BETÄNKANDE om handlingsplan för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna

8.1.2008 - (2007/2106(INI))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Fiona Hall

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om handlingsplanen för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna

(2007/2106(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–    med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 oktober 2006 om en handlingsplan för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna (KOM(2006)0545),

–    med beaktande av kommissionens arbetsdokument (SEK(2006)1173) som är fogat till kommissionens ovannämnda meddelande av den 19 oktober 2006,

–    med beaktande av konsekvensbedömningen av handlingsplanen (SEK(2006)1174) och sammanfattningen av handlingsplanen (SEK(2006)1175),

–    med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 januari 2007 om en energipolitik för Europa (KOM(2007)0001),

–    med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 8‑9 mars 2007 om rådets antagande av Europeiska rådets handlingsplan (2007‑2009) - Energipolitik för Europa (7224/07),

–    med beaktande av rådets direktiv 92/75/EEG av den 22 september 1992 om märkning och standardiserad konsumentinformation som anger hushållsapparaters förbrukning av energi och andra resurser[1],

–    med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda[2],

–    med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi[3],

–    med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG av den 6 juli 2005 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter[4],

–    med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster[5],

–    med beaktande av rådets beslut 2006/1005/EG av den 18 december 2006 om ingående av avtalet mellan Amerikas förenta staters regering och Europeiska gemenskapen om samordning av program för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning[6] och texten i detta avtal[7],

–    med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ett gemenskapsprogram för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning (KOM(2006)0576),

–    med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut 1639/2006/EG av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013)[8] och i synnerhet kapitel III i avdelning II om programmet Intelligent Energi – Europa,

–    med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007‑2013)[9],

–    med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 761/2001 av den 19 mars 2001 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens. miljölednings‑ och miljörevisionsordning (EMAS)[10],

–    med beaktande av sin resolution av den 1 juni 2006 om effektivare energiutnyttjande eller hur man kan göra mer med mindre – grönbok[11],

–    med beaktande av sin resolution av den 14 december 2006 om en europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning – grönbok[12],

–    med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–    med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för regional utveckling (A6‑0003/2008),

A.  Om de globala temperaturerna stiger med mer än 2 grader Celsius jämfört med nivåerna före industrialiseringen kommer resultatet att bli en kaotisk klimatförändring. Detta bekräftas bland annat i FN:s mellanstatliga klimatpanels rapport från maj 2007. För att de globala temperaturerna inte ska stiga med mer än 2 grader Celsius krävs det drastiskt minskade koldioxidutsläpp före 2015, och det snabbaste och mest kostnadseffektiva sättet att minska koldioxidutsläppen är att använda energin på ett effektivare sätt.

B.  Energieffektiviteten spelar en avgörande roll när det gäller att minska Europeiska unionens beroende av importerad energi, hantera den framtida bristen på energikällor och begränsa effekterna av energiprischocker.

C.  I konsekvensbedömningen i handlingsplanen för energieffektivitet konstaterar man att genomförandeförmågan brister på alla nivåer inom kommissionen och att ytterligare 20 personer behöver anställas för att genomföra handlingsplanen.

D.  Direktiv 2002/91/EG har bara införlivats ordentligt av fem medlemsstater.

E.  Enligt direktiv 2006/32/EG ska medlemsstaterna överlämna en nationell handlingsplan för energieffektivisering till kommissionen senast den 30 juni 2007. Den 1 september 2007 hade kommissionen endast mottagit nio sådana planer och den 30 oktober 2007 hade fortfarande endast 15 planer inkommit.

F.  Medlemsstaternas genomförande av direktiv 2004/8/EG är försenat och långt ifrån perfekt på den internationella marknaden.

G.  Europeiska unionen är en av de rikaste och tekniskt mest avancerade regionerna i världen. EU har ökat sitt ekonomiska resultat med nästan 40 procent, och den genomsnittliga inkomsten per capita har ökat med en tredjedel sedan 1990. Under samma tid ökade efterfrågan på energi och kraftkällor endast med 11 procent.

H.  Informations- och kommunikationsteknik skulle – med de rätta politiska signalerna – kunna generera ytterligare produktionsvinster utöver EU:s mål på 20 procent. För viss teknik som smarta nät, intelligenta styrsystem och Specknet‑baserad datateknik bör det därför utfärdas konkreta politiska rekommendationer.

1. Europaparlamentet välkomnar 2006 års handlingsplan för energieffektivitet samt dess syfte och räckvidd.

2. Europaparlamentet anser att det tekniskt och ekonomiskt sett är fullt möjligt att förbättra energieffektiviteten med över 20 procent till 2020, vid sidan av eventuella förbättringar till följd av oberoende strukturella effekter eller priseffekter, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att såväl detta mål som klimatförändringsmålen nås.

3. Europaparlamentet konstaterar med stor oro att medlemsstaternas genomförande av befintlig lagstiftning om energieffektivitet är ofullständigt och fördröjt.

4. Europaparlamentet betonar behovet av att genomföra politiken för energieffektivitet på alla förvaltningsnivåer.

5. Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaternas genomförande av direktiv 2004/8/EG är ofullständigt och kraftigt försenat.

6. Europaparlamentet kritiserar att kommissionen inte har anställt de tjänstemän som krävs för att se till att både handlingsplanen och den lagstiftning om energieffektivitet som den bygger på genomförs till fullo och snabbt.

7. Europaparlamentet beklagar att endast tre av de 21 åtgärder från kommissionens sida som enligt handlingsplanen ska genomföras 2007 hade genomförts helt den 1 september 2007, den 30 oktober höll dock 16 av 21 planerade åtgärder för 2007 på att genomföras enligt kommissions rapporter, och att det finns en betydande eftersläpning i förhållande till tidsplanen för antagandet av miniminormer för energiprestanda för prioriterade produktgrupper.

8. Europaparlamentet kritiserar att många av medlemsstaternas regeringar inte prioriterar ett fullständigt och snabbt införlivande och efterlevnad av lagstiftningen om energieffektivitet, trots att man talar om att ta itu med klimatförändringarna och minska energiimporten till EU.

9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påskynda utarbetandet av det framtida samförståndsavtalet om samarbete med CEER (Council of European Energy Regulators), som kommer att omfatta gemensamma riktlinjer och en gemensam uppförandekod, i syfte att göra den slutliga energiförbrukningen inom samtliga sektorer mer effektiv.

10. Europaparlamentet efterlyser en skyndsam och rättvisande bedömning i kommissionen och medlemsstaterna av kapacitetsbrister och andra hinder som hittills har lett till att lagstiftningen om energieffektivitet inte har förverkligats i tillräcklig utsträckning och av hur dessa brister och hinder kan elimineras.

11. Europaparlamentet konstaterar i synnerhet den utbredda bristen på lättillgänglig, snabb information och organisatoriskt stöd för energieffektivitet där behov uppkommer, vilket kan ske plötsligt (t.ex. när en hushållsapparat eller någon annan utrustning går sönder) eller hänga samman med särskilda händelser (t.ex. en flytt). Parlamentet anser att bristande hänsyn till medborgarnas särskilda behov underminerar många planer för energieffektivitet och betonar därför vikten av praktisk hjälp och förskottsfinansiering.

12. Europaparlamentet betonar att informations- och kommunikationsteknik bör främjas som en avgörande faktor för att driva på energibesparingarna på exempelvis transport-, bygg-, energi- och tillverkningsområdet. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens undersökning av i vilken utsträckning ledande IKT‑baserade tekniker skulle kunna göra EU:s ekonomi mer energieffektiv och minska utsläppen av växthusgaser till 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom de områden som täcks av denna undersökning inkludera intelligenta styrsystem i allmänhet och smart nätteknik och inbäddade system i synnerhet.

Utrustning och apparater

13. Europaparlamentet välkomnar strategin att införa miniminormer för energiprestanda och uppmanar kommissionen att införa och tillämpa dem senast 2008 för luftkonditionering och alla typer av digitalboxar. Detta skall göras i samband med en dynamisk översyn av märkningen. Parlamentet noterar att EU-märkningen kan stödja tillämpningen av miniminormer för energiprestanda och uppmanar medlemsstaterna att avdela mer resurser till marknadsövervakning.

14. Europaparlamentet ställer sig bakom att belysningen i hemmen läggs till i listan med prioriterade produktgrupper och betonar hur viktigt det är att kommissionen håller sin föreslagna tidtabell för när de mest ineffektiva glödlamporna ska vara borta från marknaden, i linje med Europeiska rådets slutsatser från mars 2007.

15. Europaparlamentet uppmärksammar utvecklingen på lysdiodteknikområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur man ska främja forskning om lysdiodlampor och öka deras användning.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa tidtabeller för när de mest ineffektiva utrustningarna, apparaterna och andra produkter som använder energi, exempelvis terrassvärmare, ska vara borta från marknaden.

17. Europaparlamentet välkomnar betoningen av att minska förlusterna i standby‑läge och spridningen av produkter och teknik som säkerställer att energiförbrukande varor och apparater endast använder energi när detta faktiskt behövs. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett ”enwattskrav” för standby‑funktioner och en analys av de potentiella energibesparingar som kan göras om man minimerar eller eliminerar förbrukning som beror på standby‑lägen, särskilt passiv stand-by.

18. Europaparlamentet välkomnar undertecknandet av ett nytt Energy Star‑avtal med Förenta staterna som ska fastställa gemensamma krav på energieffektivitet för kontorsutrustning och särskilt att det i genomförandebestämmelserna ingår en bestämmelse om obligatorisk offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar kommissionen att förhandla fram en utökad räckvidd för Energy Star‑samarbetet mellan EU och USA till att gälla andra produkter, i överensstämmelse med åtagandet som gjordes vid toppmötet mellan EU och USA den 30 april 2007.

19. Europaparlamentet välkomnar förslaget att senast 2010 fastställa mininormer för energiprestanda för alla andra produkter med en betydande energiförbrukning. Parlamentet uppmanar kommissionen att börja med de minst energieffektiva produkterna på marknaden.

20. Europaparlamentet stöder kommissionens ansträngningar för att utarbeta kriterier för miljömärkning av värme- och kylteknik, framför allt vid primär energiförbrukning, så att användarna garanteras tillförlitlig information om de effektivaste och miljövänligaste alternativ som finns att tillgå på marknaden för uppvärmnings- och kylutrustning i byggnader.

21. Europaparlamentet kräver att 2006 års regler om installation av smarta mätare ska tillämpas rigoröst för att öka konsumenternas medvetenhet om elförbrukning, för att hjälpa elbolagen att hantera efterfrågan på ett effektivare sätt och för att hjälpa till att förbättra kraven på energieffektivitetsstatistik.

22. Europaparlamentet efterlyser utarbetandet av en standard för intelligenta värmemätare som ska användas i centralvärmesystem och fjärrvärmenät så att man uppmuntrar ett mer ansvarsfullt beteende hos slutförbrukarna (”pay for what you use”), och därmed blir av med systemet med fast pris, vilket har motsatt effekt.

23. Europaparlamentet anser att man med hjälp av industriteknik bör se till att mindre energi används i produktionsprocesserna. Parlamentet anser att betydande energibesparingar kan göras genom att minska vikten på fordon och transportmedel.

Krav på byggnaders energiprestanda

24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda överträdelseförfaranden mot de medlemsstater som inte på ett korrekt sätt har införlivat eller inte till fullo har genomfört direktiv 2002/91/EG.

25. Europaparlamentet noterar att det, med tanke på byggnaders långa livslängd, är mycket viktigt att se till att nya byggnader konstrueras så att de är så energieffektiva som möjligt och att befintliga byggnader uppgraderas till aktuella standarder. Parlamentet anser att rivningen av energiineffektiva byggnader i kombination med byggandet av nya energieffektiva byggnader ibland kan stödjas som ett alternativ till renovering.

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över direktiv 2002/91/EG så att artikel 6 från och med 2009 omfattar alla byggnader som behöver värmas upp eller kylas ned, oavsett storlek.

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin översyn av värmepannors energiprestanda ta hänsyn till att kraftvärmepannor (mikrokombinerad värme och kraft) är de överlägset mest effektiva pannorna och att man bör ta hänsyn till detta när prestandaminimikraven fastställs.

28. Europaparlamentet välkomnar förslaget att kräva att nya och renoverade byggnader samt byggnadskomponenter såsom fönster och fönsterfilm ska uppfylla minimikrav på energiprestanda.

29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett bindande krav på att alla nya byggnader som behöver värmas upp och/eller kylas ned ska konstrueras enligt normerna för passiva hus eller motsvarande icke‑bostadshus från och med 2011, samt ett krav på att använda passiva uppvärmnings‑ och nedkylningslösningar från och med 2008.

30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att gradvist införa fjärrvärmenät och fjärrkylnät för alla byggnader, för att minska användningen av fossilt bränsle vid uppvärmning och nedkylning, genom att använda sig av de energiförluster som uppstår vid energiomvandlingen.

31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga arkitektlösningar för passiv uppvärmning och nedkylning, exempelvis byggmaterial med värmeegenskaper, vid bedömningen av skatter och andra åtgärder för att främja energieffektiviteten.

32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja fjärrkyla från förnybara energikällor som ett effektivt alternativ till den ökade efterfrågan på komfortkylning.

33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skapa en öppen databas som är tillgänglig för unionsmedborgarna – med nationella, regionala och lokala åtgärder för att främja energieffektivitet i byggnader, framför allt finansieringsåtgärder – så att man får till stånd ett utbyte av bästa praxis i EU samt kan informera allmänheten och öka deras medvetenhet.

Energiproduktion och ‑distribution

34. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina nationella handlingsplaner för energieffektivisering lägga in ökad högeffektiv samgenerering, en övergång till en övergripande planering och främjande av el‑, värme‑ och kylförsörjningen, och rent allmänt föreslå åtgärder för att främja användningen av och borttagande av administrativa hinder för småskalig samgenerering och samgenerering i mikroformat. Parlamentet uppmanar kommissionen att ställa sig negativ till nationella handlingsplaner för energieffektivisering som inte innehåller dessa punkter.

35. Europaparlamentet påpekar att transport och distribution är källor till energiförluster och strömavbrott, och betonar den roll som mikrogenerering och decentraliserad och diversifierad generering kan spela för att garantera försörjningstryggheten och minska förlusterna. Parlamentet anser att det bör inrättas incitament för att förbättra infrastrukturen i syfte att minska överförings- och distributionsförluster.

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga större vikt vid värmemarknaden – eftersom värme står för den största delen av energiförbrukningen – och instrument (stadsplanering, värmekartläggning, investeringsincitament) som gör det möjligt att återvinna överskottsvärme från förnybara energikällor genom att utveckla infrastrukturer för fjärrvärme- och fjärrkyla.

37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka genomförandet av direktiv 2004/8/EG och att göra en bedömning av om stödsystemen är tillräckliga för att utnyttja den nationella potentialen för högeffektiv kraftvärme.

38. Europaparlamentet uppmärksammar kommissionen på att lokala kylnät måste införas som ett effektivt alternativt svar på den ökade efterfrågan på komfortkylning och en drastisk minskning i relaterade koldioxidutsläpp.

39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga tillämpningsområdet för befintliga ekonomiska incitament för utveckling som gör det möjligt att inlemma energi från förnybara källor i befintliga nät som inrättats för energi från fossila bränslen. Att förbättra befintliga nät skulle väsentligt öka effektiviteten hos energiproduktionen från förnybara källor på kortare tid och till lägre kostnad, samtidigt som man bidrar till en större försörjningstrygghet till följd av sådana lämpliga förbättringar.

Transporter

40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa minimikrav för alla transportsätts energiprestanda, däribland kollektivtrafiken. Parlamentet framhåller att det krävs en energieffektiv transportpolitik som gynnar kollektivtrafiken, cykling och promenader i stadsområden. Parlamentet välkomnar grönboken om stadstransporter och uppmanar kommissionen att initiera ett program som gäller specifikt stadstransporter och integreringen av klimatskydd, energisparande och folkhälsa i en hållbar transportpolitik för städer och stadskärnor. Parlamentet uppmuntrar städer i EU att överväga åtgärder för att minska koldioxidutsläppen från bilar och personbilstrafiken, till exempel genom trängselavgifter. Parlamentet påminner om att bindande årliga utsläppsgränser för alla nya personbilar som kommer att säljas bidrar till att EU kan nå sina bindande koldioxidmål

41. Europaparlamentet kräver att Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/94/EG av den 13 december 1999 om tillgång till konsumentinformation om bränsleekonomi och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar[13] ändras så att bilar kan märkas med det tydliga A till G‑format som används för elektriska apparater. Parlamentet föreslår att minst 20 procent av det utrymme som används för reklam och marknadsföring av nya bilar ska användas för att ge information om bränsleeffektivitet och utsläpp.

42. Europaparlamentet beklagar dessutom att rådet fortfarande inte har antagit förslaget till direktiv om skatt på personbilar i syfte att minska koldioxidutsläppen, i linje med EU:s åtaganden enligt Kyotoprotokollet, och kräver att detta förslag snabbt genomförs.

43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en ramstrategi för att underlätta kraftigt förbättrad kollektivtrafik i städer och till och från förorter. Detta innebär att de som bedriver kollektivtrafik i städer och till och från förorter måste genomföra studier, inklusive genomförbarhetsstudier, i vilka fokus ligger på systemrelaterade effektivitets- och servicenivåer och där strategin ska inriktas på att anpassa upprättandet av horisontella stödprogram som ska syfta till att utveckla kollektivtransportsystem på ett sådant sätt att dessa program uppfyller strängare effektivitets- och kontinuitetskrav.

44. Europaparlamentet välkomnar det gemensamma företaget Clean Sky, vars mål är att producera grönare, mer miljömässigt hållbara och energieffektiva flygplan.

Finansiella arrangemang och regionalpolitik

45. Europaparlamentet konstaterar att det är viktigt att det finns tillgång till strukturell finansiering av energieffektivitet genom organ som Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, liksom genom privata banker.

46. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att höja den andel av finansieringen via struktur‑ och sammanhållningsfonderna som bör användas till att förbättra energieffektiviteten i befintliga bostäder från 3 till minst 5 procent och att kräva att medlemsstaterna utnyttjar denna möjlighet till fullo.

47. Europaparlamentet beklagar att stora delar av EU‑finansieringen av energieffektivitet är så komplicerad, trots att det finns gemensamma europeiska resurser för mikroföretag till medelstora företag (Jeremie). Parlamentet konstaterar att bristen på enkel och tillgänglig finansiering utgör ett enormt hinder för småföretag och särskilt mikroföretag, som inte har kapacitet att få tillgång till komplicerade program.

48. Europaparlamentet konstaterar den avgörande betydelse som forskning och utveckling har inom energieffektivitetsområdet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter och icke statliga organisationer att utnyttja finansiering inom ramen för sjunde ramprogrammet, strukturfonderna och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation/programmet Intelligent energi för Europa, som är avsedda att stimulera till forskning om energieffektivitet och främja förnybar energiteknik samt utveckla nya sätt att transportera och förvara energi för att minska energiförlusterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara generös när det gäller ansökningar om finansiering för forskning om energieffektivitet och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att energieffektivitet ges hög prioritet i de fortsatta ansträngningar som bör göras för att maximera användningen av EU:s forsknings- och teknikutvecklingsprogram.

49. Europaparlamentet kräver att mikroföretag behandlas som hushåll och erbjuds mycket okomplicerad finansiering för att förbättra energieffektiviteten, såsom förskottsbidrag.

50. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja regler om statligt stöd som är fördelaktigare ur ett energieffektivitetsperspektiv (exempelvis ekoinnovation och produktivitetsförbättringar). Parlamentet anser att sådana regler bör vara enkla, praktiska och tydliga och undanröja hinder för att effektivt kunna genomföra energieffektivitetsåtgärder.

51. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart föreslå särskilda åtgärder för att uppnå större energieffektivitet i de yttersta randområdena. Dessa åtgärder måste vara anpassade till de särdrag som finns i dessa områden till följd av deras ständiga begränsningar.

52. Europaparlamentet betonar den roll som lokala och nationella energiorgan spelar för att effektivt kunna genomföra energieffektivitetsåtgärder. Parlamentet uppmanar alla organ (på EU‑nivå, nationell nivå och lokal nivå) att delta i utarbetandet och genomförandet av handlingsplaner för energieffektivitet.

Beskattning

53. Europaparlamentet uppmanar rådet att uppmuntra medlemsstaterna att använda sig av en reducerad mervärdesskattesats på arbete, material och komponenter som förbättrar byggnaders energieffektivitet. Parlamentet uppmanar rådet att på ett konsekvent sätt se till att det av hela skattesystemet framgår att energieffektiviteten i byggnader ska förbättras.

54. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att fullt ut använda sig av möjligheten till en reducerad mervärdesskatt på arbete för renovering och reparation av bostäder för att förbättra energieffektiviteten. Parlamentet välkomnar kommissionens beslut att utvärdera hur effektiva skattelättnader är när det gäller att förmå konsumenter att köpa de mest energieffektiva apparaterna och att förmå företag att producera och främja sådan utrustning.

55. Europaparlamentet konstaterar att beskattning hör till medlemsstaternas befogenheter. Parlamentet konstaterar att de beskattningsåtgärder som medlemsstaterna väljer att använda sig av skulle kunna ingå i alla nationella handlingsplaner för energieffektivisering. Parlamentet förordar internalisering av miljökostnaderna.

56. Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att införa särskilda incitament för att förmå hushåll, mikroföretag och privata hyresvärdar att vidta åtgärder för att förbättra energieffektiviteten och köpa energieffektiva produkter.

57. Europaparlamentet anser att skattelättnader under vissa omständigheter bör kunna ges för att riva energiineffektiva byggnader när detta kombineras med byggandet av nya energieffektiva byggnader.

Ändring av energibeteendet

58. Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som den offentliga sektorn spelar när det gäller att främja energieffektiva lösningar.

59. Europaparlamentet håller med om att utbildnings‑ och fortbildningsplaner om energieffektivitet är mycket viktiga, särskilt för små och medelstora företag. Parlamentet konstaterar att energiutbildningen bör inledas så tidigt som möjligt genom att relaterade kurser införlivas i utbildningsprogrammen i skolor i hela EU. Parlamentet konstaterar att det kommer att krävas en stor skara yrkesmän med de rätta färdigheterna för att utveckla nyskapande tekniker för byggande och energihushållning. Parlamentet är oroat över att medlemsstaterna ännu inte har tagit fram lämpliga utbildningsprogram i fråga om energieffektivitet. Europaparlamentet kräver att personalbehov ska betraktas som ett viktigt inslag i de nationella handlingsplanerna för energieffektivisering.

60. Europaparlamentet uppmanar vidare de regionala och lokala myndigheterna att utveckla nära partnerskap med regionala energiorgan i syfte att förbättra fortbildningsmöjligheterna för tekniker och andra yrkesverksamma inom närliggande sektorer. Parlamentet poängterar behovet av mer samordnade nätverk av lokala aktörer för att sprida bästa praxis i fråga om energieffektivitet till mindre utvecklade regioner.

61. Europaparlamentet understryker den betydelse som offentlig upphandling och tjänster som energirevisioner kan ha för att minska slöseriet och främja ett bättre utnyttjande av varje byggnads energipotential. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras regionala, lokala och övriga offentliga myndigheter att föregå med gott exempel, inte bara när det gäller förvaltningsbyggnader utan även andra offentliga byggnader som skolor, universitet och sjukhus och i företag som verkar inom vatten-, energi-, transport- och posttjänstområdet.

62. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka forskningen om beteendeekonomi och människors beslutsfattande så att man kan skräddarsy framtida energieffektivitetsinformationskampanjer (exempelvis kampanjen för hållbar energi i Europa) och på så sätt maximera deras fördelar.

63. Europaparlamentet håller med om att energieffektivitet börjar i hemmet. Parlamentet uppmanar kommissionen, rådet och parlamentet att föregå med gott exempel genom att kräva att föredömliga normer för energiprestanda fastställs för alla EU‑institutionernas byggnader som en del av en mer omfattande granskning av institutionernas energianvändning som bör innefatta arbets‑ och researrangemang, incitament och placering samt utrustning och upphandling.

64. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att årligen anordna en Europadag om energieffektivitet.

65. Europaparlamentet konstaterar att den högteknologiska sektorn kan spela en viktig roll när det gäller att öka konsumenternas medvetenhet och deras vilja att bidra till energieffektiviteten genom att erbjuda produkter som är både energieffektiva och av högre standard.

66. Europaparlamentet anser att avtal om energitjänster mellan energileverantörer och konsumenter är ett effektivt sätt att göra värme- och kylsystem effektivare. Parlamentet uppmanar kommissionen att undanröja administrativa och rättsliga hinder för att ingå sådana avtal.

Städer

67. Europaparlamentet inser vikten av att utbyta och främja bästa metoder för energieffektivitet i städerna. Parlamentet anser att det befintliga Eurocities‑forumet skulle kunna användas för detta ändamål.

68. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de övriga EU‑institutionerna att arbeta tillsammans med de stora städerna i EU, stödja budgetar för partnersamverkan och utbyte av bra arbetsmetoder mellan de stora städerna.

69. Europaparlamentet välkomnar initiativet ”Convenant of mayors”, där 20–30 av borgmästarna i Europas största och mest utvecklade städer samlas i ett nätverk, och efterfrågar fler uppgifter om inrättandet av detta nätverk. Parlamentet vill dock betona att detta nätverk måste fungera som ett komplement till den verksamhet som bedrivs av liknande redan befintliga nätverk.

Den globala dimensionen

70. Europaparlamentet stöder kommissionens förslag att inrätta en plattform för internationellt samarbete om energieffektivitet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stärka det internationella samarbetet på energieffektivitetsområdet för att säkerställa att nya bestämmelser och normer inte splittrar den globala marknaden. Parlamentet kräver att både de bilaterala och multilaterala internationella avtalen om energieffektivitet inte bara ska innebära ett gemensamt åtagande att följa miniminormer för energieffektivitet utan också utbyte av energieffektiv teknik. Europaparlamentet konstaterar att teknikspridning är en strategisk nödvändighet som kräver att inställningen till immateriella rättigheter baserar sig på allmänintresset.

71. Europaparlamentet bejakar det pågående arbetet med gemensamma normer för energieffektivitet på teknisk nivå, i synnerhet med Kina. Parlamentet är oroat över att detta arbete undermineras av bristen på samordning mellan medlemsstaterna, vilket leder till förvirring i tredjeländerna. Parlamentet efterlyser en integrerad strategi i fråga om standarder.

72. Europaparlamentet noterar den utbredda oron för att Ryssland inte ska kunna tillgodose sin inhemska och avtalsenliga efterfrågan på gas, och uppmanar kommissionen att i energisäkerhetens namn avsätta större resurser till energieffektivitetsdialogen mellan EU och Ryssland, med särskild hänsyn till uppgraderingen av uppvärmningsnät i olika ryska distrikt och användningen av den gas som för närvarande eldas upp på oljefälten.

73. Europaparlamentet välkomnar rådets initiativ till ett energipartnerskap mellan Afrika och EU och kräver att detta partnerskap ska prioritera energieffektiv och hållbar tillväxt i Afrika.

o

o        o

74. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament och regeringar.

• [1] ¹ EGT L 297, 13.10.1992, s. 16. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1)
• [2] ² EGT L 1, 4.1.2003, s. 65.
• [3] ³ EUT L 52, 21.2.2004, s. 50.
• [4] ⁴ EUT L 191, 22.7.2005, s. 29.
• [5] ¹ EUT L 114, 27.4.2006, s. 64.
• [6] ² EUT L 381, 28.12.2006, s. 24.
• [7]  EUT L 381, 28.12.2006, s. 26.
• [8] ⁴ EUT L 310, 9.11.2006, s. 15.
• [9] ⁵ EUT L 412, 30.12.2006, s. 1.
• [10] ⁶ EGT L 114, 24.4.2001, s. 1. Förordningen senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).
• [11] ⁷ EUT C 298 E, 8.12.2006, s. 273.
• [12] ⁸ EUT C 317 E, 23.12.2006, s. 876.
• [13]  EGT L 12, 18.1.2000, s. 16. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.

MOTIVERING

Bakgrund

Enligt de senaste vetenskapliga rönen har världen bara åtta år på sig att komma till rätta med den globala uppvärmningen. Om de globala temperaturerna stiger med mer än 2ºC i förhållande till nivåerna före industrialiseringen förutspås det att klimatförändringarna kommer att öka bortom all kontroll.

Energieffektivitet är det mest kostnadseffektiva och omedelbart tillgängliga verktyg som finns i kampen för att minska utsläppen av växthusgaser. Det finns redan ett brett spektrum av energieffektiva tekniker och dessa kan införas på mycket kortare tid än vad som krävs för stora nya byggnadsprojekt.

Energieffektivitet är också ett avgörande verktyg i EU:s bemödanden att trygga en tillräcklig energiförsörjning, i synnerhet för de medlemsstater som för närvarande är beroende av rysk gas. Vikten av energieffektivitet i leverantörsländerna bör inte heller glömmas bort: IEA uppskattar att energi motsvarande en femtedel av den ryska exporten till de europeiska OECD‑länderna skulle kunna sparas genom förbättrad teknik och större energieffektivitet i Ryssland.

Dessutom är energieffektiviteten en viktig faktor när det gäller att nå Lissabonmålen: energieffektivitet är lika med ekonomisk effektivitet. Energieffektivitetsindustrin är en sektor där sysselsättningen ökar stort, och allra flest arbetstillfällen skapas i samband med renovering av fastigheter. Kommissionsledamot Andris Piebalgs har (i Berlin i april 2007) uppskattat att om tröskeln på 1 000 m² tas bort ur artikel 6 i direktivet om byggnaders energiprestanda så skulle detta skapa 250 000 nya arbetstillfällen och spara 70 Mtoe och 140 MtCO².

Det är helt nödvändigt att det finns ett strategiskt regelverk om energieffektivitet. Även om energiintensiteten i EU har förbättrats sedan 1990 så har den inte förbättrats tillräckligt för att balansera de årliga BNP‑ökningarna, med följden att den slutliga energiförbrukningen ändå har ökat. Handeln med koldioxidutsläpp erbjuder nu ett viktigt globalt verktyg för att komma till rätta med klimatförändringarna, men det finns inga bevis för eller erfarenheter av att marknadsmekanismerna ensamma skulle kunna ge resultat på kort sikt. Om vi ska kunna spara energi i tid för att kunna styra klimatförändringarna måste konsumenternas val begränsas till alternativ som blir allt mer energieffektiva.

Den strategiska vikten av kommissionens handlingsplan för energieffektivitet underströks av att ordförande José Manuel Barroso personligen deltog när planen lanserades i oktober 2006.

Handlingsplanens styrkor och svagheter

Föredraganden välkomnar handlingsplanen och i synnerhet betoningen av åtgärder mot energislöseri från byggnader och apparater.

En strategisk linje skisseras upp i planen. När det gäller byggnader, där mer än 40 procent av energin förbrukas, kommer strikta normer för nya byggnader att åtföljas av åtgärder för att förbättra befintliga byggnaders energieffektivitet – 75 procent av dessa kommer att finnas kvar 2050. Föredraganden anser att normer för energiprestanda måste vara rigorösa och tillämpas på alla byggnader som behöver värmas upp eller kylas ned och därmed förbrukar energi. När det gäller nybyggnationen måste övergången till normer för passiva hus påskyndas. Den teknik och expertis som behövs för att bygga passiva hus med minimala uppvärmnings‑ och nedkylningsbehov finns redan men måste spridas bättre.

I fråga om apparater föreslår kommissionen en dynamisk märkningsplan tillsammans med åtgärder för att få bort de minst effektiva produkterna från marknaden. Detta måste genomföras med en sträng tidtabell för att bli verkningsfullt. Föredraganden anser att den märkning som används för apparater också är ett effektivt sätt att komma till rätta med bilarnas koldioxidutsläpp och bör införas för dessa som komplement till de åtgärder som kommissionen föreslår.

Föredraganden välkomnar andan i handlingsplanen, men ifrågasätter starkt om den kommer att bli verkningsfull. Den här handlingsplanen är inget fristående dokument. Den hänvisar till och bygger på tidigare lagstiftning om energieffektivitet, främst direktivet om byggnaders energiprestanda, direktivet om ekodesign och direktivet om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster. För att den här handlingsplanen ska kunna fungera måste den tidigare lagstiftningen ha genomförts ordentligt, och så är långt ifrån fallet.

Både kommissionen och medlemsstaternas regeringar har gjort sig skyldiga till allvarliga försummelser av sina skyldigheter när det gäller genomförandet av lagstiftningen om energieffektivitet. Kommissionen har inte anställt den personal som krävs för att se till att de hörnpelare som EU:s nuvarande handlingsplan vilar på – byggnadsdirektivet och de nationella handlingsplanerna för energieffektivisering – ska kunna genomföras till fullo och skyndsamt. Medlemsstaterna har inte insett den strategiska vikten av energieffektivitet och behovet av att göra den till en prioriterad politisk fråga.

Nu ankommer det på Europaparlamentet att stå för det politiska ledarskap som har saknats hos de båda andra institutionerna. EU:s valda företrädare måste se till att verkligen granska handlingsplanen med lupp, både via Europaparlamentet och via nationella parlament och övervakningsorgan som Energy Watch, för att se till att planen genomförs till fullo och i enlighet med tidplanen.

Annexes:

Source: ”Energy and Transport in figures, 2006 ‑ Part 2: Energy”, European Commission, DG‑TREN in cooperation with Eurostat.

XX

Implementing measures under Directive on the Ecodesign of Energy‑using Products (2005/32/EC) ‑ State of play and next steps

Source: http://ec.europa.eu/energy/demand/legislation/images/planning_overview_first_15_products.gif

YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (21.11.2007)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över handlingsplanen för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna
(2007/2106(INI))

Föredragande: Heide Rühle

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Europa fortsätter att slösa bort minst 20 procent av sin energi på grund av ineffektivitet och 2020 kommer den direkta kostnaden för vår oförmåga att använda energi på ett effektivt sätt att uppgå till mer än 100 miljarder EUR per år.

B.  Det beräknas att de totala energibesparingarna skull kunna uppgå till ca 27 procent för bostadsfastigheter, 30 procent för kommersiella fastigheter, 25 procent inom tillverkningsindustrin och 26 procent på transportområdet.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens integrerade synsätt på energieffektivitet. Parlamentet upprepar i detta sammanhang den viktiga roll som utbildning och information spelar för att öka medvetenheten och främja ett förändrat beteende.

2.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att skapa en ekonomisk miljö som uppmuntrar till investeringar i forskning och utveckling, främjar innovation och befordrar tekniska framsteg. Parlamentet upprepar de stora fördelar som en fullbordad inre marknad för energi har för både miljön och det europeiska näringslivets konkurrenskraft. Parlamentet stöder en betydande skatteväxling från skatt på arbete till miljöbeskattning.

3.  Europaparlamentet påminner om att det effektivaste sättet att minska koldioxidutsläppen och stimulera utvecklingen av en stor ledande marknad för energieffektiv teknik och energieffektiva produkter är att genomföra energibesparingar.

4.  Europaparlamentet understryker att EU-medborgarnas allmänna medvetenhet om och motivation för att spara energi bör öka. Man bör överväga massiva informationskampanjer riktade till allmänheten och företagen. Dessa kampanjer bör eventuellt samfinansieras med EU-medel.

5.  Europaparlamentet anser att normerna för offentlig upphandling kan spela en positiv roll för att öka energieffektiviteten. Parlamentet uppmanar myndigheterna i medlemsstaterna att fullt ut tillämpa miljöklausulerna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster[1], för att ta hänsyn till energieffektiviteten.

6.  Europaparlamentet delar åsikten att energieffektivitet i byggnadssektorn är en topprioritet.

7.  Europaparlamentet välkomnar det tydliga stödet till stadsutveckling och förnyandet av subventionerade bostäder i den nya sammanhållningspolitiska ramen för  2007–2013.

8.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja möjligheten att sänka mervärdesskatten på arbetskraft vid renovering och reparation av privatbostäder för att förbättra energieffektiviteten. Parlamentet uppmanar rådet att på ett konsekvent sätt se över hela skattesystemet för att förbättra energieffektiviteten i byggnader.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dels göra regelbundna utvärderingar av energibesparingarna i EU-institutionernas officiella byggnader, dels stimulera till liknande metoder när det gäller medlemsstaternas offentliga byggnader.

10. Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att genomföra energibesparingar i transportsektorn. Parlamentet förordar internalisering av miljökostnaderna.

11. Europaparlamentet beklagar dessutom att rådet fortfarande inte har antagit förslaget till direktiv om skatt på personbilar i syfte att minska koldioxidutsläppen, i linje med EU:s åtaganden enligt Kyotoprotokollet, och kräver att detta förslag snabbt genomförs.

12. Europaparlamentet anser att det för optimala besparingar i transportsektorn krävs ett väsentligt skifte till andra transportsätt, liksom att det är nödvändigt att främja användningen av kollektivtrafik, bilpooler och icke-motoriserade transportsätt i europeiska städer i syfte att effektivt ta itu med trafikens allt större miljökonsekvenser.

13. Europaparlamentet anser att energieffektiviteten inom personbilssektorn bör ökas med hjälp av en integrerad strategi som inte bara gör fordonsmotorerna bränslesnålare utan även leder till att miljöeffekterna av andra åtgärder, t.ex. miljövänlig körning, förbättrad infrastruktur eller trafikorganisation, tas tillvara.

14. Europaparlamentet upprepar vikten av en konsekvent politik när det gäller energieffektivitet. Parlamentet betonar att EU:s miljömål, dvs. energieffektivitet, tydligt bör återspeglas i prioriteringarna för tilldelning av medel ur EU:s strukturfonder och EU:s initiativ för forskning och utveckling.

15. Europaparlamentet efterlyser sektorsvisa energibesparingsavtal och utbyte av bästa praxis inom de största industri- och tjänstesektorerna. Mot bakgrund av detta framhåller parlamentet hur viktigt det är att man genom ömsesidigt erkännande och genomförande skapar en rättvis konkurrenssituation på både nationell och internationell nivå. På så sätt garanteras att miljökraven, inklusive energibesparingsinstrumenten, uppfylls utan att EU:s konkurrenskraft undergrävs.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	21.11.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	38 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Mariela Velichkova Baeva, Zsolt László Becsey, Pervenche Berès, Slavi Binev, Sharon Bowles, Udo Bullmann, Ieke van den Burg, Christian Ehler, Jonathan Evans, Elisa Ferreira, Donata Gottardi, Benoît Hamon, Gunnar Hökmark, Karsten Friedrich Hoppenstedt, Sophia in 't Veld, Piia-Noora Kauppi, Wolf Klinz, Kurt Joachim Lauk, Andrea Losco, Cristobal Montoro Romero, Joseph Muscat, John Purvis, Alexander Radwan, Bernhard Rapkay, Dariusz Rosati, Heide Rühle, Eoin Ryan, Antolín Sánchez Presedo, Manuel António dos Santos, Margarita Starkevičiūtė, Ivo Strejček, Cornelis Visser, Sahra Wagenknecht.
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Harald Ettl, Ján Hudacký, Werner Langen, Thomas Mann, Gianni Pittella.
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)	Holger Krahmer

• [1]  EUT L 134, 30.4.2004, s. 1.

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (11.10.2007)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

om handlingsplanen för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna
(2007/2106(INI))

Föredragande: Evangelia Tzampazi

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande ”Handlingsplan för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna” och stöder de prioriterade åtgärder som föreslås samt kräver att de genomförs snarast.

2.  Europaparlamentet välkomnar det bindande åtagande som gjordes vid toppmötet våren 2007 om att före 2020 nå målet att minska energiförbrukningen med 20 procent, vilket samtidigt kommer att bidra till att målet att minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent före 2020 kan uppnås, som ett ensidigt åtagande från EU:s sida, vilket kan höjas till 30 procent genom samordning med liknande åtaganden från andra industriländers sida. Parlamentet betonar även att etappmål för minskningen bör fastställas för varje energisektor.

3.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att ingå ramavtal med viktiga handelspartner/tredjeländer och internationella organisationer, och kräver att sådana avtal ingås med länder som förfogar över framstående teknik när det gäller effektiv omvandling, distribution och användning av energi.

4.  Europaparlamentet betonar att snabb tillämpning och kontroll av befintlig gemenskapslagstiftning när det gäller energieffektivitet (t.ex. direktiv 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda, direktiv 92/75/EG om märkning, direktiv 2005/32/EG om ekodesign och direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster) skulle bidra till att halva målet uppnåddes. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda sig av, genomdriva och förbättra de nationella handlingsplanerna för energieffektivitet på ett rationellt sätt och uppmanar kommissionen att se till att de direktiv som redan antagits införlivas och genomförs korrekt inom fastställda tidsfrister.

5.  Europaparlamentet instämmer i uppfattningen att de viktigaste sparmöjligheterna finns inom byggnads‑ och transportsektorerna, där tyngdpunkten bör läggas på möjligheterna att förbättra stadstransporter och offentliga byggnader. Parlamentet menar därför att prioriterade åtgärder bör vidtas inom dessa sektorer. Parlamentet begär också att direktivet om byggnader ses över för att man ska kunna vidga dess tillämpningsområde och införa miniminormer för energieffektivitet på EU‑nivå. Parlamentet uppmanar även medlemsstaterna att främja offentliga transporter, järnvägs‑ och sjötransporter samt transporter på inre vattenvägar.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte bara kräva ökad energieffektivitet vid nybyggnationer utan även fastställa att energieffektivitet ska vara ett obligatoriskt kriterium vid renovering av äldre byggnader, samt kräva att en väsentlig andel av energikraven tillgodoses genom förnybara energikällor. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ge särskilt stöd i form av ekonomiska incitament till byggnadsrenoveringar som genomförs för att uppfylla kriterierna för energieffektivitet.

7.  Europaparlamentet erkänner att renovering av flerfamiljshus/subventionerade bostäder är ett akut behov som berör ett stort antal EU-medborgare, i synnerhet i de nya medlemsstaterna. Parlamentet kräver därför att man vid översynen av EU:s strukturfonder i framtiden ökar anslagen som kan användas till att förbättra energieffektiviteten i flerfamiljshus/subventionerade bostäder i de nya medlemsstaterna.

8.  Europaparlamentet påpekar att transport och distribution är källor till energiförluster och strömavbrott, och betonar den roll som mikrogenerering och decentraliserad och diversifierad generering kan spela för att garantera försörjningstryggheten och minska förlusterna. Parlamentet anser att det bör inrättas incitament för att förbättra infrastrukturen i syfte att minska överförings- och distributionsförluster.

9.  Europaparlamentet framhåller att marknadsbaserade verktyg (till exempel ”vita” certifikat) samt ekonomiska incitament (till exempel främjande av en grön skattepolitik) för att få företagen att nå energieffektivitetsmålen och för att stärka EU:s konkurrenskraft inte i sig är tillräckligt, och att särskilt offentligt stöd och EU-stöd därför bör inrättas för att möjliggöra en effektivare kanalisering av medel till forskning, teknisk innovation och energieffektivitet utifrån principen om att förorenaren betalar.

10. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att se över sin skattepolitik med avseende på energieffektivitet och, när det anses verkningsfullt, utnyttja skatteincitament samtidigt som åtgärder vidtas för att hantera eventuella negativa sociala följder.

11. Europaparlamentet understryker den betydelse som tjänster som energirevisioner kan ha för att minska slöseriet och främja ett bättre utnyttjande av varje byggnads energipotential. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att föregå med gott exempel, inte bara när det gäller förvaltningsbyggnader utan även andra offentliga byggnader som skolor, universitet och sjukhus.

12. Europaparlamentet betonar vikten av att främja forskning, kunskapsöverföring och miljöinnovation när det gäller avancerad energiteknik genom att uppmuntra investeringar och utbyte av god praxis och tekniköverföring, vilket kan främja den ekonomiska tillväxten, öka sysselsättningen samt innebära en komparativ fördel för ekonomin i EU och på så sätt bidra till att Lissabonstrategins mål uppnås. Parlamentet understryker betydelsen av sjunde ramprogrammet för forskning och andra EU‑finansieringsinstrument.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa miniminormer för energieffektivitet inom ramen för direktivet om ekodesign. Parlamentet begär att direktivet om märkning ses över så att nya produkter kan införas och att samstämmigheten mellan de två direktiven förbättras i syfte att öka konsumenternas kunskap och göra det lättare för dem att göra välgrundade val inom ett tydligt och heltäckande system.

14. Europaparlamentet understryker behovet av att lansera handlingsplanen för energieffektivitet i utbildnings- och informationskampanjer för att göra konsumenterna bättre rustade att fatta välgrundade beslut när de köper konsumtionsvaror och sedan använda dessa klokt i enlighet med principen om hållbar utveckling.

15. Europaparlamentet framhåller de offentliga myndigheternas viktiga roll när det gäller att främja energieffektivitet och ställer sig positivt till att energieffektivitetskrav införs i bestämmelserna om offentlig upphandling.

16. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att gå i bräschen för en global överenskommelse om energieffektivitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att införliva energieffektivitet i EU:s bilaterala överenskommelser med tredjeländer.

17. Europaparlamentet betonar behovet av att genomföra politiken för energieffektivitet på alla förvaltningsnivåer.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga tillämpningsområdet för befintliga ekonomiska incitament för utveckling som gör det möjligt att inlemma energi från förnybara källor i befintliga nät som inrättats för energi från fossila bränslen. Att förbättra befintliga nät skulle väsentligt öka effektiviteten hos energiproduktionen från förnybara källor på kortare tid och till lägre kostnad, samtidigt som man bidrar till en större försörjningstrygghet till följd av sådana lämpliga förbättringar.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	9.10.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	35 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Adamos Adamou, Margrete Auken, Pilar Ayuso, Johannes Blokland, John Bowis, Frieda Brepoels, Hiltrud Breyer, Dorette Corbey, Jill Evans, Anne Ferreira, Karl-Heinz Florenz, Satu Hassi, Jens Holm, Dan Jørgensen, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Urszula Krupa, Peter Liese, Jules Maaten, Linda McAvan, Miroslav Ouzký, Vladko Todorov Panayotov, Vittorio Prodi, Guido Sacconi, Daciana Octavia Sârbu, Karin Scheele, Carl Schlyter, Richard Seeber, María Sornosa Martínez, Antonios Trakatellis, Evangelia Tzampazi, Anja Weisgerber
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Lambert van Nistelrooij
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)	Vincenzo Aita, Manuel Medina Ortega

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (9.10.2007)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över handlingsplan för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna
(2007/2106(INI))

Föredragande: Tiberiu Bărbuleţiu

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om energieffektivitet[1]; men ser negativt på bristen på visioner på medlemsstatsnivå i fråga om genomförandet av de föreslagna åtgärderna, bristen på vederbörlig marknadsföring av och information om dem och den uppenbara avsaknaden av samordning mellan de olika förvaltningsnivåerna.

2.  Europaparlamentet understryker den nyckelroll som de regionala och lokala myndigheterna i EU har när det gäller att uppnå målet om 20-procentiga energibesparingar senast 2020[2], särskilt genom sitt agerande i egenskap av konsumenter, administratörer, leverantörer, lagstiftare och rådgivare med ansvar för att kontrollera och påverka energibeslut. Parlamentet välkomnar därför kommissionens avsikt att underlätta anslutningen av decentraliserad elproduktion till det allmänna nätet genom exempelvis åtgärder för ökad driftskompatibilitet. Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att prioritera decentraliserad elproduktion samt klargöra vilken typ av lagstiftningsinstrument och vilken tidsram för genomförandet den avser att föreslå samt typen av aktörer som ska omfattas och villkoren för deras kontraktuella deltagande.

3.  Europaparlamentet välkomnar initiativet ”Convenant of mayors”, där 20–30 av borgmästarna i Europas största och mest utvecklade städer samlas i ett nätverk, och efterfrågar fler uppgifter om inrättandet av detta nätverk. Parlamentet vill dock betona att detta nätverk måste fungera som ett komplement till den verksamhet som bedrivs av liknande redan befintliga nätverk.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påskynda utarbetandet av det framtida samförståndsavtalet om samarbete med CEER (Council of European Energy Regulators), som kommer att omfatta gemensamma riktlinjer och en gemensam uppförandekod, i syfte att göra den slutliga energiförbrukningen inom samtliga sektorer mer effektiv.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kräva systematiskt stöd för energieffektivitet i alla medlemsstater i samband med översynen av operativa program då man fastställer prioriteringarna för strukturfondernas användning. Vidare uppmanas de nya medlemsstaterna att ge lämpligt stöd till investeringar av gemenskapsmedel i energieffektivitet för att underlätta byggnadsrenovering inom ramen för förordning (EG) nr 1080/2006[3], liksom modernisering av fjärrvärmeinstallationer och småskalig kraftvärmeproduktion samt att i samband med detta främja offentlig-privata partnerskap.

6.  Europaparlamentet uppmuntrar regionala och lokala aktörer att utnyttja de finansieringsmöjligheter och det tekniska stöd som finns tillgängliga inom ramen för initiativen JASPERS, JEREMIE och JESSICA, i syfte att vidareutveckla energieffektivitetsprojekt. Parlamentet begär att lättillgänglig och korrekt information om det praktiska genomförandet av dessa initiativ ges bred spridning på regional nivå.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart föreslå särskilda åtgärder för att uppnå större energieffektivitet i de yttersta randområdena. Dessa åtgärder måste vara anpassade till de särdrag som finns i dessa områden till följd av deras ständiga begränsningar.

8.  Europaparlamentet uppmanar de regionala och lokala myndigheterna att utarbeta regionala och lokala energieffektivitetsplaner och uppmanar de medlemsstater som ännu inte har införlivat direktivet om byggnaders energiprestanda[4] att göra det. Dessutom begär parlamentet att kommissionen utarbetar riktlinjer för mekanismer för att kontrollera att detta direktiv tillämpas korrekt samt tillförlitliga utvärderingssystem.

9.  Europaparlamentet poängterar den oerhört viktiga roll som de nationella, regionala och lokala myndigheterna spelar för en effektiv marknadsföring av mer energisnåla produkter, bland annat med hjälp av offentliga informationskampanjer om den befintliga lagstiftningen och energieffektivitetsmärkning.

10. Europaparlamentet uppmanar de regionala och lokala myndigheterna att föregå med gott exempel genom att införa energibesparingsplaner för offentliga byggnader och inbegripa energieffektivitetskriterier vid offentlig upphandling. Dessutom uppmanar parlamentet kommissionen att hjälpa de lokala myndigheterna att delta i den gemensamma upphandlingen av energieffektiva produkter genom att tillhandahålla en tydlig ram som underlättar fastställandet av mätbara mål och kvalitetskriterier.

11. Europaparlamentet uppmanar vidare de regionala och lokala myndigheterna att utveckla nära partnerskap med regionala energiorgan i syfte att förbättra fortbildningsmöjligheterna för tekniker och andra yrkesverksamma inom närliggande sektorer. Parlamentet poängterar behovet av mer samordnade nätverk av lokala aktörer för att sprida bästa praxis i fråga om energieffektivitet till mindre utvecklade regioner.

12. Europaparlamentet understryker att man måste öka informationen om energieffektivitet på det lokala och regionala planet och efterfrågar därför utbildning och stärkande av lokala arbetsgrupper för att främja energieffektivitet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	4.10.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	39 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Stavros Arnaoutakis, Elspeth Attwooll, Jean Marie Beaupuy, Jana Bobošíková, Wolfgang Bulfon, Gerardo Galeote, Iratxe García Pérez, Eugenijus Gentvilas, Ambroise Guellec, Marian Harkin, Mieczysław Edmund Janowski, Rumiana Jeleva, Gisela Kallenbach, Tunne Kelam, Evgeni Kirilov, Miloš Koterec, Constanze Angela Krehl, Jamila Madeira, Mario Mantovani, Sérgio Marques, Miguel Angel Martínez Martínez, Yiannakis Matsis, Miroslav Mikolášik, Lambert van Nistelrooij, Markus Pieper, Wojciech Roszkowski, Elisabeth Schroedter, Grażyna Staniszewska, Catherine Stihler, Kyriacos Triantaphyllides, Oldřich Vlasák
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Emanuel Jardim Fernandes, Zita Pleštinská, Samuli Pohjamo, Miloslav Ransdorf, Toomas Savi, Richard Seeber, Nikolaos Vakalis
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)	Mariela Velichkova Baeva, Zbigniew Zaleski

• [1]  Kommissionens meddelande ”Handlingsplan för energieffektivitet: att förverkliga möjligheterna” (KOM(2006)0545).
• [2]  Kommissionens grönbok om effektivare energiutnyttjande eller hur man kan göra mer med mindre (KOM(2005)0265).
• [3]  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden, EUT L 210, 31.7.206, s. 1.
• [4]  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/91/EG av den 16 december 2002 om byggnaders energiprestanda.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	19.12.2007
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	49   0   0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jan Březina, Jerzy Buzek, Dragoş Florin David, Den Dover, Nicole Fontaine, Romana Jordan Cizelj, Angelika Niebler, Paul Rübig, Nikolaos Vakalis, Alejo Vidal-Quadras, Norbert Glante, Mary Honeyball, Reino Paasilinna, Anni Podimata, Dagmar Roth-Behrendt, Britta Thomsen, Catherine Trautmann, Lena Ek, Anne Laperrouze, Romano Maria La Russa, Rebecca Harms, Umberto Guidoni, Vladimír Remek, Renato Brunetta, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Herbert Reul, Ján Hudacký, Dominique Vlasto, Adam Gierek, Pia Elda Locatelli, Atanas Paparizov, Andres Tarand, Šarūnas Birutis, Jorgo Chatzimarkakis, Fiona Hall, Patrizia Toia, David Hammerstein, Claude Turmes, Miloslav Ransdorf
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Danutė Budreikaitė, Joan Calabuig Rull, Avril Doyle, Edit Herczog, Eija-Riitta Korhola, Pierre Pribetich, Lambert van Nistelrooij, Silvia-Adriana Ţicău, Vladimir Urutchev
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)