Förfarande : 2008/2199(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0114/2009

Ingivna texter :

A6-0114/2009

Debatter :

PV 23/03/2009 - 14
CRE 23/03/2009 - 14
PV 25/03/2009 - 7
CRE 25/03/2009 - 7

Omröstningar :

PV 26/03/2009 - 4.7
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P6_TA(2009)0193

BETÄNKANDE     
PDF 221kWORD 131k
3 mars 2009
PE 416.553v03-00 A6-0114/2009

om de transatlantiska förbindelserna efter det amerikanska valet

(2008/2199(INI))

Utskottet för utrikesfrågor

Föredragande: Francisco José Millán Mon

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från utskottet för internationell handel
 YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om de transatlantiska förbindelserna efter det amerikanska valet

(2008/2199(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om de transatlantiska förbindelserna, särskilt de två resolutionerna av den 1 juni 2006(1) om att förbättra förbindelserna mellan EU och Förenta staterna inom ramen för ett transatlantiskt partnerskapsavtal och om transatlantiska ekonomiska förbindelser mellan EU och Förenta staterna och sin resolution av den 25 april 2007 om transatlantiska förbindelser(2) samt den senaste resolutionen av den 5 juni 2008 om toppmötet mellan EU och Förenta staterna(3),

–   med beaktande av den transatlantiska förklaringen om förbindelserna mellan EU och Förenta staterna från 1990 och den nya transatlantiska agendan från 1995,

–   med beaktande av resultatet av toppmötet mellan EU och Förenta staterna i Brdo den 10 juni 2008,

–   med beaktande av de gemensamma förklaringarna från den 64:e transatlantiska lagstiftardialogen i Ljubljana i maj 2008 och den 65:e transatlantiska lagstiftardialogen i Miami i december 2008,

–   med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 11 och 12 december 2008,

–   med beaktande av deklarationen från Nordatlantiska rådets toppmöte i Bukarest den 3 april 2008,

–   med beaktande av sina resolutioner om EU:s förhållningssätt till bl.a. Mellanöstern, Afghanistan, Iran och Irak, FN och millennieutvecklingsmålen samt energisäkerheten,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för internationell handel och utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0114/2009), och av följande skäl:

A. Installationen av Förenta staternas nya president inleder ett nytt skede i landets historia, välkomnas av en förväntansfull värld och kan ge en ny framåtanda åt det transatlantiska partnerskapet.

B.  EU spelar en allt viktigare roll på den internationella arenan, och när väl Lissabonfördraget med sina utrikespolitiska verktyg tas i bruk kommer EU att kunna agera med större kraft och konsekvens i internationella sammanhang.

C. Opinionsundersökningar visar att de flesta européer stöder tanken att EU intar en mer framträdande roll på den internationella arenan. Majoriteter i såväl EU som Förenta staterna anser att dessa båda parter bör möta internationella hot i partnerskap.

D. Många européer förväntar sig att den nya amerikanska regeringen visar en samarbetsvillig inställning i samband med internationella frågor och att förbindelserna mellan EU och Förenta staterna stärks genom ömsesidig respekt och förståelse för de olika hänsynstaganden och prioriteringar som de två parterna har att beakta.

E.  Det transatlantiska partnerskapet måste förbli en hörnsten i unionens yttre åtgärder.

F.  Det transatlantiska partnerskapet grundar sig på gemensamma grundläggande värden som demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och multilateralism samt öppna och integrerade ekonomier och hållbar utveckling. Denna grund är fortsatt fast trots vissa åsiktsskillnader under de senaste åren.

G. EU och Förenta staterna har båda viktiga roller att spela i internationella politiska och ekonomiska sammanhang, och har ett gemensamt ansvar att främja fred, respekt för de mänskliga rättigheterna och stabilitet samt att möta olika globala faror och utmaningar, såsom den djupa finanskrisen, avskaffandet av fattigdom och uppfyllandet av övriga millennieutvecklingsmål, klimatförändringar, energisäkerhet, terrorism och spridning av kärnvapen.

H. I en allt mer global, sammansatt och föränderlig värld är det i såväl EU:s som Förenta staternas intresse att försöka påverka den internationella miljön tillsammans och att tillsammans möta gemensamma hot och utmaningar utifrån internationell rätt och multilaterala institutioner, i första hand FN-systemet, liksom att bjuda in andra partner att delta i detta arbete.

I.   Slutsatserna från rådets möte (allmänna frågor och yttre förbindelser) den 8 januari 2009 behandlade de områden för transatlantiskt samarbete som ska prioriteras under det tjeckiska ordförandeskapet (ekonomiskt och finansiellt samarbete, energisäkerhet, förberedelserna för FN-konferensen om klimatförändringar och förstärkt dialog om Mellanöstern, Afghanistan och Iran).

J.   Det är nödvändigt att ge nya aktörer ett medansvar att upprätthålla världsordningen eftersom, som dåvarande presidentkandidat Barack Obama uttryckte det i Berlin i juli 2008, ingen enskild stat – hur stor och mäktig den än är – kan ensam möta de utmaningar som världen står inför.

K. Med tanke på hur viktiga förbindelserna mellan de två parterna är liksom deras ansvar för den internationella ordningen, och med tanke på de förändringar som såväl de som världen i övrigt undergår, är det givet att deras partnerskap måste bygga på en fast och uppdaterad grund, exempelvis i form av ett nytt partnerskapsavtal.

L.  Det transatlantiska partnerskapet och Nato är oumbärliga för den kollektiva säkerheten.

M. Det arbete som bedrivs inom det transatlantiska ekonomiska rådet måste fortsätta mot målet att uppnå en i verklig mening integrerad transatlantisk marknad. I den rådande krisen krävs ett gemensamt ledarskap för att genomföra en beslutsam reform av de internationella ekonomiska institutionerna.

N. Sammantaget utgör EU:s och Förenta staternas bruttonationalprodukter mer än hälften av världens totala BNP. Tillsammans bildar de världens största handels- och investeringspartnerskap, och enligt kommissionen är upp emot 14 miljoner arbetstillfällen i EU och Förenta staterna beroende av dessa transatlantiska handels- och investeringsförbindelser.

Bilaterala institutionella frågor

1.  Europaparlamentet lyckönskar Förenta staternas nyvalde president Barack Obama. Parlamentet erinrar om det kraftfulla åtagande att värna om det transatlantiska partnerskapet som han gav uttryck för i sitt tal i Berlin i juli 2008, då han sa att Förenta staterna inte har någon bättre partner än Europa och att det nu var tid för dem båda att tillsammans möta 2000-talets utmaningar. Parlamentet upprepar sin inbjudan till president Obama att tala inför Europaparlamentet vid sitt första officiella besök i Europa.

2.  Europaparlamentet uppmanar rådet, EU:s medlemsstater och kommissionen att förbättra samordningen av EU:s politik gentemot Förenta staternas nya regering och göra den mer enhetlig.

3.  Europaparlamentet är övertygat om att EU:s förbindelser med Förenta staterna är unionens strategiskt viktigaste partnerskap. Parlamentet anser att samordnade insatser av EU och Förenta staterna för att möta globala utmaningar i enlighet med den internationella rätten och för att stärka multilateralismen är av grundläggande betydelse för det internationella samfundet. Parlamentet uppmanar rådets tjeckiska ordförandeskap och kommissionen att tillsammans med Förenta staternas nya regering utarbeta en gemensam dagordning för målsättningar på kort och lång sikt i såväl bilaterala ärenden som globala och regionala frågor och konflikter.

4.  Europaparlamentet understryker att dagens framåtanda även bör utnyttjas för att förbättra och förnya ramen för det transatlantiska partnerskapet. Parlamentet insisterar på att dagens nya transatlantiska agenda från 1995 måste ersättas med ett nytt transatlantiskt partnerskapsavtal som kan utgöra en fastare och mer uppdaterad grund för detta partnerskap.

5.  Europaparlamentet anser att förhandlingar om det nya avtalet måste inledas så snart Lissabonfördraget träder i kraft så att de kan avslutas före 2012.

6.  Europaparlamentet är övertygat om att det transatlantiska ekonomiska rådet, såsom ansvarigt för att stärka den ekonomiska integrationen och lagstiftningssamarbetet, bör omfattas av det nya avtalet. Parlamentet välkomnar det faktum att det transatlantiska ekonomiska rådet samråder med en rad olika intressenter, inte minst företrädare för näringslivet, och kräver att man ger samma utrymme åt fackföreningsrörelsen på båda sidor av Atlanten.

7.  För att ange partnerskapets strategiska inriktning och ge det nya impulser föreslår Europaparlamentet att man anordnar toppmöten mellan EU och Förenta staterna två gånger om året och att de fortsätter att inbegripa en lämplig uppföljande granskning vad avser genomförandet av de mål som tidigare fastställts.

8.  Europaparlamentet anser att man genom det nya avtalet bör fastställa ett organ på hög nivå med uppgift att systematiskt samråda om och samordna ärenden som rör utrikes- och säkerhetspolitiken. Parlamentet föreslår att detta organ leds av den höge representanten/kommissionens vice ordförande och Förenta staternas utrikesminister, för EU:s respektive Förenta staternas vidkommande, och att det bör sammanträda åtminstone var tredje månad, utöver eventuella informella kontakter. Parlamentet föreslår att denna mekanism kallas det transatlantiska politiska rådet.

9.  Europaparlamentet bekräftar att det nya avtalet bör uppgradera den nuvarande transatlantiska lagstiftningsdialogen till en transatlantisk församling som kan tjäna som forum för parlamentarisk dialog, fastställande av mål och gemensam granskning och kontroll av avtalets genomförande liksom för att samordna arbetet vid såväl Europaparlamentet som den amerikanska kongressen, bl.a. genom ett nära samarbete mellan utskott och föredraganden från båda parter. Parlamentet anser att denna församling bör samlas till plenarmöten två gånger om året och att den bör bestå, på lika villkor, av ledamöter från såväl Europaparlamentet som den amerikanska kongressens båda kamrar. Parlamentet anser att församlingen bör inrätta arbetsgrupper med uppgift att förebereda dess plenarmöten. Parlamentet upprepar att ett ömsesidigt rättsligt förvarningssystem bör inrättas inom ramen för denna församling. Parlamentet anser att en styrkommitté bör ha ansvaret för att främja samarbetet mellan Europaparlamentets och den amerikanska kongressens respektive lagstiftningsutskott och föredraganden i fråga om lagstiftning som rör den fortsatta integreringen av den transatlantiska marknaden och i synnerhet det transatlantiska ekonomiska rådets arbete.

10. Europaparlamentet anser att det gemensamma parlamentariska utskottet bör hållas underrättat om verksamheten vid det transatlantiska ekonomiska respektive politiska rådet och ha rätt att höra företrädare för dessa råd, samt att det bör kunna lägga fram förslag för båda dessa råd och för toppmötena mellan EU och Förenta staterna. Parlamentet begär att parlamentariker vid det transatlantiska ekonomiska rådet ges en starkare roll och att den gemensamma parlamentariska församlingens båda medordförande inbjuds att delta i de första sammanträdena vid det transatlantiska ekonomiska respektive politiska rådets sammanträden och vid toppmötena mellan EU och Förenta staterna.

11. Europaparlamentet uppmanar Europaparlamentet och Förenta staternas kongress att överväga möjligheten att i Bryssel inrätta ett kontaktkontor för Förenta staternas kongress.

12. Europaparlamentet uppmanar parlamentets generalsekreterare att så snart som möjligt verkställa presidiets beslut av den 11 december 2006 om att skicka en kontaktperson till Washington.

13. Europaparlamentet framhåller ånyo fördelarna med ett gemensamt program för personalutbyte, och uppmanar parlamentets generalsekreterare att tillsammans med tjänstemän från det amerikanska representanthuset och den amerikanska senaten undersöka om det är möjligt att utarbeta en promemoria om ett personalutbyte liknande det som redan överenskommits mellan parlamentet och FN:s sekretariat.

14. Europaparlamentet understryker att det transatlantiska partnerskapet måste finna stöd i en djup förståelse av de båda parternas civilsamhällen. Parlamentet anser det nödvändigt att utöka utbytet mellan de båda parterna hos studenter, akademiker och andra aktörer från civilsamhället för att säkra att dagens och framtida generationer uppnår en ömsesidig förståelse och engagerar sig för detta partnerskap. Stöd till detta initiativ bör tillhandahållas från EU:s budget för 2010 och från de berörda amerikanska institutionernas budget för att initiativet ska kunna utvecklas på ett effektivt sätt.

15. Europaparlamentet gläder sig åt att de amerikanska organisationerna blir allt fler i Bryssel, och i synnerhet att de är intresserade av Europeiska unionen, dess institutioner och ett stärkt partnerskap mellan EU och Förenta staterna. De europeiska organisationerna bör visa motsvarande intresse att etablera sig i Washington DC för att stärka EU:s profil och värna det europeiska perspektivet i olika transatlantiska och globala frågor i Förenta staternas politiska gemenskap. Ofta har de europeiska institutionerna inte lika mycket resurser till sitt förfogande som deras amerikanska motsvarigheter. Därför föreslår parlamentet att medel ska anslås och i första hand användas för projekt som organiseras av europeiska organisationer och som syftar till att öka medvetenheten och förståelsen för EU-frågor och EU perspektiv i Förenta staterna.

16. Europaparlamentet och Förenta staterna uppmanas att stärka sitt samarbete på kulturområdet och att fortsätta att främja och arbeta för de gemensamma fördelar som ett kulturellt samarbete leder till.

17. Europaparlamentet betonar att det krävs ett närmare samarbete i fråga om rymdprogram, särskilt mellan Europeiska rymdorganisationen (ESA) och Nasa.

Globala utmaningar

18. Europaparlamentet uppmanar båda parter att medverka i en effektiv multilateralism som involverar nya aktörer, i en anda av gemensamt ansvar när det gäller att upprätthålla världsordningen, respektera den internationella rätten och ta sig an gemensamma problem. Europaparlamentet insisterar på att EU och Förenta staterna ökar ansträngningarna för att genomföra FN:s reformagenda, inbegripet reformen av FN:s säkerhetsråd och av andra multilaterala forum inom det globala systemet.

19. Europaparlamentet uppmanar båda parter att främja respekten för de mänskliga rättigheterna runt om i världen som ett centralt inslag i respektive politiska program. Parlamentet understryker att diplomatiska insatser för att förebygga och bemöta kriser, liksom samordnade och effektiva ingripanden vid pandemier och humanitära katastrofer, kräver intensiv samordning. Parlamentet uppmanar Förenta staternas nya regering att ratificera och ansluta sig till Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet upprepar sin vädjan om att dödsstraffet avskaffas.

20. Europaparlamentet uppmanar båda parter att på ett avgörande sätt bidra till att millennieutvecklingsmålen uppfylls, särskilt i Afrika, och se till att de inte äventyras av den ekonomiska krisen, samt se över möjligheterna för gemensamma insatser på dessa områden. Båda parter uppmanas att leva upp till sina åtaganden att avsätta 0,7 procent av BNP för utvecklingssamarbete.

21. Europaparlamentet uppmanar båda parter att tillsammans leda de multilaterala ansträngningar som inleddes vid Washingtonkonferensen den 15 november 2008 för att i samarbete med tillväxtekonomierna lösa den pågående finansiella och ekonomiska krisen och reformera det internationella finanssystemet, Världsbanken och Internationella valutafonden, och därvid undvika protektionism samt verka för att WTO:s Doharunda avslutas på ett framgångsrikt sätt.

22. Europaparlamentet välkomnar det starka engagemang för att ta itu med klimatförändringarna som Förenta staternas nya president har visat. Parlamentet uppmanar EU och Förenta staterna att ta en ledande roll vid Köpenhamnkonferensen 2009 för att föra fram ett ambitiöst avtal för perioden efter 2012 som omfattar alla länder med relevanta utsläpp av växthusgaser och som fastställer bindande mål som de har att uppfylla på medellång och lång sikt.

23. Europaparlamentet anser att EU och Förenta staterna bör utöka sitt samarbete på energiområdet. En effektiv samordning av deras strategi gentemot produktionsländerna och tryggande av ytterligare diversifiering på områdena tillgång, försörjning och transport bör ses som prioriterade frågor. Parlamentet förespråkar ett närmare vetenskapligt och tekniskt samarbete kring frågor som rör energi och energieffektivitet.

24. Europaparlamentet uppmärksammar den rapport med titeln ”Global Trends 2025: A Transformed World” som Förenta staternas nationella underrättelseråd (NIC) har lagt fram. Med tanke på att det krävs en långsiktig strategisk planering inom EU:s institutioner uppmanar parlamentet det tjeckiska respektive svenska ordförandeskapet att efterstäva ett analyssystem som liknar det som NIC använder, i syfte att belysa långsiktiga tendenser utifrån ett EU-perspektiv; detta bör ske i nära samarbete med Europeiska unionens institut för säkerhetsstudier. Parlamentet är övertygat om att detta skulle främja dialogen om de överskuggande strategiska frågor som det transatlantiska partnerskapet har att bemöta på lång sikt.

Regionala frågor

25.  Europaparlamentet understryker den absoluta nödvändigheten att finna en fredlig och rättvis lösning på konflikten i Mellanöstern, och välkomnar det faktum att denna strävan kommer att vara en av de frågor som den nya amerikanska regeringen ger högsta prioritet. Den amerikanska regeringen uppmanas att i hög grad samråda med EU och engagera sig i kvartetten. Parlamentet välkomnar att Förenta staternas särskilda sändebud till Mellanöstern utsetts i ett tidigt skede, i form av före detta senator George Mitchell. Parlamentet understryker att båda parter bör göra vad de kan för att intensifiera förhandlingarna utifrån såväl färdplanen som de resultat man uppnått vid konferensen i Annapolis i syfte att nå fram till en tvåstatslösning. Parlamentet uppmanar båda parter att arbeta nära tillsammans för att göra den nuvarande, bräckliga vapenvilan i Gaza stabil och varaktig, samtidigt som man involverar regionala aktörer och bidrar till att målen i FN:s säkerhetsråds resolution 1860 – såsom omedelbar humanitär nödhjälp för befolkningen i Gaza, kontroll av att olaglig handel med vapen och ammunition inte förekommer samt hävande av blockaden mot Gaza – uppnås. Parlamentet uppmanar de transatlantiska parterna att stödja ansträngningarna för att uppnå interpalestinsk försoning, och understryker vikten av att förbättra levnadsvillkoren för palestinierna såväl på Västbanken som i Gaza, inbegripet Gazas återuppbyggnad.

26. Europaparlamentet uppmanar EU och Förenta staterna att arbeta tillsammans för att förnya strategierna när det gäller att – med hjälp av deras såväl ekonomiska, som ”mjuka” inflytande i regionen – främja ansträngningarna för att stärka demokratin och respekten för de mänskliga rättigheterna i Mellanöstern.

27. Europaparlamentet understryker att den transatlantiska gemenskapens värderingar, säkerhet och trovärdighet står på spel i Afghanistan. Parlamentet uppmanar EU, Förenta staterna, Nato och FN att utarbeta ett nytt, gemensamt strategiskt koncept som omfattar alla beståndsdelar i detta internationella engagemang i syfte att förbättra säkerheten i landets alla regioner, stärka Afghanistans statliga och lokala institutioner och bidra till landets återuppbyggnad och välstånd i nära samarbete med grannländerna. Parlamentet anser att det slutgiltiga målet måste vara att successivt överlåta ansvaret för landets säkerhet och stabilitet till de afghanska myndigheterna. Parlamentet erinrar om resolution 1833 (2008) från FN:s säkerhetsråd, som uppmanar samtliga partier och grupper i Afghanistan att medverka på ett konstruktivt sätt i den politiska dialogen och att undvika att tillgripa våld.

28. Europaparlamentet uppmanar EU och Förenta staterna att tillsammans utveckla en strategi för Pakistan som syftar till att stärka landets demokratiska institutioner, respekten för rättsstatsprincipen och landets förmåga att bekämpa terrorism, och samtidigt uppmuntra Pakistan till att fortsatt ta ett medansvar för att säkra stabilitet i regionen, inbegripet säkerheten vid gränsen mot Afghanistan samt fullständig statlig kontroll över Pakistans gränsområden och stamområden. Parlamentet välkomnar utnämnandet av Richard Holbrooke till särskilt sändebud för regionen Pakistan–Afghanistan.

29. Europaparlamentet understryker att det iranska kärnprogrammet utgör ett hot mot icke-spridningssystemet och mot stabiliteten i regionen och i världen. Parlamentet stöder den målsättning som båda parter har om att finna en förhandlingslösning med Iran, som uppföljning till den tudelade strategin med dialog och sanktioner, i samråd med såväl andra medlemmar i säkerhetsrådet som Internationella atomenergiorganet. Parlamentet anser att båda parter måste se till att alla initiativ som en av dem tar i förhållande till Iran förankras hos den andre i en anda av förtroende och insyn. De transatlantiska parterna uppmanas att så snart som möjligt fastställa en gemensam hållning gentemot Iran, och inte invänta att man måste ta itu med frågan under brådskande förhållanden.

30. Europaparlamentet välkomnar ratificeringen av avtalet mellan Förenta staterna och Irak om de amerikanska militära styrkornas närvaro i Irak, och betonar EU:s beredskap att fortsätta hjälpa till med återuppbyggnaden av Irak, med särskilt fokus på rättsstatsprincipen, respekten för de mänskliga rättigheterna, konsolideringen av de statliga institutionerna och stöd för landets ekonomiska utveckling och dess återintegrering i världsekonomin. Parterna uppmanas att genom samordnade ansträngningar fortsätta arbeta tillsammans med den irakiska regeringen och FN för att öka stabiliteten och stärka försoningsprocessen i Irak samt bidra till landets sammanhållning och självständighet.

31. Europaparlamentet uppmanar båda parter att nära samordna sina strategier gentemot Ryssland, varvid parlamentet är medvetet om Rysslands relevans som grannland, det ömsesidiga beroende som kännetecknar dess förbindelser med EU och dess viktiga roll såväl globalt som regionalt. Parlamentet betonar vikten av att etablera ett konstruktivt samarbete med Ryssland om utmaningar, hot och möjligheter av gemensamt intresse, inbegripet på områden som rör säkerhet, nedrustning och icke-spridning, samtidigt som man respekterar demokratiska principer, normer för de mänskliga rättigheterna och internationell rätt. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att stärka det ömsesidiga förtroendet mellan de transatlantiska partnerna och Ryssland samt att vidareutveckla samarbetet inom ramen för Nato-Ryssland-rådet. De båda transatlantiska parterna uppmanas att i hög grad samordna sina strategier för reformer inom den europeiska säkerhetsstrukturen, under vederbörligt beaktande av relevanta OSSE-principer och med upprätthållande av sammanhållningen inom Nato. Parlamentet anser att utvecklingen i fråga om denna säkerhetsstruktur, som även inbegriper internationella arrangemang som fördraget om begränsning av konventionella vapen i Europa, bör behandlas i en dialog med Ryssland liksom med övriga OSSE-länder som inte är medlemmar i EU.

32. Europaparlamentet välkomnar de uttalanden som Förenta staternas vice president Joe Biden nyligen gjorde vid Europeiska säkerhetskonferensen i München, varvid han uppgav att Förenta staterna kommer att fortsätta förhandlingarna med sina Nato-allierade och med Ryssland om det amerikanska missilförsvarssystemet, varvid han tillade att den nya regeringen kommer att ta hänsyn till vad systemet skulle kosta och hur effektivt det skulle vara. Parlamentet noterar vissa signaler om att Ryssland skulle vara beredda att överge sina planer på att placera ut Iskander kortdistansmissiler i Kaliningrad.

33. Europaparlamentet uppmanar EU och Förenta staterna att utveckla en gemensam strategi för de sex östeuropeiska länderna (Moldavien, Ukraina, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan och Vitryssland) som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i syfte att nå betydande och bestående resultat i genomförandet av det nya östliga partnerskapet och Svartahavssynergin.

34. Europaparlamentet uppmanar båda partner att särskilt uppmärksamma situationen i Latinamerika, och i synnerhet de latinamerikanska regionala organisationerna, och samordna arbetet med att främja och befästa demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna, god förvaltning, kampen mot fattigdom, den sociala sammanhållningen, marknadsekonomier, rättsstatsprincipen inklusive kampen mot organiserad brottslighet och narkotikahandel samt den regionala integrationen och samarbetet i frågor som rör klimatförändringar.

35. Europaparlamentet rekommenderar även att en gemensam strategi utarbetas gentemot andra viktiga geopolitiska aktörer som Kina, Indien och Japan och för att bemöta de olika kriser och problem som förekommer i Afrika i områdena söder om Sahara.

Frågor som rör försvar, vapenkontroll och säkerhet

36. Europaparlamentet understryker vikten av Nato som hörnstenen i den transatlantiska säkerheten, välkomnar Europeiska rådets beslut från december 2008 om att stärka det strategiska partnerskapet mellan EU och Nato, och uppmanar båda parter att påskynda inrättandet av en högnivågrupp för EU och Nato för att förbättra samarbetet mellan dessa båda organisationer. Parlamentet föreslår att samtal ska hållas om värdet av en euroatlantisk säkerhetsstrategi inom vilken gemensamma säkerhetsfrågor och säkerhetsintressen kan fastställas.

37. Europaparlamentet betonar att den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken blir allt viktigare och att man behöver fortsätta förbättra den civila och militära kapaciteten i Europa. Parlamentet välkomnar det faktum att man inom ramen för Natos toppmöte i Bukarest i april 2008 erkände värdet av en stärkt europeisk försvarskapacitet när det gäller att öka den transatlantiska säkerheten.

38. Europaparlamentet uppmanar EU och Förenta staterna att anta en gemensam strategi i alla internationella forum, särskilt FN, om nedrustning av massförstörelsevapen och konventionella vapen. Den nya amerikanska regeringen uppmanas att på nytt inleda kontakter med Ryssland på områdena vapenkontroll och nedrustning och att utvidga de två ländernas befintliga bilaterala avtal. Parlamentet betonar behovet av ett nära samarbete för att man ska kunna uppnå framsteg inför konferensen om utvärdering av fördraget om icke-spridning av kärnvapen 2010, och välkomnar den nya amerikanske presidentens åtagande att ratificera fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar.

39. Europaparlamentet understryker vikten av att stärka det transatlantiska samarbetet i kampen mot terrorism på grundval av vederbörlig respekt för internationell rätt och de mänskliga rättigheterna och att stödja den roll som FN spelar när det gäller att bemöta detta hot. Parlamentet konstaterar att ett nära samarbete är nödvändigt när gisslans liv står på spel.

40. Europaparlamentet välkomnar den nya amerikanske presidenten Barack Obamas beslut att stänga fånglägret i Guantánamobukten liksom övriga presidentdekret om lagliga förhör och CIA:s fångläger, och uppmuntrar den amerikanska regeringen att stänga alla fångläger i utlandet som står i strid med internationell rätt samt att uttryckligen sätta stopp för systemet med extraordinära överlämnanden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att, om den amerikanska regeringen så begär, bidra till att finna, från fall till fall, lösningar på frågan om huruvida EU kan ta emot vissa interner från Guantánamo, samtidigt som man respekterar skyldigheten att lojalt samarbeta och samråda med varandra i fråga om vad detta kan innebära för den allmänna säkerheten inom hela EU.

41. Europaparlamentet betonar vikten av ett skyndsamt ikraftträdande av avtalet mellan EU och Förenta staterna om utlämningsförfaranden och rättslig hjälp, och uppmanar de medlemsstater som ännu inte har ratificerat avtalet att göra det snarast möjligt.

42. Europaparlamentet understryker att utbyte av uppgifter och information är ett värdefullt verktyg i den internationella kampen mot terrorism och gränsöverskridande brottslighet, men betonar samtidigt att detta måste ske inom en ordentlig rättslig ram som garanterar adekvat skydd för medborgerliga friheter, däribland rätten till personlig integritet, och att den bör bygga på ett bindande internationellt avtal, i enlighet med överenskommelser från toppmötet mellan EU och Förenta staterna 2008.

43. Europaparlamentet välkomnar den nyligen åstadkomna utvidgningen av programmet för viseringsundantag som numera omfattar ytterligare sju EU-medlemsstater. Förenta staterna uppmanas dock med eftertryck att undanta de återstående fem medlemsstaterna från viseringssystemet och att behandla alla EU-medborgare lika, på grundval av full ömsesidighet. Kommissionen uppmanas att behandla detta som en prioriterad fråga i kontakterna med den nya amerikanska regeringen.

44. Europaparlamentet anser att det även krävs ett nära samarbete mellan EU och Förenta staterna på området för rättsliga och inrikes frågor när det gäller att successivt upprätta ett transatlantiskt område med frihet, säkerhet och rättvisa.

Ekonomiska och handelsrelaterade frågor

45. Europaparlamentet uppmanar parterna att utnyttja det transatlantiska ekonomiska rådets fulla potential för att undanröja befintliga hinder för ekonomisk integration och uppnå en enad transatlantisk marknad senast 2015. Parlamentet uppmanar kommissionen att, på grundval av den studie som beviljades och finansierades av Europaparlamentet genom 2007 års budget, utarbeta en detaljerad färdplan för de återstående svårigheter som måste åtgärdas för att man ska kunna respektera tidsfristen.

46. Europaparlamentet understryker vikten av att även utnyttja det transatlantiska ekonomiska rådet för att främja makroekonomiskt samarbete mellan båda parterna, och uppmuntrar de behöriga monetära instituten att stärka sin inbördes samordning.

47. Europaparlamentet välkomnar de senaste månadernas framsteg med att främja den transatlantiska ekonomiska integrationen. Det förbättrade samarbetet, i synnerhet inom områden som investeringar, redovisningsstandarder, lagstiftningsfrågor, säkerheten angående importerade produkter samt skyddet av immateriella rättigheter, har redan lett till stora framsteg och måste fortsätta.

48. Europaparlamentet anser dessutom att det transatlantiska ekonomiska samarbetet måste bedrivas med ökad ansvarskyldighet och bli mer transparent och förutsägbart. Nyckelaktörerna måste så tidigt som möjligt komma överens om sammanträdeskalendrar, dagordningar, färdplaner och lägesrapporter som sedan bör publiceras på en webbplats.

49. Europaparlamentet anser att det finns en stor potential för gemensamma ståndpunkter och initiativ från Förenta staterna och EU i internationella forum med tanke på de många handelspolitiska intressen som de har gemensamt, såsom ett icke-diskriminerande tillträde till råvaror på världsmarknaden, respekten för immateriella rättigheter och en världsomfattande patentharmonisering. Parlamentet föreslår att denna potential utnyttjas bättre i båda parters intresse.

50. Europaparlamentet oroades över det nya amerikanska lagförslaget om ett stimulanspaket som skulle kunna hämma handeln. Parlamentet konstaterar att förslaget har ändrats så att det överensstämmer med WTO:s regler, och framhåller hur oerhört viktigt det är att vi möter den nuvarande krisen gemensamt och inte antar åtgärder som avskärmar oss från varandra.

51. Europaparlamentet förespråkar en gradvis integrering av finansmarknaderna genom ömsesidigt erkännande och viss samordning av det nuvarande regelverket samt punktvisa undantag när detta är möjligt. Fritt tillträde till marknaderna, anpassning av reglerna till globala standarder, enhetlig tillämpning av dessa regler och ständig dialog med marknadsaktörerna utgör de grundläggande förutsättningarna för en framgångsrik integrering. Parlamentet uppmanar myndigheterna i både EU och Förenta staterna att undvika att resa hinder för utländska investeringar eller stifta lagar med gränsöverskridande effekter utan föregående samråd och överenskommelser.

52. Europaparlamentet instämmer i att de hinder som försvårar investeringar och tillhandahållande av transatlantiska finansiella tjänster måste undanröjas och att EU:s och Förenta staternas marknader måste integreras ytterligare så att de kan konkurrera bättre med tillväxtmarknaderna, förutsatt att en tillfredsställande ram med tillsynsregler upprättas så att en eventuell kris på ena sidan av Atlanten inte medför en kris på den andra sidan.

53. Europaparlamentet betonar att en integrering av marknaderna för finansiella tjänster utan att det samtidigt sker en översyn av regelverket och tillsynsnormerna skulle försvåra de behöriga myndigheternas möjligheter att utöva en effektiv tillsyn. Parlamentet förespråkar därför att man antar bestämmelser som garanterar konkurrens och större insyn samt effektiv tillsyn av produkter, finansinstitut och finansmarknader samt inrättar gemensamma riskhanteringsmodeller, i linje med G20-ländernas överenskommelser vid mötet i november 2008.

54. Europaparlamentet instämmer i att Förenta staternas tillsynsmyndigheter har gjort framsteg vid genomförandet av Basel II-överenskommelsen när det gäller de stora bankerna, men beklagar att det förekommer avvikelser som måste rättas till eftersom de innebär ytterligare krav på amerikanska filialer till europeiska banker så att deras konkurrensläge försämras, och att det dessutom finns vissa frågor (finansiella holdingbolag och små banker) som snarast måste klargöras. Parlamentet uppmanar därför Förenta staternas kongress att överväga en mer sammanhållen tillsynsstruktur inom bank- och försäkringssektorerna för att underlätta samordningen mellan EU och Förenta staterna.

55. Europaparlamentet efterlyser ett ökat samarbete mellan tillsynsmyndigheterna för att övervaka de gränsöverskridande finansinstitutens verksamhet och förhindra agerande från finansinstitut med säte i insynsskyddade och icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner, samt begär att skatteparadisen ska avskaffas.

56. Europaparlamentet uppmanar EU:s och Förenta staternas myndigheter att reglera kreditvärderingsinstituten i enlighet med gemensamma principer och metoder för att återställa förtroendet för värderingarna och garantera deras vederhäftighet. Parlamentet erinrar emellertid om att EU måste utveckla ett eget regelverk eftersom det inte vore acceptabelt att normer som har godkänts av Förenta staternas Securities and Exchange Commission tillämpas utanför Förenta staternas gränser på amerikanska institut som verkar på den europeiska marknaden.

57. Europaparlamentet stöder kommissionens uppfattning att det är nödvändigt att kräva att kreditgivningsinstituten behåller en viss andel av de lämnade krediterna så att de tvingas ta på sig en del av de överförda riskerna. Parlamentet önskar att denna fråga tas upp i en transatlantisk dialog för att bevara likvärdiga förutsättningar på internationell nivå och begränsa systemriskerna på de globala finansmarknaderna. Parlamentet anser att en uppförandekod bör tas fram för nationella investeringsfonder.

58. Europaparlamentet uppmanar den nyvalda kongressen att ändra den amerikanska förordning som gör det möjligt att granska 100 procent av den last som förs in i landet, och uppmanar kongressen att bedriva ett nära samarbete med EU för att se till att det införs ett mer mångdimensionellt sätt att hantera frågan där man utgår ifrån den faktiska risken. Parlamentet noterar att en säker handel är särskilt viktig i den allt mer integrerade globala ekonomin, men anser att denna trubbiga åtgärd skulle kunna bli ett nytt handelshinder i och med de avsevärda kostnaderna för de ekonomiska aktörerna, och att den inte medför några fördelar när det gäller säkerheten i leveranskedjan.

59. Europaparlamentet anser att det transatlantiska ekonomiska rådet lämpligen skulle kunna anordna seminarier om granskningsfrågan i Bryssel och i Washington för att främja en djupare förståelse mellan EU:s och Förenta staternas lagstiftare och för att nå en snar och ömsesidigt godtagbar lösning på problemet.

60. Europaparlamentet rekommenderar att det vid nästa möte i det transatlantiska ekonomiska rådet bör diskuteras huruvida det skulle vara till fördel om fler tekniska frågor förs över till rådets verksamhetsområde och om det behövs ett ökat samarbete mellan EU och Förenta staterna för att uppnå ett fungerade system för utsläppstak och handel med utsläppsrätter (”cap and trade”). Parlamentet rekommenderar att de nuvarande gemensamma internationella riktlinjerna för energiintensiva industrier utvecklas eller integreras i det transatlantiska ekonomiska rådets verksamhet.

°

° °

61. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament och till Förenta staternas president och kongress.

(1)

EUT C 298 E, 8.12.2006, s. 226 och 235.

(2)

EUT C 74 E, 20.3.2008, s. 670.

(3)

Antagna texter, P6_TA(2008)0256.


YTTRANDE från utskottet för internationell handel (3.2.2009)

till utskottet för utrikesfrågor

över de transatlantiska förbindelserna efter det amerikanska valet

(2008/2199(INI))

Föredragande: Godelieve Quisthoudt-Rowohl

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet är övertygat om att det transatlantiska ekonomiska rådet skulle kunna bli den mest lämpade mekanismen för att hantera de transatlantiska ekonomiska förbindelserna och betonar hur viktigt det är att dess verksamhet fortskrider, utvecklas och stärks så att målet om en transatlantisk marknad kan uppnås efter maktskiftet i Förenta staterna i januari 2009 och utnämnandet av en ny kommission senare under året.

2.  Europaparlamentet anser att den transatlantiska lagstiftningsdialogen mellan Europaparlamentet och Förenta staternas kongress redan har bidragit avsevärt till en ökad ömsesidig förståelse av många frågor av gemensamt intresse, bland annat de som rör ekonomiska förbindelser och internationell handel. Parlamentet anser i detta sammanhang att det senaste kongressvalet, vid sidan av det kommande valet till Europaparlamentet, bör ge en impuls till att ytterligare stärka och fördjupa denna förbindelse.

3.  Europaparlamentet erkänner och lovordar de befintliga arrangemangen som låter aktörerna spela en rådgivande roll i det transatlantiska ekonomiska rådet, men betonar att en mer formell roll måste övervägas för EU:s och Förenta staternas lagstiftare som tillsammans med sina respektive verkställande organ delar ansvaret för många av de beslut som måste fattas. Parlamentet välkomnar i detta avseende det initiativ som nyligen togs för att utvidga den transatlantiska lagstiftningsdialogen till att omfatta ledamöter i Förenta staternas senat, och den positiva reaktionen från kommissionens och Förenta staternas företrädare under mötet i december i Washington på uppmaningen till ökad integration av en fördjupad transatlantisk lagstiftningsdialog i det transatlantiska ekonomiska rådets arbete.

4.  Europaparlamentet anser dessutom att det transatlantiska ekonomiska samarbetet måste bedrivas med ökad ansvarskyldighet och bli mer transparent och förutsägbart. Nyckelaktörerna måste så tidigt som möjligt komma överens om sammanträdeskalendrar, dagordningar, färdplaner och lägesrapporter, som sedan bör publiceras på en webbplats.

5.  Europaparlamentet anser att det finns en stor potential för gemensamma ståndpunkter och initiativ från Förenta staterna och EU i internationella forum med tanke på de många gemensamma handelspolitiska intressena, såsom ett icke-diskriminerande tillträde till råvaror på världsmarknaden, respekten för immateriella rättigheter och en världsomfattande patentharmonisering. Parlamentet föreslår att denna potential utnyttjas bättre i båda parters intresse.

6.  Europaparlamentet välkomnar de senaste månadernas framsteg med att främja den transatlantiska ekonomiska integrationen. Det förbättrade samarbetet, i synnerhet inom områden som investeringar, redovisningsstandarder, lagstiftningsfrågor, säkerheten angående importerade produkter samt skyddet av immateriella rättigheter har redan lett till stora framsteg och måste fortsätta. Parlamentet anser att de verkställande och lagstiftande organen tillsammans snarast och fortlöpande måste diskutera arbetet inom känsliga handelsområden såsom kosmetika och fjäderfän.

7.  Europaparlamentet erinrar om att EU och Förenta staterna, om det är möjligt, bör föra fram sina gemensamma handelsintressen på multilateral nivå. Parlamentet anser att gemensam handel och politiska frågor därutöver, i form av bilaterala intressen, respekterar rätten för tredjeländer att ha egna bestämmelser.

8.  Europaparlamentet uppmanar den nyvalda kongressen att ändra den amerikanska förordningen om att granska 100 procent av den last som förs in i landet och uppmanar kongressen att bedriva ett nära samarbete med EU för att se till att det införs ett mer mångdimensionellt sätt att hantera frågan där man utgår ifrån den faktiska risken. Parlamentet noterar att en säker handel är särskilt viktig i den allt mer integrerade globala ekonomin, men anser att denna trubbiga åtgärd skulle kunna bli ett nytt handelshinder i och med de avsevärda kostnaderna för de ekonomiska aktörerna, och att den inte medför några fördelar när det gäller säkerheten i leveranskedjan.

9.  Europaparlamentet anser att det transatlantiska ekonomiska rådet lämpligen skulle kunna anordna seminarier om granskningsfrågan i Bryssel och i Washington för att främja en djupare förståelse mellan EU:s och Förenta staternas lagstiftare och för att nå en snar och ömsesidigt godtagbar lösning på problemet.

10. Europarlamentet anser att det nya parlamentet och den amerikanska kongressen bör göra en översyn av de bilaterala handelsförhandlingarna i syfte att nå en bättre samstämmighet inom väsentliga delar.

11. Europaparlamentet noterar de positiva effekterna av frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och Mexiko. Handelsutbytet har ökat med 25 procent sedan avtalet trädde i kraft och omfattande liberaliseringar har genomförts av båda parter. Parlamentet noterar också Kanadas och EU:s ömsesidiga intresse för ett frihandelsavtal och uppmuntrar därför kommissionen och den nya amerikanska administrationen att på allvar inleda förhandlingar för att möjliggöra ett frihandelsavtal mellan Europeiska unionen och NAFTA.

12. Europaparlamentet rekommenderar att det vid nästa möte i det transatlantiska ekonomiska rådet bör diskuteras huruvida det skulle vara till fördel om fler tekniska frågor togs upp i samband med rådet och om det behövs ett ökat samarbete mellan EU och Förenta staterna för att uppnå ett fungerade system för utsläppstak och handel med utsläppsrätter (cap and trade). Parlamentet rekommenderar att de nuvarande gemensamma internationella riktlinjerna för energiintensiva industrier utvecklas eller integreras i det transatlantiska ekonomiska rådets verksamhet.

13. Europaparlamentet anser att den transatlantiska lagstiftningsdialogen vid sitt nästa möte i Prag i april 2009 bör utvärdera det transatlantiska rådets arbete samt utarbeta en metod för att stärka den transatlantiska lagstiftningsdialogens roll i det transatlantiska rådets verksamhet.

14. Europaparlamentet oroas över att det nya amerikanska lagförslaget om ett stimulanspaket på 819 miljarder dollar skulle kunna hämma handeln. Parlamentet konstaterar att delar i förslaget inte tycks beakta WTO:s regler och framhåller hur oerhört viktigt det är att vi agerar gemensamt för att möta den nuvarande krisen och inte vidtar åtgärder som avskärmar oss från varandra.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

2.2.2009

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

2

7

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Francisco Assis, Christofer Fjellner, Glyn Ford, Béla Glattfelder, Ģirts Valdis Kristovskis, Alain Lipietz, Marusya Ivanova Lyubcheva, Erika Mann, David Martin, Vural Öger, Georgios Papastamkos, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Tokia Saïfi, Peter Šťastný, Gianluca Susta, Corien Wortmann-Kool

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jean-Pierre Audy, Javier Moreno Sánchez, Frithjof Schmidt, Hannu Takkula, Zbigniew Zaleski

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Richard Corbett, Roselyne Lefrançois, Véronique Mathieu, Zita Pleštinská, Paul Rübig, Struan Stevenson, Anna Záborská


YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (5.2.2009)

till utskottet för utrikesfrågor

över de transatlantiska förbindelserna efter det amerikanska valet

(2008/2199(INI))

Föredragande: José Manuel García-Margallo y Marfil

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt resolutionsförslag:

1.   Europaparlamentet konstaterar att den transatlantiska marknaden är världens största och mest integrerade ekonomiska samarbetsområde, men att det inte längre är det mest dynamiska. Därför måste det strategiska partnerskapet mellan EU och Förenta staterna stärkas om konkurrenskraften ska kunna förbättras och hindren för handel och investeringar undanröjas, i linje med vad som överenskommits inom ramen för främjandet av transatlantisk ekonomisk integration.

2.   Europaparlamentet konstaterar även att de globala makroekonomiska obalanserna är en av orsakerna till den aktuella finanskrisen, vilket gör att den monetära dialogen mellan Europeiska kommissionen, Förenta staternas behöriga myndigheter och ekonomiska utskott i parlamentet och Förenta staternas kongress helst bör äga rum före och efter de årliga toppmötena mellan EU och Förenta staterna.

3.   Europaparlamentet konstaterar att finanskrisen har visat hur nära sammankopplade Europeiska unionens och Förenta staternas finansmarknader är, dvs. att teorin om uppdelning är felaktig, och förespråkar en förstärkt dialog mellan deras myndigheter och en översyn av regelverken och tillsynsramarna.

4.   Europaparlamentet förespråkar en gradvis integrering av marknaderna genom ömsesidigt erkännande och viss samordning av det nuvarande regelverket samt punktvisa undantag när detta är möjligt. Fritt tillträde till marknaderna, anpassning av reglerna till globala standarder, enhetlig tillämpning av dessa regler och ständig dialog med marknadsaktörerna utgör de grundläggande förutsättningarna för en framgångsrik integrering. Parlamentet uppmanar myndigheterna i både EU och Förenta staterna att undvika att resa hinder för utländska investeringar eller stifta lagar med gränsöverskridande effekter utan föregående samråd och överenskommelser.

5.   Europaparlamentet instämmer i att de hinder som försvårar investeringar och tillhandahållande av transatlantiska finansiella tjänster måste undanröjas och att EU:s och Förenta staternas marknader måste integreras ytterligare så att de kan konkurrera bättre med tillväxtmarknaderna, förutsatt att en tillfredsställande ram med tillsynsregler upprättas så att en eventuell kris på ena sidan av Atlanten inte medför en kris på den andra sidan.

6.   Europaparlamentet betonar att en integrering av marknaderna för finansiella tjänster utan att det samtidigt sker en översyn av regelverket och tillsynsnormerna skulle försvåra de behöriga myndigheternas möjligheter att utöva en effektiv tillsyn. Parlamentet förespråkar därför att man antar bestämmelser som garanterar konkurrens och större insyn samt effektiv tillsyn av produkter, finansinstitut och finansmarknader samt inrättar gemensamma riskhanteringsmodeller, i linje med G20-ländernas överenskommelser vid mötet i november 2008.

7.   Europaparlamentet instämmer i att Förenta staternas tillsynsmyndigheter har gjort framsteg vid genomförandet av Basel II-överenskommelsen när det gäller de stora bankerna, men beklagar att det förekommer avvikelser som måste rättas till eftersom de innebär ytterligare krav på amerikanska filialer till europeiska banker så att deras konkurrensläge försämras, och att det dessutom finns vissa punkter (finansiella holdingbolag och små banker) som snarast måste klargöras. Parlamentet uppmanar därför Förenta staternas kongress att överväga en mer sammanhållen tillsynsstruktur inom bank- och försäkringssektorerna för att underlätta samordningen mellan EU och Förenta staterna.

8.   Europaparlamentet efterlyser likaså ett ökat samarbete mellan tillsynsmyndigheterna för att övervaka de gränsöverskridande finansinstitutens verksamhet och förhindra agerande från finansinstitut med säte i insynsskyddade och icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner, samt begär att skatteparadisen ska avskaffas.

9.   Europaparlamentet erinrar om att även om en samordning av redovisningsstandarderna skulle möjliggöra bättre information till investerarna och underlätta tillsynen, är detta inte tillräckligt. Denna kris får därför inte tjäna som ursäkt för att Förenta staterna försenar ett fullständigt antagande på medellång sikt av de internationella redovisningsstandarderna (International Financial Reporting Standards – IFRS).

10. Europaparlamentet uppmanar EU:s och Förenta staternas myndigheter att reglera kreditvärderingsinstituten i enlighet med gemensamma principer och metoder för att återställa förtroendet för värderingarna och garantera deras vederhäftighet. Parlamentet erinrar emellertid om att EU måste utveckla ett eget regelverk eftersom det inte vore acceptabelt att normer som har godkänts av Förenta staternas Securities and Exchange Commission tillämpas utanför Förenta staternas gränser på amerikanska institut som verkar på den europeiska marknaden.

11. Europaparlamentet stöder kommissionens uppfattning att det är nödvändigt att kräva att kreditgivningsinstituten behåller en viss andel av de lämnade krediterna så att de tvingas ta på sig en del av de överförda riskerna. Parlamentet önskar att denna fråga tas upp i en transatlantisk dialog för att bevara likvärdiga förutsättningar på internationell nivå och begränsa systemriskerna på de globala finansmarknaderna. Parlamentet anser att en uppförandekod bör tas fram för nationella investeringsfonder.

12. Europaparlamentet efterlyser inrättandet av mekanismer för tidig varning och av kriskommittéer där EU:s och Förenta staternas behöriga myndigheter ska delta för att genomföra nödvändiga akutinsatser i tid och i rätt omfattning. När det gäller förslagen om transatlantisk överensstämmelse inom de områden som avses i denna resolution, betonar Europaparlamentet behovet av att införa en förhandlingsram som gör det möjligt att hindra att det åter uppstår faktorer som de som har lett till den nuvarande ekonomiska situationen: en amerikansk kris som drar med sig EU-ekonomin i fallet.

13. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att man gemensamt överväger en reform av Internationella valutafonden och Världsbanken i syfte att lägga fram gemensamma förslag i de olika forum där dessa reformer diskuteras, så att det skapas en effektiv mekanism för global finansiell tillsyn och solidaritet i kristider.

14. Europaparlamentet anser att EU och Förenta staterna bör utarbeta en gemensam handlingsram när det gäller investeringar i ny ren teknik, eftersom man genom en sådan strategi inte bara skulle ta itu med klimatförändringsproblemet utan också skapa nya arbetstillfällen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

2.2.2009

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

32

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Paolo Bartolozzi, Zsolt László Becsey, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Jonathan Evans, Elisa Ferreira, José Manuel García-Margallo y Marfil, Jean-Paul Gauzès, Robert Goebbels, Louis Grech, Benoît Hamon, Gunnar Hökmark, Karsten Friedrich Hoppenstedt, Othmar Karas, Wolf Klinz, Andrea Losco, Astrid Lulling, Hans-Peter Martin, Gay Mitchell, Sirpa Pietikäinen, Heide Rühle, Eoin Ryan, Antolín Sánchez Presedo, Olle Schmidt, Peter Skinner, Margarita Starkevičiūtė, Ieke van den Burg

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Werner Langen, Thomas Mann, Bilyana Ilieva Raeva, Margaritis Schinas, Eva-Riitta Siitonen


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

24.2.2009

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

44

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Vittorio Agnoletto, Angelika Beer, Bastiaan Belder, Elmar Brok, Marco Cappato, Philip Claeys, Maciej Marian Giertych, Ana Maria Gomes, Klaus Hänsch, Anna Ibrisagic, Maria Eleni Koppa, Vytautas Landsbergis, Francisco José Millán Mon, Pasqualina Napoletano, Janusz Onyszkiewicz, Justas Vincas Paleckis, Ioan Mircea Paşcu, João de Deus Pinheiro, Hubert Pirker, Pierre Pribetich, Flaviu Călin Rus, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jacek Saryusz-Wolski, György Schöpflin, István Szent-Iványi, Charles Tannock, Geoffrey Van Orden, Andrzej Wielowieyski, Luis Yañez-Barnuevo García, Zbigniew Zaleski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Maria Badia i Cutchet, Andrew Duff, James Elles, Pierre Jonckheer, Evgeni Kirilov, Alexandru Nazare, Antolín Sánchez Presedo, Adrian Severin, Jean Spautz

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2)

Carlos Coelho, Pilar del Castillo Vera, Cristina Gutiérrez-Cortines, Manolis Mavrommatis, José Javier Pomés Ruiz, José Ribeiro e Castro, Ewa Tomaszewska

Senaste uppdatering: 12 mars 2009Rättsligt meddelande