Betänkande - A6-0256/2008Betänkande
A6-0256/2008

BETÄNKANDE om vitboken om hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma

13.6.2008 - (2007/2285(INI))

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Alessandro Foglietta

Förfarande : 2007/2285(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A6-0256/2008
Ingivna texter :
A6-0256/2008
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om vitboken om hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma

(2007/2285(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–    med beaktande av kommissionens vitbok om en EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma (KOM(2007)0279),

–    med beaktande av sin resolution av den 1 februari 2007 om att främja goda kostvanor och motion[1],

–    med beaktande av Världshälsoorganisationens (WHO:s) andra europeiska handlingsplan för en livsmedels- och kosthållningsstrategi 2007–2012, antagen av WHO:s regionalkommitté för Europa den 17–20 september 2007 i Belgrad, samt den europeiska stadgan för motverkande av fetma, antagen av WHO:s regionalkommitté år 2006,

–    med beaktande av de mål som WHO:s europeiska ministerkonferens fastställde i Istanbul den 15–17 november 2006, med den europeiska stadgan för motverkande av fetma,

–    med beaktande av den globala strategin för kost, fysisk aktivitet och hälsa, antagen av WHO:s 57:e världshälsoförsamling den 22 maj 2004,

–    med beaktande av slutsatserna från rådet (sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) av den 2–3 juni 2005, om fetma, kost och fysisk aktivitet,

–    med beaktande av slutsatserna från rådets (sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) möte den 5–6 december 2007 om genomförandet av en EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma,

–    med beaktande av slutsatserna från WHO:s regionalkontors sammanträde i Köpenhamn 2006 om ”fysisk aktivitet och hälsa i Europa och belägg för åtgärder, ”evidence for action”,

–    med beaktande av kommissionens vitbok om idrott (KOM(2007)0391),

–    med beaktande av kommissionens grönbok ”Mot en ny kultur för rörlighet i städer” (KOM(2007)0551),

–    med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–    med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling samt utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-.../2008), och av följande skäl:

A.  Övervikt, fetma och kostrelaterade sjukdomar håller på att bli allt vanligare och bidrar till stor del till de främsta döds‑ och sjukdomsorsakerna i Europa.

B.   Det är vetenskapligt bevisat att antalet kostrelaterade sjukdomsfall och dessa sjukdomars svårighetsgrad varierar mellan kvinnor och män.

C.  Enligt WHO lider mer än hälften av Europas vuxna befolkning av övervikt eller fetma.

D.  Över fem miljoner barn är feta och nästan 22 miljoner är överviktiga. Dessa siffror ökar snabbt. Fram till 2010 beräknas ytterligare 1,3 miljoner barn bli överviktiga eller feta varje år.

E.   Upp till sju procent av de nationella hälsobudgetarna i EU spenderas varje år på fetmarelaterade sjukdomar.

F.   Det uppskattas att sjukdomar som har samband med fetma och övervikt står för upp till sex procent av EU-ländernas hälsovårdsutgifter. De indirekta kostnaderna till följd av exempelvis minskad produktivitet och sjukledighet är avsevärt högre.

G.  Bukfetma är vetenskapligt erkänt som en av huvudorsakerna till flera viktrelaterade sjukdomar, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.

H.  De kostvanor som grundläggs i barndomen följer ofta med upp i vuxen ålder, och forskning visar att feta barn löper större risk att bli feta som vuxna.

I.    Europas medborgare lever i en ”fetmafrämjande” miljö och en stillasittande livsstil har lett till en ökad risk för fetma.

J.    Dåliga kostvanor är en allvarlig riskfaktor för andra kostrelaterade sjukdomar som är några av de vanligaste dödsorsakerna i EU, inklusive hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes och stroke.

K.  I WHO:s rapport från 2005 om Europas hälsa visas på ett analytiskt sätt att ett stort antal dödsfall och sjukdomar orsakas av i huvudsak sju riskfaktorer, varav sex (högt blodtryck, kolesterol, BMI, otillräckligt intag av frukt och grönsaker, bristande fysisk aktivitet och för stor alkoholkonsumtion) hör samman med kost och fysisk aktivitet. För att undvika höga döds- och sjukdomssiffror är det viktigt att sätta in samtidiga åtgärder mot samtliga dessa riskfaktorer.

L.   Då fysisk aktivitet tillsammans med en sund och balanserad kost är det främsta sättet att motverka övervikt är det alarmerande att var tredje europé inte motionerar alls på fritiden, samtidigt som en genomsnittlig europé sitter ner fem timmar per dag och att många européer inte har en balanserad kosthållning.

M.  De flesta experter betraktar numera bukfetma som den främsta orsaken till kardiometabola rubbningar som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2‑diabetes.

N.  De senaste tio åren har antalet idrottstimmar minskat både i grundskolan och på gymnasiet, och det råder stora skillnader mellan olika medlemsstaters anläggningar och utrustning.

O.  I den europeiska stadgan för motverkande av fetma har WTO satt upp målet att synbara framsteg ska göras i bekämpandet av fetma bland barn under de närmaste 4–5 åren, med målsättningen att vända den nuvarande utvecklingen till senast 2015.

P.   För att en kost ska vara hälsosam måste den ha vissa kvantitativa och kvalitativa egenskaper som är anpassade till individuella behov och alltid strikt följa vedertagna kostprinciper.

Q.  Följande kriterier måste ingå i en kost för att den ska kunna anses ha ett ”hälsovärde”: 1) närings- och energiinnehåll (näringsvärde), 2) hälso- och giftkriterier (livsmedelssäkerhet), 3) naturliga livsmedelsegenskaper (”estetiska/välsmakande” och ”matsmältningsbefordrande” kvaliteter), 4) livsmedelsproduktionens ekologiska karaktär (hållbart jordbruk).

R.   För att kunna bekämpa övervikt och fetma måste man ha en helhetssyn på situationen och vidta åtgärder som sträcker sig över de politiska områdesgränserna och de olika förvaltningsnivåerna, särskilt på det nationella, regionala och lokala planet, med vederbörlig hänsyn till subsidiaritetsprincipen.

S.   Man bör inte glömma betydelsen av de välkända hälsorisker som förknippas med alkohol – med dess höga kaloriinnehåll – och rökning – som förstör aptiten på mat och dryck.

T.   Problemet har en social dimension, då övervikt och fetma är vanligast bland samhällets lägre socioekonomiska grupper och det är oroande att detta kan leda till ökade ojämlikheter när det gäller hälsa och socioekonomiska aspekter, särskilt för de mest utsatta befolkningsgrupperna, exempelvis personer med funktionshinder.

U.  De socioekonomiska ojämlikheterna får ytterligare en dimension genom de stigande råvarupriserna (exempelvis på spannmål, smör, mjölk etc.). Varken när det gäller antalet berörda produkter eller själva prisstegringstakten har vi tidigare sett maken till denna utveckling.

V.  Kombinationen av högre råvarupriser och de oklara regler som styr den storskaliga distributionen i vissa medlemsstater har lett till kraftigt höjda priser på baslivsmedel som frukt och grönsaker och sockerfria mejeriprodukter. Detta har en negativ inverkan på de flesta hushållsbudgetar i EU, och EU måste ta itu med denna utmaning.

W. Personer med funktionshinder utgör upp till 15 procent av EU:s aktiva befolkning. Studier visar dessutom att personer med funktionshinder dessutom löper större risk att bli feta, bland annat på grund av patofysiologiska rubbningar i energiomsättningen och kroppssammansättningen, muskelatrofi och fysisk inaktivitet.

X.  Alla initiativ som många olika berörda parter tar bör underlättas för att öka dialogen, utbyta bästa metoder och genomföra självreglering, till exempel genom den europeiska handlingsplattformen för kost, fysisk aktivitet och hälsa och arbetsgruppen för idrott och hälsa samt EU-nätverket för hälsofrämjande fysisk aktivitet (HEPA).

Y.  Våra olika mattraditioner måste främjas som en del av vårt kulturarv. Men samtidigt bör det vidtas åtgärder för att se till att konsumenterna är medvetna om hur dessa traditioner faktiskt påverkar deras hälsa så att de kan fatta välunderbyggda beslut.

Z.   Europas konsumenter bör ha tillgång till all den information som de behöver för att utifrån sin personliga livsstil och hälsa välja de bästa näringskällorna för en optimal kost.

AA. De initiativ till självreglering på reklamområdet som näringslivet nyligen tagit kommer att avse mat- och dryckesreklamens balans och karaktär. Självregleringsåtgärderna måste omfatta alla reklamformer, särskilt marknadsföring på Internet och i andra nya medier.

Reklam för livsmedelsprodukter står för ungefär hälften av alla reklamsändningar under de tider då barn tittar på tv och det finns tydliga bevis för att tv‑reklamen påverkar de kortsiktiga konsumtionsmönstren bland barn mellan 2 och 11 år. Det är också oroande med nya reklamformer som utnyttjar alla tekniska medel, särskilt s.k. reklamspel där mobiltelefoner, ”instant messaging”, videospel och interaktiva Internetspel utnyttjas.Många livsmedelsproducenter, reklam

‑ och marknadsföringsföretag och hälso‑ och konsumentskyddsorganisationer visar redan ett stort engagemang inom ramen för den europeiska handlingsplattformen för kost, fysisk aktivitet och hälsa och kan redan peka på framgångsrika studier och projekt.

AB. Näringsbrist, som särskilt drabbar äldre personer, kostar de europeiska hälsovårdssystemen lika mycket som fetma och övervikt.

1.   Europaparlamentet välkomnar vitboken om kost som en viktig åtgärd i en övergripande strategi för att hejda fetma och övervikt och hantera kostrelaterade kroniska sjukdomar som kardiovaskulära sjukdomar, inklusive hjärtsjukdomar och stroke, samt cancer och diabetes i Europa.

2.   Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna på nytt att erkänna fetma som en kronisk sjukdom. Parlamentet anser att man måste vara försiktig så att man inte stigmatiserar enskilda eller grupper av människor som lätt drabbas av kost-, övervikts- och fetmarelaterade problem på grund av kulturella faktorer, sjukdomar som diabetes eller ätstörningar som anorexi eller bulimi. Medlemsstaterna bör se till att dessa människor får tillgång till lämplig behandling inom ramen för det nationella hälsovårdssystemet.

3.   Europaparlamentet anser att en övergripande metod som omfattar flera nivåer är det bästa sättet att bekämpa fetman bland EU:s befolkning och påpekar att det finns många EU‑program (om forskning, hälsa, utbildning, livslångt lärande) som kan hjälpa oss att hantera detta verkliga gissel.

4.   Europaparlamentet anser att en politik för livsmedelskvalitet kan bidra till att främja hälsan och minska fetman och att lättförståelig märkningsinformation är viktig för att konsumenterna ska kunna göra ett val mellan bra, bättre och mindre bra kost.

5.   Europaparlamentet ser positivt på inrättandet av en högnivågrupp för frågor som rör kost och fysisk aktivitet och det europeiska hälsoundersökningssystemet i form av den europeiska hälsoenkäten där fysiska och biologiska värden samlas in, och ser dem som effektiva verktyg för beslutsfattare och alla andra berörda parter genom vilka man kan öka kunskaperna och utbyta bästa praxis i kampen mot fetma.

6.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera en jämn könsfördelning i den framtida högnivågruppen för frågor som rör kost och fysisk aktivitet, så att man kan ta itu med problemen på ett bättre sätt, och att föreslå bättre lösningar med hänsyn till kön, det vill säga lösningar dels för kvinnor, dels för män.

7.   Europaparlamentet erkänner att självreglering fyller en viktig funktion i kampen mot fetma och framhåller att det behövs tydliga och konkreta mål för alla berörda parter och oberoende övervakning av målen. Det krävs ibland lagstiftning för att en verklig och meningsfull förändring ska komma till stånd inom alla sektorer av näringslivet, särskilt när det gäller barn, för att garantera konsumentskydd och en hög standard på folkhälsoskyddet. Parlamentet noterar med intresse de 203 åtaganden som gjorts inom ramen för EU:s handlingsplattform för kost, fysisk aktivitet och hälsa som syftar till en omläggning av produkterna, mindre reklam som riktar sig till barn och märkning som ska främja en balanserad kost. Parlamentet anser att man även bär låta tillverkare av datorspel och spelkonsoler samt Internetleverantörer bli medlemmar i plattformen.

8.   Europaparlamentet efterfrågar dock mer konkreta åtgärder särskilt riktade till barn och riskzonsgrupper.

9.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inta en mer holistisk syn på kost och att göra felaktig kost och fetma till en prioriterad fråga på kost- och hälsoområdet samt att närhelst det är möjligt integrera detta i EU-finansierade forskningsinitiativ och partnerskap på EU-nivå.

10. Europaparlamentet anser att de europeiska konsumenterna bör ha tillgång till den information som de behöver för att kunna välja de bästa näringskällorna för att uppnå och behålla det näringsintag som bäst passar deras individuella livsstil och hälsa. Parlamentet anser att man bör lägga större vikt vid att förbättra medborgarnas hälsokunskaper så att de kan fatta effektiva beslut om sin egen och sina barns kost, och att relevanta yrkeskategorier (lärare, kulturorganisatörer, hälso- och sjukvårdpersonal) på lämpliga platser bör informera och undervisa föräldrar i näringsfrågor. Parlamentet är övertygat om att konsumentinformation, näringslära och livsmedelsmärkning bör spegla konsumenternas egna önskemål.

11. I detta sammanhang betonar Europaparlamentet betydelsen av att inlemma ett framtida program för frukt i skolan i en bredare utbildningsstrategi, t.ex. genom lektioner om kost och hälsa i grundskolan.

12. Europaparlamentet betonar den mycket viktiga roll kvinnor spelar för att sprida näringslära inom familjen och den avgörande insats de kan göra för att motverka övervikt, eftersom det i många familjer är kvinnan som direkt väljer livsmedel.

13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, regioner och lokala förvaltningar att bli mer proaktiva när det gäller att utveckla ”aktivitetsvänliga samhällen”, särskilt i samband med stadsplaneringen, och se till att det blir lättare att göra motion till en daglig vana i kommunerna och skapa möjligheter i den lokala miljön som motiverar människor att motionera på fritiden. Detta kan uppnås genom att man inför lokala åtgärder som ska minska beroendet av bil och främja gångtrafik och genom att man på ett förnuftigt sätt blandar kommersiella byggnader och bostäder, främjar offentliga transportmedel, parker och lättillgänglig motionsinfrastruktur samt anlägger cykel- och promenadvägar. Vidare uppmanar kommissionen kommunerna att främja ett nätverk av ”städer för en hälsosam livsstil”, som ska ta fram gemensamma åtgärder för att motverka fetma.

14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att verka för att både skolbarn och anställda ska pendla aktivt. Parlamentet uppmanar lokala myndigheter att prioritera detta koncept när de utvärderar sin stadstrafik och stadsplanering.

15. Europaparlamentet konstaterar att tillhandahållandet av områden där barn och ungdomar kan uppleva naturen ger dem ett alternativ till traditionella fritidsaktiviteter och stärker samtidigt deras fantasi, kreativitet och upptäckarlusta.

16. Europaparlamentet uppmanar idrottsorganisationer att särskilt uppmärksamma att flickor i övre tonåren ofta slutar att utöva idrottsaktiviteter; idrottsorganisationer har en stor roll att spela när det gäller att upprätthålla flickors och unga kvinnors intresse av att delta i olika idrottsaktiviteter.

17. Europaparlamentet understryker att EU bör inta en ledande roll i utarbetandet av en gemensam metod samt främja samordning och utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna. Parlamentet hyser övertygelsen att ett viktigt europeiskt mervärde kan uppnås på områden som konsumentinformation, utbildning i näringslära, reklam i medierna, jordbruksproduktion och livsmedelsmärkning, i synnerhet när det gäller angivelse av transfettsinnehåll. Europeiska indikatorer såsom midjemått och övriga riskfaktorer i samband med fetma (särskilt bukfetma) bör tas fram.

18. Europaparlamentet betonar att den privata sektorn kan bidra till att minska fetman genom att ta fram nya och hälsosammare produkter. Parlamentet anser dock att den privata sektorn behöver uppmuntras ytterligare att utarbeta tydliga informationssystem och förbättra märkningen så att konsumenterna kan göra väl underbyggda val.

Vår främsta prioritering: barnen

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och alla andra parter att prioritera insatser för att bekämpa fetma redan från barndomen, med tanke på att de kostvanor som etableras i barndomen ofta består i många år.

20. Europaparlamentet efterfrågar informationskampanjer som syftar till att öka medvetenheten bland gravida kvinnor om vikten av en sund och balanserad kost där vissa näringsämnen ska tillhandhållas optimalt under graviditeten, samt att kvinnor och deras partner ska bli medvetna om vikten av amning. Genom att amma, vänta med avvänjningen till dess barnet är sex månader, vänja barnet vid hälsosam mat och kontrollera portionsstorlekarna kan man bidra till att förhindra att barn blir överviktiga eller feta. Trots detta betonar emellertid parlamentet att amning inte är enda sättet att bekämpa fetma och att balanserade kostvanor förvärvas under lång tid. Parlamentet betonar att man vid kampanjerna bör komma ihåg att amning är en privat angelägenhet och att man bör respektera moderns fria vilja och val.

21. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att den nationella hälsovården främjar kostrådgivning särskilt för gravida kvinnor och kvinnor i övergångsåldern, eftersom graviditet och övergångsålder är mycket viktiga faser i en kvinnas liv då det finns en ökad risk för övervikt.

22. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att föreslå riktlinjer som tagits fram av experter för att få människor att röra på sig mer redan i förskoleåldern och att främja medvetenhet om kosthållning redan så tidigt i livet.

23. Europaparlamentet anser att det framför allt är i skolan som man måste vidta åtgärder för att säkerställa att fysisk aktivitet och balanserad kost blir en del av barnets beteendemönster. Högnivågruppen för frågor som rör kost och fysisk aktivitet uppmanas att utarbeta riktlinjer för koststrategier i skolan, för ökad utbildning i näringslära och för fortsatt utbildning i näringslära även efter skoltiden. Medlemsstaterna uppmanas att inkludera fördelarna med en balanserad kost och fysisk aktivitet i läroplanen.

24. Europaparlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna, de lokala myndigheterna och skolförvaltningarna att övervaka och höja skolmåltidernas kvalitet och näringsriktighet genom att tillhandahålla utbildning och riktlinjer för måltidsleverantörernas personal, kvalitetskontroll av måltidsleverantörerna och riktlinjer för hälsosam mat i skolmatsalarna. Det är viktigt att anpassa portionsstorlekarna och att inkludera frukt och grönsaker i måltiderna. Parlamentet efterlyser ytterligare utbildning i näringslära om en balanserad kost och uppmuntrar till att man slutar sälja mat och drycker med hög socker-, salt- eller fetthalt och lågt näringsvärde i skolorna. Parlamentet förespråkar i stället att färsk frukt och färska grönsaker ska bli mer tillgängliga vid försäljningsställena. Parlamentet uppmanar behöriga myndigheter att se till att åtminstone tre timmar i veckan i skolornas scheman ägnas åt fysisk aktivitet, i enlighet med målen i vitboken om idrott, och uppmanar de behöriga myndigheterna att tillhandahålla byggplaner för nya offentliga idrottsanläggningar, tillgängliga för funktionshindrade, och att bevara befintliga idrottsanläggningar i skolorna. Parlamentet välkomnar ett eventuellt skolfruktsprojekt som ges finansiellt stöd i likhet med det pågående skolmjölksprogrammet. Parlamentet efterlyser lösningar för att fortsätta den gratis distribution av frukt och grönsaker i skolor och välgörenhetsorganisationer under 2008 som vissa medlemsstater har begärt, i väntan på att skolfruktsprogrammet träder i kraft den 1 januari 2009.

25. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas lokala myndigheter att arbeta för att göra idrottsanläggningar tillgängliga och billiga och främja skapandet av möjligheter på lokal nivå som motiverar människor att motionera på fritiden.

26. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, lokala myndigheter och skolmyndigheter att se till att det finns hälsosamma alternativ i skolornas försäljningsautomater. För alla former av sponsring och reklam för produkter med hög socker-, salt- eller fetthalt och lågt näringsvärde i skolor bör det anhållas om uttryckligt tillstånd av skolmyndigheterna och detta bör övervakas av en elev- och föräldraförening. Idrottsorganisationer och idrottslag bör föregå med gott exempel när det gäller motion och hälsosam kost. Alla idrottsorganisationer och idrottsteam bör frivilligt åta sig att främja en balanserad kosthållning och fysisk aktivitet, särskilt bland barn. Parlamentet utgår ifrån att alla idrottsorganisationer och idrottsteam främjar en balanserad kosthållning och fysisk aktivitet, och betonar samtidigt att den europeiska idrottsrörelsen inte ska lastas för övervikten och fetman i Europa.

27. Europaparlamentet välkomnar reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för den gemensamma jordbrukspolitiken, som ska möjliggöra att mer frukt och grönsaker serveras i skolorna, förutsatt att dessa produkters kvalitet och kemiska säkerhet kontrolleras.

28. Europaparlamentet uppmanar EU, och särskilt Ekofinrådet, att vara mer flexibelt när det gäller medlemsstaternas tillämpning av lägre mervärdesskattesatser för sociala, ekonomiska, miljöinriktade och hälsoinriktade basvaror och bastjänster. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang de medlemsstater som ännu inte har sänkt mervärdesskatten på frukt och grönsaker att göra detta, och påminner dem om att gemenskapsrätten ger dem rätt att göra detta. Parlamentet begär dessutom att gällande gemenskapslagstiftning ska ändras så att det blir tillåtet att låta frukt och grönsaker omfattas av en mycket låg mervärdesskattesats (under 5 procent).

29. Europaparlamentet välkomnar EU-initiativ som exempelvis skapandet av webbplatsen ”EU mini chefs” och den europeiska dagen för hälsosam mat och matlagning den 8 november 2007. Parlamentet rekommenderar att man anordnar informationskampanjer för att öka medvetenheten om kopplingen mellan energirika produkter och den tid av fysisk aktivitet som krävs för att förbränna deras kaloriinnehåll.

Medvetna val och tillgång till hälsosamma produkter

30. Europaparlamentet anser att en omläggning av produkterna är ett bra sätt att minska vårt intag av fett, socker och salt i kosten och uppmuntrar livsmedelstillverkare att vidta ytterligare åtgärder för att lägga om energirika livsmedel med lågt näringsvärde och minska fett-, socker- och salthalten och öka livsmedlets fiber-, frukt- och grönsaksinnehåll. Europaparlamentet ser mycket positivt på producenternas frivilliga åtaganden att tillämpa näringskriterier för livsmedelssammansättningen.

31. Europaparlamentet betonar att det måste vara obligatoriskt att ange näringsvärdet och att denna märkning måste vara så tydlig att konsumenterna kan göra ett hälsosamt livsmedelsval. För att göra det möjligt för konsumenterna att jämföra näringsinnehållet i olika livsmedelsprodukter rekommenderar parlamentet därför att angivelsen av näringsvärdet ska anges i 100 g/100 ml.

32. Europaparlamentet efterlyser ett förbud över hela EU mot artificiella transfettsyror och uppmanar EU:s medlemsstater att följa vedertagen praxis när det gäller att kontrollera innehållet av ämnen (t.ex. salt) i livsmedel. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett program för utbyte av bästa praxis i medlemsstaterna. Parlamentet påpekar att särskilda undantag ska göras för skyddad ursprungsbeteckning (PDO), geografisk skyddad beteckning (PGI), garanterade traditionella specialiteter (GTS) eller andra typer av traditionella produkter för att skydda originalrecept. Parlamentet har därför stora förväntningar på den kommande grönboken om kvalitetspolitik inom jordbruket i form av bättre kvalitet och bättre skydd av program för geografiska beteckningar.

33. Europaparlamentet framhåller att man bör analysera betydelsen av smakförstärkare såsom glutamat, guanylat och inosinat, som förekommer i stora mängder i många livsmedel, särskilt färdigmat och industriellt producerade livsmedel, för att man ska kunna fastställa deras effekter på konsumtionsmönstren.

34. Europaparlamentet betonar att de senaste vetenskapliga rönen visar att en alltför stor konsumtion av transfettsyror (mer än 2 procent av det totala energiintaget) kan kopplas till kraftigt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Parlamentet beklagar därför djupt att ingen europeisk regering hittills har agerat för att minska de europeiska medborgarnas ackumulerade exponering för de konstgjorda transfettsyror och mättade fettsyror som finns i många bearbetade livsmedelsprodukter med lågt näringsvärde.

35. Europaparlamentet understryker att industriellt bearbetade transfettsyror innebär ett allvarligt, väldokumenterat och onödigt hot mot EU-medborgarnas hälsa och bör hanteras med hjälp av lämpliga lagstiftningsinitiativ i syfte att på ett effektivt sätt eliminera industriellt bearbetade transfettsyror från livsmedelsprodukter.

36. Europaparlamentet uppmanar näringslivet att se över storlekarna på portionsförpackningar och tillhandahålla ett större utbud av mindre portionsstorlekar.

37. Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya förslag till översyn av rådets direktiv 90/496/EEG av den 24 september 1990 om näringsvärdesdeklaration för livsmedel. Kommissionen uppmanas att se till att märkningen är synlig, tydlig och lättförståelig för konsumenterna, inklusive obligatorisk märkning av näringsvärdet på förpackningarnas framsida med hjälp av färgkoder.

38. Europaparlamentet ber vidare kommissionen att genomföra en omfattande översyn av den gemensamma jordbrukspolitikens hälsoeffekter för att avgöra om det går att ändra politiken på ett sätt som skulle göra det lättare att förbättra kostvanorna i hela EU.

Medier och reklam

39. Europaparlamentet uppmanar alla aktörer inom mediesektorn att, i samarbete med medlemsstaterna och idrottsorganisationer, skapa ytterligare incitament för ökad fysisk aktivitet och ta upp idrott i alla medier.

40. Europaparlamentet är medvetet om mediernas betydelse när det gäller att informera, medvetandegöra och få människor övertygade om vikten av en hälsosam och balanserad kost, liksom deras roll när det gäller att skapa stereotyper och kroppsideal. Parlamentet anser att den metod med frivilliga åtaganden som fastställs i direktivet ”Audiovisuella medietjänster utan gränser” om reklam för livsmedel med lågt näringsvärde som riktar sig till barn är ett steg i rätt riktning, och att metoden ska övervakas särskilt. Kommissionen uppmanas att lägga fram strängare förslag om man i översynen av direktivet 2010 kommer fram till att metoden med frivilliga åtaganden har misslyckats på det här området. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att uppmuntra leverantörer av medietjänster att ta fram uppförandekoder om sådana olämpliga audiovisuella kommersiella meddelanden som avser livsmedel eller drycker och uppmanar operatörerna att föreslå konkreta åtgärder på nationell nivå för att genomföra eller stärka direktivet.

41. Europaparlamentet uppmanar näringslivet att vara särskilt försiktiga i sin reklam för livsmedelsprodukter som riktar sig särskilt till barn. Parlamentet efterfrågar skyddade tider och begränsningar av reklam för ohälsosamma kostprodukter som riktar sig särskilt till barn. Begränsningarna ska också gälla nya medieformer som online-spel, popup-rutor och textmeddelanden.

Hälsovård och forskning

42. Europaparlamentet anser att hälsovårdspersonal, särskilt barnläkare och apotekare, bör vara medvetna om sin mycket viktiga roll när det gäller att tidigt identifiera patienter som ligger i farozonen för övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar och att de bör bli huvudaktörer i kampen mot fetmaepidemin och icke smittsamma sjukdomar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta fram europeiska antropometriska indikatorer och riktlinjer för kardiometabola risker i samband med fetma. Parlamentet betonar därför vikten av att genomföra systematiska och rutinmässiga antropometriska mätningar tillsammans med screening för andra kardiometabola risker så att man kan bedöma överviktens/fetmans samförekomst med andra besvär på primärvårdsnivån.

43. Europaparlamentet uppmärksammar problemet med felaktig kost, ett tillstånd då för mycket, för lite eller obalanserad kost har påtagliga negativa effekter på vävnaden, kroppsformen och kroppens funktioner. Parlamentet konstaterar dessutom att felaktig kost både är ett stort problem för den enskilda personens välbefinnande och för samhället, framför allt hälso- och sjukvården, och att den leder till ökad dödlighet, längre sjukhusvistelser, allvarligare komplikationer och minskad livskvalitet för patienterna. Parlamentet påminner om att extra dagar på sjukhus och behandling av komplikationer på grund av felaktig kost varje år kostar miljoner euro av offentliga medel.

44. Europaparlamentet lyfter fram beräkningar som visar att 40 procent av patienterna på sjukhus och mellan 40 och 80 procent av personer på äldreboenden lider av näringsbrist. Medlemsstaterna uppmanas att förbättra kvantiteten och kvaliteten på den mat som serveras på sjukhus och äldreboenden, vilket kommer att leda till en minskning av den tid som tillbringas på sjukhus.

45. Europaparlamentet anser att man måste till ge ett fullt erkännande åt de kvalifikationer som hälsovårdspersonal som kliniska dietister och nutritionister har.

46. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja bästa medicinska praxis, exempelvis via EU:s hälsoforum, och informationskampanjer om fetmarelaterade risker och bukfetma och att särskilt uppmärksamma riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla information om riskerna med bantningskurer som sker i hemmet, särskilt om de inbegriper läkemedel mot fetma som intas utan medicinsk förskrivning. Parlamentet uppmanar kommissionen att i större utsträckning uppmärksamma problemet med felaktig kost, näringsbrist och uttorkning.

47. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG av den 10 juni 2002 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosttillskott[2].

48. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att finansiera forskning om sambandet mellan fetma och kroniska sjukdomar såsom cancer och diabetes eftersom man inom epidemiologisk forskning behöver fastställa vilka faktorer som har störst samband med den ökande fetman, såsom identifiering och utvärdering av ett stort antal olika biomarkörer i undergrupper av ämnen och att klarlägga den biologiska mekanismen som leder till fetma. Parlamentet efterlyser dessutom studier som jämför och utvärderar hur effektiva olika åtgärder är. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta ett system för att trygga tillgången till och leverans av kvalitetstjänster för att förebygga, utföra screening för och hantera övervikt, fetma och tillhörande kroniska sjukdomar.

49. Europaparlamentet välkomnar att diabetes och fetma inbegripits som en prioriterad fråga inom området i det sjunde ramprogrammet som rör hälsa.

50. Europaparlamentet uppmuntrar ytterligare vetenskaplig forskning om och övervakning av bukfetma inom ramen för sjunde ramprogrammet.

51. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja informationskampanjer på EU-nivå som riktar sig till allmänheten, framför allt till läkarkåren, för att öka medvetenheten om riskerna med bukfetma.

52. Parlamentet begär att frågan om kost får en central plats inom EU:s samtliga politikområden och åtgärder.

0

0 0

53. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, till medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament och till Världshälsoorganisationen.

  • [1]  EUT C 250 E, 25.10.2007, s. 93.
  • [2]  EGT L 183, 12.7.2002, s. 51.

MOTIVERING

Det globala problemet med övervikt och fetma har antagit rent epidemiska proportioner och utgör en allvarlig risk för människors hälsa.

Det är därför vi måste vidta entydiga åtgärder på varje nivå för att motverka denna företeelse. Kampen mot fetma, särskilt bland barn, måste prioriteras internationellt, inom EU, nationellt och lokalt, och omvandlas till gemensamma åtgärder i kommuner, skolor och familjer samt involvera industrin, hälso- och sjukvården och den sociala sektorn.

Fetma är en av de främsta dödsorsakerna och hänger nära samman med många kroniska sjukdomar, däribland typ 2‑diabetes, hjärt‑ och kärlsjukdomar, högt blodtryck, kranskärlssjukdomar och vissa cancerformer.

Enligt Världshälsoorganisationen är mer än en miljard människor överviktiga och fler än 300 miljoner feta. I Europa är företeelsen än mer alarmerande – mer än halva Europas befolkning är överviktig och cirka 6 procent av hälso- och sjukvårdsutgifterna har en direkt koppling till fetma.

Fetman bland barn ökar mycket snabbt (det finns 22 miljoner överviktiga barn i Europa) och nödvändig uppmärksamhet bör därför riktas mot WHO:s mål att stoppa ökningen av fetma inom de närmaste fyra till fem åren, så att trenden kan vändas till 2015.

Jag är övertygad om att Europa skulle kunna bidra positivt genom att samordna EU‑politiken för att motverka fetma och stora framsteg kan uppnås genom forskning och utbyte av god praxis på EU‑nivå.

Jag välkomnar därför kommissionens initiativ att inleda en integrerad strategi för fetmabekämpning som omfattar alla politikområden och förvaltningsnivåer. Även den privata sektorn måste engageras för att man ska kunna hantera problemet på ett effektivt sätt.

Med tanke på de åsikter som parlamentet uttryckte i sin resolution om grönboken (P6_TA(2007)0019) anser jag dock att vitboken borde ha varit mer konkret, särskilt att den borde ha stadgat om europeiska lagstiftningsåtgärder som, om de var mer stringenta, skulle kunna bidra till kampen mot fetma.

Jag delar åsikten att ett samarbete med flera sektorer av näringslivet kan ge viktiga resultat. Det alternativ som kommissionen föredrar, det vill säga den europeiska handlingsplattformen för kost, fysisk aktivitet och hälsa, kommer utan tvekan att bidra till att involvera de berörda parterna i tillämpningen av praxis som gör att större vikt läggs vid bedömningen av produkters kaloriinnehåll. Samtidigt går förslagen enligt min uppfattning inte tillräckligt långt. Inställningen att vi bör vänta och se och kontrollera hur effektiv den föreslagna strategin är först 2010 stämmer inte överens med målet att minska fetman bland barn inom de närmaste fem åren i enlighet med WHO:s förslag i dess andra handlingsplan för livsmedel och kost för Europa 2007–2012.

Enligt den europeiska handlingsplattformens årsrapport för 2007 har 31 av plattformens medlemmar åtagit sig att genomföra 203 åtgärder. De flesta av de åtaganden som har gjorts (34 procent av producenter, 24 procent av icke‑statliga organisationer och 14 procent av distributionssektorn) avser ”främjande av en sund livsstil”, ”utbildning och kost” och ”fysisk aktivitet”.

Åtagandena avseende märkning av näringsinnehåll (17 procent) och reklam och marknadsföring (11 procent) är betydande och skulle enligt min uppfattning kunna ge upphov till intressanta förslag som kan ligga till grund för nödvändig bindande EU‑lagstiftning om en översyn av bestämmelserna om märkning av näringsinnehåll och reklam.

Som kommissionens representanter själva har påpekat bör även idrottsorganisationer ingå i den europeiska handlingsplattformen. De kunde eventuellt lova att vägra att godta sponsring kopplad till produkter med högt kaloriinnehåll.

Föredraganden ser i enlighet med metoden med frivillighet positivt på att det inrättats en högnivågrupp för frågor som rör kost och fysisk aktivitet, som kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att utbyta erfarenheter och uppmuntra till god praxis. Man bör i största möjliga utsträckning främja strategier för att minska användningen av livsmedelsämnen som kan vara hälsoskadliga vid överdriven konsumtion. Här tänker jag bl.a. på den danska lag från 2003 som begränsar innehållet av transfetter i livsmedel till 2 procent, vilket många parlamentsledamöter vid upprepade tillfällen har angett som ett mål som bör uppnås i alla medlemsstater. Ett annat exempel är Irlands strategi för att minska saltinnehållet, som drivits på av landets nationella myndighet för livsmedelssäkerhet (FSAI) i syfte att uppnå ett högsta dagligt intag på 6 gram fram till 2010. Inom högnivågruppen kan alla medlemsstater utbyta och sprida erfarenheter av detta slag.

Den sociala aspekten

Många olika faktorer är inblandade i dålig kost, näringsbrist och fetma – utan tvekan ingår kostnad, tillgänglighet och kunskap bland de aspekter som måste beaktas. En omständighet man bör tänka på är att priset på en livsmedelsprodukt i många fall står i omvänd proportion till dess kvalitet.

Det är ingen slump att fetma, särskilt bland kvinnor, är omkring sex gånger vanligare bland fattiga än bland mer välbeställda personer i samma ålder.

Det är utan tvekan så att förkärleken för livsmedel med mycket högt kaloriinnehåll men lågt näringsvärde ofta dikteras av ekonomiska hänsyn.

Jag anser därför att stöd bör ges i form av kuponger till mindre gynnade grupper i samhället. Dessutom bör det, särskilt i städernas fattigare områden, anläggas livsmedelsmarknader i syfte att sälja hälsosamma produkter (särskilt frukt och grönsaker) till ett ”socialt” pris, samtidigt som man garanterar produkter av god kvalitet och hög livsmedelssäkerhet.

Barn

En av prioriteringarna för vitboken bör vara att minska fetman bland barn. Det är viktigt att ge våra generationer en frisk framtid.

Amning, medvetenhet om kostalternativ och, framför allt, fysisk aktivitet med början i förskoleåldern är avgörande faktorer för en sund utveckling.

Det är föräldrarna och familjen som är viktigast för barnens fostran, bland annat i fråga om kosten, varför man bör stödja omfattande specifika informationskampanjer som anordnas av nationella hälsovårdsmyndigheter, lokala vårdtjänster och näringslivets olika grenar.

Med tanke på de allt längre skoldagarna för växande barn skulle skolorna dock kunna göras till ett fokusområde för integrerade åtgärder för att motarbeta fetma.

För det första bör medlemsstaterna göra det obligatoriskt med 30 minuters daglig fysisk aktivitet för barn, i enlighet med WHO:s rekommendationer. I detta syfte bör tillräcklig tid avsättas varje dag för skolidrott.

Även andra åtgärder bör vidtas, såsom att se över portionsstorlekarna och kontrollera skolmåltidernas kvalitet och näringsvärde, utnyttja skolmatsalarna till att öka medvetenheten om näringslära, se till att det finns gott om plats för fysisk aktivitet på rasterna (lekplatser och idrottshallar, som även bör vara tillgängliga efter skoltid), upprättande av naturvetenskapliga kursplaner som innefattar studier och förståelse av näringslära, förbud mot försäljning av feta, salta eller söta livsmedel i skolkafeteriorna och, framför allt, i varuautomaterna, samt organiserade promenader för eleverna till och från skolan.

Vidare bör det finnas en nutritionist eller dietist tillgänglig i såväl skolorna som på arbetsplatserna.

Enligt min uppfattning är det även viktigt att förhindra all reklam för onyttiga livsmedelsprodukter, även i form av sponsring av evenemang eller utdelning av sådana produkter som gåvor eller gratisprover utanför skolor.

Samtidigt är föredraganden bekymrad över de fall, för det mesta i länder utanför Europa, där vissa skolor har gått så långt att de inbegriper barnets BMI (body mass index) i den slutliga bedömningen av dess skolresultat. Jag anser att denna idé bidrar till att brännmärka fetma på ett otillbörligt sätt och underblåser en överdriven diskriminering mot barn som kan ha sociala problem på grund av sin övervikt.

Det skulle vara mycket mer förnuftigt att uppmuntra barn till att bidra aktivt till en positiv utveckling som gör att de äter förnuftigt.

Industrin bör dessutom frivilligt åta sig att minska kaloriinnehållet eller portionsstorlekarna i produkter som främst är riktade till barn.

När det gäller ändringen av förordningen om hälsopåståenden vill jag avslutningsvis i detta betänkande ta tillfället i akt att upprepa EFAS och kommissionen absolut måste lägga högsta prioritet vid vetenskapliga bedömningar av hälsopåståendena på livsmedelsprodukter som riktar sig till barn, i syfte att förhindra att näringsmässigt obalanserade produkter främjas mot bakgrund av osanna hälsopåståenden.

Äldre och handikappade

Jag anser verkligen att specifika åtgärder bör vidtas för sårbara grupper, till exempel äldre personer, särskilt ensamma äldre, som lider av problem kopplade till felnäring, uttorkning osv. Särskilda kampanjer bör genomföras för att uppmärksamma kvinnor i klimakteriet på behovet av att hålla koll på sin vikt så att hormonrelaterade fettdepåer inte omvandlas till framför allt bukfett, eftersom det utgör en stor hälsorisk.

Funktionshindrade personer bör erbjudas särskilda tjänster, hjälpmedel och program för bland annat idrott och motorsport.

Lokala myndigheter

Förebyggande av fetma i varje skede i livet är inte bara ett hälsoproblem, utan har även stora kulturella och sociala följder som man inte kan bortse från.

En global strategi måste därför tillämpas på många nivåer, där förkämparna bör vara lokala myndigheter och beslutsfattare.

Man måste överväga en omstrukturering av våra städer, varvid prioritet måste ges åt parker, kommunala idrottsanläggningar, cykelvägar och aktiva transportsätt, vilket ger möjlighet till regelbunden fysisk aktivitet varje dag.

Man skulle även kunna prova olika sätt att reglera koncentrationen av snabbmatsrestauranger i ett visst område, samtidigt som man erbjuder små återförsäljare av organiska eller traditionella produkter tillräckligt utrymme.

De lokala myndigheterna bör därför aktivt förespråka en sund livsstil som är inriktad på välinformerad konsumtion. EU bör dessutom stödja inrättandet av stadsnätverk för att övertyga medborgarna om fördelarna med nyttig kost och fysisk aktivitet.

Stöd till små och medelstora företag

Man måste beakta behoven hos små och medelstora företag och andra som verkar i sektorn för livsmedel från jordbruket.

Det kan inte ske några verkliga framsteg, särskilt när det gäller forskning och utvecklingen av nya hälsosamma produkter, om man inte tillhandahåller nödvändiga instrument, bland annat finansiering, för dem som står bakom denna förändring.

Därför föreslår jag specifika stödåtgärder för att uppmuntra och hjälpa små och medelstora företag som vill förbättra sina produkter eller öka konsumenternas kännedom om deras näringsvärde.

Idrott

Alla europeiska medborgare bör kunna ägna sig åt fysisk aktivitet, i linje med WHO:s rekommendation om att man bör röra på sig minst 30 minuter per dag. Initiativen i vitboken om idrott och samarbetet med idrottsföreningar bör ge EU möjlighet att upprätta effektiva riktlinjer om fysisk aktivitet och föra in dem i alla EU‑finansierade program, det vill säga sjunde ramprogrammet för forskning, hälsoprogrammet 2008–2013, Aktiv ungdom och Aktivt medborgarskap, och även uppmuntra till fysisk aktivitet i naturen genom LIFE+.

Såsom har påpekats på flera håll är det även nödvändigt att idrottsorganisationerna får fler företrädare i den europeiska handlingsplattformen för kost, fysisk aktivitet och hälsa.

Forskning

Föredraganden välkomnar att ”diabetes och fetma” har inkluderats bland de prioriterade forskningsområdena i sjunde ramprogrammet. Mycket kan fortfarande åstadkommas inom forskningen. Det är viktigt att fastställa orsakerna till fetma, de bidragande virala och genetiska faktorer som är inblandade och vilken roll vissa ämnen spelar (exempelvis mononatriumglutamat).

Man bör även bedriva forskning om medicinska behandlingar för att förebygga och bota fetma, vilka undantagslöst bör baseras på största möjliga skydd för patientens hälsa.

Reklam

I många studier har det fastställts att en av de bidragande orsakerna till fetma, särskilt bland barn, är reklam för produkter med högt fett‑, socker‑ eller saltinnehåll. Reklam riktad till barn visas inte bara på TV, utan sker även via mobiltelefon och Internet och i form av sponsring av idrotts‑ eller kulturevenemang. Seriefigurer eller kända personer används ofta för att föra ut budskapet. Trots att jag uppskattar industrins och mediernas självreglering anser jag inte att kompromissen i direktivet om television utan gränser är tillfredsställande. Jag skulle ha föredragit begränsningar av mängden reklam riktad till barn och av de tider då sådan reklam får visas.

Jag hoppas att kommissionen är villig att se över strategin för att bekämpa övervikt så att den specifikt omfattar de konsekvenser som följer av reklam och marknadsföring.

Skydd för traditionella produkter

När det gäller den breda frågan om skydd för traditionella produkter måste jag påpeka att dessa produkter bör skyddas på grund av att de ingår i de europeiska folkens traditionella kulturarv. Därför anser jag att traditionella recept bör bevaras trots målet att omarbeta produkter i syfte att motarbeta fetma.

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (9.4.2008)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över vitboken om hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma
(2007/2285(INI))

Föredragande: Małgorzata Handzlik

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Övervikt och fetma orsakar en rad olika kroniska sjukdomar, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, typ 2-diabetes, stroke, vissa typer av cancer etc. 2020 förväntas kroniska sjukdomar stå för nästan tre fjärdedelar av alla dödsfall i hela världen.

B.  Fetma bland barn och ungdomar bör ägnas särskild uppmärksamhet så att behandling kan påbörjas i lägre åldrar. Fokus bör också riktas mot personer i missgynnade socioekonomiska grupper som är mer utsatta på grund av ojämlika hälsovillkor och sociala villkor, vilka ofta leder till sämre livsmedelskvalitet och näringsbalans.

C. Upp till sju procent av de nationella hälsobudgetarna i EU spenderas varje år på fetmarelaterade sjukdomar.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens hållning i vitboken om en EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma (KOM(2007)0279), som ger livsmedelsbranschen möjlighet att genom självregleringsinitiativ bidra till minskad ohälsa på grund av övervikt och fetma. Kommissionen uppmanas emellertid att noga övervaka och uppmuntra livsmedelsbranschens initiativ för att marknadsföra sina produkter på ett ansvarsfullt sätt och minska halterna av salt, fett och socker i livsmedlen, och att se över situationen fram till 2010.

2.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedelsinformation till konsumenterna (KOM(2008)0040), eftersom konsumenterna måste få tydlig information om näringshalten genom enkel, läslig och lättbegriplig märkning på förpackningarna för att kunna göra hälsosamma och medvetna kostval.

3.  Många konsumenter, särskilt i de mest utsatta grupperna, är osäkra på vad som är en hälsosam diet, och Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att i samarbete med livsmedelsbranschen och konsumentorganisationer använda sig av innovativ information och genomföra statliga marknadsföringskampanjer för att motivera konsumenterna att välja hälsosamma livsmedel. Parlamentet uppmanar framför allt medlemsstaterna att ta fram kostutbildningsprogram för förskolor och lågstadium som beaktar den goda praxis som utvecklats inom programmet för nätverket av europeiska skolor som gynnar hälsofrågor.

4.  Europaparlamentet konstaterar med oro att fetma förekommer i samtliga medlemsstater, och att fetma blir allt vanligare i de nya medlemsstaterna. Därför uppmanas kommissionen att inom alla sina politikområden, särskilt skol-, ungdoms-, och kulturpolitiken, liksom inom idrott och jordbruk, prioritera en genomgång av målen för folkhälsoarbetet och fokusera mer på problemets sociala aspekter. Parlamentet uppmanar även kommissionen att utarbeta gemenskapsprojekt för att främja en bättre kosthållning och hälsosammare leverne, och att inrätta ett hälsoövervakningssystem för EU. Medlemsstaterna uppmanas att i samarbete med kommissionen främja utbyte av bästa praxis och erfarenheter, särskilt genom att utveckla nätverk för referenscentrum och genom samarbete mellan samtliga berörda aktörer på lokal, regional och nationell nivå för att främja ett fortsatt socialt, aktivt liv och fysisk aktivitet.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla en formell utbildning eller yrkeskvalifikation för vård och hantering av diabetes, inbegripet fortbildning för vårdpersonal som inte är specialiserad på diabetes.

6.  Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att korrekt tillämpa Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/46/EG av den 10 juni 2002 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kosttillskott[1].

7.  Parlamentet betonar att problemet med fetma bland barn är allvarligt och uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga fetma, bland annat genom att noggrant kontrollera reklam riktad till barn och ungdomar avseende livsmedel som innehåller mycket fett, salt och socker.

8.  Parlamentet begär att frågan om kost får en central plats inom EU:s samtliga politikområden och åtgärder.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

8.4.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

20

13

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Cristian Silviu Buşoi, Charlotte Cederschiöld, Gabriela Creţu, Mia De Vits, Janelly Fourtou, Vicente Miguel Garcés Ramón, Evelyne Gebhardt, Małgorzata Handzlik, Malcolm Harbour, Anna Hedh, Iliana Malinova Iotova, Pierre Jonckheer, Alexander Lambsdorff, Kurt Lechner, Lasse Lehtinen, Toine Manders, Arlene McCarthy, Nickolay Mladenov, Catherine Neris, Bill Newton Dunn, Zita Pleštinská, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Leopold Józef Rutowicz, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Marianne Thyssen, Jacques Toubon, Bernadette Vergnaud, Barbara Weiler, Marian Zlotea

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Emmanouil Angelakas, Colm Burke, Giovanna Corda, Bert Doorn, Brigitte Fouré, Olle Schmidt, Gary Titley, Janusz Wojciechowski

  • [1]  EGT L 183, 12.7.2002, s. 51.

YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (1.4.2008)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över vitboken om en EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma
(2007/2285(INI))

Föredragande: Czesław Adam Siekierski

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet hänvisar till den gemensamma jordbrukspolitikens (GJP) stora betydelse när det gäller produktion av hälsosamma livsmedel som en del av en omfattande strategi för att bekämpa övervikt och fetma. Parlamentet understryker de europeiska jordbrukarnas och producenternas viktiga roll, eftersom de kan bidra till en lösning på dessa problem och till skyddet av den biologiska mångfalden genom att tillhandahålla hälsosamma livsmedel av god kvalitet och tillämpa miljövänliga produktionsmetoder.

2.  Europaparlamentet anser att hälsoeffekterna av de livsmedel som produceras bör beaktas i högre grad vid utformningen av GJP och i synnerhet av den gemensamma organisationen av marknaden. Därför bör t.ex. även det stöd inom ramen för GJP som syftar till att främja mjölk i skolorna och dela ut frukt och grönsaker enligt parlamentets mening koncentreras till så färska och naturliga produkter med så låg fett- och sockerhalt som möjligt.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omgående lägga fram ett förslag till rättsakt om införande av ett system med frukt i skolorna i enlighet med rådets uppmaning av den 20 juni 2007 och Europaparlamentets uppmaning av den 13 december 2007.

4.  Europaparlamentet kräver att halten mättade fettsyror, transfettsyror, salt och socker i livsmedel ska minskas, eftersom en alltför hög halt av dessa ämnen leder till hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, diabetes och fetma. Parlamentet påpekar dock också att man i samband med den snabba och omfattande förändringen av produkternas sammansättning bör ta hänsyn till deras kvalitet samt jordbrukarnas och livsmedelsindustrins tekniska och ekonomiska möjligheter.

5.  Europaparlamentet framhåller att man bör analysera betydelsen av smakförstärkare såsom glutamat, guanylat och inosinat, som förekommer i stora mängder i många livsmedel, särskilt färdigmat och industriellt producerade livsmedel, för att man ska kunna fastställa deras effekter på konsumtionsmönstren.

6.  Europaparlamentet uppmanar livsmedelsindustrin att snarast undersöka produkter till vilka det går att tillsätta sunda ämnen som A-vitamin och D-vitamin i syfte att främja konsumenternas fria val utan att oavsiktligt stimulera konsumtionen av vissa livsmedel med hög fetthalt såsom smör.

7.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är med offentlig-privata partnerskap och samarbete mellan berörda parter på alla nivåer, dvs. från gemenskapsnivå ned till lokal nivå, för att målen i denna vitbok ska kunna uppnås.

8.  Europaparlamentet anser att det bör inrättas omfattande informationsprogram för föräldrar i syfte att göra dem medvetna om sitt ansvar för att barnen ska få en balanserad kost, och utbildningsprogram för att barn och ungdomar ska få information om en sund kost och betydelsen av fysisk aktivitet.

9.  Europaparlamentet erinrar om att det har efterlyst genomförande och främjande av informationsprogram för medicinsk personal i skolor och för personer som är direkt ansvariga för barns och ungdomars skolmat.

10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, de lokala myndigheterna och skolförvaltningarna att anpassa skolmåltidernas kvalitet och näringsriktighet till de nuvarande näringsvetenskapliga rönen. I enlighet med dessa rön efterlyser parlamentet ett balanserat utbud av livsmedel som anpassats efter behoven. Parlamentet betonar uttryckligen att färska frukter och grönsaker bör göras tillgängliga via försäljningsautomater, liksom en bred uppsättning av mjölkprodukter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att fysisk fostran ägnas större uppmärksamhet under skollektionerna.

11. I detta sammanhang betonar Europaparlamentet betydelsen av att inlemma ett framtida program för frukt i skolan i en bredare utbildningsstrategi, t.ex. genom lektioner om kost och hälsa i grundskolan.

12. Europaparlamentet anser att det är oerhört viktigt att förbjuda alla former av sponsring och reklam för produkter med alltför hög socker-, salt- eller fetthalt i skolorna.

13. Europaparlamentet påpekar att skolor, myndigheter, sjukhus, sportklubbar och ungdomscentrer har ett ansvar för att motverka konsumtion av ohälsosamma mellanmål, erbjuda sund kost och uppmuntra sunda kostvanor.

14.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att sprida kunskap om en balanserad kost utan alltför hög halt av salt, socker och fetter och stödja initiativ som syftar till att försöka få ungdomar, låginkomstgrupper, äldre samt kvinnor med barn att äta mer frukt, grönsaker, olivolja och mjölkprodukter. I ljuset av detta uppmanar parlamentet med kraft att kommissionen ska påskynda införandet av ett system med frukt i skolorna som omfattar hela Europa.

15. Europaparlamentet anser det nödvändigt att stödja och främja informationskampanjer och förebygga särskilt riskfyllda kostvanor såsom anorexi och bulimi.

16. Europaparlamentet anser att gemenskapen bör vidta åtgärder även på EG-nivå för att stimulera konsumtionen av sund kost som frukt, grönsaker och mjölkprodukter, bland annat genom att se till att dessa är rimligt prissatta, främja tillgången till sund kost i matserveringen på skolor och företag samt finansiera projekt för främjande av sund kost.

17. Europaparlamentet stöder kravet på att informationen om de produkter som finns tillgängliga i handeln måste vara begriplig för genomsnittskonsumenten, särskilt genom tydliga uppgifter om produktens basingredienser och en enhetlig och lätt igenkännbar logotyp som anger på vilka sätt produkten uppfyller kriterierna för en sund kost.

18. Europaparlamentet anser att livsmedel som importerats från tredjeländer bör uppfylla samma höga krav och samma kriterier i fråga om kvalitet, spårbarhetsnormer, djurs hälsa, välfärd samt skydd av miljön och den biologiska mångfalden som livsmedel som produceras i medlemsstaterna.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

1.4.2008

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

38

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Peter Baco, Bernadette Bourzai, Niels Busk, Luis Manuel Capoulas Santos, Giuseppe Castiglione, Joseph Daul, Albert Deß, Michl Ebner, Carmen Fraga Estévez, Ioannis Gklavakis, Lutz Goepel, Friedrich-Wilhelm Graefe zu Baringdorf, Esther Herranz García, Lily Jacobs, Elisabeth Jeggle, Heinz Kindermann, Mairead McGuinness, Véronique Mathieu, Rosa Miguélez Ramos, James Nicholson, Neil Parish, María Isabel Salinas García, Agnes Schierhuber, Willem Schuth, Czesław Adam Siekierski, Alyn Smith, Petya Stavreva, Dimitar Stoyanov, Csaba Sándor Tabajdi, Jeffrey Titford, Donato Tommaso Veraldi, Janusz Wojciechowski

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Alessandro Battilocchio, Katerina Batzeli, Ilda Figueiredo, Gábor Harangozó, Wiesław Stefan Kuc, Esther De Lange, Brian Simpson, Struan Stevenson

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 178.2)

 

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (4.3.2008)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över vitboken om en EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma
(2007/2285(INI))

Föredragande: Anna Záborská

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Det är vetenskapligt bevisat att antalet sjukdomsfall på grund av felnäring och dessa sjukdomars svårighetsgrad varierar mellan kvinnor och män.

1.  Europaparlamentet beklagar kommissionens könsneutrala angreppssätt i vitboken och uppmanar kommissionen och handlingsplattformen för kost, fysisk aktivitet och hälsa att beakta skillnaderna mellan kvinnor och män, framför allt när man

     –   samlar in uppgifter och resultat av olika initiativ på alla nivåer för att jämföra dem på europeisk nivå,

     –   sprider goda metoder för att ta större hänsyn till människors individuella behov och för att göra informations- och undervisningskampanjerna mer effektiva och målinriktade,

     –   utarbetar informationsstrategier som riktar sig till befolkningsgrupper som riskerar att öka för snabbt i vikt (personer som slutar röka, gravida och ammande kvinnor),

     –   diskuterar med berörda parter (t.ex. livsmedelsindustrin, snabbmatskedjor, skolmyndigheter och företrädare för föräldrar och barn).

2.  Europaparlamentet betonar att könsspecifika tjänster är nödvändiga för att könsskillnaderna i behandlingen av ohälsa på grund av felnäring, övervikt och fetma ska minska. Därför anser parlamentet att tjänsterna måste skräddarsys för att möta kvinnors behov så att de får tillgång till behandling på alla nivåer, från primärvård till specialistvård. Medlemsstaterna uppmanas att se till att det finns ett skyddsnät för sjukvård för de medborgare, särskilt kvinnor och flickor, som inte omfattas av nationella försäkringssystem.

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att nationella vårdtjänster främjar kostrådgivning särskilt för gravida kvinnor och kvinnor i övergångsåldern, eftersom graviditet och övergångsålder är mycket viktiga faser i en kvinnas liv då det finns en ökad risk för övervikt.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja amning inom primärvården.

5.  Europaparlamentet konstaterar att fetma hos barn ökar snabbt i nästan alla medlemsstater i Europeiska unionen. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att i nära samarbete med lokala myndigheter och skolor, den privata sektorn och reklambranschen undersöka olika möjligheter att

     –   erbjuda balanserad och åldersanpassad kost i skolmatsalar och organisationer,

     –   erbjuda barn och föräldrar undervisning och information om en sund livsstil,                             idrottsutövandets fördelar och ett ansvarsfullt familjeliv, särskilt för unga flickor som     förberedelse inför moderskapet,

     –   främja mindre gynnade gruppers tillgång till hälsosamma livsmedel.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja speciella undervisningsprogram och informationskampanjer om riskerna för barn med en överdriven användning av den nya informations- och kommunikationstekniken, särskilt tv-spel, som kan medföra minskad fysisk aktivitet och minskat idrottsutövande och därmed leda till övervikt.

7.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att komma överens med modeföretag och designer om att standardisera klädstorlekar, och uppmuntra arrangörer av modeevenemang att anlita modeller som har minst BMI 18, vilket är det som WHO anser vara sunt. Detta för att undvika att sprida skönhetsideal förknippade med extrem magerhet och orsaka hälsoproblem som anorexi och bulimi.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera en jämn könsfördelning i den framtida högnivågruppen för frågor som rör kost och fysisk aktivitet, så att man kan ta itu med problemen på ett bättre sätt, och att föreslå bättre lösningar beroende på könsdimensionen, det vill säga både för kvinnor och för män.

9.  Europaparlamentet välkomnar den utvärdering som kommissionen planerar att göra 2010 av branschens frivilliga arbete när det gäller riktlinjer för kommersiell kommunikation om livsmedel och drycker som riktar sig till barn, och uppmanar till liknande åtgärder för kommunikation till gravida och ammande kvinnor.

10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter samt idrottsorganisationer att ta initiativ för att skapa platser för ungdomars friluftsaktiviteter, att arbeta för att kunna erbjuda alla fysisk aktivitet och idrott samt uppmuntra människor att delta redan som unga, särskilt i skolan, samt beakta kvinnors och mäns preferenser som kan vara olika. Arbetslivets krav och kvinnors ansvar för hushållet kan göra det svårt för kvinnor att regelbundet utöva en fysisk aktivitet.

11. Europaparlamentet uppmanar idrottsorganisationer att särskilt uppmärksamma att unga flickor i övre tonåren ofta slutar att utöva idrottsaktiviteter; idrottsorganisationer har en stor roll att spela när det gäller att upprätthålla unga flickors och kvinnors intresse av att delta i olika idrottsaktiviteter.

12. Europaparlamentet uppmanar försäkringsbolagen att, med beaktande av skillnaderna mellan kvinnor och män, utarbeta en avgiftspolicy mot hälsoproblem på grund av kost, övervikt och fetma.

13. Europaparlamentet betonar den mycket viktiga roll kvinnor spelar för att sprida näringslära inom familjen och den avgörande insats de kan göra för att motverka övervikt, eftersom det i många familjer är kvinnan som direkt väljer livsmedel.

14. Europaparlamentet kräver en storskaplig EU-kampanj för att öka medvetenheten om riskerna med fetma och tillhandahålla en central informationsinstans som allmänheten, särskilt kvinnor, kan kontakta och få rådgivning från.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

27.2.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

31

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Edit Bauer, Emine Bozkurt, Hiltrud Breyer, Edite Estrela, Ilda Figueiredo, Věra Flasarová, Lívia Járóka, Piia-Noora Kauppi, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Urszula Krupa, Roselyne Lefrançois, Astrid Lulling, Siiri Oviir, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Zita Pleštinská, Anni Podimata, Teresa Riera Madurell, Eva-Britt Svensson, Anne Van Lancker, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Ana Maria Gomes, Donata Gottardi, Anna Hedh, Elisabeth Jeggle, Marusya Ivanova Lyubcheva, Maria Petre

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Kinga Gál, Małgorzata Handzlik, Tunne Kelam, Manolis Mavrommatis

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

27.5.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

54

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Adamos Adamou, Georgs Andrejevs, Pilar Ayuso, Irena Belohorská, Johannes Blokland, John Bowis, Hiltrud Breyer, Martin Callanan, Chris Davies, Avril Doyle, Mojca Drčar Murko, Edite Estrela, Jill Evans, Anne Ferreira, Alessandro Foglietta, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Gyula Hegyi, Marie Anne Isler Béguin, Caroline Jackson, Dan Jørgensen, Eija-Riitta Korhola, Holger Krahmer, Urszula Krupa, Jules Maaten, Linda McAvan, Roberto Musacchio, Riitta Myller, Vittorio Prodi, Frédérique Ries, Dagmar Roth-Behrendt, Guido Sacconi, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Kathy Sinnott, Bogusław Sonik, María Sornosa Martínez, Antonios Trakatellis, Evangelia Tzampazi, Thomas Ulmer, Marcello Vernola, Åsa Westlund, Anders Wijkman, Glenis Willmott

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Kathalijne Maria Buitenweg, Philip Bushill-Matthews, Bairbre de Brún, Umberto Guidoni, Johannes Lebech, Alojz Peterle, Bart Staes, Lambert van Nistelrooij

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Salvatore Tatarella