ANDRABEHANDLINGS-REKOMMENDATION om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om benämningar på textilfibrer och etikettering och märkning av fibersammansättningen i textilprodukter och om upphävande av rådets direktiv 73/44/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 96/73/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/121/EG

24.3.2011 - (13807/4/2010 – C7‑0017/2011 – 2009/0006(COD)) - ***II

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
Föredragande: Toine Manders

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om benämningar på textilfibrer och etikettering och märkning av fibersammansättningen i textilprodukter och om upphävande av rådets direktiv 73/44/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 96/73/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/121/EG

(13807/4/2010 – C7‑0017/2011 – 2009/0006(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (13807/4/2010 – C7‑0017/2011),

–   med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 16 december 2009[1],

–   med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet[2], en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2009)0031),

–   med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av artikel 66 i arbetsordningen,

–   med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A7‑0086/2011).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid andra behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag  1 Rådets ståndpunkt Skäl 6a (nytt)
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
	(6a) Det är lämpligt att fastställa bestämmelser för vissa produkter som innehåller icke-textila delar av animaliskt ursprung. Denna förordning bör i synnerhet omfatta krav på angivande av icke-textila delar av animaliskt ursprung vid etikettering och märkning av textilprodukter, så att konsumenterna kan fatta väl underbyggda beslut. Etiketteringen och märkningen bör inte vara vilseledande och bör vara sådan att konsumenten lätt kan förstå vilken produktdel informationen avser.
Ändringsförslag  2 Rådets ståndpunkt Skäl 12a (nytt)
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
	(12a) För att skydda konsumenterna krävs det insynsvänliga och konsekventa handelsbestämmelser, bland annat om ursprungsmärkning. Denna märkning bör ge konsumenterna möjlighet att få fullständig information om det exakta ursprunget för de varor som de köper, så att de skyddas mot bedrägliga, felaktiga eller vilseledande ursprungsmärkningar. Harmoniserade bestämmelser om textilprodukter bör därför införas. När det gäller importerade produkter bör bestämmelserna utgöras av obligatoriska etiketteringskrav. När det gäller produkter som inte omfattas av obligatorisk ursprungsmärkning på EU-nivå bör det införas bestämmelser som säkerställer att eventuella uppgifter om ursprung inte är oriktiga eller vilseledande.
Ändringsförslag  3 Rådets ståndpunkt Skäl 12b (nytt)
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
	(12b) De krav på ursprungsmärkning av textilprodukter som föreskrivs i denna förordning bör ha företräde framför generellt tillämpliga regelverk om ursprungsmärkning av produkter som importeras från tredjeländer, utarbetade som en del av unionens gemensamma handelspolitik.
Ändringsförslag  4 Rådets ståndpunkt Skäl 13
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
(13) Det är nödvändigt att fastställa metoder för provtagning och analys av textilprodukter för att undvika att de metoder som används ifrågasätts. De metoder som används vid officiella provningar i medlemsstaterna för att bestämma fibersammansättningen i textilprodukter som består av binära och ternära fiberblandningar bör vara enhetliga både vad beträffar förbehandlingen av provet och den kvantitativa analysen. De metoder som föreskrivs för det ändamålet i denna förordning bör omvandlas till harmoniserade standarder. Kommissionen bör därför leda övergången från det nuvarande systemet, som är baserat på de metoder som beskrivs i denna förordning, till ett harmoniserat standardbaserat system. Genom att enhetliga metoder för analys av textilprodukter som består av binära och ternära fiberblandningar används kommer den fria rörligheten för dessa produkter att underlättas och därmed kommer den inre marknaden att fungera bättre.	(13) Det är nödvändigt att fastställa metoder för provtagning och analys av textilprodukter för att undvika att de metoder som används ifrågasätts. De metoder som används vid officiella provningar i medlemsstaterna för att bestämma fibersammansättningen i textilprodukter som består av binära och ternära fiberblandningar bör vara enhetliga både vad beträffar förbehandlingen av provet och den kvantitativa analysen. För att förenkla denna förordning och anpassa dess enhetliga metoder till den tekniska utvecklingen bör dock dessa metoder omvandlas till harmoniserade standarder. Kommissionen bör i detta syfte leda övergången från det nuvarande systemet, som är baserat på de metoder som beskrivs i denna förordning, till ett europeiskt harmoniserat standardbaserat system. Genom att enhetliga metoder för analys av textilprodukter som består av binära och ternära fiberblandningar används kommer den fria rörligheten för dessa produkter att underlättas och därmed kommer den inre marknaden att fungera bättre.
Motivering
Det är lämpligt att nämna skälen (förenkling och anpassning till den tekniska utvecklingen) till övergången från det nuvarande systemet, som bygger på de metoder som föreskrivs i förordningen, till ett harmoniserat standardbaserat system.
Ändringsförslag  5 Rådets ståndpunkt Skäl 17a (nytt)
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
	(17a) En tillverkare – eller varje annan person som handlar på dennes vägnar – som önskar få en benämning på en ny textilfiber införd i bilagorna till denna förordning måste i den tekniska dokumentation som ska åtfölja ansökan inkludera alla tillgängliga vetenskapliga fakta om eventuella allergiska reaktioner eller andra negativa konsekvenser för människors hälsa till följd av den nya textilfibern, inbegripet resultat av tester som gjorts i detta syfte i enlighet med relevant unionslagstiftning.
Ändringsförslag  6 Rådets ståndpunkt Skäl 18
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
(18) Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt angående antagandet av tekniska kriterier och förfaranderegler för tillstånd till större avvikelser, ändring av bilagorna II, IV, V, VI, VII, VIII och IX för att anpassa dem till den tekniska utvecklingen samt ändring av bilaga I för att införa nya benämningar på textilfibrer i förteckningen i den bilagan. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå.	(18) Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt angående antagandet av tekniska kriterier och förfaranderegler för tillstånd till större avvikelser, etikettering och märkning av icke-textila delar av animaliskt ursprung, formen på och användningen av språkoberoende symboler eller koder för benämningar på textilfibrer, ursprungsmärkning av textilprodukter, ändring av bilagorna II, IV, V, VI, VII, VIII och IX för att anpassa dem till den tekniska utvecklingen samt ändring av bilaga I för att införa nya benämningar på textilfibrer i förteckningen i den bilagan. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå.
Ändringsförslag  7 Rådets ståndpunkt Skäl 19
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
(19) Eftersom målen för denna förordning, nämligen att anta enhetliga regler för användning av benämningar på textilfibrer och därtill hörande etikettering och märkning när det gäller fibersammansättningar i textilprodukter, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.	(19) Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
Ändringsförslag  8 Rådets ståndpunkt Skäl 19a (nytt)
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
	(19a) För att undanröja sådana potentiella hinder för en väl fungerande inre marknad som orsakas av olika bestämmelser eller praxis i medlemsstaterna, och för att hålla jämna steg med utvecklingen inom elektronisk handel och kunna möta framtida utmaningar på marknaden för textilprodukter, bör man se över harmoniseringen och standardiseringen av andra aspekter av märkningen av textiler. Kommissionen bör i detta syfte överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om nya märkningskrav som skulle kunna införas på unionsnivå för att underlätta den fria rörligheten för textilprodukter på den inre marknaden och uppnå en hög konsumentskyddsnivå i hela unionen. Rapporten bör i synnerhet behandla konsumenternas syn på vilken mängd information som bör anges på etiketten på textilprodukter, och undersöka vilka sätt, utöver märkning, som kan användas för att ge konsumenterna ytterligare information. Rapporten bör utarbetas på grundval av ett omfattande samråd med samtliga berörda parter, konsumentundersökningar och en ingående kostnadseffektivitetsanalys, och bör beakta befintliga närbesläktade europeiska och internationella standarder. Rapporten bör i synnerhet behandla det mervärde som det skulle innebära för konsumenterna om det ställdes krav på märkning rörande textilprodukternas skötsel, storlek, farliga ämnen, brandfarlighet och miljöprestanda, och på användning av språkoberoende symboler eller koder för angivande av de textilfibrer som används, social märkning och elektronisk märkning samt angivande av ett identifieringsnummer på etiketten för att man, särskilt via Internet, på begäran ska kunna få ytterligare information om produkten och tillverkaren. Rapporten bör vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag.
Ändringsförslag 9 Rådets ståndpunkt Skäl 19b (nytt)
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
	(19b) Kommissionen bör genomföra en studie för att bedöma huruvida de ämnen som används i tillverkningen eller bearbetningen av textilprodukter kan utgöra en fara för människors hälsa. Studien bör särskilt utvärdera om det finns ett orsakssamband mellan allergiska reaktioner och de fibrer, färgämnen, bekämpningsmedel, konserveringsmedel eller nanopartiklar som förekommer i textilprodukter. Studien bör baseras på vetenskapliga rön och beakta de resultat som framkommer av marknadsövervakningar. Utgående från studien bör kommissionen, när det är berättigat och i enlighet med relevant unionslagstiftning, lägga fram förslag till lagstiftning om förbud mot eller begränsning av användning av potentiellt farliga ämnen som förekommer i textilprodukter.
Ändringsförslag  10 Rådets ståndpunkt Artikel 1
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
Denna förordning innehåller regler för användning av benämningar på textilfibrer och därtill hörande etikettering och märkning av fibersammansättningen i textilprodukter samt regler för fastställande av fibersammansättningen i textilprodukter genom kvantitativ analys av binära och ternära textilfiberblandningar för att få den inre marknaden att fungera bättre och ge konsumenterna korrekt information.	Denna förordning innehåller regler för användning av benämningar på textilfibrer och därtill hörande etikettering och märkning av fibersammansättningen i textilprodukter, regler för fastställande av fibersammansättningen i textilprodukter genom kvantitativ analys av binära och ternära textilfiberblandningar samt regler för etikettering och märkning av icke‑textila delar av animaliskt ursprung och ursprungsmärkning av textilprodukter för att få den inre marknaden att fungera bättre och ge konsumenterna korrekt information.
Ändringsförslag  11 Rådets ståndpunkt Artikel 2 – punkt 3
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
3. Denna förordning ska inte gälla textilprodukter som läggs ut på entreprenad till personer som arbetar i hemmet eller till fristående företag som framställer produkter från tillhandahållet material utan att detta överlåts mot betalning.	3. Denna förordning ska inte gälla textilprodukter som tillverkas av skräddare som är egenföretagare och som arbetar i hemmet eller driver fristående företag.
Ändringsförslag  12 Rådets ståndpunkt Artikel 4 – stycke 1a (nytt)
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
	Om inte annat föreskrivs i denna förordning ska de nationella bestämmelserna och unionsbestämmelserna om skydd av industriell och kommersiell egendom, om uppgifter om ursprung, om ursprungsmärkning och om förhindrande av otillbörlig konkurrens vara fortsatt tillämpliga på textilprodukter.
Ändringsförslag  13 Rådets ståndpunkt Artikel 9 – punkterna 1–3
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
1. En textilprodukt där två eller flera fiberslag ingår och där ett fiberslag utgör minst 85 % av totalvikten ska etiketteras eller märkas på något av följande sätt:	1. En textilprodukt ska vara märkt med benämningen på och viktprocenten för samtliga ingående fiberslag i fallande ordning.
a) Med namnet på det fiberslag som utgör minst 85 % av totalvikten omedelbart före eller efter en uppgift om viktprocenten.
b) Med namnet på det fiberslag som utgör minst 85 % av totalvikten omedelbart före eller efter orden "minst 85 %".
c) Med produktens fullständiga procentuella sammansättning.
2. En textilprodukt som består av två eller flera fiberslag, där inget fiberslag uppgår till 85 % av totalvikten, ska vara etiketterad eller märkt med åtminstone benämning och viktprocent för de fibrer vars andel i produkten i viktprocent är störst respektive näst störst, omedelbart följt av benämningen på övriga ingående fiberslag i fallande ordning efter viktprocent, med eller utan angivande av dessas viktprocent.	2. Genom undantag från punkt 1 och utan att det påverkar artikel 7.2 får ett fiberslag som utgör högst 3 % av textilproduktens totalvikt, och fiberslag som tillsammans utgör högst 10 % av totalvikten, betecknas som ”övriga fibrer”, omedelbart följt av deras viktprocent, förutsatt att de inte med lätthet kan anges vid tillverkningstillfället.
3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 får fiberslag som vart och ett utgör mindre än 10 % av en produkts totalvikt kollektivt betecknas med termen "övriga fibrer" omedelbart före eller efter en uppgift om den totala viktprocenten.
Om benämningen på ett fiberslag som utgör mindre än 10 % av en produkts totalvikt anges, ska produktens fullständiga procentuella sammansättning deklareras.
Motivering
Konsumenten bör ha rätt att erhålla information om hela innehållet i en textilprodukt. Textilprodukter består av ett begränsat antal fiberslag som tillverkaren med lätthet kan ange tillsammans med deras exakta viktprocent. En uppgift om alla ingående fibrer, som redan är allmän praxis, kommer inte att leda till en större etikett eller utgöra en börda för tillverkarna, som vid behov kommer att kunna utnyttja de undantag som anges i artikel 9.2 och 9.5. Det utrymme för avvikelser som artikel 19 medger är också tillämpligt.
Ändringsförslag  14 Rådets ståndpunkt Artikel 9 – punkt 5a (ny)
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
	5a. Genom undantag från punkt 1 får ett fiberslag som inte tas upp i bilaga I betecknas som ”övriga fibrer”, följt av den totala viktprocenten, förutsatt att en ansökan om att få detta fiberslag infört i förteckningen i bilaga I har lämnats in i enlighet med artikel 6.
Motivering
Fibrer som ännu inte ingår i den harmoniserade förteckningen över benämningar på textilfibrer i bilaga I bör få släppas ut på marknaden för att man ska kunna bedöma efterfrågan bland konsumenterna, förutsatt att en ansökan har lämnats in i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 6.
Ändringsförslag  15 Rådets ståndpunkt Artikel 11a (ny)
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
	Artikel 11a
	Icke-textila delar av animaliskt ursprung
	1. Förekomsten av icke-textila delar av animaliskt ursprung ska anges i etiketteringen eller märkningen av textilprodukter närhelst de släpps ut på marknaden.
	2. Etiketteringen och märkningen får inte vara vilseledande och ska vara sådan att konsumenten lätt kan förstå vilken produktdel informationen avser.
	3. Artikel 19a, 19c och 19d ska, med nödvändiga ändringar, vara tillämplig på de icke-textila delar av animaliskt ursprung som avses i punkt 1.
	4. Medlemsstaterna ska senast den …* och därefter när det är nödvändigt med hänsyn till ny utveckling underrätta kommissionen om de analysmetoder som de använder för att identifiera material av animaliskt ursprung.
	5. Kommissionen ska genom delegerade akter, i enlighet med artikel 21 och med förbehåll för villkoren i artiklarna 22 och 23, anta bestämmelser för att närmare fastställa hur märkningen av de textilprodukter som avses i punkt 1 ska utformas och hur den ska utföras, och fastställa de analysmetoder som ska användas för att identifiera material av animaliskt ursprung.
	__________ * EUT: För in den dag då denna förordning börjar tillämpas.
Ändringsförslag  16 Rådets ståndpunkt Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
Etiketten och märkningen på textilprodukter ska vara hållbar, lätt att läsa, synlig och åtkomlig samt, när en etikett används, ordentligt fastsatt.	Etiketten och märkningen på textilprodukter ska vara hållbar och lätt att läsa under hela den tid som produkten normalt används eller rimligen kan förväntas användas, synlig och åtkomlig samt, när en etikett används, ordentligt fastsatt.
Ändringsförslag  17 Rådets ståndpunkt Artikel 13 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
	Etiketten och det sätt på vilket den är fäst vid produkten ska orsaka så liten olägenhet som möjligt för konsumenten då produkten används.
Ändringsförslag  18 Rådets ståndpunkt Artikel 13 – punkt 3 – stycke 2
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
Förkortningar får inte användas annat än i form av en mekaniserad processkod, förutsatt att koden förklaras i samma handelsdokument.	Förkortningar får inte användas annat än i form av en mekaniserad processkod, eller om de definieras i internationellt erkända standarder, förutsatt att förkortningarna förklaras i samma handelsdokument.
Ändringsförslag  19 Rådets ståndpunkt Artikel 15 – punkt 1
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
1. När en textilprodukt tillhandahålls på marknaden ska de beskrivningar av textilfibersammansättning som avses i artiklarna 5, 7, 8 och 9 anges så att de är lätta att läsa, synliga, klara och anges med enhetligt tryck eller typsnitt i kataloger och annan reklam samt på förpackningar, etiketter och märkning. Denna information ska vara klart synlig för konsumenten före köpet, även när köpet sker på elektronisk väg.	1. När en textilprodukt tillhandahålls på marknaden ska de beskrivningar av textilfibersammansättning som avses i artiklarna 5, 7, 8 och 9 anges så att de i kataloger och annan reklam samt på förpackningar, etiketter och märkning är lätta att läsa, synliga och klara. Benämningarna på fibrerna och deras viktprocent ska anges i enhetlig bokstavs‑ och sifferstorlek samt med enhetlig stil och enhetligt typsnitt. Denna information ska vara klart synlig för konsumenten före köpet, även när köpet sker på elektronisk väg.
Motivering
Syftet med detta ändringsförslag är att se till att alla fibrer som anges på produktens etikett utformas enhetligt, oberoende av viktprocenten och den status respektive fibertyp har hos konsumenterna.
Ändringsförslag  20 Rådets ståndpunkt Artikel 15 – punkt 3
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
3. Etiketten eller märkningen ska tillhandahållas på det eller de officiella språken i den medlemsstat på vars territorium textilprodukterna tillhandahålls konsumenten, om inte andra bestämmelser gäller i medlemsstaten.	3. Etiketten eller märkningen ska tillhandahållas på vilket som helst av de av unionens officiella språk som lätt kan förstås av slutkonsumenten i den medlemsstat på vars territorium textilprodukterna tillhandahålls.
Ändringsförslag  21 Rådets ståndpunkt Artikel 15 – punkt 3 – styckena 2a och 2b (nya)
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
	Där så är lämpligt får benämningarna på de textilfibrer som anges på etiketten eller i märkningen ersättas eller kombineras med lättbegripliga språkoberoende symboler eller koder.
	Kommissionen ska – efter att ha genomfört ett ingående samråd med alla berörda parter – genom delegerade akter, i enlighet med artikel 21 och med förbehåll för villkoren i artiklarna 22 och 23, anta bestämmelser om utformningen och användningen av sådana symboler och koder.
Ändringsförslag  22 Rådets ståndpunkt Artikel 18 – punkt 4
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
4. Laboratorier som är ansvariga för provning av textilblandningar för vilka det inte finns någon enhetlig analysmetod på unionsnivå ska bestämma fibersammansättningen i sådana blandningar och i analysrapporten ange resultatet, använd metod och dess tillförlitlighet.	4. Laboratorier som är godkända av en medlemsstat för provning av textilblandningar för vilka det inte finns någon enhetlig analysmetod på unionsnivå ska bestämma fibersammansättningen i sådana blandningar och i analysrapporten ange resultatet, använd metod och dess tillförlitlighet.
Ändringsförslag  23 Rådets ståndpunkt Kapitel 3a (nytt) – rubriken
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
	Kapitel 3a
	Ursprungsmärkning av textilprodukter
Ändringsförslag  24 Rådets ståndpunkt Artikel 19a (ny)
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
	Artikel 19a
	Ursprungsmärkning av textilprodukter som importeras från tredjeländer
	1. I denna artikel avses med ”ursprung” ursprung som inte medför förmånsbehandling i enlighet med artiklarna 35 och 36 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2008 av den 23 april 2008 om fastställande av en tullkodex för gemenskapen (Moderniserad tullkodex)1.
	2. Vid import eller utsläppande på marknaden av textilprodukter som importeras från tredjeländer, med undantag för textilprodukter med ursprung i Turkiet eller de avtalsslutande parterna i EES-avtalet, ska produkten ursprungsmärkas i enlighet med bestämmelserna i denna artikel.
	3. Textilprodukternas ursprungsland ska anges på dessa produkters etikett. För produkter som är förpackade ska uppgiften anges separat på förpackningen. Uppgiften om ursprungsland får inte ersättas med en motsvarande uppgift som anges i bifogade handelsdokument.
	4. Textilprodukternas ursprung ska anges med orden ”made in” (”tillverkad i”) och ursprungslandet. Märkningen får avfattas på vilket som helst av de av unionens officiella språk som lätt kan förstås av slutkonsumenten i den medlemsstat där produkten ska tillhandahållas på marknaden.
	5. Ursprungsmärkningen ska textas med klart läsbara och outplånliga bokstäver, vara synlig vid normal hantering, vara tydligt avskild från annan information och framställas på ett sätt som varken är vilseledande eller kan antas skapa ett felaktigt intryck vad gäller produktens ursprung.
	6. Textilprodukterna ska vara försedda med den obligatoriska märkningen vid importtillfället. Sådan märkning får inte avlägsnas eller manipuleras innan produkten har sålts till slutkonsumenten eller slutanvändaren.
	__________ 1 EUT L 145, 4.6.2008, s. 1.
Ändringsförslag  25 Rådets ståndpunkt Artikel 19b (ny)
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
	Artikel 19b
	Ursprungsmärkning av övriga textilprodukter
	1. Om ursprungslandet för andra textilprodukter än dem som avses i artikel 19a anges på etiketten, ska denna uppgift omfattas av bestämmelserna i denna artikel.
	2. Produkten ska anses ha sitt ursprung i det land där den har genomgått minst två av följande tillverkningsled:
	– Spinning.
	– Vävning.
	– Slutbehandling.
	– Färdigställande.
	3. Om textilprodukten inte har genomgått samtliga de tillverkningsled som avses i punkt 2 i ett och samma land får detta land inte anges som produktens enda ursprungsland.
	4. Produktens ursprung ska anges med orden ”made in” (”tillverkad i”) och ursprungslandet. Märkningen får avfattas på vilket som helst av de av unionens officiella språk som lätt kan förstås av slutkonsumenten i den medlemsstat där produkten ska tillhandahållas på marknaden.
	5. Ursprungsmärkningen ska textas med klart läsbara och outplånliga bokstäver, vara synlig vid normal hantering, vara tydligt avskild från annan information och framställas på ett sätt som varken är vilseledande eller kan antas skapa ett felaktigt intryck vad gäller produktens ursprung.
Ändringsförslag  26 Rådets ståndpunkt Artikel 19c (ny)
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
	Artikel 19c
	Delegerade akter om ursprungsmärkning av textilprodukter
	Kommissionen ska genom delegerade akter, i överensstämmelse med artikel 21 och med förbehåll för villkoren i artiklarna 22 och 23, anta bestämmelser för att
	– närmare fastställa hur ursprungsmärkningen ska utformas och hur den ska utföras,
	– fastställa de fall där det ska vara tillåtet att ange produktens ursprung på förpackningen i stället för på själva produkten; detta kan bli aktuellt i synnerhet i fall där produkten normalt sett ligger i sin vanliga förpackning när den når slutkonsumenten eller slutanvändaren,
	– upprätta en förteckning över de termer på unionens alla officiella språk som tydligt anger att en produkt har sitt ursprung i det land som anges på etiketten,
	– fastställa de fall där förkortningar som vanligen används på ett otvetydigt sätt anger ett ursprungsland och kan användas vid tillämpningen av denna förordning,
	– fastställa de fall där produkter inte kan eller inte behöver märkas av tekniska eller ekonomiska skäl,
	– fastställa regler beträffande deklarationer och styrkande handlingar som kan anses intyga överensstämmelse med denna förordning,
	– fastställa andra regler som kan vara nödvändiga i de fall där det konstateras att produkter inte överensstämmer med denna förordning.
Ändringsförslag  27 Rådets ståndpunkt Artikel 19d (ny)
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
	Artikel 19d
	Allmänna bestämmelser
	1. De textilprodukter som avses i artikel 19a ska anses vara icke överensstämmande med denna förordning om
	– de saknar ursprungsmärkning,
	– ursprungsmärkningen inte motsvarar produktens verkliga ursprung,
	– ursprungsmärkningen har ändrats eller avlägsnats, eller på annat sätt manipulerats, såvida inte ändringen varit nödvändig i enlighet med punkt 5 i denna artikel.
	2. Andra textilprodukter än de som avses i artikel 19a ska anses vara icke överensstämmande med denna förordning om
	– ursprungsmärkningen inte motsvarar produktens verkliga ursprung,
	– ursprungsmärkningen har ändrats eller avlägsnats, eller på annat sätt manipulerats, såvida inte ändringen varit nödvändig i enlighet med punkt 5 i denna artikel.
	3. Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om påföljder som ska tillämpas vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning, och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de genomförs. Påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om dessa bestämmelser senast den …* och utan dröjsmål underrätta den om alla senare ändringar som påverkar bestämmelserna.
	4. För de produkter som inte överensstämmer med denna förordning ska medlemsstaterna också vidta de åtgärder som krävs för att ålägga produkternas ägare eller varje annan person som ansvarar för dem att på egen bekostnad märka produkterna i enlighet med denna förordning.
	5. I de fall då så krävs för en ändamålsenlig tillämpning av denna förordning får de behöriga myndigheterna utbyta information som erhållits vid kontrollen av överensstämmelsen med denna förordning, även med myndigheter och andra personer eller organisationer som medlemsstaterna har tilldelat befogenheter i enlighet med artikel 11 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden1.
	__________ * 9 månader efter den dag då denna förordning träder i kraft. __________ 1 EUT L 149, 11.6.2005, s. 22.
Ändringsförslag  28 Rådets ståndpunkt Artikel 24
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
Senast den …* ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om tillämpningen av denna förordning, med tonvikt på ansökningar och antaganden av nya benämningar på textilfibrer.	Senast den …* ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om tillämpningen av denna förordning, med tonvikt på ansökningar och antaganden av benämningar på nya textilfibrer, och vid behov lägga fram ett lagstiftningsförslag.
__________ * 5 år efter den dag då denna förordning träder i kraft.	__________ * 3 år efter den dag då denna förordning träder i kraft.
Ändringsförslag  29 Rådets ståndpunkt Artikel 24a (ny)
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
	Artikel 24a
	Översyn
	1. Senast den …* ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om nya märkningskrav som skulle kunna införas på unionsnivå i syfte att ge konsumenterna tillförlitlig, relevant, begriplig och jämförbar information om textilprodukternas egenskaper.
	2. Rapporten ska utarbetas på grundval av ett omfattande samråd med samtliga berörda parter, konsumentundersökningar och en ingående kostnadseffektivitetsanalys, och ska beakta befintliga närbesläktade europeiska och internationella standarder.
	3. Rapporten ska vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag och behandla bland annat följande frågor:
	– Ett harmoniserat system för skötselmärkning.
	– Ett EU-omfattande enhetligt system för storleksmärkning av kläder baserat på kroppsmått.
	– Ett EU-omfattande enhetligt system för storleksmärkning av skodon.
	– Angivande av potentiellt allergiframkallande eller farliga ämnen som används i tillverkningen eller bearbetningen av textilprodukter.
	– Miljömärkning avseende textilprodukters miljöprestanda och hållbar produktion av textilprodukter.
	– Social märkning som ger konsumenterna information om de sociala förhållanden under vilka textilprodukten har tillverkats.
	– Varningsmärkning om hur lättantändliga textilprodukterna är, särskilt när det gäller mycket brandfarliga klädesplagg.
	– Elektronisk märkning, inbegripet identifiering av radiofrekvenser (RFID).
	– Angivande av ett identifieringsnummer på etiketten för att man, exempelvis via Internet, på begäran ska kunna få ytterligare information om produkten och tillverkaren.
	– Användning av språkoberoende symboler eller koder för att identifiera de fibrer som en textilprodukt innehåller och för att ge konsumenterna en möjlighet att lätt förstå dess sammansättning och i synnerhet i vilken omfattning den består av naturfibrer eller syntetiska fibrer.
	___________ * 18 månader efter den dag då denna förordning träder i kraft.
Ändringsförslag  30 Rådets ståndpunkt Artikel 24b (ny)
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
	Artikel 24b
	Studie om farliga ämnen
	1. Senast den …* ska kommissionen genomföra en studie för att fastställa huruvida de ämnen som används i tillverkningen eller bearbetningen av textilprodukter utgör en fara för människors hälsa. Studien ska i första hand fastställa huruvida det finns ett orsakssamband mellan allergiska reaktioner och de fibrer, färgämnen, bekämpningsmedel, konserveringsmedel eller nanopartiklar som förekommer i textilprodukter. Studien ska baseras på vetenskapliga rön och beakta de resultat som framkommer av marknadsövervakningar.
	2. Utgående från denna studie ska kommissionen, när det är berättigat och i enlighet med relevant EU-lagstiftning, lägga fram förslag till lagstiftning om förbud mot eller begränsning av användning av potentiellt farliga ämnen som förekommer i textilprodukter.
	___________ * 18 månader efter den dag då denna förordning träder i kraft.
Ändringsförslag  31 Rådets ståndpunkt Artikel 25
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
Textilprodukter som överensstämmer med direktiv nr 2008/121/EG och släpps ut på marknaden före den …* får fortsätta att tillhandahållas på marknaden till och med ...**.	Textilprodukter som överensstämmer med direktiv nr 2008/121/EG och släpps ut på marknaden före den …* får fortsätta att tillhandahållas på marknaden till och med ...**.
__________ * 6 månader efter den dag då denna förordning träder i kraft. ** 2 år efter den dag då denna förordning träder i kraft.	__________ * 6 månader efter den dag då denna förordning träder i kraft. ** 2 år och 6 månader efter den dag då denna förordning träder i kraft.
Motivering
Denna övergångsbestämmelse kommer att innebära att textilprodukter som släpps ut på marknaden i enlighet med gällande lagstiftning får fortsätta att tillhandahållas på marknaden under ytterligare två år och sex månader efter den dag då förordningen träder i kraft. Genom denna bestämmelse bör de nya märkningskraven i denna förordning inte leda till en betungande ommärkning av textilprodukter som uppfyller kraven i gällande lagstiftning.
Ändringsförslag  32 Rådets ståndpunkt Bilaga II – led 5a (nytt)
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
	5a. Tillgängliga vetenskapliga fakta om eventuella allergiska reaktioner eller andra negativa konsekvenser för människors hälsa till följd av den nya textilfibern, inbegripet resultat av tester som gjorts i detta syfte i enlighet med relevant unionslagstiftning.
Motivering
Den tekniska dokumentation som ska åtfölja ansökan om att få en benämning på en ny textilfiber införd i förteckningen i bilaga I bör vid behov, omfatta information om potentiella hälsorisker som den nya textilfibern medför.
Ändringsförslag  33 Rådets ståndpunkt Bilaga V – led 13
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
13. Filtar	utgår
Ändringsförslag  34 Rådets ståndpunkt Bilaga V – led 17
Rådets ståndpunkt	Ändringsförslag
17. Filthattar	utgår

• [1]  EUT C 255, 22.9.2010, s. 37.
• [2]  Antagna texter 18.5.2010, P7_TA(2010)0168.

MOTIVERING

I.         Kommissionens förslag och parlamentets första behandling

Den 30 januari 2009 antog kommissionen det föreliggande förslaget till en förordning om benämningar på textilier och motsvarande märkning av textilprodukter. Förslagets syfte är att förenkla och förbättra de befintliga bestämmelserna om märkning av textilprodukter för att uppmuntra utveckling och bredare användning av nya fibrer. Förslaget underlättar anpassningen av lagstiftningen till den tekniska utvecklingen genom att de tre befintliga direktiven[1] omvandlas till en enda förordning, så att rent tekniska uppdateringar inte behöver införlivas och tiden förkortas mellan inlämnandet av en ansökan om och antagandet av en ny fiberbenämning.

Parlamentet välkomnade kommissionens förslag eftersom det förenklar de gällande bestämmelserna och kan stimulera till innovation i textil- och beklädnadsbranschen, samtidigt som det gör det möjligt för fiberanvändare och konsumenter att dra nytta av innovativa produkter.

I sin ståndpunkt vid första behandlingen, antagen den 18 maj 2010, antog Europaparlamentet med överväldigande majoritet 63 ändringsförslag. Det stora flertalet var tekniska ändringsförslag som syftade till att anpassa texten till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och den nya lagstiftningen om saluföring av varor. Parlamentet antog även ett antal innehållsmässiga ändringar, bland annat bestämmelser om ursprungsmärkning, angivande av material av animaliskt ursprung, användning av språkoberoende symboler och en klausul om översyn.

II.       Rådets ståndpunkt vid första behandlingen

I sin ståndpunkt antog rådet, eller antog delvis i sak, ett stort antal (totalt 40) av parlamentets tekniska ändringsförslag, men förkastade samtliga innehållsmässiga ändringsförslag från parlamentet. Rådet ansåg att införandet av nya krav inte skulle vara förenligt med målet om en förenkling i det ursprungliga förslaget.

III.      Föredragandens ändringsförslag vid andra behandlingen

Inom ramen för sin behandling av rådets ståndpunkt beslutade föredraganden att åter lägga fram merparten av parlamentets ändringsförslag från första behandlingen, även om han i ett begränsat antal fall valde att omformulera ändringsförslagen för tydlighetens skull. Vissa skäl som svarar mot bestämmelser som parlamentet antog vid första behandlingen har också lagts till.

De huvudsakliga ändringsförslag som föredraganden på nytt lägger fram omfattar följande frågor:

a) Ursprungsmärkning

Genom en rad ändringsförslag införs ett krav på ursprungsmärkning av textilprodukter som importeras från tredjeländer, i linje med kommissionens förslag från 2005[2], som omfattar ett antal kategorier av varor, inklusive textilprodukter. Trots parlamentets omfattande stöd för förslaget har rådet inte gjort några nämnvärda framsteg. Föredraganden hoppas att en sektorslagstiftning som bara omfattar textilprodukter, i enlighet med parlamentets förslag i denna förordning om märkning av textilier, skulle kunna ha mer framgång för att nå en överenskommelse mellan de båda lagstiftarna.

Föredraganden önskar framhålla att den rådande avsaknaden av harmoniserade bestämmelser om ursprungsmärkning försätter EU i en ofördelaktig sits gentemot viktiga handelspartner som Japan, Kanada, Kina och USA, som har krav på ursprungsmärkning av importerade produkter. Denna brist gör även att europeiska tillverkare av produkter vars ursprung har betydelse för konsumentbeteendet inte kan dra nytta av fördelarna med produktion inom unionen, och konsumenterna går miste om möjligheten att få information om produkternas ursprung. Ursprungsmärkningen skulle underlätta konsumenternas fria val och bidra till att minska mängden bedrägliga, felaktiga och vilseledande uppgifter om ursprung.

Vidare lägger föredraganden på nytt fram parlamentets ändringsförslag om ett frivilligt system för ursprungsmärkning av textilprodukter som tillverkas inom EU. Produkten bör anses ha sitt ursprung i det land där den har genomgått minst två av följande tillverkningsled: spinning, vävning, slutbehandling, färdigställande.

b) Icke-textila delar av animaliskt ursprung

Genom detta ändringsförslag införs ett krav på att ange förekomsten av icke-textila delar av animaliskt ursprung i textilprodukter. Kommissionen bör genom delegerade akter fastställa de exakta formerna för genomförandet.

Det bör framhållas att päls i många fall används som utsmyckning i förhållandevis billiga kläder, som ofta importeras från Asien. I många fall är det mycket svårt för konsumenterna att skilja på äkta päls och pälsimitationer av god kvalitet. Det är också vanligt att tillverkarna färgar och putsar äkta päls, vilket gör det mindre uppenbart för ett otränat öga att det rör sig om äkta päls.

Konsumenterna förutsätter dessutom att päls per automatik ingår i listan på plaggets etikett som en av de ingående delarna. Detta antagande är långt ifrån orimligt med tanke på att benämningarna på textilfibrerna och respektive viktprocent utgör obligatoriska uppgifter. Följaktligen löper konsumenterna risken att oavsiktligt köpa äkta pälsprodukter när de faktiskt skulle föredra att inte göra det.

Det finns redan EU-lagstiftning (direktiv 94/11/EG) om märkning av material (läder) som används i skodon. Denna lagstiftning infördes som en hjälp för konsumenterna att fatta väl underbyggda beslut, som ett skydd för branschen och som en åtgärd för en bättre fungerande inre marknad. Det föreliggande ändringsförslaget om material av animaliskt ursprung bygger på samma logik som denna EU-lagstiftning.

Befintliga frivilliga och självreglerande åtgärder för märkning av pälsprodukter har visat sig vara otillräckliga. Exempelvis har det internationella pälshandelsförbundet ”International Fur Trade Federation” för närvarande ett märkningssystem som garanterar riktigheten i ursprungsmärkningen och som sägs ge konsumenterna information om ursprunget för den päls de köper. Sådan frivillig märkning omfattar emellertid bara en mycket liten del av det dyrare segmentet inom pälsmodemarknaden, där man kan anta att konsumenterna redan har fattat ett medvetet beslut att köpa pälsprodukter, snarare än undvika dem.

Slutligen kan päls även utgöra en hälsorisk för personer som lider av pälsdjursallergi. En obligatorisk pälsmärkning skulle därmed ge konsumenterna en möjlighet att identifiera produkter som kan vara skadliga för deras hälsa.

c) Klausul om översyn

För att undanröja potentiella hinder mot en väl fungerande inre marknad vilka orsakas av olika bestämmelser och praxis i medlemsstaterna, och för att hålla jämna steg med utvecklingen inom elektronisk handel och kunna möta framtida utmaningar på marknaden för textilprodukter, krävs att man även ser över harmoniseringen och standardiseringen av andra aspekter av märkningen av textiler i syfte att underlätta den fria rörligheten för textilprodukter på den inre marknaden och uppnå en hög konsumentskyddsnivå i hela EU.

Därför bör kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om nya märkningskrav som skulle kunna införas på EU-nivå. Rapporten bör i synnerhet behandla konsumenternas syn på vilken mängd information som bör anges på etiketten på textilprodukter, och undersöka vilka sätt, utöver märkning, som kan användas för att ge konsumenterna ytterligare information. Rapporten bör utarbetas på grundval av ett omfattande samråd med samtliga berörda parter, konsumentundersökningar och en ingående kostnadseffektivitetsanalys, och bör vid behov åtföljas av lagstiftningsförslag.

Föredraganden anser att det gäller att skapa en bra jämvikt mellan en hög konsumentskyddsnivå och en förenkling av lagstiftningsramen för textilprodukter. Man bör i detta sammanhang se till att en utvidgning av obligatorisk märkning inte medför en oproportionerlig börda för företagen utan något mervärde för konsumenterna, inte minst med tanke på att ett övermått av information på etiketterna för textilprodukter rentav kan verka förvirrande. Det finns därför anledning att undersöka andra möjligheter utöver obligatoriska märkningskrav för att hjälpa konsumenterna att göra väl underbyggda val.

d) Studie om farliga ämnen

Föredraganden anser att det saknas tillräcklig information om de möjliga konsekvenserna av farliga ämnen som används i tillverkningen och bearbetningen av textilprodukter. Kommissionen bör därför genomföra en studie för att bedöma huruvida sådana ämnen kan utgöra en fara för människors hälsa. I studien bör särskilt utvärderas om det finns ett orsakssammanhang mellan allergiska reaktioner och de syntetfibrer, färgämnen, bekämpningsmedel, konserveringsmedel eller nanopartiklar som förekommer i textilprodukter.

e) Språkoberoende symboler eller koder för fibrer

Där så är lämpligt bör benämningarna på textilfibrerna ersättas eller kombineras med lättbegripliga språkoberoende symboler eller koder så att man slipper översätta benämningar på fibrer till åtskilliga EU-språk. Kommissionen bör genom delegerade akter utveckla och genomföra det föreslagna systemet för symboler eller koder.

f) Krav avseende den tekniska dokumentation som ska åtfölja ansökan om att få en benämning på en ny textilfiber införd (bilaga II)

Den tekniska dokumentation som ska åtfölja ansökan om att få en benämning på en ny textilfiber införd i bilaga I bör innehålla tillgängliga vetenskapliga fakta om eventuella allergiska reaktioner eller andra negativa konsekvenser för människors hälsa till följd av den nya textilfibern, inbegripet resultat av tester som gjorts i detta syfte i enlighet med relevant unionslagstiftning.

g) Textilprodukter som består av flera fiberslag

Konsumenterna bör få information om hela innehållet i en textilprodukt. Textilprodukter består av ett begränsat antal fiberslag som tillverkaren med lätthet kan ange tillsammans med deras exakta viktprocent. En uppgift om alla ingående fibrer, vilket redan är allmän praxis inom textilindustrin, kommer inte att leda till en större etikett eller utgöra en börda för tillverkarna, som vid behov kommer att kunna utnyttja de undantag som föreskrivs i detta syfte. Det är värt att notera att det utrymme för avvikelser som artikel 19 medger också är tillämpligt.

h) Skräddare som är egna företagare

Ett undantag från de obligatoriska märkningskraven medges för skräddare som är egenföretagare.

i) Laboratorier för provning av textilblandningar

Laboratorier som utför provning av textilblandningar för att fastställa deras fibersammansättning bör vara godkända av medlemsstatens myndigheter.

j) Obligatoriskt angivande av fibersammansättningen för filt och filthattar

Märkningen av dessa produkter bör innehålla information om deras fibersammansättning.

IV.      Slutsats

Föredraganden föreslår att utskottet fortsätter sitt arbete med detta viktiga ärende baserat på de ändringsförslag som parlamentet antog vid första behandlingen, och ser fram emot en konstruktiv inställning från rådets sida.

• [1]  Enligt direktiv 2008/121/EG om benämningar på textilier (omarbetning) ska fibersammansättningen för textilprodukter anges endast med de harmoniserade benämningar som förtecknas i bilaga I till direktivet. I direktiven 96/73/EG och 73/44/EEG anges vilka analysmetoder som ska användas för att kontrollera om textilprodukternas sammansättning överensstämmer med informationen i märkningen.
• [2]  Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om angivande av ursprungsland för vissa produkter som importeras från tredjeländer (KOM(2005)0661).

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Benämningar på textilier och märkning av textilprodukter
Referensnummer	13807/4/2010 – C7-0017/2011 – 2009/0006(COD)
Parlamentets första behandling – P-nummer	18.5.2010                     T7-0168/2010
Kommissionens förslag	KOM(2009)0031 - C6-0048/2009
Mottagande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen: tillkännagivande i kammaren	20.1.2011
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	IMCO 20.1.2011
Föredragande        Utnämning	Toine Manders 14.9.2009
Behandling i utskott	25.1.2011		28.2.2011
Antagande	22.3.2011
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	30 2 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Pablo Arias Echeverría, Adam Bielan, Cristian Silviu Buşoi, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, António Fernando Correia De Campos, Jürgen Creutzmann, Christian Engström, Evelyne Gebhardt, Iliana Ivanova, Philippe Juvin, Sandra Kalniete, Eija-Riitta Korhola, Edvard Kožušník, Kurt Lechner, Toine Manders, Gianni Pittella, Mitro Repo, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Matteo Salvini, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Catherine Stihler, Kyriacos Triantaphyllides, Bernadette Vergnaud, Barbara Weiler
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Damien Abad, Cornelis de Jong, Ashley Fox, Constance Le Grip, Pier Antonio Panzeri, Antonyia Parvanova, Sylvana Rapti, Amalia Sartori
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Michael Gahler
Ingivande	24.3.2011