BETÄNKANDE om f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens framstegsrapport 2006
8.6.2007 - (2006/2289(INI))
Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Erik Meijer
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens framstegsrapport 2006
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19‑20 juni 2003, vid vilket ett löfte gavs till alla stater på västra Balkan att de på lång sikt skulle kunna ansluta sig till Europeiska unionen,
– med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 16 december 2005 om att tillerkänna f.d. jugoslaviska republiken Makedonien status som kandidatland för anslutning till EU, och av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möten den 15–16 juni 2006 och den 14–15 december 2006,
– med beaktande av slutsatserna från det andra och det tredje sammanträdet av EU:s och f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens råd för stabilisering och association den 18 juli 2005 respektive den 11 december 2006,
– med beaktande av rådets beslut 2006/57/EG av den 30 januari 2006 om principerna, prioriteringarna och villkoren i det europeiska partnerskapet med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien[1],
– med beaktande av kommissionens framstegsrapport 2006 om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (SEK(2006)1387),
– med beaktande av sin resolution av den 13 december 2006 om kommissionens meddelande om utvidgningsstrategin och de största utmaningarna 2006–2007[2],
– med beaktande av de rekommendationer som den gemensamma parlamentarikerkommittén för EU‑f.d. jugoslaviska republiken Makedonien enades om vid sitt möte den 29–30 januari 2007,
– med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A6‑0214/2007), och av följande skäl:
A. En vidare utvidgning av Europeiska unionen är inget självändamål, utan de länder som vill bli medlemmar i EU måste strikt uppfylla Köpenhamnskriterierna och varje kandidatland bedöms utifrån sina egna meriter.
B. Den f.d. jugoslaviska republiken Makedonien har framgångsrikt deltagit i förhandlingar som bl.a. rör förbindelserna med EU, exempelvis i fråga om stabiliserings- och associeringsavtal, Centraleuropeiska frihandelsavtalet, EU:s ansträngningar att finna en fredlig lösning på de interna meningsskiljaktigheter som uppstod 2001 och förberedelserna, under perioden fram till 2011, för landets antagande av gemenskapens lagstiftning.
C. Sedan EU:s erkännande av f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens status som kandidatland den 16 december 2005 har anslutningsförhandlingar ännu inte inletts med landet.
D. Medan de principer som ligger till grund för Ohrid-ramavtalet nu har förankrats i landets konstitution och lagstiftning måste kontinuerliga ansträngningar göras för att tillämpa bestämmelserna i detta. Detta gäller i synnerhet det fortsatta arbetet med att decentralisera myndighetsutövningen och se till att etniska och andra minoriteter representeras på ett rättvist sätt på såväl nationell som lokal nivå.
E. Vid sitt möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003 gav Europeiska rådet åter uttryck för sin beslutsamhet att helhjärtat och effektivt stödja det europeiska perspektivet för staterna på västra Balkan, vilka kommer att ingå som en integrerad del av EU så snart de uppfyllt de fastställda kriterierna.
F. Framgång i arbetet med att främja ekonomiska reformer kan inte garanteras om man inte först lyckas med att skapa politiskt samförstånd och förtroende mellan de olika etniska grupperna.
G. Vid sitt möte i Bryssel den 14–15 december 2006 konstaterade Europeiska rådet att EU uppfyller sina åtaganden gentemot de länder som står i fokus i utvidgningsprocessen, och upprepade att de framsteg mot medlemskap i EU som varje enskilt land gör avhänger dess strävan att uppfylla Köpenhamnskriterierna och de villkor som följer av stabiliserings- och associeringsprocessen.
H. Genom Salzburgförklaringen om EU och västra Balkan, enhälligt antaget den 11 mars 2006 av EU:s samtliga utrikesministrar, och av utrikesministrarna för samtliga länder i västra Balkan, bekräftas såväl betydelsen av goda grannförbindelser som nödvändigheten lösa återstående problem i grannförbindelserna på ett sätt som alla parter kan godta.
1. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som f.d. jugoslaviska republiken Makedonien har gjort, som följd av landets ansökan om medlemskap i EU, för att uppfylla de politiska Köpenhamnskriterierna och att tillämpa de rekommendationer som ingår i det europeiska partnerskapsavtalet från 2005, de bestämmelser som anges i stabiliserings- och associeringsavtalet och de krav som följer av stabiliserings- och associeringsprocessen. Det gäller för landet att hålla takten uppe i reformarbetet, och att nu tillämpa de lagändringar som antagits på korrekt sätt – i synnerhet inom de områden som rör polisen, rättsväsendet, den offentliga förvaltningen och kampen mot korruptionen – för att främja den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen samt förbättra affärsklimatet.
2. Europaparlamentet understryker att de framsteg som görs på dessa områden är vad som avgör om och när anslutningsförhandlingar kan inledas. Parlamentet uppmuntrar samtliga parter att hålla takten uppe, och understryker att det är nödvändigt att såväl regeringen som den politiska oppositionen fortsätter att genomföra de reformer som krävs för att landet skall kunna integreras i EU.
3. Europaparlamentet lovordar den makedoniska regeringen för det samarbete den visat i fråga om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP) och den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP), särskilt dess medverkan i EU-operationen Althea och dess beredvillighet att bidra till utvecklingen av såväl ESFP:s kapacitet som framtida civila och militära krishanteringsuppdrag i EU:s regi.
4. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att man, efter den inre konflikten 2001, har funnit lösningar i nära samarbete med EU genom det så kallade Ohrid‑ramavtalet för att samtliga medborgare, oavsett etnisk tillhörighet, skall kunna leva tillsammans i jämlikhet och fred, genom att använda minoritetsspråk i den offentliga förvaltningen och inom utbildningen, genom kommunal omorganisation och genom tillämpning av principen om dubbel majoritet i vallagar (Badinter-principen), vilket skyddar de etniska minoriteternas ställning i parlamentets beslutsfattande, samt att en överenskommelse har nåtts 2007 om nationella helgdagar för de olika etniska och religiösa grupperna.
5. Europaparlamentet understryker att Ohrid-ramavtalet har åstadkommit stora förändringar i landet genom att helt och fullt beakta dess multietniska och flerkulturella karaktär, vilket i sig utgör en viktig del i de politiska kriterierna för EU-medlemskap. Parlamentet påpekar att en förutsättning för att landet skall kunna fortsätta vägen mot anslutning till EU är att avtalet respekteras till bokstav och anda. Parlamentet understryker återigen att Badinter‑principen måste respekteras fullständigt och att alla partier måste respektera och verka inom ramarna för de demokratiska institutioner som landet har gjort så stora ansträngningar för att förverkliga.
6. Europaparlamentet påpekar att Badinter-mekanismen, såsom den stadfästs i konstitutionen, är avsedd som ett medel för dialog och samförstånd i en multietnisk stat. Parlamentet beklagar att det största albanska oppositionspartiet upphörde med sin verksamhet i parlamentet i början av 2007 på grund av sitt missnöje med det sätt på vilket denna mekanism användes. Parlamentet välkomnar det faktum att samråd mellan regeringen och oppositionen resulterade i en överenskommelse om en förteckning över de lagar för vilka Badinter-principen måste tillämpas, albanskans användningen i offentliga institutioner, socialförsäkringsskydd åt f.d. albanska gerillasoldater och sammansättningen av kommittén för interetniska relationer. Därmed kan alla folkvalda återuppta sitt parlamentariska arbete och visa politiskt ansvar. Parlamentet anser på detta grundval, och efter det att denna överenskommelse har trätt i kraft, att den status som kandidatland till EU som beviljades 2005 så snart som möjligt följs av att man faktiskt inleder anslutningsförhandlingar. Parlamentet uppmanar slutligen samtliga parter att hålla fast vid och befästa denna samtalsanda för att lösa återstående skiljaktigheter och tillsammans fullfölja det reformprogram som är så viktigt för landets utsikter till EU-medlemskap.
7. Europaparlamentet beklagar att man valde att bojkotta parlamentet och påpekar att sådant agerande är oförenligt med fungerande parlamentariska institutioner av det slag som alla kandidatländer och andra länder som önskar ansluta sig till EU förväntas ha.
8. Europaparlamentet erinrar om att en konsekvent tillämpning av Badinter-principen skulle säkerställa att samarbete mellan folkgrupperna fortsätter samt fostra tillit mellan samtliga parter. Parlamentet beklagar i detta sammanhang det exempel som nylighen gavs i form av omröstningen om radio- och tv-lagen. Visserligen antogs lagen som sådan i enlighet med Badinter-principen men ändringsförslagen antogs på grundval av en enkel majoritet. Europaparlamentet uppmanar till att oberoendet för de statliga tv sändningar som inrättades enligt lagen från november 2005 skall bevaras och förverkligas på ett konsekvent sätt. Till skillnad från den tidigare situationen med politisk inblandning – uppfyller denna lag EU:s normer för medier.
9. Europaparlamentet rekommenderar att landet lär av bästa europeiska praxis när det gäller att ta hänsyn till etniska och språkliga skillnader inom systemen för offentlig förvaltning och utbildning. Parlamentet uppmanar till ytterligare överenskommelser om hur de två största etniska grupperna och de olika minoriteterna skall kunna leva tillsammans i jämlikhet och harmoni. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en effektiv tillämpning av konstitutionens bestämmelser för att säkra rättvis representation i den offentliga förvaltningen åt landets minoritetsgrupper.
10. Europaparlamentet uppmärksammar det faktum att särskilda åtgärder måste vidtas omgående för att förbättra romernas situation. Detta bör ske inom ramen för den nationella planen för romer och med välorganiserade romska intresseföreningar som främsta samarbetspartner. Parlamentet anser att ett sätt att främja den sociala integrationen av romerna i f.d. jugoslaviska Makedonien vore att matcha de statliga anslagen med medel ur fonder knutna till instrumentet för stöd inför anslutningen.
11. Europaparlamentet påpekar att det finns ett antal länder i Europa vars namn sammanfaller med namnet på en del av territoriet i en grannstat, samt att varje stat har frihet att välja sitt eget namn. Parlamentet välkomnar att f.d. jugoslaviska republiken Makedonien har ändrat landets flagga och därtill infört ändringar i konstitutionen som bekräftar att landet inte har några territoriella anspråk gentemot sina grannländer. Parlamentet beklagar att den nationella flygplatsen nyligen har döpts om till ”Alexander den store”.
12. Europaparlamentet beklagar att sedan f.d. jugoslaviska republiken Makedonien gick med i FN år 1993, varvid det påtvingades den provisoriska hänvisningen ”f.d. jugoslaviska republiken Makedonien” för att vinna internationellt erkännande, och sedan interimsöverenskommelsen 1995, har det inte lyckats landet att nå överenskommelse med grannlandet Grekland. Parlamentet uppmanar f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Grekland att under FN:s överinseende avsluta överläggningarna i denna fråga så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar rådet att underlätta för dessa förhandlingar.
13. Europaparlamentet påpekar i detta sammanhang att viktiga stater som USA, Ryssland och Kina, liksom vissa EU-medlemsstater, redan har erkänt f.d. jugoslaviska republiken Makedonien med det namn som anges i landets konstitution, och anser att namnfrågan inte på något sätt får användas för att blockera förhandlingar eller anslutning till EU. Parlamentet anser att en lösning på namnfrågan varken ingår eller kan ingå bland de villkor som rör landets anslutning till EU. I likhet med övriga kandidatländer avhänger landets integrering i EU endast huruvida det lyckas uppfylla Köpenhamnskriterierna.
14. Europaparlamentet konstaterar att f.d. jugoslaviska republiken Makedonien har godtagit FN:s särskilda sändebud Matthew Nimitz senaste förslag, från den 7 oktober 2005, som underlag för en lösning i denna fråga.
15. Europaparlamentet konstaterar att interimsavtalet av den 13 september 1995 resulterade i en märkbar förbättring i de bilaterala förbindelserna mellan f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Grekland, och att avtalet innehåller bestämmelser om f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens medlemskap i internationella, multilaterala och regionala organisationer och institutioner.
16. Europaparlamentet konstaterar vidare att sedan interimsavtalet från 1995 slöts har de ekonomiska förbindelserna mellan de två länderna ökat avsevärt, till den grad att Grekland nu svarar för de största utländska investeringarna i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Handelsförbindelserna mellan de två länderna har också ökat.
17. Europaparlamentet välkomnar landets konstruktiva inställning till Kosovos framtida status. Parlamentet beklagar att det i väntan på Kosovos framtida status inte har varit möjligt att genomföra någon ytterligare gränsdragning, men litar på att ett avtal snart kommer att nås om denna tekniska fråga och välkomnar att de berörda jordbrukarna kan fortsätta att använda de delar av sin mark som råkar ligga på andra sidan gränsen.
18. Europaparlamentet uppmärksammar att det är önskvärt att åtgärder vidtas för att göra enkel gränstrafik med Kosovo möjlig för att därigenom kunna främja samarbetet inom områdena utbildning, kultur och sysselsättning samt upprätthålla familjeband.
19. Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien att främja det regionala samarbetet och utvecklingen av goda grannförbindelser.
20. Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang den roll som f.d. jugoslaviska republiken Makedonien spelar i det regionala samarbetet, dess engagemang för att utveckla bilaterala förbindelser och dess aktiva roll i den regionala samarbetsprocessen. exempelvis inom ramen för det regionala samarbetsrådet, CEFTA 2006, fördraget om en energigemenskap och det gemensamma europeiska luftrummet.
21. Europaparlamentet påpekar behovet av att skydda vattenkvaliteten i floden Vardar, som dränerar det mesta av landet och fortsätter på grekiskt territorium som floden Axiós, från de föroreningar som orsakas av industrin och bostadsområden i städer.
22. Europaparlamentet uppmanar till att vattenkvaliteten och vattennivån i gränssjöarna Ohridsko Ezero, Prespansko Ezero och Dojransko Ezero skall förbättras och bevaras, samt att effektiva överenskommelser om denna aspekt sluts med grannländerna Albanien och Grekland.
23. Europaparlamentet uppmärksammar behovet av åtgärder för ökat miljömedvetande, bland annat genom att man avlägsnar olagliga soptippar längs vägar, flodbankar och i skogsbryn genom att införa ett system för insamling av avfall som är separat i så stor utsträckning som möjligt.
24. Europaparlamentet uppmanat myndigheterna i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien att fortsätta tillnärmningen till EU:s miljölagstiftning och -standarder samt att genomföra den lagstiftning som antagits och se till att den efterlevs.
25. Europaparlamentet understryker att handeln med människor kräver särskild uppmärksamhet och att kampen mot internationella nätverk för organiserad brottslighet kräver att det regionala samarbetet stärks, bland annat genom det sydösteuropeiska samarbetsinitiativet.
26. Europaparlamentet uttrycker sin allvarliga oro över det faktum att arbetslösheten kvarstår på en mycket hög nivå, och uppmanar regeringen, i ljuset av de enorma utmaningar som hänger samman med detta, att utarbeta en effektiv politik för att bekämpa fattigdom och social ojämlikhet, understryker behovet av att olika fackförbund skall kunna samexistera på jämlik fot och påpekar att det nuvarande kravet att fackförbunden skall organisera 33 procent av den aktuella arbetsstyrkan innan de kan bli avtalsparter innebär att deras aktuella medlemsantal hela tiden ifrågasätts av de berörda parterna.
27. Europaparlamentet tar för givet att de tillstånd som ges till utländska banker skall grunda sig på lika kriterier för alla, exempelvis uppfyllande av lagkrav inom valutahandel, skatter och konsumentskydd, och avvisar favoriseringen av vissa företag eller de länder där de har sitt säte.
28. Europaparlamentet erinrar om att en viktig drivfjäder och garant för stabilitet och välstånd i hela det sydösteuropeiska området är utvecklingen av en modern, gränsöverskridande infrastruktur, och uppmärksammar därför vikten av att behålla och förbättra järnvägsnätet, den nationella tågtrafiken och transitfunktionen mellan Grekland och många andra EU‑stater, välkomnar återställandet av järnvägsförbindelsen med Kosovo, beklagar att inga framsteg har gjorts med den planerade järnvägsförbindelsen med Bulgarien och ser framemot att ytterligare framsteg görs i fråga om de europeiska transportkorridorerna VIII och X.
29. Europaparlamentet anser att det inte är önskvärt att statstjänstemän förlorar sina arbeten eller uppmuntras att säga upp sig vid förändringar i regeringen och förväntar sig särskilt att statliga tjänstemän som är särskilt utbildade att uppfylla behoven i EU:s regelverk fortsätter sitt arbete.
30. Europaparlamentet påpekar återigen att myndigheterna förväntas undersöka omständigheterna kring bortförandet av en tysk medborgare, Khaled el-Masri, till Afghanistan 2003, och att offentliggöra resultatet av denna undersökning. Det nationella parlamentet uppmanas att snarast möjligt tillsätta ett undersökningsutskott med uppgift att ta sig an detta fall och att samarbeta med det tyska parlamentets pågående utredning för att fastsälla sanningen.
31. Europaparlamentet välkomnar att avtalet om underlättad visering och återtagande har paraferats som ett första steg mot ett ömsesidigt system utan visering, och uppmanar i detta sammanhang kommissionen att utarbeta en färdplan för att åstadkomma större mobilitet, inklusive ett större deltagande i projekt för livslångt lärande och program för kulturellt utbyte. För att detta mål skall uppnås uppmanar parlamentet den makedonska regeringen att fullfölja sitt åtagande att uppfylla de europeiska normer som gäller inom området för rättvisa, frihet och säkerhet. Parlamentet välkomnar att f.d. jugoslaviska republiken Makedonien infört nya och säkrare pass med biometriska kännetecken. Parlamentet begär ett fullständigt erkännande av passet av alla EU:s medlemsstater och att nationella tilläggsbetalningar för viseringar, i synnerhet bestämmelserna som gör det svårare att besöka Grekland än andra medlemsstater i EU, avskaffas.
32. Europaparlamentet uppmuntrar f.d. jugoslaviska republiken Makedonien att dra nytta av Sloveniens och Kroatiens erfarenheter i samband med deras EU anslutningsförfaranden eftersom båda dessa länder har ärvt samma federala lagar och delar praktiska erfarenheter från före detta Jugoslavien.
33. Europaparlamentet uppmanar de nya medlemsstaterna att aktiv bistå f.d. jugoslaviska republiken Makedonien i anslutningsprocessen och låta landet dra nytta av deras erfarenheter av reformarbetet.
34. Europaparlamentet beklagar att f.d. jugoslaviska republiken Makedonien tecknat ett bilateralt immunitetsavtal med Förenta staterna om att Internationella brottmålsdomstolen inte skall ha behörighet att döma amerikanska medborgare eller amerikansk militär personal. Parlamentet påpekar att Internationella brottmålsdomstolen utgör en hörnsten för den internationella rätten och att EU har stött Romstadgan med kraft. Parlamentet uppmanar därför den makedoniska regeringen att finna ett sätt att upphäva detta bilaterala avtal som undergräver Internationella brottmålsdomstolens möjlighet att arbeta effektivt.
35. Europaparlamentet upprepar att målet, i linje med ”Thessalonikiagendan”, är EU medlemskap utan förbehåll för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien liksom för övriga länder i västra Balkan. Parlamentet anser att utsikterna om EU-medlemskap måste respekteras som ett sätt att ge ytterligare stabilitet och främja fred i regionen.
36. Europaparlamentet anser att undervisnings- och fortbildningssystemet, investeringarna i mänskligt kapital och befolkningens tillgång till Internet måste förbättras så att de motsvarar samhällets behov.
37. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament och regeringen och parlamentet i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.
- [1] EUT L 35, 7.2.2006, s. 57.
- [2] Antagna texter, P6_TA(2006)0568.
MOTIVERING
1. Landets allmänna kännetecken
Omedelbart utanför Europeiska unionens yttre gräns, norr om dess medlemsstat Grekland och väster om dess medlemsstat Bulgarien, ligger området kring floden Vardar. Detta område var i århundraden, fram till 1912, en del av det ottomanska riket, och dess huvudstad Skopje (på turkiska ”Üsküb”, och på albanska ”Shkup”) var sedan huvudstad i ”wilayet” (provinsen) Kosova, som även omfattade det angränsande område i norr som för närvarande väntar på sin framtida administrativa status. Till följd av Balkankriget tillhörde flodområdet kring Vardar Serbien mellan 1912 och 1941, då det fick status som provinsen Vardarska. Efter en tid av fascistisk ockupation, då området delades upp administrativt mellan Albanien och Bulgarien längs etniska gränser, åtnjöt det omfattande autonomi mellan 1945 och 1991 som en delrepublik med namnet Makedonien. Detta namn hämtades från den beteckning som hade föredragits sedan 1800‑talet av områdets största befolkningsgrupp, men det sammanfaller även med en del av den grekiska historien och användningen av namnet för tre angränsande provinser i norra Grekland. Sedan självständigheten har området och dess södra granne Grekland haft skilda åsikter om det konstitutionella namnet ”Republiken Makedonien”.
Som en del av Jugoslavien hade landet nära kontakter med medlemsstaterna i det som då var Europeiska gemenskaperna fram till självständigheten 1991. De gränsöverskridande rörelserna inom Europa var ganska enkla i frånvaro av de viseringskrav som finns i dag. Tillsammans med Serbien och Kroatien uppfyllde det en viktig roll som transitområde mellan EU‑medlemsstaten Grekland och det som senare blev EU‑medlemsstaterna Österrike, Ungern och Slovenien, samt mer avlägsna länder. Delvis till följd av dessa långvariga nära kontakter med det aktuella EU‑området är den inhemska folkopinionen, trots att den är delad när det gäller språkanvändning och politiska preferenser, i princip enhällig till förmån för en snar anslutning till EU.
I EU är detta land dock förhållandevis okänt, och det är ännu mindre känt att det efter ansökan den 22 mars 2004 fick status som kandidatland till EU den 17 december 2005. Det som är något mer känt i omvärlden är den inhemska språktvisten och meningsskiljaktigheterna med Grekland om landets namn. I anslutningsprocessen till EU kommer dessa två ämnen sannolikt att få minst lika mycket uppmärksamhet som de vanliga frågorna inom förvaltningsområdet, rättsstatliga principer, brottslighet, ekonomi och miljö, som fick mest uppmärksamhet under den stora utvidgningsrundan 2004 och 2007.
2. Kulturell mångfald
Efter den grekiska och illyriska ockupationen för mycket länge sedan har befolkningen i många århundraden bestått av främst slaviska makedonier, med ett språk som är nära besläktat med bulgariska och serbiska och där det kyrilliska skriftspråket används. I väst och nordväst, främst vid Vardars övre lopp runt städerna Gostivar och Tetovo, talar majoriteten av befolkningen albanska, med dess latinska skriftspråk. Det har även funnits långvariga fördelningar av minoriteter, med romer, turkar och valaker på ena sidan och andra slaviska grupper som är besläktade med makedonierna, till exempel serber och bosnier, på den andra. Till följd av detta har den språkliga och kulturella mångfalden länge varit ett kännetecken för detta område. Denna mångfald tar sig även uttryck i de partipolitiska förbindelserna.
Den långvariga bristen på självbestämmande stärkte nationalismen i den makedonska befolkningsgruppen under en lång tid. Ursprungligen vände sig denna nationalism mot det turkiska styret, sedan mot den förbindelse med Bulgarien som angavs i fredsfördraget från San Stefano 1878 och därefter mot den långa perioden av införlivande i Serbien. Genom att använda symboler som har lånats från den grekisk‑makedonska historien hamnade landet även i konflikt med Grekland. Vidare betraktades denna nationalism av icke‑makedonska befolkningsgrupper, särskilt den stora albanskspråkiga gruppen, som ett hot mot deras språk och kultur. Det gällde särskilt åsikten att en stat med ett språk skulle skapas, i vilken andra skulle behöva anpassa sig till att använda makedonska – ett slaviskt språk – som det enda språket på regeringsnivå och inom utbildningen.
3. Språkliga hjälpmedel för albaner och andra
Fram till 1912 bodde alla användare av det albanska språket i områden som nu är utspridda över Albanien, och fyra olika regioner i f.d. Jugoslavien (västra och nordvästra Makedonien, sydvästra Serbien, det mesta av Kosovo, som sedan 1999 inte längre administreras av Serbien, samt södra Montenegro), styrdes från Istanbul som en del av det ottomanska (turkiska) riket. Under perioden 1918–1991 fortsatte dessa områden, med undantag för Albanien, att vara förenade inom Jugoslavien. Till följd av detta har det länge funnits nära kontakter mellan de två största koncentrationerna av albanskspråkiga personer, Kosovo och regionen vid Vardars övre lopp. Bristen i det sistnämnda området på officiell utbildning på det albanska språket uppmuntrade studenter att söka in på utbildningar i Kosovo mellan 1999 och 2001, vilket ytterligare stärkte dessa kontakter. Under 2001 blev det på ett våldsamt sätt tydligt att goda förbindelser mellan användare av det makedonska språket och det albanska språket ännu inte hade uppnåtts under de tio år som hade gått sedan självständigheten.
Bland annat till följd av medling och stöd av EU fann man en lösning i form av Ohrid‑ramavtalet. Utöver upphörandet av fientligheterna och den frivilliga nedrustningen löstes följande punkter:
1. Omorganisation av lokala myndigheter, med större befogenheter för lokalt styre.
2. Icke‑diskriminering och proportionell representation av minoriteter inom offentlig förvaltning och politik.
3. Parlamentsförfaranden ändras så att omröstningar i känsliga frågor (exempelvis minoriteters rättigheter, lokalt självstyre och vissa utnämningar) kräver en ”dubbel majoritet” (denna ”Badinter‑majoritet” innebär i princip att det inte bara måste finnas en majoritet i parlamentet, utan även bland minoriteternas företrädare).
4. Lika status för språken på regeringsnivå och inom utbildningen. Varje språk som talas av minst 20 procent av befolkningen är ett officiellt språk och staten skall finansiera universitetsutbildning på dessa språk.
5. Mångfald i identitet, där de lokala myndigheterna är fria att placera symboler för majoritetssegmentet av befolkningen på offentliga byggnader.
Ramavtalet ledde till att totalt 15 ändringar gjordes i konstitutionen, som även fick en ny ingress. Fram till 2006 arbetade man kontinuerligt med att göra lagstiftningsändringar av Ohrid‑ramavtalet och skapa samstämmighet. Sedan valet och regeringsbildningen i år, då det största partiet från den albanskspråkiga befolkningsgruppen lämnade regeringen, har viktiga argument om tillämpningen av Badinter‑majoriteten framförts. Efter en bojkott av parlamentsverksamheten av partierna BDI (DUI) och PDP pågår nu samtal om att nå en lösning.
4. Landets namn och Greklands inställning
Sobranie, parlamentet i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, antog den nya konstitutionen den 17 november 1991, då landet definierades som en suverän stat med namnet ”Republiken Makedonien”. Enligt Badinter‑kriterierna skulle visserligen alla f.d. jugoslaviska republiker kunna få internationellt erkännande som självständiga stater, men det nya landet tilläts inte ansluta sig till Förenta nationerna förrän den 8 april 1993.
Orsakerna till motsättningarna mot dess medlemskap ligger främst i betydelsen av namnet ”Makedonien”, som historiskt kallas Alexander den stores land (år 356–323 f.Kr.), en härskare som under en kort tid lyckades utvidga sitt kejsardöme ända till Pakistan. På grund av det språk och den kultur som rådde vid denna tid betraktar grannen i söder, Grekland, det antika Makedonien som en del av sin egen historia och namnet Makedonien som ett internt namn. Att en grannstat med annat språk och annan kultur använder samma namn framkallar allvarliga invändningar från folkopinionen i Grekland. De grekiska invändningarna handlar inte om att vägra landet dess rätt till självständighet eller att avvisa ett effektivt samarbete med grannen i norr, utan om en önskan att, med hjälp av begrepp som ”Vardar”, ”Skopje” eller ”Norra”, ge uttryck för tanken att staten med det konstitutionella namnet ”Republiken Makedonien” inte omfattar hela det område som historiskt betraktas som Makedonien.
Enligt ett interimsavtal har FN sedan 1993 kallat landet ”f.d. jugoslaviska republiken Makedonien”, vilket ofta presenteras med den engelska förkortningen ”FYROM”, vilket är helt förbryllande för folkopinionen, både hemma och utomlands. Förenta staterna, Ryska federationen, folkrepubliken Kina och till och med ett antal EU‑medlemsstater använder dock det konstitutionella namnet ”Republiken Makedonien”, och utelämnar hänvisningen till den tidigare administrativa situation som ingår i begreppet ”FYROM”. Historiska hänvisningar av denna typ är ovanliga. I Europa finns det dessutom, utöver den självständiga staten Luxemburg, även en angränsande belgisk provins med samma namn, medan den självständiga staten Moldavien sammanfaller med användningen av samma namn för den nordöstra delen av grannlandet Rumänien. Staten Azerbajdzjan, som geografiskt är en del av Europa, bär dessutom samma namn som två angränsande provinser i Iran. I alla dessa fall orsakar den upprepade användningen av samma namn inga problem. Det är därför i detta fall tydligt att tvisten inte handlar så mycket om ett namn som om rädsla för territoriella anspråk.
I detta sammanhang måste det beklagas att den nationella flygplatsen, som ligger öster om Skopje, och som fram till december 2006 hette Aerodrom Skopje eller Petrovec‑flygplatsen, sedan dess har döpts om till Alexander den store (Aleksandar Veliki). Denna symbol leder till att denna flygplats kan förväxlas med den befintliga internationella flygplatsen Megas Alexandros öster om den nordgrekiska staden Kavala, ett namn med samma betydelse. För det ömsesidiga förtroendets skull är det viktigt att ett bilateralt avtal ingås mellan de två länderna före anslutningen till EU om användningen av namn i deras ömsesidiga förbindelser och om avlägsnandet av ständiga missförstånd eller irritation över symboler och territoriella anspråk.
5. Övriga hänsyn
EU‑Schengenstaternas viseringssystem och de ännu strängare villkor som Grekland ställer upp för inträde orsakar förargelse och isolerar en ung generation i mycket större utsträckning än deras föräldrar en gång isolerades från övriga Europa. Eftersom integrationen med EU inte går snabbare ökar inriktningen mot Förenta staterna. Detta har bland annat tagit sig uttryck i avtal om att inte överlämna amerikanska medborgare till Internationella brottmålsdomstolen i Haag och i bortförandet av den tyska medborgaren Khaled el‑Masri till CIA:s utredare i Afghanistan. Mer positivt är att deltagandet i stabiliserings‑ och associeringsavtalet och Centraleuropeiska frihandelsavtalet (CEFTA), som är knutet till EU, kan bidra till att återuppliva och stärka ekonomin, som har varit i dåligt skick sedan 1991. Den interna rättssäkerheten kommer att öka denna effekt mer än det nuvarande målet att sänka skatterna till den mycket låga nivån 10 procent.
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
F.d. jugoslaviska republiken Makedoniens framstegsrapport 2006 |
|||||||||||
|
Förfarandenummer |
||||||||||||
|
Ansvarigt utskott |
AFET 14.12.2006 |
|||||||||||
|
Rådgivande utskott |
|
|
|
|
|
|||||||
|
Inget yttrande avges |
|
|
|
|
|
|||||||
|
Föredragande |
Erik Meijer 13.9.2004 |
|
||||||||||
|
Behandling i utskott |
8.5.2007 |
4.6.2007 |
|
|
|
|||||||
|
Antagande |
5.6.2007 |
|||||||||||
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
59 4 0 |
||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Roberta Alma Anastase, Christopher Beazley, Angelika Beer, Panagiotis Beglitis, Bastiaan Belder, André Brie, Elmar Brok, Véronique De Keyser, Giorgos Dimitrakopoulos, Hanna Foltyn-Kubicka, Michael Gahler, Bronisław Geremek, Alfred Gomolka, Klaus Hänsch, Richard Howitt, Anna Ibrisagic, Jelko Kacin, Georgios Karatzaferis, Bogdan Klich, Helmut Kuhne, Vytautas Landsbergis, Francisco José Millán Mon, Pasqualina Napoletano, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Raimon Obiols i Germà, Vural Öger, Cem Özdemir, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, João de Deus Pinheiro, Hubert Pirker, Samuli Pohjamo, Michel Rocard, Raül Romeva i Rueda, Libor Rouček, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jacek Saryusz-Wolski, György Schöpflin, Hannes Swoboda, István Szent-Iványi, Charles Tannock, Inese Vaidere, Geoffrey Van Orden, Ari Vatanen, Jan Marinus Wiersma, Josef Zieleniec |
|||||||||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) |
Laima Liucija Andrikienė, Alexandra Dobolyi, Árpád Duka-Zólyomi, Kinga Gál, Milan Horáček, Evgeni Kirilov, Jaromír Kohlíček, Erik Meijer, Doris Pack, Athanasios Pafilis, Józef Pinior, Dariusz Rosati, Aloyzas Sakalas, Inger Segelström, Adrian Severin, Csaba Sándor Tabajdi, Marcello Vernola |
|||||||||||
|
Ingivande |
8.6.2007 |
|
||||||||||
|
Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) |
|
|||||||||||