Betänkande - A7-0109/2014Betänkande
A7-0109/2014

BETÄNKANDE om ett missilskydd för Europa: politiska och strategiska konsekvenser

14.2.2014 - (2013/2170(INI))

Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Sampo Terho

Förfarande : 2013/2170(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A7-0109/2014
Ingivna texter :
A7-0109/2014
Debatter :
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om ett missilskydd för Europa: politiska och strategiska konsekvenser

(2013/2170(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 42.7 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 222 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av artiklarna 24 och 42.2 i EU-fördraget, artiklarna 122 och 196 i EUF‑fördraget och förklaring 37 om artikel 222 i EUF-fördraget,

–   med beaktande av den europeiska säkerhetsstrategin, som antogs av Europeiska rådet den 12 december 2003, och av rapporten om dess genomförande, som godkändes vid Europeiska rådets möte den 11–12 december 2008,

–   med beaktande av EU:s strategi för inre säkerhet, som antogs av Europeiska rådet den 25–26 mars 2010,

–   med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 19 december 2013 om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken,

–   med beaktande av det strategiska konceptet för Nato-medlemmarnas försvar och säkerhet, vilket antogs vid Natos toppmöte i Lissabon den 19–20 november 2010,

–   med beaktande av förklaringen från Chicagotoppmötet som antogs av de stats- och regeringschefer som deltog i mötet med Nordatlantiska rådet i Chicago den 20 maj 2012,

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A7-0109/2014), och av följande skäl:

A. Frågan om ett ballistiskt missilförsvar har tagits upp tidigare, men aktualiserats på senare år på grund av de många hot som spridningen av kärnvapen och andra massförstörelsevapen liksom spridningen av ballistiska missiler innebär, och som Nato och dess europeiska allierade måste kunna bemöta på ett effektivt sätt.

B.  Ett försvar mot ballistiska eller andra typer av missilattacker kan innebära en positiv utveckling för det europeiska försvaret mot bakgrund av en snabbt föränderlig internationell säkerhetssituation med många olika statliga och icke-statliga aktörer som utvecklar missiltekniker och olika former av kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär försvarskapacitet (CBRN) med potential att nå europeiskt territorium.

C. Nato utvecklar ett ballistiskt missilförsvar för att kunna utföra sin huvudsakliga uppgift, dvs. ett kollektivt försvar, som syftar till att ge invånare, territorier och väpnade styrkor i samtliga europeiska länder som är medlemmar i Nato fullt skydd mot det ökande hot som spridningen av ballistiska missiler utgör.

D. Förenta staternas oumbärliga bidrag till ett ballistiskt missilförsvar är en bekräftelse på deras åtagande till Nato och Europas och dess allierades säkerhet, och visar på betydelsen av de transatlantiska banden. Utrustning finns redan på plats i Rumänien och ytterligare utrustning förväntas installeras i Polen inom kort.

E.  Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken kommer att utvecklas som ett komplement till Nato, inom den överenskomna ramen för det strategiska partnerskapet mellan EU och Nato, vilket bekräftades av Europeiska rådet den 19 december 2013.

1.  Europaparlamentet menar att i och med att teknik för ett ballistiskt missilförsvar utvecklas och genomförs skapas en ny dynamik inom europeisk säkerhet, vilket beror på medlemsstaternas behov av att beakta konsekvenserna av ett ballistiskt missilförsvar för deras säkerhet.

2.  Europaparlamentet påminner om att Nato vidtar åtgärder för att utveckla och konstruera sitt ballistiska missilförsvar i syfte att försvara sina medlemsstater mot ballistiska missilattacker. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant att ingå ett strategiskt partnerskap med Nato, där hänsyn tas till frågan om ett ballistiskt missilförsvar, som bör leda till full täckning och skydd för alla EU:s medlemsstater och till att en situation undviks där den säkerhet som erbjuds dem på något sätt skiljer sig åt.

3.  Europaparlamentet välkomnar att Natos ballistiska missilförsvar har fått en interimistisk förmåga som kommer att tillhandahålla högsta möjliga täckning med de medel som finns tillgängliga för att försvara invånarna, territorierna och styrkorna i alla Natos medlemsstater i södra Europa mot en ballistisk missilattack. Parlamentet välkomnar också målet att ge Natos europeiska medlemsstater full täckning och skydd före slutet av detta årtionde.

4.  Europaparlamentet betonar att EU-initiativ som ”sammanslagning och gemensamt utnyttjande” kan visa sig vara till hjälp för att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller ballistiskt missilförsvar och för att bedriva gemensam forskning och utveckling. På lång sikt kan ett sådant samarbete även leda till en ytterligare konsolidering av den europeiska försvarsindustrin.

5.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten, kommissionen, Europeiska försvarsbyrån och rådet att låta frågor om ballistiskt missilförsvar ingå i framtida strategier, studier och vitböcker som rör säkerhet.

6.  Europaparlamentet betonar att man på grund av den finansiella krisen och budgetnedskärningarna inte använder tillräckliga resurser för att upprätthålla en tillräcklig försvarskapacitet, vilket leder till att EU:s militära förmåga och industriella kapacitet minskar.

7.  Europaparlamentet betonar att Natos ballistiska missilförsvarsplan inte på något sätt är riktat mot Ryssland och att Nato är redo att samarbeta med Ryssland, och att ett samarbete mellan de två oberoende missilförsvarssystemen – Natos och Rysslands ballistiska missilförsvar – är utgångspunkten. Parlamentet framhåller än en gång att samtidigt som ett effektivt samarbete med Ryssland kan ha mätbara fördelar så måste det bedrivas med full ömsesidig öppenhet, eftersom ömsesidig tillit är avgörande för en fortlöpande utveckling av detta samarbete. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att det är kontraproduktivt att flytta ryska missiler närmare Natos och EU:s gränser.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas parlament, Natos parlamentariska församling samt Natos generalsekreterare.

RESERVATION

mot ett missilskydd för Europa: politiska och strategiska konsekvenser (2013/2170(INI))

Utskottet för utrikesfrågor: Föredragande: Sampo Terho

Reservation ingiven av Tarja Cronberg, ledamot av Verts/ALE-gruppen

I betänkandet välkomnar man Natos ballistiska missilförsvarsprojekt och uppmanar EU att bidra. Det framgår också att man kommer att stödja idén att sammanlänka Natos ballistiska missilförsvar med EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP).

Verts/ALE-gruppen förkastar betänkandet eftersom syftet är att

–   stödja den idé som innebär ett slut för den odelbarhet som kännetecknar Europas säkerhet genom att olika skyddszoner mot inkommande missiler skapas,

–   bortse från att upprättandet av Natos ballistiska missilförsvar framkallar en ny kapprustning – regionalt, internationellt och även i rymden – som därmed skapar regional och global instabilitet och osäkerhet,

–   legitimera stora finansiella och politiska investeringar – i en period av finansiell och ekonomisk kris – i ett system vars tekniska tillförlitlighet inte har bevisats,

–   stödja Natos ballistiska missilförsvarsprojekt som kan kosta över 20 miljarder euro och ta knappa ekonomiska resurser i anspråk som hade varit bättre att investera i nedrustning, icke-spridning av massförstörelsevapen och deras bärare, diplomati och icke-militära strategier i syfte att öka Europas säkerhet, exempelvis en Mellanösternzon fri från massförstörelsevapen,

–   undergräva den pågående processen med ” sammanslagning och gemensamt utnyttjande”, och ta viktiga GSFP-resurser från uppgifter som definieras i artikel 42 i EU-fördraget till ett ballistiskt missilförsvar,

–   främja en motsägelsefull politik gentemot Ryssland genom att å ena sidan erbjuda allmänt samarbete, å andra sidan inte låta Ryssland integreras i ett ballistiskt missilförsvar, och sedan ta upp hotet från (ryska) kortdistansmissiler. Ett sådant synsätt kan leda till problem i framtida samtal om kärnvapennedrustning med både Förenta staterna och Ryssland.

RESERVATION

mot förslaget till betänkande om missilskydd för Europa: politiska och strategiska konsekvenser (2013/2170(INI))

Utskottet för utrikesfrågor: Föredragande: Sampo Terho

Reservation ingiven av Sabine Lösing (ledamot GUE/NGL-gruppen)

I det mycket kontroversiella betänkandet hävdar man att missilskyddet är ”ett mycket kostsamt projekt”, men förordar samtidigt ett missilskydd eftersom man menar att det finns argument ”för ett missilskydd även om det ”kan komma att ge en falsk känsla av trygghet”. Betänkandet varnar för en kärnvapenattack som ”endast ett av många hot”.

Vi motsätter oss detta betänkande eftersom den ger en missvisande och motsägelsefull bild av dagens situation och konflikt vad gäller missilskyddet/liknande program. Det varnas för att nedskärningar i försvaret skulle leda till förlust av industriell kapacitet och militär förmåga och man väljer att stödja Natos kostsamma, ineffektiva och offensiva militära system.

Vi kräver att alla planer på att upprätta ett missilskydd läggs på hyllan eftersom ett sådant system:

–   kan utlösa en ny kapprustning och militarisera förbindelserna med Ryssland och andra länder, vilket snarare försätter EU-länderna i fara,

–   leder till en felaktig fördelning av medel som det finns ett akut behov av på det sociala området, inom utvecklingsbistånd osv.

Vi kräver att

–   det sker en radikal nedrustning (däribland av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära vapen) på EU-nivå och global nivå,

–   Mellanöstern- och Medelhavsregionen ska vara fri från massförstörelsevapen,

–   inga militära anslag beviljas i EU:s budget,

–   all verksamhet genomförs i strikt enlighet med FN-stadgan och folkrätten,

–   en strikt åtskillnad görs mellan EU och Nato (avveckling av Nato).

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

11.2.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

39

7

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Sir Robert Atkins, Bastiaan Belder, Hiltrud Breyer, Elmar Brok, Michael Gahler, Marietta Giannakou, Andrzej Grzyb, Takis Hadjigeorgiou, Richard Howitt, Jelko Kacin, Tunne Kelam, Nicole Kiil-Nielsen, Andrey Kovatchev, Wolfgang Kreissl-Dörfler, Eduard Kukan, Vytautas Landsbergis, Krzysztof Lisek, Sabine Lösing, Marusya Lyubcheva, Willy Meyer, Francisco José Millán Mon, María Muñiz De Urquiza, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Norica Nicolai, Raimon Obiols, Kristiina Ojuland, Ria Oomen-Ruijten, Justas Vincas Paleckis, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Tonino Picula, Bernd Posselt, Hans-Gert Pöttering, Cristian Dan Preda, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Werner Schulz, Sophocles Sophocleous, Davor Ivo Stier, Charles Tannock, Eleni Theocharous, Geoffrey Van Orden, Sir Graham Watson, Boris Zala

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jörg Leichtfried, Doris Pack, Sampo Terho, Janusz Władysław Zemke

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Ivari Padar, Dubravka Šuica