BETÄNKANDE om förslaget till rådets förordning om fastställande av bestämmelser för frivillig modulering av direktstöd enligt förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, och om ändring av förordning (EG) nr 1290/2005

5.10.2006 - (KOM(2006)0241 – C6‑0235/2006 – 2006/0083(CNS)) - *

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
Föredragande: Lutz Goepel

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till rådets förordning om fastställande av bestämmelser för frivillig modulering av direktstöd enligt förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, och om ändring av förordning (EG) nr 1290/2005

(KOM(2006)0241 – C6‑0235/2006 – 2006/0083(CNS))

(Samrådsförfarandet)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (KOM(2006)0241)[1],

–   med beaktande av artikel 37 i EG-fördraget, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C6‑0235/2006),

–   med beaktande av artikel 51 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandet från budgetutskottet (A6‑0315/2006).

1.  Europaparlamentet förkastar kommissionens förslag.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.

MOTIVERING

Inledning

Kommissionens förslag om att införa frivillig modulering går tillbaka till ett rådsbeslut från december 2005 (se rådets slutsatser av den 16 december 2005, punkt 63).

Bakgrunden till förslaget var nedskärningarna av anslagen till landsbygdsutveckling (till cirka 69 miljarder i stället för 88 miljarder euro) som man kommit överens om i rådet efter påtryckningar från enprocentstaterna, särskilt Förenade kungariket. Dessa nedskärningar skulle delvis kompenseras med frivillig modulering. Parlamentet lade omedelbart fram stora reservationer mot förslaget (se förklaring 9 i det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning, nedan kallat det interinstitutionella avtalet).

Enligt rådets beslut skall EU:s samtliga utgifter, även jordbruksutgifterna, genomgå en s.k. ”hälsokontroll”. Parlamentet kommer att aktivt medverka i förberedelserna och genomförandet av resultaten (se förklaring 3 i det interinstitutionella avtalet).

Kommissionens förslag, som delvis avviker från rådets beslut, innehåller följande viktiga punkter:

–   Medlemsstaterna kan genom frivillig modulering minska samtliga direktstöd med upp till 20 procent (rådet ville också ta med marknadsutgifterna).

–   Moduleringen är inte kopplad till några specialvillkor, förutom att små stödmottagare som får mindre än 5 000 EUR i direktstöd inte omfattas av den.

–   Medel kan också delas ut fritt enligt riktlinjerna i förordningen om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Riktlinjerna för lägsta bidrag för varje axel bör beaktas (vilket inte var rådet avsikt).

–   Samfinansiering är inte obligatorisk.

–   Medlemsstaterna måste fastställa minskningsprocentsatsen för hela stödtiden inom två månader.

En konsekvensanalys har inte gjorts.

Medlemsstaterna när en stark önskan om ytterligare flexibilitet. Bland annat vill man avstå från öronmärkningen av medel till särskilda axlar, förlänga deklarationsperioden, kunna anpassa moduleringsprocentsatserna under stödtiden och öka regionaliseringen.

Utvärdering

Parlamentet kan inte godkänna förslaget eftersom det

–   kan bidra till att många jordbruksföretag går omkull,

–   snedvrider konkurrensen och diskriminerar jordbrukare i vissa medlemsstater på ett sätt som strider mot fördraget,

–   leder till att den gemensamma jordbrukspolitiken överges eller åternationaliseras samt till att solidaritetstanken inom den gemensamma jordbrukspolitiken förkastas,

–   inte beaktar gemenskapens mål inom landsbygdspolitiken,

–   är ojämnt och osammanhängande,

–   strider mot parlamentets deltaganderätt.

Eftersom en konsekvensanalys och pålitliga uppgifter saknas kan parlamentet inte godkänna ett paradigmskifte med så långtgående konsekvenser.

Föredraganden påpekar att parlamentet föreslog i Böge-betänkandet att den gemensamma jordbrukspolitikens finansieringsproblem skulle lösas genom en obligatorisk nationell samfinansiering av utgifterna inom den första pelaren. På så sätt hade man kunnat hålla fast vid stats- och regeringschefernas löften till jordbrukarna från oktober 2002 utan att ifrågasätta den gemensamma jordbrukspolitiken, det vill säga en politik som man gemensamt beslutat om på europeisk nivå.

Genom rådets beslut begränsas diskussionen om jordbruksutgifternas struktur vid ”hälsokontrollen” till frågor som rör moduleringen, såsom kommissionsledamotens tillkännagivande om en utvidgning av den obligatoriska moduleringen efter 2008 visar. Uppenbarligen kommer parlamentets förslag i Böge-betänkandet inte att diskuteras på allvar.

Det är inte tillräckligt med enskilda förbättringar i efterhand. I stället krävs det en övergripande översyn av alla tänkbara alternativ som kan användas som grund för sammanhängande och överensstämmande åtgärder.

A) Effekterna på den gemensamma jordbruksmarknaden

Den frivilliga moduleringen i den föreslagna formen strider mot den gemensamma jordbrukspolitikens grundläggande principer, bryter mot de berörda jordbrukarnas rättigheter och äventyrar det heltäckande jordbruket i Europa.

1.  Förslaget strider mot diskrimineringsförbudet. Likadana konkurrensregler och solidaritet utgör grundtanken i den gemensamma jordbrukspolitiken (artiklarna 33 och 34 i EG-fördraget). Förslaget tillåter stora nationella och regionala skillnader i hur EU:s inkomststöd räknas (en variation på 20 procent). Dessa skillnader baserar sig inte på objektiva kriterier. I förordningen har inga specialvillkor (såsom arbetstillfällen eller inkomststöd per hektar) fastställts för moduleringen. Inte heller innehåller förordningen en mekanism som förhindrar att de berörda jordbrukarnas konkurrenssituation försämras alltför mycket. En differentiering på den gemensamma jordbruksmarknaden vad gäller inkomststödet utan anknytning till objektiva kriterier strider dock mot domstolens rättspraxis. Överträdelserna är desto allvarligare eftersom ingen konsekvensanalys av förslaget gjorts.

2.  Dessutom leder kommissionens förslag till stora inkomstförluster inom jordbruket utan att några uppskattningar av följderna gjorts.

Jämfört med situationen 2003 kan direktstöden komma att sänkas med en tredjedel från och med 2008 (20 procent frivillig och 5 procent obligatorisk modulering samt 8 procents nedskärningar efter Rumäniens och Bulgariens anslutning), trots att stöden enligt beslutet från 2002 borde vara garanterade fram till 2013.

Nedskärningarna sker i en tid av svår anpassning för det europeiska jordbruket (bland annat ökad konkurrens på världsmarknaden, reform av viktiga marknadsorganisationer och stigande råvarupriser). Kortfristiga nedskärningar, och ännu i denna omfattning, kommer inte att leda till en strukturanpassning utan till ett strukturbrott. Jordbrukarna behöver nu en säkerhet som de kan bygga sina planer på. De kommer att tappa allt förtroende för politik om de anslag som de redan fått beviljade ständigt ifrågasätts.

B) Landsbygdsutvecklingens mål och principer

1.  Till skillnad från bestämmelserna i alla andra strukturfonder och också tidigare moduleringsbestämmelser ingår inga bestämmelser om samfinansiering i förslaget. Samfinansieringen är dock ett viktigt instrument inom strukturpolitiken för att garantera att gemenskapens medel används enligt principerna om ekonomisk effektivitet och sparsamhet och investeras där gemenskapsmedlen faktiskt ger ett mervärde.

2.  När det gäller kända finansieringsproblem i vissa medlemsstater (Portugal) skulle man vid påtvingad samfinansiering inte kunna garantera en enhetlig användning av instrumentet för frivillig modulering, eftersom beslutet i högre grad skulle vara beroende av den nationella budgeten och i mindre grad av jordbrukarnas inkomstsituation och landsbygdens behov. Detta tydliggör än en gång att förslaget är ett löst hugskott som äventyrar sammanhållningen inom landsbygdspolitiken och som inte kan räddas genom enskilda förbättringar i efterskott.

3.  En ökad flexibilitet, något som diskuteras i rådet, bland annat avskaffandet av öronmärkningen av medel för vissa axlar, bör förkastas från första början, eftersom man inte kan garantera att europeiska medel fördelas enligt europeiska mål.

4.  I värsta fall leder förslaget till att samtliga medel för landsbygdsutveckling minskar. Nedskärningarna inom den första pelaren, som fortfarande är en viktig hörnsten inom jordbruket, kan användas för att ersätta nationella samfinansieringsmedel. Om man slår ihop den första och den andra pelaren och samfinansiering kommer det att finnas mindre medel tillgängliga för landsbygden än nu. Förslaget kommer att ha motsatt effekt än vad man velat.

C) Rationalisering av jordbrukspolitiken

En modulering på 20 procent skulle leda till en åternationalisering av jordbrukspolitiken. Endast en liten del av den gemensamma jordbrukspolitiken skulle då överleva. Storleken på direktstödet skulle till stor del fastställas enligt medlemsstaternas godtycke, liksom de gemenskapsmedel som tjänas in på det.

Nedskärningarna skulle helt ske utgående från medlemsstaternas ensidiga beslut. Den första pelaren skulle bli till en tummelplats för nationella ekonomiska intressen. Det finns inga krav som förhindrar en diskriminering av jordbrukarna eller som garanterar att medlen används till att avskaffa ojämlikheter eller förverkliga vissa gemenskapsmål. När det gäller bredden på åtgärderna inom ramen för den andra pelaren och i synnerhet om mer radikala förslag läggs fram i rådet, finns det inte längre någon garanti för inre samordning av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Ett paradigmskifte! Den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att åternationaliseras, medan medlen som behövs för ändamålet kommer att ”unioniseras”. En sådan långtgående reform, utan att parlamentet och de berörda hörts, är inte tänkbar.

D) Bristande respekt för parlamentet

Förslaget visar en bristande respekt för parlamentets rättigheter och kan inte godkännas.

1.  Enligt bilaga III i det interinstitutionella avtalet klassificeras utgifter för landsbygdsutveckling som icke-obligatoriska utgifter. Genom den frivilliga moduleringen kan medlemsstaterna ensidigt och utan att noggrant höra parlamentet i enlighet med punkt C i det interinstitutionella avtalet höja utgifterna över den finansieringsram som fastställts i bilaga I i det interinstitutionella avtalet med flera miljarder euro. En sådan omfattande ändring i budgeten av de icke-obligatoriska utgifterna utan parlamentets deltagande strider mot bokstaven och andan i det interinstitutionella avtalet.

2.  Införandet av en frivillig modulering föregriper resultatet från ”hälsokontrollen” av budgeten som är planerad till 2008/2009. Denna hälsokontroll skall utgöra grunden för förslagen för finansieringsperioden efter 2013. ”Hälsokontrollen” och alla förslag till följd av denna skall i enlighet med förklaring 3 i det interinstitutionella avtalet dock utvecklas i nära samarbete med parlamentet. Något sådant kan man inte ens tala om i samband med det nu gällande förslaget. Parlamentet förväntas godkänna ett långtgående förslag som rådet antagit i hemlighet och i enlighet med förfarandet i artikel 37 i EG-fördraget.

3.  Med tanke på hur långtgående förslaget är borde kommissionen i enlighet med det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning ha gjort en konsekvensanalys och hört berörda parter. Kommissionen har lovat parlamentet detta.

YTTRANDE från budgetutskottet (26.9.2006)

till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

över förslaget till rådets förordning om fastställande av bestämmelser för frivillig modulering av direktstöd enligt förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, och om ändring av förordning (EG) nr 1290/2005
(KOM(2006)0241 – C6‑0235/2006 – 2006/0083(CNS))

Föredragande: Herbert Bösch

KORTFATTAD MOTIVERING

I. Förslagets bakgrund och innehåll

Den 15–16 december 2005 antog Europeiska rådet i Bryssel ett dokument med titeln Europeiska rådet i Bryssel den 15–16 december 2005 – ordförandeskapets slutsatser[1], som i punkt 6 under rubriken ”budgetplanen” innehåller följande textavsnitt: ”Europeiska rådet nådde en överenskommelse om budgetplanen för 2007−2013 enligt dok. 15915/2005.”[2]

I detta dokument, under rubrik 2 – Bevarande och förvaltning av naturresurser, kom medlemsstaterna överens om följande:

62. Medlemsstaterna får efter eget gottfinnande överföra ytterligare belopp från utrymmet under detta tak till program för landsbygdsutveckling upp till högst 20 % av de belopp som tillkommer dem från marknadsrelaterade utgifter och direkta utbetalningar. Europeiska rådet uppmanar rådet att på grundval av ett förslag från kommissionen fastställa de villkor som skall gälla för sådana överföringar. Belopp som överförs för att stödja åtgärder för landsbygdsutveckling enligt sådana arrangemang skall inte omfattas av de nationella regler för medfinansiering och för minimiutgifter per huvudinriktning som fastställs i förordningen om landsbygdsutveckling.

Europaparlamentet framförde reservationer mot Europeiska rådets överenskommelse[3]:

(Förklaring nr 9 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006).

Europeiska kommissionen som hade ”uppmanats” av Europeiska rådet att utnyttja sin initiativrätt enligt fördragen och lägga fram ett förslag, framförde några halvhjärtade invändningar mot denna ”uppmaning”[4].

Sedan accepterade kommissionen emellertid Europeiska rådets ”uppmaning” och presenterade den 24 maj 2005 ett förslag innehållande bestämmelser för frivillig modulering[5].

Förslaget

· grundar sig på artikel 37 i EG-fördraget (parlamentet rådfrågas endast),

· tillåter överföringar på maximalt 20 procent av direktbetalningarna från den gemensamma jordbrukspolitiken inom första pelaren till landsbygdsutveckling (andra pelaren) förutom den obligatoriska modulering som beslutades inom ramen för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2003,

· gör det möjligt att använda medlen fritt i enlighet med bestämmelserna i EJFLU‑förordingen; bestämmelserna om minimiutgifter per område skall respekteras,

· använder sig av samma beräkningsgrund som den frivilliga moduleringen, inklusive den särskilda åtgärden för småjordbruk (reducerad procentsats för de första 5 000 EUR för småjordbruk),

· innehåller bestämmelser om särskilda åtgärder för jordbrukare på landsbygden med ett extra belopp på 5 000 EUR,

· fastslår att det inte är obligatoriskt med samfinansiering,

· kräver att medlemsstaterna beslutar om minskningsprocenten för hela finansieringsperioden inom två månader.

Föredraganden vill påpeka att han inte så mycket vänder sig emot moduleringsprincipen i sig, vilken innebär en överföring av medel från första pelarens ”marknadsstöd och direktbetalningar till jordbrukare” till andra pelarens ”landsbygdsutveckling”, eftersom detta återspeglar andan i den gemensamma jordbrukspolitiken. Landsbygdsutvecklingen är nyckelfaktorn för en omstrukturering av jordbrukssektorn och för att uppmuntra diversifiering på landsbygden.

Parlamentet kan dock inte acceptera det sätt på vilket Europeiska rådet än en gång hanterar denna fråga och det sätt på vilket kommissionen i praktiken tillämpar sitt mandat från stats- och regeringscheferna[6].

1.   Samfinansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken

I motsats till alla andra strukturfonder och tidigare bestämmelser om modulering innehåller förslaget inga bestämmelser om samfinansiering. Dessutom lovade kommissionen, uttryckt i dess förklaring nr 10 till det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006, att man skulle göra allt för att se till att sådana mekanismer så troget som möjligt avspeglar de grundläggande bestämmelserna för landsbygdsutvecklingspolitiken. Frivillig, ej samfinansierad modulering skapar stora problem, då avsaknaden av samfinansiering bryter mot principen om delat ansvar och EU-medlens komplettering.

Dessutom föreslog parlamentet i Böge-betänkandet (A6-0153/2005) att finansieringsproblemen i den gemensamma jordbrukspolitiken kunde lösas genom införandet av en ny samfinansieringsmekanism i EU:s jordbrukspolitik.

2.   Budgetförordningen

Modulering innebär en överföring inom rubrik 2 i den fleråriga budgetramen 2007–2013 och påverkar således klassificeringen av utgifterna. Kommissionens förslag innehåller dock inga detaljerade bestämmelser för hur belopp kommer att flyttas inom budgeten, från kapitel 05 03 ”direktbetalningar”, till kapitel 05 04 ”landsbygdsutvecklingsprogram”. Europaparlamentet vill med skärpa framhålla att dessa anslag endast kan överföras med respekt för principerna avseende specificering, enhetlighet, korrekthet och insyn, i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen.

3.   Åsidosättande av Europaparlamentet som en gren av budgetmyndigheten (Artikel 272.9 i EG-fördraget)

Vid frivillig modulering kan medlemsstaterna ensidigt och utan inblandning av parlamentet öka de utgifter som fastställs i bilaga I i det interinstitutionella avtalet med flera miljarder euro. En sådan långtgående förändring av budgeten för icke obligatoriska utgifter utan godkännande i förväg av budgetmyndigheten strider mot både anda och bokstav i det interinstitutionella avtalet.

4.   Inverkan på beräkningen av den maximala ökningssatsen

Minskningen av obligatoriska utgifter och ökningen av icke obligatoriska utgifter i samband med frivillig modulering kommer att påverka beräkningen av den maximala ökningssatsen, vilket måste undersökas mer noggrant.

5.   Ingen konsekvensanalys har genomförts

Det är oacceptabelt och oansvarigt att kommissionen inte genomförde en ordentlig konsekvensanalys innan man lade fram sitt förslag, trots att detta krävs enligt det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2003 om bättre lagstiftning. Dessutom har kommissionen inte presenterat någon fullständig och tydlig finansieringsöversikt.

I ljuset av ovanstående argument beträffande Europaparlamentets budgetbehörighet och då det saknas en konsekvensanalys, kan parlamentet inte samtycka till ett sådant långtgående initiativ.

Med hänvisning till Europaparlamentets förklaring nr 9 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 anser föredragande att det vore lämpligt att utreda frågan om samfinansiering av jordbruket inom ramen för översynen 2008–2009.

******

Budgetutskottet uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott föreslå att kommissionens förslag förkastas.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till rådets förordning om fastställande av bestämmelser för frivillig modulering av direktstöd enligt förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, och om ändring av förordning (EG) nr 1290/2005
Referensnummer	KOM(2006)0241 – C6-0235/2006 – 2006/0083(CNS)
Ansvarigt utskott	AGRI
Yttrande           Tillkännagivande i kammaren	BUDG 5.9.2006
Förstärkt samarbete – tillkännagivande i kammaren	10.7.2006
Föredragande av yttrande   Utnämning	Herbert Bösch 6.9.2006
Tidigare föredragande av yttrande
Behandling i utskott	26.9.2006
Antagande	26.9.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	18 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Reimer Böge, Herbert Bösch, Vito Bonsignore, Brigitte Douay, Salvador Garriga Polledo, Dariusz Maciej Grabowski, Ingeborg Gräßle, Nathalie Griesbeck, Catherine Guy-Quint, Jutta D. Haug, Anne E. Jensen, Janusz Lewandowski, Jan Mulder, Giovanni Pittella, Kyösti Virrankoski, Ralf Walter
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Albert Jan Maat, Mairead McGuinness
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)
Anmärkningar (uppgifter tillgängliga på ett enda språk)	...

• [1]  Offentliggjord på Europeiska rådets webbplats: http://www.consilium.europa.eu/ueDocs/cms_Data/docs/pressData/en/ec/87642.pdf
• [2]  http://www.consilium.europa.eu/ueDocs/cms_Data/docs/pressdata/en/misc/87677.pdf.
• [3]  ”Europaparlamentet noterar Europeiska rådets slutsatser från december 2005 om frivillig modulering från marknadsrelaterade utgifter och direkt betalningar av den gemensamma jordbrukspolitiken till landsbygdsutveckling med högst 20 % samt minskningar av de marknadsrelaterade utgifterna. När de närmare bestämmelserna om denna modulering fastställs i de berörda rättsakterna kommer Europaparlamentet att kontrollera bestämmelsernas förenlighet med EU:s grundläggande principer, däribland konkurrensreglerna och andra bestämmelser. Europaparlamentet reserverar sig för närvarande mot resultatet av förfarandet. Det anser att frågan om samfinansiering av jordbrukspolitiken bör utredas i samband med översynen år 2008–2009.”
• [4]  ”Kommissionen noterar punkt 62 i Europeiska rådets slutsatser från december 2005 enligt vilken medlemsstaterna får överföra ytterligare belopp från marknadsrelaterade utgifter och direktbetalningar av den gemensamma jordbrukspolitiken till landsbygdsutveckling med högst 20 % av de belopp som tillfaller dem i form av marknadsrelaterade utgifter och direktbetalningar.”
  När kommissionen utarbetar de närmare bestämmelserna om denna modulering i de berörda rättsakterna kommer den att möjliggöra frivillig modulering och samtidigt vidta alla åtgärder för att se till att systemet återspeglar de grundläggande principerna för landsbygdsutvecklingspolitiken så väl som möjligt.
• [5]  KOM(2006)0241.
• [6]  Europaparlamentets invändningar formaliserades i parlamentets resolution om det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning samt i förklaring nr 9 om frivillig modulering, P6_TA‑PROV(2006)0210.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förslag till rådets förordning om fastställande av bestämmelser för frivillig modulering av direktstöd enligt förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, och om ändring av förordning (EG) nr 1290/2005
Referensnummer	KOM(2006)0241 – C6-0235/2006 – 2006/0083(CNS)
Begäran om samråd med parlamentet	10.7.2006
Ansvarigt utskott   Tillkännagivande i kammaren	AGRI 5.9.2006
Rådgivande utskott   Tillkännagivande i kammaren	BUDG 5.9.2006
Inget yttrande avges   Beslut	REGI 21.6.2006	CONT 20.6.2006
Förstärkt samarbete   Tillkännagivande i kammaren	–
Föredragande   Utnämning	Lutz Goepel 30.5.2006
Tidigare föredragande	–
Förenklat förfarande – beslut	–
Bestridande av den rättsliga grunden   JURI:s yttrande	–	/			–
Ändrad anslagstilldelning   BUDG:s yttrande	–	/			–
Behandling i utskott	12.7.2006	11.9.2006			3.10.2006
Antagande	3.10.2006
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		32 3 –
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Katerina Batzeli, Sergio Berlato, Thijs Berman, Niels Busk, Luis Manuel Capoulas Santos, Giuseppe Castiglione, Joseph Daul, Albert Deß, Duarte Freitas, Jean-Claude Fruteau, Ioannis Gklavakis, Lutz Goepel, Bogdan Golik, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, Esther Herranz García, Elisabeth Jeggle, Heinz Kindermann, Albert Jan Maat, Diamanto Manolakou, Mairead McGuinness, María Isabel Salinas García, Agnes Schierhuber, Willem Schuth, Czesław Adam Siekierski, Csaba Sándor Tabajdi, Kyösti Virrankoski, Brian Simpson, Andrzej Tomasz Zapałowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Pilar Ayuso, Bernadette Bourzai, Ilda Figueiredo, Wiesław Stefan Kuc, James Nicholson, Markus Pieper, Zdzisław Zbigniew Podkański,
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)	Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk
Ingivande	5.10.2006
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk)	...