Förfarande : 2007/2115(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0105/2008

Ingivna texter :

A6-0105/2008

Debatter :

PV 08/05/2008 - 3
CRE 08/05/2008 - 3

Omröstningar :

PV 08/05/2008 - 5.11
CRE 08/05/2008 - 5.11
Röstförklaringar
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2008)0197

BETÄNKANDE     
PDF 265kWORD 179k
2 april 2008
PE 396.734v04-00 A6-0105/2008

om utvecklingen av en ram för den verksamhet som bedrivs av företrädare för intressegrupper (lobbyverksamhet) vid Europeiska unionens institutioner

(2007/2115(INI))

Utskottet för konstitutionella frågor

Föredragande: Alexander Stubb

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från budgetkontrollutskottet
 YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
 YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor
 YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om utvecklingen av en ram för den verksamhet som bedrivs av företrädare för intressegrupper (lobbyverksamhet) vid Europeiska unionens institutioner

(2007/2115(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 9.4 i arbetsordningen,

–   med beaktande av grönboken med titeln Europeiska öppenhetsinitiativet som har lagts fram av kommissionen (KOM(2006)0194),

–   med beaktande av kommissionens meddelande med titeln Uppföljning av grönboken ”Europeiska öppenhetsinitiativet” (KOM(2007)0127),

–   med beaktande av kommissionens utkast till uppförandekod för företrädare för intressegrupper, av den 10 december 2007,

–   med beaktande av sitt beslut av den 17 juli 1996 om ändring av arbetsordningen (lobbyverksamhet i parlamentet)(1)1,

–   med beaktande av sitt beslut av den 13 maj 1997 om ändring av arbetsordningen (uppförandekodex för lobbyister)(2)2,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor och yttrandena från budgetkontrollutskottet, utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för rättsliga frågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A6-0105/2008), och av följande skäl:

A. Lobbyverksamheten i Europaparlamentet har ökat betydligt i takt med att parlamentets befogenheter har utvidgats.

B.  Lobbying syftar till att påverka inte enbart politiken och beslut om lagstiftning, utan också fördelningen av gemenskapens medel och övervakningen och tillämpningen av lagstiftning.

C. Efter den förväntade ratificeringen av Lissabonfördraget kommer Europaparlamentets befogenheter att utökas så att det blir medlagstiftare i nästan alla vanliga lagstiftningsförfaranden, och kommer därmed locka till sig än fler lobbygruppers uppmärksamhet.

D. Företrädare för olika intressegrupper spelar en viktig roll i den öppna och pluralistiska dialog som ett demokratiskt system vilar på, och utgör en viktig informationskälla för parlamentets ledamöter när de fullgör sina uppgifter.

E.  Lobbygrupper bedriver inte bara lobbyverksamhet gentemot parlamentets ledamöter utan försöker också påverka parlamentets beslut genom lobbying mot tjänstemän vid parlamentsutskottens sekretariat, de politiska gruppernas personal och ledamöternas assistenter.

F.  Enligt beräkningar finns det cirka 15 000 lobbyister och 2 500 lobbyorganisationer i Bryssel.

G. Kommissionen har föreslagit att ett gemensamt register ska införas för företrädare för olika intressegrupper i EU:s institutioner, som en del av kommissionens europeiska öppenhetsinitiativ.

H. Parlamentet har ända sedan 1996 haft ett eget register över lobbyister(3), samt ordningsregler(4) som innehåller ett åtagande för de registrerade lobbyisterna att följa höga etiska normer i sin verksamhet.

I.   Cirka 5 000 lobbyister är för närvarande registrerade hos parlamentet.

J.   Bland lobbygrupperna finns lokala och nationella organisationer, vilkas verksamhet medlemsstaterna ansvarar för att reglera.

Att förbättra Europaparlamentets öppenhet

1.  Europaparlamentet är medvetet om lobbygruppernas inflytande på beslutsfattandet i EU, och anser därför att parlamentets ledamöter bör känna till vilka organisationer som lobbygrupperna företräder. Parlamentet framhåller att öppen och lika tillträde till alla EU-institutioner är en nödvändig förutsättning för att unionen ska kunna åtnjuta legitimitet och förtroende bland sina medborgare. Parlamentet betonar att öppenhet ska gälla i båda riktningarna och att den är nödvändig både i institutionernas eget arbete och bland lobbyisterna. Parlamentet understryker att genom att lobbygrupperna ges lika tillträde till EU-institutionerna får EU:s verksamhet ökad tillgång till sakkunskap, och parlamentet anser det vara av avgörande betydelse att det civila samhällets företrädare får tillträde till EU:s institutioner, i synnerhet till parlamentet.

2.  Europaparlamentet anser att parlamentets ledamöter själva är ansvariga för att de får väl avvägd information och poängterar att ledamöterna av Europaparlamentet måste anses klara av att välja mellan olika politiska alternativ oberoende av lobbyisterna.

3.  Om en föredragande finner det lämpligt kan han eller hon välja att använda en ”legislative footprint”, dvs. en vägledande förteckning (som bifogas till parlamentets betänkanden) över de registrerade företrädarna för intressegrupper som har rådfrågats och i hög grad har bidragit under utarbetandet av betänkandet. Europaparlamentet anser att en sådan förteckning i synnerhet bör bifogas lagstiftningsbetänkanden, men betonar att det är ännu viktigare att kommissionen bifogar sådana vägledande förteckningar då den lägger fram förslag till rättsakter.

4.  Europaparlamentet vidhåller att parlamentet måste vara helt oberoende i sitt beslut om vilken hänsyn det ska ta till åsikter från det civila samhället.

5.  Enligt de gällande reglerna måste parlamentets ledamöter redogöra för sina ekonomiska intressen. Europaparlamentet uppmanar sitt presidium att på grundval av ett förslag från kvestorerna utarbeta en plan för hur man ytterligare skulle kunna förbättra efterlevnaden och övervakningen av parlamentets regler, enligt vilka en ledamot måste lämna uppgifter om varje typ av stöd som han eller hon mottar, oavsett om stödet är ekonomiskt eller i form av personal eller material(5).

6.  Europaparlamentet noterar de gällande reglerna om tvärpolitiska grupper, enligt vilka förklaringar om finansieringen krävs. Parlamentet kräver att parlamentets webbplats blir tydligare i fråga om tvärpolitiska grupper, med en förteckning över samtliga registrerade och icke registrerade tvärpolitiska grupper och en fullständig redogörelse för de bidrag från utomstående som erhållits av de tvärpolitiska grupperna samt en förklaring om de olika tvärpolitiska gruppernas övergripande syften. Parlamentet betonar emellertid att de tvärpolitiska grupperna inte på något sätt ska betraktas som några parlamentariska organ.

7.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att, på grundval av ett förslag från kvestorerna, undersöka hur man ska kunna förhindra att obehöriga får tillträde till de våningsplan i parlamentets byggnader, där parlamentets ledamöter har sina kontor. Allmänhetens tillträde till utskottens lokaler bör begränsas endast i undantagsfall.

Kommissionens förslag

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till ett mer strukturerat regelverk för olika intressegruppers företrädare som ett led i det europeiska öppenhetsinitiativet.

9.  Europaparlamentet instämmer i kommissionens definition av lobbyverksamhet som ”all verksamhet som avser att påverka de politiska lösningarna och EU-institutionernas beslutsprocess”. Parlamentet anser att denna definition är i överensstämmelse med artikel 9.4 i arbetsordningen.

10. Europaparlamentet understryker att alla aktörer, inbegripet företrädare för såväl offentliga som privata intressen, utanför EU-institutionerna, som omfattas av denna definition och påverkar institutionerna på regelbunden basis, bör betraktas som lobbyister och behandlas på samma sätt: Professionella lobbyister, lobbyavdelningar inom företag (”in-house-lobbyister”), icke-statliga organisationer, tankesmedjor, branschorganisationer, fackförbund, arbetsgivarorganisationer, vinstdrivna och icke-vinstdrivna organisationer samt advokater när deras syfte är att påverka politiken snarare än rättspraxisen. Parlamentet betonar emellertid också att medlemsstaternas regioner och kommuner samt politiska partier på nationell nivå och gemenskapsnivå och organ som har rättslig ställning enligt fördragen inte omfattas av dessa bestämmelser då de agerar inom ramen för den roll och utför de uppgifter som fastställs i fördragen.

11. Europaparlamentet välkomnar i princip kommissionens förslag om ett enda register som innebär att lobbyister samtidigt kan registrera sig hos både kommissionen och parlamentet och begär att en interinstitutionell överenskommelse antas om ett gemensamt obligatoriskt register för rådet, kommissionen och parlamentet. Överenskommelsen skulle gälla samtliga institutioner och omfatta fullständig ekonomisk information, en gemensam mekanism för tillfällig uteslutning från registret och en gemensam etisk uppförandekod. Parlamentet erinrar emellertid om att det finns viktiga institutionella skillnader mellan rådet, kommissionen och parlamentet och förbehåller sig därför rätten att utvärdera kommissionens förslag när det har fått sin slutgiltiga utformning samt att först då besluta om det ska stödja förslaget eller inte.

12. Europaparlamentet påpekar att antalet lobbyister som får tillträde till parlamentets lokaler måste vara rimligt, och föreslår därför att man inför regler om att lobbyisterna bara behöver registrera sig en gång hos samtliga institutioner, men att varje enskild institution kan besluta om de vill ge lobbyisterna tillträde till sina lokaler. På så sätt skulle parlamentet även i fortsättningen kunna ge varje organisation eller företag högst fyra passerkort.

13. Europaparlamentet begär att rådet, kommissionen och parlamentet erkänner varandras register om det inte skulle gå att upprätta ett gemensamt register. Om institutionerna inte lyckas införa ett gemensamt register bör deras respektive Internetbaserade register ha länkar till de övriga registren så att det går att jämföra lobbyisternas uppgifter. Generalsekreteraren uppmanas att flytta parlamentets förteckningar över företrädarna för de ackrediterade intressegrupperna till en plats på parlamentets webbplats, som är lättare att komma åt.

14. Europaparlamentet föreslår att det inom kort inrättas en gemensam arbetsgrupp med företrädare från rådet och kommissionen samt ledamöter av Europaparlamentet som utses av talmanskonferensen. Arbetsgruppen bör senast före utgången av 2008 diskutera följderna av ett gemensamt register för samtliga lobbyister som vill ha tillträde till rådet, kommissionen eller parlamentet, och utarbeta en gemensam uppförandekod. Parlamentets generalsekreterare uppmanas att vidta de åtgärder som krävs.

15. Europaparlamentet uppmanar rådet att ansluta sig till ett eventuellt gemensamt register. Parlamentet anser att lobbyisternas verksamhet gentemot rådets sekretariat när det gäller medbeslutandeärenden bör ägnas särskild uppmärksamhet.

16. Europaparlamentet noterar kommissionens beslut att börja med ett frivilligt register och att utvärdera systemet efter ett år, men är oroat över att ett helt frivilligt system skulle göra det möjligt för mindre ansvarsfulla lobbyister att inte behöva följa bestämmelserna. Parlamentet uppmanar de tre institutionerna att se över bestämmelserna om lobbyverksamheten senast tre år efter att ett gemensamt register träder i kraft, för att på så sätt utvärdera om det ändrade systemet leder till den öppenhet som krävs i fråga om lobbyverksamheten. Parlamentet är medvetet om den rättsliga grund som Lissabonfördraget innehåller för ett obligatoriskt register och beslutar under tiden att samarbeta med institutionerna genom en interinstitutionell överenskommelse på grundval av de befintliga registren. Parlamentet anser att obligatorisk registrering bör gälla som krav för de lobbyister som vill få tillträde till institutionerna på regelbunden basis, såsom redan är fallet hos parlamentet.

17. Europaparlamentet anser att eftersom lobbyverksamheten utvecklas kontinuerligt måste alla bestämmelser som rör denna verksamhet vara tillräckligt flexibla och lätta att anpassa till förändringar.

18. Europaparlamentet har tagit del av kommissionens utkast till uppförandekod för företrädare för intressegrupper. Parlamentet påminner kommissionen om att parlamentet redan har haft ordningsregler i tio år och uppmanar kommissionen att förhandla med parlamentet om införandet av en gemensam uppförandekod. Parlamentet anser att en sådan kod bör garantera en effektiv övervakning av lobbyisternas uppförande och påföljder bör införas mot lobbyister som bryter mot uppförandekoden. Tillräckliga resurser (personal och ekonomiska medel) måste avsättas för att möjliggöra kontroll av uppgifterna i registret. Vad gäller kommissionens register skulle påföljderna kunna bestå i en tillfällig uteslutning från registret, i allvarligare fall permanent uteslutning från registret. När ett gemensamt register väl har upprättats bör påföljder införas mot lobbyister som bryter mot koden, och påföljderna ska avse tillträdet till samtliga institutioner som registret avser.

19. Europaparlamentet betonar att registret måste vara användarvänligt och lätt att få tillträde till via Internet. Allmänheten måste ha möjlighet att lätt finna uppgifter och göra sökningar i registret, och det måste innehålla namnen på lobbyorganisationer såväl som på lobbyisterna själva.

20. Europaparlamentet betonar att registret bör innehålla olika kategorier så att lobbyister kan registreras efter det slags intresse de företräder (t.ex. yrkesorganisationer, företag, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, advokatbyråer, icke-statliga organisationer).

21. Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att begära att kravet på ekonomisk information av företrädare för intressegrupper som förs in i registret ska gälla följande grupper:

–    Professionella konsulter och advokatbyråer som bedriver lobbyverksamhet i EU-institutionerna ska redogöra för den omsättning som är kopplad till lobbyverksamheten gentemot EU-institutionerna samt de viktigaste klienternas andel av denna omsättning.

–    ”In-house-lobbyister” och branschorganisationer som bedriver lobbyverksamhet ska redogöra för de uppskattade kostnaderna i samband med direkt lobbying vid EU-institutionerna.

–    Icke-statliga organisationer och tankesmedjor ska redovisa sin totala budget och fördelningen mellan de huvudsakliga finansieringskällorna.

22. Europaparlamentet betonar att kravet på ekonomisk redovisning måste gälla på samma sätt för alla registrerade företrädare för intressegrupper.

23. Europaparlamentet uppmanar arbetsgruppen att föreslå specifika kriterier rörande kravet om att lämna finansiell information, till exempel lämpliga parametrar (inte nödvändigtvis några exakta belopp) för vad som är rimliga kostnader för lobbyverksamhet.

24. Europaparlamentet uppmanar det ansvariga utskottet att sammanställa förslag till eventuella erforderliga ändringar av parlamentets arbetsordning.

25. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

1 EGT C 261, 9.9.1996, s. 75.

(2)

2 EGT C 167, 2.6.1997, s. 22.

(3)

Artikel 9.4 i arbetsordningen.

(4)

Bilaga IX, artikel 3 i arbetsordningen.

(5)

Bilaga I, artikel 2 i arbetsordningen.


MOTIVERING

Öppenhet i de politiska institutionerna är en förutsättning för legitimitet. Det bör vara lätt att granska hur beslut fattas, vilken påverkan som ligger bakom dem och slutligen hur resurserna, dvs. skattebetalarens pengar, fördelas.

För närvarande beräknas det finnas omkring 15 000 lobbyister och 2 500 lobbyorganisationer i Bryssel. Om man räknar permanenta besökares passerkort och tillfälliga passerkort finns det uppskattningsvis 5 000 lobbyister som är verksamma i Europaparlamentet.

Kommissionen har inlett diskussioner om lobbyverksamheten genom sitt europeiska öppenhetsinitiativ (ETI). Huvudsyftet med detta förslag är att mer öppet redovisa vilka aktörer och påverkanskanaler som gör sig gällande när rättsakter förbereds och beslutas av EU-institutionerna. Kommissionen föreslår ett frivilligt register och en uppförandekod för lobbyister. Europaparlamentet har redan ett register som i praktiken är obligatoriskt, och ordningsregler enligt artikel 9.4 i Europaparlamentets arbetsordning.

Detta betänkande är ett svar på kommissionens öppenhetsinitiativ. Som medbeslutande organ förväntas Europaparlamentet inta en fast hållning när det gäller företrädare för intressegrupper i EU.

Lobbyreglernas historia i Europaparlamentet

Lobbyverksamheten har länge varit en omstridd fråga i parlamentets debatter. Ståndpunkterna varierar kraftigt och traditionerna i de 27 medlemsstaterna är olika. I de flesta medlemsstater finns det över huvud taget inga regler för dessa grupper på parlaments- eller regeringsnivå. I USA däremot måste en lobbyist läsa igenom nästan 600 sidor med instruktioner för att komma till klarhet om reglerna. Oavsett hur det förhåller sig råder det i dag bred enighet om att intressegrupperna erbjuder EU:s lagstiftande myndigheter värdefull sakkunskap.

Europaparlamentet var den första EU-institution som tog upp fenomenet med det ökande antalet intressegrupper på EU-nivå och särskilt följderna av denna utveckling för lagstiftningsprocessen. En första skriftlig fråga om införande av en eventuell reglering av lobbyverksamheten lades fram 1989. År 1991 utarbetade utskottet för arbetsordningen, valprövning och ledamöters immunitet ett förslag till betänkande med förslag om en uppförandekod och ett register över lobbyister. Men efter mycket svåra debatter i utskottet lades förslagen inte fram i plenum.

Efter Europavalet 1994 återupptogs debatten om reglering av lobbyverksamheten. I ännu ett betänkande från samma utskott undvek man terminologiska konflikter och förlitade sig på att intressegrupperna frivilligt skulle lämna upplysningar om sig själva. Förslagen till regler var mindre strikta och ansågs vara mer öppna för lobbyverksamhet än förslagen i betänkandet från 1993. Nu föddes tanken på ett register där företrädare för olika intressegrupper skulle åläggas att offentliggöra sin verksamhet och sina intressen. Företrädarna för olika intressegrupper skulle betala en avgift för registreringen, följa vissa ordningsregler och underteckna registret. I gengäld fick de passerkort och tillträde till delar av Europaparlamentet och tillgång till parlamentets handlingar. Vid plenarsammanträdet i januari 1996 gjordes stora förändringar i betänkandet, varefter det återförvisades till utskottet.

I juli 1996 nåddes en kompromiss. När det gäller ekonomiska intressen krävs det nu att varje ledamot av Europaparlamentet ska lämna en detaljerad redovisning av sin yrkesmässiga verksamhet. Parlamentsledamöterna måste avstå från att ta emot varje form av gåvor och förmåner under utövandet av sitt uppdrag. Registrerade assistenter måste också redovisa varje annan verksamhet som de uppbär lön för. Dessa regler lades till i Europaparlamentets arbetsordning (artikel 9 och bilagorna I och IX). Senare vidtogs ytterligare praktiska åtgärder som gällde publicering av en del av denna information på Europaparlamentets webbplats. I dag har man tillgång till förteckningar över registrerade lobbyister, över parlamentsledamöters redovisningar av sina ekonomiska intressen och över registrerade assistenter.

Föredragandens förslag

Som en förberedelse för detta betänkande anordnade utskottet för konstitutionella frågor den 8 oktober 2007 en workshop om lobbyverksamhet gentemot Europeiska unionen i syfte att få en överblick över den nuvarande situationen när det gäller lobbyverksamhet och att få reaktioner från aktörerna på kommissionens europeiska öppenhetsinitiativ. Under processen har föredraganden lyft fram följande viktiga frågor som bör behandlas i betänkandet:

1. Hur bör en lobbyist definieras?

Kommissionen definierar lobbyverksamhet som ”all verksamhet som avser att påverka de politiska lösningarna och EU-institutionernas beslutsprocess”. Denna definition ligger i linje med artikel 9.4 i Europaparlamentets arbetsordning där lobbyister definieras som ”personer som regelbundet vill ha tillträde till parlamentets lokaler för att i eget eller tredje mans intresse förse ledamöter med information inom ramen för ledamöternas mandat”.

Föredraganden anser att man inte bör göra någon väsentlig åtskillnad mellan till exempel industriföreträdares eller miljöaktivisters lobbyverksamhet i parlamentet. Det bör inte heller göras någon åtskillnad om det är producenters eller konsumenters intressen som företräds eller om privata eller offentliga aktörer för en dialog med ledamöter av Europaparlamentet. När advokatbyråer ägnar sig åt att påverka framtida lagstiftning och inte företräder konkreta rättsfall bör de betraktas som lobbyister.

2. I vilken utsträckning bör det krävas ekonomisk redovisning?

Enligt kommissionen ger den ekonomiska redovisningen en vägledning om intressegruppernas inflytande. Kommissionen har dragit slutsatsen att det är nödvändigt och lämpligt att kräva att de som registrerar sig uppger relevanta budgetsiffror och redovisar den sammanlagda fördelningen på viktigare klienter och/eller finansieringskällor. Huvudsyftet med denna information är att säkerställa att beslutsfattarna och allmänheten kan få en uppfattning om och bedöma styrkan hos de viktigaste drivkrafterna bakom en viss lobbyverksamhet. Kommissionen ställer följande krav:

–  Professionella konsulter och advokatbyråer som bedriver lobbyverksamhet i EU-institutionerna ska deklarera den omsättning som är kopplad till lobbyverksamheten gentemot EU-institutionerna samt de viktigaste klienternas andel av denna omsättning.

–  ”In-house-lobbyister” och branschorganisationer ska redogöra för de uppskattade kostnaderna i samband med direkt lobbying vid EU-institutionerna.

–  Icke-statliga organisationer och tankesmedjor ska redovisa sin totala budget och fördelningen per huvudsakliga finansieringskällor.

Ytterligare detaljer kommer att förtydligas när kommissionen presenterar en ny version av sin databas och tillhandahåller mer explicit information om vilka uppgifter som krävs. Dessutom är inte ekonomiska siffror alltid det bästa sättet att få fram information om lobbyverksamhetens omfattning.

De frågor som återstår att besvara på ett tydligt sätt är vilken information som är värdefull för att bedöma extern påverkan på lagstiftningsprocessen och hur man kan få fram sådan information utan att bryta mot legitima sekretessregler och utan betungande administrativa förfaranden.

3. Bör Europaparlamentet och kommissionen ha ett gemensamt register?

Kommissionen förespråkar ett gemensamt register för kommissionen och Europaparlamentet. Föredraganden anser att de båda institutionerna ur allmänhetens synvinkel uppfattas som en enda. Samtliga aktörer vill också ha en enda instans. Även om institutionerna är mycket olika och kanske kommer att ställa olika krav på lobbyisterna, till exempel när det gäller ekonomisk redovisning, bör frågan uppfattas som administrativ. Därför föreslår föredraganden att en gemensam arbetsgrupp ska ta ställning till konsekvenserna av ett gemensamt register.

4. Bör registret över intressegrupper vara frivilligt eller obligatoriskt?

Parlamentets rättstjänst anser att parlamentets nuvarande register i praktiken är obligatoriskt eftersom registrering är en förutsättning för att få tillträde till parlamentets lokaler. Föredraganden instämmer med denna uppfattning. För att bedriva regelbunden lobbyverksamhet i parlamentet behöver man ett passerkort, och för att erhålla ett passerkort måste man registrera sig. Det är också därför kommissionen vill ha ett gemensamt register. Passerkortet är ett starkt incitament för att registrera sig.

Kommissionen föreslår att ekonomisk redovisning ska tillhandahållas och att information som förs in i registret ska kontrolleras mer systematiskt. Dessa nyheter är prioriterade och bör införas i sinom tid. En rättsakt om lobbyverksamhet skulle innebära en utdragen process och bör därför inte eftersträvas i nuläget. Detta överensstämmer med det generella samförståndet om att tillsammans med kommissionen inrätta ett gemensamt register som kräver en enda registrering.

Efter ett år ska kommissionens register utvärderas. Om Lissabonfördraget ratificeras kommer det att utgöra en tydligare rättslig grund för en eventuell rättsakt om lobbyverksamhet.

5. Bör det införas påföljder för brott mot uppförandekoden?

Enligt parlamentets nuvarande ordningsregler är den strängaste påföljden en uteslutning från registret. För att kunna tillämpa böter eller andra liknande påföljder krävs lagstiftning. Med tanke på lobbyisternas trovärdighet är en uteslutning från registret inte alls någon meningslös påföljd. Men övervakningen av hur reglerna efterlevs skulle kunna skärpas.

6. Att förbättra Europaparlamentets öppenhet

Föredraganden anser att kravet på öppenhet gäller i båda riktningarna. Detta innebär att parlamentet, när det kräver större öppenhet hos lobbyisterna, även självt kan verka för större öppenhet. Därför kräver föredraganden tydlighet i fråga om registrerade och icke-registrerade tvärpolitiska grupper som ofta finansieras av intressegrupper.

Vidare påpekar föredraganden att ledamöterna har möjlighet att till parlamentets betänkanden bifoga en ”legislative footprint”, dvs. en vägledande förteckning över de företrädare för intressegrupper som rådfrågats under utarbetandet av betänkandet. Tanken är att ge en bild av de olika intressen som är knutna till ett lagstiftningsförfarande och därigenom hjälpa allmänheten, medierna, andra parlamentsledamöter och alla som är intresserade att granska parlamentets arbete. Å andra sidan erhålls relevant information ofta konfidentiellt och parlamentsledamöternas oberoende måste försvaras. Därför måste användningen av sådana vägledande förteckningar grundas på de enskilda parlamentsledamöternas goda omdöme. Föredraganden betonar att det är ännu viktigare att kommissionen bifogar sådana vägledande förteckningar då den lägger fram förslag till rättsakter.

Under utarbetandet av detta betänkande, fram till den 6 februari 2008, har till exempel åtminstone nedan nämnda organisationer rådfrågats. Andra har sänt e-post och informellt förmedlat snabb information.

1) Business Europe,

2) European Public Affairs Consultancies’ Association (EPACA),

3) The Alliance for Lobbying Transparency and Ethics Regulation (ALTER-EU) (Friends of the Earth Europe, European Federation of Journalists),

4) Den europeiska kemiindustrins samarbetsorganisation (Cefic),

5) Society of European Affairs Professionals (SEAP),

6) Den franska handelskammaren,

7) Council of Bars and Law Societies of Europe (CCEB),

8) International Public Relations Association (IPRA),

9) UKLawSociety,

10) White&Case,

11) Förenta staternas handelskammare,

12) Toyota Motor Europe,

13) Exxon Mobile,

14) European Centre for Public Affairs (ECPA),

15) Kommissionen.

Dessutom var nedan nämnda aktörer representerade i den workshop om lobbyverksamhet i EU som anordnades den 8 oktober av utskottet för konstitutionella frågor. Andra framförde sina åsikter under rundabordsdiskussionen.

1) Business Europe,

2) Den europeiska konsumentorganisationen (BEUC),

3) SEAP,

4) EPACA,

5) Corporate Europe Observatory (CEO),

6) ALTER-EU,

7) Daimler (”in-house-lobbyist”),

8) CCBE.

Slutsats

Avslutningsvis vill föredraganden framhålla vikten av öppenhet, uppmana till lika behandling av företrädare för olika intressegrupper, föreslå en avvaktande hållning till kommissionens konkreta förslag (dvs. registret och detaljerna kring det) och ge exempel på hur parlamentet självt kan förbättra sin egen öppenhet.


YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (22.1.2008)

till utskottet för konstitutionella frågor

över utvecklingen av en ram för den verksamhet som bedrivs av företrädare för intressegrupper (lobbyverksamhet) i EU-institutionerna

(2007/2115(INI))

Föredragande: José Javier Pomés Ruiz

FÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

Kommissionens övergripande strategi

1.  Europaparlamentet noterar att kommissionen definierar lobbying som ”verksamhet som drivs med målet att påverka utformningen av politiken och den politiska beslutsgången inom EU:s institutioner”.

2.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska unionens institutioner fattar beslut inte bara om lagstiftning, utan även om

 upphandlingar,

 bidrag,

 överträdelser,

 böter, och

 inkasseringar och avståenden från inkassering,

beslut som de berörda parterna kan vilja yttra sig över eller påverka. Parlamentet anser att framtidens regler eller uppförandekod bör utformas så att alla de av EU-institutionernas verksamhetsområden som utomstående organ eller personer kan försöka påverka omfattas.

3.  Europaparlamentet noterar att konsultföretag för offentliga angelägenheter, lobbyavdelningar inom företag (interna företrädare), icke-statliga organisationer, tankesmedjor, branschorganisationer och advokatbyråer enligt kommissionens förslag kommer att uppmuntras att ingå i registret och erbjudas möjligheten att meddela vilken kategori de tillhör.

4.  Europaparlamentet påpekar att förteckningen i punkt 3 inte inbegriper andra kategorier av intressegrupper med betydande inflytande i Bryssel, såsom a) regionala, provinsiella eller lokala myndigheter, som bedriver lobbyverksamhet för egen räkning eller för företag eller andra enheter som är belägna inom deras territorium, b) revisionsbyråer som erbjuder ett komplett utbud av företagstjänster, däribland lobbyverksamhet, eller c) fackföreningar.

5.  Europaparlamentet drar av den förteckning över lobbyistkategorier som kommissionen inriktar sig på slutsatsen att dess strategi i allt väsentligt bygger på att reglera lobbyverksamhet i den privata sektorn, utan något synbart försök att låta likvärdig öppenhet gälla för lobbyverksamhet av företrädare för den offentliga sektorn, t.ex. regionala myndigheter, diplomater, ministrar och nationella parlamentsledamöter.

6.  Europaparlamentet noterar att lobbyister som frivilligt registrerar vissa upplysningar om sig själva enligt kommissionens förslag skulle ges möjlighet att ange sina särskilda intressen och i gengäld bli informerade när det anordnas samråd inom dessa särskilda områden.

7.  Europaparlamentet påminner om att ett betydande antal av de inlagor som kommissionen mottog som svar på sin grönbok om öppenhet, särskilt från icke-statliga organisationer, innefattade rekommendationer om en tvingande (i stället för frivillig) strategi som det enda sättet att garantera full öppenhet.

Redovisning av ekonomisk information

8.  Europaparlamentet stöder kommissionens förslag enligt vilket registrerade lobbyister skulle behöva uppge följande:

 Vid professionellt konsultarbete och advokatbyråer som sysslar med lobbying mot EU-institutionerna, den omsättning som är kopplad till sådan lobbying samt klienternas relativa betydelse i denna omsättning.

 Interna lobbyister och branschorganisationer som sysslar med lobbying, en uppskattning av kostnaden i samband med direkt lobbying mot EU-institutionerna.

 Icke-statliga organisationer och tankesmedjor, den totala budgeten och fördelningen per huvudsaklig finansieringskälla (storleken på och ursprung för offentlig finansiering, donationer, medlemsavgifter osv.).

9.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att såväl Europaparlamentets ledamöter som andra vet för vem lobbyisterna arbetar, varifrån information som lämnas eller framhålles av lobbyister kommer och vilka intressen de företräder.

10.  Europaparlamentet föreslår att en framtida uppförandekod bör innebära att lobbyister i början av varje möte eller samtal som anordnas i lobbysyfte tydligt måste uppge den klient, organisation, rörelse eller kampanj de företräder och om de är registrerade lobbyister eller inte.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att specificera vilka följderna skulle bli av underlåtenhet eller vägran att ingå i det frivilliga registret, särskilt

 om underlåtenheten eller vägran skulle offentliggöras väl synligt i en del av registret,

 om den berörda organisationen därefter skulle vara förbjuden att bedriva lobbying gentemot kommissionen.

12.  Europaparlamentet anser att registret bör innehålla ett enkelt system för att ta bort uppgifter och för att underrätta den berörda personen eller organisationen om skälen till att uppgifterna tagits bort.

Uppförandekodex

13.  Europaparlamentet stöder kommissionens uppfattning att självreglering genom lobbyisternas egen försorg inte är tillräckligt. Parlamentet noterar dess avsikt att se över och uppdatera de redan befintliga kraven, som antogs 1992. Parlamentet håller med om att anslutning till kodexen borde bli ett krav för lobbyister som vill ingå i det nya registret, i linje med parlamentets lösning.

14.  För att en uppförandekod ska vara effektiv och för att EU-medborgarna ska ha förtroende för systemet anser Europaparlamentet att det är nödvändigt att brott mot koden upptäcks och straffas på ett trovärdigt sätt. Parlamentet noterar vikten av att helt fristående aktörer leder övervakningen.

Parlamentets nuvarande regler om lobbyverksamhet

15.  Europaparlamentet påpekar att man redan har en uppförandekod (artikel 3 i bilaga IX till arbetsordningen) om lobbyverksamhet.

16.  Europaparlamentet påpekar gällande definitionen av lobbyister att kvestorerna, enligt artikel 9.4 i arbetsordningen, får utfärda passerkort till personer som regelbundet vill ha tillträde till parlamentets lokaler för att i eget eller tredje mans intresse förse ledamöter med information inom ramen för ledamöternas mandat.

17.  Europaparlamentet påminner om att följande anges på parlamentets webbplats: ”Lobbygrupperna är privata, offentliga eller icke-statliga grupperingar. De kan ge parlamentet kunskaper och specifik expertis inom bland annat det ekonomiska, sociala, ekologiska och vetenskapliga området.”

18.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att flytta parlamentets förteckning över företrädare för ackrediterade intressegrupper, som för närvarande finns på http://www.europarl.europa.eu/parliament/expert/staticDisplay.do?id=65&language=SV till en mer lättillgänglig plats på parlamentets webbplats.

Interinstitutionellt samarbete

19.  Europaparlamentet noterar att kommissionen vill att registret och uppförandekoden i framtiden blir gemensamma för kommissionen och åtminstone Europaparlamentet samt dess uppfattning att aktörernas vilja att registrera sig skulle öka om det bara skulle behövas en enda registrering.

20.  Europaparlamentet inser att det, om var och en av de olika institutionerna har skilda ordningar för registrering av lobbyister, kan finnas en risk för inkonsekvens i den information som lobbyister lämnar om sina egna organisationer, de klienter de företräder och den finansiering som finns tillgänglig för ett givet lobbyinitiativ. Parlamentet medger därför att det kan finnas goda argument för att i sinom tid inrätta ett enda enhetligt registreringssystem.

21.  Europaparlamentet poängterar att man måste behålla sin autonomi vid beslut om huruvida sådana intressegrupper eller lobbyister ska godtas eller inte som parlamentet kan anse vara relevanta för sin politiska roll såsom företrädare för EU-medborgare.

22.  Europaparlamentet föreslår att institutionernas enskilda webbaserade register, så länge institutionerna inte ordnar med ett gemensamt register över lobbyister, bör inbegripa länkar till de andra institutionernas register, så att det går att jämföra de uppgifter som lobbyisterna lämnat.

23.  Europaparlamentet påminner om syftet med ökad insyn för EU:s medborgare och insisterar därför på att registren över både gemensamma lobbyister och specifika lobbyister för EU:s enskilda institutioner ska vara enkelt tillgängliga på Internet, att de ska vara standardiserade samt lätta att förstå och jämföra.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

22.1.2008

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jean-Pierre Audy, Herbert Bösch, Paul van Buitenen, Paulo Casaca, Jorgo Chatzimarkakis, Antonio De Blasio, Christofer Fjellner, Ingeborg Gräßle, Dan Jørgensen, Carl Lang, Marusya Ivanova Lyubcheva, Hans-Peter Martin, Jan Mulder, Francesco Musotto, Bill Newton Dunn, Borut Pahor, Bart Staes, Alexander Stubb, Kyösti Virrankoski

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Carlo Casini, Valdis Dombrovskis, Edit Herczog, Cătălin-Ioan Nechifor, Pierre Pribetich, Petya Stavreva

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

 


YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (28.2.2008)

till utskottet för konstitutionella frågor

över utvecklingen av en ram för den verksamhet som bedrivs av företrädare för intressegrupper (lobbyverksamhet) vid Europeiska unionens institutioner

(2007/2115(INI))

Föredragande: Pervenche Berès

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Av de ekonomisk-politiska och socialpolitiska åtgärder som berör EU-medborgarna utarbetas 75 procent i Bryssel.

B.  Samråd, deltagande och öppenhet är centrala inslag för att allmänheten ska bli mer delaktig i utformningen av EU:s politik.

C. Den verksamhet som bedrivs av företrädare för intressegrupper ökar snabbt både vad gäller antalet aktörer och de metoder som används. Denna verksamhet omfattar olika typer av strukturer och aktörer med vitt skilda intressen.

D. I artikel 9.4 första till tredje stycket i Europaparlamentets arbetsordning föreskrivs följande:

”Kvestorerna skall ansvara för utfärdandet av personliga passerkort med en giltighet på högst ett år till personer som regelbundet vill ha tillträde till parlamentets lokaler för att i eget eller tredje mans intresse förse ledamöter med information inom ramen för ledamöternas mandat.

Dessa personer skall i gengäld

–   följa de ordningsregler som anges i en bilaga till arbetsordningen,

–   skriva in sig i ett register som förs av kvestorerna.

Allmänheten kan på begäran få ta del av detta register på alla parlamentets arbetsorter och på informationskontoren i medlemsstaterna på det sätt som kvestorerna fastställer”.

E.  I kvestorernas meddelande nr 53/05 regleras utfärdandet av passerkort till ledamöternas medarbetare.

1.  Europaparlamentet anser att de nuvarande villkoren enligt artikel 9.4 i Europaparlamentets arbetsordning för att erhålla en ackreditering såsom företrädare för en intressegrupp är tillräckliga och lämpliga. Parlamentet ser ett behov av att vidta vissa ytterligare åtgärder för insyn i intressegruppsföreträdarnas verksamheter utöver dem som föreskrivs i denna artikel. Parlamentet noterar särskilt de förslag som lagts fram i förslaget till betänkande från utskottet för konstitutionella frågor.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

26.2.2008

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

391

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gabriele Albertini, Mariela Velichkova Baeva, Pervenche Berès, Slavi Binev, Sebastian Valentin Bodu, Sharon Bowles, Udo Bullmann, Manuel António dos Santos, Christian Ehler, Elisa Ferreira, Jean-Paul Gauzès, Robert Goebbels, Donata Gottardi, Dariusz Maciej Grabowski, Gunnar Hökmark, Karsten Friedrich Hoppenstedt, Sophia in ‘t Veld, Piia-Noora Kauppi, Wolf Klinz, Christoph Konrad, Guntars Krasts, Kurt Joachim Lauk, Astrid Lulling, Gay Mitchell, Cristobal Montoro Romero, Lapo Pistelli, John Purvis, Alexander Radwan, Bernhard Rapkay, Dariusz Rosati, Heide Rühle, Eoin Ryan, Antolín Sánchez Presedo, Olle Schmidt, Peter Skinner, Margarita Starkevičiūtė, Ieke van den Burg, Cornelis Visser, Sahra Wagenknecht

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Thomas Mann, Gianni Pittella, Bilyana Ilieva Raeva

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

 


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (29.11.2007)

till utskottet för konstitutionella frågor

över utvecklingen av en ram för den verksamhet som bedrivs av företrädare för intressegrupper (lobbyverksamhet) vid Europeiska unionens institutioner

(2007/2115(INI))

Föredragande: Claude Turmes

MOTIVERING

För att vi ska kunna återvinna medborgarnas förtroende för unionens institutioner är det en förutsättning att insynen i lobbyverksamheten vid dessa institutioner garanteras, liksom också att det ses till att kommissionen verkligen tjänar endast gemenskapens allmänna intresse och ingenting annat.

Insyn i lobbyverksamheten

Den professionella lobbybranschen – som arbetar för att påverka utformandet av EU:s politik – utvecklar sig snabbt och oavbrutet i Bryssel. Därför behövs det klara regler för branschen så att det garanteras insyn i vilkas intressen lobbyisterna arbetar för och så att oetiska förfaranden hindras så långt sig göra låter.

Kärnpunkten i det europeiska initiativet till förmån för insyn är att det upprättas ett register över lobbyister där det också ska ingå ekonomisk information, men kommissionen föreslår att detta ska ske på frivillig väg.

Miljöutskottet är ett av de parlamentsutskott som lobbyverksamheten allra mest inriktar sig på och anser att kommissionens förslag inte har framtiden för sig. I stället kräver utskottet ett obligatoriskt system för registrering och rapportering. På det sättet kommer ingen åt att dra sig undan systemet och underlåta att följa bestämmelserna och då får alla lobbyister likadana förutsättningar för sin verksamhet. Den ekonomiska informationen kommer att ge beslutsfattarna och politikerna jämförbar och lättåtkomlig information om hur mycket pengar som betalas ut till var och en samt om vem man kan hänvända sig till med lobbyverksamhet i någon viss fråga.

Kommissionen

Eftersom kommissionen har monopol på att ta initiativ till lagstiftning och skyldighet att fullständigt fritt från utomståendes inflytande tjäna gemenskapens allmänna intresse måste kommissionen ge ökad insyn i sin egen verksamhet. Till att börja med bör kommissionen göra mer för att effektivt förebygga intressekonflikter bland dess anställda och dess rådgivande organ och genomförandeorgan och se till att olika sektorer inom samhället finns företrädda på ett väl avvägt sätt.

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet erkänner att lobbyverksamheten utövar ett betydande inflytande på beslutsfattandet inom EU och att det därför behövs klara regler. Parlamentet anser att ett trovärdigt och effektivt system för registrering och rapportering, med tillhörande krav på att lämna ut ekonomisk information samt information om alla handlingar som skickats ut till institutionernas ledamöter, måste göras obligatoriskt för lobbyister inom alla EU-institutioner och kopplas till gemensamma etiska förhållningsregler (en så kallad uppförandekod) och att systemet också bör innefatta en oberoende mekanism för genomförande och sanktionering. Parlamentet begär att handlingarna som hänför sig till lobbyverksamheten, framför allt de gemensamma etiska förhållningsreglerna och intresseförklaringarna samt alla handlingar som skickats ut av lobbyisterna, ska finnas tillgängliga för allmänheten i ett elektroniskt register.

2.  Europaparlamentet anser att minst följande information ovillkorligen måste ingå i det obligatoriska systemet för registrering och rapportering(1):

 namn på lobbyisten/lobbyisterna,

 kontaktuppgifter,

 intressen och/eller organ som företräds.

3.  Europaparlamentet vill att kommissionen, Europaparlamentet och rådet ska komma överens om gemensamma förhållningsregler för alla lobbyister.

4.  Europaparlamentet anser att ledamöterna av Europaparlamentet själva är ansvariga för att de får väl avvägd information och poängterar att ledamöterna av Europaparlamentet måste anses klara av att välja mellan olika politiska alternativ oberoende av lobbyisterna.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen klarlägga vilken roll och bakgrund dess särskilda rådgivare har, föra ut deras biografier till allmänhetens kännedom och klart definiera begreppen intresseanknytning och intressekonflikt. Parlamentet anser att de europeiska institutionerna inte kan anlita några som helst särskilda rådgivare som är jäviga till följd av en intressekonflikt samt uppmanar kommissionen klarlägga exakt vilka syften dess högnivågrupper och expertgrupper har och fastställa riktlinjer för att olika sektorer inom samhället och olika nationaliteter ska finnas företrädda på ett väl avvägt sätt och understryker att ingen expert som är jävig till följd av en intressekonflikt kan vara medlem av en expertkommitté. Parlamentet uppmanar kommissionen att på sina webbplatser offentliggöra ett sökbart register över medlemmarna i alla grupper, bland dem också kommittéer som tillsatts inom ramen för kommittéförfarandet, samt över föredragningslistorna för deras sammanträden, liksom över deras handlingar och se till att det råder insyn när nya sådana grupper tillsätts.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en sökbar centraliserad databas med all relevant information om stödmedel som står under delad förvaltning samt mottagarna av sådana medel.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om alla tjänstemän som avgått från tjänst hos kommissionen, antingen slutgiltigt eller för en tidsbegränsad sabbatsperiod, för att ta ny anställning med anknytning till deras tidigare arbetsområde, varvid rapporteringen ska ske inom två år efter vederbörandes avgång och innefatta uppgifter om eventuella villkor eller förbud som kommissionen antagit med stöd av artikel 16 i tjänsteföreskrifterna och särskild uppmärksamhet inriktas på deras arbete för lobbyfirmor såsom rådgivare, konsulter och assistenter.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en ingående förteckning över alla anställda eller experter som arbetar för kommissionen och i kommissionsledamöternas kanslier och avlönas av den privata sektorn, de nationella regeringarna eller frivilligorganisationerna, varvid förteckningen ska innefatta uppgifter om vem som avlönar dem, deras anställningstid och anställningsavtal, vilka tjänstegrenar de arbetar för och vilka ärenden de handlägger och har handlagt sedan de tillträtt en tjänst vid kommissionen, för att man på det sättet ska få insikt i vilken verksamhet som bedrivs på europeisk nivå av utsända från nationella myndigheter och andra experter.

9.  Europaparlamentet uppmanar parlamentet att på sin webbplats offentliggöra en uttömmande och fullständig förteckning över alla nuvarande intergrupper, deras medlemmar, föredragningslistorna för deras sammanträden och deras handlingar.

10. Europaparlamentet anser att parlamentet bör gå i täten för utvecklingen genom att anta en politik för bästa praxis för kraven på registrering av ledamöternas intressen. Parlamentet uppmanar sitt presidium att ge i uppdrag en utredning av hur det går till i detta hänseende i vart och ett av medlemsländernas parlament och sedan lägga fram rekommendationer om vilka förbättringar i Europaparlamentets rutiner som kunde vara påkallade.

11. Europaparlamentet uppmanar parlamentet att införa ett frågeformulär för ledamöternas anmälningar om ekonomiska intressen med klara ifyllningskriterier, för att reglerna verkligen ska genomföras med konsekvens och möjligheter till jämförelse.

(1)

Informationen ska uppdateras en gång om året.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

22.11.2007

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

41

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Liam Aylward, Pilar Ayuso, Johannes Blokland, Frieda Brepoels, Dorette Corbey, Chris Davies, Avril Doyle, Mojca Drčar Murko, Edite Estrela, Jill Evans, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Marie Anne Isler Béguin, Caroline Jackson, Dan Jørgensen, Eija-Riitta Korhola, Marie-Noëlle Lienemann, Alexandru-Ioan Morţun, Roberto Musacchio, Riitta Myller, Miroslav Ouzký, Frédérique Ries, Guido Sacconi, Karin Scheele, Carl Schlyter, Richard Seeber, Bogusław Sonik, Antonios Trakatellis, Thomas Ulmer, Anja Weisgerber, Glenis Willmott

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Alfonso Andria, Kathalijne Maria Buitenweg, Bairbre de Brún, Duarte Freitas, Milan Gaľa, Alojz Peterle, Andres Tarand, Claude Turmes

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

 


YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor (20.12.2007)

till utskottet för konstitutionella frågor

över utvecklingen av en ram för den verksamhet som bedrivs av företrädare för intressegrupper (lobbyverksamhet) vid Europeiska unionens institutioner

(2007/2115(INI))

Föredragande: Diana Wallis

FÖRSLAG

Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att lobbyverksamhet spelar en viktig och legitim roll i den politiska processen.

2.  Europaparlamentet anser att det är oerhört viktigt att företrädare för det civila samhället har tillträde till EU:s institutioner och i synnerhet till Europaparlamentet.

3.  Europaparlamentet påminner om att det sedan 1996 har haft bestämmelser om lobbyisters tillträde till byggnader och registrering av lobbyister i ett offentligt register. Parlamentet anser emellertid att det finns ett grundläggande behov av en mer strukturerad och strikt ram för den verksamhet som bedrivs av företrädare för intressegrupper, inte bara för att uppnå en välfungerande, öppen och demokratisk union utan även för att skapa medvetenhet bland allmänheten om det arbete som EU utför för medborgarna och övriga parter. Eftersom lobbyverksamheten utvecklas kontinuerligt anser parlamentet att alla bestämmelser som rör denna verksamhet bör vara flexibla och lätta att anpassa till förändringar.

4.  Europaparlamentet anser att bestämmelserna om lobbying vid Europaparlamentet också bör omfatta lobbyverksamhet som riktar sig till utskottens sekretariat, personal inom de politiska grupperna och ledamöternas rådgivare och assistenter.

5.  Europaparlamentet tvivlar på att det frivilliga system som kommissionen föreslagit är rättvist och effektivt och meddelar att det kommer att göra en översyn av hur registret fungerar ett år efter att det tagits i bruk.

6.  Om registreringssystemet blir obligatoriskt anser Europaparlamentet att alla lobbyister bör behandlas lika och att definitionen av en lobbyist inte bara bör omfatta professionella lobbyföretag och deras PR-konsulter, utan även internt anställda inom industrin, paraplyorganisationer på sektoriell nivå, tankesmedjor, företrädare för icke-statliga organisationer, statliga och regionala myndigheter samt jurister som agerar som lobbyister. Parlamentet anser att lobbyverksamhet bör tolkas i vid bemärkelse och bland annat även omfatta försök att påverka beslutsfattandet utan strävan efter att bli invald och med eller utan direkt ekonomisk vinning. Därför bör även frivilliga lobbyister registreras i det obligatoriska systemet.

7.  Europaparlamentet bedömer att det är ett gemensamt intresse för institutionerna att göra lobbyverksamheten mer transparent och anser därför att de båda institutionernas arbete inom detta område bör samordnas effektivt.

8.  Europaparlamentet anser att den verksamhet som bedrivs av lobbyister och intressegrupper gentemot rådets medlemmar när det gäller medbeslutandeärenden bör ägnas särskild uppmärksamhet.

9.  Europaparlamentet anser under alla omständigheter att parlamentet måste behålla sin självständighet i förhållande till andra institutioner när det gäller förbindelserna med intressegruppernas företrädare, vilket även gäller bestämmelserna om insyn i parlamentets verksamhet.

10. Europaparlamentet anser att det är viktigt att jurister som ägnar sig åt lobbyverksamhet omfattas av detta initiativ och dess registreringsbestämmelser. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa ett förfarande som ger jurister och deras klienter det skydd som föreskrivs enligt deras yrkesetiska regler då de verkligen agerar i egenskap av jurister, vilket i synnerhet inbegriper all verksamhet som utförs av jurister när de representerar klienter i ett rättsligt, domstolsliknande, administrativt, disciplinärt eller annat förfarande, till exempel i samband med juridisk rådgivning i personalärenden, antidumpningsmål eller i fråga om konkurrenslagstiftning, däribland sammanslagningar och statligt stöd samt juridisk rådgivning om hur de politiska processerna och beslutsfattandet i EU-institutionerna fungerar.

11. Europaparlamentet anser att även om det är nödvändigt med någon form av finansiell öppenhet som är klar och icke-diskriminerande, bör den endast utgöra en del av en större helhet. Parlamentet anser att andra frågor, utöver ekonomiskt stöd, kan vara lika viktiga och är därför övertygat om att öppenhet och insyn när det gäller lobbyisters och deras klienters identitet är den allra viktigaste faktorn. Parlamentet vidhåller emellertid att medlemsstaternas yrkesetiska regler, som ålägger vissa lobbyistgrupper viss tystnadsplikt när det gäller deras klienter och uppdragsgivare, måste beaktas i alla lägen.

12. Europaparlamentet anser att man inom ramen för den finansiella öppenheten bör beakta relevanta frågor som rör företag och konkurrens och inte vara alltför normativ. Parlamentet anser vidare att det bör räcka med insyn i den totala lobbyverksamheten och förteckningen över klienter utan att de enskilda avgifterna eller beloppen för de enskilda klienterna anges.

13. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att föreskriva samma grad av finansiell öppenhet för den frivilliga lobbyverksamhet som ofta bedrivs av icke-statliga organisationer, och kräver att allmänheten får mer information om icke-vinstdrivande organisationers ekonomi och finansieringen av deras lobbykampanjer och material.

14. Europaparlamentet stöder förslaget om att parlamentets föredragande bör sätta ett ”rättsligt fingeravtryck” på sin verksamhet som på ett öppet sätt återspeglar lobbyverksamhetens omfattning samt redogör för råd och information de har fått under sin tid som föredragande.

15. Europaparlamentet vidhåller att parlamentet måste vara helt oberoende i sitt beslut om vilken hänsyn det ska ta till åsikter från det civila samhället.

16. Europaparlamentet tror att rekommendationerna i både detta yttrande och i det betänkande som utarbetats av det ansvariga utskottet kräver att parlamentet gör en översyn och vidtar åtgärder när det gäller dess bestämmelser och uppförandekod samt samarbetet med kommissionen och rådet. Parlamentet rekommenderar därför att en arbetsgrupp med ledamöter tillsätts inom parlamentet senast första kvartalet 2008 i syfte att inleda ett samarbete med kommissionen och rådet i denna fråga.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

19.12.2007

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

17

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Carlo Casini, Titus Corlăţean, Bert Doorn, Giuseppe Gargani, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Klaus-Heiner Lehne, Katalin Lévai, Antonio Masip Hidalgo, Manuel Medina Ortega, Aloyzas Sakalas, Francesco Enrico Speroni, Diana Wallis, Tadeusz Zwiefka

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Sharon Bowles, Vicente Miguel Garcés Ramón, Eva Lichtenberger, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Michel Rocard

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

 


YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (8.1.2008)

till utskottet för konstitutionella frågor

över utvecklingen av en ram för den verksamhet som bedrivs av företrädare för intressegrupper (lobbyverksamhet) vid Europeiska unionens institutioner

(2007/2115(INI))

Föredragande: Søren Bo Søndergaard

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar utskottet för konstitutionella frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet erkänner den stora betydelse och det avsevärda inflytande som lobbyverksamhet och expertkunskaper hos lobbyister och enskilda organisationer har i fråga om EU:s beslutsfattande, och därmed behovet av reglering.

2.  Europaparlamentet anser att endast ett gemensamt obligatoriskt register för alla EU-institutioner med former av finansiell öppenhet för alla lobbygrupper och lobbyister, med respekt för principerna om öppenhet och privatsfär, kommer att kunna bli ett effektivt verktyg för att ringa in och bedöma styrkan i de viktigaste drivkrafterna bakom en viss lobbyverksamhet. Detta register måste sammanlänkas med en etisk uppförandekod som är gemensam för alla EU institutioner.

3.  Europaparlamentet anser att man skulle kunna ta ett första steg i riktning mot ett gemensamt register för alla EU-institutioner genom att parlamentet gjorde det obligatoriskt för lobbyister att finnas registrerade i både Europaparlamentets och kommissionens register för att kunna få tillträde till parlamentet. På motsvarande sätt uppmanar parlamentet kommissionen att kräva registrering hos båda institutioner som villkor för tillträde till kommissionen.

4.  Det inkomstbaserade angreppssätt som kommissionen valt utgör obligatoriska minimiregler. Europaparlamentet anser att lobbyisterna utöver detta bör vara skyldiga att redovisa utgifter för lobbyverksamhet, bland annat genom att utgifter för lobbyverksamhet som bedrivs gentemot ledamöter av Europaparlamentet ska redovisas på samma sätt som ledamöterna är skyldiga att lämna uppgifter i sina ekonomiska förklaringar.

5.  Europaparlamentet uppmanar sitt presidium eller kvestorerna att undersöka hur otillåtet tillträde till de nivåer där ledamöternas kontor befinner sig i parlamentets byggnader skulle kunna begränsas. Allmänhetens tillträde till utskottens sammanträdeslokaler kan dock begränsas endast i undantagsfall.

6.  Europaparlamentet kräver en offentlig, sökbar och nedladdningsbar Internetdatabas med alla relevanta uppgifter och korshänvisningar till andra eventuella databaser vid EU-institutionerna, fram till dess att en gemensam databas finns på plats.

7.  Europaparlamentet efterlyser en övervakningsmekanism (till exempel en kommitté med parlamentsledamöter som inte innehar några andra betydelsefulla poster inom parlamentet) så att informationen i registret granskas och det garanteras att den är korrekt, samt anser att det är viktigt att tillräckliga resurser (personal och pengar) beviljas för detta ändamål.

8.  Europaparlamentet anser att påföljder bör tillämpas i fråga om lobbyister som avsiktligt lämnat otillfredsställande eller felaktig information. Inom ramen för ett system med obligatorisk registrering kan det fungera som proportionerlig och tillräckligt avskräckande påföljd att tillfälligt upphäva registreringen eller, i allvarligare fall, helt radera den.

9.  Europaparlamentet uppmanar talmanskonferensen att på sin webbsida offentliggöra en förteckning över alla befintliga tvärpolitiska grupper (inbegripet ledamöter, dagordningar och handlingar), samt information om vilka lobbyister och enskilda organisationer som stöder dem och specifikationer av vilken typ av stöd de tar emot, särskilt när det gäller mänskliga, materiella eller ekonomiska resurser.

10. Europaparlamentet uppmanar sitt presidium att se över reglerna för lobbyverksamhet senast tre år efter deras ikraftträdande för att utvärdera om det ändrade systemet leder till den nödvändiga insynen i lobbyverksamheten. Parlamentet uppmanar kommissionen att basera framtida initiativ som rör lobbyverksamhet i EU på fördragens rättsliga grund i fråga om öppenhet och insyn.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

18.12.2008

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

52

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Alexander Alvaro, Roberta Angelilli, Alfredo Antoniozzi, Mihael Brejc, Kathalijne Maria Buitenweg, Michael Cashman, Giuseppe Castiglione, Giusto Catania, Carlos Coelho, Panayiotis Demetriou, Gérard Deprez, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Bárbara Dührkop Dührkop, Claudio Fava, Armando França, Urszula Gacek, Kinga Gál, Patrick Gaubert, Roland Gewalt, Lilli Gruber, Jeanine Hennis-Plasschaert, Lívia Járóka, Ewa Klamt, Stavros Lambrinidis, Esther De Lange, Henrik Lax, Sarah Ludford, Claude Moraes, Javier Moreno Sánchez, Rares-Lucian Niculescu, Bogusław Rogalski, Martine Roure, Luciana Sbarbati, Inger Segelström, Csaba Sógor, Søren Bo Søndergaard, Vladimir Urutchev, Ioannis Varvitsiotis, Manfred Weber, Renate Weber, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Edit Bauer, Simon Busuttil, Genowefa Grabowska, Ignasi Guardans Cambó, Sophia in 't Veld, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Jean Lambert, Jörg Leichtfried, Antonio Masip Hidalgo, Bill Newton Dunn, Rainer Wieland

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

Manuel Medina Ortega


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

1.4.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

18

1

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Enrique Barón Crespo, Bastiaan Belder, Richard Corbett, Jean-Luc Dehaene, Andrew Duff, Ingo Friedrich, Anneli Jäätteenmäki, Jo Leinen, Íñigo Méndez de Vigo, Rihards Pīks, Riccardo Ventre, Johannes Voggenhuber, Dushana Zdravkova

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Graham Booth, Costas Botopoulos, Carlos Carnero González, Monica Frassoni, Gérard Onesta, Georgios Papastamkos, Reinhard Rack, Kathy Sinnott, Mauro Zani

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Willi Piecyk, Søren Bo Søndergaard

Senaste uppdatering: 17 april 2008Rättsligt meddelande