BETÄNKANDE om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

25.2.2013 - (2012/2309(INI))

Utskottet för konstitutionella frågor
Föredragande: Roberto Gualtieri och Rafał Trzaskowski

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

(2012/2309(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 14.2 i fördraget om Europeiska unionen,

–   med beaktande av protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser,

–   med beaktande av fördraget om Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen,

–   med beaktande av artiklarna 41, 48 och 74f i arbetsordningen,

–   med beaktande av sin resolution av den 11 oktober 2007 om Europaparlamentets sammansättning[1],

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A7‑0041/2013), och av följande skäl:

A. Bestämmelserna i artikel 2.1 och 2.2 i protokoll nr 36 upphör att gälla i slutet av Europaparlamentets valperiod 2009–2014.

B.  Republiken Kroatien väntas ansluta sig till EU före valet till Europaparlamentet som ska hållas våren 2014. I slutet av valperioden 2009–2014 upphör giltighetstiden för artikel 19.1 i akten om villkoren för Republiken Kroatiens anslutning och om anpassning av fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

C. De demografiska förändringar som har skett sedan det senaste valet till Europaparlamentet bör beaktas.

D. Man bör överväga att upprätta ett hållbart system för tilldelning av platser till Europaparlamentet samtidigt som röstsystemet i rådet ses över, som en del i en övergripande reform av unionens institutioner vilken definieras vid ett konvent som sammankallats enligt artikel 48.3 i EU‑fördraget. I en sådan reform bör det i enlighet med fördragen erkännas att grunden för unionsdemokratin är att både medborgare och medlemsstater företräds.

E.  Tilldelningen av platser till parlamentets nästa valperiod får inte vara godtycklig utan bör i stället grunda sig på objektiva kriterier som tillämpas på ett pragmatiskt sätt. En sådan tilldelning bör kompensera vinster i antalet platser med förluster på ett sådant sätt att förlusterna begränsas till högst en plats per medlemsstat.

1.  Europaparlamentet förelägger Europeiska rådet det bifogade förslaget till Europeiska rådets beslut om fastställande av Europaparlamentets sammansättning för valperioden 2014–2019, på grundval av dess initiativrätt enligt artikel 14.2 i EU‑fördraget.

2.  Europaparlamentet betonar det brådskande behovet av att anta beslutet, som måste godkännas av parlamentet, så snart som fördraget om Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen träder i kraft, så att medlemsstaterna i god tid kan anta nödvändiga interna bestämmelser för anordnandet av valet till Europaparlamentet för valperioden 2014–2019.

3.  Europaparlamentet åtar sig att inom kort lägga fram ett förslag som syftar till att förbättra de praktiska förberedelserna inför valet 2014.

4.  Europaparlamentet åtar sig att, före slutet av 2015, lägga fram ett nytt förslag till Europeiska rådets beslut, i syfte att fastställa ett hållbart och öppet system i tillräckligt god tid före valperioden 2019–2024 som i framtiden gör det möjligt att före varje nytt val till Europaparlamentet fördela platserna mellan medlemsstaterna på ett objektivt sätt och på grundval av den princip om degressiv proportionalitet som fastställs i artikel 1 i bifogat förslag till beslut, med hänsyn till en eventuell ökning av antalet stater och till den demografiska befolkningsutveckling som vederbörligen konstaterats och utan att utesluta möjligheten att reservera ett antal platser för ledamöter som valts från en nationsövergripande lista.

5.  Europaparlamentet noterar att det nya systemet för tilldelning av platser till Europaparlamentet bör upprättas i samband med en översyn av röstsystemet i rådet, som en del av den nödvändiga revideringen av fördragen. Parlamentet beslutar att lägga fram förslag om detta vid nästa konvent som ska sammankallas i enlighet med artikel 48.3 i EU‑fördraget.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och det bifogade förslaget till Europeiska rådets beslut, tillsammans med det tidigare nämnda betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor, till Europeiska rådet och Republiken Kroatiens regering och parlament samt till kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament för kännedom.

• [1]  EUT C 227 E, 4.9.2008, s. 132 (betänkande av Lamassoure‑Severin).

BILAGA TILL FÖRSLAGET TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

Förslag till Europeiska rådets beslut om Europaparlamentets sammansättning

EUROPEISKA RÅDET HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 14.2,

med beaktande av artikel 2.3 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser,

med beaktande av Europaparlamentets initiativ,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande.

(1) Artikel 2.1 och 2.2 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser upphör att gälla i slutet av Europaparlamentets valperiod 2009–2014.

(2) Artikel 19.1 i akten om villkoren för Republiken Kroatiens anslutning och om anpassning av fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen upphör att gälla i slutet av Europaparlamentets valperiod 2009–2014.

(3) Det är viktigt att bestämmelserna i artikel 2.3 i protokoll nr 36 efterlevs utan fördröjning, och därmed att anta det beslut som föreskrivs i artikel 14.2 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen, så att medlemsstaterna i god tid kan anta nödvändiga interna åtgärder för anordnandet av valet till Europaparlamentet för valperioden 2014–2019.

(4) Detta beslut är förenligt med kriterierna i artikel 14.2 första stycket i fördraget om Europeiska unionen, det vill säga att antalet företrädare för unionens medborgare inte får överstiga 750, plus ordföranden, att medborgarna ska företrädas med degressiv proportionalitet, med minst sex ledamöter per medlemsstat. Ingen medlemsstat får tilldelas fler än 96 platser.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Vid tillämpningen av principen om degressiv proportionalitet enligt artikel 14.2 första stycket i EU‑fördraget ska följande principer gälla:

–    Vid fördelningen av platser i Europaparlamentet ska man fullt utnyttja de lägsta och högsta antal som fastställs i fördraget, så att befolkningsstorleken i respektive medlemsstat avspeglas så nära som möjligt.

–   Kvoten mellan befolkning och antalet platser för varje medlemsstat före avrundning till heltal ska variera beroende på staternas respektive befolkningsmängd, så att varje ledamot i Europaparlamentet från en medlemsstat med större befolkningsmängd företräder fler medborgare än en ledamot från en medlemsstat med mindre befolkningsmängd, och omvänt att ju fler invånare en medlemsstat har, desto fler platser har den rätt till.

Artikel 2

      Den totala befolkningsmängden i medlemsstaterna ska beräknas av kommissionen (Eurostat) utifrån uppgifter från medlemsstaterna och enligt en metod som fastställts genom en förordning från Europaparlamentet och rådet.

Artikel 3

I enlighet med artikel 1 fastställs antalet företrädare i Europaparlamentet från varje medlemsstat som följer nedan, med verkan från och med början av valperioden 2014–2019.

Belgien	21
Bulgarien	17
Tjeckien	21
Danmark	13
Tyskland	96
Estland	6
Irland	11
Grekland	21
Spanien	54
Frankrike	74
Kroatien	11
Italien	73
Cypern	6
Lettland	8
Litauen	11
Luxemburg	6
Ungern	21
Malta	6
Nederländerna	26
Österrike	18
Polen	51
Portugal	21
Rumänien	32
Slovenien	8
Slovakien	13
Finland	13
Sverige	20
Förenade kungariket	73

Artikel 4

Detta beslut ska ses över i tillräckligt god tid före valperioden 2019–2024 i syfte att upprätta ett system som i framtiden gör det möjligt att före varje nytt val till Europaparlamentet fördela platserna mellan medlemsstaterna på ett objektivt, rättvist, hållbart och öppet sätt och på grundval av den princip om degressiv proportionalitet som anges i artikel 1, med beaktande av eventuella ändringar av antalet stater och av den demografiska befolkningsutveckling som vederbörligen har konstaterats, liksom av röstsystemet i rådet.

Artikel 5

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i …

På Europeiska rådets vägnar

Ordförande

MOTIVERING

När parlamentets nästa valperiod inleds 2014 upphör det nuvarande undantaget från artikel 14.2 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget) att gälla, och Europaparlamentet kommer då att bestå av 751 ledamöter (751 plus talmannen). Det nuvarande antalet platser är 754: 736 för ledamöter som har valts i enlighet med Nicefördraget, som gällde vid valet 2009, plus 18 platser för ledamöter som har utsetts i enlighet med Lissabonfördraget genom en ändring av artikel 2 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser som innebar att ett tillfälligt undantag från artikel 14.2 i EU‑fördraget infördes (vilket anger att ingen medlemsstat kan tilldelas fler än 96 platser) så att Tyskland kunde behålla de 99 platser som landet tilldelats genom Nicefördraget fram till 2014.

När anslutningsfördraget med Kroatien träder i kraft kommer landet att tilldelas 12 platser i parlamentet (landet har för närvarande 12 observatörer) i enlighet med artikel 19.1 i anslutningsakten, som också ändrar artikel 2 i protokoll nr 36, vilket innebär att det totala antalet platser tillfälligt kommer att öka till 766.

Om det totala antalet platser ska överensstämma med det antal som anges i bestämmelserna i fördraget (751 platser) måste därför 15 platser tas bort. Tre av dessa femton platser måste nödvändigtvis tas från Tysklands kvot som kommer att minska från 99 till 96 platser, vilket är taket enligt fördraget. De övriga 12 platserna måste erhållas genom att man tar bort minst en plats för upp till 12 av de 24 medlemsstater (däribland Kroatien) som har fler platser än minimitröskeln enligt fördraget på 6 platser. (Följande medlemsstater har för närvarande sex platser: Malta, Luxemburg, Cypern och Estland.) I beslutet om det nya parlamentets sammansättning kan man även behöva fastställa en vidare omfördelning av platser, där hänsyn tas till demografiska förändringar i medlemsstaterna och/eller där man försöker tydliggöra hur fördragets princip om degressiv proportionalitet ska tolkas och tillämpas.

Enligt artikel 14.2 i EU‑fördraget måste det nya parlamentets sammansättning fastställas genom ett beslut som, på parlamentets initiativ och med dess godkännande, enhälligt har antagits av Europeiska rådet. Parlamentet är således ansvarigt för att lägga fram ett förslag till Europeiska rådet.

Det förslag som föredragandena här lägger fram grundar sig på följande:

Artikel 14.2 i EU‑fördraget föreskriver att medborgarna ska företrädas med degressiv proportionalitet i Europaparlamentet. Enligt betänkandet av Lamassoure-Severin innebär degressiv proportionalitet följande: 1) ”De lägsta och högsta antal som fastställs i fördraget måste utnyttjas fullt så att fördelningen av platser i Europaparlamentet skiljer sig så lite som möjligt jämfört med hur befolkningen fördelar sig mellan medlemsstaterna.” 2) ”Ju fler invånare ett land har, desto fler antal platser har det rätt till.” 3) ”Ju fler invånare ett land har, desto högre är det antal invånare som varje ledamot av Europaparlamentet företräder.” Denna definition gäller som en allmän princip och är inget matematiskt kriterium. Definitionen kan inte helt följas när det gäller den andra principen (som om den tolkas bokstavligt innebär att två medlemsstater med olika invånarantal inte kan tilldelas lika många platser). Den kan dock tillämpas på olika sätt och leder inte till ett enda resultat. För några av medlemsstaterna respekteras inte i något av fallen den tredje principen med den nuvarande fördelningen av platser, vilket tabell 1 i bilaga I visar. Det första kriteriet blir därför att så långt som det är möjligt respektera principen om degressiv proportionalitet. Frågan är vilken av de olika modellerna som bör väljas.

Vid tidigare omfördelningar av antalet tilldelade platser har principen om degressivitet överutnyttjats, vilket har lett till att kvoten folkmängd/antal platser för större medlemsstater avsevärt har ökat i jämförelse med kvoten för medelstora medlemsstater (se bilaga II). Det finns därför ett behov av att återställa balansen. Dessutom omöjliggör den första principen i betänkandet av Lamassoure‑Severin, om att tillämpa de fastställda gränserna i fördraget fullt ut, att ytterligare platser tas bort för Tyskland under den övre gränsen på 96 platser, vilket skulle vara politiskt kontraproduktivt för hela Europaparlamentet med tanke på den tyska författningsdomstolens redan kända kritiska hållning till degressiv proportionalitet. Detta utesluter automatiskt en minskning av antalet platser för större medlemsstater och skulle i stället logiskt sett leda till en ökning för åtminstone vissa av dem.

Vid det senaste konventet lade parlamentet fram fix‑prop‑metoden, som nyligen utvecklades under namnet Cambridge‑kompromissen: sex platser tilldelas samtliga medlemsstater, och övriga platser fördelas utifrån proportionalitet (se bilaga I, tabell 4). Fix‑prop‑metoden är den mest proportionella när det gäller att respektera principen om degressiv proportionalitet, och med denna metod skulle kritiken från den tyska författningsdomstolen minska avsevärt (särskilt om modellen kombineras med en fördragsändring där den övre gränsen på 96 platser avskaffas). Om modellen tillämpas skulle det dock resultera i en dramatisk omfördelning av platser där medelstora och mindre medlemsstater förlorar ett stort antal platser samtidigt som de större medlemsstaterna tilldelas betydligt fler platser. Om den övre gränsen på 96 platser inte togs bort skulle Tyskland dessutom diskrimineras bland de större medlemsstaterna, och skillnaden i kvoten folkmängd/antal ledamöter skulle kraftigt öka mellan Frankrike och Tyskland.

Bland de olika matematiska modellerna som tillämpar principen om degressiv proportionalitet[1] är den så kallade paraboliska metoden en av de mest degressiva (se bilaga I, tabell 3). Modellen skulle på längre sikt kunna användas som ett riktmärke i brist på en fördragsändring, men den innebär en alltför stor omfördelning för att vara politiskt hållbar i ett enda steg.

Föredragandena föreslår därför en pragmatisk lösning som grundar sig på ett annat kriterium, nämligen att minska det antal platser som medlemsstaterna förlorar samtidigt som principen om degressiv proportionalitet så långt som möjligt respekteras, enligt principen att ingen ska vinna eller förlora mer än en plats (se bilaga I, tabell 1). Denna pragmatiska lösning kan uppnås i två steg. Det första steget (se bilaga I, tabell 2) är en omfördelning som är helt i linje med de tre principerna om degressiv proportionalitet och som samtidigt innebär en så liten förändring som möjligt av antalet platser. Resultatet skulle vara färre platser för 13 medlemsstater, varav två förlorar 3 platser (Ungern och Litauen), sex förlorar 2 platser (Rumänien, Grekland, Belgien, Portugal, Tjeckien och Lettland) och fem förlorar 1 plats (Sverige, Bulgarien, Irland, Kroatien och Slovenien). Frankrike skulle dock få ytterligare 4 platser, Förenade kungariket och Spanien 3 samt Italien 1 plats. Det andra steget innebär en politisk kompensation mellan vinster (11 platser) och förluster av fler än en plats (10 platser). Den extra ”fria” platsen skulle tilldelas Slovenien (som således skulle behålla sina 8 platser) som det minsta landet bland förlorarna i det första steget. Resultatet är en minimering av ovan nämnda förluster; bara tolv medlemsstater förlorar 1 plats vardera och ingen medlemsstat tilldelas fler platser. Denna ”vinstavsägelse” innebär förstås att den tredje principen om degressiv proportionalitet inte helt skulle respekteras, men utfallet grundar sig på en tydlig politisk logik. Dessutom ligger denna lösning betydligt närmare att följa regeln om degressiv proportionalitet än någon av de andra modellerna som utgår från principen att ingen ska vinna eller förlora mer än en plats (exempelvis genom att man tar bort 12 platser, en från varje ”vinnare” i den senaste omfördelningen).

Föredragandena tror att den föreslagna lösningen, under rådande omständigheter och utifrån den aktuella beslutsprocessen inom detta område, troligtvis vinner majoritet i parlamentet och enhällighet i rådet, samtidigt som principen om degressiv proportionalitet respekteras så långt som det är möjligt.

Ett nytt försök att hitta ett mer permanent system som grundar sig på objektiva kriterier och som godkänns av alla berörda parter skulle kunna sättas igång om ett nytt initiativ från Europaparlamentet läggs fram i god tid före det efterkommande valet 2019. I samband med detta skulle även en lämpligare metod för att beräkna storleken på varje medlemsstats valmanskår kunna utarbetas i en särskild förordning som antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Bilagor:

I.    Tabeller som beskriver resultatet av olika beräkningsmetoder

II.   Historisk bakgrund

• [1]  En analys och beskrivning av de olika matematiska modellerna finns i specialutgåvan av tidskriften Mathematical Social Sciences, vol. 63, 2012, s. 65–191, särskilt tabell 2 på s. 100.

BILAGA I

TABELL 1: PRAGMATISK LÖSNING
Medlemsstater	Folkmängd*	Platser (nuv. tilldeln.)	Kvot folkm./ platser	Platser (ny tilldelning)	Skillnad	Kvot folkm./pl. (ny tilldelning)
Tyskland	81 843 743	99	826 704	96	minus 3	852 539
Frankrike	65 397 912	74	883 756	74		883 756
Förenade kungariket	62 989 550	73	862 871	73		862 871
Italien	60 820 764	73	833 161	73		833 161
Spanien	46 196 276	54	855 487	54		855 487
Polen	38 538 447	51	755 656	51		755 656
Rumänien	21 355 849	33	647 147	32	minus 1	667 370
Nederländerna	16 730 348	26	643 475	26		643 475
Grekland	11 290 935	22	513 224	21	minus 1	537 664
Belgien	11 041 266	22	501 876	21	minus 1	525 775
Portugal	10 541 840	22	479 175	21	minus 1	501 992
Tjeckien	10 505 445	22	477 520	21	minus 1	500 259
Ungern	9 957 731	22	452 624	21	minus 1	474 178
Sverige	9 482 855	20	474 143	19	minus 1	499 098
Österrike	8 443 018	19	444 369	19		444 369
Bulgarien	7 327 224	18	407 068	17	minus 1	431 013
Danmark	5 580 516	13	429 270	13		429 270
Slovakien	5 404 322	13	415 717	13		415 717
Finland	5 401 267	13	415 482	13		415 482
Irland	4 582 769	12	381 897	11	minus 1	416 615
Kroatien	4 398 150	12	366 513	11	minus 1	399 832
Litauen	3 007 758	12	250 647	11	minus 1	273 433
Slovenien	2 055 496	8	256 937	8		256 937
Lettland	2 041 763	9	226 863	8	minus 1	255 220
Estland	1 339 662	6	223 277	6		223 277
Cypern	862 011	6	143 669	6		143 669
Luxemburg	524 853	6	87 476	6		87 476
Malta	416 110	6	69 352	6		69 352
TOTALT		766		751

* från och med den 1 januari 2012

TABELL 2: PRAGMATISK LÖSNING – i två steg
Medlemsstater	Folkmängd*	Platser (steg 1)	Skillnad	Kvot folkm./pl. (steg 1)	Platser (steg 2)	Skillnad	Kvot folkm./pl. (steg 2)
Tyskland	81 843 743	96	minus 3	852 539	96	minus 3	852 539
Frankrike	65 397 912	78	plus 4	838 435	74		883 756
Förenade kungariket	62 989 550	76	plus 3	828 810	73		862 871
Italien	60 820 764	74	plus 1	821 902	73		833 161
Spanien	46 196 276	57	plus 3	810 461	54		855 487
Polen	38 538 447	51		755 656	51		755 656
Rumänien	21 355 849	31	minus 2	688 898	32	minus 1	667 370
Nederländerna	16 730 348	26		643 475	26		643 475
Grekland	11 290 935	20	minus 2	564 547	21	minus 1	537 664
Belgien	11 041 266	20	minus 2	552 063	21	minus 1	525 775
Portugal	10 541 840	20	minus 2	527 092	21	minus 1	501 992
Tjeckien	10 505 445	20	minus 2	525 272	21	minus 1	500 259
Ungern	9 957 731	19	minus 3	524 091	21	minus 1	474 178
Sverige	9 482 855	19	minus 1	499 098	19	minus 1	499 098
Österrike	8 443 018	19		444 369	19		444 369
Bulgarien	7 327 224	17	minus 1	431 013	17	minus 1	431 013
Danmark	5 580 516	13		429 270	13		429 270
Slovakien	5 404 322	13		415 717	13		415 717
Finland	5 401 267	13		415 482	13		415 482
Irland	4 582 769	11	minus 1	416 615	11	minus 1	416 615
Kroatien	4 398 150	11	minus 1	399 832	11	minus 1	399 832
Litauen	3 007 758	9	minus 3	334 195	11	minus 1	273 433
Slovenien	2 055 496	7	minus 1	293 642	8		256 937
Lettland	2 041 763	7	minus 2	291 680	8	minus 1	255 220
Estland	1 339 662	6		223 277	6		223 277
Cypern	862 011	6		143 669	6		143 669
Luxemburg	524 853	6		87 476	6		87 476
Malta	416 110	6		69 352	6		69 352
TOTALT		751			751

* från och med den 1 januari 2012

TABELL 3: PARABOLISKA METODEN
Medlemsstater	Folkmängd*	Platser	Skillnad	Kvot folkm./pl.
Tyskland	81 843 743	96	minus 3	852 539
Frankrike	65 397 912	80	plus 6	817 474
Förenade kungariket	62 989 550	78	plus 5	807 558
Italien	60 820 764	75	plus 2	810 944
Spanien	46 196 276	60	plus 6	769 938
Polen	38 538 447	51		755 656
Rumänien	21 355 849	32	minus 1	667 370
Nederländerna	16 730 348	26		643 475
Grekland	11 290 935	20	minus 2	564 547
Belgien	11 041 266	19	minus 3	581 119
Portugal	10 541 840	19	minus 3	554 834
Tjeckien	10 505 445	19	minus 3	552 918
Ungern	9 957 731	18	minus 4	553 207
Sverige	9 482 855	17	minus 3	557 815
Österrike	8 443 018	16	minus 3	527 689
Bulgarien	7 327 224	15	minus 3	488 482
Danmark	5 580 516	13		429 270
Slovakien	5 404 322	12	minus 1	450 360
Finland	5 401 267	12	minus 1	450 106
Irland	4 582 769	11	minus 1	416 615
Kroatien	4 398 150	11	minus 1	399 832
Litauen	3 007 758	9	minus 3	334 195
Slovenien	2 055 496	8		256 937
Lettland	2 041 763	8	minus 1	255 220
Estland	1 339 662	7	plus 1	191 380
Cypern	862 011	7	plus 1	123 144
Luxemburg	524 853	6		87 476
Malta	416 110	6		69 352
TOTALT		751

* från och med den 1 januari 2012

TABELL 4: FIX‑PROP‑METODEN – CAMBRIDGE‑KOMPROMISSEN
Medlemsstater	Folkmängd*	Platser	Skillnad	Kvot folkm./pl.
Tyskland	81 751 602	96	minus 3	851 579
Frankrike	65 048 412	83	plus 9	783 716
Förenade kungariket	62 435 709	80	plus 7	780 446
Italien	60 626 442	78	plus 5	777 262
Spanien	46 152 926	61	plus 7	756 605
Polen	38 200 037	51		749 020
Rumänien	21 413 815	31	minus 2	690 768
Nederländerna	16 655 799	25	minus 1	666 232
Grekland	11 309 885	19	minus 3	595 257
Belgien	10 951 665	18	minus 4	608 426
Portugal	10 636 979	18	minus 4	590 943
Tjeckien	10 532 770	18	minus 4	585 154
Ungern	9 985 722	17	minus 5	587 395
Sverige	9 415 570	17	minus 3	553 857
Österrike	8 404 252	16	minus 3	525 266
Bulgarien	7 504 868	15	minus 3	500 325
Danmark	5 560 628	12	minus 1	463 386
Slovakien	5 435 273	12	minus 1	452 939
Finland	5 375 276	12	minus 1	447 940
Irland	4 480 858	11	minus 1	407 351
Kroatien	4 412 137	11	minus 1	401 103
Litauen	3 244 601	9	minus 3	360 511
Slovenien	2 229 641	8	minus 1	278 705
Lettland	2 050 189	8		256 274
Estland	1 340 194	7	plus 1	191 456
Cypern	804 435	6		134 073
Luxemburg	511 840	6		85 307
Malta	417 617	6		69 603
TOTALT		751
* Beräkningen grundar sig på 2011 års befolkningsdata.

BILAGA II

TABELL 1: 1979
Medlemsstater	Folkmängd	Platser	Kvot folkmängd/platser
Tyskland	61 321 663	81	757 058
Frankrike	53 481 073	81	660 260
Förenade kungariket	56 209 039	81	693 939
Italien	56 247 017	81	694 408
Nederländerna	13 985 526	25	559 421
Belgien	9 841 654	24	410 069
Danmark	5 111 537	16	319 471
Irland	3 354 700	15	223 647
Luxemburg	362 261	6	60 377
TOTALT		410

TABELL 2: 1986
Medlemsstater	Folkmängd	Platser	Kvot folkmängd/platser
Tyskland	61 020 474	81	753 339
Frankrike	55 411 238	81	684 089
Förenade kungariket	56 618 895	81	698 999
Italien	56 597 823	81	698 739
Spanien	38 484 642	60	641 411
Nederländerna	14 529 430	25	581 177
Portugal	10 030 621	24	417 943
Grekland	9 949 100	24	414 546
Belgien	9 858 895	24	410 787
Danmark	5 116 273	16	319 767
Irland	3 534 117	15	235 608
Luxemburg	367 210	6	61 202
TOTALT		518

TABELL 3: 1995
Medlemsstater	Folkmängd	Platser	Kvot folkmängd/platser
Tyskland	81 538 603	99	823 622
Frankrike	59 315 139	87	681 783
Förenade kungariket	57 943 472	87	666 017
Italien	56 844 408	87	653 384
Spanien	39 343 100	64	614 736
Nederländerna	15 424 122	31	497 552
Grekland	10 595 074	25	423 803
Belgien	10 130 574	25	405 223
Portugal	10 017 571	25	400 703
Sverige	8 816 381	22	400 745
Österrike	7 943 489	21	378 261
Danmark	5 215 718	16	325 982
Finland	5 098 754	16	318 672
Irland	3 597 617	15	239 841
Luxemburg	405 650	6	67 608
TOTALT		626

TABELL 4: 2004
Medlemsstater	Folkmängd	Platser	Kvot folkmängd/platser
Tyskland	81 751 602	99	825 774
Frankrike	65 048 412	78	833 954
Förenade kungariket	62 435 709	78	800 458
Italien	60 626 442	78	777 262
Spanien	46 152 926	54	854 684
Polen	38 200 037	54	707 408
Nederländerna	16 655 799	27	616 881
Grekland	11 309 885	24	471 245
Belgien	10 951 665	24	456 319
Portugal	10 636 979	24	443 207
Tjeckien	10 532 770	24	438 865
Ungern	9 985 722	24	416 072
Sverige	9 415 570	19	495 556
Österrike	8 404 252	18	466 903
Danmark	5 560 628	14	397 188
Slovakien	5 435 273	14	388 234
Finland	5 375 276	14	383 948
Irland	4 480 858	13	344 681
Litauen	3 244 601	13	249 585
Lettland	2 229 641	9	247 738
Slovenien	2 050 189	7	292 884
Estland	1 340 194	6	223 366
Cypern	804 435	6	134 073
Luxemburg	511 840	6	85 307
Malta	417 617	5	83 523
TOTALT		732

TABELL 5: 2009
Medlemsstater	Folkmängd	Platser	Kvot folkmängd/platser
Tyskland	82 002 356	99	828 307
Frankrike	64 350 226	72	893 753
Förenade kungariket	60 045 068	72	833 959
Italien	61 595 091	72	855 487
Spanien	45 828 172	50	916 563
Polen	38 135 876	50	762 718
Rumänien	21 498 616	33	651 473
Nederländerna	16 485 787	25	659 431
Grekland	10 753 080	22	488 776
Belgien	11 260 402	22	511 836
Portugal	10 627 250	22	483 057
Tjeckien	10 467 542	22	475 797
Ungern	10 030 975	22	455 953
Sverige	9 256 347	18	514 242
Österrike	8 355 260	17	491 486
Bulgarien	7 606 551	17	447 444
Danmark	5 511 451	13	423 958
Slovakien	5 326 314	13	409 716
Finland	5 412 254	13	416 327
Irland	4 450 030	12	370 836
Litauen	3 349 872	12	279 156
Lettland	2 261 294	8	282 662
Slovenien	2 032 362	7	290 337
Estland	493 500	6	82 250
Cypern	1 340 415	6	223 403
Luxemburg	796 875	6	132 813
Malta	413 609	5	82 722
TOTALT		736

TABELL 6: 2009 + 18 EXTRA LEDAMÖTER
Medlemsstater	Folkmängd	Platser			Skillnad		Kvot folkm./pl.
Tyskland	82 002 356	99					828 307
Frankrike	64 350 226	74			plus 2		869 598
Förenade kungariket	60 045 068	73			plus 1		822 535
Italien	61 595 091	73			plus 1		843 768
Spanien	45 828 172	54			plus 4		848 670
Polen	38 135 876	51			plus 1		747 762
Rumänien	21 498 616	33					651 473
Nederländerna	16 485 787	26					634 069
Grekland	10 753 080	22			plus 1		488 776
Belgien	11 260 402	22					511 836
Portugal	10 627 250	22					483 057
Tjeckien	10 467 542	22					475 797
Ungern	10 030 975	22					455 953
Sverige	9 256 347	20			plus 2		462 817
Österrike	8 355 260	19			plus 2		439 751
Bulgarien	7 606 551	18			plus 1		422 586
Danmark	5 511 451	13					423 958
Slovakien	5 326 314	13					409 716
Finland	5 412 254	13					416 327
Irland	4 450 030	12					370 836
Litauen	3 349 872	12					279 156
Lettland	2 261 294	9			plus 1		251 255
Slovenien	2 032 362	8			plus 1		254 045
Estland	493 500	6					82 250
Cypern	1 340 415	6					223 403
Luxemburg	796 875	6					132 813
Malta	413 609	6			plus 1		68 935
TOTALT		754

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	19.2.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	21 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Alfredo Antoniozzi, Andrew Henry William Brons, Carlo Casini, Andrew Duff, Ashley Fox, Roberto Gualtieri, Enrique Guerrero Salom, Zita Gurmai, Gerald Häfner, Constance Le Grip, Morten Messerschmidt, Paulo Rangel, Algirdas Saudargas, Indrek Tarand, Rafał Trzaskowski, Luis Yáñez-Barnuevo García
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Elmar Brok, Zuzana Brzobohatá, Andrea Češková, Sylvie Guillaume, Anneli Jäätteenmäki, Vital Moreira, Evelyn Regner, Helmut Scholz, György Schöpflin, Alexandra Thein
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Csaba Őry