överlämna information till Europaparlamentet i form av den allmänna rapporten om Europols verksamhet föregående år, verksamhetsplanen om Europols framtida verksamhet och den femåriga finansiella planen har ännu inte uppfyllts[13].

Situationen är inte tillfredsställande. Man kan hävda att Europol är en europeisk underrättelsetjänst[14] och därför bör prioritera säkerhet framför öppenhet. Men om man tittar på Europols uppdragsbeskrivning är det tydligt att denna organisation i princip tillhandahåller ett informations‑ och analyssystem utan att ha verkställande befogenheter. I det så kallade området för frihet, säkerhet och rättvisa är det inte längre acceptabelt med en sådan obalans mellan säkerhetsmålen och öppenhet.

Sammanfattning

Europol kan vara ett mycket viktigt stöd för medlemsstaternas brottsbekämpande organ när det gäller att förebygga och bekämpa allvarliga former av internationell organiserad brottslighet. Men av de skäl som angetts ovan kritiserar Europaparlamentet bristen på tillräcklig demokratisk kontroll, öppenhet och ansvar för denna organisation på både nationell och europeisk nivå.

Föredraganden är mycket angelägen om att Europols organisation och arbetsmetoder reformeras på ett sådant sätt att Europaparlamentet får de instrument som krävs för att övervaka Europols verksamhet och garantera den demokratiska kontroll som vår institution har i uppdrag att utöva.

Av denna anledning och i linje med parlamentets praxis föreslår föredraganden att det initiativ som parlamentet rådfrågas om här avvisas.

  • [1]  Rådets och kommissionens handlingsplan för genomförande av Haagprogrammet för ett stärkt område med frihet, säkerhet och rättvisa, Bryssel den 10 juni 2005, 9778/2/05 REV 2 JAI 207, s. 18.
  • [2]  ”Future of Europol”, ett dokument där resultatet från den diskussion om Europols framtid som hölls under det österrikiska ordförandeskapet tas upp, maj 2006.
  • [3]  Enligt Europolkonventionen (artikel 43 i Europolkonventionen) skall den ratificeras av medlemsstaterna i enlighet med deras egna konstitutionella bestämmelser.
  • [4]  Genom det andra protokollet (rådets beslut av den 28 november 2002) får till exempel Europol behörighet att delta i gemensamma utredningsgrupper och organisationens roll som centralt samordningsorgan för medlemsstaternas utredningar understryks och förstärks. Genom det tredje protokollet (”det danska protokollet”, rådets beslut av den 27 november 2003) effektiviseras bland annat de interna förfaranden som har försenat och fortfarande försenar Europols arbete, Europol ges möjlighet att upprätta nya databaser för att underlätta analysarbetet, det blir lättare för tredje partner att delta i Europols analysarbete och Europaparlamentets rättigheter utökas.
  • [5]  ”Kampen mot terrorism och organiserad brottslighet; polissamarbete i Europa: Europols roll”, bidrag från Jens Henrik Højbjerg, biträdande direktör på Europol, till det gemensamma sammanträdet med parlamentet den 18 oktober 2005, s. 2.
  • [6]  Ordförandens sammanfattning av högnivåkonferensen om Europols framtid (den 23−24 februari 2006), Europol 20 CATS 63, Bryssel den 29 mars 2006, 7868/06, s. 3.
  • [7]  Europolkonventionen, rådets akt av den 26 juli 1995, avdelning II.
  • [8]  Ordförandens sammanfattning av högnivåkonferensen om Europols framtid (den 23−24 februari 2006), Europol 20 CATS 63, Bryssel den 29 mars 2006, 7868/06, s. 6−7.
  • [9]  Moraesbetänkandet om Storhertigdömet Luxemburgs initiativ inför antagandet av rådets beslut om justering av grundlöner och tillägg för Europols personal (5429/2005‑CC6‑0037/2005‑2005/0803 (CNS)), A6‑0139/2005, s. 6.
  • [10]  Protokoll om ändring av konventionen om upprättandet av en europeisk polisbyrå (Europolkonventionen), rådets akt av den 27 november 2003, EUT C 2, 6.1.2004, s. 1−12.
  • [11]  Ibid., punkt 17, artikel 32a, s. 7.
  • [12]  Ibid., punkt 18, artikel 34, s. 7.
  • [13]  Ibid., artikel 28.10 och artikel 35.4.
  • [14]  Arbetsprogram 2007, Europol, Haag, 31.3.2006, s. 3.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Republiken Österrikes initiativ inför antagandet av rådets akt om ändring av Europols tjänsteföreskrifter

Referensnummer

5428/2006 – C6-0073/2006 –2006/0804(CNS)

Begäran om samråd med parlamentet

28.2.2006

Ansvarigt utskott
  Tillkännagivande i kammaren

LIBE
14.3.2006

Rådgivande utskott
  Tillkännagivande i kammaren

BUDG
14.3.2006

 

 

 

 

Inget yttrande avges
  Beslut

BUDG
5.7.2006

 

 

 

 

Förstärkt samarbete
  Tillkännagivande i kammaren

 

 

 

 

 

Föredragande
  Utnämning

Claude Moraes
27.4.2006

 

Tidigare föredragande

 

 

Behandling i utskott

20.6.2006

13.7.2006

 

 

 

Antagande

13.9.2006

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

37

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Alexander Alvaro, Alfredo Antoniozzi, Mihael Brejc, Michael Cashman, Charlotte Cederschiöld, Carlos Coelho, Fausto Correia, Panayiotis Demetriou, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Kinga Gál, Patrick Gaubert, Lilli Gruber, Timothy Kirkhope, Ewa Klamt, Magda Kósáné Kovács, Wolfgang Kreissl-Dörfler, Barbara Kudrycka, Stavros Lambrinidis, Henrik Lax, Sarah Ludford, Jaime Mayor Oreja, Claude Moraes, Hubert Pirker, Lapo Pistelli, Martine Roure, Ioannis Varvitsiotis, Stefano Zappalà, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Marco Cappato, Bárbara Dührkop Dührkop, Maria da Assunção Esteves, Anne Ferreira, Roland Gewalt, Ignasi Guardans Cambó, Sophia in 't Veld, Antonio Tajani, Kyriacos Triantaphyllides

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Manolis Mavrommatis, Thomas Wise

Ingivande

15.9.2006

Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)

...