BETÄNKANDE om att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar

14.6.2010 - (2009/2221(INI))

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Föredragande: Emilie Turunen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar

(2009/2221(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av arbetsdokumentet om utvärdering av Lissabonstrategin SEK(2010)0114,

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Ny kompetens för nya arbetstillfällen – Att förutse och matcha kompetensbehoven på arbetsmarknaden” (KOM(2008)0868),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument – bilaga till kommissionens meddelande ”Ny kompetens för nya arbetstillfällen” (SEK(2008)3058),

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”Ett gemensamt åtagande för sysselsättning” (KOM(2009)0257),

–   med beaktande av förslaget till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (KOM(2008)0426),

–   med beaktande av rådets slutsatser om Ny kompetens för nya arbetstillfällen – Att förutse och matcha kompetensbehoven på arbetsmarknaden, som antogs i Bryssel den 9 mars 2009,

–   med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling[1],

–   med beaktande av kommissionens meddelande om att främja unga människors fulla deltagande i utbildning, arbetsliv och samhälle (KOM(2007)0498), åtföljt av kommissionens arbetsdokument om arbetstillfällen i EU för ungdomar (SEK(2007)1093),

–   med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2008 om framsteg som gjorts i EU när det gäller lika möjligheter och icke-diskriminering (införlivande av direktiven 2000/43/EG och 2000/78/EG)[2],

–   med beaktande av kommissionens meddelande ”En EU-strategi för ungdomar – Satsa på ungdomars egna möjligheter. En förnyad öppen samordning för ungdomsfrågor” (KOM(2009)0200),

–   med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 2 april 2009 om ett förslag till ett rådets direktiv om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning[3],

–   med beaktande av kommissionens grönbok ”Att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte” (KOM(2009)0329),

–   med beaktande av kommissionens rapport ”Sysselsättning i Europa 2009”, från november 2009,

–   med beaktande av den oberoende rapporten ”New Skills for New Jobs: Action Now” (Ny kompetens för nya arbetstillfällen: Agera nu) som utarbetats för kommissionen och som innehåller råd och centrala rekommendationer om en vidare utveckling av initiativet i samband med EU:s kommande strategi för tillväxt och sysselsättning 2020, februari 2010,

–   med beaktande av de oberoende rapporterna ”Pathways to Work: Current practices and future needs for the labour-market integration of young people” (Vägar till arbete: Aktuella metoder och framtida behov för integrationen på arbetsmarknaden av unga människor) och ”Young in Occupations and Unemployment: thinking of their better integration in the labour market” (Unga människor inom yrkesliv och arbetslöshet: en bättre integration på arbetsmarknaden), utarbetade på uppdrag av kommissionen inom ramen för ungdomsprojektet (slutlig rapport om ungdomsprojektet, september 2008),

–   med beaktande av Eurofounds undersökning om unga människors arbetssituation, mars 2007,

–   med beaktande av Cedefops undersökning ”Professionalising career guidance: Practitioner competences and qualification routes in Europé” (Karriärrådgivning som ett yrke: utövarnas kompetens och utbildningsprogram i Europa), mars 2009,

–   med beaktande av Cedefops undersökning ”Skills for Europe’s future: anticipating occupational skill needs” (Färdigheter för Europas framtid: vilka yrkeskvalifikationer kommer det att finnas behov av?), maj 2009,

–   med beaktande av Cedefops fjärde rapport om forskning om yrkesutbildning i Europa: en sammanfattande rapport med titeln ”Modernising vocational education and training” (Modernisering av yrkesutbildning), december 2009,

–   med beaktande av OECD:s rapport från 2008 om sysselsättningsutsikterna, ”Off to a Good Start? Youth Labour Market Transitions in OECD Countries (En lyckad start? Unga människors inträde på arbetsmarknaden i OECD-länder), november 2008,

–   med beaktande av Europeiska ungdomspakten, som syftar till att främja alla unga människors delaktighet i utbildning, sysselsättning och samhälle, mars 2005,

–   med beaktande av framställning 1452/2008, ingiven av Anne-Charlotte Bailly (tysk medborgare), för Génération Précaire, om rättvis praktik och lämplig tillgång för unga människor till den europeiska arbetsmarknaden,

–   med beaktande av EG-domstolens dom (mål C-555/07) om principen om förbud mot diskriminering på grund av ålder, januari 2010,

–   med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om ”Ett nytt partnerskap för modernisering av universiteten: EU-forumet för dialogen mellan universiteten och näringslivet”[4],

–   med beaktande av artikel 156 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från utskottet för kultur och utbildning (A7‑0197/2010), och av följande skäl:

A. Den ekonomiska krisen har lett till en kraftig ökning av arbetslösheten i EU:s medlemsstater, och det är framför allt unga människor som har drabbats av denna utveckling. Jämfört med den genomsnittliga arbetslösheten ökar ungdomsarbetslöshet mer. I december 2009 var över 5,5 miljoner personer under 25 år arbetslösa i EU, vilket motsvarar 21,4 procent av alla unga människor. Detta skapar en paradox eftersom unga människor fortfarande lever på den ekonomiska marginalen samtidigt som de utgör en viktig hörnsten för socialförsäkringssystemen på grund av den åldrande befolkningen.

B.  Det finns få möjligheter för unga att hitta fast och reguljär anställning. Unga kommer huvudsakligen in på arbetsmarknaden genom atypiska, mycket flexibla, otrygga och ovissa anställningsformer (marginell deltid, tillfälliga eller tidsbegränsade anställningar etc.), och sannolikheten för att detta ska leda till tillsvidareanställning är låg.

C. Praktikplatser verkar allt oftare användas av arbetsgivare för att ersätta reguljära anställningar, och därmed utnyttjar de ungdomars svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Medlemsstaterna behöver uppmärksamma sådant utnyttjande av ungdomar och snabbt åtgärda det.

D. Fyra av de tio åtgärder som antogs vid EU:s extra toppmöte om sysselsättning i Prag 2009 gällde utbildning, yrkesutbildning, livslångt lärande, lärlings- och praktikplatser, underlättande av rörligheten och bättre prognoser för arbetsmarknadens behov och matchande kompetens.

E.  Arbetslöshet och undersysselsättning bland unga leder till stora sociala och ekonomiska kostnader för samhället och förlorade möjligheter till ekonomisk tillväxt, till ett urholkat skatteunderlag vilket slår hårt mot investeringar i infrastruktur och offentliga tjänster, till högre välfärdskostnader, underutnyttjande av investeringar i utbildning och risk för långtidsarbetslöshet och social utestängning.

F.  Det är den unga generationen som måste minska de gigantiska statsskulder som orsakats av den nuvarande generationen.

G. Ekonomiska och demografiska beräkningar visar att 80 miljoner arbetstillfällen kommer att skapas i EU under det kommande årtiondet, varav majoriteten kommer att kräva högkvalificerad arbetskraft. Sysselsättningsgraden för personer med hög utbildning i EU är totalt omkring 85 procent, för personer med medelhög utbildning är den 70 procent och för personer med låg utbildning 50 procent.

H. Ekonomisk tillväxt är avgörande för skapandet av arbetstillfällen, eftersom ökad ekonomisk tillväxt för med sig fler möjligheter till sysselsättning. Det är små och medelstora företag som står för över 50 procent av de nya arbetstillfällena i Europa.

I.   Övergången från utbildning till arbetsmarknad och mellan olika jobb är ett strukturellt problem för unga människor i hela EU. Lärlingsutbildning har en övervägande positiv effekt på tillgången till arbete för unga, framför allt om den innebär förvärvande av särskilda yrkeskunskaper direkt på arbetsplatsen.

J.   Utbildningsprogrammen bör förbättras avsevärt och partnerskap mellan universitet och näringsliv, effektiva lärlingsutbildningar, lån till karriärutveckling och investeringar i utbildning från arbetsgivares sida bör uppmuntras.

K. Ungdomar diskrimineras ofta på grund av sin ålder när de ska in på arbetsmarknaden och vid neddragning av personal. Unga kvinnor löper större risk att drabbas av arbetslöshet och fattigdom än unga män eller att få otrygga eller olagliga anställningar. Å andra sidan är det unga män som har drabbats hårdast av arbetslöshet under den aktuella ekonomiska krisen. Unga människor med funktionsnedsättning har det ännu svårare att komma in på arbetsmarknaden.

L.  En anständig anställning innebär en övergång från socialt beroende till självförsörjning för ungdomar, räddar dem från fattigdom och gör att de aktivt kan tillföra samhället något, både ekonomiskt och socialt. Lagstiftningen i vissa medlemsstater är åldersdiskriminerande genom begränsningar av ungas rättigheter som endast bygger på ålder, t.ex. lägre minimilönenivån för ungdomar i Storbritannien, begränsad tillgång till inkomststödet i Frankrike och sänkt arbetslöshetsunderstöd för ungdomar i Danmark. Sådan lagstiftning syftar visserligen till att få unga människor i arbete, men den är oacceptabel och kan få motsatt effekt för unga människor och istället hindra dem från att börja leva ett ekonomiskt oberoende liv, särskilt i kristider med hög arbetslöshet.

M. Lissabonstrategins riktmärken för unga och för en modernisering av yrkesutbildningen har inte uppfyllts helt och hållet.

N. Flexicurity har varit den övergripande strategin för EU:s arbetsmarknader för att uppnå flexibla och tillförlitliga kontrakt, livslångt lärande, en aktiv arbetsmarknadspolitik och social trygghet. Tyvärr tolkar man i många länder denna strategi snävt som ”flexibilitet” och bortser helt från helhetsbilden, anställningstryggheten och den sociala tryggheten.

O. På grund av demografiska förändringar kommer en allvarlig brist på kvalificerad arbetskraft att kraftigt belasta den europeiska ekonomin från år 2020. Denna utveckling kan motverkas endast med lämplig utbildning och omskolning.

P.  De små och medelstora företagen spelar en stor roll i Europas ekonomi dels för att de är många, dels för att de har en strategisk funktion i kampen mot arbetslösheten.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inta en rättighetsbaserad strategi i fråga om ungdomar och sysselsättning. Den kvalitativa aspekten av anständigt arbete för unga får inte äventyras, och de grundläggande arbetsnormerna och andra normer som är knutna till arbetskvalitet, exempelvis arbetstider, minimilön, social trygghet och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, måste vara centrala faktorer i de ansträngningar som görs.

Fler och bättre arbetstillfällen och integration på arbetsmarknaden

2.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att definiera en sysselsättningsstrategi för EU som kombinerar finansiella instrument med sysselsättningspolitik för att undvika en tillväxt utan nya jobb och som innebär ambitiösa riktmärken för sysselsättning bland unga. Parlamentet stöder bestämt att sysselsättningsstrategin särskilt inriktas på att utveckla ”gröna jobb” och arbetstillfällen i den sociala ekonomin, samtidigt som man ser till att parlamentet deltar i beslutsprocessen.

3.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att medlemsstaterna utvecklar gröna jobb, t.ex. genom att erbjuda utbildning i miljöteknik.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa effektiva incitament, som t.ex. sysselsättningsbidrag eller försäkringsavgifter för unga som garanterar rimliga arbets- och levnadsförhållanden för att få arbetsgivare inom den offentliga och privata sektorn att anställa unga, investera i skapande av arbetstillfällen för unga, fortbildning och uppgradering av deras kompetens under anställningen samt att stödja företagande bland unga. Parlamentet uppmärksammar särskilt betydelsen av små och medelstora företag när det gäller sakkunskap och traditionellt kunnande. Parlamentet vill att man säkrar ungdomars tillgång till det nyligen inrättade EU-instrumentet för mikrokrediter.

5.  Europaparlamentet betonar vikten av att låta utbildning i entreprenörskap ingå som en integrerad del i den undervisning som krävs för nya anställningsformer.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att föra en ambitiös politik när det gäller utbildning av ungdomar.

7.  Mot bakgrund av de positiva nationella erfarenheterna av partnerskap mellan skolor, universitet, företag och arbetsmarknadsparter uppmanar Europaparlamentet kommissionen att främja och stödja olika pilotprojekt inom nya strategiska utvecklingsområden, som ska ge unga lämplig sysselsättningsorienterad utbildning inom naturvetenskap och teknik framför allt kvinnor, i syfte att gynna företagens innovation och konkurrenskraft. Projekten bör genomföras med hjälp av stipendier, lärlingsutbildning på högre nivå och atypiska anställningsavtal.

8.  Europaparlamentet uppmanar universiteten att på ett tidigt stadium upprätta kontakt med arbetsgivare och erbjuda studenter möjlighet att lära sig det som krävs på arbetsmarknaden.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta omfattande åtgärder för att stimulera ekonomin, såsom skattesänkningar och minskade administrativa bördor för små och medelstora företag, i syfte att uppnå tillväxt och skapa nya arbetstillfällen, särskilt för unga.

10. Europaparlamentet hoppas att många unga ska använda sig av mikrokrediter. De som startar företag måste få tydlig och professionell rådgivning.

11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta en riktad arbetsmarknadspolitik som omfattar alla och som garanterar att integreringen av unga sker på ett respektfullt sätt och att de ges meningsfull sysselsättning, t.ex. genom upprättande av inspirerande nätverk, praktikplatser som åtföljs av ekonomisk ersättning så att praktikanten kan flytta och bo nära den plats där praktiken genomförs, internationella yrkescentrum och ungdomscentrum för individuell rådgivning som framför allt handlar om kollektiv organisering och kunskap om rättsliga aspekter rörande utövandet.

12. Europaparlamentet uppmärksammar ungdomars svårighet att få tillgång till finansiering för att starta och utveckla egna företag. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att anta åtgärder för att underlätta ungas tillgång till finansiering, och att i samarbete med näringslivet inrätta rådgivningsprogram för start och utveckling av företag som vänder sig till unga.

13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genom innovativa projekt öka kompetensen hos personer som slutat skolan i förtid och förbereda dem för arbetsmarknaden.

14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att planera för ett samarbete mellan skola och arbetsliv på ett tidigt stadium i samband med att utbildningssystemen omstruktureras. Myndigheter på lokal nivå och distriktsnivå måste delta i utbildningsplaneringen eftersom dessa ingår i nätverk med arbetsgivare och känner till deras behov.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöka och få ett bättre utnyttjande av Europeiska socialfondens ekonomiska kapacitet, att öronmärka minst 10 procent av denna fond för ungdomsinriktade projekt och att underlätta tillgången till fonden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inte äventyra genomförandet av mindre och innovativa projekt genom överdriven kontroll och att se över effektiviteten och mervärdet av program som Youth in Action, när det gäller ungas sysselsättningsmöjligheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra de åtgärder som är inriktade på unga.

16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera samarbete mellan företag och utbildningsanordnare för att på bästa sätt bekämpa strukturell arbetslöshet.

Utbildning och övergång från utbildning till yrkesliv

17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att intensifiera sina ansträngningar för att minska antalet unga som lämnar skolan i förtid för att nå målen i EU 2020-strategin på en genomsnittlig procentandel unga i Europa som lämnar skolan i förtid på högst 10 procent till 2012. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta en mängd åtgärder för att motverka att unga lämnar skolan i förtid och analfabetism, t.ex. att minska antalet elever per klass, och att säkra hjälp till de elever som inte har råd att fullfölja den obligatoriska utbildningen, förstärka läroplanernas praktiska dimension, införa mentorer på alla skolor och inrätta en omedelbar uppföljning av unga som lämnar skolan i förtid. Parlamentet hänvisar till Finland, som har lyckats minska antalet unga som lämnar skolan i förtid genom att med dem undersöka möjligheten till en ny inriktning och uppmanar kommissionen att samordna ett projekt för bästa metoder.

18. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra kopplingen mellan utbildningssystemet och arbetslivet och att upprätta prognossystem för behovet av färdigheter och kvalifikationer.

19. Europaparlamentet kräver att man säkrar att alla barn alldeles från början får det stöd de behöver, och särskilt garanterar det riktade stödet till barn med språkproblem eller andra begränsningar, så att de får maximala möjligheter till utbildning och arbete.

20. Europaparlamentet kräver fler och bättre lärlingsplatser, och hänvisar till de positiva erfarenheterna av det dubbla systemet inom yrkesutbildningen i länder som Tyskland, Österrike och Danmark där systemet ses som en viktig del av ungdomars övergång från utbildning till arbetsliv. Medlemsstaterna uppmanas att stödja lärlingsprogram och att förmå företag att tillhandahålla utbildningsmöjligheter för ungdomar även i krisperioder. Parlamentet betonar vikten av tillräcklig yrkesutbildning för att säkra den högkvalificerade arbetskraft som företag kommer att behöva i framtiden. Parlamentet betonar att praktik inte får användas som ersättning för fasta arbetstillfällen.

21. Europaparlamentet kräver bättre och tryggade praktikplatser. Kommissionen och rådet uppmanas att, mot bakgrund av åtagandet i meddelandet KOM(2007)0498 om ”att föreslå ett initiativ till en europeisk kvalitetsstadga för praktikperioder”, inrätta en europeisk kvalitetsstadga för praktikplatser med miniminormer för praktiktjänstgöring för att garantera deras utbildningsvärde och undvika utnyttjande, med beaktande av att praktikplatser är en del av en utbildning och inte får ersätta faktiska arbetstillfällen. Dessa minimistandarder bör inkludera en sammanfattning av arbetsbeskrivningen eller de kvalifikationer som ska förvärvas, en tidsbegränsning av praktikperioderna, en minimiersättning som grundas på levnadskostnadernas nivå på den plats där praktiken genomförs och som följer nationella traditioner, försäkringar inom deras arbetsområde, socialförsäkringsförmåner enligt lokala standarder och en tydlig koppling till utbildningsprogrammet i fråga.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla statistik om praktikplatserna i varje medlemsstat, som inkluderar

– antal praktikplatser,

– praktikplatsernas varaktighet,

– sociala förmåner för praktikanter,

– ersättning som utbetalas till praktikanter,

– praktikanternas åldersgrupper,

och att ta fram en jämförande undersökning av de olika praktikprogrammen som finns i EU‑medlemsstaterna.

23. Europaparlamentet uppmanar varje medlemsstat att övervaka efterlevnaden.

24. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta ett europeiskt system för certifiering och erkännande av förvärvade kunskaper och färdigheter genom lärlingssystem och praktiktjänstgöring, vilket kommer att medverka till en ökning av den unga arbetskraftens rörlighet.

25. Europaparlamentet kräver att unga ska skyddas gentemot sådana – både offentliga och privata – arbetsgivare som genom arbetslivserfarenhets-, lärlings- och praktikprogram täcker sina centrala och grundläggande behov till en låg eller obefintlig kostnad. De utnyttjar de ungas vilja att lära sig utan att erbjuda dessa ungdomar någon möjlighet att i framtiden upptas i deras personalstyrka.

26. Europaparlamentet understryker vikten av att främja ungdomars rörlighet inom arbete och utbildning mellan medlemsstaterna, och nödvändigheten av att öka erkännandet och öppenheten när det gäller kvalifikationer, kunskaper och yrkestitlar inom EU. Parlamentet uppmanar till att man ökar arbetet med att utveckla den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande och den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning, och att man stärker Leonardo da Vinci-programmet.

27. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att påskynda harmoniseringen av nationella kvalifikationssystem och europeiska kvalifikationssystem för att ytterligare öka rörligheten för unga människor på utbildnings- och arbetsområdet.

28. Europaparlamentet betonar den roll som utbildningsanordnare inom privata sektorn har, eftersom den privata sektorn vanligtvis är mer innovativ i utformningen av kurser och mer flexibel i deras tillhandahållande.

29. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla fullständiga arbets- och försäkringsrättigheter till unga under deras praktiktjänstgöring eller lärlingstid genom att bidra med en del av deras försäkringsavgifter.

30. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att länka samman arbetslivserfarenhets-, lärlings- och praktikprogrammen med socialförsäkringssystemen.

31. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förstärka vägledningen på grundskole- och gymnasienivå för att hjälpa ungdomarna och deras familjer att välja en utbildning som verkligen motsvarar elevens anlag, förmåga och ambitioner för att minska risken för att eleven lämnar skolan i förtid eller misslyckas.

32. Europaparlamentet inser att ungdomar söker sig till studier i kristider och bör uppmuntras till detta. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att garantera lika tillgång till utbildning genom att garantera rätt till kostnadsfri utbildning från förskolan till högskolan och säkra ekonomiskt stöd för unga studenter. Medlemsstaterna uppmanas att investera ytterligare i utbildning och fortbildning, även om det råder finanspolitiska och sociala begränsningar, att genomföra den europeiska referensramen för kvalifikationer utan dröjsmål och där det är nödvändigt fastställa nationella ramar för färdigheter.

33. Europaparlamentet påminner om att syftet med Köpenhamnsprocessen är att uppmuntra människor att utnyttja det stora utbudet av möjligheter till yrkesutbildning (t.ex. i skolan, inom den högre utbildningen, på arbetsplatsen eller genom privata kurser).

34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga gemenskapsprogram som stöder utbildning och kompetenshöjning, som programmet för livslångt lärande, Europeiska socialfonden, Marie Curie‑åtgärderna, Erasmus mundus och initiativet till europeisk forskningsutbildning.

35. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta nationella projektgrupper för ungdomar för att säkra en starkare sammanhållning mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden och främja ett starkare gemensamt ansvar mellan offentlig förvaltning, arbetsgivare och individer för investering i kompetens. Medlemsstaterna uppmanas att tillhandahålla rådgivningstjänster vid alla skolor för att bidra till en smidig övergång mellan utbildning och arbetsmarknad och främja samarbete mellan offentliga och privata aktörer.

36. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att anpassa utbildningssystemet till den snabbföränderliga arbetsmarknaden och efterfrågan på nya yrken.

37. Europaparlamentet anser att språkutbildning är mycket viktigt för att göra det lättare för unga människor att komma ut på arbetsmarknaden, för att främja deras rörlighet och säkra deras lika möjligheter.

Anpassning till behovet hos den enskilda personen och arbetsmarknaden

38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att informera unga om arbetsmarknadens efterfrågan, under förutsättning att lämpliga kontrollmekanismer inrättas för att följa yrkenas utveckling. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att utveckla en livscykelpolitik och ‑strategi där utbildning och sysselsättning integreras bättre, där en trygg övergång är central och där det råder en ständig höjning av kompetensen inom arbetskraften för att den ska uppnå de nyckelkompetenser som motsvarar arbetsmarknadens behov.

39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sitt arbete med erkännande av yrkeskvalifikationer, inklusive informellt lärande och arbetslivserfarenhet, för att stödja ungdomars rörlighet.

40. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja erkännandet av studieresultat som förvärvats inom ramen för icke-formellt och informellt lärande så att unga människor lättare kan visa sin utbildning och kompetens, vilket krävs när man söker arbete på arbetsmarknaden.

41. Europaparlamentet efterlyser att yrkesutbildningen ges ökat stöd och högre anseende.

42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att revidera flexicurity-strategin tillsammans med arbetsmarknadsparterna för att kunna placera övergångstrygghet överst på dagordningen samtidigt som man skapar rörlighet och ökad tillgång för unga. Parlamentet understryker att flexibilitet utan social trygghet inte är ett hållbart sätt att bekämpa de problem som unga människor står inför på arbetsmarknaden, utan tvärtom utgör ett sätt att kringgå ungas arbets- och försäkringsrättigheter.

43. Europaparlamentet ber medlemsstaterna att inbegripa alla fyra komponenter i flexicurity i den nationella utformningen av en sysselsättningsstrategi för unga, nämligen

a.   flexibla och tillförlitliga avtalsbestämmelser,

b.   omfattande utbildningsprogram, praktikprogram eller program för livslångt lärande som garanterar en fortsatt kunskapsutveckling,

c.   en effektiv aktiv arbetsmarknads- och workfare-politik där man fokuserar på färdigheter, bra arbetstillfällen och integration,

d.   effektiva mekanismer för arbetsrörlighet,

e.   sociala trygghetssystem som ger ungdomar övergångstrygghet vid olika sysselsättningssituationer, mellan arbetslöshet och anställning eller mellan utbildning och anställning, snarare än tvingar dem till flexibilitet,

f.    effektiva kontrollmekanismer för att säkra arbetsrättigheterna.

44. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och arbetsmarknadsparterna att säkra kvalitetsarbeten för att förhindra att unga människor faller i ”otrygghetsfällan”. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och arbetsmarknadsparterna att baserat på gällande nationella lagstiftningar och i samarbete med kommissionen utarbeta och införa miniminormer till skydd för dem som har en otrygg anställning eller ett lågkvalitativt arbete.

45. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma de långsiktiga konsekvenserna av ungdomsarbetslösheten och rättvisan mellan generationer.

46. Europaparlamentet understryker behovet av en stark och strukturerad dialog mellan arbetsmarknadsparterna på alla arbetsplatser för att skydda unga arbetstagare från utnyttjande och de ofta otrygga omständigheterna kring tillfälligt arbete. Parlamentet understryker att arbetsmarknadsparterna behöver uppmärksamma unga arbetstagare och deras särskilda behov.

47. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra mer för att se till att direktivet om likabehandling i arbetslivet, som förbjuder diskriminering på grund av ålder vid anställning, har införlivats korrekt och genomförs effektivt. Mycket mer måste göras för att se till att både arbetstagare och arbetsgivare är medvetna om sina rättigheter och skyldigheter enligt denna lagstiftning.

48. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och arbetsmarknadsparterna att börja tillämpa upplysnings- och informationsstrategier för unga om deras arbetsrättigheter samt om alternativa sätt att integreras på arbetsmarknaden.

49. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra ett närmande mellan arbetsliv och utbildning genom ett utformande av utbildningsprogram där teoretiska begrepp förenas med praktisk erfarenhet och de unga ges de allmänna kunskaper och specialkunskaper som krävs. Parlamentet uppmanar också kommissionen och medlemsstaterna att investera i en informationskampanj om yrkesutbildning, tekniska studier och företagande så att dessa utbildningsprogram inte ses som ett dåligt alternativ utan som en möjlighet att komma till rätta med bristen på arbetsmarknaden på människor med teknisk utbildning, som börjar efterfrågas alltmer, samt få Europas ekonomi på fötter igen.

50. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och arbetsmarknadsparterna att öka planering och genomförande av stödprogram för ungas tillträde till arbetsmarknaden genom aktiv sysselsättningspolitik, framför allt i särskilda regioner och sektorer där man kan observera hög ungdomsarbetslöshet.

51. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att dämpa de effekter som ungdomsarbetslösheten kommer att ha på den generationens pensionsrättigheter och, genom att på ett generöst sätt ta hänsyn till skolgång, ge ungdomar incitament att gå länge i skolan.

52. Europaparlamentet uppmanar arbetsmarknadsparterna att öka försöken att informera unga om deras rätt att delta i den sociala dialogen och stödja denna stora andel av den aktiva befolkningen att medverka i den organisationsstruktur som företräder dem.

Nackdelar och diskriminering

53. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att den nationella lagstiftning som påverkar unga och särskilt den nationella lagstiftning som grundas på direktivet om likabehandling i arbetslivet (2000/78/EG) inte används för att diskriminera ungdomar när det gäller tillgången till sociala förmåner. Parlamentet anser att mycket mer måste göras för att se till att båda anställda och arbetsgivare känner till sina rättigheter och skyldigheter enligt denna lagstiftning.

54. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta lämpliga initiativ för att garantera invandrarungdomar kunskaper i värdlandets språk, erkännande av examina från ursprungslandet, tillträde till kärnkompetenser, och därmed möjliggöra deras sociala integration och deras tillträde till arbetsmarknaden.

55. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla tillräckligt med och bättre inrättningar för barnomsorg, som t.ex. heldagskolor, för unga föräldrar till acceptabel kostnad och på acceptabla villkor, och på så sätt göra det möjligare för unga föräldrar, särskilt mödrar, att kunna delta på arbetsmarknaden.

56. Europaparlamentet begär att det stöd som beviljas av medlemsstaterna till unga föräldrar när det gäller barnomsorg och förskola håller en tillräcklig nivå för att inte avhålla dem från att delta på arbetsmarknaden.

57. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra en insats på kort sikt som inriktas på unga arbetslösa män inom de sektorer som drabbats av krisen, men att samtidigt inte bortse från unga kvinnors långsiktiga problem med att få tillgång till arbetsmarknaden.

58. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa åtgärder för positiv särbehandling av unga på de områden av arbetsmarknaden där unga är underrepresenterade, för att undanröja följderna av tidigare åldersdiskriminering och uppnå en verkligt mångfaldig arbetskraft, med varje rimlig anpassningsåtgärd för unga människor med särskilda behov. Parlamentet hänvisar till goda erfarenheter när det gäller positiv särbehandling för att bekämpa diskriminering.

59. Europaparlamentet framhåller behovet av att utveckla särskilda program för personer med funktionshinder för att öka deras möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden.

60. Europaparlamentet understryker vikten av att främja praktiktjänstgöring och rörlighet för unga människor som går skolor eller utbildningar för konstnärliga verksamheter, som film, musik, dans, teater eller cirkus.

61. Europaparlamentet anser att ökat stöd bör ges till frivilliga program på olika områden, bland annat på det sociala området, kulturområdet och inom idrotten.

62. Europaparlamentet uppmanar de olika branscherna att ta initiativ till generationspartnerskap vid företag och organisationer och därmed åstadkomma ett aktivt kunskapsutbyte och på ett produktivt sätt sammanföra olika generationers erfarenheter.

63. Europaparlamentet erkänner betydelsen av unga människors möjligheter till ekonomiskt oberoende och uppmanar medlemsstaterna att se till att alla ungdomar individuellt har rätt till en rimlig inkomstnivå som garanterar möjligheten att skapa ett ekonomiskt oberoende liv.

64. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att de unga om de så önskar ska kunna få effektivt stöd, särskilt när det gäller deras yrkesval, kunskapen om deras rättigheter och hanteringen av deras minimilön.

Strategier och förvaltningsverktyg på EU-nivå

65. Europaparlamentet föreslår att rådet och kommissionen ska inrätta en EU‑garanti för ungdomar som säkrar rätten för varje ung människa inom EU att bli erbjuden arbete, lärlingsplats, extra utbildning eller en kombination av arbete och utbildning efter högst sex månaders arbetslöshet.

66. Europaparlamentet välkomnar framstegen med utformningen av EU 2020-strategin, men beklagar att det inte har gjorts någon offentlig och öppen utvärdering av Lissabonstrategin, i synnerhet av Europeiska ungdomspakten, inklusive riktmärken för ungdomar, och beklagar att arbetsmarknadsparterna, det civila samhället och ungdomsorganisationerna inte rådfrågades i tillräcklig grad under utformningen av EU 2020-strategin.

67. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna införa och bedöma nya bindande riktmärken för ungdomar. Kommissionen uppmanas att årligen utvärdera befintliga riktmärken av detta slag, samt ungdomsgarantin, för att nå resultat och göra framsteg mot bakgrund av mer uppdelad statistik, framför allt efter kön och åldersgrupp.

68. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att ställa sig bakom och utarbeta nya och förbättrade förvaltningsverktyg och information för arbetet med arbetstillfällen för ungdomar.

69. Europaparlamentet föreslår att en permanent EU-arbetsgrupp för ungdomar inrättas med deltagande av ungdomsorganisationer, medlemsstater, kommissionen, parlamentet och arbetsmarknadsparterna för att övervaka utvecklingen när det gäller arbetstillfällen för ungdomar, möjliggöra en sektoröverskridande politik, utbyta exempel på bästa metoder och lägga grunden till ny politik.

70. Europaparlamentet framhåller vikten av att unga människor medverkar i utformningen av utbildningsstrategierna så att deras behov kan beaktas bättre. Parlamentet rekommenderar därför att kommissionen samråder med företrädare för nationella ungdomsråd om prioriteringarna för unga människor.

71. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bedöma följderna av politiken för ungdomar, inbegripa unga i alla förfaranden och inrätta ungdomsråd för övervakning av ungdomsrelaterad politik.

72. Europaparlamentet uppmanar EU‑institutionerna att föregå med gott exempel och ta bort annonseringen av obetalda praktikplatser från sina respektive webbplatser och att betala

–    en minimiersättning som grundas på levnadskostnadernas nivå på den plats där praktiken genomförs,

–    socialförsäkringsförmåner till alla sina praktikanter.

73. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna.

• [1]  EGT L 303, 2.12.2000, s.16.
• [2]  EUT C 279E, 19.11.2009, s. 23.
• [3]  EUT C 137E, 27.5.2010, s. 68.
• [4]  Antagna texter, P7_TA(2010)0187.

MOTIVERING

Den minskade ekonomiska tillväxten har lett till en kraftig ökning av arbetslösheten i EU‑27, och det står klart att ungdomar har drabbats i särskilt stor utsträckning. I nuläget är över 5,5 miljoner personer under 25 år arbetslösa, motsvarande 21,4 procent, vilket är en dubbelt så hög siffra som den totala arbetslöshetsnivån. Olyckligtvis är inte räddningen på väg för Europas ungdomar: arbetslösheten förväntas stiga ytterligare.

Arbetslöshet bland unga är ett av EU:s mest akuta problem. Vi riskerar att en generation kommer att bli socialt utslagen, samtidigt som EU:s ekonomiska och sociala framtid sätts på spel.

Arbetslöshet bland unga leder till stora sociala och ekonomiska kostnader för samhället, vilket i sin tur leder till att möjligheter till ekonomisk tillväxt går förlorade, ett urholkande av skatteunderlaget som undergräver investeringarna i infrastruktur och offentliga tjänster, högre välfärdskostnader och underutnyttjade investeringar i utbildning och fortbildning. EU:s ungdomar är en skattkista full av outnyttjade mänskliga resurser. De ekonomiska och sociala framtidsutsikterna kräver handling.

Att inleda perioden i arbetsför ålder med att vara arbetslös är en upplevelse som efterlämnar ärr. Undersökningar visar tydligt att personer som är arbetslösa som unga fortsätter att lida av de skadliga följderna senare i livet. Arbetslöshet i ung ålder ökar risken för långtidsarbetslöshet och har en negativ effekt på inkomstnivån senare i livet. Dessutom ökar förekomsten av fattigdom, ohälsa, brottslighet och självmord när arbetslösheten stiger. Vi kan inte acceptera att Europas ungdomar går förlorade i social utslagning.

Det är inte bara den ekonomiska krisen som har skapat hinder för unga när det gäller att få tillgång till arbetsmarknaden och kunna skapa ett oberoende vuxenliv. Sedan 1980-talet har särskild uppmärksamhet ägnats åt arbetsmarknadshinder som drabbar unga. Det finns vissa uppgifter som visar omfattningen av detta problem:

Unga arbetstagare är inte bara oftare arbetslösa än vuxna arbetstagare, utan de har också oftare en otrygg, tillfällig anställning inom ett lågkvalitativt arbete med lägre lön och mindre social trygghet. Unga arbetstagare möter vidare en lägre arbetsmiljöstandard och löper minst 50 procent högre risk att skadas på arbetsplatsen än sina mer erfarna kolleger.

Det positiva är att vi har mycket att vinna på att integrera unga människor i arbetskraften och samhället. Att främja fler och bättre arbeten för ungdomar får en rad positiva följder: Det leder till multiplikatoreffekter i våra ekonomier och samhällen, stimulerar investering och efterfrågan bland konsumenter och garanterar stabilare och mer sammanhängande band över generationsgränserna. Sist men inte minst: anständigt arbete och integration hjälper ungdomar att övergå från socialt beroende till självförsörjning och att undkomma fattigdom, och det ger dem en möjlighet att bidra aktivt till samhället.

Alla medlemsstater måste vidta åtgärder och bekämpa arbetslöshet bland unga genom politiska prioriteringar och strategier som speglar de nationella särskilda egenskaperna. Men EU måste samtidigt enas om gemensamma strategier. Att bemöta den utmaning som de ungas situation utgör kräver ett integrerat och samordnat tillvägagångssätt där man kombinerar ingripanden på ekonomisk makro- och mikronivå, fokuserar på tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden och hanterar både sysselsättningskvantitet och ‑kvalitet. Det krävs en samordnad blandning av utbildningspolitik, finanspolitik, sysselsättningspolitik och socialpolitik.

Med en ekonomisk och politisk investering i nya arbetstillfällen, utbildning och fortbildning, starkare sociala trygghetssystem, en mer dynamisk arbetsmarknad och anständigt arbete kan vi omgestalta den europeiska arbetsmarknaden och omorientera de nuvarande trenderna mot en bättre framtid för unga människor.

Låt oss sätta ungdomen överst på den politiska dagordningen. Låt oss möta denna utmaning. Låt oss omvandla den Förlorade generationen till Möjligheternas generation.

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KULTUR OCH UTBILDNING (27.4.2010)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

om att främja ungdomens tillträde till arbetsmarknaden och stärka den rättsliga ställningen för praktikanter och lärlingar
(2009/2221(INI))

Föredragande: Katarína Neveďalová

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Fyra av tio åtgärder som antogs vid EU:s extra toppmöte om sysselsättning i Prag gällde utbildning, yrkesutbildning, livslångt lärande, lärlings- och praktikplatser, underlättande av rörligheten och bättre prognoser för arbetsmarknadens behov och matchning av kompetensen med behoven.

1.  Europaparlamentet anser att utbildning och fortbildning är viktigt för att integrera unga människor på arbetsmarknaden och betonar vikten av att tillgängliggöra både formella och informella program för livslångt lärande för alla och ge människor de färdigheter och den kompetens som beskrivs i ”Ny kompetens för nya arbetstillfällen”. Parlamentet påminner om att förvärvandet av grundkunskaper och en god allmänbildning är av avgörande betydelse för den yrkesmässiga rörligheten.

2.  Europaparlamentet påminner om att syftet med Köpenhamnsprocessen är att uppmuntra människor att utnyttja det stora utbudet av möjligheter till yrkesutbildning (t.ex. i skolan, inom den högre utbildningen, på arbetsplatsen eller genom privata kurser).

3.  Europaparlamentet framhåller att man måste se till att alla unga människor får en gedigen kärna av grundläggande färdigheter. Det är viktigt för att främja livslång rörlighet och ge dem möjlighet att klara av förändringar på arbetsmarknaden och uppkomsten av nya ekonomiska och sociala behov.

4.  Europaparlamentet anser att språkutbildning är mycket viktigt för att göra det lättare för unga människor att komma ut på arbetsmarknaden, för att främja deras rörlighet och säkra deras lika möjligheter.

5.  Europaparlamentet betonar vikten av att främja entreprenörskap och hjälpa unga människor att starta eget, och av att främja och utöka programmet Erasmus för unga företagare. Parlamentet rekommenderar därför att EU startar en informationskampanj inom utbildningsinstituten som innefattar entreprenörskap, startkapital, beskattning i nystartade företag och fortlöpande utbildningsstöd.

6.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att medlemsstaterna utvecklar gröna arbetstillfällen, t.ex. genom att tillhandahålla utbildning i miljöteknik.

7.  Europaparlamentet framhåller behovet av att utveckla särskilda program för personer med funktionshinder för att öka deras möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden.

8.  Europaparlamentet betonar vikten av utbildning i entreprenörskap som en integrerad del av förvärvandet av de färdigheter som krävs för nya anställningsformer.

9.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att etablera partnerskap mellan utbildningsvärlden och arbetslivet och uppmanar till förbättrad rörlighet och språkmöjligheter för lärare, arbetstagare, studenter och unga företagare, genom utbyggnad av Erasmusprogrammet.

10. Europaparlamentet framhåller behovet av nya initiativ eller program på EU-nivå för att förbättra de studerandes rörlighet mellan högre utbildningssystem och företagssektorn.

11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att påskynda harmoniseringen av nationella kvalifikationssystem och europeiska kvalifikationssystem för att ytterligare öka rörligheten för unga människor på utbildnings- och arbetsområdet.

12. Europaparlamentet stöder praktiktjänstgöring som en integrerad del av kursplanen eftersom den ger studenterna möjlighet att tillägna sig färdigheter och få arbetslivserfarenhet som kan underlätta deras framtida integration på arbetsmarknaden. Parlamentet framhåller att praktiktjänstgöringen har en utbildningsfunktion och inte bör ersätta arbetstillfällen.

13. Europaparlamentet anser att det är oerhört viktigt att utveckla och tillhandahålla praktiktjänstgöring med en stark koppling till kursplanen, eftersom det ger en möjlighet att befästa färdigheterna och börja arbeta med relativt lite erfarenhet och utbildning. Parlamentet anser att praktiktjänstgöring (med skälig ersättning) är ett nödvändigt sätt att kombinera utbildning och arbete eftersom det i vissa program har visat sig att praktikanterna i 70 procent av fallen får möjlighet till anställning efter en väl utförd praktikperiod.

14. Europaparlamentet välkomnar resultatet från mötet mellan de europeiska ministrarna med ansvar för högre utbildning (28–29 april 2009) om Bolognaprocessen 2020, där man efterlyste ett starkare partnerskap mellan myndigheter, institutioner för högre utbildning, studenter, arbetsgivare och anställda som ett sätt att förbättra genomförandet av strategierna för livslångt lärande.

15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja erkännandet av studieresultat som förvärvats inom ramen för icke-formellt och informellt lärande så att unga människor lättare kan visa sin utbildning och kompetens, vilket krävs när man söker arbete på arbetsmarknaden.

16. Europaparlamentet anser att lärlingar ska vara väl utbildade och att den arbetsplatsförlagda praktiken ska fungera som ett sätt att få inte bara kompetens och färdigheter utan även yrkeskännedom. Parlamentet stöder starkare kopplingar mellan utbildning och arbete samt föreslår att digital kompetens, ny teknik, vetenskap och språk ges en central ställning i utbildningen.

17. Europaparlamentet efterlyser en noggrannare övervakning av praktikanternas arbete och deras arbetsavtal för att förhindra missbruk, exempelvis i fråga om praktiktjänstgöringens varaktighet.

18. Europaparlamentet framhåller att den rådande lågkonjunkturen kan utnyttjas som en unik möjlighet att se över strategierna och förbättra program som underlättar unga människors tillträde till arbetsmarknaden.

19. Europaparlamentet efterlyser att yrkesutbildningen ges ökat stöd och högre anseende.

20. Europaparlamentet understryker vikten av att främja praktiktjänstgöring och rörlighet för unga människor som går skolor eller utbildningar för konstnärliga verksamheter, som film, musik, dans, teater eller cirkus.

21. Europaparlamentet påminner om att den nya EU 2020-strategin har en avgörande roll att spela när det gäller att förbättra medborgarnas anställbarhet. Parlamentet anser att det är viktigt att unga människor får tillgång till bättre utbildning och fortbildning och uppmuntras att utnyttja den, eftersom unga människor måste stå i fokus för att målen i strategin ska uppnås och också utgör en av de mest drabbade grupperna. Parlamentet understryker att det behövs en omläggning av EU:s budget för att få EU:s budgetprioriteringar att överensstämma med de politiska prioriteringar som framhålls i EU 2020-strategin.

22. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa positiv särbehandling av unga människor på de områden av arbetsmarknaden där de är underrepresenterade.

23. Europaparlamentet anser att ökat stöd bör ges till frivilliga program på olika områden, bland annat på det sociala området, kulturområdet och inom idrotten.

24. Europaparlamentet framhåller vikten av att unga människor medverkar i utformningen av utbildningsstrategierna så att deras behov kan beaktas bättre. Parlamentet rekommenderar därför att kommissionen samråder med företrädare för nationella ungdomsråd om prioriteringarna för unga människor.

25. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att bekämpa den stora andelen avhopp från skolan bland ungdomar och därigenom ge dem möjlighet att skaffa sig bättre kvalifikationer och underlätta deras framtida inträde på arbetsmarknaden.

26. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att anpassa utbildningssystemet till den snabbföränderliga arbetsmarknaden och efterfrågan på nya yrken.

27. Europaparlamentet är ytterst oroat över det ökande antalet arbetslösa ungdomar, särskilt under den rådande ekonomiska krisen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att arbetsmarknaden fungerar så flexibelt som möjligt så att de som befinner sig i slutet av sin utbildning lättare kan hitta arbete och byta arbete.

28. Europaparlamentet understryker vikten av att integrera digital kompetens och mediekompetens på alla utbildningsnivåer och fortsätta processen under praktiktjänstgöringen för att uppnå målet att alla medborgare har digital kompetens.

29. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge unga människor de förutsättningar som krävs för att utveckla färdigheter som efterfrågas av industrin, för att förbättra deras möjligheter att få arbete efter utbildningen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	27.4.2010
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	25 4 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Maria Badia i Cutchet, Malika Benarab-Attou, Lothar Bisky, Piotr Borys, Jean-Marie Cavada, Silvia Costa, Santiago Fisas Ayxela, Mary Honeyball, Cătălin Sorin Ivan, Petra Kammerevert, Morten Løkkegaard, Katarína Neveďalová, Doris Pack, Chrysoula Paliadeli, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Marco Scurria, Joanna Senyszyn, Timo Soini, Emil Stoyanov, Hannu Takkula, László Tőkés, Marie-Christine Vergiat, Milan Zver
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Liam Aylward, Ivo Belet, Oriol Junqueras Vies, Hans-Peter Martin, Iosif Matula
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Vicky Ford

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	2.6.2010
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	42 1 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Regina Bastos, Edit Bauer, Jean-Luc Bennahmias, Mara Bizzotto, Milan Cabrnoch, David Casa, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Sergio Gaetano Cofferati, Marije Cornelissen, Frédéric Daerden, Karima Delli, Proinsias De Rossa, Frank Engel, Sari Essayah, Richard Falbr, Ilda Figueiredo, Pascale Gruny, Marian Harkin, Roger Helmer, Nadja Hirsch, Liisa Jaakonsaari, Martin Kastler, Ádám Kósa, Jean Lambert, Patrick Le Hyaric, Olle Ludvigsson, Elizabeth Lynne, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Csaba Őry, Siiri Oviir, Konstantinos Poupakis, Sylvana Rapti, Licia Ronzulli, Jutta Steinruck, Traian Ungureanu
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Georges Bach, Raffaele Baldassarre, Jürgen Creutzmann, Marielle Gallo, Joe Higgins, Franz Obermayr, Antigoni Papadopoulou, Evelyn Regner, Birgit Sippel, Emilie Turunen
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Rosa Estaràs Ferragut, Oldřich Vlasák