Betänkande - A7-0437/2013Betänkande
A7-0437/2013

BETÄNKANDE om nomineringen av Danièle Lamarque till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

4.12.2013 - (C7‑0311/2013 – 2013/0809(NLE))

Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Inés Ayala Sender

Förfarande : 2013/0809(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A7-0437/2013
Ingivna texter :
A7-0437/2013
Debatter :
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om nomineringen av Danièle Lamarque till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

(C7‑0311/2013 – 2013/2013(NLE))

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar detta beslut

–   med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C7‑0311/2013),

–   med beaktande av artikel 108 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0437/2013), och av följande skäl:

A. Europaparlamentets budgetkontrollutskott har granskat den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Utskottet höll den 7 november 2013 en utfrågning med den nominerade kandidaten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Danièle Lamarque till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

BILAGA 1: DANIÈLE LAMARQUES MERITFÖRTECKNING

 

 

 

 

Curriculum vitae

Europass

 

 

 

Personuppgifter

 

Efternamn/Förnamn

Danièle lamarque

 

Conseillère maître vid Frankrikes riksrevision Cour des comptes

Ordförande för den regionala revisionskammaren Chambre régionale des comptes de Provence-Alpes-Côte-d’Azur

 

 

Medborgare

Franska

 

 

Född

22/01/1953

 

 

Kön

F

 

 

Kompetensområden

 

 

 

 

 

 

Yrkeserfarenhet

Datum

Innehavd tjänst eller ställning

Viktigaste arbetsuppgifter och ansvarsområden

 

Internationella relationer, EU-frågor

Revision av offentlig förvaltning

Ledning av revisionsinstitution

 

 

 

 

Juli 2011 – Ordförande för den regionala revisionsrätten Chambre régionale des comptes de Provence-Alpes-Côte d’Azur (Marseille)

–- Chef för revisionsrättens kontrollverksamhet: planering och uppföljning av kontroller, ordförande vid överläggningar och offentliggörande av slutsatser.

– Fastställande och genomförande av revisionsrättens strategiska riktlinjer: kontroll av regelmässighet och civil- eller straffrättsliga åtgärder; granskning av produktivitet och effektivitet: fastställande av revisionsplaner och undersökningsmetoder, stöd åt kontrollenheter, utarbetande av slutsatser och rekommendationer, kontakter med pressen.

– Ledning av revisionsrätten: resursförvaltning, bedömning av personal.

– Kontakter med externa partner: förtroendevalda, rättsliga myndigheter, statliga myndigheter, revisorer, universitet, medier.

– Kontakter med Cour des comptes: fastställande av gemensam planering, ledning av undersökningen om passagerartransport i städerna, medordförande i arbetsgruppen med ansvar för att utarbeta yrkesstandarder för finansdomstolar

– Utbyte med motsvarande europeiska institutioner.

 

 

Datum

Innehavd tjänst eller ställning

Viktigaste arbetsuppgifter och ansvarsområden

2005 – 2011: Cour des comptes

Direktör för internationella relationer, EU-frågor och för den franskspråkiga världen

– Kontakter med Europeiska revisionsrätten i egenskap av sambandsansvarig, förberedande av det årliga mötet i kontaktkommittén för cheferna för högre revisionsorgan i EU; deltagande i kommitténs arbetsgrupper (kommitténs ledning och kommunikation, planering av gemensamma revisioner, de högre revisionsorganens gemensamma rapporter om förvaltningen av EU-medel, kontrollstandarder); uppföljning av förvaltningen av EU-medel, i Frankrike och andra EU-länder, och bidrag till förbättring av kontrollen av dem. Spridning och användning i Frankrike av Europeiska revisionsrättens rapport.

– Genomförande av Cour des comptes internationella strategi: företrädande Cour des comptes i de högre revisionsorganens internationella yrkesforum: INTOSAI, EUROSAI ; ordförande för kommittéer och arbetsgrupper (utvärdering av program, EUROSAI:s utbildningskommitté, öppenhets- och ansvarsprinciper, kontrollstandarder); besök med förste ordföranden hos utländska kollegor och mottagande av delegationer; kontakter med ambassader och andra yttre partner (Världsbanken, EU, FN).

– Ledning av nätverket för 43 högre revisionsorgan i franskspråkiga länder: organisering av utbildning och praktik i franska domstolar; styrning av kapacitetsuppbyggnadsprojekt; organisering av seminarier och expertuppdrag i länder som ansökt om detta.

– Organisering av konferenser och seminarier: EUROSAI-ARABOSAI, Paris, mars 2009 ; AISCCUF (sammanslutning av högre revisionsorgan i franskspråkiga länder), Monaco, oktober 2010, Ouagadougou, februari 2011.

– Projektledare för europeisk partnersamverkan med Cour des comptes i Tunisien (2012–2014): institutionell kapacitetsuppbyggnad av Cour des comptes i Tunisien genom utveckling av datoriserad revisionsteknik, resultatrevision och revisionsrättens domstolsverksamhet

 

 

 

 

 

1998-2005 : Ordförande för Chambre régionale des comptes de Haute-Normandie (Rouen)

– Ledning av revisionsrättens kontrollverksamhet, ledning av revisionsrätten, yttre förbindelser;

– Organisering av utbildning för kontrollenheterna om kontroll av EU-medel, stickprovsmetoder och revisionsmetoder, utvärdering av politik.

– Organisering av internationella seminarier inom ramen för EURORAI (European Organisation of Regional External Public Finance Audit Institutions) om kontrollmetoder, om revision av sjukhus (jämförelse mellan Frankrike, Storbritannien och Tyskland).

 

 

1984-1998 : Cour des comptes

Revisor och (1988) conseillère référendaire vid Cour des comptes

kontroll av finanssektorn och jordbrukssektorn: genomförande av statsbudgeten, olika avdelningar vid finansministeriet, jordbrukskontorens förvaltning av EU-medel

 

Föredragande vid rådet för budget- och finanspolitisk disciplin

 

Utredning av ärenden som leder till att offentliga förvaltare ställs till svars

 

Generalsekreterare för den centrala undersökningskommittén om offentliga tjänsters kostnader och effektivitet (1989–1994)

 

Upplägg av undersökningar om förvaltningarnas funktion (personalförvaltning, fastigheter, förfarandekostnader, ekonomiska program etc.)

Utveckling och ledning av utvärdering av politik (om statens sociala insatser och offentliga åtgärder på sysselsättningsområdet)

 

Arbetsgivarens namn och adress

Cour des comptes, 13 rue Cambon, 75100 Paris cedex 01

 

Verksamhetsområde eller verksamhetssektor

Kontroll av offentliga finanser, extern revision, rättslig verksamhet, utvärdering av politik, extern revision av internationella organisationer

 

 

 

Utbildning

 

 

 

Datum

ExamensbevisHuvudämnen/ yrkeskunskap

1982-1984 : Ecole nationale d’administration

Offentligrätt, ekonomi, bokföring, offentlig förvaltning. Praktik vid regional myndighet (Loire) och lokal myndighet (departementet Val d’Oise

 

1973-1977 : Ecole normale supérieure

Examen i klassisk filologi (1976)

 

 

Personlig kompetens och kunskaper

– Organisationsledning, revision, EU-frågor

 

 

Modersmål

Franska

 

 

Övriga språk

Engelska

Egen bedömning

 

Förståelse

Muntlig färdighet

Skriftlig färdighet

Europeisk nivå (’)

 

Hörförståelse

Läsförståelse

Muntlig interaktion

Muntlig produktion

 

Engelska

 

C1

 

C2

 

C2

 

C2

 

C2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(*) Common European Framework of Reference (CEFR)

Övriga upplysningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utmärkelser

- Undervisning och publikationer

- Undervisning (Université de Paris Ouest La Défense-2007-2011-, Ecole Nationale d’Administration, Institut d’études politiques i Paris) : förvaltning och bokföring, utvärdering av offentlig politik, riskanalys och korruptionsbekämpning

- Design and introduction (2010) Utformning och genomförande (2010) av en universitetsexamen som revisor för offentliga organisationer för personal ansvarig för kontroll vid finansdomstolar och deltagare i allmänna inspektioner (i samarbete med Université de Paris Ouest La Défense)

- Ett flertal publikationer om revision, utvärdering och offentliga resultat.

- Ledamot av redaktionskommittén eller den vetenskapliga kommittén för tidskrifterna Politiques et management public, Gestion et finances publiques och Revue française des finances publiques.

- Publikationer: L’argent public en Europe : quel contrôle ? (coord.) (Public money in Europe: who monitors it?), Robert Schuman Foundation, 2007.

 

– Other responsibilities

–- Extern revisor för Europeiska universitetsinstitutet i Florens (2011–)

– Deltagande (2003–) i IFACI (franska institutet för intern revision och kontroll) - Ledamot av den vetenskapliga kommittén för utvärdering av politik (1993–1998) och det vetenskapliga rådet för utvärdering (1999–2002)

– Ordförande för Ecole nationale supérieure de la santé de Rennes (hälsohögskolan i Rennes) (2000–2005).

 

Riddare av Hederslegionen

Officier av den franska förtjänstorden Ordre national du Mérite

 

 

BILAGA 2: DANIÈLE LAMARQUES SVAR PÅ FRÅGORNA

Yrkeserfarenhet

1.   Skulle du vilja redogöra för de viktigaste aspekterna av din yrkeserfarenhet från offentlig ekonomisk förvaltning, företagsledning eller förvaltningsrevision?

Efter att jag började arbeta vid Cour des comptes 1984 har jag ägnat hela mitt yrkesliv åt kontroll av den offentliga förvaltningen, först som revisor, och sedan som chef för en jurisdiktion med ansvar för kontroll av lokala myndigheter. Jag har också utvecklat en akademisk sakkunskap genom olika förbindelser med den akademiska världen, och har strävat efter att ge min yrkesverksamhet en europeisk och internationell dimension.

I-      Spännvidden i de uppdrag som jag genom åren har haft inom Cour des comptes har gjort att jag lärt känna samtliga områden av den offentliga förvaltningen: Statsbudgeten, socialbudgeten, lokal offentlig förvaltning, EU-medel, samt alla privata organ som mottar offentliga medel (organ som via delegering utför offentlig verksamhet, föreningar, lokala offentliga bolag).

Jag har bemödat mig om att täcka in samtliga aspekter av revision, allt från kontroll av laglydnad och integritet till utvärdering av den förda politiken.

1-     Kontrollen av att den offentliga sektorns förvaltning är i enlighet med lagen och att den följer rättsliga och redovisningsmässiga normer är mycket viktig inom de franska finansdomstolarna. Den kan ge upphov till rättsliga åtgärder som kan vara av civil- eller straffrättslig natur.

2-     Den dominerade aspekten av Cour des comptes kontroller är dock ansträngningarna att åstadkomma en bättre förvaltning av de allmänna medlen med hjälp av resultatrevisioner. Den kan ge verksamhetscheferna verktyg för att styra bättre och redovisa för medborgarna hur de offentliga medlen har använts. Jag har medverkat i åtskilliga utvärderingar där Cour des comptes och regionala revisionskammare har samarbetat och som behandlat olika områden inom den offentliga verksamheten: avfallshantering, ekonomiska interventioner, stadstrafik, barnomsorg, brand- och räddningsväsen, mottagning av resandefolk. Det är viktigt att inom samtliga dessa områden, som direkt berör medborgarnas liv, se till att de offentliga medlen används i enlighet med principerna om sparsamhet, ändamålsenlighet och effektivitet.

3-     Sedan 1990-talet har jag byggt upp en expertkunskap när det gäller utvärdering av offentlig förvaltning, både i Frankrike (som ledamot av de två kommittéer som utvärderar förbindelserna mellan regeringens olika departement) och på internationell nivå i den arbetsgrupp inom INOSAI som utvärderar program. På grund av denna expertis, som jag delat med mig av i olika utbildningar och publikationer, kunde jag från och med 2008 följa genomförandet av Cour des comptes konstitutionsbaserade utvärderingsuppdrag och i praktiken tillämpa utvärderingsmetoderna i de granskningar som jag ledde.

4-     Jag har alltid försökt att i vårt arbetssätt integrera moderna metoder och standarder: Riskanalyser, utvärdering av den interna kontrollen, tekniker för kostnadsanalys samt kontroll av förvaltningen. Som ledamot av en arbetsgrupp inom franska institutet för intern revision och kontroll (l’Institut français de l’audit et du contrôle interne (IFACI)), har jag medverkat i flera publikationer med artiklar om kartläggningen av risker och om internrevision.

5-     Jag har kunnat tillämpa alla dessa kontrollangreppssätt som revisor, men också som chef för en jurisdiktion, då jag under åtta år ledde den regionala revisionskammaren för Haute-Normandie i Rouen och under två år ledde revisionskammaren för Provence‑Alpes‑Côte d’Azur i Marseille (ansvarig för 26,5 miljarder EUR offentliga medel). På dessa poster utarbetade jag en strategi för rättslig kontroll och effektivitetskontroll, utvecklade en planering som grundar sig på riskanalys och bidrog genom utbildning och metodutveckling till att förstärka revisionsgruppernas kompetens. Mina uppdrag innebär att jag spelar en aktiv roll som kommunikatör eftersom alla våra rapporter är offentliga och i stor utsträckning kommenteras i medierna, och jag dessutom upprätthåller kontakter med våra externa partner: folkvalda, statsförvaltningen och rättsväsendet.

II-     I alla uppdrag har jag ständigt strävat efter internationell öppenhet som kan leda till utbyte av goda exempel och bidra till att främja en oberoende kontroll av den offentliga förvaltningen i världen. Som ansvarig under fem år för internationella förbindelser hos Cour des comptes, och kontaktperson mellan Cour des comptes och kontaktkommittén hos ISC inom EU har jag aktivt bidragit i INTOSAI:s och EUROSAI:s verksamhet när det gäller fastställandet av yrkesnormer (International standards of supreme audit institutions, ISSAI), utbildning och programutvärdering. Inom kontaktkommittén har jag deltagit i flera arbetsgrupper och förberedde mötet i december 2010 som leddes av dess förste ordförande Didier Migaud, och som omfattade ett seminarium om de nationella parlamentens roll efter Lissabonfördraget. Genom denna internationella erfarenhet lärde jag bättre känna kontrollsystemen i andra länder, förstå deras särdrag och deras styrkor samt knyta förbindelser med deras företrädare för utbyte och samarbete som visat sig mycket givande.

III-   Min yrkeserfarenhet har berikats genom många kontakter med den akademiska världen, dels genom min undervisning (offentlig förvaltning och dess utvärdering), dels genom många publikationer ägnade åt problem i samband med offentlig förvaltning och dess kontroll. Jag har faktiskt alltid ansett att denna teoretiska fördjupning är nödvändig för att berika min yrkesverksamhet och sätta den i perspektiv.

2.   Vilka är de tre viktigaste beslut som du har varit med om att fatta i ditt yrkesliv?

Jag ska relatera tre tillfällen då jag kunde åstadkomma positiva förändringar i förvaltningen och kontrollen av offentliga medel.

1-     2010 startade jag en utbildning i revision av offentlig verksamhet, som leder till ett akademiskt diplom och som tjänstemän från finansdomstolarna och ledamöter från statens olika kontrollorgan följer. Jag lät mig inspireras av vårt arbete i EUROSAI:s utbildningskommitté, där jag var medordförande, för att fastställa utbildningsramarna för utbildningen i revision av offentlig verksamhet, och av de kvalifikationsmodeller som ISC inom EU använder för sina medlemmar. De som används av Europeiska revisionsrätten men också i Storbritannien, Danmark och Österrike verkade intressanta, och jag ville införa något liknande i Frankrike för att professionalisera vår kontrollverksamhet. Diplomutbildningen på ett år som hålls av akademiker och praktiker och som avslutas med ett diplomarbete, har visat sig vara ett bra komplement till deltagarnas grundutbildning, vilken i de flesta fall är en examen från ENA, och har varit mycket framgångsrik. Den fjärde årskullen kommer att börja hösten 2013.

2-     Efter att jag i juli 2011 utsetts till att leda den regionala revisionskammaren för Provence-Alpes-Côte d’Azur i Marseille då många folkvalda i denna region var föremål för rättsliga utredningar avseende korruption, införde jag en strategi för kontroll och kompletterande åtgärder (utbildning, organisation, definition av standarder) som syftade till att förbättra möjligheterna till upptäckt av oegentligheter och bedrägerier och att sanktionera sådant på ett bättre sätt. Jag omorganiserade vår rättsliga uppgift: Offentliga räkenskapsförare, som konstaterade underskott på grund av bristande kontroller, nekade att göra oegentliga utbetalningar (t.ex. olagliga bidrag) och beordrade utbetalarna att inte genomföra dem. När det gäller korruptionsbekämpningen inriktade jag kontrollerna på att upptäcka angrepp på integriteten, utveckla förbindelserna med domstolarna, utnyttja signalementen och utbilda arbetsgrupperna. Inom två år, innan vilka revisionskammaren inte hade hänvisat något fall till domstol på flera år, hänvisade jag 12 fall till brottmålsdomstol (ett fall av fyra) för misstanke om förmånsbehandling vid offentlig upphandling, förskingring av offentliga medel och olaglig intressekonflikt.

3-     2013 var jag medordförande i en arbetsgrupp som inrättats av förste ordföranden för att definiera yrkesnormer för Cour des comptes och de regionala revisionskamrarna. Dessa normer har blivit obligatoriska genom en lag från december 2011. I sitt certifieringsarbete tillämpar Cour des comptes redan internationella revisionsnormer (ISA). Å andra sidan återstår att fastställa normer för resultatrevisioner och för rättslig kontroll samt att exakt fastställa metoder för kvalitetskontroller. Vi har inspirerats av ISSAI:s normer och har antagit en första uppsättning allmänna principer som kommer att följas av mer exakta normer för olika typer av kontroller. Detta arbete har genomförts i nära samråd med tjänstemännen hos Cour des comptes och revisionskamrarna för att för att få deras samtycke och för att ta hänsyn till alla aspekter av deras yrkesutövning.

Oavhängighet

3.   Enligt fördraget ska revisionsrättens ledamöter fullgöra sina skyldigheter under ”full oavhängighet”. Hur skulle du tillämpa denna skyldighet på dina kommande arbetsuppgifter?

Som tjänsteman vid Cour des comptes har jag en skyddad ställning (oavsättbar) och jag är bunden av de skyldigheter som garanterar mitt oberoende och som helt och hållet motsvarar villkoren i artikel 286 i EUF-fördraget och revisionsrättens etiska regler. Jag kommer alltså att fortsätta tillämpa de etiska normer som gäller för min nuvarande tjänst och tillämpa de principer som vägleder min yrkesutövning för att utföra mina arbetsuppgifter på ett garanterat korrekt, objektivt, neutralt och opartiskt sätt. Oavhängighet är grundläggande för att kunna garantera kvalitet i revisionsarbetet och kontrollinstitutionens trovärdighet.

Jag kommer att avstå från alla offentliga ställningstaganden som skulle kunna uppfattas som en risk för min objektiva bedömning. Jag kommer att sträva efter att utöva mitt uppdrag med full medvetenhet om de särdrag och risker som är förknippade därmed och med full insikt om de påtryckningar och förutfattade meningar som kan förekomma, så att mina bedömningar förblir fullkomligt informationsbaserade och objektiva. I detta syfte kommer jag att på lämpligt sätt se till att min expertis förblir på högsta nivå. Om det skulle visa sig att undersökningen av ett fall skulle medföra risk för en intressekonflikt i relation till mina tidigare ansvarsområden eller band till familj eller vänner, skulle jag avsäga mig uppdraget i fråga.

Eftersom mina uppdrag kommer att äga rum i internationella sammanhang kommer jag att upprätthålla ett strikt oberoende i förhållande till institutionerna i mitt hemland, och jag kommer inte att låta mig påverkas av ställningstaganden eller av intressen som eventuellt kan komma att framföras av franska aktörer, oberoende av om dessa kommer från den offentliga eller privata sfären.

Tillåt mig att sammanfattningsvis understryka att en extern revisors oberoende vilar på skyldigheter men också på rättigheter, särskilt största möjliga tillgång till information samt frihet i planeringen. Europeiska revisionsrätten ger mig intrycket att ha full kapacitet att utöva sina rättigheter, för institutionen och för dess ledamöter.

4.        Har du beviljats ansvarsfrihet för tidigare ledningsuppdrag, om ett sådan förfarande varit tillämpligt?

Mina uppdrag som andre utanordnare för den regionala revisionskammarens budget var inte föremål för detta förfarande.

5.        Bedriver du någon ekonomisk verksamhet eller har du finansiella intressen eller några andra åtaganden som kan komma i konflikt med dina kommande arbetsuppgifter? Är du beredd att redovisa alla dina finansiella intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem? Om du är inblandad i en pågående rättsprocess, kan du lämna närmare upplysningar om den?

Min ställning som statstjänsteman och som domstolsledamot samt mitt uppdrag förbjuder mig varje kommersiell verksamhet. Jag har inga finansiella intressen i något företag, jag har inget engagemang som kan komma i konflikt med mina kommande arbetsuppgifter och jag är för närvarande inte inblandad i någon rättsprocess.

Jag är beredd att redogöra för mina ekonomiska intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande, som kan offentliggöra dessa.

6.        Är du beredd att avgå från alla uppdrag som du blivit vald till och frånträda alla aktiva uppdrag som innebär ansvar inom ett politiskt parti efter att du blivit utnämnd till ledamot av revisionsrätten?

Ja. Min ställning som domstolsledamot och mitt uppdrag som ansvarig för extern kontroll av kollektiva enheter styrda av folkvalda från alla partier ålägger mig en strikt opartiskhet inom detta område. Jag deltar inte i något politiskt parti, i vilken kapacitet det än må vara, och jag har inget uppdrag till vilket jag blivit vald.

7.        Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller t.o.m. bedrägeri och/eller korruption som rör aktörer i din hemmedlemsstat?

Jag skulle inte förhålla mig annorlunda än i förhållande till varje annan medlemsstat. Jag skulle strikt tillämpa de bestämmelser som gäller för förbindelserna mellan revisionsrätten och Olaf. I ett sådant fall skulle jag emellertid, med tanke på den känsliga situationen, vara ännu mer rigorös i min tillämpning av bestämmelserna. Jag skulle ytterst noggrant respektera sekretessen, inklusive gentemot instanserna i mitt hemland.

Denna inställning är i linje med den yrkespraxis som jag har tillämpat under hela mitt yrkesliv, och som jag ovan har gett exempel på rörande mina erfarenheter nyligen i Marseille. Den stämmer överens med min etiska inställning.

Fullgörande av arbetsuppgifter

8.        Vilka bör vara de viktigaste dragen i en kultur för sund ekonomisk förvaltning i offentliga förvaltningar?

Fördraget (artikel 317) föreskriver att unionens finanser ska förvaltas” i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning”, vilket är ett krav som upprepas i budgetförordningen. Europeiska revisionsrätten (artikel 248 i EUF-fördraget) har i uppdrag att garantera denna sunda ekonomiska förvaltning.

Vad som utgör en sund ekonomisk förvaltning definieras i internationella bestämmelser, särskilt genom INTOSAI. Den omfattar

–         den ekonomiska informationens kvalitet,

–         transaktionernas korrekthet,

–         förvaltningens effektivitet,

–         införandet av intern kontroll och internrevision,

–         en oberoende extern kontroll, och

–         ansvar och transparens.

Den ekonomiska informationens kvalitet

Innan frågan om effektivitet ställs är det lämpligt att påminna om att den ekonomiska förvaltningen inte kan vara sund utan garantier för att den ekonomiska informationen är korrekt. De offentliga räkenskaperna måste vara korrekta och pålitliga och ge en rättvisande bild av den ekonomiska situationen, tillgångarnas skick samt resultatet av verksamheten hos den berörda enheten.

Förvaltningens korrekthet

Den ekonomiska förvaltningen måste motsvara de normer som styr verksamheten, både när det gäller den löpande verksamheten (offentlig upphandling, personalförvaltning, avtal, tjänsteresor) och när det gäller alla åtgärdsområden.

Även om denna princip om överensstämmelse med gällande lagar och bestämmelser inte får negligeras, är den inte tillräcklig för att definiera en sund ekonomisk förvaltning. Medborgarna vill ha tillgång till ett tjänsteutbud av hög kvalitet som tillhandahålls till optimal kostnad. Den ekonomiska förvaltningen måste både följa lagar och bestämmelser och vara effektiv.

Effektivitet

Det offentliga utbudet av tjänster måste tillhandahållas så att de respekterar de tre principer som vanligtvis gäller, dvs. sparsamhet (medel tillhandahållna i rätt tid och till adekvat kvantitet, kvalitet och kostnad), effektivitet (god relation mellan insatta medel och resultat) samt ändamålsenlighet (god relation mellan mål och resultat). Dessa principer förutsätter att förvaltaren tillämpar lämpliga förvaltningsmetoder: Fastställande av verksamhetsmål, helst formulerade i en flerårig strategisk plan, en uppsättning indikatorer för att följa målen, utgående från en mätning av aktiviteter (outputs) och resultat (outcomes), en rangordning av prioriteringar, användning av pengarna på effektivaste sätt, samtidigt som man söker efter de mest resurseffektiva modellerna för inköp, organisation eller förvaltning.

Förvaltningen inom EU följer detta mönster, särskilt vad gäller den målbaserade budgeten.

Intern kontroll och internrevision

I enlighet med internationella normer som noga preciserar principer och rutiner för intern kontroll och internrevision bör offentliga förvaltningar införa bestämmelser som garanterar att deras verksamhet genomförs korrekt och i enlighet med deras mål, baserat på en riskanalys av olika förvaltningsrutiner. En oberoende internrevision kan verifiera att bestämmelserna för intern kontroll fungerar adekvat och föreslå åtgärder så att de fungerar bättre, genom en handlingsplan vars genomförande man kontrollerar.

Inom unionen där skärningspunkten mellan gemenskapsnivån och den nationella nivån, där medlemsstaterna förvaltar ca 85 procent av utgifterna, ger upphov till problem och risker är det avgörande med en god organisation av den interna kontrollen.

Extern revision

Den ekonomiska förvaltningen hos offentliga inrättningar bör underkastas en rigorös och oberoende kontroll som kan garantera att den interna kontrollen fungerar effektivt, verifiera transaktionernas korrekthet, utvärdera förvaltningens resultat och ge rekommendationer för förbättringar. Detta är revisionsrättens uppgift. Den följer de strikta och krävande normer som INTOSAI har formulerat sedan 1977 tillsammans med Limaförklaringen, och som sedan dess ingår i en samling yrkesnormer, ISSAI.

Ansvar och transparens

Offentliga förvaltningar bör, helst offentligt, redovisa sin verksamhet och sin förvaltning. De bör göras ansvariga genom en uppsättning lämpliga sanktioner.

I det interinstitutionella avtal som trädde i kraft 2007 tillkom ytterligare två principer för sund ekonomisk förvaltning: De administrativa kostnaderna bör vara proportionerliga och förfarandena vara användarvänliga. Dessa två dimensioner får inte negligeras inom detta område som ofta har kritiserats för sin komplexitet. Förvaltningen av offentliga medel och kontrollen av denna bör ingå i läsvänliga bestämmelser som är anpassade till den verksamhet de är avsedda för.

9.        Enligt fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten. Hur skulle du vilja beskriva ditt ansvar när det gäller att rapportera till Europaparlamentet och i synnerhet till dess budgetkontrollutskott?

Jag skulle fullt ut delta i den verksamhet som revisionsrätten åläggs genom fördraget, och som i artikel 287 fastställer att revisionsrätten ”ska biträda Europaparlamentet och rådet när dessa utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten”. Denna verksamhet gäller även revisionsrättens rapporter (årsrapporter och särskilda rapporter) och yttranden samt dess förvaltning.

–       Den första uppgiften för en ledamot av revisionsrätten är att inom det område för vilket denne ansvarar leda revisionsgrupperna på ett sådant sätt att deras arbete följer yrkesnormerna och kvalitetsstandarderna vilket garanterar att metoderna tillämpas strikt, att de uppgifter som lämnas är tillförlitliga samt att de slutsatser som formuleras efter en allvarlig invändning mot de granskade enheterna är giltiga. Jag kommer personligen att försäkra mig om att de rapporter som översänds till parlamentet är adekvata och läsvänliga. Den information som parlamentet, särskilt budgetkontrollutskottet, får bör vara tillförlitlig, exakt och användbar. Detta gäller även för årsrapporterna och de särskilda rapporterna.

–       För det andra är det viktigt, särskilt för planeringen av de särskilda rapporterna, att revisionsrätten är öppen för parlamentets förväntningar. Jag skulle alltså utveckla kontakter mellan revisionsrätten och parlamentet så ofta som behövs, så att vårt arbete är i fas med de rådande problemen, motsvarar parlamentets informationsbehov och expertkunskap, och därigenom underlättar konkreta förbättringar.

Jag har i Frankrike kunnat konstatera fördelarna med en närmare relation mellan revisionsmyndighet och parlament. Även om banden mellan revisionsrätten och parlamentet är lösare än revisionsmyndigheternas kontakter med nationella parlament har denna relation aldrig upphört att utvecklas och fördjupas, och denna fördjupning har påtagligt förbättrat revisionsrättens effektivitet, utvecklat sakkunskapen inom parlamentet och bidragit till den allmänna debatten.

–       Jag kommer att delta i revisionsrättens kollegiala beslut om antagandet av årsrapporten eller revisionsrättens offentliga ställningstaganden samt all verksamhet som rör revisionsrättens ledning.

10.      Vilket mervärde anser du att effektivitetsrevisioner har, och hur bör resultaten av sådana revisioner inlemmas i förvaltningen?

Effektivitetsrevisioner gör det möjligt att gå ett steg längre än kontrollen av regelefterlevnad och utvärdera huruvida den offentliga förvaltningen är sparsam, ändamålsenlig och effektiv, dvs. huruvida de mål som den har fastställt har uppnåtts på optimala villkor. Dessa revisioner kan genomföras av kommissionen själv eller av Europeiska revisionsrätten. Dessa två möjligheter är naturligtvis bra, och de kompletterar varandra.

–       En effektivitetsrevision som genomförs på initiativ av en administration faller inom internrevisionens område. Genom den kan man samla information om genomförandet av ett program och åtgärda eventuella brister som upptäcks. Sådan information är nödvändig för den framtida programplaneringen. Det är revisionsrättens uppgift att utvärdera dess validitet och effektivitet, som man gjorde i sitt yttrande nr 4/2012 över kommissionens rapport med utvärdering av unionens finanser på grundval av de resultat som uppnåtts i enlighet med artikel 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

–       En effektivitetsrevision som genomförs av revisionsrätten är däremot en extern revision. Den genomförs inom ramen för de särskilda rapporterna, vilkas antal har dubblerats under de senaste fem åren, från 12 under 2008 till 25 under 2012.

Som jag ser det är det nödvändigt att revisionsrätten, förutom sin årsrapport om budgetens genomförande, genom sina särskilda rapporter fördjupar analysen av förvaltningen av unionens medel inom vissa områden.

Denna inriktning, som motsvarar den globala utvecklingen av granskningen av offentlig förvaltning och som uppmuntras av INTOSAI, är i linje med hur EU-politiken definieras, nämligen vilka mål och resultat som ska nås. När det gäller transporter, sysselsättning och miljö strävar Europa efter sådana mål som innebär framsteg för medborgarna. Man måste således ta hänsyn till de uppnådda resultaten, och om resultaten är otillräckliga undersöka orsakerna till detta.

Revisionsrätten effektivitetsrevisioner, och särskilt dess särskilda rapporter, har alltså flera fördelar:

–       De gör det möjligt att fördjupa analysen av vissa budgetområden eller specifika förvaltningsproblem; analyser som inte hade varit möjliga i denna form inom ramen för årsrapporten på grund av tidsfrister och speciella metoder i samband med revisionsförklaringen.

–       Dessa studier kan välja varje inriktning som är relevant för revisionens syfte, särskilt inriktning på resultaten. De drar alltså fördel av effektivitetsrevisionens smidighet och varierande angreppssätt. Dessa revisioner har fördelen att genomföras av en oberoende myndighet som självständigt väljer sitt program mot bakgrund av relevanta kriterier (finansiella eller socioekonomiska omständigheter, risker, upptäckta brister, prioriteringar, förväntad utveckling av regelverket, politiska intressen samt allmänintresset).

–       De särskilda rapporterna belyser specifika områden för Europaparlamentet och erbjuder ett tillfälle att besvara frågor som ledamöterna har. Revisionsrätten erbjuder också Europaparlamentet expertkunskap i fas med de aktuella problemen.

–       De särskilda rapporterna, som är offentliga, ger medborgarna i Europa information om hur unionen fungerar och hur dess pengar spenderas. Denna transparens är ofrånkomlig för att föra Europa närmare medborgarna och göra unionen lättare att begripa.

Precis som i årsrapporten föreslås i dessa rapporter vägar till förbättring som ger parlamentet möjlighet att formulera rekommendationer vilkas genomförande revisionsrätten sedan följer upp. Denna uppföljning, som blev föremål för en särskild rapport 2012, gör det möjligt både att mäta hur relevant och effektivt revisionsrättens arbete är (det är en effektivitetsindikator för revisionsorgan som vanligtvis används), och försäkra sig om att de berörda aktörerna (särskilt kommissionen, medlemsstaterna och byråerna) förbättrar sin förvaltning i linje med principerna för sund ekonomisk förvaltning av unionens medel. Parlamentets roll är självklart mycket viktig för att verifiera genomförandet av dessa rekommendationer och föreslå lämpliga åtgärder.

11.      Hur kan samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsmyndigheterna och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) förbättras avseende revisionen av EU:s budget?

1-     Jag önskar först och främst påpeka att samarbetet mellan Europeiska revisionsrätten och medlemsstaternas nationella revisionsorgan i enlighet med artikel 278 i EUF-fördraget bör ske ”i en i en anda av förtroende och med bibehållet oberoende”. Detta oberoende som garanterar kontrollernas opartiskhet implicerar en uppdelning av roller, vilket revisionsrätten påminde om reglerna för i sitt yttrande från 2007.

Samarbetet mellan revisionsrätten och medlemsstaternas nationella revisionsorgan kan förbättras på flera sätt.

–       Kontaktkommittén, där cheferna för medlemsstaternas nationella revisionsorgan och revisionsrättens ordförande ingår, är ett forum för utbyte och utarbetande av god praxis i de olika arbetsgrupperna. Den kan underlätta utvecklingen av gemensamma revisioner, där flera av medlemsstaternas nationella revisionsorgan och revisionsrätten deltar. Den har med framgång medverkat för att fastställa sammansättningen av revisionskommittén inom Europeiska stabiliseringsmekanismen.

–       Europeiska revisionsrätten och de nationella revisionsorganen kan också utveckla ett erfarenhetsutbyte rörande revisioner.

–       Det är också önskvärt att integrera europeiska teman i planeringen av de nationella kontrollerna. Denna medvetenhet om särdragen i förvaltningen av unionens medel skulle kunna förstärkas när revisionsrätten genomför sina granskningar i medlemsstaterna, vilka enligt EUF-fördraget ska ”genomföras i samarbete med de nationella revisionsorganen”. Samarbetet är dock ringa i detta sammanhang, vilket undersökningar inom kontaktkommittén har visat. Det är således ytterst önskvärt att de nationella revisionsorganen kopplas fastare till revisionsrättens granskningsuppdrag i de respektive länderna, vilket kommer att bidra till utvecklingen av gemensamma arbetsmetoder.

–       På samma sätt kommer ett intensifierat samarbete mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten att hos de senare utveckla en förstärkt uppmärksamhet för problem i samband med kontrollen av unionens medel, vilket kan leda till krav på att de nationella revisionsorganens ska genomföra revisioner. Den franska revisionsrätten genomför just nu, på uppmaning av senaten, en utvärdering av kontrakt för projekt där både staten och regionerna deltar, och som är förutsättningen för utnyttjandet av medel från unionens strukturfonder.

Dessa åtgärder som absolut bör uppmuntras och utvecklas har dock vidtagits enligt en annan tidsaspekt och andra metoder än revisionsrättens revisionsförklaring. De är således lämpliga för effektivitetsrevisioner som genomförs med några års mellanrum. De kan emellertid bidra till att belysa vissa områden där risken för oegentligheter är högre, och således ge revisionsrätten användbara indikationer när denna fastställer sitt granskningsprogram.

2-     I samma anda måste man se till att förbättra samarbetet mellan revisionsrätten och parlamentet, särskilt dess budgetkontrollutskott.

-       Detta samarbete kommer till stånd genom ständiga kontakter och en oförminskad uppmärksamhet från revisionsrättens sida vad gäller parlamentets önskemål. Utan att det inverkar på dess självständiga planering kan revisionsrätten i högre grad i sitt arbetsprogram ta med sådana revisioner som tar hänsyn till parlamentets prioriteringar.

–       Det är absolut möjligt att minska den tid det tar innan de särskilda rapporterna överlämnas. Att minska tiden för årsrapporten förutsätter att man i grund ser över hela processen för sammanställning och granskningen av räkenskaperna.

Övriga frågor

Skulle du dra tillbaka din kandidatur om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten?

Europeiska revisionsrätten och dess enskilda ledamöter kan bara arbeta med parlamentet, och särskilt budgetkontrollutskottet, i en relation präglad av förtroende och nära samarbete. Ett negativt utlåtande från parlamentet som innebär att detta förtroende inte finns skulle skada denna relation.

Fördraget nämner särskilt revisionsrättsledamöternas oavhängighet och kvalifikationer. Om parlamentet skulle tvivla på min oavhängighet och min yrkesmässiga kapacitet, och på grund av detta avge ett negativt utlåtande rörande min nominering till ämbetet som ledamot av revisionsrätten, skulle jag avstå från min kandidatur.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

2.12.2013

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

2

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marta Andreasen, Jean-Pierre Audy, Inés Ayala Sender, Zuzana Brzobohatá, Tamás Deutsch, Jens Geier, Gerben-Jan Gerbrandy, Ingeborg Gräßle, Monica Luisa Macovei, Jan Mulder, Eva Ortiz Vilella, Bart Staes, Georgios Stavrakakis, Michael Theurer

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Chris Davies, Cornelis de Jong, Monika Hohlmeier, Karin Kadenbach, Ivailo Kalfin, Markus Pieper

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Zita Gurmai, Janusz Władysław Zemke