BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2004/39/EG och 2009/…/EG

28.5.2010 - (KOM(2009)0207 – C7‑0040/2009 – 2009/0064(COD)) - ***I

Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Jean-Paul Gauzès
Rådgivande utskotts föredragande (*):
Evelyn Regner, Utskottet för rättsliga frågor
(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 50 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2004/39/EG och 2009/…/EG

(KOM(2009)0207 – C7‑0040/2009 – 2009/0064(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarandet: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2009)0207),

–   med beaktande av artikel 251.2 och artikel 47.2 i EG-fördraget, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag (C7‑0040/2009),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet ”Konsekvenser av Lissabonfördragets ikraftträdande för pågående interinstitutionella beslutsförfaranden” KOM(2009)0665,

–   med beaktande av artikel 249.3 och artikel 53.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A7‑0171/2010).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att delge rådet och kommissionen parlamentets ståndpunkt.

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV^[1]Ü

om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiven 2003/6/EG, 2004/39/EG, 2006/48/EG och 2009/65/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 53.1,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[2],

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande[3],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet[4], och av följande skäl:

1.        Förvaltare av alternativa investeringsfonder (nedan AIF-förvaltare) ansvarar för en väsentlig del av de investerade tillgångarna i Europa och står för en betydande del av handeln på marknaderna för finansiella instrument. De har därför stora förutsättningar för att påverka de marknader och företag som är föremål för deras placeringar.

2.        AIF-förvaltarna påverkar i betydande grad de marknader där de är verksamma, men under den finansiella krisen har det nyligen framstått klart att de genom sin verksamhet också kan sprida eller förstärka risker i hela det finansiella systemet, särskilt via sina motparter i form av prime brokers, och i ekonomin. Det är svårt att hantera sådana risker effektivt utan samordning av de nationella motåtgärderna. Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut[5] och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut[6] behöver således beakta de potentiella systemriskerna till följd av exponering mot alternativa investeringsfonder (AIF-fonder). Detta direktiv syftar ▌till att fastställa gemensamma krav för auktorisationen av och tillsynen över AIF-förvaltarna för att på ett enhetligt sätt kunna bemöta riskerna i sammanhanget och deras effekter på investerare och marknader inom unionen. Principen bör vara att det ska finnas reglering som syftar till långsiktig hållbar tillväxt och som främjar social sammanhållning. Sådan reglering bör ta fasta på konsument- och investerarskydd, marknadsintegritet och marknadsstabilitet, och den bör förebygga systemrisker och hantera externa sociala effekter.

3.        De svårigheter som nyligen uppstått på de finansiella marknaderna har visat att många av de strategier som används av AIF-förvaltare är förenade med vissa eller flera betydande risker som påverkar investerare, andra marknadsaktörer och marknaderna själva. För att skapa en övergripande gemensam ordning för tillsynen är det nödvändigt att upprätta ett ramverk som kan bemästra dessa risker och som beaktar hela skalan av de investeringsstrategier och investeringstekniker som AIF-förvaltarna använder. Detta direktiv bör därför vara tillämpligt på AIF-förvaltare som förvaltar och marknadsför alla slag av fonder som inte omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (omarbetning)[7], oberoende av under vilka rättsliga former eller genom vilka avtalsförhållanden AIF-förvaltarna har anförtrotts det ansvaret. En auktorisation enligt detta direktiv bör inte ge AIF-förvaltare rätt att förvalta sådana fondföretag som avses i direktiv 2009/65/EG.

3a.      Syftet med detta direktiv bör också vara att skapa incitament för att offshore-fonder ska flytta till EU, och därmed inte bara generera fördelar när det gäller reglering och investerarskydd utan också göra det möjligt att korrekt beskatta inkomster på förvaltar-, fond- och investerarnivå.

3b.      Detta direktiv ligger i linje med överenskommelsen som nåddes vid G20-mötet i Pittsburgh i september 2009 att alla aktörer, marknader och produkter ska regleras på ett lämpligt sätt.

4.        Genom detta direktiv fastställs krav på AIF-förvaltarnas genomförande av förvaltningen av alternativa investeringsfonder (nedan AIF-fonder) som de har ansvar för. I vissa fall kan dessa krav indirekt påverka AIF-fonderna.

4a.      Detta direktiv bör föreskriva att varje AIF-fond som förvaltas inom ramen för detta direktiv ska ha en enda AIF-förvaltare som ansvarar för att kraven i detta direktiv uppfylls. AIF-förvaltaren bör vara en extern förvaltare, d.v.s. en juridisk person som utsetts av AIF-fonden eller som agerar på AIF-fondens vägnar. Alternativt, om AIF-fonden är självförvaltad, d.v.s. etablerad så att förvaltningsbesluten fattas av AIF-fondens styrorgan och inget externt organ utses, bör AIF-fonden själv anses vara AIF-förvaltaren. I det senare fallet bör AIF-fonden därför uppfylla alla krav som ställs på AIF-förvaltare enligt detta direktiv och vara auktoriserad som sådan. Dessutom bör en självförvaltad AIF-fond inte vara auktoriserad som extern förvaltare i en eller flera andra AIF-fonder.

5.        Tillämpningsområdet för detta direktiv bör begränsas till förvaltningen av företag för kollektiva investeringar som tar upp kapital från ett antal investerare för att placera det i enlighet med en fastställd eller diskretionär investeringspolicy i dessa investerares intresse. Detta direktiv bör dock omfatta förvaltare av alla företag för kollektiva investeringar för vilka auktorisation som fondföretag (”UCITS-fond”) inte krävs. Det finns dock AIF-förvaltare som inte bör vara tvungna att uppfylla olämpliga krav i relation till vissa AIF-fonder p.g.a. sådana fonders speciella beskaffenhet och särdrag. Slutligen innebär proportionalitetsprincipen att AIF-förvaltare som förvaltar vissa AIF-fonder bör vara underkastade endast vissa specificerade bestämmelser i detta direktiv, eller krav som har ändrats på lämpligt sätts för att uppfylla proportionalitetsprincipen. Direktivet bör dock inte kunna kringgås, till exempel genom att på konstgjord väg dela fonder som förvaltas av samma AIF-förvaltare. För att man ska kunna ta hänsyn till utvecklingen på finansmarknaderna bör Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), som inrättades genom förordning (EU) nr .../2010[8], regelbundet se över de kriterier som ska uppfyllas för att denna lindrigare ordning ska kunna tillämpas. Detta direktiv bör inte tillämpas på ▌förvaltare av ej sammanförda investeringar som gåvofonder, nationella placeringsfonder, centralbanker eller kreditinstitut, tjänstepensionsinstitut eller institut som uteslutande förvaltar tjänstepensionstillgångar, eller försäkrings‑ eller återförsäkringsföretag avseende tillgångar som innehas för egen räkning, eller ett företag som huvudsakligen fungerar som holdingbolag för en grupp av dotterbolag och har strategiska innehav i företag med ett långsiktigt perspektiv snarare än för att generera avkastning genom avyttring inom en viss tidsram och som är att betrakta som företag för kollektiva investeringar. För värdepappersföretag som auktoriserats enligt direktiv 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument[9] samt kreditinstitut i enlighet med direktiv 2006/48/EG bör auktorisation enligt det här direktivet inte krävas för tillstånd att tillhandahålla investeringstjänster avseende AIF-fonder. Värdepappersföretag och kreditinstitut i enlighet med direktiv 2006/48/EG bör dock kunna tillhandahålla uteslutande investeringstjänster avseende AIF-fonder i den utsträckning som andelar eller aktier i dessa får marknadsföras enligt det här direktivet.

6.        För att undvika att det ställs överdrivna eller oproportionerliga krav föreskrivs genom detta direktiv olika undantag för vissa AIF-förvaltare ▌. Det är inte sannolikt att den verksamhet som förvaltaren i fråga bedriver kan komma att väsentligt påverka den finansiella stabiliteten eller marknadernas effektivitet. ▌AIF-förvaltare som är undantagna från detta direktiv bör fortsätta att omfattas av relevant nationell lagstiftning. De bör dock få behandlas som AIF-förvaltare enligt detta direktiv om de utnyttjar sin ”opt-in”-rätt till detta.

7.        Detta direktiv syftar till att skapa ett harmoniserat strikt ramverk för reglering och tillsyn avseende AIF-förvaltares verksamheter. Auktorisation enligt direktivet bör omfatta förvaltnings- och administrationstjänster för AIF-fonder inom hela unionen. Dessutom bör auktoriserade AIF-förvaltare ha rätt att efter ett notifieringsförfarande marknadsföra AIF-fonder som är etablerade inom gemenskapen till professionella investerare i hela unionen.

8.        Detta direktiv reglerar inte AIF-fonder och hindrar därför inte medlemsstaterna från att anta eller fortsätta att tillämpa ytterligare krav avseende AIF-fonder som är etablerade inom deras territorier. Det förhållandet att en medlemsstat får införa ytterligare krav på AIF-fonder som är etablerade inom sitt territorium bör dock inte hindra AIF‑förvaltare som är auktoriserade enligt detta direktiv i andra medlemsstater från att till professionella investerare marknadsföra AIF-fonder som är etablerade utanför den medlemsstat som infört ytterligare krav, varvid de följaktligen inte omfattas av eller behöver följa dessa ytterligare krav.

9.        Utan att det påverkar tillämpningen av andra EU-rättsliga instrument, får medlemsstaterna införa striktare krav på AIF-förvaltare som marknadsför en AIF-fond uteslutande till icke-professionella investerare eller en och samma AIF-fond både till professionella och icke-professionella investerare, oberoende av om andelarna eller aktierna i den AIF-fonden marknadsförs inom landet eller över nationsgränser. Dessa båda undantag gör det möjligt för medlemsstaterna att införa sådana ytterligare åtgärder som de bedömer vara nödvändiga till skydd för icke-professionella investerare. Därigenom beaktas det att AIF-fonder ofta har bristande likviditet och löper stor risk för betydande kapitalförluster. Placeringsstrategierna för AIF-fonder är i allmänhet inte anpassade till icke-professionella investerares investeringsprofiler eller behov. De lämpar sig bättre för professionella investerare och investerare som har investeringsportföljer som är tillräckligt stora för att kunna ”absorbera” de högre förlustriskerna med sådana investeringar. Medlemsstaterna får dock tillåta marknadsföring av vissa typer av AIF-fonder, förvaltade av AIF-förvaltare, till icke‑professionella investerare inom sina territorier, med undantag av fond-i-fonder där de underliggande investeringarna till mer än 30 procent består av AIF-fonder och feederfonder som investerar i AIF-masterfonder, vilka inte bör få utnyttja ett europeiskt marknadsföringstillstånd enligt detta direktiv. EU:s institutioner, särskilt kommissionen, bör dock överväga huruvida man bör föreslå en särskild EU-ram som slår fast gemensamma bestämmelser för distributionen av AIF-fonder till icke‑professionella investerare i unionen. Mot bakgrund av artikel 19.4–5 i direktiv 2004/39/EG bör medlemsstaterna fortsätta att säkerställa att tillräckliga skyddsåtgärder vidtas när de tillåter marknadsföring av AIF-fonder till icke-professionella investerare. Värdepappersföretag som är auktoriserade enligt direktiv 2004/39/EG och tillhandahåller investeringstjänster till icke-professionella kunder måste beakta sådana ytterligare skyddsåtgärder när de bedömer om en viss AIF-fond är lämplig för en enskild icke-professionell kund. Om en medlemsstat tillåter att AIF-fonder marknadsförs till icke-professionella investerare inom sitt territorium, bör denna möjlighet kunna utnyttjas oavsett inom vilken medlemsstat AIF-förvaltaren är etablerad, och ingen diskriminering bör förekomma vid tillämpningen av eventuella ytterligare bestämmelser.

9a.      Detta direktiv bör inte hindra eller begränsa investerare att på kapitalmarknaden avyttra andelar eller aktier i AIF-fonder som de innehar. Varje erbjudande om eller placering av sådana andelar eller aktier på initiativ av den AIF-förvaltare som förvaltar sådana AIF-fonder bör i detta direktiv behandlas som marknadsföring från AIF-förvaltarens sida.

10.      För att säkerställa en hög nivå på skyddet av värdepappersföretagens kunder enligt direktiv 2004/39/EG bör AIF-fonder inte betraktas som okomplicerade finansiella instrument vid tillämpning av det direktivet. Det direktivet bör därför ändras i enlighet med detta.

10a.    I enlighet med proportionalitetsprincipen och med insikt om den stora överlappningen mellan auktorisationskraven i direktiv 2009/65/EG och de krav som ställs i det här direktivet, bör förvaltare som har auktoriserats i enlighet med direktiv 2009/65/EG eller det här direktivet ha rätt att bli auktoriserade i enlighet med det andra direktivet, bara eventuella ytterligare krav för en sådan auktorisation uppfylls. För detta syfte bör det vara möjligt med korshänvisningar avseende dokument, under förutsättning att informationen i dessa dokument inte har ändrats. Direktiv 2009/65/EG bör därför ändras så att detta resultat uppnås.

11.      Det är nödvändigt att föreskriva minsta kapitalkrav för att säkerställa kontinuitet och regelbundenhet i de tjänster som AIF-förvaltare tillhandahåller. De gällande kapitalkraven bör täcka det yrkesansvar som kan komma att åberopas mot AIF‑förvaltare i fråga om samtliga deras verksamheter, även delegerade förvaltningstjänster och tjänster med stöd av fullmakt. Därför bör samma tak för kapitalkravet gälla som i direktiv 2009/65/EG. Dessutom bör kapitalbasen placeras i likvida tillgångar eller tillgångar som enkelt kan omvandlas till likvida medel på kort sikt, och bör inte innehålla spekulativa positioner.

12.      Det är nödvändigt att se till att effektiva företagsstyrningskontroller görs av AIF-förvaltarnas verksamhet. Den bör förvaltas och organiseras så att risken för intressekonflikter minimeras. Utvecklingen under senare tid har visat att det är av avgörande betydelse att skilja förvarings- och förvaltningsfunktionerna och hålla investerarnas tillgångar avskilda från förvaltarens. AIF-förvaltare bör utse ett förvaringsinstitut som är skilt från AIF-förvaltaren, eller se till att ett sådant utses, och ge det i uppdrag att bokföra investerarnas pengar på separata konton, förvara finansiella instrument och kontrollera om AIF-fonden eller AIF-förvaltaren för AIF‑fondens räkning har tilldelats äganderätten till alla övriga tillgångar. För att underlätta ett snabbt och effektivt återlämnande av investerarnas tillgångar bör förvaringsinstitutet vara ansvarigt gentemot AIF-förvaltaren, AIF-fonden och investerarna i AIF-fonden kollektivt, förutom i fall då förluster uppstår till följd av ”force majeure”. I detta sammanhang innebär ”force majeure” oförutsedda externa händelser som orsakar förluster utanför förvaringsinstitutets kontroll, vars konsekvenser inte hade kunnat undvikas trots att kraven på vederbörliga kontroller enligt detta direktiv var uppfyllda.

12-a.   Förvaringsinstitutets ansvar bör inte påverkas av en delegering av detta ansvar till en auktoriserad tredje part. Förvaringsinstitutet bör emellertid kunna befrias från sitt ansvar om det enligt lagstiftningen i ett tredjeland eller till följd av en oförutsedd extern händelse är förhindrat att utföra sina uppgifter, under förutsättning att detta godkänns av medlemsstatens behöriga myndighet. En sådan ansvarsbefrielse får äga rum endast en gång.

12a.    Statschefernas uttalande efter G20-toppmötet i Pittsburgh i september 2009 visade internationell enighet avseende ersättning till personal i banker och andra finansiella tjänsteleverantörer av systembetydelse. För att åtgärda de negativa effekter som otillfredsställande utformade ersättningsstrukturer kan ge upphov till när det gäller sundheten i riskhanteringen och kontrollen av enskilda personers risktagande bör det finnas en uttrycklig skyldighet för AIF-förvaltare att upprätta och vidmakthålla en ersättningspolicy och ersättningspraxis som är förenlig med en effektiv riskhantering när det gäller sådana personalkategorier som i tjänsten utövar ett väsentligt inflytande på AIF-förvaltarens riskprofil eller riskprofilen för den AIF-fond som den förvaltar. Dessa personalkategorier bör omfatta åtminstone den verkställande ledningen, risktagare och kontrollfunktioner. Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och att utforma riktlinjer för sund ersättningspraxis efter samråd med Esma. Det är viktigt att garantera god samstämdhet mellan bestämmelserna för sunda ersättningar hos AIF-förvaltare och motsvarande bestämmelser hos kreditinstitut och värdepappersföretag. Sådana bindande riktlinjer bör därför garantera efterlevnaden av bestämmelserna om ersättningar i direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG.

12b.    För att undvika överdrivet risktagande och åstadkomma en bättre intressekonvergens bör AIF-förvaltarna satsa en del av sina egna pengar i de AIF-fonder som de förvaltar, förutsatt att utformningen av dessa AIF-fonder inte hindrar sådana lösningar.

12c.    Kommissionen bör lägga fram ett lämpligt övergripande lagförslag som klargör förvaringsinstitutens ansvarsområden och rättsliga ansvar och som definierar de rättigheter som ett förvaringsinstitut i en medlemsstat har att erbjuda sina tjänster i en annan medlemsstat (marknadsföringstillstånd). Detta lagförslag bör ersätta de relevanta bestämmelserna för förvaringsinstitut i detta direktiv.

12d.    Kommissionen bör se till att kraven avseende förvaringsinstitut i det här direktivet tillämpas för fondföretags förvaringsinstitut, och i detta syfte revidera direktiv 2009/65/EG på lämpligt sätt senast vid den tidpunkt då det här direktivet träder i kraft.

13.      En tillförlitlig och objektiv värdering av tillgångarna är av avgörande betydelse för skyddet av investerarnas intressen. Olika AIF-förvaltare använder olika metoder och system för värderingen av tillgångarna beroende på vilka tillgångar och marknader deras investeringar huvudsakligen gäller. Det är lämpligt att medge att sådana skillnader föreligger. Processen för att värdera tillgångarna och beräkna substansvärde (NAV-värdet) bör vara en funktion som är oberoende av AIF-förvaltarens förvaltningsfunktioner. AIF-förvaltaren bör när så är lämpligt kunna delegera processen för att värdera tillgångar och beräkna substansvärdet (NAV-värdet) till en tredje part.

14.      AIF-förvaltare får delegera ansvaret för utförandet av vissa av sina funktioner i enlighet med detta direktiv. De bör därvid fortfarande ansvara för att deras funktioner utförs korrekt och i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv.

15.      AIF-förvaltare som ▌utnyttjar hävstångseffekter i sina placeringsstrategier kan under vissa förhållanden bidra till att bygga upp systemrisker eller marknadsstörningar, och särskilda krav bör därför föreskrivas för AIF-förvaltare som utnyttjar vissa tekniker som kan ge upphov till särskilda risker. Nödvändig information för att påvisa, övervaka och bemöta sådana risker har inte samlats in på ett samordnat sätt inom hela unionen och inte vidarebefordrats till övriga medlemsstater så att man kunnat påvisa möjliga källor till risker för stabiliteten på de finansiella marknaderna inom unionen. För att råda bot på detta bör särskilda krav gälla för sådana AIF-förvaltare som ▌utnyttjar ▌hävstångseffekter i sina placeringsstrategier. Sådana förvaltare bör vara skyldiga att fastställa begränsningar för hävstångseffekten för varje AIF-fond som de förvaltar och att offentliggöra information om sitt utnyttjande av hävstång och om källorna till detta. Den offentliggjorda informationen bör ▌vidarebefordras till Esma och till övriga myndigheter inom gemenskapen för att underlätta en gemensam analys av följderna för det finansiella systemet i EU av dessa förvaltares utnyttjande av hävstång och även gemensamma åtgärder för att bemöta eventuella risker. De behöriga myndigheterna bör vidarebefordra sådan information till Europeiska systemriskrådet, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr .../2009 av den ...^[10]* (ESRB-förordningen), för användning av detta organ när det fullgör sitt uppdrag. Esma måste kunna besluta, mot bakgrund av denna information och efter att ha tagit hänsyn till ESBR:s råd, huruvida de hävstångseffekter som en AIF-förvaltare utnyttjar utgör en väsentlig risk för det finansiella systemets stabilitet och integritet samt specificera vilka korrigerande åtgärder som ska vidtas (inklusive begränsningar för vilken hävstångsnivå som denne AIF-förvaltare kan utnyttja). Esma bör omedelbart informera kommissionen och de berörda behöriga myndigheterna om varje sådant beslut. Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten för varje AIF-förvaltare som är föremål för ett sådant avgörande bör genomföra Esmas beslut.

15a.    I ljuset av det allmänna målet om finansiell stabilitet och begränsning av systemrisk bör särskild uppmärksamhet fästas vid finansiella institut, såsom långivande institut och prime brokers, som är viktiga partner till AIF-fonder och som medverkar i de processer som förstärker riskerna. Dessa institut bör, utöver att följa rapporteringskraven gentemot behöriga myndigheter, också vara föremål för särskilda kapitalkrav, med tanke på den risk de ådrar sig beroende på sin koppling till AIF-fonden. Dessutom bör prime brokers och andra långivare till AIF‑förvaltare och AIF-fonder följa all tillämplig lagstiftning avseende stabilitetsreglering, särskilt direktiv 2006/48/EG och direktiv 2006/49/EG. Dessutom bör de intressekonflikter som uppstår när dessa institut driver AIF-fonder själva parallellt med att tillhandahålla tjänster till sina kunder utan dröjsmål tas upp i relevanta lagstiftningstexter. Därför bör det inrättas ett särskilt samordningsarrangemang för Esma och den europeiska tillsynsmyndighet (banktjänster) som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr ...2010 av den ...^[11]* (EBA) i syfte att övervaka nivån på den finansiering som tillhandahålls sådana AIF-förvaltare av finansiella institut som är inblandade i denna verksamhet.

▌

16a.    Blankning är en vanlig marknadspraxis som i hög grad utnyttjas av AIF-förvaltare och andra marknadsaktörer. Visserligen kan blankning ibland spela en viktig roll för att hålla marknaderna likvida men blankning gör dem också mer volatila och medverkar till att destabilisera dem på grund av sin procykliska effekt. Särskilt vid extrema marknadsförhållanden kan blankning bidra till störningar på marknaden. Den roll som blankning spelar för att accelerera en marknadsnedgång har sedan länge kunnat dokumenteras varje gång en finansmarknadskris inträffar. Dessutom kan blankning uppmuntra spridningen av falska rykten i syfte att profitera på en fallande marknad. Att marknaderna fungerar korrekt och präglas av integritet är avgörande för att återställa de långsiktiga investerarnas förtroende, vilket är ytterst viktigt för att finansiera ekonomin, och eftersom integrationen av finansmarknaderna kräver gemensam praxis inom Europeiska unionen för att undvika s.k. forum shopping, bör blankning praktiseras inom ramen för ett harmoniserat regelverk för att minska de potentiellt destabiliserande effekterna. Kommissionen bör därför föreslå en övergripande åtgärd på unionsnivå för att garantera lika villkor för AIF-förvaltare och andra aktörer som använder sig av blankning, och som förbjuder naken blankning i unionen. I detta syfte bör Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk)[12] ändras så att naken blankning förbjuds.

17.      Det är nödvändigt att se till att varje AIF-förvaltare lämnar sådan information till alla företag, över vilka det kan utöva ett kontrollerande eller dominerande inflytande, att dessa kan bedöma hur detta inflytande på kort och medellång sikt påverkar deras ekonomiska och sociala situation. När AIF-förvaltare förvaltar AIF-fonder som är i stånd att utöva kontrollerande inflytande över en emittent vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad bör information lämnas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad[13]. För att lika villkor ska kunna garanteras för emittenterna och för ej börsnoterade företag i vilka AIF-förvaltare investerar, bör kraven i detta direktiv följaktligen gälla för AIF-förvaltare som förvaltar AIF-fonder som är i stånd att utöva ett kontrollerande inflytande över en emittent vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, endast om och i den mån som dessa krav går längre än redan gällande bestämmelser i den EU-lagstiftning som omfattar emittenter. Därför bör särskilda krav gälla för AIF-förvaltare som förvaltar AIF-fonder som är i stånd att utöva ett kontrollerande inflytande över ett företag som inte är börsnoterat, och särskilt anmäla att denna situation föreligger och underrätta företaget och alla dess aktieägare om sina avsikter i fråga om den kommande affärsutvecklingen och andra förändringar som planeras med avseende på det kontrollerade företaget. För att säkerställa överblickbarhet i fråga om det kontrollerade företaget bör skärpta rapporteringskrav gälla. AIF-fonden i fråga bör komplettera sin årsredovisning med specifik information beträffande den aktuella investeringsformen och det kontrollerade företaget.

17a.    Det är nödvändigt att se till att portföljbolag inte möter strängare krav än andra emittenter eller ej börsnoterade företag som blir föremål för andra investeringar utanför börsen än från AIF-förvaltare. Eftersom det behövs transparens i bolagsrätten skulle alla former av diskriminering på grund av företagets ägandeform, såsom en skyldighet att informera om portföljföretagets strategi och utvecklingsplan, påverka den rättvisa konkurrensen och äventyra finansieringen av innovationer i EU. En sådan diskriminering skulle även kunna påverka andra aktieägares rättigheter. Därför bör kommissionen senast vid ikraftträdandet av detta direktiv se över relevant bolagsrättslagstiftning samt berörda finanssektorsdirektiv och göra de ändringar som behövs i form av ett lagstiftningsförslag, inbegripet lämpliga ändringar som behöver göras av detta direktiv. Kommissionens rapport och åtföljande förslag bör garantera lika villkor för portföljbolag och andra företag. I sin rapport och sitt förslag bör kommissionen ta hänsyn till skyddet av aktieägarnas rättigheter liksom behovet av att skapa lika villkor på internationell nivå och beakta EU:s konkurrenskraft när det gäller finansiering av innovationer och teknikutveckling.

17b.    För att undvika eventuell utförsäljning av tillgångar bör nettotillgångarna hos ett målföretag som kontrolleras av en AIF-fond uppfylla kapitaltäckningssystemets bestämmelser i det andra bolagsrättsdirektivet[14].

18.      Många AIF-förvaltare ansvarar för närvarande för AIF-fonder som är etablerade i ett tredjeland. Det är lämpligt att tillåta auktoriserade AIF-förvaltare att förvalta AIF‑fonder som är etablerade i ett tredjeland under förutsättning att lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa en sund administration av dessa AIF-fonder och en effektiv förvaring av de tillgångar EU-investerarna placerat i.

19.      AIF-förvaltare bör också kunna marknadsföra AIF-fonder som är etablerade i ett tredjeland till professionella investerare både i sina hemmedlemsstater och i andra medlemsstater. För utövandet av denna rättighet bör det krävas notifieringsförfaranden samt att tredjelandet uppfyller vissa krav. När även AIF-förvaltaren är etablerad i ett tredjeland bör det krävas att denne följer detta direktiv, så att sådana förvaltare omfattas av samma skyldigheter som AIF-förvaltare som är etablerade i unionen, när de får samma rättigheter enligt detta direktiv.

20.      För tillgångar som finns i ett tredjeland och under vissa villkor är det lämpligt att tillåta AIF-förvaltare att delegera administrativa uppgifter till en enhet som är etablerad i ett tredjeland förutsatt att nödvändiga garantier finns. På motsvarande sätt får ett förvaringsinstitut delegera vissa av sina förvaringsuppgifter beträffande en AIF‑fond som är etablerad i ett tredjeland till ett förvaringsinstitut som är etablerat i det tredjelandet, förutsatt att lagstiftningen i det tredjelandet garanterar en nivå på skyddet av investerarnas intressen som är likvärdig med förhållandena i EU. Dessutom bör AIF-förvaltaren kunna visa tillbörlig omsorg, skicklighet och nit vid val, tillsättning och regelbunden kontroll av denna tredje part och arrangemangen avseende de uppgifter som denne fått delegerade till sig. Det bör också vara möjligt för AIF-förvaltare att utse ett rättsligt eller funktionellt oberoende värderingsorgan som är etablerat i ett tredjeland.

21.      En grundläggande princip i detta direktiv bör vara att en AIF-förvaltare som är etablerad i ett tredjeland får utnyttja rättigheterna i detta direktiv (t.ex. att marknadsföra aktier och andelar i AIF-fonder i hela unionen i enlighet med ett tillstånd) endast om denne är underkastad kraven i direktivet. Detta bör garantera konkurrens på lika villkor med de AIF-förvaltare som är etablerade i unionen (frågan om lika villkor). Därför bör detta direktiv innehålla bestämmelser som gör det möjligt för en AIF-förvaltare som är etablerad i ett tredjeland att bli auktoriserad i enlighet med detta direktiv. Med hänsyn till praktiska hänsyn och nationell suveränitet bör detta direktiv föreskriva att AIF-förvaltare som är etablerade i ett tredjeland frivilligt ska förbinda sig att följa direktivet. För att garantera en sådan efterlevnad bör detta direktiv innehålla bestämmelser genom vilka denna AIF-förvaltares tillsynsmyndighet tillsammans med Esma och relevanta behöriga unionsmyndigheter kan se till att detta direktiv efterlevs.

21a.    Kommissionen bör överväga att utveckla en EU-ordning för ”privata placeringar” (private placements).

21b.    Detta direktiv bör inte påverka den nuvarande situationen, där en professionell investerare som är etablerad i unionen får investera i AIF-fonder på eget initiativ, oberoende var AIF-förvaltaren är etablerad.

22.      Det är nödvändigt att klargöra vilka befogenheter och skyldigheter som gäller för de behöriga myndigheter som ansvarar för genomförandet av detta direktiv och att stärka de nödvändiga arrangemangen för att säkerställa en tillfredsställande nivå på samarbetet över nationsgränserna mellan tillsynsmyndigheterna. Detta direktiv bör ge Esma en samordnande roll och behörighet att utfärda riktlinjer för de behöriga myndigheterna avseende övervakning och genomförande av detta direktiv.

22a.    I linje med den nya tillsynsarkitektur som föreslås för unionen, bör detta direktiv ge Esma direkta tillsynsbefogenheter och behörighet att under vissa förhållanden ingripa på marknaderna, att under vissa förhållanden fastställa hävstångsnivåer samt att lösa tvister mellan de behöriga myndigheterna.

23.      Den relativa omfattningen av AIF-förvaltarnas verksamheter på vissa finansiella marknader, särskilt i de fall då de AIF-fonder de förvaltar inte har något väsentligt intresse av de underliggande produkterna eller instrumenten för derivaten på dessa marknader skulle i vissa fall kunna hindra dessa marknader från att fungera effektivt. Det skulle till exempel kunna göra dessa marknader alltför volatila eller hindra en korrekt prissättning av de instrument som handlas på dem. Det har därför ansetts nödvändigt att förvissa sig om att de behöriga myndigheterna och Esma har nödvändiga befogenheter för att övervaka AIF-förvaltarnas verksamheter på dessa marknader och ingripa under förhållanden då det framstår som nödvändigt att skydda dem för att de ska fungera korrekt.

24.      Medlemsstaterna bör fastställa regler, i linje med de riktlinjer som etablerats av Esma, för påföljder för överträdelser av bestämmelserna i detta direktiv och se till att de tillämpas. Påföljderna bör vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.

25.      Varje utbyte eller överföring av information mellan Esma, ESRB, behöriga myndigheter, andra myndigheter, organ eller personer bör ske i enlighet med bestämmelserna för överföring av personuppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter[15].

▌

27.      Kommissionen bör ▌ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget, särskilt sådana som är nödvändiga för genomförandet av detta direktiv. ▌

▌

29.      Eftersom målen med detta direktiv, nämligen att säkerställa en hög nivå på skyddet av konsumenter och investerare genom att fastställa ett gemensamt ramverk för auktorisation av och tillsyn över AIF-förvaltare, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, vilket framgår av bristerna i den befintliga lagstiftningen i medlemsstaterna samt i tillsynen över dessa aktörer, och de därför bättre kan uppnås på EU-nivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Syfte

I detta direktiv fastställs bestämmelser för auktorisation av förvaltare av alternativa investeringsfonder (nedan kallade AIF-förvaltare) samt för deras löpande verksamhet och dennas överblickbarhet.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1.        Detta direktiv ska tillämpas på ▌AIF-förvaltare, etablerade inom unionen, som tillhandahåller förvaltningstjänster för en eller flera alternativa investeringsfonder (nedan AIF-fonder), oberoende av

a)        om AIF-fonden är etablerad inom unionen eller i ett tredjeland,

b)        om AIF-förvaltaren tillhandahåller sina tjänster direkt eller genom delegering,

c)        om AIF-fonden är öppen eller sluten, och

ca)      om AIF-fonden är upprättad enligt avtalsrätt eller trustlagstiftning, enligt bolagsrätt eller varje annan rättslig form,

d)        vilken rättslig struktur ▌AIF-förvaltaren har.

1a.      När den lag enligt vilken AIF-fonden är uppbyggd kräver att det ska finnas en styrelse eller något annat styrorgan och AIF-fonden inte utser någon AIF-förvaltare, ska AIF-fonden själv anses vara AIF-förvaltare enligt detta direktiv.

1b.      Detta direktiv ska inte hindra eller begränsa investerare att på kapitalmarknaden avyttra andelar eller aktier som de innehar i AIF-fonder. Varje erbjudande om eller placering av sådana andelar eller aktier på initiativ av den AIF-förvaltare som förvaltar sådana AIF-fonder ska i detta direktiv behandlas som marknadsföring från AIF-förvaltarens sida.

2.        ▌AIF-förvaltare med auktorisation enligt detta direktiv för att tillhandahålla förvaltningstjänster åt en eller flera AIF-fonder ska också ha rätt att marknadsföra aktier eller andelar i dessa fonder till professionella investerare i unionen på de villkor som anges i kapitel VI och, i tillämpliga fall, i artikel 35.

3.        Medlemsstaterna ska säkerställa att AIF-förvaltare som utnyttjar undantagen i artikel 2-a och 2a är berättigade till behandling som AIF-förvaltare enligt detta direktiv.

Artikel 2-a

Undantag

Detta direktiv ska inte tillämpas på följande:

a)        Fondföretag (”UCITS-fonder”) eller deras förvaltnings‑ eller värdepappersföretag som auktoriserats i enlighet med direktiv 2009/65/EG i den mån som dessa förvaltnings- eller investeringsföretag inte förvaltar AIF-fonder,

b)        kreditinstitut, tjänstepensionsinstitut, institut som uteslutande förvaltar tjänstepensionstillgångar, försäkrings- och återförsäkringsföretag eller varje annat reglerat institut, i den mån som de investerar endast för egen räkning,

c)        institutioner som är verksamma över nationsgränserna, som Världsbanken, IMF, ECB, EIB och EIF och även andra nationsövergripande institutioner och liknande internationella organisationer, i de fall då dessa institutioner eller organisationer förvaltar en eller flera AIF-fonder, i den mån som dessa fonder agerar i allmänhetens intresse.

d)        centralbanker,

e)        AIF-förvaltare som är holdingbolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad inom unionen och som inte ger sina aktieägare rätt till återköp eller inlösen.

Artikel 2a

Särskilda eller partiella undantag

1.        AIF-förvaltare som uppfyller följande kriterier behöver bara följa kapitel II (auktorisation), artikel 9 (allmänna principer – etik) och artiklarna 21, 24 och 25 (skyldigheter att rapportera till behöriga myndigheter):

a)        AIF-förvaltare som tillhandahåller förvaltningstjänster uteslutande till sina moderföretag, sina dotterföretag eller till andra dotterföretag till samma moderföretag,

b)        AIF-förvaltare av AIF-fonder med upp till tre professionella investerare som inte själva är en annan AIF-fond eller ett fondföretag,

c)        AIF-förvaltare i form av nationella, regionala eller lokala myndigheter eller institut som förvaltar fonder som är kopplade till trygghets- och pensionssystem,

d)        AIF-förvaltare i form av internt förvaltade AIF-fonder som är juridiska personer, som inte ger sina aktieägare rätt till återköp eller inlösen, som investerar huvudsakligen i överlåtbara värdepapper, och vilkas aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i unionen,

e)        AIF-förvaltare som förvaltar program för anställdas delägarskap i företag.

AIF-förvaltare som omfattas av denna punkt ska inte utnyttja förfarandet i artikel 33 för att marknadsföra andelar eller aktier i en AIF-fond som man förvaltar till professionella investerare i en annan medlemsstat.

2.        För AIF-förvaltare som inte är systemrelevanta ska endast kapitel II (auktorisation), artiklarna 9 och 10 (etik och förebyggande av intressekonflikter), artiklarna 19 och 20 (transparenskrav), artiklarna 21, 24 och 25 (skyldigheter att rapportera till behöriga myndigheter), artikel 11 (riskhantering), artikel 14 (kapitalkrav) och kapitel VIII (tillsyn) i detta direktiv gälla.

3.        När den berörda AIF-fonden är en fastighetsfond är den regelbundna värderingen enligt artikel 16 frivillig. Värderingens frekvens ska överensstämma med AIF-fondens bestämmelser. Artikel 17 (förvaringsinstitut) ska inte tillämpas på sådana AIF-fonder.

4.        AIF-förvaltare måste följa detta direktiv i samband med varje private equity-AIF-fond som de förvaltar enligt följande:

a)        Kapitel II (auktorisation), artiklarna 9 och 10 (etik och förebyggande av intressekonflikter), artikel 18 (delegering), artiklarna 19 och 20 (årsredovisning och information till investerare), kapitel V (skyldigheter vid förvaltning av särskilda slag av AIF-fonder), kapitel VII (tredjeländer) och kapitel VIII (tillsyn) ska gälla.

b)        Som undantag från artikel 16 är det frivilligt att göra regelbundna värderingar, men värderingstillfällena ska överensstämma med AIF-fondens bestämmelser och en värdering ska under alla omständigheter ske varje gång som aktier eller andelar i private equity-AIF-fonden emitteras eller löses in.

c)        Artikel 17 ska inte tillämpas.

Punkterna 1, 2 och 3 ska inte tillämpas på AIF-förvaltare som förvaltar private equity-AIF-fonder.

5.        Kapitel V ska tillämpas på AIF-förvaltare som omfattas av denna artikel.

6.        Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska upprätta en förteckning över de AIF-förvaltare som omfattas av denna artikel. Förteckningen ska översändas till Europeiska kommissionen och Esma.

7.        Esma ska regelbundet kontrollera huruvida de behöriga myndigheterna fortlöpande förvissar sig om att en AIF-förvaltare som omfattas av denna artikel fortsätter att göra det.

Artikel 3

Definitioner

I detta direktiv gäller följande definitioner:

a)        Alternativ investeringsfond (”AIF-fond”): varje företag för kollektiva investeringar, inbegripet dess delfonder, vars verksamhet avser kollektiva investeringar i tillgångar och förvaltade konton med hävstång, och för vilket det inte krävs auktorisation enligt artikel 5 i direktiv 2009/65/EG [fondföretagsdirektivet].

b)        Förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare): fysisk eller juridisk person vars ▌verksamhet består i förvaltning av en eller flera AIF-fonder, som ansvarar för efterlevnaden av bestämmelserna i detta direktiv och som, beroende på AIF-fondens rättsliga form, kan vara antingen AIF-fonden själv eller en extern enhet.

c)        Värderingsorgan: fysisk eller juridisk person eller en av AIF-förvaltarens avdelningar som är funktionellt oberoende och står under tillsyn av en behörig myndighet, och som värderar tillgångarna i en AIF-fond eller fastställer värdet av aktierna eller andelarna i en sådan fond.

d)        Förvaltningstjänster: de funktioner som definieras i bilaga Ia.

e)        Marknadsföring: ett erbjudande eller ▌placering, på initiativ av en AIFM-förvaltare eller en mellanhand som ansvarar för distributionen, av andelar eller aktier i en AIF-fond som denne AIF-förvaltare förvaltar, till respektive hos investerare som är etablerade inom unionen.

f)         Professionell investerare: varje investerare som är professionell kund enligt definitionen i bilaga II till direktiv 2004/39/EG.

g)        Icke-professionell investerare: varje investerare som inte är en professionell investerare.

h)        Hemmedlemsstat: den medlemsstat där en AIF-förvaltare har auktoriserats enligt artikel 6.

i)         Värdmedlemsstat: en medlemsstat, annan än hemmedlemsstaten, inom vars territorium en AIF-förvaltare tillhandahåller förvaltningstjänster till en AIF-fond eller marknadsför aktier eller andelar i en sådan.

j)         Behöriga myndigheter: de nationella myndigheter som enligt lag eller annan författning har behörighet att utöva tillsyn över AIF-förvaltare.

k)        Finansiellt instrument: instrument enligt definitionen i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2004/39/EG.

l)         Hävstång: metod genom vilken en AIF-förvaltare ökar exponeringen för en viss investering i en förvaltad AIF-fond genom hävstångseffekter som skapats genom lån av pengar eller värdepapper eller utnyttjande av derivatinstrument eller på annat sätt, inklusive hävstång som utnyttjas av fonder eller andra juridiska personer som AIF-fonden kontrollerar, på egen hand eller tillsammans med andra AIF-fonder, och som ökar den finansiella skuld som AIF-fonden står bakom.

m)       Kvalificerat innehav: direkt eller indirekt ägande i en AIF-förvaltare, där innehavet representerar 10 % eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller som möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av AIF-förvaltaren. Därvid ska de rösträtter beaktas som avses i artiklarna 9 och 10 i ▌ direktiv 2004/109/EG ▌.

n)        Emittent: en aktieemittent som är etablerad i unionen, enligt definitionen i artikel 2.1 d i direktiv 2004/109/EG.

o)        Arbetstagarrepresentanter: arbetstagarrepresentanter enligt definitionen i artikel 2 e i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/14/EG av den 11 mars 2002 om inrättande av en allmän ram för information till och samråd med arbetstagare i Europeiska gemenskapen[16].

oa)      Förvaring: kontroll över eller innehav av tillgångar på ägarens vägnar, såsom depåhållare eller förvaringsinstitut.

ob)      Förvaringsinstitut: institut som anförtrotts de uppgifter som anges i artikel 17.

oc)      Kapitalbas: kapitalbas enligt vad som avses i avdelning V kapitel 2 avsnitt 1 i direktiv 2006/48/EG.

od)      Prime broker: bank eller reglerad fondkommissionär som erbjuder bl.a. fondmäklartjänster, finansiering, clearing och avveckling, förvaringstjänster, riskhantering och verksamhetsstöd, konsulttjänster och analystjänster.

oe)      Blankning: försäljning av ett värdepapper som säljaren inte äger och varje försäljning som fullgörs genom leverans av ett värdepapper som lånats av säljaren eller för säljarens räkning.

of)       Naken blankning: blankning av ett värdepapper när säljaren före eller vid tidpunkten för blankningsordern inte har lånat eller inte ingått något avtal om att låna det värdepapper som ska levereras till köparen.

og)      AIF-förvaltare som inte är systemviktiga: AIF-förvaltare som, antingen direkt eller indirekt via ett företag till vilket AIF-förvaltaren är knuten genom gemensam förvaltning eller kontroll eller genom ett väsentligt direkt eller indirekt innehav, förvaltar portföljer med AIF-fonder utan hävstång vilkas enskilda förvaltade tillgångar inte överstiger 100 miljoner EUR och totalt inte överstiger ett tröskelvärde på 250 miljoner EUR samt saknar rätt till inlösen under en tid av fem år från dagen för bildandet av respektive AIF-fond.

oh)      Industriellt holdingbolag: företag med aktieinnehav i ett eller flera andra företag vilkas affärsidé det är att fullfölja en industriell affärsstrategi genom sina dotterföretag eller närstående företag, och inte huvudsakligen har etablerats för att generera avkastning åt sina investerare genom avyttring av sina dotterföretag eller närstående företag.

oi)       Ej börsnoterat företag: företag som är etablerat i unionen och vars aktier inte är upptagna till handel på en reglerad marknad i den mening som avses i artikel 4.1.14 i direktiv 2004/39/EG.

oj)       AIF-fastighetsfond: AIF-fond vars investeringspolicy är att investera i fastigheter eller tillgångar med koppling till fastigheter.

ok)      Private equity-AIF-fonder: AIF-fonder, inklusive slutna fonder och fond-i-fonder, vars policy är att investera i aktier eller aktierelaterade värdepapper, huvudsakligen i onoterade företag och affärsverksamheter, i syfte att finansiera riskkapital, tillväxtplaner och uppköp.

ol)       Målföretag: en emittent eller ett ej börsnoterat företag som blir föremål för övertagande av en investerare som skaffar sig ett kontrollerande inflytande.

om)     Förvaltat konto med hävstång: investeringskonto som förvaltas av en tredje part som får genomföra transaktioner utan föregående godkännande från innehavaren, och där hävstång utnyttjas.

on)        Grupp: avseende en person eller en enhet, varje person som kontrollerar, är kontrollerad av eller står under gemensam kontroll från en sådan person eller enhet.

Kapitel II

AUKTORISATION AV AIF-FÖRVALTARE

Artikel 4Auktorisationskrav

1.        Medlemsstaterna ska säkerställa att ingen AIF-förvaltare som omfattas av detta direktiv utan att först ha erhållit auktorisation tillhandahåller förvaltningstjänster till någon AIF-fond eller marknadsför aktier eller andelar i en sådan.

Medlemsstaterna ska kräva att AIF-förvaltare som är auktoriserade på dess territorium alltid uppfyller de villkor för ursprunglig auktorisation som föreskrivs i detta direktiv.

Enheter som varken auktoriserats enligt detta direktiv eller, i fråga om AIF-förvaltare som inte omfattas av detta direktiv enligt den nationella lagstiftningen i en medlemsstat, ska inte tillåtas tillhandahålla förvaltningstjänster till AIF-fonder eller marknadsföra aktier eller andelar i sådana inom unionen.

2.        En AIF-förvaltare får auktoriseras för att tillhandahålla förvaltningstjänster antingen för samtliga AIF-fonder eller för vissa kategorier av sådana.

AIF-fonder kan, beroende på sin rättsliga form, vara självförvaltade eller utse en extern förvaltare såsom AIF-förvaltare. När AIF-fonder som är juridiska personer inte har utsett någon extern förvaltare som AIF-förvaltare ska AIF-fonden själv vara AIF-förvaltare.

Om AIF-förvaltaren innehar auktorisation enligt detta direktiv eller ett förvaltnings- eller värdepappersföretag innehar auktorisation enligt direktiv 2009/65/EG, ska de behöriga myndigheterna auktorisera denna AIF-förvaltare enligt direktiv 2009/65/EG eller ett förvaltnings- eller värdepappersföretag enligt detta direktiv, under förutsättning att de uppfyller ytterligare relevanta krav för auktorisation. För detta syfte ska de behöriga myndigheterna begära endast sådan information som inte har lämnats för den ursprungliga auktorisationen, förutsatt att denna information fortfarande är aktuell.

En AIF-förvaltare får inneha auktorisation enligt detta direktiv och samtidigt vara auktoriserad som förvaltnings- eller värdepappersföretag enligt direktiv 2009/65/EG [fondföretagsdirektivet].

3.        Medlemsstaterna får auktorisera AIF-förvaltare att utöver förvaltningstjänster tillhandahålla följande tjänster:

a)        Förvaltning av investeringsportföljer, inklusive portföljer som ägs av pensionsfonder och tjänstepensionsinstitut i enlighet med artikel 19.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut[17], enligt uppdrag som investerare ger på diskretionär, kundspecifik basis.

b)        Investeringsrådgivning eller förvaring och administration för andelar i AIF-fonder, såsom sidotjänster.

AIF-förvaltare får inte auktoriseras enligt detta direktiv att tillhandahålla endast de tjänster som avses i denna punkt eller att tillhandahålla endast den verksamhet som avses i punkterna 2 och 3 i bilaga Ia. Denna verksamhet ska utgöra en mindre del av AIF-förvaltarens omsättning.

Artikel 2.2 och artiklarna 12, 13 och 19 i direktiv 2004/39/EG ska tillämpas när AIF-förvaltare tillhandahåller de tjänster som avses i denna punkt.

Artikel 5Förfarande för beviljande av auktorisation

1.        Medlemsstaterna ska kräva att AIF-förvaltare som ansöker om auktorisation överlämnar följande till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där de har stadgeenligt säte:

-a)       Information om de personer som faktiskt bedriver AIF-förvaltarens verksamhet.

a)        Identitetsuppgifter för fysiska eller juridiska personer som direkt eller indirekt är aktieägare eller medlemmar i AIF-förvaltare och har kvalificerade innehav samt beloppen för dessa innehav.

aa)      När en självförvaltad AIF-fond ansöker om auktorisation, namnen på AIF-fondens styrelseledamöter eller ledamöter av AIF-fondens styrorgan, med närmare uppgifter om deras bakgrund och erfarenhet av den typ av verksamhet som AIF-fonden bedriver.

b)        En verksamhetsplan som beskriver AIF-förvaltarens organisationsstruktur och som bland annat innehåller uppgifter om hur de avser att uppfylla sina skyldigheter enligt kapitel III och IV samt i tillämpliga fall kapitel V, VI och VII.

c)        ▌Uppgifter om investeringsstrategier, bland annat AIF-förvaltarens policy vad avser utnyttjande av hävstång och riskprofilerna och andra uppgifter om de AIF-fonder som denne förvaltar eller avser att förvalta, inklusive uppgifter om de medlemsstater eller tredjeländer där de är etablerade eller förväntas bli etablerade.

ca)      Information om var de underliggande fonderna är etablerade, när sådana AIF-fonder är fond-i-fonder.

cb)      Information om var masterfonden är etablerad.

d)        Fondbestämmelser eller bolagsordningar för varje AIF-fond som AIF-förvaltarna avser att förvalta.

e)        Information om ordningar som upprättats för delegering till tredje parter av funktioner inom förvaltningstjänsterna i enlighet med artikel 18 och i tillämpliga fall artikel 35.

f)         Information om ordningar som upprättats för förvaring av tillgångar i AIF-fonder, i tillämpliga fall inbegripet ordningar sådana som avses i artikel 38.

g)        Eventuell ytterligare information enligt artikel 20.1 för varje AIF-fond som AIF-förvaltaren förvaltar eller avser att förvalta.

AIF-förvaltare ska ha sitt huvudkontor i samma medlemsstat som sitt stadgeenliga säte.

Artikel 5a

Centralt register

Esma ska hålla ett centralt offentligt register med uppgifter om vilken instans som är behörig tillsynsmyndighet för varje AIF-förvaltare. Registret ska vara tillgängligt i elektronisk form.

Artikel 6

Villkor för beviljande av auktorisation

1.        De behöriga myndigheterna i medlemsstaten ska endast bevilja auktorisation om de har förvissat sig om att AIF-förvaltaren kommer att kunna uppfylla villkoren i detta direktiv.

Den behöriga myndigheten ska inte auktorisera en självförvaltad AIF-fond såvida AIF-fondens styrelseledamöter eller ledamöterna av dess styrorgan inte har tillräckligt gott anseende och tillräcklig erfarenhet för den affärsverksamhet som AIF-fonden driver, i syfte att säkerställa att kraven i detta direktiv uppfylls.

De behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten kan rådfråga Esma om det uppstår problem.

Auktorisationen ska gälla i alla medlemsstater.

2.        De behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten ska vägra att meddela auktorisation om de är förhindrade från att på ett effektivt sätt utöva sina tillsynsfunktioner på grund av något av följande:

a)        Lagar eller andra författningar i ett tredjeland som gäller för en eller flera fysiska eller juridiska personer med vilka AIF-förvaltaren har nära förbindelser enligt artikel 4.31 i direktiv 2004/39/EG.

b)        Svårigheter i samband med genomförandet av dessa lagar och andra författningar.

3.        Auktorisationen ska omfatta all delegering som AIF-förvaltaren förordnat om och anmält i sin ansökan.

De behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten får begränsa räckvidden för auktorisationen, särskilt i fråga om vilka slag av AIF-fonder som AIF-förvaltare får förvalta samt om formerna för delegering.

Särskild uppmärksamhet ska ägnas riskklassificeringen av AIF-fonden som AIF-förvaltaren är auktoriserad att förvalta.

4.        De behöriga myndigheterna ska underrätta de sökande skriftligen inom tre månader efter det att en fullständig ansökan har lämnats in om huruvida auktorisation har beviljats eller inte. Om de behöriga myndigheterna inte informerar den sökande skriftligen, ska auktorisationen anses avslagen utan motivering.

5.        AIF-förvaltare får börja tillhandahålla förvaltningstjänster i hemmedlemsstaten så snart som auktorisation beviljats.

5a.      Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 18 ska medlemsstaterna se till att AIF-fonder som omfattas av detta direktiv har en enda AIF-förvaltare som ansvarar för att kraven i detta direktiv uppfylls.

5b.      De behöriga myndigheterna ska kvartalsvis och i sammanställd form informera Esma om de auktoriseringar som beviljats och avslagits och kopplingen till eventuella villkor, förändringar av räckvidden och återkallande av auktorisationer i enlighet med denna artikel och artiklarna 7 och 8.

Artikel 7Ändringar av auktorisationens räckvidd

AIF-förvaltare ska underrätta de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten innan de genomför några väsentliga ändringar av de villkor som gällt för beviljandet av den ursprungliga auktorisationen, särskilt väsentliga ändringar i AIF-förvaltarnas verksamhetsplan eller placeringsstrategi och inriktning i någon AIF-fond som de förvaltar eller i fondbestämmelser eller bolagsordning och, om de avser att förvalta någon ytterligare AIF-fond, lämna identitetsuppgifter för denna.

De behöriga myndigheterna ska inom en månad från mottagandet av anmälan meddela godkännande, begränsningar eller avslag avseende dessa ändringar.

Artikel 8Återkallande av auktorisation

Den behöriga myndigheten får återkalla auktorisation som beviljats en AIF-förvaltare som

1)        har erhållit auktorisationen genom att lämna falska uppgifter eller på något annat olagligt sätt,

2)        inte längre uppfyller villkoren för beviljandet av auktorisationen, eller

3)        allvarligt eller systematiskt har överträtt genomförandebestämmelserna för detta direktiv.

Kapitel III

Verksamhetsvillkor för AIF-förvaltare

AVSNITT 1: GENOMFÖRANDE AV VERKSAMHETEN

Artikel 9

Allmänna principer

-1.       AIF-förvaltare ska se till att deras ersättningspolicy stämmer överens med de regler som gäller för kreditinstitut och värdepappersföretag.

Medlemsstaterna ska kräva att AIF-förvaltare utarbetar och inför en ersättningspolicy och ersättningspraxis som stämmer överens med kraven i bilaga 1b och är förenlig med och främjar en sund och effektiv riskhantering, som inte uppmuntrar till överdrivet risktagande, som motarbetar kortsiktiga vinstintressen, som är förenligt med riskprofilerna, fondbestämmelserna eller bolagsordningarna för de AIF-fonder som de förvaltar samt ligger i linje med AIF-förvaltarnas och investerarnas affärsmål och långsiktiga intressen.

Denna policy och praxis ska vara heltäckande och proportionerlig i förhållande till arten, omfattningen och komplexiteten av AIF-förvaltarnas verksamhet och till de AIF-fonder som de förvaltar.

AIF-förvaltare ska informera behöriga myndigheter om enskildheterna i fondernas policy och praxis för ersättningar.

De behöriga myndigheterna vidta lämpliga korrigerande åtgärder för att minska risken för att AIF-förvaltare underlåter att införa en sund policy och praxis för ersättningar.

1.        Medlemsstaterna ska se till att AIF-förvaltare tillhandahåller förvaltningstjänster inom unionen endast om de fortlöpande uppfyller bestämmelserna i detta direktiv.

AIF-förvaltare ska

a)        visa hederlighet, vederbörlig skicklighet, omsorg och nit samt oväld under utförandet av sin verksamhet,

b)        handla så att det bäst gagnar de AIF-fonder de förvaltar och dessas investerare samt marknadens integritet, och

c)        säkerställa att alla investerare i AIF-fonderna behandlas rättvist.

Ingen investerare får ges förmånsbehandling om inte uppgift om detta lämnas i fondbestämmelserna eller bolagsordningen.

2.        Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c för att ange de kriterier som de behöriga myndigheterna ska tillämpa vid bedömningen av huruvida AIF-förvaltare uppfyller sina skyldigheter enligt punkt 1.

▌

2a.      Kommissionen ska anta delegerade akter enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c för att specificera principerna i bilaga 1b och fastställa riktlinjer för en sund ersättningspolicy efter samråd med Esma. Riktlinjerna ska också beakta de principer för en sund ersättningspolicy som beskrivs i kommissionens rekommendation av den 30 april 2009 om ersättningspolicy inom finanstjänstesektorn och beakta storleken på AIF-förvaltarna och de AIF-fonder som de förvaltar, deras interna organisation och deras verksamhets art, omfattning och komplexitet.

Artikel 10Intressekonflikter

1.        Medlemsstaterna ska kräva att AIF-förvaltare vidtar alla rimliga åtgärder för att påvisa intressekonflikter mellan en AIF-förvaltare, inbegripet dess ledning och anställda eller varje andra person med direkt eller indirekt anknytning till denna AIF-förvaltare genom kontroll och investerare i AIF-fonder som AIF-förvaltaren ansvarar för eller mellan enskilda investerare och som uppstår under förvaltningen av en eller flera AIF-fonder.

AIF-förvaltare ska upprätthålla och tillämpa effektiva organisatoriska och administrativa förfaranden så att alla rimliga mått och steg vidtas för att förhindra att AIF-fondens och dess investerares intressen påverkas negativt av intressekonflikter.

AIF-förvaltare ska i sin egen arbetsmiljö upprätta skiljelinjer mellan ansvarsområden och uppgifter som kan uppfattas som inbördes oförenliga. AIF-förvaltare ska bedöma om deras verksamhetsvillkor kan ge näring åt några andra väsentliga intressekonflikter och informera fondens investerare om dessa.

2.        Om de organisatoriska system som AIF-förvaltare infört för att hantera intressekonflikter inte räcker till för att ge rimliga garantier för att effektivt förhindra att investerarnas intressen påverkas negativt, ska AIF-förvaltaren klart och tydligt informera investerarna om den allmänna arten av eller källorna till intressekonflikterna innan någon verksamhet för deras räkning och utarbeta lämpliga program och rutiner för att förebygga sådana problem.

3.        Kommissionen ska i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c anta delegerade akter för att

a)        närmare beskriva olika kategorier av sådana intressekonflikter som avses i punkt 1, och

b)        ange rimliga åtgärder som AIF-förvaltare förväntas vidta i fråga om interna och organisatoriska rutiner i syfte att identifiera, förhindra, hantera och informera om intressekonflikter.

▌

Artikel 11

Riskhantering

1         AIF-förvaltare ska se till att riskhanterings- och portföljförvaltningsfunktionerna hålls åtskilda och blir föremål för separat översyn.

2.        AIF-förvaltare ska införa uppdaterade riskhanteringssystem för att på ett tillfredsställande sätt mäta, övervaka och hantera alla risker som är relevanta för varje placeringsstrategi för en AIF-fond och för vilka fonden är exponerad eller kan komma att exponeras.

▌

2a.      När en AIF-förvaltare använder sig av en prime brokers tjänster ska villkoren bekräftas i ett skriftligt avtal. Eventuella möjligheter till överföring och återanvändning av AIF-fondens tillgångar ska särskilt specificeras i detta avtal och överensstämma med AIF-fondens bestämmelser. Avtalet ska innehålla en bestämmelse om att förvaringsinstitutet ska informeras om avtalet. Investerarna ska, innan de investerar i AIF-fonden, informeras om denna bestämmelse i avtalet och om vem prime brokern är.

I synnerhet investerare ska informeras om en eventuell överföring av ansvar till prime brokern, inbegripet då finansiella instrument går förlorade. I sådana fall ska tidsfristen för återlämnande stämma överens med villkoren i avtalet mellan AIF-förvaltaren och prime brokern.

AIF-förvaltaren ska visa vederbörlig skicklighet, omsorg och nit när man väljer och utser en prime broker med vilken avtal ska ingås.

▌

4.        När det gäller AIF-förvaltare som genomför blankningstransaktioner för en eller flera AIF-fonder ska medlemsstaterna säkerställa att dessa

-a)       innehar eller har ingått ett avtal om att låna de berörda värdepappren eller andra finansiella instrumenten vid tidpunkten för blankningsordern,

a)        tillämpar metoder som ger dem tillgång till värdepapperen eller de övriga finansiella instrumenten vid den tidpunkt då de åtagit sig att leverera dem,

b)        tillämpar riskhanteringsmetoder som medger att riskerna i samband med leveranser av blankade värdepapper eller andra finansiella instrument kan hållas under tillräcklig kontroll,

c)        regelbundet ger de behöriga myndigheterna information om sina viktigaste korta positioner. I undantagsfall får den nationella behöriga myndigheten begära att AIF-förvaltaren rapporterar alla korta positioner och lånade värdepapper.

4a.      Varje behörig myndighet ska regelbundet ge Esma sådan information som den erhållit enligt punkt 4 c. I undantagsfall och för att garantera det finansiella systemets stabilitet och integritet, får Esma mot bakgrund av denna eller annan relevant information besluta att begränsa blankningen.

5.        Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c för att närmare ange

a)        krav på AIF-förvaltarnas riskhantering som står i proportion till de risker som de löper vid förvaltningen av varje enskild AIF-fond, och

b)        de åtgärder som krävs för att AIF-förvaltare ska kunna hantera de särskilda riskerna i samband med blankningstransaktioner, däribland eventuella restriktioner som kan krävas för att skydda AIF-förvaltare från otillbörliga riskexponeringar,

c)        enskildheterna i den rapporteringsrutin som avses i punkt 4a.

▌

Artikel 12

Likviditetshantering

1.        AIF-förvaltare ska anta lämpliga handlingsramar och metoder för sin likviditetshantering för att säkerställa att likviditetsprofilen hos deras placeringar överensstämmer med deras underliggande skyldigheter.

AIF-förvaltare ska regelbundet genomföra stresstester, avseende både normala och exceptionella likviditetsförhållanden, och övervaka AIF-fondens likviditetsrisker i enlighet med resultaten av dessa. Resultaten av dessa stresstester ska meddelas de behöriga myndigheterna.

2.        AIF-förvaltare ska för varje AIF-fond som de förvaltar säkerställa att placeringsstrategin, likviditetsprofilen och inlösenpolicy är konsekventa.

3.        Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c för att närmare specificera de krav på likviditetshanteringen som anges i punkt 1.▌

▌

Artikel 13

Placeringar i värdepapperiseringspositioner

För att säkerställa en enhetlig behandling inom olika sektorer och avlägsna oförenligheter mellan intressena hos de företag som omformar lån till överlåtbara värdepapper och originatorer enligt definitionen i artikel 4.41 i direktiv 2006/48/EG och hos AIF-förvaltare som placerar i sådana värdepapper eller andra finansiella instrument för en eller flera AIF-fonders räkning ska kommissionen anta genomförandebestämmelser för att fastställa

a)        de krav som originatorer ska uppfylla för att AIF-förvaltare ska få placera i värdepapper eller andra finansiella instrument av detta slag som de emitterar efter den 1 januari 2011 för en eller flera AIF-fonders räkning, däribland kravet att en originator ska behålla ett ekonomiskt nettointresse på minst 5 procent, och

b)        kvalitativa krav, som obligatoriskt ska uppfyllas av AIF-förvaltare som placerar i sådana värdepapper eller andra finansiella instrument för en eller flera AIF-fonders räkning.

▌

AVSNITT 2: KAPITALKRAV OCH ANSVARSFÖRSÄKRINGAR

Artikel 14Startkapital och fortlöpande kapitalkrav

-1.       Startkapitalet hos en självförvaltad AIF-fond ska vara minst 300 000 EUR.

1.        Om inte annat följer av punkterna 2 och 4 ska en AIF-förvaltare som har utsetts till extern förvaltare för en eller flera AIF-fonder ha ett startkapital på minst 125 000 EUR.

2.        Om värdet på AIF-fondportföljerna under förvaltning överstiger 250 miljoner euro ska AIF-förvaltaren kunna redovisa ett kompletterande belopp i kapitalbasen. Detta kompletterande belopp i kapitalbasen ska motsvara 0,02 % av det belopp med vilket värdet av AIF-förvaltarens portföljer överstiger 250 miljoner EUR, men summan av det startkapital och de ytterligare medel som krävs får inte överstiga 10 miljoner EUR.

3.        Oavsett de belopp som krävs i punkterna -1, 1 och 2, får en AIF-förvaltares kapitalbas aldrig vara lägre än det belopp som krävs enligt artikel 21 i ▌direktiv 2006/49/EG ▌.

4.        Vid tillämpningen av punkterna -1 till 3 ska följande slag av portföljer betraktas som AIF-förvaltarens portföljer:

a)        Varje AIF-portfölj, för vilken AIF-förvaltaren har delegerat en eller flera funktioner i enlighet med artikel 18, men exklusive portföljer som AIF-förvaltaren förvaltar genom erhållen delegering.

b)        Andra företag för kollektiva investeringar, oavsett om de samordnas på EU-nivå eller ej, som förvaltas av AIF-förvaltaren, inklusive sådana för vilka AIF-förvaltaren har delegerat en eller flera funktioner, men exklusive sådana som AIF-förvaltaren förvaltar genom erhållen delegering.

5.           Medlemsstaterna får tillåta AIF-förvaltare att inte redovisa upp till 50 procent av det kompletterande belopp i kapitalbasen som avses i punkt 2, om de beviljats en garanti på samma belopp av ett kreditinstitut eller försäkringsföretag som har sitt säte i en medlemsstat eller i ett tredjeland där det omfattas av tillsynsregler som av de behöriga myndigheterna anses vara likvärdiga med dem som fastställs i EU:s lagstiftning.

6.        AIF-förvaltaren ska ha försäkringsskydd mot ansvar till följd av fel eller försummelse i verksamheten. Anpassningarna av beloppen för denna försäkring bör göras med beaktande av de anpassningar som har gjorts inom ramen för Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/92/EG av den 9 december 2002 om försäkringsförmedling[18].

7.        Det belopp som AIF-förvaltare investerar i varje AIF-fond som de förvaltar, under förutsättning att AIF-fondens konstruktion inte hindrar sådana investeringar, ska vara sådant att AIF-förvaltaren på årsbasis innehar ett ekonomiskt nettointresse som är minst en specificerad procentandel av det totalbelopp som samtliga investerare investerat i denna AIF-fond.

8.        Kapitalbasen ska placeras i likvida tillgångar eller tillgångar som enkelt kan omvandlas till likvida medel på kort sikt, och får inte innehålla spekulativa positioner.

9.        Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c för att närmare definiera den specificerade procentandel som avses i punkt 7.

AVSNITT 3: ORGANISATORISKA KRAV

Artikel 15

Allmänna principer

AIF-förvaltare ska alltid utnyttja lämpliga och tillräckliga resurser som krävs för att de ska kunna genomföra sina förvaltningsverksamheter på ett korrekt sätt.

De ska ha uppdaterade system, dokumenterade interna rutiner och regelbundna internkontroller av sin verksamhet för att reducera och hantera de risker som är förenade med deras verksamhet.

Artikel 16Värdering

1.        AIF-förvaltare ska för varje AIF-fond som de förvaltar utse ett värderingsorgan som är rättsligt eller funktionellt oberoende i förhållande till dem och som ska beräkna värdet av de tillgångar fonden förvärvar och av aktierna och andelarna i fonden.

AIF-förvaltaren ska se till att AIF-fondens tillgångar, aktier och andelar värderas minst en gång per år ▌. AIF-förvaltare ska även se till att aktier eller andelar i AIF-fonden alltid kan värderas om det behövs för att inlösen eller emission ska kunna ske.

AIF-förvaltaren ska för varje fond se till att oberoende genomsyrar de processer som används för att värdera tillgångar och för att beräkna fondens NAV-värde, inklusive att det finns lämpliga skyddsmekanismer för att hindra intressekonflikter och otillbörlig påverkan på den personal som utför värderingen i de fall när AIF-förvaltaren själv står för värderingen.

1a.      AIF-förvaltaren är ansvarig för en korrekt värdering av AIF-fondens tillgångar samt för beräkningen av fondens NAV-värde och offentliggörandet av detta värde. Förvaringsinstitutet är ansvarigt för att verifiera de omständigheter under vilka värderingen, beräkningen och offentliggörandet äger rum. AIF-förvaltarens ansvar ska inte påverkas av att denne till tredje part delegerat uppgifter i samband med värderingen av AIF-fonden. Alla värderingar, oavsett om de utförs av AIF-förvaltaren eller ett externt värderingsorgan, ska övervakas och kontrolleras av AIF-fondens förvaringsinstitut.

Om ett externt värderingsorgan utnyttjas måste AIF-förvaltaren kunna styrka att den tredje parten är kvalificerad och i stånd att utföra funktionerna i fråga, att den valts med tillbörlig omsorg och att AIF-förvaltaren själv alltid effektivt kan övervaka det externa värderingsorganets verksamhet. Utnyttjandet av ett externt värderingsorgan får inte hindra en effektiv tillsyn av AIF-förvaltaren och i synnerhet inte hindra AIF-förvaltaren från att handla, eller AIF-fonden från att förvaltas, i investerarnas bästa intresse. Om ett externt värderingsorgan inte anlitas får de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten kräva att AIF-förvaltaren låter sina värderingsförfaranden och/eller värderingar kontrolleras av ett externt värderingsorgan eller, vid behov, av en revisor.

2.        AIF-förvaltare ska säkerställa att värderingsorganen tillämpar lämpliga, uppdaterade och konsekventa metoder vid värderingen av tillgångar i AIF-fonder i enlighet med gällande redovisningsstandarder och redovisningsregler, så att de redovisade värdena av aktierna eller andelarna blir rättvisande.

AIF-förvaltare ska regelbundet offentliggöra de metoder som utnyttjats vid värderingen av icke-likvida tillgångar, oavsett om värderingen görs av AIF-förvaltaren eller delegerats till tredje part.

3.        Reglerna för värderingen av tillgångarna och beräkningen av NAV-värde per andel eller aktie ska vara fastställda i lagstiftningen i det land där AIF-fonden är etablerad eller i fondbestämmelser eller bolagsordning.

4.        Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c för att ytterligare specificera vilka vederbörligen auktoriserade och övervakade enheter som kan vara värderingsorgan enligt detta direktiv. Dessa delegerade akter ska innehålla detaljerade effektiva organisatoriska och administrativa arrangemang för att undvika eventuella intressekonflikter som kan påverka kundernas intressen negativt.

Kommissionen får också anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c för att ytterligare specificera kriterier för att värderingsorgan ska anses vara funktionellt oberoende i enlighet med vad som avses i punkt 1.

▌

Artikel 17

Förvaringsinstitut

1.        AIF-förvaltare ska för varje AIF-fond de förvaltar utse ett enda förvaringsinstitut för att i tillämpliga fall utföra följande funktioner:

a)        Ta emot alla betalningar från investerare som tecknar andelar eller aktier i en AIF-fond som förvaltas av AIF-förvaltaren och bokföra dem för dennes räkning på ett separat konto.

b)        Förvara finansiella instrument som tillhör AIF-fonden, nämligen

i)      alla finansiella instrument som kan finnas i en värdepapperscentral, som kan krediteras värdepapperskonton eller som fysiskt lämnas in till förvaringsinstitutet. I detta syfte ska det av AIF-förvaltaren utsedda förvaringsinstitutet se till att tillgångarna hålls åtskilda genom att öppna separata konton i varje AIF-fonds namn. Trots denna princip får medlemsstaterna tillåta separat redovisning på så kallade omnibuskonton, förutsatt att det för varje fonds tillgångar alltid tydligt kan fastställas att de tillhör en bestämd AIF-fond.

ii)     föra register för att kontrollera äganderätten till finansiella instrument som inte kan förvaras på basis av de uppgifter som AIF-förvaltaren tillhandahållit, inbegripet externa bevis på att en transaktion ägt rum.

ba)      Se till att de finansiella instrument som avses i led b inte återanvänds utan AIF-förvaltarens förhandsgodkännande.

c)        Kontrollera att AIF-fonden eller AIF-förvaltaren för dennas räkning har erhållit äganderätten till alla övriga tillgångar som AIF-fonden placerar i.

ca)      Föra register över belägg för äganderätten till övriga tillgångar i AIF-fonden än de som avses i leden a och b.

1a.      Utöver de uppgifter som anges i punkt 1 ska förvaringsinstitutet vid behov

a)        se till att försäljning, emission, återköp, inlösen och makulering av aktier eller andelar i AIF-fonder genomförs i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning och AIF-fondens fondbestämmelser eller bolagsordningar,

b)        se till att värdet av aktierna eller andelarna i AIF-fonden beräknas i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning och fondbestämmelser eller bolagsordningar,

c)        genomföra AIF-förvaltarens instruktioner, såvida inte dessa strider mot tillämplig nationell lagstiftning och fondbestämmelser eller bolagsordningar,

d)        se till att ersättningar för transaktioner som berör en AIF-fonds tillgångar betalas in till fonden inom sedvanlig tid,

e)        se till att en AIF-fonds intäkter används i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning och AIF-fondens fondbestämmelser eller bolagsordningar.

2.        En AIF-förvaltare får inte fungera som förvaringsinstitut.

Förvaringsinstitut ska handla oberoende och i AIF-fondens investerares intresse.

När AIF-förvaltaren utser ett förvaringsinstitut ska detta dokumenteras i ett skriftligt avtal. Avtalet ska reglera det informationsutbyte som anses vara nödvändigt för att förvaringsinstitutet ska kunna utföra sina uppgifter enligt denna artikel och andra lagar och författningar som är relevanta för förvaringsinstitut i AIF-fondens hemmedlemsstat.

3.        Förvaringsinstitut ska vara något av följande:

a)        Ett kreditinstitut med stadgeenligt säte inom unionen, som auktoriserats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG ▌, eller

b)        ett värdepappersföretag som auktoriserats i enlighet med direktiv 2004/39/EG, eller

c)        en juridisk person som av de behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat auktoriserats att fungera som förvaringsinstitut, som är underställd stabilitetsreglering och fortlöpande tillsyn av samma kvalitet som den reglering och tillsyn som föreskrivs i direktiv 2006/48/EG, som kan ställa erforderliga finansiella och yrkesmässiga garantier för att effektivt kunna utföra relevanta förvaringsuppgifter och uppfylla därmed förenade åtaganden.

3a.      När en AIF-fond som förvaltas av en auktoriserad AIF-förvaltare som är etablerad i unionen ska förvaringsinstitutet ha sitt stadgeenliga säte i den medlemsstatt där AIF-fonden är etablerad.

När en AIF-fond som förvaltas av en auktoriserad AIF-förvaltare är etablerad i ett tredjeland ska förvaringsinstitutet ha sitt stadgeenliga säte inom unionen, utom i de fall när följande villkor är uppfyllda:

a)        De behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten och i det tredjeland där AIF-fonden är etablerad har tecknat avtal om samarbete och informationsutbyte.

b)        Det tredjeland där AIF-fonden är etablerat omfattas av ett beslut enligt punkt 3c, i vilket det anges att förvaringsinstitut som är etablerade i det landet omfattas av effektiv reglering (inklusive minimikapitalkrav) och tillsyn i stabilitetsavseende som har samma effekt som bestämmelserna i EU-lagstiftningen.

ba)      Förvaringsinstitutet är kontraktsbundet ansvarigt gentemot AIF-förvaltaren och AIF-fondens investerare i enlighet med punkterna 5 och 5a, och utfäster sig att följa punkterna 4 och 4a.

c)        Det tredjeland där AIF-fonden är etablerad omfattas av ett beslut enligt punkt 3c, i vilket det anges att dess normer för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism uppfyller Internationella finansiella aktionsgruppens krav samt har samma verkan som kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism[19].

d)        AIF-förvaltarens hemmedlemsstat och det tredjeland där AIF-fonden är etablerad har tecknat ett avtal vilket fullt ut uppfyller normerna i artikel 26 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet och säkerställer ett effektivt informationsutbyte i skatteärenden.

e)        Förvaringsinstitutet är en bank eller en enhet av samma typ som de enheter som nämns i punkt 3 samt uppfyller de villkor som specificeras i led c.

3b.      Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c för att fastställa

a)        allmänna kriterier för att utvärdera huruvida normerna för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism uppfyller Internationella finansiella aktionsgruppens krav samt har samma verkan som kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG,

b)        allmänna kriterier för att utvärdera huruvida tredjeländers reglering och tillsyn i stabilitetsavseende, enligt vad som sägs i punkt 3a.b, har samma verkan som bestämmelserna i EU-lagstiftningen och genomdrivs effektivt.

3c.      Utifrån de kriterier som anges i punkt 3b ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c, där det fastställs att

a)        tredjelandets normer för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism uppfyller Internationella finansiella aktionsgruppens krav samt har samma verkan som kraven i direktiv 2005/60/EG,

b)        ett tredjelands reglering och tillsyn i stabilitetsavseende har samma verkan som bestämmelserna i EU-lagstiftningen och genomdrivs effektivt.

4.        Förvaringsinstitut får delegera uppgifter, utom funktionerna urval och övervakning samt tillsyn över deras underförvaringsinstitut och underdepåhållare. Förvaringsinstitut får inte delegera sina funktioner i så stor utsträckning att de blir brevlådeföretag.

4a.      Förvaringsinstitut ska visa vederbörlig skicklighet, omsorg och nit vid val, tillsättning, regelbunden översyn och fortlöpande kontroll av varje tredje part till vilken en del av uppgifterna delegerats samt denna parts arrangemang i samband de uppgifter som den fått delegerade till sig.

5.        Förvaringsinstitut ska gentemot AIF-förvaltaren och investerarna i AIF-fonden vara ansvariga för förluster som dessa åsamkas till följd av att förvaringsinstitutet uppsåtligen eller till följd av oaktsamhet brustit i fullgörandet av sina skyldigheter enligt detta direktiv eller fullgjort dem på felaktigt sätt, förutom i fall då sådana förluster är en följd av force majeure. Om finansiella instrument som anförtrotts förvaringsinstitutet förkommer, får institutet ▌befrias från sitt ansvar endast om det kan styrka att förlusten orsakats av en extern omständighet, att den inte kunde förutses och att förvaringsinstitutet inte hade kunnat undvika den inträffade förlusten.

Förvaringsinstitutets ansvarsskyldighet gentemot AIF-förvaltaren och investerarna ska inte påverkas av att institutet har valt att delegera en del av sina uppgifter direkt till en auktoriserad tredje part, t.ex. ett underförvaringsinstitut eller en underdepåförvaltare. Om finansiella instrument som anförtrotts förvaringsinstitutet går förlorade, är det därför förvaringsinstitutets främsta skyldighet, oberoende av nationell lagstiftning, att utan onödigt dröjsmål återlämna tillgången till AIF-fonden. Detta krav ska tillämpas utan att det påverkar rättsliga förfaranden.

Ansvaret gentemot AIF-fondens investerare kan åberopas antingen direkt eller indirekt via AIF-förvaltaren. ▌

▌

5a.      När ett förvaringsinstitut enligt lagstiftningen i det land där AIF-förvaltaren gör placeringar för AIF-fondens räkning eller på grund av oförutsedda händelser är förhindrat att utöva sin förvaringsfunktion kan det, genom undantag från punkt 5, befrias från sitt ansvar, även avseende förlust av finansiella instrument, om det kan styrka att det fullgjort sina skyldigheter att genomföra vederbörliga kontroller enligt punkt 4a. En sådan ansvarsbefrielse får äga rum endast en gång. Det får inte uppstå någon ansvarskedja.

Ansvar gentemot AIF-förvaltaren och investerarna kan överföras till en auktoriserad tredje part som genom ett skriftligt avtal mellan förvaringsinstitutet och den tredje parten har anförtrotts förvaringsuppgiften.

Avtalet mellan AIF-förvaltaren och förvaringsinstitutet ska innehålla en bestämmelse om att AIF-förvaltaren ska informeras om varje avtal mellan förvaringsinstitutet och en tredje part innan det träder i kraft. Även investerarna ska innan de investerar i AIF-fonden informeras om ett sådant avtal och det delade ansvaret mellan de berörda parterna.

När ett förvaringsinstitut i ett tredjeland är föremål för de beslut som fattas enligt punkt 3c, krävs inte något sådant avtal som avses i andra stycket.

5b.      Om avtalet mellan förvaringsinstitutet och en prime broker eller en underdepåförvaltare ger möjligheter till överföring och återanvändning av tillgångar i enlighet med AIF-fondens bestämmelser eller bolagsordning kan förvaringsinstitutet, genom undantag från punkt 5, befrias från sitt ansvar om det kan styrka att det fullgjort sina skyldigheter att genomföra vederbörliga kontroller enligt punkt 4a.

I avtalet mellan AIF-förvaltaren och förvaringsinstitutet ska det fastställas att AIF-förvaltaren, innan avtalet genomförs, måste informeras om bestämmelser som ger möjligheter till överföring och återanvändning av tillgångar i enlighet med AIF-fondens bestämmelser.

Investerare ska innan de investerar i AIF-fonden informeras om denna klausul och ska hållas informerade om vem den tredje parten är. I synnerhet ska investerare informeras om överföring av ansvar till en eventuell tredje part, inbegripet då finansiella instrument går förlorade. »I sådana fall ska tidsfristen för återlämnande överensstämma med villkoren i avtalet mellan AIF-förvaltaren och den tredje parten.

«

5c.      Förvaringsinstitutet ska på begäran ge de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat all information som det fått vid utförandet av sina uppgifter och som de behöriga myndigheterna kan behöva för att utöva tillsyn över AIF-förvaltaren. Om AIF-förvaltarens hemmedlemsstat inte är förvaringsinstitutets hemmedlemsstat ska de behöriga myndigheterna i förvaringsinstitutets hemmedlemsstat utan dröjsmål dela den mottagna informationen med de behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat.

5d.      Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c för att ytterligare specificera förvaringsinstitutens uppgifter och ansvar samt de villkor enligt vilka ett förvaringsinstitut för en AIF-fond får delegera vissa av sina funktioner till tredje part.

AVSNITT 4: DELEGERING AV AIF-FÖRVALTARES UPPGIFTER

Artikel 18Delegering

1.        AIF-förvaltare som avser att till tredje part delegera uppgifter att för deras räkning utföra en eller flera av sina funktioner ska för varje sådan delegering i förväg informera de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten. De behöriga myndigheterna får inom en månad avslå sådan delegering.

Följande villkor ska uppfyllas:

a)        Den tredje parten ska vara kreditvärdig och de personer som i praktiken utför verksamheten ska ha tillräckligt gott anseende och tillräcklig erfarenhet.

b)        Om delegeringen avser portföljförvaltningen, riskhanteringen eller likviditetsförvaltningen ska även den tredje parten ha auktorisation som AIF-förvaltare för förvaltning av AIF-fonder av samma kategori.

c)        Delegeringen får inte hindra en effektiv tillsyn över AIF-förvaltaren och i synnerhet inte hindra AIF-förvaltaren från att handla, eller AIF-fonden från att förvaltas, i investerarnas bästa intresse.

d)        AIF-förvaltaren måste kunna styrka att den tredje parten är kvalificerad och i stånd att utföra funktionerna i fråga, att den valts med tillbörlig omsorg och att AIF-förvaltaren själv alltid effektivt kan övervaka den delegerade verksamheten, ge ytterligare instruktioner till den tredje parten och med omedelbar verkan återkalla delegeringen om investerarnas intressen så kräver.

da)      AIF-förvaltaren måste informera investerarna om vilka funktioner som har delegerats och till vem.

AIF-förvaltaren ska när som helst kunna ge ytterligare instruktioner till det företag till vilket funktionerna är delegerade, och ska kunna dra in mandatet med omedelbar verkan när ett sådant tillbakadragande är i investerarnas intresse.

Ingen delegering får göras till förvaringsinstitutet, värderingsorganet eller något annat företag vars intressen kan stå i konflikt med AIF-fondens eller dess investerares intressen.

AIF-förvaltaren ska fortlöpande se över de tjänster som tillhandahålls av varje tredje part.

2.        AIF-förvaltares ansvar ska inte påverkas av att de delegerat funktioner till tredje part, och de får inte heller delegera funktioner i en sådan omfattning att de inte längre faktiskt kan anses själva fungera som förvaltare av AIF-fonder eller i så stor utsträckning att de blir brevlådeföretag.

3.        En tredje part får inte delegera någon av de funktioner som delegerats till den vidare till en annan part.

▌

Kapitel IV

Rapporteringskrav

Artikel 19

Årsredovisning

1.        AIF-förvaltare ska för varje AIF-fond de förvaltar tillhandahålla en årsredovisning för varje räkenskapsår. Årsredovisningen ska finnas tillgänglig för investerarna och de behöriga myndigheterna senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång eller, i de fall då uppgifter från tredje part krävs, t.ex. revisionen av AIF-fondens underliggande investeringar, senast sex månader efter räkenskapsårets utgång.

2.        Årsredovisningen ska minst innehålla följande:

a)        En balansräkning eller en redovisning av tillgångar och skulder.

b)        En detaljerad resultaträkning för räkenskapsåret.

c)        En verksamhetsberättelse för räkenskapsåret.

ca)      De upplysningar som anges i artikel 20, ifall dessa uppgifter har ändrats under det räkenskapsår som redovisningen omfattar.

cb)      Ersättningsbelopp, uppdelade på fasta och variabla ersättningar, som AIF-förvaltaren och, i förekommande fall AIF-fonden, har betalat ut.

3.        Uppgifterna om räkenskaperna i årsredovisningen ska utarbetas i enlighet med de räkenskapsstandarder eller räkenskapsprinciper som krävs av tillämpliga fondbestämmelser eller bolagsordningar för AIF-fonden och revideras av en eller flera personer med lagstadgad behörighet att utföra revision i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning[20] ▌. Revisionsberättelsen, med eventuella förbehåll, ska i sin helhet återges i årsredovisningen.

4.        Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c för att ytterligare specificera årsredovisningens innehåll och format. Dessa akter ska vara lämpliga och proportionerliga och anpassade till den typ av AIF-förvaltare som de avser och till den AIF-fond som rapporten avser.

▌

Artikel 20Information till investerare

1.        AIF-förvaltare ska se till att investerarna får följande information innan de investerar i en AIF-fond, och att informationen regelbundet uppdateras:

a)        Regelbundna beskrivningar av AIF-fondens placeringsstrategi och mål, den typ av tillgångar som den kan placera i och de tekniker den kan använda samt av alla risker som är förenade med investeringen, eventuell återanvändning av tillgångar och överföringsmetoder och, i tillämpliga fall, förvaringsmetoder, eventuella tillämpliga restriktioner för placeringarna, de förutsättningar under vilka AIF-fonden kan utnyttja hävstång, tillåtna slag av och källor till hävstångseffekter, den högsta grad av hävstång och de risker som är förenade därmed, de eventuella restriktioner som gäller för utnyttjande av hävstång samt den totala storleken på hävstången.

aa)      Information om var de underliggande fonderna är etablerade, när sådana AIF-fonder är fond-i-fonder.

ab)      Information om var masterfonden är etablerad.

b)        En beskrivning av de former under vilka AIF-fonden kan ändra sin strategi och/eller policy för placeringarna.

c)        En beskrivning av de rättsliga följderna av det avtalsförhållande som inletts i investeringssyfte, inbegripet uppgifter om jurisdiktion, tillämplig lag och eventuella rättsliga instrument som reglerar erkännande och verkställande av domar inom det territorium där fonden är etablerad.

d)        Identitetsuppgifter för AIF-fondens förvaringsinstitut, värderingsorgan, revisor och eventuella andra tjänsteleverantörer med beskrivning av deras uppgifter och av investerarnas rättigheter i händelse av brister i utförandet av de tjänster de ansvarar för.

e)        En beskrivning av eventuella förvaltnings- eller värderingsfunktioner eller förvaringsuppgifter som delegerats och identitetsuppgifter för den tredje part till vilken funktionerna eller uppgifterna i fråga har delegerats, inklusive AIF-fondens underdepåhållare och prime brokers, en beskrivning av deras uppgifter och ansvar och av kvarstående risker som investerare kan utsättas för under extrema omständigheter till följd av oförutsägbara händelser som ligger utanför förvaringsinstitutets och AIF-förvaltarens kontroll.

f)         En beskrivning av AIF-fondens värderingsrutiner och i tillämpliga fall av dess prissättningsmodeller för värdering av tillgångarna (CAPM), inbegripet de metoder som används för prissättning av svårvärderade tillgångar.

g)        En beskrivning av AIF-fondens hantering av likviditetsrisker, inbegripet rätten till inlösen, under såväl normala som exceptionella omständigheter, gällande ordning för investerarnas inlösen av tillgångar samt AIF-förvaltarens ordning för att garantera att investerarna behandlas rättvist.

h)        En beskrivning av alla avgifter och andra kostnader och av det maximala belopp av dessa som investerarna står för direkt eller indirekt.

i)         I samtliga fall då någon investerare ges förmånsbehandling eller rätt att få förmånsbehandling: identitetsuppgifter för denna investerare och en beskrivning av förmånsbehandlingen i fråga samt information om huruvida det finns någon koppling mellan AIF-förvaltaren och den berörda investeraren.

j)         Den senaste årsredovisningen.

ja)       En beskrivning av AIF-fondens tidigare resultat, från dess bildande till den senaste bedömningen.

jb)       Information om korrelationen mellan den tillämpade investeringsmetoden och traditionella investeringsstrategier (såsom aktier eller obligationer).

jc)       Information om eventuella ändringar av det ansvarssystem som fastställs i artikel 17.5 till följd av överenskommelser i avtal mellan AIF-förvaltaren och förvaringsinstitutet.

jd)       En detaljerad beskrivning av källan till, löptiden för och summan av de medel som AIF-fonden byggt upp, inklusive den del som direkt eller indirekt tillhandahållits av den AIF-förvaltare som förvaltar AIF-fonden och dess representanter, styrelseledamöter och anställda.

2.        AIF-förvaltare ska för varje AIF-fond de förvaltar vid återkommande tillfällen lämna följande information till investerarna:

a)        Procentuell andel för de av AIF-fondens tillgångar för vilka särskilda ordningar gäller på grund av deras illikvida natur.

b)        Eventuella nya ordningar för AIF-fondens likviditetshantering.

c)        AIF-fondens aktuella riskprofil och de riskhanteringssystem som AIF-förvaltaren tillämpar på riskerna.

3.        Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c för att ytterligare specificera informationskraven för AIF-förvaltare och hur ofta den information som avses i punkt 2 ska lämnas. Dessa delegerade akter ska vara anpassade till den kategori av AIF-förvaltare som de ska tillämpas på.

▌

Artikel 21Skyldigheter

att rapportera till behöriga myndigheter

1.        AIF-förvaltare ska regelbundet rapportera till de behöriga myndigheterna i sina hemmedlemsstater på vilka marknader och i vilka instrument de huvudsakligen bedriver handel för var och en av de AIF-fonder de förvaltar.

De ska lämna ▌information om de huvudsakliga instrument som de handlar med, de marknader där de är medlemmar eller bedriver aktiv handel och om de huvudsakliga exponeringarna största koncentrationerna av dessa för var och en av de AIF-fonder som de förvaltar.

2.        AIF-förvaltare ska för var och en av de AIF-fonder som de förvaltar vid återkommande tillfällen lämna följande information till de behöriga myndigheterna i sina hemmedlemsstater:

a)        Procentuell andel för de av AIF-fondens tillgångar för vilka särskilda ordningar gäller på grund av deras illikvida natur.

b)        Eventuella nya ordningar för AIF-fondens likviditetshantering.

c)        AIF-fondens faktiska riskprofil och de riskhanteringssystem som AIF-förvaltaren tillämpar på riskerna.

ca)      Den samlade nivån på hävstången i varje AIF-fond som AIF-färvaltaren förvaltar med uppdelning på hävstång genom lån av kontanter eller värdepapper och hävstång som härrör från finansiella derivat samt, om detta är känt, andelen tillgångar som återanvänts i hävstångskonstruktionen. Denna information ska även innehålla identitetsuppgifter för de fem mest betydande långivarna av pengar eller värdepapper för varje AIF-fond som AIF-förvaltaren förvaltar och uppgift om storleken på den hävstång som härrör från var och en av dessa för var och en av de AIF-fonder AIF-förvaltaren förvaltar.

d)        De huvudsakliga kategorier av tillgångar som AIF-fonden har placeringar i.

e)        I tillämpliga fall, utnyttjande av blankning under rapporteringsperioden.

ea)      Strukturen på avgifterna och de belopp som utbetalats till AIF-förvaltaren.

eb)      AIF-fondens resultat, inklusive en värdering av tillgångarna.

2a.      I enlighet med proportionalitetsprincipen får de behöriga myndigheterna begära ytterligare information från AIF-förvaltare som de bedömer kan utgöra en systemrisk.

2b.      Under exceptionella omständigheter och när detta krävs för att säkerställa det finansiella systemets stabilitet och integritet eller för att främja långsiktig hållbar tillväxt får Esma införa ytterligare rapporteringskrav.

3.        AIF-förvaltare ska för var och en av de AIF-fonder som de förvaltar överlämna följande handlingar till de behöriga myndigheterna i sina hemmedlemsstater:

a)        Årsredovisningar för varje räkenskapsår för varje AIF-fond de förvaltar senast inom fyra månader från utgången av den period till vilken årsredovisningen hänför sig eller, i de fall då uppgifter från tredje part krävs (såsom revisionen av AIF-fondens underliggande investeringar), senast sex månader efter denna periods utgång.

b)        En detaljerad förteckning över alla AIF-fonder de förvaltar vid utgången av varje kvartal.

3a.      De behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten ska vidarebefordra all relevant information som krävs för övervakning av systemrisker till ESRB och Esma, inklusive en sammanställning av all information som avses i punkterna 2 och 3.

4.        Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c för att ytterligare precisera de rapporteringsskyldigheter som avses i punkterna 1, 2 och 3 samt hur ofta rapporteringen ska ske.

▌

Kapitel V

Skyldigheter vid förvaltning av särskilda slag av AIF-fonder

AVSNITT 1: SKYLDIGHETER VID FÖRVALTNING AV AIF-FONDER MED HÄVSTÅNG

Artikel 22

Tillämpningsområde

Detta avsnitt ska endast tillämpas på AIF-förvaltare som förvaltar en eller flera AIF-fonder som ▌utnyttjar hävstång.

▌

Artikel 23

Information till investerare

AIF-förvaltare som förvaltar AIF-fonder som ▌utnyttjar hävstång ska för varje sådan AIF-fond

a)        informera investerarna om den högsta grad av hävstång som de får utnyttja för de enskilda AIF-fonderna samt om eventuella rättigheter att återanvända säkerheter eller andra garantier som lämnats enligt hävstångsordningen, och

b)        en gång per kvartal informera investerarna om det totala beloppet för den hävstång som utnyttjats av varje AIF-fond under föregående kvartal.

Artikel 24

Rapportering till behöriga myndigheter

▌        AIF-förvaltare som förvaltar en eller flera AIF-fonder som ▌utnyttjar hävstång ska regelbundet lämna uppgift till de behöriga myndigheterna i sina hemmedlemsstater om den samlade nivån på hävstången i varje AIF-fond som de förvaltar med uppdelning på hävstång genom lån av kontanter eller värdepapper och hävstång som härrör från finansiella derivat.

AIF-förvaltarna ska även lämna identitetsuppgifter lämnas för de fem mest betydande utlånarna av penningmedel eller värdepapper för varje AIF-fond som de förvaltar och uppgift om beloppen för den hävstång de tagit emot från var och en av dessa för var och en av de AIF-fonder de förvaltar.

▌

Artikel 25

Behöriga myndigheters utnyttjande av information, samarbete mellan tillsynsmyndigheter och begränsningar av utnyttjandet av hävstång

1.        Medlemsstaterna ska se till att hemmedlemsstatens behöriga myndigheter använder den information som ska rapporteras enligt artikel 24 för att fastställa i vilken omfattning utnyttjandet av hävstång bidrar till att bygga upp risker för det finansiella systemets funktion eller för störningar på marknaderna eller risker för ekonomins långsiktiga tillväxt.

2.        Hemmedlemsstaterna ska se till att all information som tas emot enligt artikel 23 sammanställs för alla AIF-förvaltare som står under deras tillsyn och görs tillgänglig för övriga behöriga myndigheter och Esma genom förfarandet i artikel 46 ▌. De ska utan dröjsmål också lämna information genom detta förfarande, och bilateralt till andra direkt berörda medlemsstater, om en AIF-förvaltare under deras ansvar skulle kunna utgöra en betydande potentiell källa till motpartsrisk för ett kreditinstitut eller något annat institut av betydelse för det finansiella systemets funktion i andra medlemsstater.

2a.      Medlemsstaterna ska se till att AIF-förvaltare fastställer tröskelvärden för utnyttjandet av hävstång för varje AIF-fond som de förvaltar, med beaktande av bl.a. följande:

a)        Kategori av AIF-fond.

b)        Fondens strategi.

c)        Källorna till hävstången.

d)        Varje annan koppling eller relevant förhållande till andra institut inom finanstjänstesektorn som kan utgöra en systemrisk.

e)        Behovet av att begränsa exponeringen mot varje motpart.

f)         Den säkerhet som finns för hävstången.

g)        Omfattning av eventuell bristande balans mellan tillgångar och skulder.

h)        Omfattning, art och utsträckning av AIF-förvaltarens verksamhet på de berörda marknaderna.

2b.      Varje behörig myndighet ska se till att AIF-förvaltarnas begränsningar för hävstång är rimliga och att AIF-förvaltarna alltid följer de hävstångsbegränsningar som de har fastställt. Varje behörig myndighet ska regelbundet ge Esma den information som den har fått i enlighet med artikel 24. Mot bakgrund av denna information och efter att ha beaktat råden från ESRB får Esma besluta att den hävstång som utnyttjas av en AIF-förvaltare eller en grupp av AIF-förvaltare innebär en väsentlig risk för det finansiella systemets stabilitet och integritet, och får specificera vilka korrigerande åtgärder som ska vidtas (inklusive hävstångsbegränsningar som denna AIF-förvaltare eller denna grupp av AIF-förvaltare kan använda). Esma ska omedelbart informera kommissionen och de berörda behöriga myndigheterna om alla sådana beslut.

Vid utvärderingen av huruvida en AIF-förvaltares hävstångsbegränsningar är rimliga ska varje medlemsstat se till att dess behöriga myndighet beaktar följande kriterier:

a)        I vilken utsträckning som sådana begränsningar inte ökar systemrisken.

b)        Motparternas exponeringar.

c)        Den troliga effekten på de marknader där den berörda AIF-förvaltaren är verksam.

d)        De begränsningar som andra medlemsstater tillämpar för liknande fondtyper.

e)        Den tillåtna hävstångens totala inflytande på ekonomin.

f)         När det gäller private equity-AIF-fonder och förvärv i enlighet med artikel 26, förhållandet mellan finansiell skuld som utnyttjats för förvärvet och ebitda (intäkter före räntor, skatter, avskrivningar och amorteringar).

Esma ska anta riktlinjer för minimikrav, som de behöriga myndigheterna måste följa när de utvärderar sådana kriterier.

2c.      Om Esma fattar ett beslut enligt punkt 2b ska den behöriga myndigheten i den hemmedlemsstat där en AIF-förvaltare har blivit föremål för ett sådant beslut, genomföra Esmas beslut.

3.        För att säkerställa det finansiella systemets stabilitet och integritet och främja långsiktig hållbar ekonomisk tillväxt ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c som fastställer enligt vilka parametrar som Esma får fatta ett beslut enligt punkt 2b.

4.        ▌Åtgärder som vidtas av Esma och hemmedlemsstaternas behöriga myndigheter enligt denna artikel ska vara av tillfällig karaktär och vara förenliga med de delegerade akter som kommissionen antar enligt punkt 3.

Avsnitt 2: SKYLDIGHETER VID FÖRVALTNING AV AIF-FONDER SOM FÖRVÄRVAR ETT BETYDANDE EKONOMISKT INTRESSE ELLER KONTROLLERANDE INFLYTANDE I FÖRETAG

Artikel 26Tillämpningsområde

1.        Detta avsnitt ska tillämpas på följande:

a)        AIF-förvaltare som förvaltar en eller flera AIF-fonder som, enskilt eller i förening, förvärvar ett kontrollerande inflytande, genom att t.ex. förvärva 10 procent, 20 procent, 30 procent eller 50 procent eller mer av rösträtterna, över en emittent eller ett ej börsnoterat företag som är etablerat inom unionen.

b)        AIF-förvaltare som har ingått avtal med en eller flera andra AIF-förvaltare som skulle göra det möjligt för AIF-fonder som förvaltas av dessa AIF-förvaltare att förvärva ett kontrollerande inflytande, genom att t.ex. förvärva 10 procent, 20 procent, 30 procent eller 50 procent eller mer av rösträtterna, över emittenten eller det ej börsnoterade företaget.

1a.      Ej börsnoterade företag som kontrolleras av AIF-förvaltare ska följa relevant EU-bolagslagstiftning och nationell bolagslagstiftning avseende krav på offentliggörande.

2.        Detta avsnitt ska inte tillämpas då ▌det ej börsnoterade företaget i fråga, inbegripet anknutna företag, sysselsätter färre än 50 personer ▌.

3.        Detta avsnitt ska tillämpas i enlighet med artikel 6 i direktiv 2002/14/EG.

Artikel 27Anmälan om förvärv av

betydande inflytande i ej börsnoterade företag

1.        Medlemsstaterna ska säkerställa att AIF-förvaltare som är i stånd att utöva ett kontrollerande inflytande över ett ej börsnoterat företag anmäler de uppgifter som anges i punkt 2 till det ej börsnoterade företaget och alla övriga aktieägare.

Medlemsstaterna ska säkerställa att när en AIF-förvaltare enskilt eller tillsammans med en annan AIF-förvaltare, genom en eller flera AIF-fonder som den förvaltar, förvärvar 10 procent, 20 procent, 30 procent eller 50 procent av rösträtterna i en emittent eller ett ej börsnoterat företag, denne anmäler de uppgifter som anges i punkt 2 till emittenten eller det ej börsnoterade företaget i förekommande fall, och till dess arbetstagarrepresentanter eller, om inga sådana representanter finns, direkt till arbetstagarna själva samt till behörig myndighet i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat och behörig myndighet i den medlemsstat där emittenten eller det ej börsnoterade företaget är etablerat.

Denna anmälan ska göras snarast möjligt, dock inte senare än efter fem arbetsdagar, varav den första ska vara den dag då AIF-förvaltaren uppnådde det relevanta tröskelvärdet.

2.        Den anmälan som krävs enligt punkt 1 ska innehålla följande upplysningar:

a)        Rösträtternas fördelning efter transaktionen.

b)        De förhållanden genom vilka det relevanta tröskelvärdet uppnåddes, inbegripet fullständiga identitetsuppgifter för de olika berörda AIF-förvaltarna, AIF-fonderna och aktieägarna och personer som agerar tillsammans med dem, varje fysisk eller juridisk person som är bemyndigad att utöva rösträtten å deras vägnar och, i tillämpliga fall, den kedja av företag som i praktiken innehar rösträtten.

c)        Datum då det relevanta tröskelvärdet nåddes eller överskreds.

Artikel 27a

Kapitalkrav i målföretag

För att undvika eventuell utförsäljning av tillgångar ska nettotillgångarna hos ett målföretag som kontrolleras av en AIF-fond uppfylla kapitaltäckningssystemets bestämmelser i det andra bolagsrättsdirektivet.

Artikel 28Information vid förvärv av kontrollerande inflytande i emittenter eller ej börsnoterade företag

1.        Utöver vad som anges i artikel 27 ska medlemsstaterna säkerställa att AIF-förvaltare som, enskilt eller tillsammans med en annan AIF-förvaltare, förvärvar kontrollerande inflytande över en emittent eller ett ej börsnoterat företag, med undantag av slutna fonder, så snart som möjligt anmäler den information som anges i andra och tredje styckena till den behöriga myndigheten för AIF-förvaltaren och den behöriga myndigheten i den medlemsstat där emittenten eller det ej börsnoterade företaget är etablerat, till emittenten, det ej börsnoterade företaget, deras respektive aktieägare och arbetstagarrepresentanter eller, om inga sådana representanter finns, direkt till arbetstagarna själva.

När det gäller emittenter ska AIF-förvaltare tillhandahålla den berörda emittenten, dess aktieägare och arbetstagarrepresentanter de uppgifter som avses i artikel 6.3 i direktiv-2004/25/EG.

När det gäller emittenter och ej börsnoterade företag ska AIF-förvaltare tillhandahålla följande information:

a)        De väsentliga avvecklingar av tillgångar som planeras.

b)        Den policy som tillämpas för att förebygga och hantera intressekonflikter, särskilt mellan AIF-förvaltare och emittenter.

c)        Den policy som tillämpas för emittentens externa och interna kommunikation, särskilt till de anställda.

▌

d)        Identiteten hos den AIF-förvaltare som enskilt eller genom avtal med andra AIF-förvaltare har uppnått ett kontrollerande inflytande.

▌

f)         Den policy som tillämpas för att förebygga och hantera intressekonflikter, särskilt mellan AIF-förvaltaren och det ej börsnoterade företaget.

g)        Den person eller de personer som har rätt att ingå rättsligt bindande avtal avseende affärsstrategin och anställningspolicyn.

▌2a.   När en AIF-förvaltare, enskilt eller tillsammans med en annan AIF-förvaltare, har uppnått möjligheten att utöva kontrollerande inflytande ska målföretaget i god tid ge uttömmande information om förvärvet till sina arbetstagarrepresentanter eller, om inga sådana representanter finns, arbetstagarna själva, genom att lägga fram all sådan relevant dokumentation som avses i artikel 9.5 i direktiv 2004/25/EG, om och i den omfattning detta kan ske utan att genomförandet av verksamheten äventyras.

Artikel 29

Särskilda bestämmelser för årsredovisningen för AIF-fonder som utövar ett kontrollerande inflytande i emittenter eller ej börsnoterade företag

1.        Medlemsstaterna ska se till att AIF-förvaltare i den årsredovisning som föreskrivs i artikel 19 för varje AIF-fond som de förvaltar inför de ytterligare upplysningar som anges i punkt 2 i denna artikel.

2.        Följande ytterligare upplysningar ska införas i AIF-fondens årsredovisning för varje emittent eller ej börsnoterat företaget som AIF-fonden har ett kontrollerande inflytande i:

a)        I fråga om den ▌finansiella utvecklingen: kapitalstruktur, inklusive redovisning av intäkter och avkastning per affärssegment, uttalande om hur företagets ▌finanser utvecklats och en bedömning av den fortsatta utvecklingen av dessa, en rapport om väsentliga händelser under räkenskapsåret samt satsningar inom forskning och utveckling.

b)        I fråga om finansiella och andra risker: minst de finansiella risker som är förenade med kapitalstrukturen.

c)        I fråga om personal: omsättning, upphöranden av anställning, rekrytering, ersättningspolicy och andra anställningsvillkor.

d)        Uttalande om väsentliga avvecklingar av tillgångar.

da)      Miljöpolicy.

db)      Ersättningspaket till ledningen.

dc)      Vid försäljning: försäljningspriset och vinstens storlek.

dd)      Väsentliga ändringar i fråga om placeringen av emittentens eller det onoterade bolagets verksamheter, efter att förändringen har ägt rum.

2a. Dessutom ska AIF-fonders årsredovisningar för varje emittent i vilken en AIF-förvaltare utövar ett kontrollerande inflytande enligt artikel 28, ange

a)        hur förvaltnings-, lednings- och kontrollorganen och deras kommittéer är sammansatta och hur de fungerar,

b)        detaljerad information om de innehavare av värdepapper med särskilda kontrollrättigheter samt en beskrivning av dessa rättigheter,

c)        huruvida aktierna är registrerade aktier eller innehavaraktier, när den nationella lagstiftningen tillåter båda formerna, och bestämmelser om hur aktierna omvandlas från den ena formen till den andra, såvida inte förfarandet är reglerat i lag eller annan författning,

d)        hur stor del av det tecknade kapitalet som är betalat då bolaget bildas eller då det får tillstånd att börja sin verksamhet,

3.        AIF-förvaltare ska för varje AIF-fond som de förvaltar och beträffande vilken de omfattas av detta avsnitt ge information enligt punkt 2 till alla arbetstagarrepresentanter i det berörda företaget som avses i artikel 26.1, till den behöriga myndigheten i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat och den behöriga myndigheten i den medlemsstat där emittenten eller det ej börsnoterade företaget är etablerat, inom den tidsfrist som anges i artikel 19.1.

▌

Artikel 30Särskilda bestämmelser för företag vilkas aktier inte längre är upptagna till handel på en reglerad marknad

Om, efter det att ett kontrollerande inflytande över en emittent har förvärvats eller ett betydande inflytande säkerställts, denna emittents aktier inte längre är upptagna till handel på en reglerad marknad, ska emittenten trots detta under ett år från och med dagen för avlägsnandet från den reglerade marknaden fortsätta att uppfylla sina förpliktelser enligt direktiv 2004/109/EG.

Kapitel VI

AIF-förvaltares tillhandahållande av förvaltnings- och marknadsföringstjänster

Artikel 31Marknadsföring av aktier eller andelar i AIF-fonder i hemmedlemsstaten

1.        Auktoriserade AIF-förvaltare får marknadsföra aktier eller andelar i AIF-fonder till professionella investerare i hemmedlemsstaten så snart som villkoren i denna artikel är uppfyllda.

2.        AIF-förvaltare ska överlämna en anmälan till de behöriga myndigheterna i sina hemmedlemsstater för varje AIF-fond som de avser att marknadsföra.

Anmälan ska innehålla följande:

a)        Identitetsuppgifter för de AIF-fonder de avser att marknadsföra och uppgift om var dessa är etablerade.

b)        Fondbestämmelser eller bolagsordning.

ba)      Uppgift om vilket som är AIF-fondens förvaringsinstitut.

c)        Beskrivning av eller information om AIF-fonden som är tillgänglig för investerarna.

d)        Information om de åtgärder som fastställts för att förhindra att andelar eller aktier i AIF-fonden i fråga marknadsförs till icke-professionella investerare, också i de fall då AIF-förvaltare utnyttjar oberoende enheter för att tillhandahålla investeringstjänster beträffande sina AIF-fonder.3.

3.        Senast tjugo arbetsdagar efter det att de tagit emot en fullständig anmälan enligt punkt 2 ska hemmedlemsstatens behöriga myndigheter underrätta AIF-förvaltarna om huruvida de får inleda marknadsföringen av den AIF-fond som angetts i den anmälan som avses i punkt 2.

I enlighet med de delegerade akter som avses i tredje stycket får de behöriga myndigheterna föreskriva restriktioner eller särskilda villkor för marknadsföringen av AIF-fonder enligt denna artikel.

Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c för att specificera vilka slag av restriktioner eller särskilda villkor som får föreskrivas för marknadsföring av AIF-fonder enligt andra stycket i denna punkt. ▌

4.        Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 32.1 ska medlemsstaterna säkerställa att AIF-fonder som förvaltas av AIF-förvaltare endast marknadsförs till professionella investerare.

5.        Med förbehåll för kapitel VII ska denna artikel tillämpas oavsett om AIF-fonden är etablerad inom unionen eller i ett tredjeland.

Artikel 32Möjlighet för medlemsstaterna att tillåta marknadsföring av AIF-fonder

1.        Medlemsstaterna får tillåta marknadsföring av AIF-fonder till icke-professionella investerare inom sina territorier.

De får därvid införa ytterligare krav för AIF-förvaltare eller AIF-fonder. Esma ska utfärda riktlinjer i detta syfte.

1a.      Medlemsstaterna får inte tillåta marknadsföring av AIF-fonder till icke-professionella investerare på sitt territorium när sådana fonder investerat mer än 30 procent i andra AIF-fonder som inte kan utnyttja det europeiska marknadsföringstillståndet.

2.        Medlemsstater som tillåter marknadsföring av AIF-fonder till icke-professionella investerare inom sina territorier ska inom ett år från den dag som avses i artikel 54.1 underrätta kommissionen och Esma om

a)        vilka slag av AIF-fonder som AIF-förvaltare får marknadsföra till icke-professionella investerare inom deras territorier, och

b)        eventuella ytterligare krav som medlemsstaten i fråga inför för marknadsföring av AIF-fonder till icke-professionella investerare inom sitt territorium i enlighet med de riktlinjer från Esma som nämns i punkt 1.

Medlemsstaterna ska också underrätta kommissionen och Esma om alla ändringar som därefter görs av vad som anmälts enligt första stycket.

Artikel 33Villkor för marknadsföring i andra medlemsstater

1.        Auktoriserade AIF-förvaltare som avser att till professionella investerare marknadsföra andelar eller aktier i AIF-fonder som de förvaltar i en annan medlemsstat ska till de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat överlämna följande handlingar:

a)        En notifieringsskrivelse med en verksamhetsplan med identitetsuppgifter för de AIF-fonder de avser att marknadsföra och uppgift om var dessa är etablerade.

b)        Fondbestämmelser eller bolagsordning.

ba)      Uppgift om vilket som är AIF-fondens förvaringsinstitut.

c)        Beskrivning av eller information om AIF-fonden som är tillgänglig för investerarna.

d)        Uppgift om i vilken medlemsstat de avser att marknadsföra andelar eller aktier i AIF-fonder som de förvaltar till professionella investerare.

e)        De åtgärder som vidtagits för marknadsföringen av AIF-fonder och, i tillämpliga fall, information om de åtgärder som fastställts för att förhindra att andelar eller aktier i en viss AIF-fond marknadsförs till icke-professionella investerare.

2.        Senast tjugo arbetsdagar efter det att de tagit emot fullständiga handlingar ska hemmedlemsstatens behöriga myndigheter överlämna all den information som avses i punkt 1 till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där AIF-fonden ska marknadsföras. De ska bifoga ett intyg om att AIF-förvaltaren i fråga är auktoriserad.

3.        Efter att ha vidarebefordrat handlingarna ska de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten utan dröjsmål notifiera AIF-förvaltaren om att så har skett. AIF-förvaltaren får börja marknadsföra AIF-fonden i värdmedlemsstaten från och med dagen för denna notifiering.

4.        På de åtgärder som avses i punkt 1 e ska värdmedlemsstatens lagstiftning och tillsyn tillämpas.

5.        Medlemsstaterna ska se till att notifieringsskrivelsen enligt punkt 1 och intyget enligt punkt 2 är avfattade på ett språk som är brukligt i internationella finanskretsar.

Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga myndigheter godkänner att de handlingar som avses i punkt 2 överförs och arkiveras på elektronisk väg.

6.        AIF-förvaltaren ska skriftligt meddela de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten varje ändring av någon av de uppgifter som meddelats i enlighet med punkt 2 senast en månad innan ändringen genomförs.

De behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten ska utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten om sådana ändringar.

7.        Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c för att specificera följande:

a)        Form och innehåll i en mall för notifieringsskrivelse.

b)        Form och innehåll i en mall för intyg.

8.        Med förbehåll för kapitel VII ska denna artikel tillämpas oavsett om AIF-fonden är etablerad inom unionen eller i ett tredjeland.

Artikel 34

Villkor för att tillhandahålla förvaltningstjänster i en annan medlemsstat

1.        Medlemsstaterna ska säkerställa att auktoriserade AIF-förvaltare får tillhandahålla förvaltningstjänster beträffande AIF-fonder som är etablerade i andra medlemsstater, antingen direkt eller genom upprättande av en filial, förutsatt att AIF-förvaltarnas auktorisation avser den aktuella kategorin av AIF-fonder.

2.        Alla AIF-förvaltare som för första gången avser att tillhandahålla förvaltningstjänster för AIF-fonder som är etablerade i en annan medlemsstat ska meddela följande information till de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat:

a)        Den medlemsstat där de avser att direkt tillhandahålla förvaltningstjänster eller upprätta en filial.

b)        En verksamhetsplan som bland annat innehåller uppgift om de tjänster de avser att utföra och om identiteten hos de AIF-fonder de avser att förvalta.

3.        Om AIF-förvaltare avser att upprätta en filial ska de, utöver den dokumentation som anges i punkt 2, lämna uppgift om följande:

a)        Filialens organisatoriska struktur.

b)        En adress i hemmedlemsstaten där handlingar ska finnas tillgängliga.

c)        Namnen på de personer som ansvarar för ledningen av filialens verksamhet.

4.        Inom en månad efter det att de tagit emot fullständiga handlingar ska hemmedlemsstatens behöriga myndigheter överlämna all den information som avses i punkt 2 och, i tillämpliga fall, i punkt 3 till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där förvaltningstjänsterna ska tillhandahållas samt ett intyg om att de auktoriserat AIF-förvaltaren i fråga. De ska omedelbart notifiera AIF-förvaltaren om överlämnandet.

Efter att ha tagit emot denna notifiering får AIF-förvaltaren börja tillhandahålla tjänster i värdmedlemsstaten.

5.        Värdmedlemsstaten får inte ålägga den berörda AIF-förvaltaren några ytterligare krav i fråga om förhållanden som omfattas av detta direktiv.

6.        AIF-förvaltaren ska skriftligt meddela de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten varje ändring av någon av de uppgifter som meddelats i enlighet med punkt 2 och, i tillämpliga fall, punkt 3 senast en månad innan ändringen genomförs.

Den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten ska underrätta den behöriga myndigheten i värdmedlemsstaten om sådana ändringar.

6a.      De behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat ska vara ansvariga för att övervaka att AIF-förvaltarens arrangemang och organisation är tillfredställande så att AIF- förvaltaren kan fullgöra de skyldigheter och följa de regler som avser bildande och drift av alla de AIF-fonder som denne förvaltar.

De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där förvaltningstjänsterna ska tillhandahållas ska vara ansvariga för tillsynen av att AIF-förvaltaren följer den medlemsstatens bestämmelser om bildande och drift av AIF-fonder, inklusive marknadsföringsarrangemang.

För att komma till rätta med eventuella överträdelser av de bestämmelser som faller inom deras tillsynsansvar ska de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där förvaltningstjänsterna ska tillhandahålls kunna förlita sig på samarbete med de behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat. Om det krävs, och som en sista utväg, och efter att de behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat har informerats, får de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där förvaltningstjänsterna ska tillhandahållas ingripa direkt mot AIF-förvaltaren.

Kapitel VIISärskilda bestämmelser avseende tredjeländer

Artikel 35Villkor för marknadsföring inom

unionen av AIF-fonder som är etablerade i ett tredjeland

1.        AIF-förvaltare som är auktoriserade i unionen eller, enligt punkt 2, AIF-förvaltare som är etablerade i ett tredjeland får endast marknadsföra aktier eller andelar i en AIF-fond som är etablerad i unionen om följande villkor är uppfyllda:

a)        Det finns ett samarbetsavtal mellan de behöriga myndigheterna i denna medlemsstat och AIF-fondens tillsynsmyndighet som säkerställer ett effektivt utbyte av all information av betydelse för övervakningen av de eventuella följderna av AIF-fondens verksamhet.

b)        Tredjelandet har varit föremål för ett beslut från kommissionen, i vilket det fastställs att normerna för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism uppfyller Internationella finansiella aktionsgruppens krav samt har samma verkan som kraven i direktiv 2005/60/EG.

c)        Tredjelandet har undertecknat ett avtal med den medlemsstat där det ansöker om tillstånd, och med varje annan medlemsstat där dessa aktier eller andelar ska marknadsföras, som fullt ut uppfyller normerna i artikel 26 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet och säkerställer ett effektivt informationsutbyte i skatteärenden.

d)        Tredjelandet har varit föremål för ett beslut från kommissionen, i vilket det fastställs att det ger AIF-förvaltare från unionen effektivt marknadstillträde som är jämförbart med det som unionen ger AIF-förvaltare från detta tredjeland.

2.        En AIF-förvaltare som är etablerad i ett tredjeland får marknadsföra aktier eller andelar i en AIF-fond som är etablerad i ett tredjeland i enlighet med denna artikel, endast om denne följer bestämmelserna i artikel 39a.

2a.      Utan att det påverkar andra tillämpliga bestämmelser om penningtvätt, ska rapporter om misstänkta transaktioner i enlighet med direktiv 2005/60/EG i samband med direkta eller indirekta investeringar i AIF-fonder som är etablerade i tredjeländer, gjorda av investerare som har sin hemvist i unionen, upprättas i den medlemsstat där denne investerare har sin hemvist.

3.        Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c för att fastställa

a)        allmänna kriterier för att utvärdera huruvida de normer som nämns i punkt 1 för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism uppfyller Internationella finansiella aktionsgruppens krav samt har samma verkan som kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG,

b)        allmänna kriterier för bedömningen av huruvida tredjeländer ger AIF-förvaltare från unionen effektivt marknadstillträde som är jämförbart med det som unionen ger AIF-förvaltare från samma tredjeländer.  Utifrån de kriterier som anges i punkt 3 ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c, där det fastställs

a)        att tredjelandets normer för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism uppfyller Internationella finansiella aktionsgruppens krav samt har samma verkan som kraven i direktiv 2005/60/EG,

b)        att tredjelandet ger AIF-förvaltare från unionen effektivt marknadstillträde som är minst jämförbart med det som unionen ger AIF-förvaltare från samma tredjeland.

Artikel 35a

Villkor för investering i AIF-fonder som är etablerade i ett tredjeland

1.        En professionell investerare som är etablerad i unionen får investera i aktier eller andelar i en AIF-fond som är etablerad i ett tredjeland endast om villkoren i artikel 35 uppfylls i förhållande till detta tredjeland.

2.        En professionell investerare som är etablerad i unionen får investera i aktier eller andelar i en AIF-fond som är etablerad i ett tredjeland endast om villkoren i artikel 35 uppfylls i förhållande till detta tredjeland.

Alla bestämmelser om åtgärder och sanktioner som fastställs i enlighet med artikel 43 ska tillämpas på investerare som överträder dessa bestämmelser.

3.        Kommissionen ska efter samråd med Esma utvärdera vilka tredjeländer som uppfyller villkoren i punkt 1.

Artikel 36AIF-förvaltares delegering av administrativa uppgifter till enheter som är etablerade i ett tredjeland

Medlemsstaterna får ▌ tillåta att AIF-förvaltare delegerar administrationstjänster till enheter som är etablerade i ett tredjeland endast om samtliga följande villkor är uppfyllda:

-a)       Tillgångarna i fråga finns i ett tredjeland.

a)        Kraven i artikel 18 är uppfyllda.

b)        Enheten har auktorisation för att tillhandahålla administrationstjänster eller är registrerad i det tredjeland där den är etablerad och omfattas av stabilitetstillsyn.

c)        Det föreligger ett tillfredsställande samarbetsavtal mellan AIF-förvaltarens behöriga myndighet och enhetens tillsynsmyndighet.

Artikel 37Värderingsorgan som är etablerade i tredjeländer

1.        Medlemsstaterna får ▌tillåta att AIF-förvaltare utser värderingsorgan som är etablerade i ett tredjeland endast om samtliga följande villkor är uppfyllda:

-a)       Tillgångarna i fråga finns i ett tredjeland.

a)        Kraven i artikel 16 är uppfyllda.

b)        Tredjelandet omfattas av ett beslut enligt punkt 3 där det anges att de redovisningsstandarder och redovisningsregler som tillämpas av värderingsorgan som är etablerade inom landets territorium är likvärdiga med dem som är tillämpliga inom unionen.

2.        Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c för att specificera kriterierna för bedömning av den likvärdighet hos tredjeländers redovisningsstandarder och redovisningsregler som avses i punkt 1 b.

▌

3.        Med stöd av de kriterier som avses i punkt 2 ska kommissionen anta delegerade akter enligt artiklarna 49a, 49b och 49c i vilka det fastställs att redovisningsstandarder och redovisningsregler i ett tredjelands lagstiftning är likvärdiga med dem som tillämpas inom unionen.

Kommissionen ska se till att dessa akter träder i kraft senast ... [21].

▌

Artikel 39a

AIF-förvaltare som är etablerade i tredjeländer

1.        Medlemsstaterna ska se till att AIF-förvaltare som är etablerade i ett tredjeland får marknadsföra aktier eller andelar i de AIF-fonder som de förvaltar till professionella investerare inom deras territorier när samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)        Villkoren i artikel 35 uppfylls i förhållande till det tredjeland där AIF-förvaltaren är etablerad.

b)        AIF-förvaltaren kommer överens med Esma om att följa detta direktiv, med de anpassningar som krävs med tanke på att AIF-förvaltaren är etablerad i tredjelandet.

c)        Det finns ett avtal mellan Esma och den behöriga myndigheten i tredjelandet, i enlighet med punkt 3.

d)        Om AIF-förvaltaren vill marknadsföra aktier eller andelar i en AIF-fond som är etablerad i ett annat tredjeland måste villkoren i artikel 35 vara uppfyllda även i relation till det tredjeland där denna AIF-fond är etablerad.

2.        Medlemsstaterna ska se till att AIF-förvaltare som är etablerade i ett tredjeland får tillhandahålla förvaltningstjänster inom deras territorier när samtliga följande villkor är uppfyllda:

a)        Villkoren i artikel 35 uppfylls i förhållande till det tredjeland där AIF-förvaltaren är etablerad.

b)        AIF-förvaltaren kommer överens med Esma om att följa detta direktiv, med de anpassningar som krävs med tanke på att AIF-förvaltaren är etablerad i tredjelandet.

c)        Det finns ett avtal mellan Esma och den behöriga myndigheten i tredjelandet, i enlighet med punkt 3.

3.        Det avtal som nämns i punkterna 1 och 2 ska omfatta

a)        en delegering från Esma till den behöriga myndigheten i tredjelandet av den behörighet som Esma har enligt detta direktiv i förhållande till AIF-förvaltare,

b)        en utfästelse från den behöriga myndigheten i tredjelandet att utöva Esmas behörighet i förhållande till AIF-förvaltare, och

c)        en utfästelse från AIF-förvaltaren att underkasta sig domstolarna i unionen i relation till varje fall som kan uppstå mot bakgrund av detta direktiv.

4.        Esma ska registrera varje avtal enligt denna artikel, och kan annullera avtalet om AIF-förvaltaren inte följer detta direktiv eller om den behöriga myndigheten inte uppfyller sina skyldigheter. Esma ska meddela tredjelandets behöriga myndighet varje sådan annullering.

5.        Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c som närmare specificerar innehållet i det avtal som nämns i punkterna 1 och 2.

Artikel 39b

Tillämpning och översyn av avtal

Kommissionen ska anta och regelbundet se över de standarder som gäller för avtal som undertecknats med tredjeländer i enlighet med detta kapitel.

Kommissionen ska tillsammans med medlemsstaterna regelbundet se över de avtal som undertecknats med tredjeländer i enlighet med detta kapitel för att kontrollera huruvida dessa tredjeländer verkligen följer dessa avtal. Kommissionen ska för medlemsstaterna avlägga rapport om resultatet av översynen, som ska ta hänsyn till dem vid bedömningarna av huruvida auktorisationer som utfärdats eller som ska utfärdas enligt detta direktiv bör beviljas, tillfälligt upphävas eller återkallas.

Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c för att specificera det förfarande som ska följas vid antagandet och översynen av standarderna, kontrollerna av efterlevnaden och villkoren för att säkerställa ett effektivt samarbete samt konsekvenserna av rapporten om auktorisationer.

Kommissionen ska överlämna en rapport om detta till Europaparlamentet och rådet, vid behov åtföljd av förslag till en översyn av detta kapitel.

Kapitel VIIIBehöriga myndigheter

Avsnitt 1: Utseende, befogenheter och prövningsförfaranden

Artikel 40

Utseende av behöriga myndigheter

Medlemsstaterna ska utse behöriga myndigheter som ska utföra de uppgifter som föreskrivs i detta direktiv.

De behöriga myndigheterna ska vara offentliga myndigheter eller organ utsedda av offentliga myndigheter.

Varje medlemsstat ska kräva att de behöriga myndigheterna, mot bakgrund av de riktlinjer som Esma har fastställt, etablerar lämpliga metoder för övervakning av att AIF-förvaltare uppfyller sina förpliktelser enligt detta direktiv.

Om en medlemsstat utser flera behöriga myndigheter ska den underrätta kommissionen och Esma om detta och ange eventuell ansvarsfördelning.

Artikel 41

De behöriga myndigheternas befogenheter

1.        De berörda myndigheterna ska ges alla de befogenheter som de behöver för att utföra sina uppgifter. Dessa befogenheter ska utövas på något av följande sätt:

a)        Direkt.

b)        I samarbete med andra myndigheter.

c)        På myndigheternas ansvar genom delegering av uppgifter till andra organ.

d)        Genom hänskjutande till de behöriga rättsliga myndigheterna.

2.        De behöriga myndigheterna ska alltid ha möjlighet att utöva minst följande befogenheter:

a)        Tillgång till alla dokument oavsett form och rätt och att få kopior ▌.

b)        Rätt att begära upplysningar från varje person och vid behov kalla in och fråga ut personer för att inhämta upplysningar,

c)        Rätt att genomföra inspektioner på plats med eller utan föranmälan.

d)        Rätt att begära befintliga register över tele- och datatrafik.

da)      Införa tillfälligt förbud mot förvärvsverksamhet.

db)      Vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att AIF-förvaltare och förvaringsinstitut fortsätter att följa lagstiftningen på området.

dc)      Överlämna ärenden till straffrättslig behandling vid behörig domstol.

dd)      Kräva att varje form av agerande som strider mot bestämmelser som fastställts för genomförande av detta direktiv ska upphöra.

de)      Begära att tillgångar fryses eller beläggs med kvarstad.

df)       Begära att AIF-förvaltare eller förvaringsinstitut tillhandahåller uppgifter.

dg)      Begära i andelsägarnas eller allmänhetens intresse att emission, återköp eller inlösen av andelar avbryts.

dh)      Återkalla en AIF-förvaltares eller förvaringsinstituts auktorisation.

Artikel 42

Esmas behörighet

Esma ska fastställa och regelbundet se över riktlinjerna för medlemsstaternas behöriga myndigheter när det gäller utövandet av deras auktorisationsbefogenheter och när det gäller rapporteringsskyldigheterna enligt detta direktiv.

Esma ska ha nödvändiga befogenheter, inklusive de som nämns i artikel 41.2, att vidta alla åtgärder som krävs för att se till att marknaderna fungerar korrekt i händelse av att en eller flera AIF-fonders verksamheter på en marknad för finansiella instrument skulle kunna äventyra den marknadens funktion.

Artikel 43

Administrativa sanktioner

-1.       Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om tillämpliga åtgärder och sanktioner för överträdelser av de nationella bestämmelser som antas enligt detta direktiv och vidta alla åtgärder som krävs för att se till att bestämmelserna efterlevs.

1.        Utan att det påverkar förfarandena för återkallande av auktorisation eller medlemsstaternas rätt att föreskriva straffrättsliga sanktioner ska medlemsstaterna i enlighet med Esmas riktlinjer och medlemsstaternas nationella lagstiftning sörja för att lämpliga administrativa åtgärder kan vidtas mot, eller administrativa sanktioner beslutas för, ansvariga personer, när bestämmelser som antagits vid genomförandet av detta direktiv inte har följts. Medlemsstaterna ska se till att åtgärderna är effektiva, proportionerliga och avskräckande.

2.        Medlemsstaterna ska föreskriva att den behöriga myndigheten får offentliggöra varje åtgärd eller sanktion till följd av överträdelser av de bestämmelser som antagits vid genomförandet av detta direktiv, om inte offentliggörandet äventyrar finansmarknaderna eller åsamkar de berörda parterna oproportionerlig skada.

Artikel 44

Rätt att överklaga

Medlemsstaterna ska föreskriva att alla beslut som fattats med stöd av lagar och andra författningar som har antagits i enlighet med detta direktiv är väl underbyggda, meddelas dem de berör och kan prövas i domstol.

Rätt till domstolsprövning ska även finnas i det fall att beslut om auktorisation inte har fattats inom två månader efter det att en ansökan som innehåller alla begärda uppgifter har lämnats in.

AVSNITT 2

SAMARBETE MELLAN OLIKA BEHÖRIGA MYNDIGHETER

Artikel 45

Skyldighet att samarbeta

1.        Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska alltid då så är nödvändigt samarbeta med varandra och med Esma och ESRB under utförandet av sina uppgifter enligt detta direktiv och utövandet av sina befogenheter enligt detta direktiv eller nationell lagstiftning.

2.        Medlemsstaterna ska underlätta det samarbete som föreskrivs i detta avsnitt.

3.        De behöriga myndigheterna ska använda sina samarbetsbefogenheter även i fall då det uppförande som utreds inte utgör en överträdelse av gällande bestämmelser i medlemsstaten i fråga.

4.        Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska omedelbart förse varandra med de upplysningar som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter enligt detta direktiv.

5.        Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c avseende förfaranden för informationsutbyte mellan behöriga myndigheter.

»Kommissionen ska se till att dessa akter träder i kraft senast ...[22].

Artikel 46

Utbyte av information avseende möjliga konsekvenser för det finansiella systemet av en AIF-förvaltares verksamhet

1.        De behöriga myndigheter som ansvarar för auktorisation av och tillsyn över AIF-förvaltare enligt detta direktiv ska överlämna information till de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater när detta är av betydelse för att övervaka och bemöta möjliga konsekvenser av AIF-förvaltares verksamheter, enskilt eller kollektivt, för stabiliteten hos finansiella institut av betydelse för det finansiella systemet och för att de marknader där AIF-förvaltarna är verksamma ska fungera korrekt. Esma och ESRB ska också underrättas och vidarebefordra informationen till de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater.

2.        AIF-förvaltares behöriga myndighet ska varje kvartal överlämna sammanställda uppgifter om verksamheterna hos de AIF-förvaltare som de ansvarar för till den ekonomiska och finansiella kommitté som inrättats genom artikel 134 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.        Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c för att närmare ange former, innehåll och frekvens för informationsutbytet enligt punkt 1.

Kommissionen ska se till att dessa akter träder i kraft senast ...^[23]*.

Artikel 47

Samarbete i tillsynsverksamheten

1.        Den behöriga myndigheten i en medlemsstat kan begära att den behöriga myndigheten i en annan medlemsstat ska medverka vid tillsynsverksamhet, kontroller på plats eller utredningar på den sistnämnda medlemsstatens territorium inom ramen för de befogenheter som är en följd av detta direktiv, och ska direkt informera Esma om detta.

Om en behörig myndighet tar emot en begäran om en kontroll på plats eller en utredning ska den göra något av följande:

a)        Själv utföra kontrollen eller utredningen.

b)        Ge de myndigheter som har begärt kontrollerna eller utredningarna tillstånd att utföra dem.

c)        Låta revisorer eller sakkunniga utföra kontrollen eller utredningen.

När de behöriga myndigheterna utför den kontroll eller utredning som avses i denna punkt ska de ta hänsyn till eventuella kommentarer från Esma i denna fråga.

2.        I det fall som avses i punkt 1 a får den behöriga myndigheten i den medlemsstat som har begärt medverkan begära att egna medarbetare ska få bistå de personer som utför kontrollen eller utredningen. Ansvaret för den övergripande ▌kontrollen av verifieringen eller utredningen ska dock ligga kvar hos den medlemsstat inom vars territorium den genomförs.

I det fall som avses i punkt 1 b får den behöriga myndigheten i den medlemsstat inom vars territorium kontrollen eller utredningen genomförs begära att egna medarbetare ska få bistå de personer som utför verifieringen eller utredningen.

3.        De behöriga myndigheterna får endast i följande fall vägra att utbyta information eller efterkomma en begäran om medverkan i en utredning eller kontroll på plats:

a)        Om utredningen, kontrollen på plats eller informationsutbytet skulle kunna påverka den tillfrågade medlemsstatens suveränitet, säkerhet eller allmänna ordning negativt.

b)        Om rättsliga förfaranden i fråga om samma gärningar och personer redan har inletts inför myndigheterna i den tillfrågade medlemsstaten.

c)        Om ett slutligt avgörande redan har meddelats beträffande samma gärningar och personer i den tillfrågade medlemsstaten.

De behöriga myndigheterna ska underrätta de behöriga myndigheter som lämnat begäran om varje beslut som fattas enligt första stycket och ange skälen till det.

4.        Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artiklarna 49a, 49b och 49c beträffande förfarandena för verifikationer på plats och utredningar.

▌

Artikel 48

Tvistlösning

1.        Esma ska upprätta en medlingsmekanism.

2.        Vid fall av oenighet mellan behöriga myndigheter om en bedömning, handling eller underlåtelse att agera av någon av de behöriga myndigheter som omfattas av detta direktiv ska de behöriga myndigheterna hänskjuta ärendet till Esma som kommer att behandla frågan i syfte att nå en snabb och effektiv lösning.

3.        Om det fortfarande råder oenighet får Esma föreskriva en lösning för de behöriga myndigheterna i fråga.

Kapitel IXÖvergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 49Kommittéförfarande

▌Kommissionen ska biträdas av Europeiska värdepapperskommittén, som inrättades genom kommissionens beslut 2001/528/EG av den 6 juni 2001 om inrättande av en europeisk värdepapperskommitté[24].

▌

Artikel 49a

Utövande av delegering

1.        Befogenheterna för att anta de delegerade akter som avses i artiklarna 2.4, 9.2, 10.3, 11.5, 12.3, 13, 16.4, 18.4, 19.4, 20.3, 21.4, 24.2, 25.3, 28.2, 29.4, 31.3, 33.7, 37.2, 37.3, 38.3, 38.4, 39a.2, 39a.3, 45.5, 46.3, 47.4 och 53 ska tilldelas kommissionen för en period på fem år från dagen för detta direktivs ikraftträdande. Kommissionen ska lägga fram en rapport om förlängning av de delegerade befogenheterna senast 12 månader före slutet på femårsperioden; denna rapport ska, om det behövs, åtföljas av ett lagstiftningsförslag om att förlänga tiden för delegeringen av befogenheterna. I rapporten ska den period och de artiklar anges för vilka förlängning av de delegerade akterna begärs.

2.        Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den underrätta Europaparlamentet och rådet vid samma tidpunkt om detta.

3.        Befogenheterna att anta delegerade akter tilldelas kommissionen på de villkor som fastställs i artiklarna 49b och 49c.

Artikel 49b

Återkallande av delegering

1.        Den delegering av befogenheter som avses i artiklarna 2.4, 9.2, 10.3, 11.5, 12.3, 13, 16.4, 18.4, 19.4, 20.3, 21.4, 24.2, 25.3, 28.2, 29.4, 31.3, 33.7, 37.2, 37.3, 38.3, 38.4, 39a.2, 39a.3, 45.5, 46.3, 47.4 och 53 får återkallas av Europaparlamentet eller rådet.

2.        Den institution som har inlett ett internt förfarande för att avgöra huruvida delegeringen av befogenheter ska återkallas ska sträva efter att informera den andra institutionen och kommissionen, med angivande av vilka delegerade befogenheter som kan komma att återkallas.

3.        Beslutet om återkallande innebär att den delegering av befogenheter som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan omedelbart eller vid en senare tidpunkt som anges i beslutet. Det påverkar inte giltigheten hos delegerade akter som redan är i kraft. Det ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 49c

Invändning mot delegerade akter

1.        Europaparlamentet eller rådet kan göra invändningar mot en delegerad akt inom fyra månader efter anmälningsdatum. På Europaparlamentets eller rådets initiativ ska denna period förlängas med två månader. Kommissionen ska inte anta delegerade akter under parlamentets uppehållsperioder eller under de två veckor som direkt föregår en sådan uppehållsperiod.

2.        Om varken Europaparlamentet eller rådet vid utgången av denna period har invänt mot den delegerade akten, ska den delegerade akten offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som anges i akten.

3.        Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot en delegerad akt kan den inte träda i kraft.

Artikel 50Översyn

Två år efter den dag som anges i artikel 54.1 ska kommissionen, med stöd av ett offentligt samråd och diskussioner med behöriga myndigheter, göra en översyn av tillämpningen av detta direktiv och dess tillämpningsområde. Översynen ska också vederbörligen beakta den internationella utvecklingen och diskussioner som genomförts med tredjeländer och internationella institutioner.

Den ska överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet tillsammans med lämpliga förslag.

Kommissionen ska, innan den ser över tillämpningen av och tillämpningsområdet för detta direktiv, lägga fram förslag till ändring av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG för att säkerställa en lämplig nivå på kapitalkraven för de finansiella institut som gör affärer med AIF-fonder, och ska i detta sammanhang ta hänsyn till riskerna, den generella finansiella stabiliteten och potentiella intressekonflikter.

Artikel 51Övergångsbestämmelser

AIF-förvaltare som är verksamma i unionen före den …^[25]* ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att följa detta direktiv och lämna en ansökan om auktorisation senast …^[26]**.

Artikel 51a

AIF-mikrofinansieringsfonder

För att ta fram ett lämpligt regelverk för tillgångskategorin mikrofinansieringsfonder ska kommissionen, i enlighet med proportionalitetsprincipen, föreslå ett specifikt regelverk för mikrofinansieringsfonder, bl.a. genom att ändra direktiv 2009/65/EG.

Artikel 51b

Ändring av direktiv 2003/6/EG

Direktiv 2003/6/EG ska ändras på följande sätt:

1)        I artikel 1 första stycket ska följande punkter läggas till:

”7a.       Blankning: försäljning av ett värdepapper som säljaren inte äger och varje försäljning som fullgörs genom leverans av ett värdepapper som lånats av säljaren eller för säljarens räkning.

7b.         Naken blankning: blankning av ett värdepapper när säljaren före eller vid tidpunkten för blankningsordern inte har lånat eller inte ingått något avtal om att låna det värdepapper som ska levereras till köparen.”

2)        Följande artikel ska införas:

”Artikel 5a.

För att reglera blankning och förbjuda naken blankning av aktier, inklusive värdepapper som ger rätt till en emittents aktier, ska kommissionen anta delegerade akter som fastställer kraven inom följande områden:

a)        Obligatorisk rapportering av korta nettopositioner, inklusive derivat, från varje person till den behöriga myndigheten i medlemsstaten, för den mest relevanta marknaden ur likviditetssynvinkel och i den stat där emittenten har sitt säte, när vissa tröskelvärden överskrids, och offentliggörande av sådan rapportering när vissa andra tröskelvärden överskrids.

b)        Markering av order från finansiella mellanhänder så att blankningstransaktioner kan särskiljas från andra säljtransaktioner.

c)        Att marknadsaktörerna lägger fram dokumentation för att visa att de, innan de företar en blankningstransaktion eller ingår ett åtagande att göra det, först har lånat aktierna eller ingått ett avtal om att göra det.

d)        Att marknadsaktörerna levererar de aktier som de sålt senast tre dagar efter handelsdagen, och köper in de sålda aktierna om de inte skulle kunna leverera dem inom denna period.

e)        Att lämpliga befogenheter ges till de behöriga myndigheterna så att de kan tillgripa sanktioner mot underlåtelse att uppfylla leden a–d.

f)         Att lämpliga befogenheter ges till de behöriga myndigheterna så att de i undantagsfall kan begränsa eller förbjuda att korta nettopositioner uppstår eller ökar i en aktie vars pris har fallit i betydande omfattning och kan begränsa eller förbjuda försäljning av en aktie vars pris har fallit i betydande omfattning.

g)        Att de behöriga myndigheterna genomför konsultationer genom Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, som inrättats genom förordning (EU) nr .../2010, innan de i undantagsfall begränsar eller förbjuder att korta nettopositioner i aktier uppstår eller ökar eller att en aktie säljs i ett visst marknadssegment eller på alla marknader i händelse av en betydande marknadsnedgång.”

Artikel 52Ändring

av direktiv 2004/39/EG

Direktiv 2004/39/EG ska ändras på följande sätt:

I artikel 19.6 ska följande strecksats ▌läggas till ▌:

”– Tjänsten gäller inte en AIF-fond enligt artikel 3 a i [direktiv 2010/...”EU.”]

Artikel 52a

Ändring av direktiv 2006/48/EG

Direktiv 2006/48/EG ska ändras på följande sätt:

I bilaga XI skall följande punkt läggas till:

”3a.    Vid det avgörande som avses i artikel 124.3 ska de behöriga myndigheterna, alltefter omständigheterna, specifikt övervaka de exponeringar för ett kreditinstitut som fungerar som hävstång för alternativa investeringsfonder i enlighet med direktiv 2010/…/EG [om förvaltare av alternativa investeringsfonder].”.

Artikel 53

Ändring av direktiv 2009/65/EG

Direktiv 2009/65/EG ska ändras på följande sätt:

Följande ▌artikel ▌ska införas:

”Artikel 50a

För att säkerställa en enhetlig behandling inom olika sektorer och avlägsna oförenligheter mellan intressena hos de företag som omformar lån till överlåtbara värdepapper och andra finansiella instrument (”originatorer”) och hos fondföretag som placerar i sådana värdepapper eller andra finansiella instrument ska kommissionen, genom delegerade akter, i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt, anta bestämmelser för att fastställa

a)        de krav som originatorer ska uppfylla för att fondföretag ska få placera i värdepapper eller andra finansiella instrument av detta slag som de emitterar efter den 1 januari 2011, däribland kravet att en originator ska behålla ett ekonomiskt nettointresse på minst 5 procent, och

b)        kvalitativa krav som ska uppfyllas av fondföretag som placerar i sådana värdepapper eller andra finansiella instrument.

För att kommissionen ska kunna garantera att de villkor som gäller för förvaringsinstitut enligt detta direktiv tillämpas på förvaringsinstitut enligt direktiv 2009/65/EG, ska artiklarna 22–26 och artiklarna 32–36 i direktiv 2009/65/EG ändras så att detta uppnås.

Artikel 54Införlivande

1.        Medlemsstaterna skall senast den […] sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och detta direktiv.

De ska dock börja tillämpa de bestämmelser som införlivar kapitel VII tre år efter den dag som anges i punkt 1.

När en medlemsstat antar de bestämmelser som avses i punkt 1 ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs.

2.        Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 55Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 56Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                        På rådets vägnar

Ordförande                                                    Ordförande

BILAGA Ia

Funktioner som ingår i kollektiv portföljförvaltning:

1.        Kapitalförvaltning.

2.        Administration:

a)        Juridiska tjänster och redovisningstjänster avseende fondförvaltningen.

b)        Förfrågningar från kunder.

c)        Värdering och prissättning (inklusive kontrolluppgifter avseende skatter).

d)        Övervakning av att tillämpliga bestämmelser följs.

e)        Upprätthållande av andelsägarregister.

f)         Fördelning av intäkter.

g)        Emission och inlösen av andelar.

h)        Affärsavveckling (inklusive utskick av certifikat).

i)         Registerföring.

3.        Marknadsföring.

BILAGA Ib

ERSÄTTNINGSPOLICY

1.        När AIF-förvaltarna fastställer och genomför sin ersättningspolicy ska de för de medarbetarkategorier, inbegripet den verkställande ledningen, vilkas yrkesverksamhet väsentligt berör AIF-förvaltarnas riskprofil eller riskprofilerna för de AIF-fonder som de förvaltar, iaktta följande principer:

a)        Ersättningspolicyn måste vara förenlig med och främja en sund och effektiv riskhantering, och får inte uppmuntra risktagande som är oförenligt med riskprofilen, fondbestämmelserna eller bolagsordningarna för de AIF-fonder som förvaltas.

b)        Ersättningspolicyn måste överensstämma med affärsstrategi, mål, värderingar och intressen för AIF-förvaltaren och de AIF-fonder som förvaltas eller AIF-fondernas investerare, och måste innehålla åtgärder för att undvika intressekonflikter.

c)        Ledningsorganet måste i samband med sin funktion som tillsynsansvarig för AIF-förvaltaren anta och regelbundet se över de allmänna principerna för ersättningspolicyn och ansvara för dess tillämpning.

d)        Genomförandet av ersättningspolicyn måste minst en gång per år bli föremål för en oberoende intern granskning på central nivå för att se huruvida den överensstämmer med de riktlinjer och metoder för ersättning som antagits av ledningsorganet i dess tillsynsfunktion.

e)        Medarbetare som arbetar med riskhantering ska få ersättning i enlighet med hur de uppnår de mål som sammanhänger med deras funktion, oberoende av resultatet för de affärsområden de kontrollerar.

f)         Om ersättningen är resultatbaserad, måste dess totalbelopp baseras på en rimlig kombination av en bedömning av individens resultat och den berörda affärsenhetens eller AIF-fondens och AIF-förvaltarens totala resultat, och när individuella resultat bedöms ska både finansiella och icke finansiella kriterier beaktas i rimlig utsträckning.

g)        För att garantera att bedömningen baseras på långsiktiga resultat och att den faktiska utbetalningen av de resultatbaserade delarna av ersättningen fördelas över en tidsperiod som beaktar policyn för inlösen för de AIF-fonder som förvaltas och därmed förbundna investeringsrisker, måste resultatbedömningen göras i ett flerårigt perspektiv som är lämpligt i förhållande till livscykeln för de AIF-fonder som AIF-förvaltaren förvaltar.

h)        Garanterad variabel ersättning måste vara undantag och får endast ske i samband med nyanställning och vara begränsad till det första året.

i)         Kombinationen av konstanta och variabla komponenter för beräkningen av den totala ersättningen måste vara lämpligt avvägd: den fasta delen ska stå för en tillräckligt stor del av den totala ersättningen så att en fullt flexibel policy för variabla ersättningskomponenter kan genomföras, vilken också kan innebära att inga variabla ersättningskomponenter betalas ut.

j)         Betalningar vid förtida avslutande av ett avtal måste stå i relation till prestationerna under tidsperioden och beräknas så att de inte premierar misslyckanden.

k)        I den metod för resultatbedömning som används för att beräkna variabla ersättningskomponenter eller pooler av variabla ersättningskomponenter måste det ingå en övergripande korrigeringsmekanism som innefattar alla relevanta typer av nuvarande och framtida risker,

l)         Om en risk avslöjas som, om den varit känd när en variabel ersättning betalades ut, skulle ha beaktats när denna ersättning fastställdes, måste AIF-förvaltaren av korrigeringsskäl kunna kräva tillbaka en andel på minst 20 procent av denna ersättning (genom en begäran om återbetalning), men bara i den mån mekanismen i led m inte är tillräcklig för att göra en sådan korrigering. Återkravsmekanismen måste kunna tillämpas under en period som är lämplig med tanke på de risker som beaktades när ersättningen betalades ut men får dock inte vara kortare än fyra år.

m)       En betydande del (minst 50 procent) av den variabla ersättningskomponenten måste skjutas upp under en tidsperiod som är lämplig med tanke på den berörda AIF-fondens livscykel och policy för inlösen, och måste vara korrekt anpassad till arten av den berörda AIF-fondens risker men får dock inte vara kortare än fyra år. Ersättning som betalas enligt ett sådant arrangemang får inte tillfalla mottagaren snabbare än pro rata. När den variabla ersättningskomponenten är ett synnerligen högt belopp måste minst 60 procent av beloppet skjutas upp.

n)        Den variabla ersättningen, inbegripet den uppskjutna delen, får betalas eller erhållas endast om den är hållbar i förhållande till AIF-förvaltarens finansiella situation som helhet och är motiverad mot bakgrund av affärsenhetens, AIF-fondens och den berörda individens resultat. Den totala variabla ersättningen måste generellt minskas avsevärt i händelse av ett svagt eller negativt finansiellt resultat för AIF-förvaltaren eller AIF-fonden i fråga.

o)        Medarbetarna är skyldiga att förbinda sig att inte använda personliga risksäkringsstrategier eller försäkringar som är kopplade till ersättning och ansvar för att urholka de riskanpassningseffekter som ingår i deras ersättningssystem.

2.        De principer som fastställs i punkt 1 ska tillämpas både på den ersättning som betalas ut av AIF-förvaltaren och på den ersättning som betalas ut av själva AIF-fonden, inklusive ”carried interest”.

Punkt 1 ska tillämpas på de anställdas avkastning på sina investeringar i de AIF-fonder som förvaltas av AIF-förvaltaren och på ersättning som betalas ut i samband med likvidation av en AIF-fond. Punkt 1 m ska inte tillämpas när det gäller variabel ersättning som är direkt kopplad till de avgifter som AIF-förvaltaren inkasserar och som inte kan krävas tillbaka.

3.        AIF-förvaltare som är betydande i fråga om sin storlek eller storleken på den AIF-fond de förvaltar, sin interna organisation samt verksamhetens art, omfattning och komplexitetsgrad ska inrätta en ersättningskommitté. Ersättningskommittén ska inrättas på ett sätt som gör det möjligt för den att utöva en kompetent och oberoende bedömning av ersättningspolicy och ersättningspraxis samt de incitament som skapats för att hantera risker.

Ersättningskommittén ska ansvara för föreberedelserna inför beslut om ersättning, inbegripet beslut som får konsekvenser för den berörda AIF-förvaltarens eller AIF-fondens risker och riskhantering, som ska fattas av ledningsorganet i dess tillsynsfunktion. Ordföranden i ersättningskommittén ska vara en ledamot i ledningsorganet som inte innehar någon verkställande funktion i den berörda AIF-förvaltaren.

• [1] ^Ü             Politiska ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar med symbolen ▌.
• [2]               Yttrande av den 29.4.2010 (ännu ej offentliggjort i EUT).
• [3]               EUT C 272, 13.11.2009, s. 1.
• [4]               Europaparlamentets ståndpunkt av den ....
• [5]               EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.
• [6]               EUT L 177, 30.6.2006, s. 201.
• [7]               EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.
• [8]               EUT L ...
• [9]               EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.
• [10] ^*              *EUT: För in förordningens nummer i KOM(2009)0499.
• [11] ^*              *EUT: För in förordningens nummer i KOM(2009)0501.
• [12]               EUT L 96, 12.4.2003, s. 16.
• [13]             EUT L 142, 30.4.2004, s. 12.
• [14]             Rådets andra direktiv 77/91/EEG av den 13 december 1976 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga (EGT L 26, 31.1.1977, s. 1).
• [15]             EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.
• [16]             EGT L 80, 23.3.2002, s. 29.
• [17]             EUT L 235, 23.9.2003, s. 10.
• [18]             EGT L 9, 15.1.2003, s. 3.
• [19]             EUT L 309, 25.11.2005, s. 15.
• [20]             EUT L 157, 9.6.2006, s. 87.
• [21]             För in datum i EUT: ett år efter detta direktivs ikraftträdande.
• [22]  Inför datum i EUT: ett år efter ikraftträdandet av detta direktiv.
• [23] ^*          Inför datum i EUT: ett år efter ikraftträdandet av detta direktiv.
• [24]             EUT L 191, 30.6.2006, s. 45. ▌
• [25] ^*              EUT, var vänlig inför datum för införlivande.
• [26] ^**            EUT, var vänlig inför datum: ett år efter detta direktivs ikraftträdande.

MOTIVERING

Inledning

Förvaltare av alternativa investeringsfonder, som har nästan 1 000 miljarder[1] dollar i tillgångar (att jämföra med 2 000 miljarder vid mitten av 2008) spelar en viktig roll i finansieringen av den europeiska ekonomin. I denna verksamhet återfinns många olika aktörer och produkter: hedgefonder, private equity-fonder, fastighetsfonder, råvarufonder etc. Det planerade direktivet ska dock ta hänsyn till de specifika dragen med tanke på systemrisker, särskilt när det gäller private equity-fonder.

Även om dessa fonder inte är själva orsaken till finanskrisen, får förvaltningen av dem inte undantas från den nödvändiga regleringen av samtliga aktörer inom den finansiella tjänstesektorn.

Finanskrisen har visat på att problemen i det globala finansiella systemet har sitt ursprung i dels en alltför kraftig riskexponering för aktörer av största vikt för systemet, dels svagheter i systemen för hantering av dessa risker.

Det är mot denna bakgrund som Europeiska kommissionen den 30 april 2009 offentliggjorde ett förslag till direktiv om förvaltning av alternativa investeringsfonder som syftar till att skapa ett regelverk för alla alternativa investeringsfonder (AIF) med undantag av de fonder som regleras genom fondföretagsdirektivet.

Detta förslag är följden av ett antal dokument från Europaparlamentet om förvaltning av tillgångar: initiativbetänkande om investeringsfonder (2001), förvaltning av tillgångar I (2006), förvaltning av tillgångar II (2007), investeringsfonder och private equity-fonder (2008) och transparens när det gäller institutionella investerare (2008).

Förslaget, som syftar till att ersätta de nationella bestämmelserna för AIF-fonder och AIF-förvaltare med ett europeiskt regelverk, avser att skapa en större stabilitet i finanssystemet, ett bättre skydd för investerare och en inre EU-marknad för alternativa investeringsfonder.

Dessa mål, som vi stöder, måste uppnås samtidigt som man bevarar jämvikten mellan, å ena sidan, de specifika dragen, livskraften och kreativiteten i denna finansbransch och, å andra sidan, kraven på effektiv reglering och lämplig tillsyn.

1.        Direktivets tillämpningsområde och auktorisation av förvaltarna

Föredraganden tillstyrker förslaget om att alla förvaltare av alternativa fonder som är etablerade och verkar inom unionen, med några vederbörligen angivna undantag, och som förvaltar alternativfonder ska godkännas och bli föremål för tillsyn, oavsett var de är etablerade. Det är nödvändigt att utforma krav när det gäller finansiella, tekniska och mänskliga resurser, organisation och uppföranderegler för förvaltarnas arbete liksom för andra berörda aktörer som förvaringsinstitut och värderingsorgan.

I syfte att bevara samma konkurrensvillkor mellan de olika aktörer som förvaltar alternativa fonder och undvika att kraven i direktivet kringgås, bland annat via strukturerade produkter (”wrappers”), föreslår föredragaren att man begränsar undantagen till förordningens tillämpning.

Sålunda föreslås att man avskaffar de tröskelvärden som skulle innebära att direktivet inte behöver tillämpas och ersätter dem med proportionalitetsprincipen. Det är viktigt att se till att de regler som införs, genom att de tillämpas allmänt, gör det möjligt att uppnå en bättre transparens när det gäller fondernas förvaltning.

För att auktoriseras måste förvaltaren disponera över ett minimum av eget kapital i form av tillgångar som är likvida eller snabbt kan mobiliseras. Föredraganden föreslår att dessa belopp läggs på samma nivå som dem som förekommer i fondföretagsdirektivet.

2.        Marknadsföringen av fonderna och förbindelserna med tredjeländer

När de väl auktoriserats bör AIF-förvaltarna kunna förvalta och marknadsföra sina fonder som är etablerade i unionen hos professionella investerare på unionens hela territorium. Ett sådant europeiskt marknadsföringstillstånd bör göra det möjligt för alla fonder som är etablerade inom unionen och som förvaltas av en förvaltare som godkänts i ursprungsmedlemsstaten att marknadsföras i andra medlemsstater efter ett enkelt anmälningsförfarande. Fonder som är etablerade i unionen får då en europeisk märkning som skiljer sig från en eventuell fondföretagsmärkning.

Föredraganden stänger dock inte dörren för AIF-förvaltare och fonder från tredjeländer. En AIF-förvaltare som är etablerad i ett tredjeland får tillhandahålla förvaltningstjänster på en medlemsstats territorium förutsatt att vissa villkor uppfylls av det tredjeland där AIF-förvaltaren är etablerad (standarder för penningtvättbekämpning, ett avtal med denna medlemsstat om effektivt informationsutbyte i skatteärenden, ömsesidigt marknadstillträde) och av AIF-förvaltaren och dess behöriga myndighet (avtal mellan AIF-förvaltaren och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och mellan den behöriga myndigheten för AIF-förvaltaren och Esma).

Dessutom får AIF-förvaltare som är auktoriserade i unionen eller, enligt de villkor som beskrivs ovan, är etablerade i ett tredjeland marknadsföra andelar eller aktier i en AIF-fond som är etablerad i ett tredjeland till professionella investerare på en medlemsstats territorium förutsatt att vissa villkor uppfylls av det tredjeland där AIF-fonden är etablerad (standarder för penningtvättbekämpning, ett avtal med denna medlemsstat om effektivt informationsutbyte i skatteärenden, ömsesidigt marknadstillträde) och av den behöriga myndigheten för AIF-förvaltaren (samarbetsavtal mellan den behöriga myndigheten för AIF-förvaltaren och den behöriga myndigheten i den medlemsstaten).

Definitionen av marknadsföring bör också ändras för att ge professionella investerare frihet att välja de fonder de önskar placera i, inbegripet fonder i tredjeländer förutsatt att det tredjeland där tredjelandsfonderna är etablerade lever upp till samma villkor för marknadsföring som gäller för marknadsföring av AIF-fonder som är etablerade i ett tredjeland.

I syfte att skydda icke-professionella investerare bör slutligen dessa sistnämnda inte kunna investera i ”master-feeder-strukturer” då masterfonden är en AIF-fond belägen i ett tredjeland och inte heller i masterfonder som till mer än 30 procent är placerade i tredjelandsfonder.

3.        Förvaringsinstitut

I direktivet om förvaltning av alternativa investeringsfonder föreslås ett system för förvaringsinstitut för AIF-fonder.

För att uppnå samstämmighet i sektorn finns det anledning att ha samma krav i detta direktiv som i fondföretagsdirektivet.

Föredraganden preciserar definitionen för förvaltningsinstitut, dess lokalisering, roll och uppgifter, villkoren för delegeringen av vissa av dess uppgifter samt dess ansvar.

Föredraganden anser också att förvaringsinstitutet ska finnas i samma land som fonden då fonden är etablerad i Europeiska unionen. Han föreslår inte något marknadsföringstillstånd för förvaringsinstitut.

Då fonden är etablerad i ett tredjeland, ska förvaringsinstitutet vara beläget i Europeiska unionen utom då det finns ett avtal om samarbete och informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheterna som gör det möjligt att garantera att regelverken är jämförbara och att tillsynen kan utövas under samma villkor som krävs i unionen.

Förvaringsinstitutet är ansvarigt gentemot investeraren och förvaltaren. När förvaltningsinstitutet juridiskt är förhindrat att utöva sin funktion till fullo på grund av lagstiftningen i det land där fonden investerat, ska ett avtal ingås mellan förvaltningsbolaget, investeraren, förvaringsinstitutet och underförvaringsinstitutet i syfte att delvis överföra ansvaret på det sistnämnda.

4.        Värderingsorgan

I förslaget till direktiv föreskrivs ett system för AIF-fondernas värderingsorgan och förslaget innehåller också bestämmelser för värderingen av fonderna och fastställandet av värdet på tillgångarna i en fond och dess andelar.

Värderingsorganet behöver inte vara organisatoriskt oberoende men parterna kan välja denna möjlighet.

Däremot ska arbetsordningen garantera oberoendet för denna funktion i de fall då man har en intern värdering inom EIF-förvaltningsorganet (”Kinesisk mur”).

Slutligen har man inte föreslagit att det ska inrättas en systematisk värdering för private equity-verksamhet.

5.        Utnyttjande av hävstång

Föredraganden föreslår att förvaltaren i förväg fastställer gränserna för den hävstång som de kommer att utnyttja för varje AIF-fond som de förvaltar. Det finns anledning att fastställa några principer för att fastställa dessa gränser. Förvaltarna ska informera de nationella tillsynsmyndigheterna om de gränser som de beslutat tillämpa.

I exceptionella fall har Esma befogenhet att för den utnyttja hävstången fastställa gränser som är striktare än dem som förvaltaren meddelat.

6.         Blankningstransaktioner

Blankningstransaktionerna är en användbar teknik för finansmarknadernas likviditet och dynamism. Det är alltså inte fråga om att förbjuda dem.

I den mån denna teknik kan bidra till att förstora systemriskerna, finns det dock anledning att omge den med några enkla regler som gör det möjligt att garantera marknadernas finansiella stabilitet och integritet.

7.        Informationsskyldighet

Information till tillsynsmyndigheten och investeraren är avgörande för att uppnå direktivets mål. Det finns dock anledning att göra skillnad mellan den information som är avsedd för tillsynsmyndigheten och den som är nödvändig för investeraren. Det finns inget som motsäger att transparensen gentemot tillsynsmyndigheten ska var fullståndig.

När det gäller private equity-fonder är det viktigt att inte kräva information om ett visst företag som överskrider den som företag av samma art enligt lagen ska lämna.

8.        Kontroll av företag genom en private equity-fond

De särskilda reglerna för en private equity-fonds kontroll över ett företag ska tillämpas med beaktande av det faktiska utövandet av kontrollen över företaget enligt de vanliga kriterierna inom bolagsrätten och inte med beaktande av hur stor andel som kontrolleras.

9.        Tillsyn

För att uppnå en större finansiell stabilitet och begränsa systemriskerna har föredraganden beaktat den nya europeiska tillsynsuppbyggnaden vars texter för närvarande är under behandling.

ESRB (Europeiska systemrisknämnden) och Esma har en viktig roll att spela.

10.      Medlemsstaternas befogenheter

Det är mycket viktigt att de behöriga myndigheterna i ursprungsmedlemsstaten, där förvaltaren auktoriserats, och värdmedlemsstaten, på vars territorium förvaltaren utför sina förvaltnings- eller marknadsföringstjänster, innehar tillsynsbefogenheter.

11.      Ersättning till chefer

Förklaringen från G20-mötet i Pittsburgh den 25 september 2009 innehöll en internationell överenskommelse beträffande ersättningen till chefer i banker och andra finansinstitut.

Föredraganden föreslår att dessa principer tillämpas på AIF-förvaltare.

12.      Lamfalussyförfarandet

Direktivet om förvaltning av alternativa investeringsfonder är föremål för Lamfalussyförfarandet. Det föreskriver riktlinjer (nivå 1-åtgärder) och genomförandeåtgärder (nivå 2-åtgärder) som Europeiska kommissionen kan införa enligt kommittéförfarandet.

Föredraganden har strävat efter en bättre jämvikt mellan dessa åtgärder som hänför sig till dessa olika nivåer.

13.      Samspel och samstämdhet med andra lagtexter

Olika teman i förslaget till direktiv om förvaltning av alternativa investeringsfonder behandlas också i andra lagtexter såsom direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID-direktivet), direktivet om företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretagsdirektivet), direktivet om kapitalkrav, etc. För att uppnå samstämdhet finns det anledning att beakta dessa direktiv. För att så långt som möjligt begränsa tolkningsskillnaderna föreslås att man så långt som möjligt ska använda den skrivning som förekommer i de sammanhörande direktiven när det gäller bestämmelser som behandlar gemensamma ämnen.

• [1]  ECB – Financial stability review (översikt över den finansiella stabiliteten) – Juni 2009

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR (5.5.2010)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om förvaltning av alternativa investeringsfonder samt om ändring av direktiv 2004/39/EG och 2009/…/EG
(KOM(2009)0207 – C7‑0040/2009 – 2009/0064(COD))

Föredragande (*): Evelyn Regner

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 50 i arbetsordningen

KORTFATTAD MOTIVERING

Bakgrund

Den ekonomiska och finansiella krisen har avslöjat stora brister i regleringen och tillsynen av finansmarknaderna. Det råder för närvarande ingen jämvikt mellan risk och ansvar, särskilt rättsligt ansvar. Genom detta direktiv vill man skapa balans mellan de risker som fonderna är förknippade med och det ansvar som följer därav.

Den 30 april 2009 lade kommissionen till följd av Europaparlamentets initiativbetänkanden och det allt större trycket utifrån fram ett förslag till direktiv om förvaltning av alternativa investeringsfonder (AIF-fonder). Genom detta direktiv ska en rättslig ram införas för alla fonder som inte omfattas av fondföretagsdirektivet. Genom denna rättsliga ram ska de talrika nationella bestämmelserna ersättas med en bättre fungerande gemensam europeisk lösning. Kommissionens strategi och agerande bör välkomnas även om vissa väsentliga frågor i förslaget måste utvecklas ytterligare.

Ståndpunkt från rättsutskottets föredragande:

Rättsutskottets föredragande önskar peka på följande väsentliga brister i kommissionens förslag:

a)  I förslaget regleras fondförvaltarna och inte själva fonderna. Strategin att reglera förvaltarna av alternativa investeringsfonder ger visserligen ett intryck av säkerhet, men ger dock utrymme för betydande kryphål. Dessutom kan fondförvaltare från länder utanför EU placera utländska fonder inom EU utan att registreras eller kontrolleras.

b)  Det är inte möjligt att med hjälp av tröskelvärden och liknande värden göra en förhandsuppdelning i systemrelevanta bolag och bolag som inte innebär en systemrisk. Såsom den aktuella krisen visat är det först när ett konkret fall uppstår möjligt att se vad som är systemrelevant. Dessutom skapar tröskelvärdena kryphål då det är mycket enkelt att kringgå dessa gränser genom en formell uppdelning av bolagen för att minska storleken.

c)  Bestämmelserna om överblickbarhet och tillsyn bör välkomnas, även om föredraganden anser att de ytterligare kan förbättras. Det är viktigt att offentliggöra AIF-förvaltarnas ersättningspolicy samt dess inriktning mot en framgångsrik företagsverksamhet som bygger på hållbarhet. Ett EU-omfattande värderingsförfarande som är tillförlitligt och överblickbart måste inrättas. I de fall då AIF-förvaltare driver gränsöverskridande verksamhet är det lämpligt att överlåta tillsynen åt en europeisk myndighet.

d)  På grund av utnyttjandet av finansiella hävstångseffekter bland särskilt private equity‑fonder och den ofta tillämpade metoden att till det förvärvade företaget överföra de lån som tagits för att genomföra företagsköpet, och på detta sätt äventyra företagets fortlevnad, är det nödvändigt att införa strängare bestämmelser på detta område. Mot bakgrund av de omfattande återverkningarna av ett företagsköp som gjorts med hjälp av private equity-fonder bör man här inte heller införa några undantag för små och medelstora företag.

Fördraganden anser det vara viktigt att betona att långsiktiga strategier inom företagen bäst kan främjas genom att man ger de anställda ökad rätt till information och medbestämmande i företagen samtidigt som man gör nödvändiga anpassningar i kapitalmarknads- och bolagsrätten.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd att som ansvarigt utskott utan omröstning godta de av dess ändringsförslag som hör till det associerade utskottets exklusiva ansvarsområde, i enlighet med förfarandet för associerade utskott (artikel 50):

Ändringsförslag  1 Förslag till direktiv Skäl 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Tillämpningsområdet för detta direktiv bör begränsas till förvaltningen av företag för kollektiva investeringar som tar upp kapital från ett antal investerare för att placera det i enlighet med en fastställd placeringspolitik som utnyttjar principen om riskspridning i dessa investerares intresse. Detta direktiv bör inte tillämpas på förvaltning av pensionsfonder eller på förvaltare av ej sammanförda investeringar som gåvofonder, nationella placeringsfonder eller tillgångar som innehas för egen räkning av kreditinstitut och försäkrings‑ eller återförsäkringsföretag. Det bör inte heller tillämpas på aktivt förvaltade investeringar i värdepapper som certifikat, futureskontrakt och indexobligationer. Det bör dock omfatta förvaltare av alla företag för kollektiva investeringar för vilka auktorisation som fondföretag (”UCITS-fond”) inte krävs. För värdepappersföretag som auktoriserats enligt direktiv 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument1 bör auktorisation enligt det här direktivet inte krävas för tillstånd att tillhandahålla investeringstjänster avseende AIF-fonder. Värdepappersföretag får dock endast tillhandahålla investeringstjänster avseende AIF-fonder i den utsträckning som andelar eller aktier i dessa får marknadsföras enligt det här direktivet.	5. Tillämpningsområdet för detta direktiv bör begränsas till förvaltningen av företag för kollektiva investeringar som tar upp kapital från ett antal investerare för att placera det i enlighet med en fastställd placeringspolitik som utnyttjar principen om riskspridning i dessa investerares intresse. Det bör omfatta förvaltare av alla företag för kollektiva investeringar för vilka auktorisation som fondföretag (”UCITS-fond”) inte krävs. Detta direktiv bör inte tillämpas på förvaltning av pensionsfonder eller på förvaltare av ej sammanförda investeringar som gåvofonder, nationella placeringsfonder eller tillgångar som innehas för egen räkning av kreditinstitut och försäkrings- eller återförsäkringsföretag. Detta direktiv bör inte heller tillämpas på aktivt förvaltade investeringar i värdepapper som certifikat, futureskontrakt och indexobligationer. I detta direktiv bör inte heller ett företag som huvudsakligen fungerar som holdingbolag för en grupp av dotterbolag, och som har strategiska innehav i företag med ett långsiktigt perspektiv snarare än för att generera avkastning genom avyttring inom en viss tidsram, betraktas som företag för kollektiva investeringar. För värdepappersföretag som auktoriserats enligt direktiv 2004/39/EG om marknader för finansiella instrument bör auktorisation enligt det här direktivet inte krävas för tillstånd att tillhandahålla investeringstjänster avseende AIF-fonder. Värdepappersföretag får dock endast tillhandahålla investeringstjänster avseende AIF-fonder i den utsträckning som andelar eller aktier i dessa får marknadsföras enligt det här direktivet.
Motivering
Det måste stå klart att hänvisningen till ”företag för kollektiva investeringar” i påståendet att förvaltare av alla företag för kollektiva investeringar som inte är UCITS-fonder faller inom detta direktivs tillämpningsområde är en hänvisning till företag för kollektiva investeringar som anskaffar kapital från ett antal investerare i syfte att investera det i enlighet med en fastställd investeringspolicy på grundval av riskspridningsprincipen i dessa investerares intresse snarare än till en bredare klass av företag för kollektiva investeringar.
Ändringsförslag  2 Förslag till direktiv Skäl 6a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	6a. För att undvika eventuell utförsäljning av tillgångar bör nettotillgångarna hos ett målföretag som kontrolleras av en AIF-fond uppfylla bestämmelserna i kapitaltäckningssystemet i det andra bolagsrättsdirektivet1.
	_______________ 1 Rådets andra direktiv 77/91/EEG av den 13 december 1976 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen när det gäller att bilda ett aktiebolag samt att bevara och ändra dettas kapital, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga (EGT L 26, 31.1.1977, s. 1).
Motivering
Bestämmelserna i artikel 15.1 a i rådets andra direktiv 77/91/EEG av den 13 december 1976 om samordning av skyddsåtgärder och bestämmelserna i artiklarna 1.4 b och 1.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/68/EG av den 6 september 2006 om ändring av rådets direktiv 77/91/EEG i dess tillämpning på aktiebolag skulle kunna hindra utförsäljning av tillgångar som bara görs för att kunna betala av skulder för förvärvet, samtidigt som tillräckligt manöverutrymme lämnas för legitima strategiska omstruktureringar.
Ändringsförslag  3 Förslag till direktiv Skäl 12
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
12. Det är nödvändigt att se till att effektiva företagsstyrningskontroller görs av AIF‑förvaltarnas verksamhet. Den bör förvaltas och organiseras så att risken för intressekonflikter minimeras. Utvecklingen under senare tid har visat att det är av avgörande betydelse att skilja förvarings‑ och förvaltningsfunktionerna och hålla investerarnas tillgångar avskilda från förvaltarens. AIF-förvaltare måste därför utse ett förvaringsinstitut och ge det i uppdrag att bokföra investerarnas pengar på separata konton, förvara finansiella instrument och kontrollera om AIF-fonden eller AIF-förvaltaren för AIF-fondens räkning har tilldelats äganderätten till alla övriga tillgångar.	12. Det är nödvändigt att se till att effektiva företagsstyrningskontroller görs av AIF-förvaltarnas verksamhet. Den bör förvaltas och organiseras så att risken för intressekonflikter minimeras. Utvecklingen under senare tid har visat att det är av avgörande betydelse att skilja förvarings– och förvaltningsfunktionerna och hålla investerarnas tillgångar avskilda från förvaltarens. AIF-förvaltare måste därför utse ett förvaringsinstitut och ge det i uppdrag att bokföra investerarnas pengar på separata konton, förvara finansiella instrument och kontrollera om AIF-fonden eller AIF-förvaltaren för AIF-fondens räkning har tilldelats äganderätten till alla övriga tillgångar. För att underlätta ett snabbt och effektivt återlämnande av investerarnas tillgångar bör förvaringsinstitutet vara ansvarigt gentemot AIF-fonden, AIF-förvaltaren och investerarna i AIF-fonden kollektivt, förutom i fall då förluster uppstår som resultat av ”force majeure”. I detta sammanhang bör ”force majeure” innebära oförutsedda externa händelser som orsakar förluster utanför förvaringsinstitutets kontroll, vars konsekvenser inte hade kunnat undvikas även om kraven på vederbörliga kontroller enligt detta direktiv hade uppfyllts.
Ändringsförslag  4 Förslag till direktiv Skäl 12a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	12a. Förvaringsinstitutets ansvar bör inte påverkas av en delegering av detta ansvar till en auktoriserad tredje part. Förvaringsinstitutet bör emellertid kunna befrias från sitt ansvar om det enligt lagstiftningen i tredjelandet eller som resultat av en oförutsedd extern händelse är förhindrat att utföra sina uppgifter. En sådan ansvarsbefrielse bör godkännas av den behöriga medlemsstatens myndighet och ett sådant delegerat ansvar bör inte kunna delegeras vidare.
Ändringsförslag  5 Förslag till direktiv Skäl 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
13. En tillförlitlig och objektiv värdering av tillgångarna är av avgörande betydelse för skyddet av investerarnas intressen. Olika AIF-förvaltare använder olika metoder och system för värderingen av tillgångarna beroende på vilka tillgångar och marknader deras investeringar huvudsakligen gäller. Det är lämpligt att medge att sådana skillnader föreligger men att ändå kräva att värderingen av tillgångarna ska genomföras av en enhet som är oberoende i förhållande till AIF‑förvaltaren.	13. En tillförlitlig och objektiv värdering av tillgångarna är av avgörande betydelse för skyddet av investerarnas intressen. Olika AIF-förvaltare använder olika metoder och system för värderingen av tillgångarna beroende på vilka tillgångar och marknader deras investeringar huvudsakligen gäller. Det är lämpligt att medge att sådana skillnader föreligger men att ändå kräva att värderingen av tillgångarna ska genomföras av en enhet som är oberoende i förhållande till AIF‑förvaltaren. Värderingskriterier bör fastställas i linje med riktlinjer som fastställts av Europeiska systemrisknämnden, som inrättats genom förordning 2009/…/EG1* (ESRB).
	_______________________* EUT ...   1 EUT, för in nummer, datum och EUT‑hänvisning.
Ändringsförslag  6 Förslag till direktiv Skäl 15
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
15. AIF-förvaltare som i hög grad utnyttjar hävstångseffekter i sina placeringsstrategier kan under vissa förhållanden bidra till att bygga upp systemrisker eller marknadsstörningar, och särskilda krav bör därför föreskrivas för AIF-förvaltare som utnyttjar vissa tekniker som kan ge upphov till särskilda risker. Nödvändig information för att påvisa, övervaka och bemöta sådana risker har inte samlats in på ett samordnat sätt inom hela gemenskapen och inte vidarebefordrats till övriga medlemsstater så att man kunnat påvisa möjliga källor till risker för stabiliteten på de finansiella marknaderna inom gemenskapen. För att råda bot på detta bör särskilda krav gälla för AIF‑förvaltare som genomgående utnyttjar en hög grad av hävstångs4 i sina placeringsstrategier. Sådana förvaltare bör vara skyldiga att offentliggöra information om sitt utnyttjande av hävstång och om källorna till detta. Denna information bör sammanställas och vidarebefordras till övriga myndigheter inom gemenskapen för att underlätta en gemensam analys av följderna för det finansiella systemet i EU av dessa förvaltares utnyttjande av hävstång och även gemensamma åtgärder för att bemöta eventuella risker.	15. AIF-förvaltare som i hög grad utnyttjar hävstångseffekter i sina placeringsstrategier kan under vissa förhållanden bidra till att bygga upp systemrisker eller marknadsstörningar, och särskilda rapporteringskrav bör därför föreskrivas för AIF-förvaltare som utnyttjar hävstång. Nödvändig information för att påvisa, övervaka och bemöta sådana risker har inte samlats in på ett samordnat sätt inom hela gemenskapen och inte vidarebefordrats till övriga medlemsstater så att man kunnat påvisa möjliga källor till risker för stabiliteten på de finansiella marknaderna inom gemenskapen. För att råda bot på detta bör särskilda rapporteringskrav gälla för AIF-förvaltare som utnyttjar en hög grad av hävstångseffekter i sina placeringsstrategier. Sådana förvaltare bör vara skyldiga att offentliggöra information om sitt utnyttjande av hävstång och om källorna till detta. Denna information bör sammanställas i ett centralregister under överinseende av Europeiska systemrisknämnden (ESRB) som inrättats genom förordning 2009/…/EG och vidarebefordras till övriga myndigheter inom EU, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), som inrättats genom förordning 2009/…/EG, och i tillämpliga fall behöriga myndigheter i tredjeländer, för att underlätta en gemensam analys av följderna för det finansiella systemet i EU av dessa förvaltares utnyttjande av hävstång och även gemensamma åtgärder för att bemöta eventuella risker. Ett centralregister under överinseende av ESRB för banker som erbjuder prime broker-tjänster till AIF-fonder bör också föreskrivas i direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG.
Motivering
För att kunna fånga upp potentiella systemrisker måste den information som samlas in på nationell nivå sammanställas i ett centralregister som ESRB ansvarar för. Detta bör följas av ett register för prime broker-verksamhet enligt i kapitalkravsdirektivet.
Ändringsförslag  7 Förslag till direktiv Skäl 16
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
16. AIF-förvaltning som bygger på en hög grad av utnyttjande av hävstångseffekter skulle kunna skada de finansiella marknadernas stabilitet och hindra dem från att fungera effektivt. Det har ansetts nödvändigt att låta kommissionen införa gränser för den nivå på hävstångseffekterna som AIF-förvaltare får utnyttja, särskilt i de fall när de systematiskt i hög grad utnyttjar hävstång. När det gäller begränsningar av det maximala beloppet för hävstången bör man beakta aspekter som rör källorna till hävstångseffekterna och de strategier som AIF-förvaltaren tillämpar. Man bör också beakta den i huvudsak dynamiska naturen i förvaltningen av hävstångseffekterna hos de flesta AIF-förvaltare som utnyttjar hävstång i hög grad. I detta avseende skulle gränserna för utnyttjandet av hävstång till exempel kunna utformas som antingen ett tröskelvärde som inte bör överskridas vid någon tidpunkt eller en gräns för det genomsnittliga utnyttjandet av hävstång under en given period (t.ex. en månad eller ett kvartal).	16. AIF-förvaltning som bygger på en hög grad av utnyttjande av hävstångseffekter skulle kunna skada de finansiella marknadernas stabilitet och hindra dem från att fungera effektivt. Hävstång är svårt att definiera. De behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat bör dock ha möjlighet att införa gränser för den nivå på hävstångseffekterna som AIF-förvaltare får utnyttja under perioder av extrem marknadsstress. Medlemsstaterna bör informera Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och kommissionen om sådana åtgärder.
Ändringsförslag  8 Förslag till direktiv Skäl 16a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	16a. Det är nödvändigt att säkerställa att alla marknadsaktörer som utnyttjar blankning är underkastade samma krav. Kommissionen bör därför föreslå en övergripande åtgärd för att säkerställa likvärdiga villkor för AIF-förvaltare och andra aktörer som använder sig av blankning.
Motivering
Blankningstransaktioner måste hanteras på övergripande nivå så att lika konkurrensvillkor kan skapas och regelarbitrage undvikas.
Ändringsförslag  9 Förslag till direktiv Skäl 17a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	17a. Det är nödvändigt att se till att portföljbolag inte möter strängare krav än andra emittenter eller ej börsnoterade företag som blir föremål för andra investeringar utanför börsen än från en AIF-förvaltare. Eftersom det behövs transparens i bolagsrätten skulle alla former av diskriminering på grund av företagets ägandeform, såsom en skyldighet att informera om portföljföretagets strategi och utvecklingsplan, påverka den rättvisa konkurrensen och äventyra finansieringen av innovation i EU. En sådan diskriminering skulle även kunna påverka andra aktieägares rättigheter. I detta syfte bör kommissionen senast den …* se över relevant bolagsrättslig lagstiftning samt berörda direktiv inom finanssektorn, och göra de ändringar som behövs i form av ett lagstiftningsförslag, inbegripet lämpliga ändringar som behöver göras till detta direktiv. Kommissionens rapport och åtföljande förslag bör garantera lika villkor för portföljbolag och andra företag. I sin rapport och sitt förslag bör kommissionen ta hänsyn till skyddet av aktieägarnas rättigheter liksom behovet av att skapa lika villkor på internationell nivå och beakta EU:s konkurrenskraft när det gäller finansiering av innovationer och utveckling av teknik.
	__________________* EUT – för in rätt datum för detta direktivs ikraftträdande.
Ändringsförslag  10 Förslag till direktiv Skäl 26
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
26. De åtgärder som krävs för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter.	utgår
Motivering
Detta är riktigt enligt det nya kommittéförfarandet.
Ändringsförslag  11 Förslag till direktiv Skäl 27
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
27. Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att anta de åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av detta direktiv. I detta avseende bör kommissionen kunna anta beslut om fastställande av de förfaranden som ska krävas för att AIF-förvaltare som förvaltar AIF-portföljer med tillgångar som inte överstiger tröskelvärdet i direktivet ska få utöva sin rätt att behandlas som AIF‑förvaltare enligt detta direktiv. Dessa beslut är även avsedda att specificera de kriterier som de behöriga myndigheterna ska tillämpa vid sin bedömning av om AIF‑förvaltare har uppfyllt sina skyldigheter i fråga om genomförandet av verksamheten, vilka slag av intressekonflikter AIF-förvaltarna måste identifiera och de rimliga åtgärder som AIF-förvaltare ska förväntas vidta beträffande sina interna och organisatoriska rutiner för att identifiera, förhindra, hantera och offentliggöra intressekonflikter. Besluten avses också närmare ange vilka riskhanteringskrav som ska gälla för AIF-förvaltarna i proportion till de risker som de utsätter sig för på grund av de AIF-fonder de förvaltar samt de åtgärder som krävs för att göra det möjligt för AIF-förvaltare att hantera de särskilda riskerna i samband med blankningstransaktioner samt eventuella restriktioner som kan krävas för att skydda AIF-fonder från otillbörliga riskexponeringar. De ska närmare definiera kraven på likviditetshanteringen i detta direktiv, och särskilt minimikraven på AIF‑fondernas likviditet. De har utformats för att närmare specificera de krav som originatorer av värdepapperiseringsinstrument måste uppfylla för att AIF-förvaltare ska tillåtas placera i sådana instrument som emitterats efter den 1 januari 2011. De är väl utformade för att specificera de krav som AIF-förvaltare måste uppfylla när de placerar i sådana värdepapperiseringsinstrument. De har utformats för att ange de närmare kriterierna för att ett värderingsorgan ska anses vara oberoende enligt detta direktiv. Det kommer att anges närmare villkor för att delegering av AIF-förvaltarnas funktioner ska kunna godkännas och för vilka förhållandena som ska leda till att en förvaltare inte längre ska betraktas som förvaltare av en AIF-fond om delegering skett i alltför stor utsträckning. Innehåll och format för de årsredovisningar som AIF-förvaltarna måste tillhandahålla för varje AIF-fond som de förvaltar kommer att specificeras, och AIF-förvaltarnas skyldigheter i fråga om offentliggörande av information till investerare och kraven på deras rapportering till de behöriga myndigheterna kommer att anges närmare tillsammans med de tidsintervall som inte får överskridas mellan offentliggörandena. Kraven på information från AIF‑förvaltarna om hävstång och tidsintervallen för rapporteringen till de behöriga myndigheterna och informationen till investerarna kommer att anges. De är avsedda att ange gränser för den nivå på hävstångseffekter som AIF-förvaltare får utnyttja när de förvaltar AIF-fonder. Det närmare innehållet i den information som det krävs att AIF-förvaltarna ska lämna till emittenter och onoterade företag och dessas respektive aktieägare samt till arbetstagarrepresentanterna när de förvärvar ett kontrollerande inflytande i dessa emittenter och onoterade företag, inbegripet innehållet i den information som ska lämnas i årsredovisningen för den AIF‑fond de förvaltar, kommer att redovisas liksom formerna för överlämnandet av informationen. De slag av begränsningar eller villkor som kan införas för marknadsföringen av AIF‑fonder till professionella investerare I AIF‑förvaltarens hemmedlemsstat kommer att anges närmare. Allmänna kriterier kommer att anges för bedömningen av likvärdighet beträffande värderingsstandarderna i tredjeländer, om värderingsorganet är etablerat i ett tredjeland, beträffande tredjeländers lagstiftning om förvaringsinstitut samt, i samband med auktorisation av AIF‑förvaltare som är etablerade i tredjeländer, beträffande stabilitetskraven i lagstiftningen och den fortlöpande tillsynen i de länderna. Vidare kommer allmänna kriterier att anges för bedömningen av huruvida tredjeländer ger AIF-förvaltare från EU effektivt marknadstillträde som är jämförbart med det som EU ger AIF‑förvaltare från tredjeländer. Formerna, innehållet och frekvensen vid informationsutbytet mellan de behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat och andra behöriga myndigheter i de fall då en AIF-förvaltare enskilt eller kollektivt tillsammans med andra AIF-förvaltare kan komma att påverka stabiliteten hos finansiella institut som är av betydelse för det finansiella systemet och hindra marknaderna från att fungera korrekt kommer att anges närmare. Förfarandena för kontroller på plats och utredningar kommer att redovisas.	27. Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i syfte att fastställa de förfaranden som ska krävas för att AIF-förvaltare som förvaltar AIF-portföljer med tillgångar som inte överstiger tröskelvärdet i direktivet ska få utöva sin rätt att behandlas som AIF‑förvaltare enligt detta direktiv. De delegerade akterna kan även vara avsedda att specificera de kriterier som de behöriga myndigheterna ska tillämpa vid sin bedömning av om AIF‑förvaltare har uppfyllt sina skyldigheter i fråga om genomförandet av verksamheten, vilka slag av intressekonflikter AIF-förvaltarna måste identifiera och de rimliga åtgärder som AIF-förvaltare ska förväntas vidta beträffande sina interna och organisatoriska rutiner för att identifiera, förhindra, hantera och offentliggöra intressekonflikter. I akterna kan det närmare anges vilka riskhanteringskrav som ska gälla för AIF-förvaltarna i proportion till de risker som de utsätter sig för på grund av de AIF-fonder de förvaltar samt de åtgärder som krävs för att göra det möjligt för AIF-förvaltare att hantera de särskilda riskerna i samband med blankningstransaktioner samt eventuella restriktioner som kan krävas för att skydda AIF-fonder från otillbörliga riskexponeringar. Akterna kan närmare definiera kraven på likviditetshanteringen i detta direktiv, och särskilt minimikraven på AIF‑fondernas likviditet. De kan närmare specificera de krav som originatorer av värdepapperiseringsinstrument måste uppfylla för att AIF-förvaltare ska tillåtas placera i sådana instrument som emitterats efter den 1 januari 2011. De kan även specificera de krav som AIF-förvaltare måste uppfylla när de placerar i sådana värdepapperiseringsinstrument. I akterna kan de närmare kriterierna för att ett värderingsorgan ska anses vara oberoende enligt detta direktiv anges. Närmare villkor för att delegering av AIF-förvaltarnas funktioner ska kunna godkännas och för vilka förhållandena som ska leda till att en förvaltare inte längre ska betraktas som förvaltare av en AIF-fond om delegering skett i alltför stor utsträckning kan även anges. Innehåll och format för de årsredovisningar som AIF-förvaltarna måste tillhandahålla för varje AIF-fond som de förvaltar kan även specificeras, och AIF-förvaltarnas skyldigheter i fråga om offentliggörande av information till investerare och kraven på deras rapportering till de behöriga myndigheterna kan anges närmare tillsammans med de tidsintervall som inte får överskridas mellan offentliggörandena. Kraven på information från AIF‑förvaltarna om hävstång och tidsintervallen för rapporteringen till de behöriga myndigheterna och informationen till investerarna kan även anges i akterna. Akterna kan ange gränser för den nivå på hävstångseffekter som AIF-förvaltare får utnyttja när de förvaltar AIF-fonder. Det närmare innehållet i den information som det krävs att AIF-förvaltarna ska lämna till emittenter och onoterade företag och dessas respektive aktieägare samt till arbetstagarrepresentanterna när de förvärvar ett kontrollerande inflytande i dessa emittenter och onoterade företag, inbegripet innehållet i den information som ska lämnas i årsredovisningen för den AIF‑fond de förvaltar, kan specificeras i akterna, liksom formerna för överlämnandet av informationen. I akterna kan de slag av begränsningar eller villkor som kan införas för marknadsföringen av AIF‑fonder till professionella investerare i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat anges närmare. I akterna kan allmänna kriterier anges för bedömningen av likvärdighet beträffande värderingsstandarderna i tredjeländer, om värderingsorganet är etablerat i ett tredjeland, beträffande tredjeländers lagstiftning om förvaringsinstitut samt, i samband med auktorisation av AIF‑förvaltare som är etablerade i tredjeländer, beträffande stabilitetskraven i lagstiftningen och den fortlöpande tillsynen i de länderna. Vidare kan allmänna kriterier anges för bedömningen av huruvida tredjeländer ger AIF-förvaltare från EU effektivt marknadstillträde som är jämförbart med det som EU ger AIF‑förvaltare från tredjeländer. Formerna, innehållet och frekvensen vid informationsutbytet mellan de behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat och andra behöriga myndigheter i de fall då en AIF-förvaltare enskilt eller kollektivt tillsammans med andra AIF-förvaltare kan komma att påverka stabiliteten hos finansiella institut som är av betydelse för det finansiella systemet och hindra marknaderna från att fungera korrekt kan anges närmare i akterna. Förfarandena för kontroller på plats och utredningar kommer att redovisas. I de delegerade akterna bekräftas att värderingsstandarderna för fonder i ett visst tredjeland är likvärdiga med dem som tillämpas inom EU i de fall då värderingsorganet är etablerat i ett tredjeland. Akterna kan bekräfta att lagstiftningen om förvaringsinstitut i ett visst tredjeland är likvärdig med detta direktiv. De kan bekräfta att lagstiftningen om stabilitetskrav och den fortlöpande tillsynen av AIF-förvaltare i ett visst tredjeland är likvärdig med detta direktiv. De kan ange huruvida ett visst tredjeland ger AIF-förvaltare från gemenskapen effektivt marknadstillträde som är jämförbart med det som gemenskapen ger AIF-förvaltare från detta tredjeland. Mallar för anmälningar och intyg kan anges i akterna och förfarandet för informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna kan beskrivas närmare.
Ändringsförslag  12 Förslag till direktiv Skäl 27a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	27a. I denna typ av delegerade akter tas vederbörlig hänsyn till placeringsstrategi, riskhanteringsmetoder och riskförebyggande bestämmelser. I de delegerade akterna tas likaså hänsyn till de olika placeringsstrategier som tillämpas och vilken typ av tillgångar som berörs av transaktionerna på finansmarknaderna.
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv Skäl 28
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
28. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG. Åtgärder av annat slag bör omfattas av det föreskrivande förfarandet i artikel 5 i samma beslut. Åtgärderna är avsedda att bekräfta att värderingsstandarderna för fonder i ett visst tredjeland är likvärdiga med dem som tillämpas inom EU i de fall då värderingsorganet är etablerat i ett tredjeland, att lagstiftningen om förvaringsinstitut i ett visst tredjeland är likvärdig med detta direktiv och att lagstiftningen om stabilitetskrav och den fortlöpande tillsynen i ett visst tredjeland är likvärdig med detta direktiv. De kommer att ange huruvida vissa tredjeländer ger AIF-förvaltare från EU effektivt marknadstillträde som är jämförbart med det som EU ger AIF‑förvaltare från tredjeländer. Mallar för anmälningar och intyg kommer att lämnas och förfarandet för informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna kommer att beskrivas närmare.	utgår
Motivering
Detta är riktigt enligt det nya kommittéförfarandet.
Ändringsförslag  14 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	När den lag enligt vilken AIF-fonden är bildad kräver att det ska finnas en styrelse eller något annat styrorgan, och styrorganet är ansvarigt för förvaltningen av AIF-fonden, ska AIF-fonden anses vara AIF-förvaltare enligt detta direktiv.
Motivering
Direktivet bör ändras för att garantera att AIF-fonder som har ett styrorgan, t.ex. en bolagsstyrelse, som har det övergripande ansvaret för förvaltningen, behandlas som AIF-förvaltare som lyder under bestämmelserna i direktivet.
Ändringsförslag  15 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 2 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) fondföretag (”UCITS-fonder”) eller deras förvaltnings- eller värdepappersföretag som auktoriserats i enlighet med direktiv 2009/…/EG [fondföretagsdirektivet],	c) fondföretag (”UCITS-fonder”) eller deras förvaltnings- eller värdepappersföretag som auktoriserats i enlighet med direktiv 2009/…/EG [fondföretagsdirektivet] i den mån som dessa förvaltnings- eller värdepappersföretag inte förvaltar AIF‑fonder,
Ändringsförslag  16 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 2 – led ga (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ga) nationella centralbanker,
Ändringsförslag  17 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 2 – led gb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	gb) industriella holdingbolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i EU om de innehar aktier i sina dotterbolag eller närstående bolag i syfte att fullfölja en industriell affärsstrategi.
Motivering
Industriella holdingbolag är långsiktiga ägare utan någon plan för att avyttra innehaven efter en viss tid och med ett industriellt synsätt på sina innehav, antingen som holdingbolag för industrikonglomerat eller som industriella investmentbolag. Sådana företag utgör en begränsad systemrisk, och om de är börsnoterade är de föremål för gällande EU-bolagsrätt, nationella regler och börsens noteringsregler, vilket innebär ett effektivt skydd för investerare. Industriella holdingbolag som är mer inriktade på industrisektorn än på handel med sina investeringar ska därför undantas från detta direktivs tillämpningsområde.
Ändringsförslag  18 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 2 – led gc (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	gc) nationella, regionala eller lokala myndigheter eller institut som förvaltar fonder som är kopplade till trygghets- och pensionssystem,
Ändringsförslag  19 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 2 – led gd (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	gd) AIF-förvaltare när det gäller slutna AIF-fonder vars värdepapper är upptagna till handel eller är föremål för en ansökan om upptagande till handel på en reglerad marknad som inrättats eller är operativ inom gemenskapen.
Motivering
Genom den föreslagna ändringen av artikel 2 ser man till att direktivets krav inte blir oproportionerliga för slutna AIF-fonder vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad.
Ändringsförslag  20 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Kommissionen får anta genomförandebestämmelser för att fastställa genom vilka förfaranden AIF‑förvaltare som förvaltar AIF-portföljer vilkas förvaltade tillgångar inte överstiger tröskelvärdet i punkt 2 a ska få utöva sin rätt enligt punkt 3.	4. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter för att fastställa genom vilka förfaranden AIF‑förvaltare som förvaltar AIF-portföljer vilkas förvaltade tillgångar inte överstiger tröskelvärdet i punkt 2 a ska få utöva sin rätt enligt punkt 3.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.
Ändringsförslag  21 Förslag till direktiv Artikel 3 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) alternativ investeringsfond (”AIF‑fond”): varje företag för kollektiva investeringar, inbegripet dess delfonder, vars verksamhet avser kollektiva investeringar i tillgångar och för vilket det inte krävs auktorisation enligt artikel 5 i direktiv 2009/…/EG [fondföretagsdirektivet].	a) alternativ investeringsfond (”AIF‑fond”): varje företag för kollektiva investeringar som anskaffar kapital från ett antal investerare för att investera det enligt en fastställd investeringspolicy enligt principen om riskspridning för dessa investerares bästa, inbegripet delfonder hos ett sådant företag, och för vilket det inte krävs auktorisation enligt artikel 5 i direktiv 2009/…/EG [fondföretagsdirektivet].
Motivering
Definitionen av ”alternativ investeringsfond” är en nyckeldefinition inom ramen för direktivets tillämpningsområde och den bör tydligt ange vilka företag för kollektiva investeringar som ska omfattas.
Ändringsförslag  22 Förslag till direktiv Artikel 3 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare): fysisk eller juridisk person vars regelbundna verksamhet består i förvaltning av en eller flera AIF-fonder.	b) förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare): fysisk eller juridisk person som förvaltar en eller flera AIF-fonder eller en enda AIF-fond som förvaltas autonomt.
Motivering
Vissa AIF-fonder förvaltas inte av en AIF-förvaltare utan autonomt.
Ändringsförslag  23 Förslag till direktiv Artikel 3 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
e) marknadsföring: varje allmänt erbjudande eller allmän placering av andelar eller aktier i en AIF-fond till respektive hos investerare med hemvist inom gemenskapen, oavsett på vems initiativ erbjudandet eller placeringen görs.	e) marknadsföring: varje allmänt erbjudande eller allmän placering, på initiativ av den AIF-förvaltare som förvaltar en AIF-fond, av andelar eller aktier i en sådan AIF-fond till respektive hos investerare med hemvist inom EU.
Motivering
Den föreslagna ändringen ändrar på begränsningen av marknadsföringen i artikel 4 genom att definiera ”marknadsföring” enligt detta direktiv så att denna endast gäller marknadsföring av en AIF-fond på initiativ av dess förvaltare.
Ändringsförslag  24 Förslag till direktiv Artikel 3 – led oa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	oa) slutna AIF-fonder: AIF-fonder vilkas aktier eller andelar innehavarna inte kan få återköpta eller inlösta, direkt eller indirekt, från AIF-fondens tillgångar.
Ändringsförslag  25 Förslag till direktiv Artikel 3 – led ob (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ob) slutna företag för kollektiva investeringar: företag för kollektiva investeringar vilkas aktier och andelar inte kan återköpas eller lösas in, direkt eller indirekt, på begäran av innehavarna, från dessa företags tillgångar.
Motivering
Det är nödvändigt att definiera företag för kollektiva investeringar av sluten typ för att skilja dem från företag för kollektiva investeringar vilka bör omfattas av detta direktiv.
Ändringsförslag  26 Förslag till direktiv Artikel 3 – led oc (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	oc) målföretag: en emittent eller ett ej börsnoterat företag som blir föremål för övertagande av en investerare som har förvärvat ett kontrollerande inflytande.
Motivering
Det är nödvändigt att definiera betydelsen av ”målföretag” när begreppet ”utförsäljning av tillgångar” behandlas.
Ändringsförslag  27 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att ingen AIF-förvaltare som omfattas av detta direktiv utan att först ha erhållit auktorisation tillhandahåller förvaltningstjänster till någon AIF-fond eller marknadsför aktier eller andelar i en sådan.	1. Medlemsstaterna ska säkerställa att ingen AIF-förvaltare som omfattas av detta direktiv utan att först ha erhållit auktorisation tillhandahåller förvaltningstjänster till någon AIF-fond eller marknadsför aktier eller andelar i en sådan.
Enheter som varken auktoriserats enligt detta direktiv eller, i fråga om AIF‑förvaltare som inte omfattas av detta direktiv, enligt den nationella lagstiftningen i en medlemsstat ska inte tillåtas tillhandahålla förvaltningstjänster till AIF-fonder eller marknadsföra aktier eller andelar i sådana inom gemenskapen.	Enheter som varken auktoriserats enligt detta direktiv eller, i fråga om AIF‑förvaltare som inte omfattas av detta direktiv, enligt den nationella lagstiftningen i en medlemsstat ska inte tillåtas tillhandahålla förvaltningstjänster till AIF-fonder inom EU.
	Detta direktiv ska inte hindra personer från eller begränsa deras möjligheter att sälja eller på annat sätt avyttra aktier eller andelar som de innehar i en AIF-fond på kapitalmarknaden, och en person som innehar aktier eller andelar i en AIF-fond får själv eller via mellanhänder, inbegripet AIF-förvaltare som auktoriserats i enlighet med detta direktiv, marknadsföra sådana aktier eller andelar till investerare i en medlemsstat i enlighet med nationell lagstiftning i den medlemsstaten, om sådan marknadsföring inte sker på initiativ av den AIF‑förvaltare som förvaltar en sådan AIF‑fond.
Ändringsförslag  28 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 2 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. En AIF-förvaltare får auktoriseras för att tillhandahålla förvaltningstjänster antingen för samtliga AIF-fonder eller för vissa kategorier av sådana.	2. En AIF-förvaltare får auktoriseras för att tillhandahålla förvaltningstjänster antingen för samtliga AIF-fonder eller för vissa kategorier av sådana. En AIF-fond får förvaltas av en enda AIF-förvaltare.
Motivering
Syftet med ändringsförslaget är att undvika svårigheter med att identifiera den ansvarige AIF-förvaltaren eller anta ett gemensamt juridiskt ansvar.
Ändringsförslag  29 Förslag till direktiv Artikel 5 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
AIF-förvaltare ska ha sitt huvudkontor i samma medlemsstat som sitt stadgeenliga säte.	AIF-förvaltare ska ha sitt huvudkontor i samma medlemsstat som sitt stadgeenliga säte. Om en AIF-förvaltare förvaltar en eller flera AIF-fonder ska auktorisation krävas för varje berörd AIF-fond.
Ändringsförslag  30 Förslag till direktiv Artikel 6 – punkt 1a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1a. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter för att specificera auktoriseringskriterierna, bland annat avseende ledningsansvariga personer hos AIF-förvaltarna.
Ändringsförslag  31 Förslag till direktiv Artikel 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
AIF-förvaltare ska underrätta de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten innan de genomför någon ändring av förhållanden som de informerat om i sin ursprungliga ansökan som väsentligt kan påverka uppfyllandet av de villkor som gällt för beviljandet av auktorisationen, däribland ändringar i placeringsstrategi och inriktning i någon AIF-fond som de förvaltar eller i fondbestämmelser eller bolagsordning, och om de avser att förvalta någon ytterligare AIF-fond lämna identitetsuppgifter för denna.	AIF-förvaltare ska underrätta de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten innan de genomför några väsentliga ändringar av de villkor som gällt för beviljandet av den ursprungliga auktorisationen eller registreringen, däribland ändringar i AIF‑förvaltarnas verksamhetsplan eller i placeringsstrategi och inriktning i någon AIF-fond som de förvaltar.
	AIF-förvaltaren ska underrätta den behöriga myndigheten om eventuella ändringar avseende de personer som faktiskt bedriver AIF-förvaltarens verksamhet.
De behöriga myndigheterna ska inom en månad från mottagandet av anmälan meddela godkännande, begränsningar eller avslag avseende dessa ändringar.	De behöriga myndigheterna ska inom en månad från mottagandet av anmälan meddela godkännande, begränsningar eller avslag avseende dessa ändringar. De behöriga myndigheterna ska i vederbörligen motiverade fall avslå ändringar avseende placeringsstrategi och inriktning i någon AIF-fond eller ändringar avseende fondbestämmelser eller bolagsordningar om dessa överenskommits av investerarna.
Ändringsförslag  32 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 1 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Ingen investerare får ges förmånsbehandling om inte uppgift om detta lämnas i fondbestämmelserna eller bolagsordningen.	Ingen investerare får ges materiell förmånsbehandling i förhållande till andra investerare i samma AIF-fond om inte uppgift om arten av förmånsbehandling lämnas i fondbestämmelserna eller bolagsordningen.
Motivering
Direktivets krav om offentliggörande av investerarnas identitet kan inte motiveras under förhållanden som inte är standardförhållanden. Det skulle i så fall finnas risk för brott mot EU:s dataskyddsbestämmelser. Namn bör endast meddelas auktoriserade myndigheter under strikta sekretessvillkor och inte till andra investerare eller allmänheten.
Ändringsförslag  33 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Kommissionen får anta genomförandebestämmelser för att ange de kriterier som de behöriga myndigheterna ska tillämpa vid bedömningen av huruvida AIF-förvaltare uppfyller sina skyldigheter enligt punkt 1.	2. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter för att ange de kriterier som de behöriga myndigheterna ska tillämpa vid bedömningen av huruvida AIF-förvaltare uppfyller sina skyldigheter enligt punkt 1.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.
Ändringsförslag  34 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 1 – stycke 3a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	De åtgärder som fastställs i denna punkt ska vara lämpliga för AIF-fondens art, omfattning och komplexitet.
Ändringsförslag  35 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 2 – styckena 1a, 1b och 1c (nya)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	AIF-förvaltaren ska utforma och genomföra en sund ersättningspolicy och ersättningspraxis som är förenlig med en effektiv riskhantering och långsiktigt värdeskapande.
	AIF-förvaltaren ska informera medlemsstaternas behöriga myndigheter om särdragen i fondens ersättningspolicy och ersättningspraxis.
	Medlemsstaternas behöriga myndigheter får reagera och vidta lämpliga korrigerande åtgärder för att minska risker som kan leda till att en AIF‑förvaltare underlåter att införa en sund policy och praxis för ersättningar.
Motivering
The principles should align to those developed by the Financial Stability Board for Sound Compensation Practices (25 September 2009). The Leaders’ Statement following the Pittsburgh Summit (24-25 September 2009) fully endorses the implementation standards of the FSB aimed at aligning remuneration with long-term value creation and not excessive risk taking. We consider that the FSB principles endorsed by the G20 should apply to systemically important AIFM in common with other financial services firms. Whilst we do not consider that there is any need for detailed requirements in relation to remuneration to be proposed under this Directive, it is important that, in the event any relevant Level 2 measures are to be implemented under this Directive, such measures take account of the principle of proportionality and ensure the competitiveness of the industry in the EU is maintained by having regard to consistent implementation of such initiatives by the Commission working with the Financial Stability Board as envisaged by the FSB. In particular, any amendment to require an AIFM to ensure that its remuneration rules are compatible with the rules applicable to credit institutions and investment firms should be resisted as there are very good reasons why remuneration policies for AIFM should validly differ from banks and broker/dealers, for example. Accordingly, we do not agree with Amendment 50 in the Gauzès Report.
Ändringsförslag  36 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Kommissionen ska anta genomförandebestämmelser för att	3. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter för att
a) närmare beskriva olika kategorier av sådana intressekonflikter som avses i punkt 1, och	a) närmare beskriva olika kategorier av sådana intressekonflikter som avses i punkt 1, och
b) ange rimliga åtgärder som AIF förvaltare förväntas vidta i fråga om interna och organisatoriska rutiner i syfte att identifiera, förhindra, hantera och informera om intressekonflikter.	b) ange rimliga åtgärder som AIF‑förvaltare förväntas vidta i fråga om interna och organisatoriska rutiner i syfte att identifiera, förhindra, hantera och informera om intressekonflikter.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.
Ändringsförslag  37 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. AIF-förvaltare ska se till att riskhanterings- och portföljförvaltningsfunktionerna hålls åtskilda och blir föremål för separat översyn.	1. AIF-förvaltare ska se till att riskhanterings- och portföljförvaltningsfunktionerna hålls åtskilda i den mån detta är lämpligt och proportionerligt med tanke på arten och omfattningen av de AIF-fonder som de förvaltar samt till deras komplexitetsgrad.
Motivering
Kravet att hålla riskförvaltningsfunktionen åtskild bör vara proportionerlig i förhållande till de risker AIF-förvaltarna och de fonder de förvaltar uppvisar.
Ändringsförslag  38 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 5 – stycke 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Kommissionen ska anta genomförandebestämmelser för att närmare ange	5. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter för att närmare ange:
Ändringsförslag  39 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 5 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.	utgår
Ändringsförslag  40 Förslag till direktiv Artikel 12 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Kommissionen får anta genomförandebestämmelser för att närmare specificera	3. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter för att närmare specificera
a) de krav på likviditetshanteringen som anges i punkt 1, och	a) de krav på likviditetshanteringen som anges i punkt 1, och
b) minsta likviditetskrav för AIF-fonder som löser in andelar eller aktier oftare än halvårsvis.	b) minsta likviditetskrav för AIF-fonder som löser in andelar eller aktier oftare än halvårsvis.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.
Ändringsförslag  41 Förslag till direktiv Artikel 12 – punkt 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. Punkterna 1–3 ska inte tillämpas på slutna AIF-fonder.
Motivering
Likviditetshantering för möjlig inlösen behövs inte för en sluten fond eftersom investerarna inte har rätt att ta hem sina investeringar från fondens tillgångar.
Ändringsförslag  42 Förslag till direktiv Artikel 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
För att säkerställa en enhetlig behandling inom olika sektorer och avlägsna oförenligheter mellan intressena hos de företag som omformar lån till överlåtbara värdepapper och andra finansiella instrument (”originatorer”) och hos AIF‑förvaltare som placerar i sådana värdepapper eller andra finansiella instrument för en eller flera AIF-fonders räkning ska kommissionen anta genomförandebestämmelser för att fastställa	För att säkerställa en enhetlig behandling inom olika sektorer och avlägsna oförenligheter mellan intressena hos de företag som omformar lån till överlåtbara värdepapper och andra finansiella instrument (”originatorer”) och hos AIF‑förvaltare som placerar i sådana värdepapper eller andra finansiella instrument för en eller flera AIF-fonders räkning ska kommissionen ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter för att ange
a) de krav som originatorer ska uppfylla för att AIF-förvaltare ska få placera i värdepapper eller andra finansiella instrument av detta slag som de emitterar efter den 1 januari 2011 för en eller flera AIF-fonders räkning, däribland kravet att en originator ska behålla ett ekonomiskt nettointresse på minst 5 procent, och	a) de krav som originatorer ska uppfylla för att AIF-förvaltare ska få placera i värdepapper eller andra finansiella instrument av detta slag som de emitterar efter den 1 januari 2011 för en eller flera AIF-fonders räkning, däribland kravet att en originator ska behålla ett ekonomiskt nettointresse på minst 5 procent, och
b) kvalitativa krav, som obligatoriskt ska uppfyllas av AIF-förvaltare som placerar i sådana värdepapper eller andra finansiella instrument för en eller flera AIF-fonders räkning.	b) kvalitativa krav, som obligatoriskt ska uppfyllas av AIF-förvaltare som placerar i sådana värdepapper eller andra finansiella instrument för en eller flera AIF-fonders räkning.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.
Ändringsförslag  43 Förslag till direktiv Artikel 14 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Om värdet på AIF-fondportföljerna under förvaltning överstiger 250 miljoner euro ska AIF-förvaltaren kunna redovisa ett kompletterande belopp i kapitalbasen. Detta kompletterande belopp i kapitalbasen ska motsvara 0,02 % av det belopp med vilket värdet av AIF-förvaltarens portföljer överstiger 250 miljoner euro.	Om värdet på AIF-fondportföljerna under förvaltning överstiger 250 miljoner euro ska AIF-förvaltaren kunna redovisa ett kompletterande belopp i kapitalbasen. Detta kompletterande belopp i kapitalbasen ska motsvara 0,02 % av det belopp med vilket värdet av AIF-förvaltarens portföljer överstiger 250 miljoner euro. Summan av det startkapital och de ytterligare medel som krävs får dock inte överstiga 10 miljoner euro.
Ändringsförslag  44 Förslag till direktiv Artikel 16 – punkt 1 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. AIF-förvaltare ska för varje AIF-fond som de förvaltar utse ett värderingsorgan som är oberoende i förhållande till dem och som ska beräkna värdet av de tillgångar fonden förvärvar och av aktierna och andelarna i fonden.	1. AIF-förvaltare ska för varje AIF-fond som de förvaltar utse ett certifierat värderingsorgan som är funktionellt oberoende i förhållande till dem och som ska beräkna värdet av de tillgångar fonden förvärvar och av aktierna och andelarna i fonden.
Ändringsförslag  45 Förslag till direktiv Artikel 16 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Om ett externt värderingsorgan inte anlitas får de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten kräva att AIF‑förvaltaren låter sina värderingsförfaranden och/eller värderingar kontrolleras av ett externt värderingsorgan eller, vid behov, av en revisor.
Ändringsförslag  46 Förslag till direktiv Artikel 16 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Kommissionen ska anta genomförandebestämmelser för att ytterligare specificera kriterierna för att ett värderingsorgan ska anses vara oberoende vid tillämpningen av punkt 1.	4. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter för att ytterligare specificera villkoren för certifiering av värderingsorgan och principerna för värderingskriterierna, vid tillämpningen av punkt 1.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.
Ändringsförslag  47 Förslag till direktiv Artikel 17
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att AIF‑förvaltare utser förvaringsinstitut för att i tillämpliga fall utföra följande uppgifter:	1. Medlemsstaterna ska säkerställa att AIF‑förvaltare utser förvaringsinstitut för att i tillämpliga fall utföra följande förvaringsfunktioner:
a) Ta emot alla betalningar från investerare som tecknar andelar eller aktier i en AIF-fond som förvaltas av AIF-förvaltaren och bokföra dem för dennes räkning på ett separat konto.	a) Ta emot alla betalningar från investerare som tecknar andelar eller aktier i en AIF‑fond som förvaltas av AIF-förvaltaren och bokföra dem för dennes räkning på ett separat konto.
b) Förvara finansiella instrument som tillhör AIF-fonden.	b) Förvara finansiella instrument som tillhör AIF-fonden, i synnerhet
	i) förvalta i depå alla finansiella instrument som kan förvaras och vidta lämpliga åtgärder för att sörja för att AIF-fondernas äganderätt till dessa skyddas, särskilt i händelse av förvaringsinstitutets insolvens, inbegripet åtgärder för att se till att dessa finansiella instrument på förvaringsinstitutet bokförs på separata konton eller på ett gemensamt separat konto för flera AIF-fonder, så att de i händelse av förvaringsinstitutets fallissemang tydligt kan identifieras som tillgångar åtskilda från förvaringsinstitutets tillgångar,
	ii) bevara dokumentation som behövs för att kontrollera äganderätten till de finansiella instrument som inte kan förvaras på grundval av uppgifter från AIF-förvaltaren och extern information om gjorda transaktioner.
c) Kontrollera att AIF-fonden eller AIF‑förvaltaren för dennas räkning har erhållit äganderätten till alla övriga tillgångar som AIF-fonden placerar i.	c) Kontrollera att AIF-fonden eller AIF‑förvaltaren för dennas räkning har erhållit äganderätten till alla övriga tillgångar som AIF-fonden placerar i.
	1a. Utöver de uppgifter som anges i punkt 1 ska förvaringsinstitutet vid behov se till att
	a) försäljning, emission, återköp, inlösen och makulering av aktier eller andelar i AIF-fonder genomförs i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning och med fondbestämmelser eller bolagsordningar,
	b) värdet av aktierna eller andelarna i AIF-fonden beräknas i enlighet med gällande nationell lagstiftning och fondbestämmelser eller bolagsordningar,
	c) ersättningar för transaktioner som rör tillgångar i en AIF-fond inbetalas till institutet inom sedvanlig tid,
	d) en AIF-fonds intäkter används i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning och fondbestämmelser.
2. En AIF-förvaltare får inte fungera som förvaringsinstitut.	2. En AIF-förvaltare får inte fungera som förvaringsinstitut.
Förvaringsinstitut ska handla oberoende och uteslutande i AIF-fondens investerares intresse.	Förvaringsinstitut ska handla hederligt, rättvist, professionellt, oberoende och uteslutande i AIF-fondens investerares intresse.
3. Förvaringsinstitut ska vara kreditinstitut med stadgeenligt säte inom gemenskapen som auktoriserats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning).	3. AIF-förvaltare ska vara antingen
	a) kreditinstitut med stadgeenligt säte inom gemenskapen som auktoriserats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning), eller
	b) värdepappersföretag som auktoriserats i enlighet med direktiv 2004/39/EG.
	3a. Om en AIF-fond som förvaltas av en auktoriserad AIF-förvaltare har sin hemvist i ett tredjeland ska förvaringsinstitutet ha sitt stadgeenliga säte i gemenskapen, utom när samtliga av följande villkor är uppfyllda:
	a) De behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten och i det tredjeland där AIF-fonden har sin hemvist har tecknat avtal om samarbete och informationsutbyte.
	b) Lagstiftningen i det tredjeland där AIF-fonden har sin hemvist överensstämmer med standarder som fastställts av internationella organisationer.
	c) Det tredjeland där AIF-fonden har sin hemvist omfattas av ett beslut enligt led e, i vilket det anges att förvaringsinstitut med hemvist i det landet omfattas av effektiv reglering och tillsyn i stabilitetsavseende som är likvärdig med bestämmelserna i EU-lagstiftningen.
	d)Det tredjeland där AIF-fonden har sin hemvist omfattas av ett beslut enligt led e, i vilket det anges att dess normer för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism är likvärdiga med bestämmelserna i EU-lagstiftningen.
	e) Hemmedlemsstaten och det tredjeland där AIF-fonden har sin hemvist har tecknat avtal vilket fullt ut uppfyller normerna i artikel 26 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet och säkerställer ett effektivt informationsutbyte i skatteärenden.
4. Förvaringsinstitut får delegera uppgifter till andra förvaringsinstitut.	4. Förvaringsinstitut får delegera uppgifter, utom sådana funktioner som innebär övervakning av och tillsyn över deras underförvaringsinstitut. Förvaringsinstitut får inte delegera sina funktioner i så stor utsträckning att de blir brevlådeföretag. En sådan delegering av ansvar får endast ske i ett led. Det får inte uppstå en ansvarskedja.
	4a. Förvaringsinstitut ska respektera bästa metoder och handla med vederbörlig skicklighet, omsorg och nit när de väljer, utser och regelbundet ser över en tredje part till vilken de delegerat sina uppgifter enligt denna punkt, samt när de fortlöpande övervakar hur de delegerade uppgifterna utförs.
5. Förvaringsinstitut ska gentemot AIF‑förvaltaren och investerarna i AIF-fonden vara ansvariga för förluster som dessa åsamkas till följd av att förvaringsinstitutet brustit i fullgörandet av sina skyldigheter enligt detta direktiv.	5. Förvaringsinstitut ska gentemot AIF‑förvaltaren och investerarna i AIF‑fonden vara ansvariga för förluster som dessa åsamkas till följd av att förvaringsinstitutet uppsåtligen eller till följd av oaktsamhet brustit i fullgörandet av sina skyldigheter enligt detta direktiv eller fullgjort dem på felaktigt sätt, förutom i fall då sådana förluster är en följd av force majeure.
Om finansiella instrument som anförtrotts förvaringsinstitutet förkommer, kan institutet endast befrias från sitt ansvar om det kan styrka att det inte hade kunnat undvika den inträffade förlusten.	Om finansiella instrument som anförtrotts förvaringsinstitutet förkommer, kan institutet endast befrias från sitt ansvar om det kan styrka att förlusten orsakats av en extern omständighet, att den inte kunde förutses och att förvaringsinstitutet inte hade kunnat undvika den inträffade förlusten.
	Förvaringsinstitutets ansvarsskyldighet gentemot AIF-förvaltaren och investerarna ska inte påverkas av att institutet har valt att i ett enda led delegera en del av sina uppgifter till en auktoriserad tredje part, t.ex. ett underförvaringsinstitut eller en underdepåförvaltare. Om finansiella instrument som anförtrotts förvaringsinstitutet går förlorade, är därför förvaringsinstitutets främsta skyldighet, oberoende av nationell lagstiftning, att utan onödigt dröjsmål återlämna tillgången till AIF-fonden. Detta krav ska tillämpas utan att det påverkar rättsliga förfaranden.
Ansvaret gentemot AIF-fondens investerare kan åberopas antingen direkt eller indirekt via AIF-förvaltaren, beroende på hur rättsförhållandet mellan förvaringsinstitutet, AIF-förvaltaren och investerarna är utformat. En delegering enligt punkt 4 ska inte påverka förvaringsinstitutets ansvar.	Ansvaret gentemot AIF-fondens investerare kan åberopas antingen direkt eller indirekt via AIF-förvaltaren.
	5a. När ett förvaringsinstitut enligt lagstiftningen i det land där AIF‑förvaltaren gör placeringar för AIF‑fondens räkning eller på grund av oförutsedda händelser är förhindrat att utöva sin förvaringsfunktion, kan det genom undantag från punkt 5 befrias från sitt ansvar, även avseende förlust av finansiella instrument, om det kan styrka att det fullgjort sina skyldigheter att genomföra vederbörliga kontroller enligt punkt 4. En sådan delegering av ansvar får endast göra i ett led. Det får inte uppstå en ansvarskedja.
	5b. Om avtalet mellan förvaringsinstitutet och en prime broker eller en underdepåförvaltare ger möjligheter till överföring och återanvändning av tillgångar i enlighet med AIF-fondens regler, kan förvaringsinstitutet genom undantag från punkt 5 befrias från sitt ansvar om det kan styrka att det fullgjort sina skyldigheter att genomföra vederbörliga kontroller enligt punkt 4a.
	I avtalet mellan AIF-förvaltaren och förvaringsinstitutet ska det fastställas att AIF-förvaltaren, innan avtalet verkställs, måste informeras om eventuella avtalsvillkor som ger möjligheter till överföring och återanvändning av tillgångar i enlighet med AIF-fondens regler.
	Investerare ska innan de investerar i AIF‑fonden informeras om denna klausul och ska hållas informerade om vem tredje parten är. I synnerhet ska investerare informeras om överföring av ansvar till tredje part, inbegripet då finansiella instrument går förlorade. I sådana fall ska tidsfristen för återlämnande vara enligt villkoren i avtalet mellan AIF‑förvaltaren och tredje parten.
	5c. Förvaringsinstitutet ska på begäran förse de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat med all information som det erhållit vid utförandet av sina uppgifter och som de behöriga myndigheterna kan behöva för att utöva tillsyn över AIF-förvaltaren. Om AIF‑förvaltarens hemmedlemsstat inte är förvaringsinstitutets hemmedlemsstat ska de behöriga myndigheterna i förvaringsinstitutets hemmedlemsstat utan dröjsmål dela den erhållna informationen med de behöriga myndigheterna i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat.
	5d. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter för att ytterligare specificera förvaringsinstitutens uppgifter och ansvar samt de villkor enligt vilka ett förvaringsinstitut för en AIF-fond får delegera vissa av sina funktioner till tredje part.
	5e. När ett förvaringsinstitut utses ska detta godkännas av den behöriga myndigheten i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat. Den behöriga myndigheten kan tillåta att fler än ett förvaringsinstitut utses om det kan garanteras att detta inte kommer att påverka förvaringsinstitutets möjligheter att korrekt uppfylla alla de skyldigheter som fastställs i detta direktiv.
Ändringsförslag  48 Förslag till direktiv Artikel 18 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. AIF-förvaltares ansvar ska under inga omständigheter påverkas av att de delegerat funktioner till tredje part, och de får inte heller delegera funktioner i en sådan omfattning att de inte längre faktiskt kan anses själva fungera som förvaltare av AIF-fonder.	2. AIF-förvaltares ansvar ska under inga omständigheter påverkas av att de delegerat funktioner till tredje part, och de får inte heller delegera funktioner i en sådan omfattning att de inte längre faktiskt kan anses själva fungera som förvaltare av AIF-fonder och i så stor utsträckning att de blir brevlådeföretag.
Motivering
Detta förtydligande ändringsförslag lades även fram i Gauzès-betänkandet och anses vara lämpligt.
Ändringsförslag  49 Förslag till direktiv Artikel 18 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Kommissionen ska anta genomförandebestämmelser för att närmare ange	4. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter för att närmare ange
a) villkoren för att godkänna delegering, och	a) villkoren för att godkänna delegering, och
b) de omständigheter under vilka en förvaltare inte längre kan betraktas som förvaltare av en AIF-fond i enlighet med punkt 2.	b) de omständigheter under vilka en förvaltare inte längre kan betraktas som förvaltare av en AIF-fond i enlighet med punkt 2.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.
Ändringsförslag  50 Förslag till direktiv Artikel 19 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. AIF-förvaltare ska för varje AIF-fond de förvaltar tillhandahålla en årsredovisning för varje räkenskapsår. Årsredovisningen ska offentliggöras senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång.	1. AIF-förvaltare ska för varje AIF-fond de förvaltar tillhandahålla en årsredovisning för varje räkenskapsår. Årsredovisningen ska offentliggöras senast fyra månader efter räkenskapsårets utgång eller, i de fall då en AIF-fond investerar i en annan AIF‑fond och behöver uppgifter från denna fonds årsredovisning eller delårsrapporter för att utarbeta sin årsredovisning, senast sex månader efter räkenskapsårets utgång.
Motivering
Private equity-fond-i-fonder utarbetar sina årsredovisningar utifrån den senaste finansiella information som de mottagit från de underliggande private equity-fonder som de investerar i. Dessa underliggande fonder offentliggör inte nödvändigtvis sina årsredovisningar eller sin finansiella information i tillräckligt god tid för att den överordnade fonden ska kunna möta den frist på fyra månader som gäller för dess egen årsredovisning. Av denna anledning bör överordnade fonder ges mer tid till att utarbeta sina årliga rapporter.
Ändringsförslag  51 Förslag till direktiv Artikel 19 – punkt 2 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ca) De upplysningar som anges i artikel 20, såvitt dessa uppgifter har ändrats under det räkenskapsår som redovisningen omfattar, såsom ersättningsbelopp, uppdelade på fasta och variabla ersättningar, som en AIF‑förvaltare och, i förekommande fall AIF‑fonden, betalar ut till högre chefer eller andra anställda som har en väsentlig inverkan på företagets riskexponering.
Ändringsförslag  52 Förslag till direktiv Artikel 19 – punkt 2 – led cb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	cb) Den årliga värderingsrapporten för de företag som ingår i varje AIF-fonds portfölj.
Motivering
I alla affärsföretag (även AIF-fonder) är årsrapporten det dokument som konsulteras mest av investerarna.
Ändringsförslag  53 Förslag till direktiv Artikel 19 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Uppgifterna om räkenskaperna i årsredovisningen ska vara granskade av en eller flera personer med lagstadgad behörighet att utföra revision i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG21 av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG. Revisionsberättelsen, med eventuella förbehåll, ska i sin helhet återges i årsredovisningen.	3. Uppgifterna om räkenskaperna i årsredovisningen ska utarbetas i enlighet med de räkenskapsstandarder eller ‑principer som krävs av tillämpliga fondbestämmelser eller bolagsordningar avseende bildande och fusion, och revideras av en eller flera personer med lagstadgad behörighet att utföra revision i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG. Revisionsberättelsen, med eventuella förbehåll, ska i sin helhet återges i årsredovisningen.
Motivering
Såsom i fallet med självvärdering (se motivering till ändringsförslag 15) ska redovisningsuppgifter inte behöva granskas. Företag som ingår i AIF-fondens portfölj kan emellertid vid behov utarbeta en finansiell rapport för revisionsändamål.
Ändringsförslag  54 Förslag till direktiv Artikel 19 – punkt 4 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Kommissionen ska anta genomförandebestämmelser för att ytterligare specificera årsredovisningens innehåll och format. Dessa bestämmelser ska anpassas till den typ av AIF-förvaltare som de avser.	4. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter för att ytterligare specificera årsredovisningens innehåll och format. Dessa akter ska vara lämpliga och proportionerliga och anpassade till den typ av AIF-förvaltare som de avser och till den AIF-fond som rapporten avser, med beaktande olika AIF-förvaltares och deras AIF-fonders skilda storlek, resurser, komplexitet, art, placeringar, placeringsstrategier och -tekniker, strukturer och investerare.
Ändringsförslag  55 Förslag till direktiv Artikel 19 – punkt 4 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.	utgår
Ändringsförslag  56 Förslag till direktiv Artikel 20 – punkt 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. AIF-förvaltare ska se till att investerarna får följande information innan de investerar i en AIF-fond, och att informationen regelbundet uppdateras:	1. AIF-förvaltare ska se till att följande information tillställs investerarna innan de investerar i en AIF-fond, och att informationen regelbundet uppdateras:
Motivering
Anpassning till UCITS-direktivet och MiFID-direktivet.
Ändringsförslag  57 Förslag till direktiv Artikel 20 – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) En beskrivning av AIF-fondens placeringsstrategi och mål och samtliga slag av tillgångar som den kan placera i och de tekniker den kan använda samt av alla risker som är förenade med investeringen, eventuella tillämpliga restriktioner för placeringarna, de förutsättningar under vilka AIF-fonden kan utnyttja hävstång, tillåtna slag av och källor till hävstångseffekter samt de risker som är förenade med, och de eventuella restriktioner som gäller för, utnyttjande av hävstång.	a) En beskrivning av AIF-fondens placeringsstrategi och mål, det slag av tillgångar som den kan placera i och de tekniker den kan använda samt av de risker som är förenade med investeringen, eventuella tillämpliga restriktioner för placeringarna, de förutsättningar under vilka AIF-fonden kan utnyttja hävstång, tillåtna slag av och källor till hävstångseffekter samt de risker som är förenade med, och de eventuella restriktioner som gäller för, utnyttjande av hävstång.
Motivering
Det är ogenomförbart att informera om ”samtliga” tillgångar som en AIF-fond kan placera i, och den föreslagna ändringen bygger på ändringen i det svenska ordförandeskapets kompromissförslag. De återstående ändringarna följer av den första ändringen.
Ändringsförslag  58 Förslag till direktiv Artikel 20 – punkt 1 – led h
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
h) En beskrivning av alla avgifter och andra kostnader och av det maximala belopp av dessa som investerarna står för direkt eller indirekt.	h) En beskrivning av alla avgifter och andra kostnader och av det maximala belopp eller antal andelar av dessa som investerarna står för direkt eller indirekt, samt en beskrivning av de avgifter och omkostnader som betalats under de senaste tolv månaderna.
Ändringsförslag  59 Förslag till direktiv Artikel 20 – punkt 1 – led ja (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ja) En beskrivning av AIF-fondens tidigare resultat, från dess bildande till den senaste bedömningen.
Motivering
Informationen till investerarna måste vara fullständig med tanke på de risker som tas. Uppgifter om i synnerhet AIF-fondens, men även om AIF-förvaltarens, tidigare prestationer är avgörande betydelse för investeringsbeslutet. Dessa uppgifter är alltför ofta partiska eller vilseledande. Uppgifter om vilka avgifter som faktiskt betalats och pengarnas ursprung är också viktiga för att kunna fatta ett klokt beslut. Månatlig information om AIF-fondens riskprofil skulle också göra det lättare för investerarna att hantera sina risker.
Ändringsförslag  60 Förslag till direktiv Artikel 20 – punkt 2 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. AIF-förvaltare ska för varje AIF-fond de förvaltar vid återkommande tillfällen lämna följande information till investerarna:	2. AIF-förvaltare ska för varje AIF-fond de förvaltar och som möjliggör inlösen för investerarna vid återkommande tillfällen lämna följande information till investerarna:
Motivering
Private equity-fond-i-fonder (och private equity-fonder) investerar i icke-likvida tillgångar och ger inte investerarna någon rätt till inlösen. Det bör, i de fall då investerarna inte har någon rätt till inlösen, inte vara nödvändigt att ha ett krav på regelbunden rapportering om icke-likvida tillgångar eller likviditet.
Ändringsförslag  61 Förslag till direktiv Artikel 20 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	AIF-fonder som säljs till pensionsfonder måste hänvisa till de särskilda risker som är förknippade med denna typ av placering. Dessutom ska i detta fall de handlingar som föreskrivs för investerarna även lämnas till förmånstagarna, deras företrädare eller anlitade experter.
Motivering
Pensionsfonder har ett särskilt ansvar eftersom de allt oftare ombeds utföra tjänster av allmänt intresse i form av tillhandahållande av ålderspensioner för anställda. Om de överhuvudtaget ska få investera i AIF-fonder måste särskilda krav på offentlighet gälla. Dessutom gäller det att undvika att de primära investerarna, dvs. förmånstagarna, går miste om viktig information för att kontrollera sin förmögenhetsförvaltare eller pensionsfond.
Ändringsförslag  62 Förslag till direktiv Artikel 20 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Kommissionen ska anta genomförandebestämmelser för att ytterligare specificera informationskraven för AIF-förvaltare och hur ofta den information som avses i punkt 2 ska lämnas. Dessa bestämmelser ska vara anpassade till den kategori av AIF‑förvaltare som de ska tillämpas på.	3. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter för att ytterligare specificera informationskraven för AIF-förvaltare och hur ofta den information som avses i punkt 2 ska lämnas, med beaktande av den typ av AIF-förvaltare som de avser.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.
Ändringsförslag  63 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 2 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) AIF-fondens faktiska riskprofil och de riskhanteringssystem som AIF-förvaltaren tillämpar på riskerna.	c) AIF-fondens faktiska riskprofil, inklusive nivå på hävstången, och de riskhanteringssystem som AIF-förvaltaren tillämpar på riskerna.
Motivering
De behöriga myndigheterna ska ha en fullständig bild av AIF-fonden och AIF‑förvaltaren.
Ändringsförslag  64 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 2 – led ea (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ea) Strukturen på avgifterna och de belopp som utbetalats till AIF-förvaltaren.
Motivering
De behöriga myndigheterna ska ha en fullständig bild av AIF-fonden och AIF‑förvaltaren. Avgiftsstrukturen är en viktig faktor i riskbedömningen.
Ändringsförslag  65 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 2 – led eb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	eb) AIF-fondens resultat, inklusive en värdering av tillgångarna.
Motivering
De behöriga myndigheterna ska ha en fullständig bild av AIF-fonden och AIF‑förvaltaren.
Ändringsförslag  66 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 4 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Kommissionen ska anta genomförandebestämmelser för att ytterligare precisera de rapporteringsskyldigheter som avses i punkterna 1, 2 och 3 samt hur ofta rapporteringen ska ske.	4. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter för att ytterligare precisera de rapporteringsskyldigheter som avses i punkterna 1, 2 och 3, och som kan anpassas och kompletteras i linje med de finansiella teknikernas utveckling, samt hur ofta rapporteringen ska ske.
Ändringsförslag  67 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 4 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.	Kommissionen ska också ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter avseende den typ av uppgifter som ska göras tillgängliga för allmänheten i enlighet med punkt 3a.
Ändringsförslag  68 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 4a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4a. AIF-förvaltare som förvaltar en eller flera AIF-fonder som utnyttjar hävstång i en systempåverkande utsträckning ska till de behöriga myndigheterna i sina hemmedlemsstater lämna uppgifter om den samlade nivån på hävstången i varje AIF-fond som de förvaltar med uppdelning på hävstång genom lån av pengar eller värdepapper och hävstång som härrör från finansiella derivat samt, om detta är känt, andelen tillgångar som återanvänts i hävstångskonstruktionen.
	Denna information ska även innehålla identitetsuppgifter för de fem mest betydande utlånarna av pengar eller värdepapper för varje AIF-fond som de förvaltar och uppgift om beloppen för de lån de tagit emot från var och en av dessa för var och en av de AIF-fonder de förvaltar.
Motivering
Detta ändringsförslag kommer från det svenska ordförandeskapets kompromissförslag, vilket vi anser är lämpligt.
Ändringsförslag  69 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 4b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4b. Medlemsstaterna ska se till att de behöriga myndigheterna i en AIF‑förvaltares hemmedlemsstat har tillgång till information om användningen av blankning för den AIF-fond som AIF‑förvaltaren förvaltar, för att kunna fastställa i vilken omfattning utnyttjandet av blankning bidrar till att bygga upp systemrisker i det finansiella systemet eller risker för störningar på marknaderna. Hemmedlemsstaternas behöriga myndigheter ska även se till att denna information sammanställs för alla AIF-förvaltare som de utövar tillsyn över och görs tillgänglig för övriga behöriga myndigheter, Europeiska värdepapperstillsynskommittén (CESR), som inrättades genom kommissionens beslut 2009/77/EG av den 23 januari 20091, och Europeiska systemrisknämnden (ESRB), som inrättades genom förordning .../.../EG, genom de förfaranden som fastställs i artikel 46 för samarbete mellan tillsynsmyndigheterna.
	____________ 1 EUT L 25, 29.1.2009, s. 18.
Motivering
Vi anser att det är olämpligt att separat reglera AIF-förvaltares utnyttjande av blankning. Vi noterar att man i direktivets motivering erkänner att blankning inte är exklusivt förbehållet AIF-förvaltare, och att kommissionen behandlar blankning i ett vidare sammanhang. Vi noterar dessutom att detta har tagits upp i det svenska ordförandeskapets kompromissförslag, där det ersätter ett krav på informationsinsamling, och i Gauzès betänkande där det i ändringsförslag 13 sägs att blankning bör ingå i ett harmoniserat regelverk.
Ändringsförslag  70 Förslag till direktiv Artikel 21a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 21a
	Konfidentiell behandling
	Inget i detta direktiv får hindra en AIF‑förvaltare från att underrätta den behöriga myndigheten om att vissa av de uppgifter som lämnats in i enlighet med detta direktiv är affärshemligheter eller konfidentiella. Detta får dock inte påverka den behöriga myndighetens möjligheter att utbyta uppgifter med andra behöriga myndigheter i enlighet med detta direktiv.
Ändringsförslag  71 Förslag till direktiv Artikel 24 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Kommissionen får anta genomförandebestämmelser för att ytterligare specificera kraven på information om hävstång och hur ofta rapporter till de behöriga myndigheterna och information till investerarna ska lämnas.	2. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter för att ytterligare specificera kraven på information om hävstång och hur ofta rapporter till de behöriga myndigheterna och information till investerarna ska lämnas.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.
Ändringsförslag  72 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Hemmedlemsstaterna ska se till att all information som tas emot enligt artikel 23 sammanställs för alla AIF-förvaltare som står under deras tillsyn och görs tillgänglig för övriga behöriga myndigheter genom förfarandet i artikel 46 för samarbete mellan tillsynsmyndigheterna. De ska utan dröjsmål också lämna information genom detta förfarande, och bilateralt till andra direkt berörda medlemsstater, om en AIF-förvaltare under deras ansvar skulle kunna utgöra en betydande potentiell källa till motpartsrisk för ett kreditinstitut eller något annat institut av betydelse för det finansiella systemets funktion i andra medlemsstater.	2. Hemmedlemsstaterna ska se till att all information som tas emot enligt artiklarna 21 och 24 sammanställs för alla AIF-förvaltare som står under deras tillsyn görs tillgänglig för övriga behöriga myndigheter inom unionen, för Esma och för ESRB. De behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaterna ska utan dröjsmål lämna information genom förfarandet i artikel 46 för samarbete mellan tillsynsmyndigheterna, och bilateralt till andra direkt berörda medlemsstater, om en AIF-förvaltare under deras ansvar skulle kunna utgöra en betydande potentiell källa till motpartsrisk för ett kreditinstitut eller något annat institut av betydelse för det finansiella systemets funktion i andra medlemsstater.
Ändringsförslag  73 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. För att säkerställa det finansiella systemets stabilitet och integritet ska kommissionen anta genomförandebestämmelser med tröskelvärden för den nivå på hävstångseffekter som AIF-förvaltare får utnyttja. Dessa gränsvärden bör fastställas med hänsyn till bland annat kategorin av AIF-fond, fondens strategi och källorna till hävstången.	utgår
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.
Motivering
Det är olämpligt att kommissionen sätter ett tak för hävstången i hela EU, då detta vore oproportionerligt och inte skulle ta hänsyn till den stora variationen vad gäller strukturer och strategier inom AIF-förvaltarnas krets. Det skulle också kunna visa sig procykliskt i en nedgång. Denna behörighet bör i stället finnas hos medlemsstaternas myndigheter som kan fatta beslut från fall till fall.
Ändringsförslag  74 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. När så krävs under exceptionella omständigheter för att säkerställa det finansiella systemets stabilitet och integritet får hemmedlemsstatens behöriga myndigheter införa ytterligare begränsningar av de nivåer på hävstångseffekter som AIF-förvaltare får utnyttja. Åtgärder som vidtas av hemmedlemsstaternas behöriga myndigheter ska vara av tillfällig karaktär och vara förenliga med de bestämmelser som kommissionen antar enligt punkt 3.	4. När så krävs under exceptionella omständigheter för att säkerställa det finansiella systemets stabilitet och integritet får behöriga myndigheter i AIF‑förvaltarens hemmedlemsstat införa begränsningar av de nivåer på hävstångseffekter som AIF-förvaltare får utnyttja. AIF-fondens hemmedlemsstat, Esma, ESRB och kommissionen ska informeras om alla sådana åtgärder.
Motivering
Det är olämpligt att kommissionen sätter ett tak för hävstången i hela EU, då detta vore oproportionerligt och inte skulle ta hänsyn till den stora variationen vad gäller strukturer och strategier inom AIF-förvaltarnas krets. Det skulle också kunna visa sig procykliskt i en nedgång. Denna behörighet bör i stället finnas hos medlemsstaternas myndigheter som kan fatta beslut från fall till fall.
Ändringsförslag  75 Förslag till direktiv Artikel 26
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Tillämpningsområde	Tillämpningsområde
1. Detta avsnitt ska tillämpas på följande:	1. Detta avsnitt ska tillämpas på följande:
a) AIF-förvaltare som förvaltar en eller flera AIF-fonder som, enskilt eller i förening, förvärvar 30 % eller mer av rösträtterna i en emittent eller ett ej börsnoterat företag med hemvist inom gemenskapen.	a) AIF-förvaltare som förvaltar en eller flera AIF-fonder som, enskilt eller i förening, förvärvar ett kontrollerande inflytande – genom att till exempel förvärva 10 %, 20 %, 30 % eller 50 % eller mer av rösträtterna – över en emittent eller ett ej börsnoterat företag med hemvist inom EU.
b) AIF-förvaltare som har ingått avtal med en eller flera andra AIF-förvaltare som skulle göra det möjligt för AIF-fonder som förvaltas av dessa AIF-förvaltare att förvärva 30 % eller mer av rösträtterna i emittenten eller det ej börsnoterade företaget.	b) AIF-förvaltare som har ingått avtal med en eller flera andra AIF-förvaltare som skulle göra det möjligt för AIF-fonder som förvaltas av dessa AIF-förvaltare att förvärva ett kontrollerande inflytande – genom att till exempel förvärva 10 %, 20 %, 30 % eller 50 % av rösträtterna – över en emittent eller ett ej börsnoterat företag.
2. Detta avsnitt ska inte tillämpas då emittenten eller det ej börsnoterade företaget i fråga är små eller medelstora företag som sysselsätter färre än 250 personer, vars årsomsättning inte överstiger 50 miljoner euro och/eller vars balansomslutning inte överstiger 43 miljoner euro per år.	2. Artiklarna 26–30 ska inte tillämpas då emittenten eller det ej börsnoterade företaget i fråga – inbegripet anknutna företag – sysselsätter mindre än 50 personer.
Ändringsförslag  76 Förslag till direktiv Artikel 27
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Anmälan om förvärv av kontrollerande inflytande i ej börsnoterade företag	Anmälan om förvärv av betydande inflytande i ej börsnoterade företag
1. Medlemsstaterna ska säkerställa att AIF‑förvaltare som är i stånd att utöva 30 % eller mer av rösträtterna i ett ej börsnoterat företag anmäler de uppgifter som anges i punkt 2 till det ej börsnoterade företaget och alla övriga aktieägare.	1. Medlemsstaterna ska säkerställa att AIF‑förvaltare som är i stånd att utöva ett kontrollerande inflytande över ett ej börsnoterat företag anmäler de uppgifter som anges i punkt 2 till det ej börsnoterade företaget och alla övriga aktieägare.
	Medlemsstaterna ska säkerställa att varje gång en AIF-förvaltare enskilt eller i överenskommelse med en annan AIF‑förvaltare, genom en eller flera AIF‑fonder som den förvaltar, förvärvar 10 %, 20 %, 30 % eller 50 % av rösträtterna i en emittent eller ett ej börsnoterat företag, denna anmäler de uppgifter som anges i punkt 2 till emittenten eller det ej börsnoterade företaget, i förekommande fall, och till dess arbetstagarrepresentanter eller, om inga sådana representanter finns, direkt till arbetstagarna själva, behörig myndighet i AIF-förvaltarens hemmedlemsstat och behörig myndighet i den medlemsstat där emittenten eller det ej börsnoterade företaget är etablerat.
Denna anmälan ska göras snarast möjligt, dock inte senare än efter fyra handelsdagar, varav den första ska vara den dag då AIF‑förvaltaren uppnådde möjligheten att utöva 30 % av rösträtterna.	Denna anmälan ska göras snarast möjligt, dock inte senare än efter fyra handelsdagar, varav den första ska vara den dag då AIF‑förvaltaren uppnådde möjligheten att utöva ett kontrollerande inflytande.
2. Den anmälan som krävs enligt punkt 1 ska innehålla följande upplysningar:	2. Den anmälan som krävs enligt punkt 1 ska innehålla följande upplysningar:
a) Rösträtternas fördelning efter transaktionen.	a) Rösträtternas fördelning efter transaktionen.
b) De förhållanden genom vilka tröskelvärdet på 30 % uppnåddes, inbegripet identitetsuppgifter för de olika berörda aktieägarna.	b) De förhållanden genom vilka det kontrollerande inflytandet uppnåddes, inbegripet fullständiga identitetsuppgifter för de olika berörda AIF-förvaltarna, AIF‑fonderna och aktieägarna och personer som agerar i överenskommelse med dem, varje fysisk eller juridisk person som är bemyndigad att utöva rösträtt å deras vägnar och, i tillämpliga fall, den kedja av företag som i praktiken innehar rösträtten.
c) Datum då tröskelvärdet nåddes eller överskreds.	c) Datum då det kontrollerande inflytandet nåddes eller överskreds.
Ändringsförslag  77 Förslag till direktiv Artikel 27a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 27a
	Kapitalkrav i målföretag
	För att undvika eventuell utförsäljning av tillgångar ska nettotillgångarna hos ett målföretag som kontrolleras av en AIF‑fond uppfylla bestämmelserna i kapitaltäckningssystemet i det andra bolagsrättsdirektivet.
Motivering
Bestämmelserna i artikel 15.1 a i rådets andra direktiv 77/91/EEG av den 13 december 1976 om samordning av skyddsåtgärder och bestämmelserna i artiklarna 1.4 b och 1.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/68/EG av den 6 september 2006 om ändring av rådets direktiv 77/91/EEG i dess tillämpning på aktiebolag skulle kunna hindra utförsäljning av tillgångar som bara görs för att kunna betala av skulder för förvärvet, samtidigt som tillräckligt manöverutrymme lämnas för legitima strategiska omstruktureringar.
Ändringsförslag  78 Förslag till direktiv Artikel 28 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Utöver vad som anges i artikel 27 ska medlemsstaterna säkerställa att AIF-förvaltare som förvärvar 30 % eller mer av rösträtterna i en emittent eller ett ej börsnoterat företag tillhandahåller den information som anges i andra och tredje styckena till emittenten, det ej börsnoterade företaget, deras respektive aktieägare och arbetstagarrepresentanter eller, om inga sådana representanter finns, direkt till arbetstagarna själva.	1. Utöver vad som anges i artikel 27 ska medlemsstaterna säkerställa att AIF‑förvaltare som enskilt eller i förening med andra AIF-förvaltare, förvärvar ett kontrollerande inflytande över en emittent eller ett ej börsnoterat företag förmedlar den information som anges i denna punkt till emittenten, det ej börsnoterade företaget, deras respektive aktieägare och arbetstagarrepresentanter eller, om inga sådana representanter finns, direkt till arbetstagarna själva.
	När det gäller emittenter ska AIF‑förvaltare tillhandahålla den berörda emittenten, dess aktieägare och arbetstagarrepresentanter de uppgifter som avses i artikel 6.3 i direktiv‑2004/25/EG.
När det gäller emittenter ska AIF-förvaltare tillhandahålla följande information till den berörda emittenten och dess aktieägare:	När det gäller emittenter och ej börsnoterade företag ska AIF-förvaltare tillhandahålla följande information:
a) Den information som avses i artikel 6.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/25/EG av den 21 april 2004 om uppköpserbjudanden1.	a) Planerade väsentliga avvecklingar av tillgångar.
b) Den policy som tillämpas för att förebygga och hantera intressekonflikter, särskilt mellan AIF-förvaltare och emittenter.	b) Den policy som tillämpas för att förebygga och hantera intressekonflikter, särskilt mellan AIF-förvaltare och emittenter.
c) Den policy som tillämpas för emittentens externa och interna kommunikation, särskilt till de anställda.	c) Den policy som tillämpas för emittentens externa och interna kommunikation, särskilt till de anställda.
När det gäller ej börsnoterade företag ska AIF-förvaltare tillhandahålla följande information till det berörda företaget, dess aktieägare och arbetstagarrepresentanter.
d) Identiteten hos den AIF-förvaltare som enskilt eller genom avtal med andra AIF-förvaltare har uppnått tröskelvärdet på 30 %.	d) Identiteten hos den AIF-förvaltare som enskilt eller genom avtal med andra AIF-förvaltare har uppnått ett kontrollerande inflytande.
e) Utvecklingsplanen för det ej börsnoterade företaget.
f) Den policy som tillämpas för att förebygga och hantera intressekonflikter, särskilt mellan AIF-förvaltaren och det ej börsnoterade företaget.	f) Den policy som tillämpas för att förebygga och hantera intressekonflikter, särskilt mellan AIF-förvaltaren och det ej börsnoterade företaget.
g) Den policy som tillämpas för emittentens eller det ej börsnoterade företagets externa och interna kommunikation, särskilt till de anställda.
	ga) Den person eller de personer som har rätt att ingå rättsligt bindande avtal avseende affärsstrategin och sysselsättningspolicyn.
____________________ 1 EUT L 142, 30.4.2004, s. 12.
Ändringsförslag  79 Förslag till direktiv Artikel 28 – punkt 2 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Kommissionen ska anta genomförandebestämmelser för att fastställa	2. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter för att fastställa
Ändringsförslag  80 Förslag till direktiv Artikel 28 – punkt 2 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.	utgår
Ändringsförslag  81 Förslag till direktiv Artikel 29 – punkt 2 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Följande ytterligare upplysningar ska införas i AIF-fondens årsredovisning för varje emittent eller ej börsnoterat företaget som AIF-fonden investerat i:	2. Följande ytterligare upplysningar ska införas i AIF-fondens årsredovisning för varje emittent eller ej börsnoterat företag som en AIF-förvaltare utövar ett kontrollerande inflytande över enligt artikel 28:
Ändringsförslag  82 Förslag till direktiv Artikel 29 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Kommissionen ska anta genomförandebestämmelser för att specificera det närmare innehållet i den information som ska tillhandahållas enligt punkterna 1 och 2.	4. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter för att specificera det närmare innehållet i den information som ska tillhandahållas enligt punkterna 1 och 2.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.
Ändringsförslag  83 Förslag till direktiv Artikel 30
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Om, efter det att 30 % eller mer av rösträtterna i en emittent har förvärvats, denna emittents aktier inte längre är upptagna till handel på en reglerad marknad, ska emittenten trots detta under två år från och med dagen för avlägsnandet från den reglerade marknaden fortsätta att uppfylla sina förpliktelser enligt direktiv 2004/109/EG.	Om, efter det att ett kontrollerande inflytande över en emittent har förvärvats eller ett betydande inflytande säkerställts, denna emittents aktier inte längre är upptagna till handel på en reglerad marknad, ska emittenten trots detta under två år från och med dagen för avlägsnandet från den reglerade marknaden fortsätta att uppfylla sina förpliktelser enligt direktiv 2004/109/EG.
Ändringsförslag  84 Förslag till direktiv Artikel 31 – punkt 3 – styckena 2 och 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Med förbehåll för de genomförandebestämmelser som avses i tredje stycket får de behöriga myndigheterna föreskriva restriktioner eller särskilda villkor för marknadsföringen av AIF-fonder enligt denna artikel.	Med förbehåll för de delegerade akter som avses i tredje stycket får de behöriga myndigheterna föreskriva restriktioner eller särskilda villkor för marknadsföringen av AIF-fonder enligt denna artikel.
Kommissionen ska anta genomförandebestämmelser för att specificera vilka slag av restriktioner eller särskilda villkor som får föreskrivas för marknadsföring av AIF-fonder i enlighet med andra stycket i denna punkt. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.	Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter för att specificera vilka slag av restriktioner eller särskilda villkor som får föreskrivas för marknadsföring av AIF-fonder enligt andra stycket i denna punkt.
Motivering
Om denna artikel behålls är detta den riktiga formuleringen enligt det nya kommittéförfarandet.
Ändringsförslag  85 Förslag till direktiv Artikel 31 – punkt 4a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4a. Om inte annat följer av nationell lagstiftning får AIF-förvaltarens hemmedlemsstat tillåta AIF-förvaltaren att på sitt territorium marknadsföra AIF‑fonder med hemvist utanför gemenskapen.
	Om en AIF-fond tillåter inlösen för investerarna måste AIF-förvaltaren ha sin hemvist i unionen eller måste det finnas ett samarbetsavtal och ett effektivt system för utbyte av all relevant information för övervakning av systemrisker mellan
	a) de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där AIF-fonden marknadsförs och de behöriga myndigheterna i det berörda tredjelandet,
	b) AIF-förvaltaren och dess tillsynsorgan,
	c) AIF-förvaltarens tillsynsorgan och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.
Motivering
Det behövs en ny punkt 4a som gör det möjligt för enskilda medlemsstater att behålla sina egna undantag när det gäller private placement. EU:s pensionsfonder och andra investerare kan nämligen allvarligt skadas om de saknar tillträde till fonder som inte förvaltas av EU.
Ändringsförslag  86 Förslag till direktiv Artikel 33 – punkt 7 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
7. Kommissionen ska i enlighet med det förfarande som avses i artikel 49.2 anta genomförandebestämmelser för att specificera följande:	7. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter för att specificera följande:
Ändringsförslag  87 Förslag till direktiv Artikel 35 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
AIF-förvaltare får endast marknadsföra aktier eller andelar i en AIF-fond med hemvist i ett tredjeland till professionella investerare med hemvist i en medlemsstat om detta tredjeland har undertecknat ett avtal med medlemsstaten i fråga som fullt ut uppfyller normerna i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet och säkerställer ett effektivt informationsutbyte i skatteärenden.	AIF-förvaltare får endast marknadsföra aktier eller andelar i en AIF-fond med hemvist i ett tredjeland till professionella investerare med hemvist i en medlemsstat om detta tredjeland finns med på OECD:s förteckning över de jurisdiktioner som i huvudsak har genomfört den internationellt överenskomna skattestandarden.
Motivering
Kravet på att det tredjeland där en AIF-fond har sin hemvist ska ingå ett avtal om informationsutbyte med varje EU-medlemsstat där den berörda fonden ska marknadsföras är alltför betungande. Detta krav kommer förmodligen även att i hög grad inskränka medlemsstaternas möjligheter att tillåta att sådana AIF-fonder marknadsförs inom deras territorier i enlighet med undantagen när det gäller private placement.
Ändringsförslag  88 Förslag till direktiv Artikel 37 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Kommissionen ska anta genomförandebestämmelser för att specificera kriterierna för bedömning av den likvärdighet hos tredjeländers redovisningsstandarder och –regler som avses i punkt 1 b.	2. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter för att specificera kriterierna för bedömning av den likvärdighet hos tredjeländers redovisningsstandarder och redovisningsregler som avses i punkt 1 b.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.
Ändringsförslag  89 Förslag till direktiv Artikel 37 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Med stöd av de kriterier som avses i punkt 2 ska kommissionen, enligt det förfarande som avses i artikel 49.2 anta genomförandebestämmelser i vilka det fastställs att redovisningsstandarder och ‑regler i ett tredjelands lagstiftning är likvärdiga med dem som tillämpas inom gemenskapen.	3. Med stöd av de kriterier som avses i punkt 2 ska kommissionen, ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter i vilka det fastställs att redovisningsstandarder och ‑regler i ett tredjelands lagstiftning är likvärdiga med dem som tillämpas inom gemenskapen.
Ändringsförslag  90 Förslag till direktiv Artikel 38 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Kommissionen ska anta genomförandebestämmelser för att specificera kriterierna för bedömning av den likvärdighet hos tredjeländers reglering, tillsyn och standarder i stabilitetsavseende som avses i punkt 1.	3. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter för att specificera kriterierna för bedömning av den likvärdighet hos tredjeländers reglering, tillsyn och standarder i stabilitetsavseende som avses i punkt 1.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.
Ändringsförslag  91 Förslag till direktiv Artikel 38 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Med stöd av de kriterier som avses i punkt 3 ska kommissionen, enligt det förfarande som avses i artikel 49.2 anta genomförandebestämmelser i vilka det fastställs att reglering, tillsyn och standarder i stabilitetsavseende i ett tredjeland är likvärdiga med detta direktiv.	4. Med stöd av de kriterier som avses i punkt 3 ska kommissionen ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter i vilka det fastställs att reglering, tillsyn och standarder i stabilitetsavseende i ett tredjeland är likvärdiga med detta direktiv.
Ändringsförslag  92 Förslag till direktiv Artikel 39 – punkt 1 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
e) tredjelandet har undertecknat ett avtal med medlemsstaten i fråga som fullt ut uppfyller normerna i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet och säkerställer ett effektivt informationsutbyte i skatteärenden.	e) tredjelandet har undertecknat ett avtal med medlemsstaten i fråga som uppfyller normerna i artikel 26 i OECD:s modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet och säkerställer ett effektivt informationsutbyte i skatteärenden.
Ändringsförslag  93 Förslag till direktiv Artikel 39 – punkt 2 – stycke 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Kommissionen ska anta genomförandebestämmelser för att fastställa	2. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter för att
Ändringsförslag  94 Förslag till direktiv Artikel 39 – punkt 2 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.	utgår
Ändringsförslag  95 Förslag till direktiv Artikel 39 – punkt 3 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Utifrån de kriterier som anges i punkt 2 ska kommissionen i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 49.2 anta genomförandebestämmelser, i vilka det fastställs att	Utifrån de kriterier som anges i punkt 2 ska kommissionen ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter, i vilka det fastställs att
Ändringsförslag  96 Förslag till direktiv Artikel 39 – punkt 3 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) lagstiftningen om stabilitetsreglering och fortlöpande tillsyn över AIF-förvaltare i ett tredjeland är likvärdig med detta direktiv, och att den genomdrivs effektivt, och att	a) lagstiftningen om stabilitetsreglering och fortlöpande tillsyn över AIF-förvaltare i ett tredjeland i rimlig utsträckning är likvärdig med detta direktiv med hänsyn till AIF-förvaltare och AIF-fonder av en viss storlek, typ eller komplexitet, och att den genomdrivs effektivt, och att
Ändringsförslag  97 Förslag till direktiv Artikel 45 – punkt 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Kommissionen ska i enlighet med förfarandet i artikel 49.2 anta genomförandebestämmelser avseende förfaranden för informationsutbyte mellan behöriga myndigheter.	5. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter avseende förfaranden för informationsutbyte mellan behöriga myndigheter.
Ändringsförslag  98 Förslag till direktiv Artikel 46 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Kommissionen ska anta genomförandebestämmelser för att närmare ange former, innehåll och frekvens för informationsutbytet enligt punkt 1.	3. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter för att närmare ange former, innehåll och frekvens för informationsutbytet enligt punkt 1.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.
Ändringsförslag  99 Förslag till direktiv Artikel 47 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Kommissionen ska anta genomförandebestämmelser beträffande förfarandena för kontroller på plats och utredningar.	4. Kommissionen ska ha befogenhet att i enlighet med artikel 49 i detta direktiv anta delegerade akter beträffande förfarandena för kontroller på plats och utredningar.
Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 49.3.
Ändringsförslag  100 Förslag till direktiv Artikel 49
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommittéförfarande	Delegerade akter
1. Kommissionen ska biträdas av Europeiska värdepapperskommittén, som inrättades genom kommissionens beslut 2001/528/EG.	1. Befogenhet att anta de delegerade akter som avses i artiklarna 2.4, 9.2, 10.3, 11.5, 12.3, 13, 16.4, 18.4, 19.4, 20.3, 21.4, 24.2, 25.3, 28.2, 29.4, 31.3, 33.7, 37.2, 37.3, 38.3, 38.4, 39.2, 39.3, 45.5, 46.3, 47.4 och 53 ska ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i punkterna 2 och 3 i denna artikel.
2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.	2. Delegeringen av befogenhet ska gälla för en period på tre år från det datum då detta direktiv träder i kraft, och ska på en begäran som läggs fram av kommissionen senast en månad innan delegeringen löper ut, förlängas med perioder på tre år, såvida inte Europaparlamentet eller rådet gjort invändningar inom tre månader efter det att begäran lagts fram.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.	Europaparlamentet eller rådet kan när som helst återkalla delegeringen.
3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.	3. En delegerad akt som antagits i enlighet med denna artikel ska träda i kraft endast om inga invändningar gjorts av Europaparlamentet eller rådet inom en period på tre månader.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förvaltare av alternativa investeringsfonder
Referensnummer	KOM(2009)0207 – C7-0040/2009 – 2009/0064(COD)
Ansvarigt utskott	ECON
Yttrande        Tillkännagivande i kammaren	JURI 14.7.2009
Associerat/associerade utskott - tillkännagivande i kammaren	19.10.2009
Föredragande av yttrande        Utnämning	Evelyn Regner 2.9.2009
Behandling i utskott	10.11.2009		27.1.2010		8.3.2010
Antagande	28.4.2010
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	23 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Raffaele Baldassarre, Luigi Berlinguer, Sebastian Valentin Bodu, Françoise Castex, Christian Engström, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Daniel Hannan, Klaus-Heiner Lehne, Antonio López-Istúriz White, Antonio Masip Hidalgo, Alajos Mészáros, Bernhard Rapkay, Evelyn Regner, Francesco Enrico Speroni, Alexandra Thein, Diana Wallis, Rainer Wieland, Cecilia Wikström, Tadeusz Zwiefka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Piotr Borys, Sergio Gaetano Cofferati, Kurt Lechner, Eva Lichtenberger, József Szájer
Slutomröstning artikel 187.2: närvarande suppleanter	Kay Swinburne

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Förvaltare av alternativa investeringsfonder
Referensnummer	KOM(2009)0207 – C7-0040/2009 – 2009/0064(COD)
Framläggande för parlamentet	30.4.2009
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ECON 14.7.2009
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	JURI 14.7.2009
Associerat/associerade utskott        Tillkännagivande i kammaren	JURI 19.10.2009
Föredragande        Utnämning	Jean-Paul Gauzès 21.7.2009
Behandling i utskott	2.9.2009		6.10.2009		1.12.2009		23.2.2010
	17.3.2010
Antagande	17.5.2010
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	31 11 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Burkhard Balz, Sharon Bowles, Udo Bullmann, Pascal Canfin, Nikolaos Chountis, George Sabin Cutaş, Leonardo Domenici, Diogo Feio, Markus Ferber, Elisa Ferreira, Vicky Ford, José Manuel García-Margallo y Marfil, Jean-Paul Gauzès, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Enikő Győri, Liem Hoang Ngoc, Gunnar Hökmark, Othmar Karas, Wolf Klinz, Jürgen Klute, Werner Langen, Astrid Lulling, Hans-Peter Martin, Íñigo Méndez de Vigo, Ivari Padar, Alfredo Pallone, Anni Podimata, Antolín Sánchez Presedo, Olle Schmidt, Edward Scicluna, Peter Simon, Peter Skinner, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Ramon Tremosa i Balcells, Corien Wortmann-Kool
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Marta Andreasen, Sophie Auconie, Pervenche Berès, Lajos Bokros, David Casa, Syed Kamall, Philippe Lamberts, Gay Mitchell, Sirpa Pietikäinen
Ingivande	28.5.2010