Betänkande - A6-0325/2008Betänkande
A6-0325/2008

BETÄNKANDE om jämställdhet mellan kvinnor och män – 2008

28.7.2008 - (2008/2047(INI))

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
Föredragande: Iratxe García Pérez

Förfarande : 2008/2047(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A6-0325/2008

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om jämställdhet mellan kvinnor och män – 2008

(2008/2047(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–    med beaktande av artiklarna 2, 3.2 och 141 i EG‑fördraget,

–    med beaktande av artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna[1],

–    med beaktande av rapporten från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén om jämställdhet – 2008 (KOM(2008)0010) (”kommissionens rapport om jämställdhet”) samt årsrapporterna från föregående år (KOM(2001)0179, KOM(2002)0258, KOM(2003)0098, KOM(2004)0115, KOM(2005)0044, KOM(2006)0071 och KOM(2007)0049),

–    med beaktande av färdplanen för jämställdhet 2006-2010 (KOM(2006)0092),

–    med beaktande av rådets beslut av den 20 december 2000 om inrättande av gemenskapens handlingsprogram avseende gemenskapens strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män (2001–2005)[2],

–    med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden[3], särskilt artikel 16.1 i denna,

–    med beaktande av den europeiska jämställdhetspakt som antogs av Europeiska rådet vid dess möte i Bryssel den 23 och 24 mars 2006,

–    med beaktande av den gemensamma förklaring som antogs den 4 februari 2005 av ministrarna med ansvar för jämställdhetsfrågor i EU:s medlemsstater,

–    med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2004 om möjligheterna att förena yrkesliv med familje- och privatliv[4],

–    med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2006 om kvinnlig invandring och invandrarkvinnornas roll och plats inom EU[5],

–    med beaktande av sin resolution av den 26 april 2007 om de funktionshindrade kvinnornas situation i Europeiska unionen[6],

–    med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2007 om en färdplan för jämställdhet 2006–2010[7],

–    med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2007 om en rättslig ram för åtgärder för att göra det möjligt att förena familjeliv och studier för unga kvinnor i EU[8],

–    med beaktande av sin resolution av den 27 september 2007 om jämställdhet i EU – 2007[9],

–    med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2008 om kvinnors roll i industrin[10],

–    med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2008 om kvinnornas situation i EU:s landsbygdsområden[11],

–    med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2008 om kvinnors speciella situation i fängelser och hur det sociala livet och familjelivet påverkas av att föräldrar sitter fängslade[12],

–    med beaktande av yttrandet från rådgivande kommittén för lika möjligheter för kvinnor och män om könsbetingade löneskillnader, som antogs den 22 mars 2007,

–    med beaktande av den åtgärdsram för jämställdhet mellan män och kvinnor som EU:s arbetsmarknadsparter antog den 22 mars 2005,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

   med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män samt yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för kultur och utbildning (A6‑0325/2008), och av följande skäl:

A.  Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip i EU, som erkänns i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Trots betydande framsteg inom området kvarstår många ojämlikheter mellan kvinnor och män.

B.  Våld mot kvinnor utgör ett stort hinder för jämlikhet mellan kvinnor och män och är en av de mest utbredda kränkningarna av de mänskliga rättigheterna, som inte känner några geografiska, ekonomiska eller sociala gränser. Antalet kvinnor som är våldsoffer är alarmerande.

C.  Begreppet ”våld mot kvinnor” innefattar allt könsbaserat våld som leder till eller kan leda till skada eller lidande för kvinnor av fysisk, sexuell eller psykisk art, inklusive hot om sådant våld, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, oavsett om det sker i det offentliga livet eller privatlivet.

D.  Handel med människor i syfte att utnyttja dem sexuellt är en oacceptabel kränkning av människors rättigheter och av lagen. Det är en modern form av slaveri med nära kopplingar till andra former av brottslighet och undergräver på ett avgörande sätt alla insatser för att åstadkomma jämställdhet.

E.  Främjandet av en företagspolitik för flexibilitet på arbetsmarknaden får inte främst inriktas mot företagens eller de offentliga förvaltningarnas behov, utan en flexibilitetspolitik bör främst utgå från den tid som kvinnor och män behöver för att kunna ta sitt respektive familjeansvar på allvar.

F.  Varken särskilda riktlinjer för jämställdhet eller pelaren för lika möjligheter ingår längre i den europeiska sysselsättningsstrategin.

G.  Klyftan mellan kvinnors och mäns sysselsättning är tecken på att både kvalitativa och kvantitativa skillnader kvarstår mellan kvinnor och män.

H.  Löneskillnaden på 15 procent har inte förändrats sedan 2003 och har bara minskat med en procentenhet sedan 2000.

I.  Uppdelningen mellan kvinnor och män i vissa yrken eller sektorer minskar inte utan ökar till och med i vissa länder.

J.  Kvinnors deltagande i beslutsfattande är en viktig faktor för jämställdhet mellan kvinnor och män. Andelen kvinnor i ledande ställning i näringslivet och på universiteten är fortfarande liten, men ökar långsamt inom politiken och forskningen.

K.  De stereotyper som fortfarande finns i fråga om vilka utbildnings‑ och yrkesalternativ som är öppna för kvinnor bidrar till att bevara ojämlikheterna.

L.  Lissabonmålen om att skapa tillväxt och främja en social marknadsekonomi kan uppnås endast om kvinnors betydande potential i arbetslivet utnyttjas fullt ut.

M.  Det finns en risk för ofrivilligt deltidsarbete, särskilt för kvinnor, vilket är ett val de ofta tvingas göra eftersom det saknas barnomsorg till rimlig kostnad.

N.  En rad utmaningar och svårigheter berör kvinnor mer än män, framför allt arbetets kvalitet, situationen för ”medhjälpande” make/maka inom vissa områden, t.ex. jordbruk, fiske och små familjeföretag, arbetsmiljö och moderskapsskydd liksom det faktum att de löper större risk att drabbas av fattigdom.

O.  För både män och kvinnor är sysselsättningsgraden lägre i landsbygdsområden, och dessutom är många kvinnor aldrig aktiva på den officiella arbetsmarknaden. De registreras därför inte som arbetssökande och ingår inte i arbetslöshetsstatistiken, vilket leder till särskilda ekonomiska och rättsliga svårigheter i ärenden som rör rätten till föräldra- och sjukledighet, intjänande av pensionsrättigheter och tillgång till social trygghet, och till problem i samband med skilsmässa. Landsbygdsområden drabbas hårt av bristen på högkvalitativa arbetstillfällen.

P.  Villkoren ser ut att försämras för vissa kvinnogrupper, som ofta möter kombinerade svårigheter och risker och dubbel diskriminering – särskilt för funktionshindrade kvinnor, kvinnor med ansvar för anhöriga, äldre kvinnor, minoritetskvinnor och invandrarkvinnor.

Q.  Stora skillnader mellan kvinnor och män förekommer fortfarande för alla andra aspekter av kvalitet i arbetet, t.ex. möjligheten att förena yrkes‑ och privatliv, arbetsvillkor som innebär att människors kompetens inte utnyttjas till fullo samt på arbetsmiljöområdet. Sysselsättningsgraden för kvinnor med underhållsberättigade barn är bara 62,4 procent, jämfört med 91,4 procent för män. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden kännetecknas fortfarande i hög grad av en stor och ökande andel deltidsarbete – 31,4 procent i EU‑27 år 2007, jämfört med bara 7,8 procent för män. Av deltidsarbetarna är 76,5 procent kvinnor, och även tidsbegränsade anställningsavtal är vanligare bland kvinnor (15,1 procent, en procentenhet mer än bland män). Långtidsarbetslöshet är fortfarande mycket vanligare bland kvinnor (4,5 procent) än bland män (3,5 procent).

R.  Risken att drabbas av fattigdom är högre för kvinnor än för män, särskilt för personer över 65 år (21 procent, eller 5 procentenheter mer än för män).

S.  Att förena arbete och familj är fortfarande ett olöst problem för både kvinnor och män.

T.  Arbetsmarknadens parter spelar en viktig roll i utformningen och det faktiska genomförandet av åtgärder för jämställdhet på såväl europeisk, nationell och regional nivå som sektors- och företagsnivå.

U.  Ett delat ansvar för familj och hem mellan män och kvinnor, bl.a. genom att utnyttja möjligheten till föräldra‑ och pappaledighet, är ett oundgängligt villkor för att jämställdhet ska kunna främjas och åstadkommas. Att mammaledighet och ledighet för vård av barn inte tillgodoräknas vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden är diskriminerande och missgynnar kvinnor på arbetsmarknaden.

V.  Tillgång till barnomsorg, vårdtjänster för äldre och andra anhöriga är viktigt för att kvinnor och män ska kunna delta i arbetslivet och i utbildning på jämlika villkor.

W.  Enligt förordningarna om strukturfonderna ska medlemsstaterna och kommissionen se till att jämställdhet mellan kvinnor och män och integrering av jämställdhetsperspektivet främjas under de olika faserna av genomförandet av fonderna.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens rapport om jämställdhet, och upprepar återigen den dubbla dimension som präglar strävan efter lika möjligheter för kvinnor och män på EU‑nivå, dels att garantera jämställdhet mellan kvinnor och män inom alla politikområden (integrering av ett jämställdhetsperspektiv), dels att genom målinriktade åtgärder minska diskrimineringen av kvinnor, bland annat genom informationskampanjer, utbyte av bästa metoder, medborgarsamtal och initiativ för offentlig‑privata partnerskap.

2.  Europaparlamentet betonar vikten av att bekämpa våld mot kvinnor för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män, och uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen till gemensamma åtgärder på detta område. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga eventuella nya åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samordna sina insatser i kampen mot organiserad brottslighet och nätverk för människohandel, och att anta nya lagstiftningsmässiga, administrativa, utbildningsmässiga, sociala och kulturella åtgärder för att motverka efterfrågan på prostitution.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att skapa en tydlig rättslig grund för bekämpning av allt slags våld mot kvinnor, även människohandel, och att fatta beslut om fullständig överföring till gemenskapens behörighet av de politiska åtgärdsprogrammen för att bekämpa människohandel liksom de som rör de närliggande frågorna invandring och asyl, särskilt om rätten till asyl vid förtryck och förföljelse på grund av kön.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast ratificera Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel.

6.  Europaparlamentet finner att kvinnors deltagande i beslutsfattandet på lokal, nationell och EU nivå totalt sett är otillräckligt, och uppmanar därför kommissionen, medlemsstaterna och de politiska partierna att överväga aktiva åtgärder för att förbättra förhållandet. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att kvotering har positiv effekt på kvinnors representation.

7.  Europaparlamentet framhåller sambandet mellan kvinnors deltagande i politiken och beslutsfattandet och deras engagemang i icke statliga organisationer och verksamheter i det civila samhället. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att stödja åtgärder för att främja detta engagemang.

8.  Europaparlamentet betonar vikten av att kvinnor aktivt deltar i fackförbund som arbetar med att skydda kvinnor på arbetsplatsen och värna deras rättigheter.

9.  Europaparlamentet konstaterar att det är viktigt för kvinnors självbestämmande att de förfogar över sina sexuella och reproduktiva rättigheter. Parlamentet stöder därför åtgärder som förbättrar kvinnors tillgång till vårdtjänster för sexuell och reproduktiv hälsa och som ökar kvinnors kunskap om sina rättigheter och om tillgängliga tjänster.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra jämställdhetsperspektivet i all social-, sysselsättnings- och socialförsäkringspolitik, i synnerhet i strategin för flexibilitet och trygghet (”flexicurity”), samt att bekämpa alla former av diskriminering.

11.  Europaparlamentet stöder de åtgärder som föreslås av Europeiska socialfonden och i Progress-programmet för 2007­–2013 och som bland annat syftar till att förbättra kvinnors situation på arbetsmarknaden och främja kampen mot diskriminering.

12.  Europaparlamentet är oroat över bristen på framsteg i fråga om löneskillnaderna mellan kvinnor och män under de senaste åren. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att utvärdera strategierna och åtgärderna inom området och vid behov, och tillsammans med arbetsmarknadens parter, besluta om nya åtgärder eller nya strategier i genomförandet av befintliga åtgärder för att förbättra läget. Parlamentet stöder i detta sammanhang förslaget från rådgivande kommittén för lika möjligheter för kvinnor och män om att stärka EU:s lagstiftning på området och införa en skyldighet för arbetsgivarna att göra lönerevisioner och utarbeta handlingsplaner för att minska löneskillnaderna. Parlamentet framhåller behovet av samordnade åtgärder, särskilt i samband med den nya omgången av den europeiska strategin för tillväxt och sysselsättning och de gemensamma principerna för flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden.

13.  Europaparlamentet är bekymrat över att kvinnorna missgynnas på arbetsmarknaden, vilket innebär att de intjänar lägre individuella pensionsrättigheter och andra socialförsäkringsförmåner, särskilt i system där rättigheterna främst grundas på den enskildes inbetalda avgifter eller inkomst.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja kommissionen i dess arbete för att kontrollera genomförandet av nationella åtgärder i syfte att utvärdera hur jämställdhetsprincipen följs när det gäller framför allt lagstadgade rättigheter, pensionssystem och system för social trygghet.

15.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstaterna att utropa den 22 februari till den internationella dagen för lika lön.

16.  Europaparlamentet är oroat över den bestående bristen på överensstämmelse mellan, å ena sidan, kvinnors och mäns utbildningsnivå, där kvinnors utbildningsresultat är bättre än mäns, och, å andra sidan, läget på arbetsmarknaden, där kvinnor har lägre löner, osäkrare anställningar och långsammare karriär än män. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka orsakerna och finna lösningar på missförhållandet.

17.  Europaparlamentet anser att man för att kunna undanröja könsstereotyper i medierna och främja jämställda förebilder i yrkes‑ och privatlivet bör lära ut dessa värderingar i skolorna redan när barnen är små.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att ta itu med stereotyperna inom utbildning och arbetsliv på alla nivåer och områden, öka medvetenheten hos medierna, det civila samhället och arbetsmarknadens parter och engagera dem i detta arbete samt att betona mäns roll i främjandet av jämställdhet.

19.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att kraftfullt främja likabehandling bland barn och ungdomar i skolåldern och att vidta åtgärder mot den yrkessegregation som finns kvar inom undervisningsväsendet, där andelen kvinnliga lärare i förskolan och lågstadiet är betydligt högre än på högstadiet och gymnasiet, som domineras av manliga lärare med bättre anseende, högre lön och högre social status.

20.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen undersöker möjligheten att vidta åtgärder för att främja vetenskapliga och tekniska universitetsutbildningar för kvinnor i syfte att öka utbudet av experter inom dessa sektorer och möta efterfrågan.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra kvinnors tillträde till och deltagande i arbetslivet, särskilt i de sektorer där de fortfarande är underrepresenterade, t.ex. högteknologiska sektorer, forskning, vetenskap och ingenjörskonst, och för att höja kvaliteten på kvinnors arbete, särskilt när det gäller program för livslångt lärande på alla nivåer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utnyttja EU:s strukturfonder för att uppnå detta mål.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmärksamma situationen för medhjälpande make/maka inom hantverk, handel, jordbruk, fiske och små familjeföretag, både ur jämställdhetsperspektiv och för att beakta att kvinnornas ställning är mer sårbar än männens.Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast ändra direktiv 86/613/EEG om tillämpningen av principen om likabehandling av kvinnor och män med egen rörelse, bland annat jordbruk, samt om skydd för kvinnor med egen rörelse under havandeskap och moderskap

[13], för att undanröja indirekt diskriminering, utveckla en positiv skyldighet till likabehandling och förbättra den rättsliga situationen för medhjälpande make/maka.

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla rättsliga former för samägande för att se till att kvinnors rättigheter erkänns fullt ut inom jordbrukssektorn samt att de får ett adekvat socialförsäkringsskydd och erkänsla för sitt arbete.

24.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att främja kvinnligt företagande inom industrisektorn och att ge ekonomiskt stöd och strukturer för professionell rådgivning till kvinnor som startar företag, liksom lämplig utbildning.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma möjligheterna till mammaledighet för kvinnor som är egenföretagare.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma situationen för de allt fler arbetstagare som formellt är egenföretagare men i själva verket kan kategoriseras som ”ekonomiskt beroende arbetstagare”.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att erkänna företag som vidtar åtgärder för att främja jämställdhet och balans mellan arbete och privatliv, för att bidra till att sprida god praxis på detta område.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att prioritera och särskilt uppmärksamma de mer utsatta kvinnogrupperna, särskilt funktionshindrade kvinnor, kvinnor med ansvar för anhöriga, äldre kvinnor, minoritetskvinnor och invandrarkvinnor samt kvinnor som sitter i fängelse och att utarbeta målinriktade åtgärder för att tillgodose deras behov.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta och genomföra nödvändiga åtgärder för att stödja kvinnor med funktionshinder, så att de kan delta inom de områden av det sociala kulturella och politiska livet samt arbetslivet där de fortfarande är underrepresenterade.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta invandrarkvinnors tillträde till utbildning och sysselsättning, genom att anta åtgärder för att bekämpa den dubbla diskriminering som drabbar invandrarkvinnor på arbetsmarknaden, skapa gynnsamma villkor för deras tillträde till arbetsmarknaden, underlätta för dem att balansera arbete och privatliv och se till att de får lämplig yrkesutbildning.

31.  Europaparlamentet välkomnar samrådet mellan kommissionen och arbetsmarknadens parter i syfte att förbättra de rättsliga och andra ramarna för hur arbets‑, familje- och privatliv kan förenas. Parlamentet ser också fram mot en analys av samrådet och därav följande förslag, särskilt förslag som gäller mammaledighet och tillgodoräknande av denna vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden, föräldraledighet, pappaledighet, adoptionsledighet och ledighet för vård av anhöriga. Parlamentet anser dessutom att ramavtalet om föräldraledighet kan förbättras på följande punkter: införande av stimulansåtgärder för att uppmuntra pappor att ta föräldraledigt, stärkta rättigheter för arbetstagare som tar föräldraledigt och uppmjukning av föräldraledighetssystemet genom att införa generösare villkor vad gäller ledighetens längd och ersättning.

32.  Europaparlamentet erinrar om att all politik som rör möjligheterna att förena arbets- och familjeliv bör grundas på principen om individens valfrihet och anpassas till livets olika skeden.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att föreslå särskilda åtgärder för att bekämpa ojämlikhet mellan kvinnor och män som orsakas av avbrott i yrkeslivet, framför allt beroende på mammaledighet eller ledighet för vård av anhöriga, och att minska avbrottens konsekvenser för karriär, lön och pensionsrätt.

34.  Europaparlamentet konstaterar att en av de viktigaste faktorerna för att öka sysselsättningen är att göra det möjligt att förena arbete och familj, och uppmanar kommissionen att samla in och sprida kunskap om de bästa metoderna för att uppnå en effektiv balans mellan arbete och privatliv och öka mäns deltagande i familjelivet.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja mäns deltagande i genomförandet av jämställdhetspolitiken, särskilt när det handlar om att förena yrkesliv med familje- och privatliv.

36.  Europaparlamentet ber medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna att i enlighet med Barcelonamålen förbättra tillgängligheten, kvaliteten och tillgången på barnomsorg och vårdtjänster för anhöriga och att se till att tillgången på dessa tjänster är sådan att kvinnor och män med ansvar för barn och anhöriga kan heltidsarbeta.

37.  Europaparlamentet uppmanar de ansvariga i företagen att ta in flexibla familjepolitiska åtgärder i sina personalledningsplaner för att göra det enklare för anställda att återvända till arbetet efter ett arbetsuppehåll.

38.  Europaparlamentet uppmärksammar kommissionen och medlemsstaterna på feminiseringen av fattigdomen i en tid då kvinnor, särskilt äldre kvinnor och ensamma mammor, riskerar utanförskap och fattigdom, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta åtgärder för att motverka denna tendens.

39.  Europaparlamentet ber kommissionen och medlemsstaterna att utveckla verktyg för utbildning och genomförande som gör det möjligt för alla parter att inom sina respektive kompetensområden integrera ett perspektiv grundat på lika möjligheter för kvinnor och män, även när det gäller att utvärdera hur politiken påverkar kvinnor och män.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna att sörja för ett effektivt utnyttjande av de befintliga verktygen, bland annat de handböcker för integrering av ett perspektiv grundat på lika möjligheter för kvinnor och män i sysselsättningspolitiken som utarbetats av kommissionen.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att tjänstemän som ansvarar för att genomföra gemenskapsprogram på nationell, regional och lokal nivå får lämplig utbildning i att ta hänsyn till jämställdhetsperspektivet.

42.  Europaparlamentet betonar vikten av kvantitativa och kvalitativa indikatorer och könsbaserad statistik som är tillförlitlig, jämförbar och tillgänglig vid behov, för att säkra ett lämpligt genomförande och uppföljning av politiken.

43.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av Europeiska jämställdhetsinstitutet och utnämningen av styrelseledamöter, vilket har gett institutet ett beslutande organ. Parlamentet är dock oroat över dröjsmålet med rekryteringen av institutets direktör och uppmanar kommissionen att avhjälpa den situationen.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med hjälp av Europeiska jämställdhetsinstitutet ta med fakta och statistik från kandidatländer och potentiella kandidatländer i framtida årsrapporter om jämställdhet.

45.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra idrott och en sund livsstil bland hela befolkningen och att då ta hänsyn till att kvinnor i mindre utsträckning deltar i idrottsaktiviteter.

46.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (26.6.2008)

till utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

över jämställdhet – 2008
(2008/2047(INI))

Föredragande: Marian Harkin

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–   med beaktande av studierna från Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor om balansen mellan arbetsliv och privatliv, slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 om att senast till 2010 öka den allmänna sysselsättningsgraden i EU till 70 procent och andelen sysselsatta kvinnor till mer än 60 procent, och slutsatserna från Europeiska rådet i Stockholm i mars 2001 där man lade till interimsmålet 67 procent för den allmänna sysselsättningsgraden och 57 procent för andelen sysselsatta kvinnor till 2005, och av följande skäl:

A. Enligt kommissionens rapport om jämställdhet – 2008[1] har kvinnors deltagande i arbetslivet visserligen ökat stadigt, men alltjämt kvarstår stora utmaningar när det gäller den kvalitativa aspekten av kvinnors sysselsättning, framför allt den bestående löneklyftan, den fortsatta horisontella och vertikala segregationen på arbetsmarknaden, kvinnors splittrade yrkeskarriärer och svårigheten att förena arbete och familj – allt detta faktorer som förhindrar en jämställd behandling på utbildningsområdet, i arbetslivet och efter pensioneringen. Kvinnor står för två tredjedelar av deltidsanställningarna och har över lag otryggare anställningsvillkor.

B.  Varken särskilda riktlinjer för jämställdhet eller pelaren för lika möjligheter ingår längre i den europeiska sysselsättningsstrategin.

C. I 2007 års jämförande granskning av 27 medlemsstater och 3 Eftaländer konstateras följaktligen att jämställdhetsperspektivet i stor utsträckning saknas i sysselsättningspolitiken.

D. Diskrimineringen av kvinnor börjar redan med tillgången till arbetsplatsförlagd utbildning, framför allt i regioner med hög arbetslöshet, där kvinnor trots bättre kvalifikationer har sämre chans att få bra utbildningsplatser och därmed bra anställningar.

E.  Kvinnors arbetslivsmönster utmärks av att deras yrkesverksamhet periodvis avbryts, vilket påverkar deras möjligheter att fortsätta arbeta och göra karriär, gör dem mer utsatta på arbetsmarknaden och dessutom får långsiktiga följder för deras pensionsrättigheter.

F.  Strategin för flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden skapar förväntningar, men den måste förbättras genom ökad hänsyn till livets olika faser på sysselsättningsområdet. Alla medlemsstater kommer inte att uppnå Barcelonamålen fram till 2010. Tillgång till vård av andra anhöriga än barn och erkännande av icke‑formella kvalifikationer omfattas fortfarande inte av de politiska strategierna.

G. Även om det i kommissionens rapport ingår omfattande statistik om kvinnors sysselsättningsgrad, deras utbildning och deltagande i beslutsprocessen och om andelen fattiga kvinnor i EU jämfört med män delas uppgifterna inte upp efter funktionshinder, ålder, sexuell läggning, etniskt ursprung och religion, trots att de kvinnor som utsätts för flera former av diskriminering har en särskilt utsatt situation.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra jämställdhetsperspektivet i all social-, sysselsättnings- och socialförsäkringspolitik, i synnerhet i strategin för flexibilitet och trygghet, samt att bekämpa alla former av diskriminering.

2.  Europaparlamentet påminner kommissionen om dess färdplan för jämställdhet – 2006‑2010 och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att framför allt samarbeta med små och medelstora företag för att se till att det utarbetas särskilda bestämmelser för att skapa samma ekonomiska oberoende för kvinnor och män, möjlighet att förena privatliv och arbetsliv samt jämlik representation i beslutsprocessen, och för att se till att alla former av könsbaserat våld, sexuella trakasserier och könsstereotyper utrotas.

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut tillämpa de gemenskapsrättsliga bestämmelser enligt vilka de är skyldiga att behandla kvinnor och män lika på arbetsmarknaden, däribland i fråga om tillträde till arbetsmarknaden, arbetsvillkor, flexibla arbetstider, karriärutveckling och befordran, lika lön för lika arbete, uppsägning, omvänd bevisbörda vid könsdiskriminering, sexuella trakasserier, skydd för gravidas rättigheter och rätten till föräldraledighet, samt rätten till tillgång till överkomliga varor och tjänster av god kvalitet, exempelvis barnomsorg, äldreomsorg och vård av personer med funktionshinder och andra anhöriga.

4.  Europaparlamentet påpekar att även om kvinnors sysselsättning relativt sett har ökat, visar kommissionens uppgifter att den genomsnittliga skillnaden mellan andelen sysselsatta män och kvinnor i EU fortfarande är hög (14,4 procent), att den är betydligt högre för åldersgruppen över 55 år (17,8 procent) och att skillnaden i vissa medlemsstater är mer än 30 procent.

5.  Europaparlamentet betonar att många av de arbetstillfällen som skapas i EU är osäkra, tidsbegränsade anställningar och detta framför allt drabbar kvinnor. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra antagandet av åtgärder för att bekämpa otrygga anställningsformer. Tillsvidareanställning bör förbli normen.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta de åtgärder som krävs för att effektivt genomföra direktivet om lika lön i samtliga medlemsstater och nå det mål om barnomsorg av hög kvalitet som man enades om vid Europeiska rådets möte i Barcelona. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att stärka direktivet om föräldraledighet.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja jämlika villkor för kvinnor och män i fråga om ekonomiskt oberoende och karriärutveckling, och att stödja starta eget‑program och lån riktade till kvinnliga entreprenörer inom alla verksamhetsområden. Parlamentet påminner kommissionen om arbetsmarknadens parters ramprogram för jämställdhet, som syftar till att uppmuntra flickor att överväga ett bredare spektrum av karriärmöjligheter, framför allt inom tekniska och vetenskapliga yrken.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samarbete med lämpliga organ utveckla utbildnings- och fortbildningsprogram för att se till att goda utbildningsresultat för kvinnor leder till bättre arbeten, högre lön och större karriärmöjligheter som motsvarar deras kvalifikationer och utbildning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta målinriktade åtgärder för att sätta stopp för all diskriminering av unga kvinnor i övergångsfaserna från utbildning till fortbildning och från fortbildning till yrkesverksamhet.

9.  Europaparlamentet föreslår att utbildningspolitiken ska utarbetas på ett sätt som motverkar förutfattade meningar om att vissa karriärvägar skulle vara omöjliga för kvinnor och föreslår att det ska råda full insyn i samband med tillsättningen av chefstjänster så att man undviker diskriminering på grund av kön.

10. Europaparlamentet betonar vikten av att EU-medel och nationella medel görs tillgängliga för projekt som syftar till att aktivt inkludera kvinnor, och ber kommissionen uppmana medlemsstaterna att inom ramen för genomförandet av strukturfonderna fastställa specifika mål för andelen kvinnor som deltar i de program som erhåller stöd, i linje med det sektorsövergripande målet om att integrera jämställdhetsaspekten i alla politikområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att utarbeta riktlinjer för hur jämställdhetsaspekten bör beaktas i budgeten för strukturfonderna och att testa dessa i pilotprojekt.

11. Europaparlamentet stöder de åtgärder som föreslås av Europeiska socialfonden och i Progress-programmet för 2007­–2013 och som bland annat syftar till att förbättra kvinnors situation på arbetsmarknaden och främja kampen mot diskriminering. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att alla politiska åtgärder och insatser som syftar till att förbättra jämställdheten tar full hänsyn till den särskilda situationen för kvinnor som utsätts för flera typer av diskriminering på grund av funktionshinder, ålder, sexuell läggning, etniskt ursprung eller religion, och även situationen för de kvinnor som utsätts för diskriminering på grund av närstående samt föräldrar eller makar/makor till personer som utsätts för diskriminering.

12. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att identifiera verktyg och lämpliga mekanismer för att integrera utsatta grupper bland kvinnor på arbetsmarknaden. Parlamentet efterlyser också ett större erkännande av informell utbildning för att underlätta denna process.

13. Europaparlamentet erinrar om sin resolution av den 9 mars 2004 om möjligheterna att förena yrkesliv med familje‑ och privatliv[2], där kommissionen uppmanades att lägga fram ett förslag till ramdirektiv om möjligheterna att förena yrkesliv med familje‑ och privatliv. Ramdirektivet skulle bland annat göra det möjligt att skapa kompletterande mekanismer som gör att kvinnor och män kan dela lika på ansvaret för vården av anhöriga och skulle spegla studien från Europeiska fonden för förbättring av levnads‑ och arbetsvillkor om balansen mellan arbetsliv och privatliv.

14. Europaparlamentet konstaterar att det till följd av förändrad demografi beräknas gå två yrkesverksamma personer på varje icke yrkesverksam person 2030. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja den framtida rollen för vårdgivare och dem som måste lämna arbetsmarknaden eller arbetar deltid för att kunna ta hand om familjen genom att utarbeta bestämmelser som gör det möjligt för kvinnor och män att nå en balans mellan arbets- och familjeansvar, så att osäkerheten kring arbete, inkomst och pension kan minimeras. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att planera och genomföra sociala skyddssystem som tar hänsyn till den specifika situationen för kvinnor och män på arbetsmarknaden.

15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att kvinnor och män behandlas lika inom pensionssystemen och bedöma vilka konsekvenser pensionsreformer får för kvinnors liv.

16. Europaparlamentet föreslår att kommissionen ska fortsätta att samråda med arbetsmarknadens parter om gemenskapens åtgärder för att skapa bättre möjligheter att förena arbete, privatliv och familj i syfte att förbättra och komplettera det befintliga regelverket och genomföra målen från Europeiska rådets möte i Barcelona.

17. Europaparlamentet understryker arbetsgivarnas och fackförbundens roll för att skapa en rättvis arbetsorganisation för kvinnor och män och medlemsstaternas roll för att tillhandahålla överkomliga tjänster av hög kvalitet, utbyta bästa praxis för att förbättra möjligheterna att förena yrkesliv och familjeliv samt främja företagens sociala ansvar.

18. Europaparlamentet betonar vikten av att kvinnor aktivt deltar i fackförbund som arbetar med att skydda kvinnor på arbetsplatsen och värna deras rättigheter.

19. Europaparlamentet ställer sig bakom förslaget i arbetsmarknadens parters ramprogram för jämställdhet om att skapa en ickelinjär karriärutveckling där man alternerar mellan perioder av mer arbete och perioder med mer familjeansvar, som ett alternativ till en kultur med onödigt långa arbetstider för både kvinnor och män.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja samarbete och utvecklandet av partnerskap mellan alla inblandade organ för att göra det lättare att förena arbetsliv, familj och privatliv inom ramen för den europeiska alliansen för familjen.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram ett antal kvalitativa indikatorer som kan användas under uppföljningen av Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning och som tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lansera informationskampanjer om diskriminering på grund av kön och att inkludera jämställdhetsperspektivet i EU:s utbildningsprogram.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

25.6.2008

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

38

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jan Andersson, Edit Bauer, Iles Braghetto, Philip Bushill-Matthews, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Luigi Cocilovo, Jean Louis Cottigny, Jan Cremers, Proinsias De Rossa, Richard Falbr, Carlo Fatuzzo, Ilda Figueiredo, Roger Helmer, Karin Jöns, Ona Juknevičienė, Jean Lambert, Raymond Langendries, Bernard Lehideux, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Maria Matsouka, Elisabeth Morin, Juan Andrés Naranjo Escobar, Csaba Őry, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Pier Antonio Panzeri, Elisabeth Schroedter, Jean Spautz, Gabriele Stauner, Ewa Tomaszewska, Gabriele Zimmer

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Jean Marie Beaupuy, Petru Filip, Donata Gottardi, Marian Harkin, Rumiana Jeleva, Sepp Kusstatscher, Roberto Musacchio, Csaba Sógor, Patrizia Toia, Glenis Willmott

  • [1]  Rapport från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om jämställdhet – 2008 (KOM(2008)0010).
  • [2]  EUT C 102 E, 28.4.2004, s. 492.

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (25.6.2008)

till utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

över jämställdhet mellan kvinnor och män – 2008
(2008/2047(INI))

Föredragande: Maria Badia i Cutchet

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att man för att kunna undanröja könsstereotyper i medierna och främja jämställda förebilder i yrkes‑ och privatlivet bör lära ut dessa värderingar i skolorna redan när barnen är små.

2.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att kraftfullt främja likabehandling bland barn och ungdomar i skolåldern och att vidta åtgärder mot den yrkessegregation som finns kvar inom undervisningsväsendet, där andelen kvinnliga lärare i förskolan och lågstadiet är betydligt högre än på högstadiet och gymnasiet, som domineras av manliga lärare med bättre anseende, högre lön och högre social status.

3.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen undersöker möjligheten att vidta åtgärder för att främja vetenskapliga och tekniska universitetsutbildningar för kvinnor i syfte att öka utbudet av experter inom dessa sektorer och möta efterfrågan.

4.  Europaparlamentet begär att lönediskriminering på grund av kön undanröjs på områdena utbildning, kultur, idrott och kommunikation. Det är bekymmersamt att de flesta deltidsanställningar eller tillfälliga anställningar innehas av kvinnor, vilket visar att avvägningen mellan yrkesarbete, familj och utbildning vållar problem främst för kvinnor. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att förbättra den offentliga anhörigvården och barnomsorgen, så att både kvinnor och män lättare ska kunna kombinera yrkesliv, familjeliv och utbildning, vilket bör leda till en jämnare fördelning av hushållsarbetet och till att andelen kvinnor i fortbildning och på höga poster ökar.

5.  Europaparlamentet kräver att man vidtar åtgärder för att uppmuntra ett ökat kvinnligt deltagande i styrande organ, framför allt inom de verksamhetsområden där det råder obalans i fördelningen mellan kvinnor och män.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra idrott och en sund livsstil bland hela befolkningen och att då ta hänsyn till att kvinnor i mindre utsträckning deltar i idrottsaktiviteter.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

24.6.2008

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

29

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Maria Badia i Cutchet, Katerina Batzeli, Ivo Belet, Giovanni Berlinguer, Nicodim Bulzesc, Marielle De Sarnez, Marie-Hélène Descamps, Jolanta Dičkutė, Milan Gaľa, Claire Gibault, Vasco Graça Moura, Christopher Heaton-Harris, Luis Herrero-Tejedor, Ruth Hieronymi, Mikel Irujo Amezaga, Ramona Nicole Mănescu, Manolis Mavrommatis, Ljudmila Novak, Dumitru Oprea, Zdzisław Zbigniew Podkański, Mihaela Popa, Christa Prets, Pál Schmitt, Hannu Takkula, Helga Trüpel, Thomas Wise

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Victor Boştinaru, Mary Honeyball, Elisabeth Morin, Ewa Tomaszewska, Cornelis Visser

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

16.7.2008

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Edit Bauer, Emine Bozkurt, Hiltrud Breyer, Edite Estrela, Věra Flasarová, Lissy Gröner, Esther Herranz García, Lívia Járóka, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Urszula Krupa, Roselyne Lefrançois, Astrid Lulling, Siiri Oviir, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Zita Pleštinská, Anni Podimata, Karin Resetarits, Eva-Britt Svensson, Anne Van Lancker, Corien Wortmann-Kool, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Gabriela Creţu, Lena Ek, Iratxe García Pérez, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Anna Hedh, Mary Honeyball, Marusya Ivanova Lyubcheva, Maria Petre, Zuzana Roithová, Heide Rühle