Förfarande : 2014/2228(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0175/2015

Ingivna texter :

A8-0175/2015

Debatter :

PV 07/07/2015 - 4
CRE 07/07/2015 - 4

Omröstningar :

PV 08/07/2015 - 4.1
CRE 08/07/2015 - 4.1

Antagna texter :

P8_TA(2015)0252

BETÄNKANDE     
PDF 676kWORD 368k
1 juni 2015
PE 549.135v02-00 A8-0175/2015

med Europaparlamentets rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP)

(2014/2228(INI))

Utskottet för internationell handel

Föredragande: Bernd Lange

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

med Europaparlamentets rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP)

(2014/2228(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av EU:s förhandlingsdirektiv för det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater, som enhälligt antogs av rådet den 14 juni 2013(1) och som offentliggjordes av rådet den 9 oktober 2014 samtidigt som dess säkerhetsskyddsklassificering togs bort,

–       med beaktande av artiklarna 168–191 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt försiktighetsprincipen i artikel 191.2,

–       med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 26 mars 2014 från toppmötet mellan EU och USA(2),

–       med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 20 mars från kommissionsledamot Cecilia Malmström och USA:s handelsrepresentant Michael Froman om uteslutandet av offentliga tjänster i handelsavtal mellan EU och USA,

–       med beaktande av rådets slutsatser av den 20 mars 2015 om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP),

–       med beaktande av rådets slutsatser av den 21 november 2014 om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP)(3),

–       med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 16 november 2014 från USA:s president Barack Obama, kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy, Förenade kungarikets premiärminister David Cameron, Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Frankrikes president François Hollande, Italiens premiärminister Matteo Renzi, och Spaniens premiärminister Mariano Rajoy, efter deras möte i samband med G20-toppmötet i Brisbane, Australien(4),

–       med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 26–27 juni 2014(5),

–       med beaktande av ordförande Junckers politiska riktlinjer av den 15 juli 2014 för nästa kommission En ny start för EU: Mitt program för sysselsättning, tillväxt, rättvisa och demokratisk förändring(6),

–       med beaktande av kommissionens meddelande till kommissionskollegiet av den 25 november 2014 om transparens i TTIP-förhandlingarna (C(2014)9052)(7), av kommissionens beslut av den 25 november 2014 om offentliggörande av information om möten som hålls mellan kommissionsledamöter och organisationer eller egenföretagare (C(2014)9051) och om offentliggörande av information om möten som hålls mellan kommissionens generaldirektörer och organisationer eller egenföretagare (C(2014)9048), av Europeiska unionens domstols domar och yttranden (C-350/12 P, 2/13 (2), 1/09 (3)) om tillgång till institutionernas handlingar, och av Europeiska ombudsmannens beslut av den 6 januari 2015, vilket avslutar ombudsmannens undersökning på eget initiativ (OI/10/2014/RA) avseende Europeiska kommissionens hantering av förfrågningar om information och tillgången till handlingar (transparens),

–       med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 3 december 2014 från Energirådet EU–USA(8),

–       med beaktande av EU:s integrerade strategi för livsmedelssäkerhet (”från jord till bord”) som togs fram 2004(9),

–       med beaktande av kommissionens rapport av den 13 januari 2015 om det offentliga samrådet på internet om investeringsskydd och tvistlösning mellan investerare och stat (ISDS) i TTIP-avtalet (SWD(2015)0003),

–       med beaktande av EU:s förslagstexter, som lagts fram för diskussion med USA under förhandlingsomgångarna om TTIP, i synnerhet de texter för vilka säkerhetsskyddsklassificeringen har tagits bort och som har offentliggjorts av kommissionen, bland annat EU:s ståndpunktsdokument TTIP regulatory issues - engineering industries (regleringsfrågor och verkstadsindustri)(10), Test–case on functional equivalence: proposed methodology for automotive regulatory equivalence (provfall för funktionell ekvivalens: föreslag till metod för regelekvivalens för fordon)(11) och Trade and sustainable development chapter/labour and environment: EU paper outlining key issues and elements for provisions in the TTIP (handel och hållbar utveckling/arbetsrätt och miljö: EU-rapport om viktiga frågorna och bestämmelser i TTIP)(12) och förslagstexterna om tekniska handelshinder (TBT)(13), sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS)(14), förenklade tull- och handelsprocedurer(15), små och medelstora företag(16), eventuella konkurrensbestämmelser(17), eventuella bestämmelser om statliga företag och företag som beviljas särskilda eller exklusiva rättigheter eller privilegier(18), eventuella bestämmelser om subventioner(19) och tvistlösning(20)samt inledande bestämmelser om regleringssamarbete(21),

–       med beaktande av Regionskommitténs yttrande om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) (ECOS-V-063), som antogs vid den 110:e plenarsessionen (11–13 februari 2015), och av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 4 juni 2014 om de transatlantiska handelsförbindelserna och EESK:s syn på det förbättrade samarbetet och ett eventuellt frihandelsavtal mellan EU och USA,

–       med beaktande av den slutliga rapporten av den 28 april 2014 från Ecorys till kommissionen Trade Sustainability Impact Assessment (Trade SIA) in support of negotiations of a comprehensive trade and investment agreement between the European Union and the United States of America(22),

–       med beaktande av kommissionens rapport Hinder för handel och investeringar – Rapport 2015(23),

–       med beaktande av Detailed Appraisal of the European Commission’s Impact Assessment on EU-US Transatlantic Trade and Investment Partnership, som publicerades i april 2014 av Centrum för europeiska politiska studier (CEPS) på uppdrag av parlamentet,

–       med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt resolutionerna av den 23 oktober 2012 om handel och ekonomiska förbindelser med Förenta staterna(24), den 23 maj 2013 om EU:s förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med Förenta staterna(25), och den 15 januari 2015 om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2013(26),

–       med beaktande av artiklarna 108.4 och 52 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för rättsliga frågor, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för framställningar (A8-0175/2015), och av följande skäl:

A.     Export genom handel och tillväxt genom investeringar är viktiga motorer för sysselsättning och ekonomisk tillväxt och kräver inga statliga investeringar.

B.     EU:s BNP är i hög grad beroende av handel och export och gynnas av handel och investeringar baserade på regler. Ett ambitiöst och balanserat avtal med USA bör främja återindustrialiseringen av Europa och bidra till att uppnå Europa 2020-målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 15 % till 20 % genom att utöka den transatlantiska handeln med både varor och tjänster. Avtalet kan skapa möjligheter, framför allt för små och medelstora företag, mikroföretag (i enlighet med definitionen i kommissionens rekommendation COM(2003)0361), kluster och företagsnätverk, som oproportionerligt mycket mer än större företag drabbas av icke-tariffära handelshinder, eftersom de större företagen har stordriftsfördelar som ger dem lättare tillträde till marknaderna på båda sidor av Atlanten. Ett avtal mellan de två största ekonomiska blocken i världen kan skapa standarder, normer och regler som därefter kommer att antas på global nivå, vilket också skulle vara till fördel för tredjeländer och skulle förhindra en ytterligare fragmentering av världshandeln. Om ett avtal inte kan förhandlas fram, kommer i stället andra tredjeländer med andra standarder och värden att kunna påta sig denna roll.

C.     Nio av Europeiska unionens medlemsstater har redan undertecknat ett bilateralt avtal med USA, viket i samband med TTIP kunde ge lärdomar avseende god praxis och hur man bättre kan hantera de hinder som dessa stater har mött.

D.     Den senaste tidens kriser vid EU:s gränser och utvecklingen runt omkring i världen visar att det finns behov av att investera i global styrning och ett system baserat på regler och värderingar.

E.     Med hänsyn till att den allt djupare sammanläkningen av de globala marknaderna – upp till 40 % av de europeiska industrivarorna tillverkas med hjälp av importerade produkter från tidigare led i förädlingskedjan – är det av största vikt att de politiska beslutsfattarna drar upp linjerna för och främjar dessa marknaders interaktion. Den industriella produktionen kommer allt oftare att ingå i globala mervärdeskedjor. Relevanta handelsregler liksom avskaffandet av onödiga handelshinder är av grundläggande betydelse för att ett mervärde ska kunna skapas samtidigt som en stark, konkurrenskraftig och diversifierad industriell bas upprätthålls och utvecklas i Europa.

F.     EU:s försök att hantera de utmaningar som ställs av klimatförändringar, miljöskydd och konsumentsäkerhet har resulterat i höga regleringskostnader för EU-företagen, tillsammans med höga priser på energiråvaror och elektricitet, vilket – om det inte behandlas i TTIP – kan påskynda utlokaliseringsprocessen, avindustrialiseringen och förlusten av arbetstillfällen och därmed hota EU:s återindustrialisering och sysselsättningsmål, vilket också kommer att motverka just de politiska mål som EU:s bestämmelser eftersträvar.

G.     Ett välutformat handelsavtal skulle kunna bidra till att utnyttja de möjligheter som globaliseringen medför. Ett kraftfullt och ambitiöst handeslavtal bör inte enbart fokusera på att minska tullar och icke-tariffära handelshinder, utan bör också vara ett verktyg för att skydda arbetstagare, konsumenter och miljön. Ett kraftfullt och ambitiöst handelsavtal gör det möjligt att skapa en ram genom att bestämmelserna skärps till högsta standarder, i linje med våra gemensamma värderingar, och förhindrar därmed social och miljömässig dumpning och säkerställer en hög nivå på konsumentskyddet mot bakgrund av det gemensamma målet att säkra öppen konkurrens på lika villkor.

H.     Höga gemensamma standarder ligger i konsumenternas intresse, men det bör betonas att konvergens också är viktigt för företagen, eftersom de högre kostnader som högre standarder medför bättre kan kompenseras genom ökade stordriftsfördelar på en potentiell marknad med 850 miljoner konsumenter.

I.      Tidigare handelsavtal har visat på avesvärda fördelar för den europeiska ekonomin, men det är svårt att bedöma och förutsäga de verkliga konsekvenserna av TTIP för både EU:s och USA:s ekonomier medan förhandlingarna fortfarande pågår och olika undersökningar visar motstridiga resultat. TTIP kommer inte ensamt att lösa de långvariga strukturella ekonomiska problemen och deras bakomliggande orsaker i EU, utan bör ses som en del i en bredare europeisk strategi för att skapa sysselsättning och tillväxt, och förhoppningarna på TTIP måste stå i proportion till den ambitionsnivå som nås i förhandlingarna.

J.      Konsekvenserna av det ryska embargot har tydligt visat på jordbrukets fortsatta geopolitiska betydelse, vikten av att ha tillgång till en rad olika jordbruksmarknader och behovet av starka och strategiska handelspartnerskap med tillförlitliga handelspartner.

K      Det är viktigt för det europeiska jordbruket att en ömsesidigt fördelaktig handelsöverenskommelse ingås med USA så att Europa kan utveckla sin ställning som nyckelaktör på världsmarknaden, utan att man äventyrar de nuvarande kvalitetsstandarderna för EU:s jordbruksprodukter och en framtida förbättring av dessa standarder, och att man samtidigt bevarar den europeiska jordbruksmodellen och garanterar dess ekonomiska och sociala bärkraftighet.

L.     Handels- och investeringsflöden är inte ett mål i sig. Vanliga medborgares, arbetstagares och konsumenters välbefinnande liksom större möjligheter för företagen i egenskap av motorer för tillväxt och sysselsättning är riktmärkena för ett handelsavtal. TTIP bör vara en modell för ett bra handelsavtal som lever upp till dessa krav för att kunna utgöra ett exempel i framtida förhandlingar med andra handelspartner.

M.    Förhandlingarna kräver en viss grad av konfidentialitet för att ett högkvalitativt resultat ska kunna uppnås. Den begränsade transparens som tidigare kännetecknade TTIP-förhandlingarna har medfört brister när det gäller den demokratiska kontrollen av förhandlingsprocessen.

N.     Ordförande Juncker fastställde entydigt i sina politiska riktlinjer att han vill uppnå ett balanserat och rimligt handelsavtal med USA och att – även om EU och USA skulle kunna gå ett steg längre när det gäller att erkänna varandras produktstandarder eller arbeta för att få fram transatlantiska standarder – EU inte kommer att offra vare sig sina standarder när det gäller (livsmedels)-säkerhet, hälsa, djurhälsa, sociala frågor, miljö och uppgiftsskydd och den kulturella mångfalden. Livsmedelssäkerheten, skyddet av EU-medborgarnas personuppgifter och tjänster av allmänt intresse kommer inte att vara förhandlingsbara, såvida syftet inte är att uppnå ett högre skydd.

O.     Det är viktigt att se till att förhandlingarna om Safe Harbour-överenskommelsen och paraplyavtalet om dataskydd slutförs med framgång.

P.     Ordförande Juncker fastställde också klart och tydligt i sina politiska riktlinjer att han inte kommer att godta att EU-ländernas domstolar får sin behörighet begränsad av särskilda regelverk som är avsedda för investerartvister. Resultatet av det offentliga samrådet på internet om investeringsskydd och tvistlösning mellan investerare och stat (ISDS) i TTIP finns nu tillgängligt och därför pågår det för närvarande en reflektionsprocess – där bidragen behandlas – inom och mellan de tre EU-institutionerna, samtidigt som diskussioner förs med det civila samhället och näringslivet, om bästa sättet att säkerställa investeringsskydd och likabehandling för investerare och samtidigt garantera staternas rätt att lagstifta.

Q.     Parlamentet stöder till fullo både rådets beslut att ta bort säkerhetsskyddsklassificeringen från förhandlingsdirektiven och kommissionens transparensinitiativ. Den livliga offentliga debatten om TTIP-avtalet över hela Europa har visat att TTIP-förhandlingarna måste föras under mer transparenta och inkluderande former och ta hänsyn till de farhågor som uttryckts av de europeiska medborgarna samt att allmänheten måste informeras om förhandlingsresultatet.

R.     Sedan juli 2013 har diskussioner förts mellan USA och EU, men hittills har man inte enats om någon gemensam text.

S.     TTIP förväntas bli ett blandat avtal som kräver ratificering av Europaparlamentet, och alla de 28 medlemsstaterna.

1.      I anslutning till de pågående förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar riktar Europaparlamentet följande rekommendationer till kommissionen

a)      som när det gäller tillämpningsområdet och den bredare kontexten uppmanas att

(i)          se till att transparenta TTIP-förhandlingar leder till ett ambitiöst, omfattande och balanserat handels- och investeringsavtal med höga standarder som främjar hållbar tillväxt med fördelar för alla medlemsstater och med gemensamma och ömsesidiga fördelar för parterna, ökar den internationella konkurrenskraften och öppnar nya möjligheter för EU-företagen, särskilt för de små och medelstora företagen, stöder skapandet av högkvalitativa arbetstillfällen för de europeiska medborgarna och direkt gagnar de europeiska konsumenterna; avtalets innehåll och genomförande är viktigare än förhandlingstakten, Det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (nedan kallat partnerskapet) är det viktigaste gemensamma projektet för EU och USA under senare tid, och det bör blåsa nytt liv i det transatlantiska partnerskapet i stort, även utöver de handelsrelaterade aspekterna. Det är ur ett geopolitiskt perspektiv mycket viktigt att avtalet ingås.

(ii)          betona att TTIP-förhandlingarna visserligen består av förhandlingar inom tre huvudområden – avsevärt förbättra det ömsesidiga marknadstillträdet (för varor, tjänster, investeringar och offentlig upphandling på alla förvaltningsnivåer), minska de icke-tariffära handelshindren och öka överensstämmelsen mellan regelsystemen och utarbeta gemensamma regler för att hantera gemensamma globala handelsutmaningar och handelsmöjligheter – men att alla dessa områden är lika viktiga och måste ingå i ett omfattande paket; TTIP bör vara ambitiöst och bindande på alla förvaltningsnivåer på båda sidor av Atlanten, och avtalet måste leda till ett verkligt och varaktigt öppnande av marknaden på ömsesidiga grunder och främjande av handeln på fältet, och bör särskilt uppmärksamma strukturella åtgärder för att öka det transatlantiska samarbetet och samtidigt upprätthålla regleringsstandarder och konsumentskydd och förebygga social, skattemässig och miljömässig dumpning,

(iii)         beakta den strategiska betydelsen av EU:s och USA:s ekonomiska förbindelser i allmänhet och inom ramen för TTIP i synnerhet, bland annat som en möjlighet att främja de principer och värderingar, förankrade i en regelbaserad ram, som EU och USA delar och värnar, och utforma en gemensam strategi och vision för global handel, investeringar och handelsrelaterade frågor såsom höga standarder, normer och bestämmelser, i syfte att utveckla en bredare transatlantisk vision och en gemensam uppsättning strategiska mål; hålla i åtanke att TTIP, med hänsyn till den transatlantiska marknadens storlek, är en möjlighet att utforma och reglera det internationella handelssystemet i syfte att säkerställa att de båda blocken utvecklas i en sammankopplad värld,

(iv)         se till, framför allt med hänsyn till den senaste tidens positiva utveckling inom Världshandelsorganisationen (WTO), att ett avtal med USA blir ett steg på vägen mot mer omfattande handelsförhandlingar och inte får företräde framför eller motarbetar WTO-processen; bilaterala och plurilaterala handelsavtal bör generellt sett ses som det näst bästa alternativet och får inte förhindra insatser för att uppnå väsentliga förbättringar på det multilaterala planet; TTIP-avtalet måste säkerställa synergier med andra handelsavtal som är under förhandling.

(v)         hålla i åtanke att EU:s handelspolitik definieras i EUF-fördraget som en integrerad del av unionens övergripande yttre åtgärder, och därför bedöma effekterna av det slutliga avtalet, dvs. erkänna möjligheter såsom lättare marknadstillträde till följd av gemensamma transatlantiska standarder, och risker såsom en avledning av handeln från utvecklingsländerna till följd av en urholkning av förmånerna.

(vi)         se till att avtalet garanterar full respekt för EU:s standarder för grundläggande rättigheter genom att en rättsligt bindande människorättsklausul införs som en standardel i EU:s handelsavtal med tredjeländer.

b)     När det gäller marknadstillträdet uppmanas kommissionen att

(i)          se till att erbjudandena om marknadstillträde inom de olika områdena är ömsesidiga, lika ambitiösa och att de återspeglar båda parternas förväntningar, och betona att balans måste säkras mellan de olika förslagen för dessa områden,

(ii)          sträva efter att avskaffa alla tullar, samtidigt som hänsyn tas till att det finns ett antal känsliga jordbruks- och industriprodukter på båda sidor, för vilka fullständiga förteckningar ska fastställas under förhandlingarna; det övergripande avtalet om ekonomi och handel (Ceta) skulle kunna vara en bra referenspunkt i detta sammanhang när man ska förutse lämpliga övergångsperioder och kvoter för de känsligaste produkterna och, i vissa fall, utesluta dem,

(iii)         i överensstämmelse med förhandlingsmandatet förespråka införandet i avtalet av en skyddsklausul, som ska tillämpas om den inhemska livsmedelsproduktionen riskerar att skadas allvarligt på grund av ökad import av en viss vara,

(iv)         beakta att EU i egenskap av det största handelsblocket i världen har viktiga offensiva intressen inom den högt specialiserade tjänstesektorn, till exempel på området för ingenjörstjänster och andra tjänster inom de fria yrkena, telekommunikationstjänster, finansiella tjänster eller transporttjänster,

(v)         öka marknadstillträdet för tjänster enligt en ”hybridförteckning” där tjänster som ska öppnas för utländska företag uttryckligen nämns i en ”positiv förteckning” och nya tjänster utesluts medan det säkerställs att eventuella standstill- och ratchetklausuler endast gäller för icke-diskriminerande bestämmelser och medger tillräcklig flexibilitet så att tjänster av allmänt ekonomiskt intresse kan återföras under offentlig kontroll, framväxten av nya och innovativa tjänster beaktas, och en ”negativ förteckning” användas för nationell behandling,

(vi)         se till att förhandlingarna på ett meningsfullt sätt tar upp och upphäver USA:s nuvarande begränsningar av sjö- och lufttransporttjänster som ägs av europeiska företag med stöd av amerikanska rättsakter såsom Jones Act, Foreign Dredging Act, Federal Aviation Act och den amerikanska Air Cabotage Law, och i fråga om kapitalrestriktioner för utländskt ägande av flygbolag, vilka allvarligt hindrar marknadstillträdet för EU-företagen liksom innovationer i själva USA,

(vii)        bygga på den gemensamma förklaringen i vilken förhandlingsparterna klart åtar sig att utesluta nuvarande och framtida tjänster av allmänt intresse samt tjänster av allmänt ekonomiskt intresse från TTIP-avtalets tillämpningsområde, (inbegripet men inte begränsat till vatten, hälsa, sociala tjänster, sociala trygghetssystem och utbildning), för att säkerställa att nationella och, i tillämpliga fall, lokala myndigheter behåller sin fulla rätt att införa, anta, bibehålla eller avvisa alla åtgärder som rör beställning, organisering, finansiering och tillhandahållande av offentliga tjänster i enlighet med fördragen och med EU:s förhandlingsmandat; detta undantag bör gälla oberoende av hur tjänsterna tillhandahålls och finansieras,

(viii)       beslutsamt sträva efter att säkerställa ett ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer, särskilt genom att skapa en rättslig ram med de federala stater som har lagstiftningsbefogenheter på detta område, så att yrkesverksamma från EU och USA kan arbeta på båda sidor av Atlanten och för att främja rörligheten för investerare, yrkesverksamma, högkvalificerade arbetstagare och tekniker mellan EU och USA inom de sektorer som omfattas av TTIP,

(ix)         hålla i åtanke att förenklade viseringsförfaranden för europeiska tjänste- och varuleverantörer är en viktig faktor för att partnerskapet ska kunna utnyttjas, och att inom ramen för förhandlingarna öka den politiska pressen på USA för att säkerställa full ömsesidighet och likabehandling för alla medborgare i EU:s medlemsstater utan diskriminering när det gäller deras tillträde till USA,

(x)         kombinera förhandlingarna om marknadstillträde för finansiella tjänster med konvergens inom finansregleringen på högsta nivå, i syfte att främja införandet och förenligheten av nödvändig reglering för att stärka den finansiella stabiliteten, säkerställa ett korrekt skydd för konsumenter av finansiella varor och tjänster och stödja de pågående samarbetsinsatserna inom andra internationella forum, såsom Baselkommittén för banktillsyn och rådet för finansiell stabilitet; se till att dessa samarbetsinsatser inte begränsar EU:s och medlemsstaternas suveränitet i fråga om reglering och tillsyn, däribland deras befogenhet att förbjuda vissa finansiella verksamheter och produkter,

(xi)         inrätta ett förstärkt samarbete mellan EU, medlemsstaterna och USA, inklusive mekanismer för effektivare internationellt samarbete i syfte att fastställa högre globala standarder i kampen mot ekonomisk brottslighet och skattebrott och korruption,

(xii)        se till att EU:s regelverk om skydd av personuppgifter inte äventyras genom liberaliseringen av dataflöden, i synnerhet på området för e-handel och finansiella tjänster, och samtidigt erkänna behovet av dataflöden som grundsten för den transatlantiska handeln och den digitala ekonomin; som en central referens införliva en omfattande och otvetydig horisontell fristående klausul, baserad på artikel XIV i det allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats), som till fullo undantar EU:s befintliga och framtida bestämmelser om skydd av personuppgifter från avtalet, utan några villkor om att den måste vara förenlig med andra delar av TTIP; endast förhandla om bestämmelser som rör flödet av personuppgifter om full tillämpning av EU:s dataskyddslagstiftning garanteras och respekteras på båda sidor av Atlanten, och att samarbeta med USA i syfte att uppmuntra tredjeländer runt om i världen att anta liknande höga standarder,

(xiii)       hålla i åtanke att Europaparlamentets godkännande av det slutliga TTIP-avtalet kan vara hotat om inte USA:s urskillningslösa massövervakning stoppas helt och en lämplig lösning nås avseende EU-medborgarnas rätt till skydd av personuppgifter, inbegripet administrativ och rättslig prövning, i enlighet med punkt 74 i parlamentets resolution av den 12 mars 2014,

(xiv)       se till att förtroendet mellan unionen och USA som försvagades till följd av massövervakningsskandalerna snabbt och fullt ut återupprättas,   

(xv)        inbegripa ett ambitiöst kapitel om konkurrens som säkerställer att EU:s konkurrenslagstiftning vederbörligen efterlevs, särskilt på det digitala området; se till att privata företag kan konkurrera på rättvisa villkor med statsägda eller statligt kontrollerade företag; se till att statliga subventioner till privata företag regleras och omfattas av ett transparent kontrollsystem,

(xvi)       efterlysa öppen konkurrens och utveckling av den digitala ekonomin, som till sin natur är global men som har sina huvudbaser i EU och USA; under förhandlingarna betona att den digitala ekonomin måste stå i centrum för den transatlantiska marknaden, eftersom den bidrar till utvecklingen av den globala ekonomin och till ett ytterligare öppnande av de globala marknaderna,

(xvii)      när det gäller informationssamhällets tjänster och telekommunikationstjänster hålla i åtanke att det är av särskild vikt att TTIP-avtalet säkerställer lika spelregler med lika och transparent tillgång på ömsesidiga villkor för EU:s tjänsteföretag till USA-marknaden och med ett krav för amerikanska tjänstetillhandahållare att respektera och följa alla relevanta bransch- och produktsäkerhetsstandarder och konsumenträttigheter när de erbjuder tjänster i Europa eller till europeiska kunder,

(xviii)     se till att parterna i avtalet, i fullständig överensstämmelse med Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, förbehåller sig rätten att anta eller upprätthålla alla åtgärder (särskilt regleringsåtgärder och/eller finansiella åtgärder) i syfte att skydda och främja kulturell och språklig mångfald, i linje med relevanta artiklar i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, liksom mediefrihet och mediepluralism, oberoende av vilken teknik eller distributionsplattform som används och med beaktande av att det mandat som medlemsstaterna tilldelat kommissionen uttryckligen utesluter audiovisuella tjänster,

(xix)       precisera att inget i avtalet får inverka på EU:s eller EU-medlemsstaternas möjlighet att subventionera och bevilja ekonomiskt stöd till kulturella industrier och kulturella, utbildningsmässiga, audiovisuella och pressrelaterade tjänster,

(xx)        bekräfta att det fasta bokprissystemet och prissättningen på tidningar och tidskrifter inte kommer att äventyras av skyldigheterna enligt TTIP-avtalet,

(xxi)       med hänsyn till de europeiska företagens, särskilt de små och medelstora företagens, mycket stora intresse av att få icke-diskriminerande tillgång till offentliga kontrakt i USA, både på federal nivå och delstatsnivå, till exempel för byggtjänster, anläggningsarbeten, transport- och energiinfrastruktur och varor och tjänster, sträva efter en hög ambitionsnivå inom kapitlet om offentliga upphandlingar och samtidigt säkra att kapitlet är förenligt med EU:s nya direktiv om offentlig upphandling och koncessioner, för att i linje med principen om ömsesidighet utjämna de nuvarande stora skillnaderna när det gäller öppenheten på upphandlingsmarknaderna på båda sidor av Atlanten, genom att avsevärt öppna upp den amerikanska marknaden (som fortfarande regleras av Buy American Act från 1933) både på federal nivå och på delstatsnivå, på basis av de åtaganden som ingåtts i avtalet om offentlig upphandling och genom att upphäva de restriktioner som för närvarande tillämpas på både federal nivå, delstatsnivå och lokal nivå i USA; inrätta mekanismer för att säkerställa att de åtaganden som ingåtts av de amerikanska federala myndigheterna kommer att respekteras på alla politiska och administrativa nivåer,

(xxii)      i syfte att skapa öppna, icke-diskriminerande och förutsägbara formföreskrifter som säkerställer lika tillträde för europeiska och amerikanska företag, särskilt små och medelstora företag, i samband med upphandling se till att USA ökar transparensen i det upphandlingsförfarande som gäller på dess territorium,

(xxiii)     uppmuntra samarbetet mellan EU och USA på det internationella planet i syfte att främja gemensamma hållbarhetskriterier för offentlig upphandling, bland annat i samband med genomförandet av det nyligen reviderade avtalet om offentlig upphandling på alla federala nivåer och alla delstatsnivåer, och även arbeta för att normer för företagens sociala ansvar, baserat på OECD:s riktlinjer för multinationella företag, antas och iakttas,

(xxiv)     se till att delstaterna deltar i förhandlingarna för att uppnå positiva resultat när det gäller öppnandet av USA:s marknad för offentlig upphandling för EU-företagen,

(xxv)      när det gäller offentliga upphandlingar ha i åtanke att områdena försvar och säkerhet är känsliga områden samt beakta de mål som stats- och regeringscheferna fastställde vid rådets möte om försvarsfrågor 2013, dvs. att främja inrättandet av såväl en europeisk säkerhets- och försvarsmarknad som det europeiska försvarets industriella och tekniska bas,

(xxvi)     se till att förhandlingarna om ursprungsregler syftar till att göra EU:s och USA:s strategier förenliga och till att införa effektiva ursprungsregler, för att därmed undvika att ursprungsregler undergrävs av andra avtal, och att betrakta förhandlingarna som en möjlighet att övergå till gemensamma standarder för obligatorisk ursprungsmärkning av produkter; med hänsyn till ingåendet av det övergripande avtalet om ekonomi och handel (Ceta) mellan EU och Kanada och den potentiella uppgraderingen av frihandelsavtalet mellan EU och Mexiko, kommer det att bli nödvändigt att undersöka möjligheterna till och omfattningen av kumulation; emellertid hålla i åtanke att målet med TTIP är att främja handeln med produkter som har framställts i USA och EU och inte att möjliggöra import från tredjeländer, och att det därför kommer att bli nödvändigt att överväga undantag för vissa produkter på individuell basis, och att man bör bevilja undantag från alla former av kumulation för känsliga sektorer,

(xxvii)    se till att TTIP blir ett öppet avtal, och undersöka hur viktiga partner som har ett intresse i TTIP-förhandlingarna på grund av tullunionsavtal med EU eller USA mer aktivt kan informeras om utvecklingen.

c)      När det gäller pelaren för regleringssamarbete och enhetlighet mellan regelverken samt icke-tariffära handelshinder uppmanas kommissionen att

(i)          se till att kapitlet om regleringssamarbete främjar transparenta, effektiva och konkurrensfrämjande ekonomiska förhållanden genom att identifiera och förebygga potentiella framtida icke-tariffära handelshinder, som på ett oproportionerligt sätt drabbar de små och medelstora företagen och underlätta handel och investeringar, samtidigt som man utvecklar och garanterar högsta standarder när det gäller skydd för hälsa och säkerhet, i linje med försiktighetsprincipen enligt artikel 191 i EUF-fördraget, konsumenter, arbetsrätts- och miljölagstiftning, djurens välfärd och den kulturella mångfalden inom EU; med fullt iakttagande av den lagstiftningsmässiga självständigheten, stödja inrättandet av en strukturerad dialog och samarbete mellan lagstiftare på ett så transparent sätt som möjligt och med deltagande av berörda aktörer; inbegripa övergripande bestämmelser om enhetlighet mellan regelverken och transparens i syfte att bidra till utarbetandet och tillämpningen av verkningsfulla, kostnadseffektiva och mer förenliga regelverk för varor och tjänster; de båda parternas förhandlare måste fastställa och vara mycket tydliga med vilka tekniska åtgärder och tekniska standarder som är grundläggande och inte får äventyras och vilka som kan bli föremål för en gemensam strategi, samt inom vilka områden ömsesidigt erkännande baserat på gemensamma höga standarder och ett starkt system för marknadsövervakning är önskvärt och inom vilka områden där det är möjligt med endast ett förbättrat informationsutbyte, baserat på erfarenheterna av flera års pågående diskussioner i olika forum, t.ex. Transatlantiska ekonomiska rådet och forumet på hög nivå för lagstiftningssamarbete, och att också se till att det inte kommer att påverka de standarder som ännu måste fastställas inom områden där standarderna i USA och EU är mycket olika, t.ex. när det gäller genomförandet av befintlig (ram)lagstiftning (t.ex. Reach) eller genom antagandet av nya lagar (t.ex. kloning) eller framtida definitioner som påverkar skyddsnivån (t.ex. hormonstörande kemikalier); se till att eventuella bestämmelser om regleringssamarbete i TTIP inte innebär några formella krav på antagande av de EU-akter som berörs av det och inte heller ger upphov till några lagstadgade rättigheter i det avseendet,

(ii)          basera förhandlingarna om sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS) och åtgärder för tekniska handelshinder (TBT) på de grundläggande principerna för de multilaterala SPS- och TBT-avtalen och skydda EU:s sanitära och fytosanitära regler och förfaranden; i första hand sträva efter att avskaffa eller avsevärt minska alltför tungrodda SPS-åtgärder, inklusive importförfaranden på detta område; särskilt se till att förhandsgodkännanden, obligatoriska protokoll eller förhandsklareringsinspektioner inte tillämpas som en permanent importåtgärd; säkra ökad transparens och öppenhet, ömsesidigt erkännande av likvärdiga standarder, utbyte av bästa praxis, en förstärkt dialog mellan regleringsorganen och de berörda aktörerna och ett förstärkt samarbete inom internationella standardiseringsorgan; i samband med SPS- och TBT-förhandlingarna se till att de höga standarder som har införts för att garantera livsmedelssäkerhet och skydda människornas, djurens och växternas liv och hälsa i EU inte på något sätt äventyras,

(iii)         uppmuntra USA att häva förbudet mot import av nötkött från EU,

(iv)         när det gäller kapitlet om det horisontella regleringssamarbetet prioritera främjandet av bilateralt samarbete i syfte att undvika onödiga avvikelser, särskilt vad gäller ny teknik och nya tjänster, till förmån för den europeiska och amerikanska konkurrenskraften och konsumenternas valmöjligheter; uppnå detta genom förstärkt informationsutbyte, och att förbättra antagandet och genomförandet av internationella instrument, med respekt för subsidiaritetsprincipen, på grundval av framgångsrika internationella erfarenheter, till exempel ISO-standarder eller inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece) - Världsforumet för harmonisering av föreskrifter om fordon (Unece WP29); hålla i åtanke att erkännandet av största möjliga antal säkerhetsföreskrifter inom transportområdet som likvärdiga på grundval av en kontrollerat likvärdig skyddsnivå, skulle vara ett av partnerskapets viktigaste resultat; se till att den konsekvensbedömning som görs på förhand för varje rättsakt undersöker konsekvenserna för konsumenterna och miljön vid sidan av konsekvenserna för handel och investeringar; främja förenlighet mellan regelverken utan att äventyra de europeiska eller amerikanska lagstiftarnas legitima regleringsmål, politiska mål eller befogenheter,

(v)         arbeta för att fortsättningsvis garantera en hög produktsäkerhetsnivå inom EU samtidigt som onödigt dubbelarbete bör undvikas i fråga om testning där detta innebär resursslöseri, särskilt vad gäller lågriskprodukter,

(vi)         behandla tullfrågor som går utöver bestämmelserna i WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer (TFA) samt understryka att om den administrativa bördan verkligen ska avlägsnas behöver man arbeta för en maximal nivå av regleringsharmonisering av tull- och gränsrelaterad politik och praxis,

(vii)        inom ramen för det framtida regleringssamarbetet tydligt fastställa vilka åtgärder som gäller tekniska handelshinder och parallella eller onödiga administrativa bördor och formaliteter och vilka som gäller grundläggande standarder och bestämmelser, eller förfaranden med ett allmänpolitiskt syfte,

(viii)       fullt ut respektera de gällande lagstiftningssystemen på båda sidorna av Atlanten liksom Europaparlamentets roll i EU:s beslutsprocess och dess demokratiska kontroll av EU:s lagstiftningsprocess i samband med inrättandet av ramen för det framtida samarbetet, och samtidigt säkerställa största möjliga transparens och ett balanserat deltagande av berörda aktörer i de samråd som ingår i utvecklingen av ett lagstiftningsförslag och att inte fördröja det europeiska lagstiftningsförfarandet; specificera vilken roll och rättslig status som rådet för regleringssamarbete har, liksom dess sammansättning, med beaktande av att varje direkt och obligatorisk tillämpning av dess rekommendationer skulle innebära en överträdelse av de lagstiftningsförfaranden som fastställs i fördragen; även se till att det fullt ut bevarar nationella, regionala och lokala myndigheters kapacitet att lagstifta om sin egen politik, särskilt social- och miljöpolitiken.

d)     När det gäller regler uppmanas kommissionen att

(i)          kombinera förhandlingarna om marknadstillträde och regleringssamarbete med införandet av ambitiösa regler och principer, med hänsyn till att varje pelare har sina egna specifika särdrag, när det gäller frågor såsom, men inte begränsat till, hållbar utveckling, energi, små och medelstora företag, investeringar och statligt ägda företag,

(ii)          se till att kapitlet om hållbar utveckling är bindande och verkställbart, och syftar till att fullt ut och effektivt ratificera, genomföra och verkställa Internationella arbetsorganisationens (ILO) åtta grundläggande konventioner och deras innehåll, ILO:s agenda för anständigt arbete samt grundläggande internationella miljöavtal; bestämmelserna måste syfta till att ytterligare stärka skyddet av arbetsrättsliga och miljömässiga standarder; ett ambitiöst kapitel om handel och hållbar utveckling måste också inbegripa bestämmelser om företagens sociala ansvar baserade på de riktlinjer för multinationella företag som utarbetats av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och en tydlig och strukturerad dialog med det civila samhället,

(iii)         se till att arbetsrättsliga och miljömässiga standarder inte begränsas till kapitlet om handel och hållbar utveckling, utan även ingår i andra delar av avtalet såsom investeringar, handel med tjänster, regleringssamarbete och offentlig upphandling,

(iv)         se till att arbetsrättsliga och miljömässiga standarder kan genomdrivas, genom att utnyttja de goda erfarenheter som EU och USA har av nuvarande frihandelsavtal och av nationell lagstiftning; se till att genomförandet och efterlevnaden av arbetsrättsliga bestämmelser omfattas av ett effektivt övervakningsförfarande, som involverar arbetsmarknadens parter och företrädare för det civila samhället, och av den allmänna tvistlösningsmekanism som gäller för hela avtalet,

(v)         med full respekt för nationell lagstiftning se till att anställda vid transatlantiska företag, som är registrerade enligt en EU-medlemsstats lagstiftning, har tillgång till information och samråd i enlighet med EU:s direktiv om europeiska företagsråd,

(vi)         se till att de ekonomiska, sysselsättningsrelaterade, sociala och miljömässiga konsekvenserna av TTIP också undersöks med hjälp av en ingående och objektiv förhandsbedömning av handelns konsekvenser för hållbar utveckling, med full respekt för EU:s direktiv om bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling och med ett strukturerat deltagande av berörda aktörer, inklusive det civila samhället, genomföra jämförande djupstudier rörande konsekvenserna för varje medlemsstat samt en utvärdering av konkurrenskraften hos EU:s sektorer och deras motsvarigheter i USA, med syftet att göra prognoser över förlorade och tillkommande arbetstillfällen i de berörda sektorerna i varje medlemsstat, varvid anpassningskostnaderna delvis skulle kunna finansieras av EU och medlemsstaterna,

(vii)        hålla fast vid målet att ägna ett särskilt kapitel åt energin, inklusive industriråvaror; se till att de två sidorna under förhandlingarnas gång undersöker olika sätt att underlätta energiexport, så att TTIP avskaffar varje gällande begränsning eller hinder för bränsleexport, inklusive flytande naturgas och råolja, mellan de två handelsparterna med syftet att skapa en konkurrenskraftig, transparent och icke-diskriminerande energimarknad, och därigenom stödjer diversifiering av energikällor, bidrar till leveranssäkerhet och åstadkommer lägre energipriser; detta energikapitel måste innehålla tydliga garantier för att EU:s miljöstandarder och mål för klimatinsatser inte undermineras; uppmuntra samarbete mellan EU och USA om att avskaffa skatteundantagen för flygbränsle för kommersiell luftfart, i linje med G20-gruppens utfästelse att fasa ut stödet till fossila bränslen,

(viii)       se till att parternas rätt att styra och reglera utforskning, utnyttjande och produktion av energikällor inte påverkas av något avtal, men att principen om icke-diskriminering tillämpas när beslut om utnyttjande väl har fattats; hålla i åtanke att ingenting i avtalet får undergräva legitima icke-diskriminerande demokratiska beslut avseende energiproduktion, i enlighet med försiktighetsprincipen; se till att tillgång till råmaterial och energi också garanteras företag från EU eller USA på icke-diskriminerande grund och att kvalitetsstandarderna för energiprodukter respekteras, inklusive de som gäller för energiprodukter i samband med deras koldioxidutsläpp, t.ex. enligt vad som fastställs i bränslekvalitetsdirektivet,

(ix)         se till att TTIP stöder utnyttjandet och främjandet av miljöanpassade varor och tjänster, inklusive genom att underlätta deras utveckling och förenkla deras export och import, och därmed gör det möjligt att utnyttja den avsevärda potential för både miljövinster och ekonomiska vinster som den transatlantiska ekonomin erbjuder, vilket kompletterar de pågående multilaterala förhandlingarna inför överenskommelsen om miljöanpassade varor, med syftet att bidra till kampen mot den globala uppvärmningen och skapa nya arbetstillfällen i den ”gröna ekonomin”,

(x)         se till att TTIP tjänar som ett forum för utveckling av ambitiösa och bindande gemensamma hållbarhetsstandarder för energiproduktion och energieffektivitet, samtidigt som man beaktar och ansluter sig till de båda parternas redan gällande standarder, t.ex. EU:s direktiv om energimärkning och ekodesign, och undersöka hur man kan förstärka samarbetet om forskning, utveckling och innovation i samband med energi och främja miljöanpassad teknik med låga koldioxidutsläpp,

(xi)         se till att TTIP bidrar till bevarandet och den hållbara förvaltningen av fiskeresurserna, särskilt vad gäller samarbete mellan de två parterna för att bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU),

(xii)        se till att TTIP omfattar ett särskilt kapitel för små och medelstora företag, baserat på ett gemensamt åtagande från de två parternas sida, och att det har som mål att skapa nya möjligheter i USA för europeiska små och medelstora företag (inklusive mikroföretag), på grundval av de erfarenheter som gjorts och sammanställts av exportinriktade små och medelstora företag, till exempel genom att avskaffa dubbla certifieringskrav, inrätta ett webbaserat informationssystem över olika regleringar och bästa praxis, underlätta tillgången till stödordningar för små och medelstora företag, införa snabbförfaranden vid gränserna eller avskaffa vissa höga tullsatser som fortfarande tillämpas; inrätta samarbetsmekanismer för båda sidor för gemensamt arbete för att underlätta små och medelstora företags medverkan i den transatlantiska handeln och investeringarna, t.ex. genom en gemensam kontaktpunkt för små och medelstora företag, och ge dessa företag en nyckelroll vid inrättandet, vilken skulle tillhandahålla specifik information som de behöver för att exportera till, importera från eller investera i USA, inklusive om tullavgifter, skatter, regleringar, tullförfaranden och marknadsmöjligheter,

(xiii)       se till att TTIP innehåller ett heltäckande kapitel om investeringar, med bestämmelser om både marknadstillträde och skydd av investeringar, med tanke på att tillgång till kapital kan stimulera sysselsättning och tillväxt; kapitlet om investeringar bör syfta till att säkra icke diskriminerande behandling för europeiska och amerikanska företag som önskar etablera sig på varandras territorium, och samtidigt ta hänsyn till vissa specifika sektorers känslighet; bestämmelserna bör göra Europa attraktivare för investeringar, förbättra förtroendet för Europeiska investeringar i USA och också behandla investerares skyldigheter och ansvar genom att som riktmärken bl.a. hänvisa till OECD:s principer för multinationella företag och FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter,

(xiv)       se till att bestämmelserna om skydd av investeringar begränsas till bestämmelser avseende tiden efter etablering, och fokuserar på nationell behandling, behandling som mest gynnad nation, rättvis och lika behandling och skydd mot direkt och indirekt expropriering, inklusive rätt till snabb, tillräcklig och verksam ersättning; standarder för skydd och definitioner av investerare och investeringar bör utarbetas på ett precist lagenligt sätt och skydda rätten att lagstifta i allmänhetens intresse samt klargöra innebörden av indirekt expropriering och förhindra ogrundade eller överdrivna krav; den fria överföringen av kapital bör följa bestämmelserna i EU-fördraget och bör inkludera en försiktighetsklausul utan tidsbegränsning vid händelse av finansiella kriser,

(xv)        se till att internationella avtal är direkt tillämpliga och få slut på den ojämlika behandlingen av europeiska investerare i USA som förekommer i enlighet med existerande avtal med medlemsstaterna; se till att utländska investerare behandlas på ett icke-diskriminerande sätt och har en verklig möjlighet att söka och uppnå prövning av klagomål, samtidigt som de inte ges fler rättigheter än inhemska investerare:

–         basera sig på det strategidokument som kommissionsledamot Malmström presenterade för INTA-utskottet den 7 maj och de pågående diskussionerna i rådet (handel) och använda dem som grund för förhandlingar om ett nytt och effektivt system för skydd av investeringar, eftersom de innehåller synnerligen välkomna förslag till reformer och förbättringar,

–         ta hänsyn till EU:s och USA:s utvecklade rättssystem och lita på att EU:s, medlemsstaternas och USA:s domstolar kan erbjuda ett effektivt rättsligt skydd, baserat på principen om demokratisk legitimitet, på ett effektivt och kostnadseffektivt sätt,

–         föreslå en permanent metod för tvistlösning mellan investerare och stater, vilken är baserad på demokratiska principer och föremål för tillsyn, där potentiella fall behandlas på ett transparent sätt av offentligt tillsatta oberoende professionella domare vid offentliga utfrågningar och som innehåller en överklagandemekanism, som garanterar konsekventa rättsliga beslut och där EU-domstolen och de nationella domstolarnas jurisdiktion respekteras,

–         överväga om det på medellång sikt skulle vara lämpligast med en offentlig internationell investeringsdomstol för att behandla investeringstvister,

(xvi)       se till att TTIP innehåller ett ambitiöst, balanserat och modernt kapitel om tydligt definierade områden av immateriella rättigheter, inklusive erkännande och förstärkt skydd av geografiska beteckningar och som återspeglar en skälig och effektiv skyddsnivå, utan att EU hindras att reformera sitt copyrightsystem, och som samtidigt garanterar en skälig balans mellan immateriella rättigheter och allmänintresset, särskilt behovet av att bevara tillgången till läkemedel till rimlig kostnad genom att alltjämt stödja flexibiliteten i Trips-avtalet,

(xvii)      beakta att det är mycket viktigt att EU och USA fortsätter att medverka och engagera sig i diskussioner om global multilateral harmonisering av patent inom ramen för befintliga internationella organ, och parlamentet varnar därmed för försök att införa bestämmelser i TTIP om materiell patenträtt, särskilt avseende frågor som har att göra med patentmöjligheter och tidsfrister i samband med nyhetsbedömningen,

(xviii)     se till att kapitlet om immateriella rättigheter inte innehåller bestämmelser om ansvar för mellanhänder på internet eller om straffrättsliga påföljder som ett verktyg för att framtvinga efterlevnad, vilket tidigare har avvisats av parlamentet, inklusive det föreslagna Acta-avtalet,

(xix)       säkra fullständigt erkännande och ett starkt rättsligt skydd av EU:s geografiska beteckningar, och åtgärder för att hantera oriktig användning och missvisande information och missledande praxis; garantera konsumenterna att dessa produkter är korrekt etiketterade, spårbara och av angivet ursprung samt skydda producenternas kunskaper, då detta är en viktig del av ett balanserat avtal.

e)      När det gäller transparens, det civila samhällets involvering, information till allmänheten och politiska budskap uppmanas kommissionen att

(i)          fortsätta de pågående insatserna att förbättra transparensen i förhandlingarna genom att offentliggöra fler förhandlingsförslag och genomföra Europeiska ombudsmannens rekommendationer, särskilt i samband med bestämmelserna om allmänhetens tillgång till handlingar,

(ii)          omvandla dessa insatser för att säkra transparens till konkreta praktiska resultat, bland annat genom att nå en överenskommelse med USA om att förstärka transparensen, däribland tillgång för alla Europaparlamentsledamöter till alla förhandlingsdokument, inklusive konsoliderade texter, samtidigt som vederbörlig konfidentialitet upprätthålls, så att parlamentsledamöterna och medlemsstaterna kan föra konstruktiva diskussioner med berörda aktörer och allmänheten; se till att båda förhandlingsparterna måste motivera varje avvisande av en begäran om offentliggörande av ett förhandlingsbud,

(iii)         främja ett ännu närmare samarbete med medlemsstaterna, som ansvarade för förhandlingsmandatet till kommissionen att inleda förhandlingar med USA, i syfte att säkra deras aktiva deltagande i åtgärderna för att sprida information om avtalets tillämpningsområde och möjliga fördelar för de europeiska medborgarna, ett åtagande som ingick i rådets slutsatser av den 20 mars 2015, och säkra en bred och faktabaserad offentlig debatt i Europa om TTIP i syfte att undersöka de verkliga farhågor som omgärdar avtalet,

(iv)         förstärka sitt fortlöpande och transparenta samarbete med ett stort antal olika aktörer under hela förhandlingsprocessen; alla berörda parter uppmanas att aktivt delta och föreslå initiativ och ta fram information som är av betydelse för förhandlingarna,

(v)         uppmuntra medlemsstaterna att involvera sina nationella parlament i linje med sina respektive konstitutionella skyldigheter, ge medlemsstaterna allt stöd som krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter och intensifiera kontakterna med de nationella parlamenten så att dessa hålls ordentligt informerade om de pågående förhandlingarna,

(vi)         bygga på det nära samarbetet med parlamentet och verka för en ännu mer strukturerad dialog, som även i fortsättningen kommer att vara inriktad på att noga övervaka förhandlingarna, och engagera parlamentet i arbetet med kommissionen, medlemsstaterna, den amerikanska kongressen samt berörda aktörer på båda sidor av Atlanten för att säkerställa ett förhandlingsresultat som gagnar medborgarna både inom och utanför EU och USA,

(vii)        se till att TTIP-avtalet och dess framtida tillämpning åtföljs av ett fördjupat transatlantiskt parlamentariskt samarbete grundat på och med utnyttjande av erfarenheter från den transatlantiska lagstiftningsdialogen, som i framtiden leder till ett bredare och förstärkt politiskt ramverk för att utveckla gemensamma strategier, stärka det strategiska partnerskapet och förbättra det globala samarbetet mellan EU och USA.

2.      Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med Europaparlamentets rekommendationer till kommissionen samt för information till rådet, medlemsstaternas regeringar och parlament och USA:s administration och kongress.

MOTIVERING

När EU förhandlar om ett internationellt avtal såsom det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) har Europaparlamentet rätt att yttra sig när som helst under förhandlingarna, i enlighet med artikel 108.4 i arbetsordningen. Föredraganden vill utnyttja denna rätt för att utvärdera de viktigaste resultaten av förhandlingarna efter mer än 1,5 års diskussioner och för att uttrycka parlamentets synpunkter när det gäller huvudfrågorna för ett potentiellt TTIP-avtal. Parlamentets betänkande bör bidra till att nystarta förhandlingarna, efter den nya kommissionens tillträdande och mellanårsvalet i USA.

Betänkandet är en uppföljning av de resolutioner som antogs under den förra valperioden om förhandlingarna om ett handels- och investeringsavtal med USA i oktober 2012 och maj 2013. Föredraganden strävade efter att ge en så heltäckande bild som möjligt och att göra det möjligt för ledamöterna i de olika parlamentsutskotten att ge ett välgrundat bidrag till processen. Parlamentet har sista ordet i ratificeringen av handelsavtal mellan EU och tredjeländer. Ett avtal kan träda i kraft endast med parlamentets godkännande. Förkastandet av Acta-avtalet (skydd för immateriella rättigheter bland annat på det digitala området) visade att parlamentet tar sin roll i handelspolitiken på stort allvar.

Med hänsyn till den omfattande kritik som uttryckts av den europeiska allmänheten och det svaga allmänna stödet till det avtal som håller på att förhandlas fram, kommer parlamentet att fortsätta att kräva största möjliga öppenhet och transparens och garantera att endast ett bra avtal kan godkännas, det vill säga ett avtal som respekterar de europeiska värderingarna, främjar hållbar utveckling och bidrar till alla medborgares välbefinnande.

1.4.2015

YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor

till utskottet för internationell handel

över rekommendationerna till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar

(2014/2228(INI))

Föredragande av yttrande: Francisco José Millán Mon

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att EU och Förenta staterna är viktiga strategiska partner till varandra. Det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (nedan kallat partnerskapet) är det viktigaste gemensamma projektet för EU och Förenta staterna under senare tid, och det bör blåsa nytt liv i det transatlantiska partnerskapet i stort, även utöver de handelsrelaterade aspekterna. Det är ur ett geopolitiskt perspektiv mycket viktigt att avtalet ingås nu när Förenta staterna vänt sig till Asien och är på väg att ingå avtalet om Stillahavspartnerskapet. Parlamentet understryker att partnerskapet förväntas medföra arbetstillfällen, tillväxt och konkurrenskraft för de två ekonomierna, som båda har drabbats av krisen, och att förhandlingarna bör föras på ett så öppet och insynsvänligt sätt som möjligt.

2.  Europaparlamentet betonar att handelspolitiken är en viktig del av EU:s yttre åtgärder och som sådan måste utformas på ett sätt som överensstämmer med utrikespolitiken och de utrikespolitiska instrumenten i övrigt. Parlamentet uppmuntrar därför till nära samarbete mellan de relevanta kommissionsledamöterna, generaldirektoraten, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna.

3.  Europaparlamentet konstaterar att partnerskapet är strategiskt viktigt när det gäller att stärka och utforma såväl den globala handeln inom ramen för ett regelbaserat system som den ekonomiska styrningen baserat på EU:s och Förenta staternas gemensamma värderingar, särskilt med tanke på den i allt högre grad multipolära värld vi lever i. Partnerskapet skulle inte bara få bilaterala konsekvenser utan även underlätta antagande av gemensamma förordningar, regler och standarder som senare skulle kunna antas på global nivå. Parlamentet betonar i detta avseende att EU:s bilaterala förhandlingar inte får ersätta utan snarare bör vara en språngbräda för ytterligare handelsliberalisering inom WTO.

4.  Europaparlamentet framhåller att partnerskapet inte får leda till sänkta standarder, särskilt inte på viktiga områden som konsumentskydd, hälso- och sjukvård, arbetstagarrättigheter eller miljön, utan att man i stället bör ta hänsyn till skillnaderna mellan EU:s och Förenta staternas regleringssystem och försöka vara en förebild för övriga världen genom att enas om högre gemensamma standarder, eftersom detta skulle stärka EU:s ekonomiska ställning i världen, samtidigt som våra värderingar sprids. Inga bestämmelser i kapitlet om investeringsskydd får tolkas på ett sätt som undergräver EU:s och medlemsstaternas rätt att, i enlighet med sina respektive behörigheter, anta den lagstiftning som krävs för att legitima allmänpolitiska mål ska uppnås.

5.  Europaparlamentet betonar att båda parter i partnerskapet måste åta sig att uppmuntra företag att följa OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Parterna och fackföreningarna bör tillsammans övervaka hur de multinationella företagen följer dessa riktlinjer.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med avseende på offentliga upphandlingar ha i åtanke att områdena försvar och säkerhet är känsliga områden samt beakta de mål som stats- och regeringscheferna fastställde vid rådets möte om försvarsfrågor 2013, dvs. att främja inrättandet av såväl en europeisk säkerhets- och försvarsmarknad som det europeiska försvarets industriella och tekniska bas.

7.  Europaparlamentet framhåller att ingåendet av partnerskapsavtalet kommer att ge utsikter till ett vittomfattande ekonomiskt område som även skulle inbegripa tredjeländer med vilka EU och Förenta staterna har nära handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser. Kommissionen uppmanas att se till att ett eventuellt slutligt avtal skulle kunna utvidgas så att det möjliggör ett nära samarbete med länder med vilka EU och Förenta staterna ingått frihandelsavtal, och att inom ramen för denna process samråda i synnerhet med de länder som skulle påverkas av partnerskapet, exempelvis Mexiko och Kanada på grund av det nordamerikanska frihandelsavtalet, Turkiet på grund av tullunionen med EU samt EES-länderna. Parlamentet konstaterar att det finns undersökningar som tyder på att partnerskapet skulle inverka positivt på tredjeländers ekonomier, exempelvis genom nya möjligheter för utvecklingsländerna.

8.  Europaparlamentet betonar att EU:s energiförsörjning till stor del är beroende av utländska källor, och uppmanar således kommissionen att se till att ett starkt energikapitel inkluderas i partnerskapsavtalet. Partnerskapet skulle kunna bidra till en diversifiering av EU:s energiförsörjning vad avser kolväten och till unionens energitrygghet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att undersöka sätt att utnyttja denna potential i linje med höga miljöstandarder, övergången till ekonomier med låga koldioxidutsläpp och högt ställda EU-mål med avseende på hanteringen av klimatförändringarna. Avtalet får inte inverka på parternas rätt att kontrollera utforskningen och utnyttjandet av sina respektive energikällor.

9.  Europaparlamentet anser att avtalet bör åtföljas av ett fördjupat transatlantiskt parlamentariskt samarbete och att stärkandet av handels- och investeringsförbindelserna genom partnerskapet framöver bör leda till ett bredare och stärkt politiskt ramverk för att utveckla gemensamma strategier, stärka det strategiska partnerskapet och förbättra det globala samarbetet mellan EU och Förenta staterna. Parlamentet betonar att de instrument som eventuellt inrättas för att stärka regleringssamarbetet inte får påverka de europeiska eller amerikanska lagstiftningsförfarandena och att alla lagstiftare utan undantag måste involveras på lämpligt sätt – och med vederbörlig respekt för dessa lagstiftares parlamentariska rättigheter – i de organ som eventuellt inrättas för regleringssamarbete. Det är också mycket viktigt att göra alla berörda parter delaktiga.

10. Europaparlamentet påminner kommissionen om att behandlingen av frågan om Förenta staternas avskaffande av viseringskravet för fem EU-medlemsstater ännu inte avslutats.

11. Europaparlamentet noterar att kommissionen vidtar åtgärder för att förbättra insynen i förhandlingarna och erkänner att man redan gjort framsteg på detta område. Kommissionen uppmanas att, även gentemot de amerikanska myndigheterna, fortsatt verka för ökad parlamentarisk insyn i förhandlingarna, inklusive tillgång till ytterligare förhandlingsdokument i god tid. Parlamentet betonar att ordentlig kommunikation med det civila samhället är en förutsättning för att avtalet ska bli en framgång, samt uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sin utåtriktade verksamhet. Parlamentet hoppas att kommissionens mer insynsvänliga utgångspunkt kommer att tillämpas även på andra handelsförhandlingar.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

31.3.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

20

5

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Lars Adaktusson, Michèle Alliot-Marie, Nikos Androulakis, Francisco Assis, Amjad Bashir, Mario Borghezio, Elmar Brok, Klaus Buchner, James Carver, Fabio Massimo Castaldo, Lorenzo Cesa, Aymeric Chauprade, Andi Cristea, Arnaud Danjean, Mark Demesmaeker, Knut Fleckenstein, Anna Elżbieta Fotyga, Eugen Freund, Sandra Kalniete, Manolis Kefalogiannis, Tunne Kelam, Afzal Khan, Andrey Kovatchev, Eduard Kukan, Ilhan Kyuchyuk, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, Ramona Nicole Mănescu, David McAllister, Jean-Luc Mélenchon, Francisco José Millán Mon, Javier Nart, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Vincent Peillon, Alojz Peterle, Kati Piri, Andrej Plenković, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Sofia Sakorafa, Jacek Saryusz-Wolski, Alyn Smith, Jaromír Štětina, Charles Tannock, Ivo Vajgl, Johannes Cornelis van Baalen, Geoffrey Van Orden, Hilde Vautmans

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Reinhard Bütikofer, Angel Dzhambazki, Neena Gill, Marek Jurek, Antonio López-Istúriz White, György Schöpflin, Igor Šoltes, Janusz Zemke

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Dieter-Lebrecht Koch

24.2.2015

YTTRANDE från utskottet för utveckling

till utskottet för internationell handel

över rekommendationerna till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP)

(2014/2228(INI))

Föredragande av yttrande: Arne Lietz

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i handelsförbindelserna respektera artikel 208 i Lissabonfördraget och att i det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) inkludera en uttrycklig hänvisning till utvecklingspolitiken som ett av de legitima allmänpolitiska målen, liksom principen om en konsekvent utvecklingspolitik, vilket kräver att målen med utvecklingssamarbetet beaktas i politik som sannolikt kommer att påverka utvecklingsländerna.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta, med tanke på storleken och vidden på den transatlantiska ekonomin, att effekterna av TTIP kommer sträcka sig långt bortom de bilaterala förbindelserna och tveklöst kommer att påverka utvecklingsländerna, eftersom detta enorma handelsavtal sannolikt kommer att ligga till grund för globala handelsregler och sätta nya standarder. Kommissionen uppmanas att beställa en oberoende studie om TTIP:s effekter på utvecklingsländerna och de framtida målen för hållbar utveckling, när TTIP-bestämmelserna väl klarnat, då formuleringen av förhandlingsmandatet är så allmänt att de möjliga spridningseffekterna på utvecklingsländerna fortfarande är svåra att förutse.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta att TTIP-effekterna på utvecklingsländerna kommer att variera beroende på deras ekonomiska struktur och nuvarande handelsförbindelser. Kommissionen uppmanas också att beakta det faktum att huvuddelen av utvecklingsländerna till viss del åtnjuter handelsförmåner från EU och USA. Kommissionen uppmanas att intensifiera dialogen med utvecklingsländerna för att bedöma effekterna av TTIP och att beakta den sannolika risken för en urholkning av förmånerna och för en därtill kopplad avledning av handel och investeringar för vissa utvecklingsländer.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin dialog med utvecklingsländerna betona TTIP:s potential att skapa nya möjligheter för utvecklingsländerna i den globala handeln, till följd av ökad tillväxt och efterfrågan på exportvaror i både EU och USA och lägre handelskostnader eftersom man bara behöver anpassa sig till en enda uppsättning regler och standarder för att få tillgång till båda marknaderna. Kommissionen rekommenderas att agera så att efterlevnadskostnaderna minskas (särskilt för små och medelstora företag) och att stöda initiativ för att främja att utvecklingsländerna integreras i globala värdekedjor genom lämpliga utvecklingsinstrument.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge utvecklingsländerna politiskt stöd och tekniskt bistånd i strävan efter starkare regional integration och handelsområden, och att anamma ett rättvisare tillvägagångssätt i sina förhandlingar om ekonomiska partnerskapsavtal som syftar till att inrätta robusta ramar för handelsflöden och investeringsströmmar mellan EU och AVS-länderna.

6.  Europaparlamentet uppfordrar kommissionen att säkerställa att TTIP inte förringar betydelsen av WTO och att det kommer att bidra till ett rättvist och hållbart världshandelssystem utan att åsidosätta viktiga frågor för utvecklingsländer, såsom tryggad livsmedelsförsörjning, jordbrukssubventioner och lindring av effekterna av klimatförändringar, genom att intensifiera insatserna för att nå framsteg i demokratiska multilaterala fora, särskilt WTO, såsom det alternativ som EU förespråkar, och att framgångsrikt slutföra förhandlingarna i Doharundan, eftersom detta är det bästa sättet att uppnå ett handelssystem som är inkluderande och fungerar till förmån för alla. Kommissionen uppmanas också att säkerställa att den tredje pelaren i TTIP respekterar multilaterala regler där WTO har undantag för utvecklingsländer, särskilt när det gäller möjligheten till exportbegränsningar för energi och tillgång till råvaror.

7.  Europaparlamentet begär att kommissionen inom förhandlingarna ska främja högsta globala standarder för mänskliga rättigheter, ILO-regler, anständigt arbete, miljöskydd, allmän tillgång till offentliga tjänster av hög kvalitet, allmän tillgång till läkemedel och livsmedels- och produktsäkerhet. EU uppmanas att inta rollen som försvarare av utvecklingsländernas intressen.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka transparensen och de demokratiska aspekterna av förhandlingarna genom att förbättra dialogen med civilsamhället och andra berörda aktörer.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

24.2.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

16

7

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Beatriz Becerra Basterrechea, Ignazio Corrao, Nathan Gill, Enrique Guerrero Salom, Maria Heubuch, Hans Jansen, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Arne Lietz, Linda McAvan, Norbert Neuser, Maurice Ponga, Cristian Dan Preda, Lola Sánchez Caldentey, Elly Schlein, György Schöpflin, Pedro Silva Pereira, Davor Ivo Stier, Bogdan Brunon Wenta, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Marina Albiol Guzmán, Juan Fernando López Aguilar, Judith Sargentini

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Kosma Złotowski

27.3.2015

YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor

till utskottet för internationell handel

över rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP)

(2014/2228(INI))

Föredragande av yttrande: Jeppe Kofod

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till kommissionen:

a.  Kommissionen uppmanas att säkerställa att man uppnår ett heltäckande och ambitiöst TTIP-avtal som främjar rättvis konkurrens på båda sidor av Atlanten, samtidigt som det beaktar värdet av den europeiska sociala marknadsekonomin, säkerställer fördelar för konsumenter, industri och investerare, förstärker skapandet av högkvalitativa arbetstillfällen och tillväxt och garanterar att regleringssamarbetet inte på något sätt undergräver den demokratiska kontrollen på båda sidor av Atlanten, och slutligen också strävar efter att finna en övergång till ett mer hållbart samhälle.

b.  Kommissionen uppmanas att vidta omedelbara åtgärder för att säkerställa att handel och investeringar som utförs av finansiella aktörer på båda sidor av Atlanten, liksom marknadstillträde för alla tjänsteleverantörer i USA och Europa, regleras på grundval av högsta standarder, samtidigt som man strävar efter att uppnå höga skyddsnivåer, särskilt på områden såsom hälsa och säkerhet, konsumentskydd, arbetsrätt, sociala rättigheter, reglering av finansiella tjänster, miljölagstiftning, livsmedelssäkerhet och dataskydd. Kommissionen uppmanas att säkerställa att inga bestämmelser på något sätt förhindrar att dessa standarder skärps i framtiden, varken materiellt eller genom att skapa regleringsmässigt hämmande effekter, och att säkerställa att TTIP-avtalet omfattar ett särskilt kapitel för små och medelstora företag.

c.  Kommissionen uppmanas att beakta att ett bra avtal om regleringsstandarder kan fungera som global föregångare för framtida handels- och investeringsavtal, och kan sänka kostnaderna för företag, särskilt små och medelstora företag, runt om i världen.

d.  Kommissionen uppmanas att erkänna att små och medelstora företag kan vara de som främst gagnas av TTIP, eftersom stora bolag har stordriftsfördelar som gör det lätt för dem att få tillträde till marknaderna på båda sidor av Atlanten, medan små och medelstora företag inte har nödvändiga finansiella, rättsliga eller andra resurser för att hantera regleringsmässiga skillnader och andra handelshinder.

e.  Kommissionen uppmanas att säkerställa ökad transparens och bättre informationsutbyte när det gäller reglerna om statligt stöd och beviljandet av statligt stöd, och samtidigt säkra tillhandahållandet av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse liksom ett närmare samarbete mellan konkurrensmyndigheterna på området för företagskoncentrationer, antitrustregler, statsägda företag och subventioner. Kommissionen uppmanas att omedelbart vidta åtgärder för att säkerställa införandet av ett kapitel om konkurrens i avtalet.

f.   Kommissionen uppmanas att vidta omedelbara åtgärder för att säkerställa att förhandlingarna om marknadstillträde för finansiella tjänster kombineras med ömsesidigt erkännande och en uppåtriktad konvergens för finansreglering, vilket innebär att främjandet av högre standarder och allmänintresset blir det främsta målet. Kommissionen uppmanas att stödja höga internationella standarder i pågående samarbetsinsatser i andra internationella fora, inbegripet Basel III-reglerna, utan att begränsa möjligheten för EU:s och medlemsstaternas myndigheter att reglera och övervaka finansiella produkter och metoder inom ramen för deras reglerings- och tillsynsuppgifter.

g.  Kommissionen uppmanas att göra sitt yttersta för att till fullo utnyttja den möjlighet som TTIP-förhandlingarna erbjuder att tillsammans gå vidare på ett positivt och konstruktivt sätt på området för finansiella tjänster, samtidigt som hänsyn tas till vad som redan har uppnåtts på detta område av de båda parterna. Diskussionerna kan inbegripa bilaterala samråd före antagandet av nya rättsakter, öppenhet gentemot berörda parter när det gäller bilaterala diskussioner om finansiella frågor och ökad ansvarsskyldighet gentemot valda organ.

h.  Kommissionen uppmanas att avhålla sig från ytterligare åtaganden om marknadstillträde för finansiella tjänster, eftersom sammankopplade, komplexa och allt för stora enheter genererar och sprider systemrisker och utgör ett hot mot den finansiella stabiliteten.

i.   Kommissionen uppmanas att lägga fram ett förslag till direktiv för att motverka en urholkning av skattebasen och överföringar av vinster, i syfte att stoppa skadlig konkurrens från företagen, i synnerhet multinationella företag, som organiserar sin globala skattemässiga situation, ofta över Atlanten, på ett sätt som gör det möjligt att flytta vinster till jurisdiktioner med lägre skatt, med beaktande av OECD:s arbete. Kommissionen uppmanas att säkerställa att offshorefonder, vars förvaltare är verksamma på båda sidor av Atlanten, är skyldiga att inrätta sina huvudkontor onshore. Kommissionen uppmanas att vidta omedelbara åtgärder för att säkerställa ett automatiskt informationsutbyte och landbaserad rapportering om skatteärenden, med undantag för små och medelstora företag. Kommissionen uppmanas att fastställa en definition och upprätta en förteckning över skatteparadis på EU-nivå, med beaktande av OECD:s arbete.

j.   Kommissionen uppmanas att inkludera rättsliga åtgärder i TTIP-avtalet för att motverka aggressiv skatteplanering via systematiska kapitalrörelser över Atlanten, och att säkerställa att dessa i stället görs på grundval av ekonomisk verksamhet och inte har som mål att undvika skatt i produktionslandet. Kommissionen uppmanas att säkerställa ökad öppenhet och högre detaljnivå när det gäller betalningsbalansstatistiken för båda sidorna av Atlanten.

k.  Kommissionen uppmanas att omedelbart vidta åtgärder för att säkerställa lojal konkurrens och likvärdigt marknadstillträde för europeiska företag, även små och medelstora företag, till offentliga kontrakt och upphandlingar i USA, och att garantera att dessa omfattar obligatorisk respekt för sociala, etiska och miljömässiga kriterier. Kommissionen uppmanas att erkänna att den rådande obalansen i marknadstillträdet när det gäller offentliga kontrakt och offentlig upphandling i USA jämfört med EU utgör illojal konkurrens. Kommissionen uppmanas att beakta att 85 % av de offentliga upphandlingarna i EU redan är öppna för amerikanska leverantörer, medan endast 32 % av USA:s upphandlingar är öppna för EU:s leverantörer. Kommissionen uppmanas att säkerställa att nyligen antagna EU-bestämmelser om offentlig upphandling även i fortsättningen respekteras.

l.   Kommissionen uppmanas att säkerställa att de nyligen antagna EU-bestämmelserna om offentlig upphandling skyddas och stöds inom ramen för förhandlingarna, särskilt i fråga om små och medelstora företags tillträde till offentliga kontrakt, urvalskriterier baserade på bästa förhållande mellan kvalitet och pris i stället för lägsta pris, reserverade marknader som avsatts för den sociala ekonomins företag och möjlighet för upphandlande myndigheter att stärka samarbetet mellan kommuner och att bevara de trösklar för uteslutning som gäller i EU:s och internationella regler. Kommissionen uppmanas att säkerställa att EU-företagen inte diskrimineras när de ansöker om att delta i offentlig upphandling i USA, och att de ges ett transparent tillträde som motsvarar det tillträde som amerikanska företag ges i Europa i enlighet med reglerna om offentlig upphandling i EU.

m. Kommissionen uppmanas att omedelbart vidta proaktiva åtgärder mot protektionism och att ta itu med lagstiftning som hindrar europeiskt marknadstillträde i USA.

n.  Kommissionen uppmanas att säkerställa att alla tvistlösningsmekanismer som inrättas inom ramen för TTIP garanterar full transparens, följer de demokratiska principerna och omfattas av demokratisk kontroll och inte inkräktar på staternas rätt att lagstifta.

o.  Kommissionen uppmanas att omedelbart vidta åtgärder för att säkerställa att en metod med en positiv förteckning antas, så att alla offentliga tjänster som omfattas av TTIP-avtalet uttryckligen anges i avtalet och inga standstill- eller ratchet-klausuler ingår i det.

p.  Kommissionen uppmanas att erkänna och betona den fortsatta betydelsen av statsägda företag och andra former av offentligt ägande för centrala offentliga tjänster och tjänster av allmänt intresse, och att kräva att dessa utesluts från avtalet. Kommissionen uppmanas att säkerställa att förvaltningen av offentliga tjänster inte berörs av TTIP, i linje med det mandat som medlemsstaterna har tilldelat kommissionen.

q.  Kommissionen uppmanas att erkänna att TTIP i högre grad kommer att gagna de små och medelstora företagen än de större företagen. Kommissionen uppmanas att notera att avskaffandet av tullar, förenklingen av tullförfarandena och tillnärmningen av produktstandarderna särskilt kommer att underlätta de små och medelstora företagens deltagande i den transatlantiska handeln och att TTIP kommer att bli det första frihandelsavtalet som har ett särskilt kapitel för små och medelstora företag. Kommissionen uppmanas att sträva efter att konsolidera det befintliga samarbetet mellan USA och EU när det gäller små och medelstora företag. Kommissionen uppmanas att verka för inrättandet av webbplatser där de små och medelstora företagen i både Europa och USA kan få information om tullar, tullförfaranden och alla tillämpliga produktbestämmelser på federal nivå och delstatsnivå i USA och på unions- och medlemsstatsnivå i EU.

r.   Kommissionen uppmanas att säkerställa att EU:s konkurrenslagstiftning vederbörligen efterlevs på alla områden, och särskilt på det digitala området.

s.   Kommissionen uppmanas att säkerställa att arbetstagarnas rättigheter och skyddet av arbetstagarna till fullo respekteras i avtalet och inte undergrävs av ökat marknadstillträde och konkurrens.

t.   Kommissionen uppmanas hålla i åtanke att detta avtal både har en politisk och en ekonomisk betydelse, eftersom det undertecknas av de båda sidorna av Atlanten, dvs. ett område som kännetecknas av gemensam säkerhet men också av gemensamma värderingar om frihet, jämlikhet, demokrati, mänskliga rättigheter och social marknadsekonomi.

u.  Kommissionen uppmanas att beakta oklarheterna i samband med TTIP-förhandlingarna, och för att skingra dessa uppmanas kommissionen att i största möjliga utsträckning öka insynen i förhandlingarna och inleda en europeisk informationskampanj.

v.  Kommissionen uppmanas att vidta ytterligare åtgärder för att förbättra insynen i förhandlingarna, särskilt när det gäller direkt tillgång till information på regional och lokal nivå.

w. Kommissionen uppmanas att säkerställa insyn i förhandlingarna under hela processen i linje med kommissionens skyldighet enligt artikel 218.10 i EUF-fördraget – som enligt en nylig dom från domstolen är att betrakta som juridiskt bindande – att hålla parlamentet fullständigt och omedelbart informerat i alla skeden av förhandlingarna. Kommissionen uppmanas att arbeta för att nå en överenskommelse med USA:s behöriga myndigheter om tillgång för alla parlamentsledamöter till de konsoliderade förhandlingstexterna. Kommissionens uppmanas att säkerställa att allmänheten ges tillgång till relevanta förhandlingsdokument från alla parter, med undantag av dokument som ska klassificeras med tydligt angivna skäl i vissa specifika fall, i linje med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar.

x.  Kommissionen uppmanas att föreslå initiativ för att hjälpa små och medelstora företag att få marknadstillträde och investera på andra sidan Atlanten.

y.  Kommissionen uppmanas att säkerställa att Europaparlamentet aktivt deltar i de beslut om konvergens i lagstiftningen som ska fattas efter det att avtalet har ratificerats.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

24.3.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

34

13

9

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Hugues Bayet, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Esther de Lange, Fabio De Masi, Anneliese Dodds, Markus Ferber, Jonás Fernández, Elisa Ferreira, Sven Giegold, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Cătălin Sorin Ivan, Petr Ježek, Othmar Karas, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Werner Langen, Sander Loones, Bernd Lucke, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Fulvio Martusciello, Marisa Matias, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Dariusz Rosati, Alfred Sant, Molly Scott Cato, Peter Simon, Renato Soru, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Paul Tang, Michael Theurer, Ramon Tremosa i Balcells, Ernest Urtasun, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Cora van Nieuwenhuizen, Jakob von Weizsäcker, Pablo Zalba Bidegain, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Matt Carthy, Philippe De Backer, Jeppe Kofod, Thomas Mann, Morten Messerschmidt, Siegfried Mureșan, Michel Reimon, Miguel Urbán Crespo

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Jussi Halla-aho

1.4.2015

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor

till utskottet för internationell handel

över rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP)

(2014/2228(INI))

Föredragande av yttrande: Marian Harkin

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–   med beaktande av kommissionens konsekvensbedömningsrapport om framtiden för handelsförbindelserna mellan EU och USA, som offentliggjordes den 12 mars 2013.

1.  I anslutning till de pågående förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar riktar Europaparlamentet följande rekommendationer till kommissionen som uppmanas att

     i)          säkerställa att partnerskapet både skyddar befintliga arbetstillfällen och på ett påtagligt och positivt sätt bidrar till att bevara och skapa en kraftig och hållbar tillväxt i syfte att maximera potentialen för att skapa mer kvalificerade arbeten för att tillmötesgå arbetsmarknadens behov tillsammans med bättre och hållbara arbetstillfällen i EU, för att till 2020 nå målet om 75 procent sysselsättning; handeln är dock inte ett mål i sig utan ett medel för att förbättra välbefinnandet; fullt ut respektera och skydda globala arbetsnormer; säkerställa att standarder, särskilt sociala och miljömässiga standarder och standarder för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, skyddas, och att sådana standarder kan förbättras,

     ii)         tillhandahålla parlamentet uppdaterade bedömningar av TTIP-avtalets konsekvenser för sysselsättningen och tillväxten i EU, med särskild hänvisning till konsekvenserna för medlemsstaterna från centrala och sydöstra Europa,

     iii)         säkerställa att det vidtas åtgärder för modernisera utbildningssystemen, i syfte att underlätta utvecklingen av nya färdigheter och bättre kvalificerad arbetskraft och därmed förbättra tillträdet till arbetsmarknaden,

     iv)        säkerställa att de sociala och miljömässiga konsekvenserna av ett potentiellt avtal ingående bedöms i en öppen debatt,

     v)         bedöma risken för att fastställandet av gemensamma standarder för socialt och miljömässigt skydd med USA försvagar kollektiva europeiska intressen och förvärrar de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan EU:s medlemsstater,

     vi)        i alla kapitel i TTIP garantera att avtalet inte under några omständigheter försvagar, kringgår eller upphäver EU:s standarder inom följande områden: arbetsrätt, arbetsvillkor, social trygghet, social integration och socialt skydd, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, yrkesutbildning, yrkeskvalifikationer, fri rörlighet för arbetstagare och pensionärer, den sociala dialogen och antidiskriminering på arbetsplatsen och på arbetsmarknaden; vidare garantera att TTIP innehåller övergripande och bindande bestämmelser om arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik på alla förvaltningsnivåer som är förenliga med Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner och agendan för anständigt arbete; åtgärder måste vidtas för att säkerställa att handel eller investeringar inte uppmuntras genom en försvagning av de arbetsrättsliga bestämmelserna; vid tvister ska de arbetsrättsliga bestämmelserna underställas en tvistlösningsmekanism, med möjligheten att införa handelssanktioner; i detta avseende kan ILO:s tillsynsorgan spela en roll,

     vii)        om slutliga delar i TTIP-avtalet skulle undergräva eller stå i vägen för standarder på dessa områden, omedelbart informera parlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor om detta så att samråd kan anordnas och beslut fattas,

     viii)       förkasta varje avtal som skulle kunna utgöra ett hot mot arbetsnormerna i Europa och leda till social dumpning,

     ix)        säkerställa att de horisontella dimensionerna av arbetsrättsliga och sociala bestämmelser erkänns och till fullo integreras i alla relevanta operativa delar av partnerskapet, i syfte att garantera en samstämd och vittomfattande syn på hållbar utveckling i handelsavtalet,

     x)         säkerställa att det ömsesidigt fördelaktiga paketet om arbetstagares rörlighet fullföljs vid sidan av TTIP-förhandlingarna, eftersom förenklade viseringsförfaranden för europeiska tjänste- och varuleverantörer liksom yrkesverksammas möjlighet att arbeta i USA genom ett erkännande av deras kvalifikationer är en grundläggande faktor för ett fullt utnyttjande av TTIP-avtalet,

     xi)        säkerställa att det civila samhället på ett meningsfullt sätt kan bidra till genomförandet av relevanta bestämmelser i partnerskapet; i detta sammanhang bör genomförandet och efterlevnaden av arbetsrättsliga bestämmelser omfattas av ett övervakningsförfarande som involverar arbetsmarknadens parter och det civila samhället i en process av social dialog som inbegriper rådgivande utskott, samtidigt som den vidare aspekten av artikel 17.1 i EU-fördraget beaktas; säkerställa att det civila samhället och de berörda delarna av allmänheten är informerade och har tillgång till alla relevanta förhandlingstexter, och att parlamentet och rådet har tillgång till en konsoliderad förhandlingstext omedelbart efter det att dessa texter har diskuterats under förhandlingsomgångarna,

     xii)        vidta omedelbara åtgärder för att garantera medlemsstaternas rätt att lagstifta om, finansiera, organisera, fastställa kvalitets- och säkerhetsstandarder för, förvalta och reglera alla offentliga tjänster, däribland utbildning, sociala tjänster, hälsotjänster, vattenförsörjning, bortledning av avloppsvatten, sophämtning, social trygghet, järnvägar och kollektivtrafik, energi och kulturella och audiovisuella tjänster, och att säkerställa att offentliga tjänster (bl.a. vatten, hälso- och sjukvård, sociala trygghetssystem och utbildning) utesluts ur avtalets tillämpningsområde,

     xiii)       säkerställa att tjänster av allmänt intresse i enlighet med artikel 14 i EUF-fördraget uttryckligen utesluts ur TTIP:s tillämpningsområde, i syfte att säkerställa att nationella och lokala myndigheter är fria att införa, anta, bibehålla eller avvisa alla åtgärder som rör beställning, organisering, finansiering och tillhandahållande av tjänster av allmänt intresse i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget (folkhälsa) och protokoll 26 (tjänster av allmänt intresse) till detta; detta uteslutande bör gälla oavsett om de berörda tjänsterna organiseras som ett monopol, har tilldelats exklusiva rättigheter eller utförs på annat sätt och oavsett om de finansieras och/eller tillhandahålls offentligt eller privat; sådana tjänster omfattar bland annat hälso- och sjukvård och social omsorg, sociala trygghetssystem, offentligt finansierad utbildning, järnvägar och kollektivtrafik samt vatten-, gas- och eltjänster,

     xiv)       säkerställa att standstill- och ratchetklausuler inte gäller för några offentliga och sociala tjänster; fulla möjligheter att återföra befogenheterna för tjänster till nationell och kommunal nivå måste upprätthållas,

     xv)       säkerställa att de små och medelstora företagens och mikroföretagens särskilda utmaningar, bland annat icke-tariffära handelshinder, byråkrati och handelsavledande effekter av TTIP-avtalet, beaktas i sin helhet; säkerställa att små och medelstora företag kan dra full nytta av en öppen marknad genom att skapa en ekonomisk ram som uppmuntrar export och ett fördelaktigt, konkurrenskraftigt och hållbart företagsklimat; säkerställa att full hänsyn tas till de särskilda problem som de 87 procent av alla små och medelstora företag i EU som inte sysslar med export utan enbart är beroende av inhemsk efterfrågan brottas med,

     xvi)       förenkla förfarandena och överväga nya mekanismer för att hjälpa de små och medelstora företagen att utnyttja TTIP,

     xvii)      skapa incitament och främja införandet av socialt ansvarstagande från företagens sida (CSR); detta ska komplettera och inte under några omständigheter ersätta befintliga arbetsrättsliga lagar och miljölagar,

     xviii)     garantera att en överenskommelse om tvistlösningsmekanismer avseende investeringsskydd beaktar resultaten av det offentliga samrådet om tvistlösning mellan investerare och stat, är fullständigt transparent och tillmötesgår kraven på demokratisk ansvarsskyldighet, uttryckligen anger medlemsstaternas rätt att reglera och inte under några omständigheter hindrar lagstiftarna från att anta och verkställa lagar på det sysselsättnings- och socialpolitiska området i sina respektive länder; en mellanstatlig tvistlösningsmekanism mellan EU och USA – som båda har fullt fungerande rättssystem och ett tillräckligt bra skydd för investeringar för att garantera rättssäkerheten – är ett annat lämpligt verktyg för att hantera investeringstvister; ingen typ av privata skiljedomstolar får införas i TTIP,

     xix)       vidta åtgärder för att upprätthålla strategin med positiva förteckningar i partnerskapet när det gäller kapitlet om tjänstehandel och etablering, så att tjänster som ska öppnas för utländska företag uttryckligen anges,

     xx)       säkerställa, med tanke på att den i sin konsekvensbedömningsrapport konstaterar att anpassningskostnaderna för EU:s arbetsmarknad skulle kunna bli långvariga och betydande, att realistiska statistiska prognoser om förlust/skapande av nya arbetstillfällen i berörda sektorer och i varje medlemsstat regelbundet uppdateras och publiceras så att kommissionen i god tid kan ingripa för att stödja drabbade sektorer, regioner eller medlemsstater; beakta externa chocker och föregripa olika krissituationer i sina prognoser; detta stöd skulle kunna erhållas genom EU-finansiering, bl.a. genom en anpassad europeisk fond för justering för globaliseringseffekter med en lämplig budget,

     xi)        säkerställa att det råder strikt ömsesidighet i handelsvillkoren i syfte att förstärka den industriella strukturen i EU, skydda de små och medelstora företagen, skapa sysselsättning och förebygga all illojal konkurrens, i synnerhet i fråga om sociala standarder,

     xxii)      vidta åtgärder för att säkerställa att regleringssamarbetet inte begränsar regeringarnas och Europaparlamentets rätt att lagstifta i allmänhetens intresse; åtgärder måste vidtas för att säkerställa att regleringssamarbetet inte leder till en försvagning av de arbetsrättsliga standarderna, däribland hälso- och säkerhetsstandarder; det måste säkerställas att arbetsrättsliga och sociala standarder inte behandlas som icke-tariffära eller tekniska handelshinder; intressenter, däribland arbetsmarknadens parter, bör företrädas i förfarandet för regleringssamarbete på ett väl avvägt sätt,

     xxiii)     säkerställa att nya EU-bestämmelser som antas i samband med revideringen av direktiv om offentlig upphandling upprätthålls och främjas inom ramen för pågående förhandlingar, i synnerhet i fråga om tillträde till offentliga marknader för små och medelstora företag, tilldelningskriterier baserade på bästa värde och inte lägsta pris, marknaderna för aktörer inom den sociala ekonomin, möjligheten för upphandlande myndigheter att samarbeta och bilda samarbetsorganisationer samt de trösklar under vilka genomförandet av upphandlingen inte omfattas av EU-bestämmelser eller internationella bestämmelser,

     xxiv)     för att skydda den europeiska sociala modellen mot konkurrensen från den anglosaxiska och amerikanska kapitalismen, säkerställa att kollektivt finansierade offentliga tjänster och sociala trygghetssystem inte offras; TTIP får inte öka trycket på medlemsstaterna att minska de offentliga utgifterna som ett enkelt sätt att bli ekonomiskt konkurrenskraftiga och erbjuda investerarna ett attraktivt affärsklimat,

     xxv)      säkerställa att regeringarna har möjlighet att anta socialt och miljömässigt ansvarsfulla upphandlingsstrategier; upphandlingsbestämmelserna bör inte hindra regeringarna från att tillgodose sociala och miljömässiga behov och avtalet får inte begränsa möjligheten att ställa sociala krav, i enlighet med EU:s nya direktiv om offentlig upphandling; de offentliga upphandlingsstrategierna bör dessutom vara i linje med ILO:s konvention 94 om införandet av arbetsklausuler i offentliga kontrakt,

     xxvi)     snabbt vidta åtgärder för att säkerställa att frågan om aggressiv skatteplanering regleras, till exempel flytt av bolagens huvudkontor från andra sidan Atlanten för att dra fördel av villkor som påverkar konkurrensen och inverkar negativt på sysselsättningen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

1.4.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

18

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Guillaume Balas, Brando Benifei, Enrique Calvet Chambon, Martina Dlabajová, Arne Gericke, Marian Harkin, Danuta Jazłowiecka, Agnes Jongerius, Rina Ronja Kari, Jan Keller, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Zdzisław Krasnodębski, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Patrick Le Hyaric, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Javi López, Thomas Mann, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Joëlle Mélin, Elisabeth Morin-Chartier, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Sofia Ribeiro, Maria João Rodrigues, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Romana Tomc, Yana Toom, Ulrike Trebesius, Marita Ulvskog, Renate Weber, Tatjana Ždanoka, Jana Žitňanská, Inês Cristina Zuber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Daniela Aiuto, Georges Bach, Elmar Brok, Karima Delli, Sergio Gutiérrez Prieto, Miapetra Kumpula-Natri, Joachim Schuster, Neoklis Sylikiotis, Ivo Vajgl

16.4.2015

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

till utskottet för internationell handel

över rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP)

(2014/2228(INI))

Föredragande av yttrande: Bart Staes

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–       med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 13 februari 2013 från Förenta staternas president, Barack Obama, Europeiska kommissionens ordförande, José Manuel Barroso, och Europeiska rådets ordförande, Herman Van Rompuy(27),

–       med beaktande av sin resolution av den 23 maj 2013 om EU:s förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med Förenta staterna(28),

–       med beaktande av förhandlingsdirektiven av den 14 juni 2013 för det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater(29),

–       med beaktande av 2013 och 2014 års rapporter om sanitära och fytosanitära åtgärder från Förenta staternas handelsrepresentant(30),

–       med beaktande av 2013 och 2014 års rapporter om tekniska handelshinder från Förenta staternas handelsrepresentant(31),

–       med beaktande av studierna från generaldirektoratet för EU-intern politik, Legal implications of the EU-US trade and investment partnership (TTIP) for the Acquis Communautaire and the ENVI relevant sectors that could be addressed during negotiations från oktober 2013(32) och ENVI relevant legislative Areas of the EU-US Trade and Investment Partnership Negotiations (TTIP) från november 2014(33),

–       med beaktande av informationsmeddelandet från juni 2014 om tvistlösning mellan investerare och stat (ISDS) i Förenta staterna och EU från FN:s konferens för handel och utveckling (Unctad)(34),

–       med beaktande av artiklarna 168 och 191 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt försiktighetsprincipen i artikel 191.2,

–       med beaktande av EU:s integrerade strategi för livsmedelssäkerhet (”från jord till bord”) som togs fram 2004(35),

–       med beaktande av resultatet av Eurobarometerundersökningen från november 2014 om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar,

–       med beaktande av direktiv 2001/81/EG om nationella utsläppstak, som en del av genomförandet av den tematiska strategin för luftförorening, och av lagstiftningen om specifika källkategorier, såsom Euro 5/6, Euro VI, vilka syftar till att minska luftföroreningar, som leder till att 400 000 människor dör i förtid i Europa, och av följande skäl:

A.     Handel har under flera generationer skapat tillväxt, sysselsättning och välstånd i Europa. Handel och investeringar är inte mål i sig utan utgör medel för att höja levnadsstandarden, öka välfärden, skydda och främja folkhälsan och bidra till att säkerställa full sysselsättning och en hållbar användning av världens resurser i enlighet med målet att säkra en hållbar utveckling, som syftar till att både skydda och bevara miljön.

B.     Enligt den Eurobarometerundersökning som gjordes i november 2014 är en majoritet av EU:s invånare i 25 av de 28 medlemsstaterna positivt inställda till ett transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar.

C.     Den europeiska kontinenten med sin åldrande befolkning, sin råvarubrist, sina låga födelsetal och en social modell som bygger på stora sociala utgifter i förhållande till BNP, kommer i allt större utsträckning att bli beroende av tillväxt utanför EU för att bidra till att skapa välstånd inom de egna gränserna till stöd för de sociala systemen. Dessa system kommer att utsättas för mycket hårt tryck till följd av i första hand en ökning av den förväntade livslängden och en minskning av befolkningen i arbetsför ålder.

D.     I enlighet med rådets förhandlingsdirektiv för TTIP(36) är avtalets mål att öka handeln och investeringarna mellan EU och Förenta staterna för att generera nya ekonomiska möjligheter för att skapa arbetstillfällen och tillväxt genom ökat marknadstillträde och en större förenlighet mellan regelverken, genom att undanröja onödiga lagstiftningsmässiga hinder och bana väg för globala standarder, samtidigt som det bör konstateras att hållbar utveckling är ett övergripande mål för parterna, och att parterna inte får uppmuntra handel eller utländska direktinvesteringar genom att sänka kraven i den inhemska lagstiftningen eller de inhemska normerna på miljö-, arbetsrätts- eller arbetsmiljöområdet. Kommissionen(37) och president Obama(38) har inför allmänheten vid flera tillfällen förklarat att standarderna inte kommer at sänkas på någon sida av Atlanten.

E.     USA har redan ingått flera andra partnerskap för handel och investeringar med andra globala aktörer.

F.     TTIP-förhandlingarna består av tre huvudsakliga delar: a) marknadstillträde, b) frågor om reglering och icke-tariffära hinder samt c) bestämmelser.

G.     TTIP utgör en möjlighet att bana väg för högre standarder inom vissa områden för skyddet av människors och djurs hälsa och miljön på global nivå.

H.     Det befaras dock att målet med TTIP att minska och avskaffa befintliga icke-tariffära handelshinder(39) skulle kunna leda till ett avtal som kan äventyra EU:s skyddsnivå på området för folkhälsa, inbegripet livsmedelssäkerhet, djurhälsa och miljö.

I.      EU:s och USA:s regelverk skiljer sig åt, även i fråga om skyddet av folkhälsan och miljön, däribland livsmedelssäkerhet, konsumentinformation och djurhälsa, på grund av olika rättsliga och politiska kulturer, vilket avspeglar olika prioriteringar och metoder, såsom olika principer (t.ex. försiktighetsprincipen), värdeomdömen, politiska mål och riskanalysmetoder.

J.      EU och USA anser att vissa standarder inom dessa områden utgör handelshinder(40).

K.     Det befaras att avsikten att anta TTIP och liknande handelsavtal redan har påverkat kommissionens förslag och åtgärder avseende exempelvis livsmedelssäkerhet och klimatskydd (t.ex. kött som behandlats för att minska mängden smittämnen, märkning av kött från klonade djur och deras avkommor och genomförandet av bränslekvalitetsdirektivet).

L.     Det finns en oro över att utkastet till bestämmelser om regleringssamarbete om rättsakter som har eller sannolikt kommer att få stor påverkan på handeln och investeringarna mellan EU och USA,

         - ger USA formella rättigheter med avseende på genomförandeakter som antas i enlighet med artikel 291 i EUF-fördraget, samtidigt som Europaparlamentet inte har någon som helst granskningsrätt när det gäller genomförandeakter,

         - ger USA rätt att delta i regleringsdiskussioner avseende medlemsstaternas antagande av nationell lagstiftning, inbegripet gemensam granskning av möjliga sätt att främja förenlighet i lagstiftningen,

         - skulle kunna göra det svårare för EU att gå längre än vad som utgör den minsta gemensamma nämnaren för internationella instrument på grund av det åtagande som unionen har gjort när det gäller internationellt regleringssamarbete och genomförande av internationella instrument.

M.    En förutsättning för att uppnå större förenlighet mellan regelverken utan att undergräva EU:s befintliga och framtida hälso- och miljöstandarder är att göra tydlig skillnad mellan de områden där målen och skyddsnivåerna är likartade och de områden där de skiljer sig åt. Inom de områden där målen och skyddsnivåerna är likartade skulle gemensamma strategier eller ömsesidigt erkännande kunna genomföras, medan samarbetet inom de områden där skyddsnivåerna tydligt skiljer sig åt bör fokusera på informationsutbyten eller harmonisering uppåt.

N.     Lagstiftarna i EU och USA har följt mycket olika strategier i lagstiftningen på området för livsmedels- och fodersäkerhet, särskilt avseende tillstånd, märkning och kontroller i livsmedels- och foderkedjan när det gäller genetiskt modifierade organismer, spårbarhet för kött, hantering av smittämnen, bekämpningsmedel och klonade djur. EU:s bestämmelser om miljö och livsmedelssäkerhet baseras på försiktighetsprincipen och strategin ”från jord till bord” som inför strängare EU-regler och därför bör upprätthållas.

O.     Hur ett framtida TTIP kommer att påverka EU:s regelverk avseende miljö, hälsofrågor och livsmedelssäkerhet kommer i hög grad att bero på vilka specifika bestämmelser som ingår i avtalet. Ett handelsavtal kan inte under några omständigheter ändra ett avtalsslutande lands befintliga lagstiftning. Genomförandet av befintlig lagstiftning liksom antagandet av framtida lagstiftning måste även i fortsättningen skötas av demokratiskt valda organ som respekterar etablerade förfaranden.

P.     EU har för närvarande begränsat marknadstillträde till USA:s sjöfartsnäring, och om TTIP genomförs på rätt sätt skulle detta kunna leda till bättre samarbete, större konvergens och ekonomiska fördelar för de europeiska företagen.

Q.     Till skillnad från över 150 länder i världen har USA inte ratificerat flera viktiga internationella konventioner om kemiska ämnen (t.ex. Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar och Rotterdamkonventionen om vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel), vilket visar att USA står ensamma i den internationella kemikaliepolitiken. USA vägrar dessutom att genomföra miljödelen av FN:s globalt harmoniserade system för klassificering och märkning av kemikalier, vilket visar att det i fråga om kemikalier råder en grundläggande meningsskiljaktighet mellan USA och EU.

R.     Enligt USA:s rapport för 2014 om tekniska handelshinder har USA uttryckt farhågor avseende Reach vid varje möte i Världshandelsorganisationens (WTO) kommitté för tekniska handelshinder sedan 2003, såsom att vissa aspekter av Reach är diskriminerande, saknar rättmätig grund och skapar onödiga hinder för handeln, vilket visar på ett ganska så grundläggande motstånd mot Reach från USA:s sida.

S.     Det är allmänt vedertaget att den amerikanska lagen om kontroll av giftiga ämnen (Toxic Substances Control Act), som antogs 1976, skiljer sig fundamentalt från Reach, som antogs 2006. TTIP-förhandlingarna har därför inte som syfte att harmonisera de två systemen. Förhandlingarna rör dock framtida samarbete om genomförandet av Reach. Med tanke på de mycket stora skillnaderna i synen på riskhantering av kemikalier och USA:s grundläggande och ihållande motstånd mot Reach, finns det ingen fördel med att samarbeta om genomförandet av dessa skilda lagar, särskilt som genomförandet minst av allt är en uteslutande teknisk eller okontroversiell fråga.

T.     Skillnaderna är stora mellan USA:s och EU:s regelverk i fråga om växtskyddsmedel:

         - 82 aktiva ämnen är förbjudna i EU, men tillåtna i USA.

         - EU har i förordning (EG) nr 1107/2009 medvetet antagit farobaserade utfasningskriterier för att fasa ut användningen av aktiva ämnen som är cancerogena, mutagena eller reproduktionstoxiska, eller persistenta, toxiska och bioackumulerande eller hormonstörande. USA framhärdar i att följa en riskbaserad strategi som bygger på ett stort antal antaganden och extrapoleringar, vilket innebär en tolerans av användningen av ämnen av detta slag som inger mycket stora betänkligheter.

         - Det allmänna mönstret är att den mängd bekämpningsmedelsrester som får förekomma i livsmedel är lägre i EU än i USA.

U.     I det utkast till EU:s förhandlingstext om sanitära och fytosanitära åtgärder som lagts fram inför förhandlingsrundan den 29 september–3 oktober 2014 anges det att parterna bör åläggas att tillämpa toleransnivåer och gränsvärden för högsta tillåtna resthalter som antagits av Codex Alimentarius-kommissionen inom tolv månader från det att de antagits, såvida inte den importerande parten har meddelat en reservation i Codex Alimentarius-kommissionen. Det allmänna mönstret är att den mängd bekämpningsmedelsrester som får förekomma i livsmedel är lägre i EU än vad Codex Alimentarius-kommissionen föreskriver. Under de senaste fyra åren har Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) reserverat sig i 31–57 procent av alla fall, vilket belyser i hur liten utsträckning Efsa står bakom Codexstandarderna. Efsa känner sig för närvarande fri att ge uttryck för sina reservationer, inom fastställda gränser. Så snart TTIP har antagits är det dock mycket tveksamt om Efsa av politiska skäl kommer att få fortsätta att göra detta. I utkastet till text anges det nämligen att EU och USA bör åläggas att samarbeta i internationella standardiseringsorgan, i syfte att nå resultat som är tillfredsställande för båda parter, vilket skulle kunna få Efsa att i framtiden avstå från att reservera sig i Codex Alimentarius-kommissionen och därmed leda till svagare standarder i EU.

V.     Import till EU av fjäderfäkött som har behandlats i antimikrobiella natriumhypokloritlösningar bör förbjudas.

W.    Det nästan ratificerade övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA) har redan visat på möjligheterna för handel med känsliga jordbruksprodukter, såsom nötkött, samtidigt som man strikt följer EU:s sanitära och fytosanitära standarder och metoder(41).

X.     I USA:s rapport för 2014 om tekniska handelshinder hänvisas det till USA:s kemikalie- och växtskyddsmedelsindustris betänkligheter i fråga om de farobaserade utfasningskriterier som ska utvecklas för hormonstörande ämnen. I rapporten anges det också att USA uttryckt farhågor över GD Miljös förslag på ett bilateralt plan liksom i WTO:s kommittéer för tekniska handelshinder respektive för sanitära och fytosanitära åtgärder. I juli 2013 beslutade kommissionen att inleda en konsekvensbedömning av utvecklingen av kriterier för hormonstörande ämnen. Detta beslut är det viktigaste skälet till att kommissionen inte lyckades anta kriterier före utgången av den fyraåriga tidsfristen i december 2013. Samtidigt som USA välkomnade kommissionens beslut, beslutade både rådet och Europaparlamentet att stödja Sveriges rättsprocess för att protestera mot kommissionens misslyckande, vilket visar på i grunden skilda synsätt när det gäller karaktären på lagarna i EU:s lagstiftning.

Y.     Det finns ett samband mellan osunda livsmedel och kostrelaterade icke-överförbara sjukdomar. Enligt FN:s särskilda rapportör (för rätten för var och en att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa) har den globala handeln, ökade utländska direktinvesteringar i livsmedelssektorn och den utbredda marknadsföringen av osunda livsmedel ökat intaget av osunda livsmedel(42). Den särskilda rapportören avslutade sin rapport med en rad rekommendationer, riktade till stater och livsmedelsindustrin, om att vidta konkreta åtgärder för att minska produktionen och konsumtionen av osunda livsmedel och öka tillgången till sundare alternativ till överkomliga priser.

Z.     Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) globala handlingsplan för förebyggande och bekämpning av icke-överförbara sjukdomar 2013–2020(43), uppskattas det sammantagna produktionsbortfall som kan hänföras till de fyra vanligast förekommande icke-överförbara sjukdomarna samt till psykiska störningar uppgå till 47 biljoner US-dollar. Enligt WHO motsvarar detta bortfall 75 procent av den globala bruttonationalprodukten 2010 (63 biljoner US-dollar). WHO menar att om man fortsätter som om inget hänt med avseende på icke-överförbara sjukdomar kommer detta att leda till produktivitetsförluster och en ökning av sjukvårdskostnaderna i alla länder.

AA.  WHO:s generaldirektör förklarade vid den åttonde globala konferensen om hälsofrämjande i juni 2013 att insatser för att förebygga icke-överförbara sjukdomar går emot mäktiga ekonomiska aktörers affärsintressen(44).

AB.  TTIP skulle i likhet med Stillahavspartnerskapet kunna begränsa EU:s och medlemsstaternas förmåga att skydda livsmedelspolitiken mot vinstinriktade intressen, minska antalet åtgärder som står till buds för att aktivt motverka konsumtionen av mindre sunda livsmedel (och främja sunda livsmedel), bl.a. via strategier för offentlig upphandling, och begränsa EU:s och medlemsstaternas kapacitet att genomföra dessa åtgärder(45).

AC.  Förenta staternas federala lag om djurskydd ligger långt under EU:s lagstiftning och saknar bl.a. bestämmelser om skydd för produktionsdjur innan de förs till slakt. Tyvärr anser inte kommissionen att djurskydd är en handelsrelevant fråga på samma sätt som livsmedelssäkerhet eller djurhälsa med avseende på importkrav.

AD.  EU och USA har mycket olika syn på lagstiftning, genomsnittlig startpunkt för utsläpp och ambitionsnivå när det gäller att minska de genomsnittliga utsläppen från lätta nyttofordon. Detta område bör därför inte vara föremål för ömsesidigt erkännande.

AE.   EU:s och USA:s lagstiftare och regleringsmyndigheter har antagit mycket skilda förhållningssätt när det gäller att bekämpa utsläpp av växthusgaser och hantera klimatförändringarna. Att bekämpa de betydande hot som klimatförändringarna innebär och se till att antagna klimatstrategier respekteras bör ges företräde framför handelsfrämjande åtgärder.

AF.   Det är viktigt att TTIP internaliserar flygets och sjö- och vägtransporternas externa kostnader för klimat, hälsa och miljö i syfte att säkerställa en hållbar global varuhandel. Om det saknas effektiva internationella åtgärder för att internalisera dessa kostnader bör EU införa och genomföra regionala icke-diskriminerande åtgärder för att hantera sådana externa kostnader.

AG.  Syftet med bestämmelserna om hållbar utveckling i TTIP bör vara att säkerställa att handelspolitiken och miljöpolitiken kompletterar varandra så att man främjar en optimal resursanvändning i enlighet med målet att säkra en hållbar utveckling och stärker samarbetet i miljöfrågor.

AH.  På många områden, såsom klimat- och utsläppskontrollpolitik, har USA lägre tillsynsstandarder än EU, vilket leder till högre produktionskostnader och kostnader för efterlevnad av lagar och bestämmelser i EU än i USA och därmed till en risk för koldioxidläckage och utsläppsläckage.

AI.    En sänkning av tullarna på sådana energikänsliga varor för vilka EU:s kostnader för regelefterlevnad samt efterlevnad av miljö- och klimatkrav är högre än i USA riskerar att leda till att konkurrenskraften inom den europeiska tillverkningen urholkas i förhållande till importerade varor från USA som inte drabbas av sådana kostnader.

AJ.   Universella hälsosystem är en del av den europeiska sociala modellen, och medlemsstaterna har behörighet att besluta om och organisera sin hälso- och sjukvård.

AK.  Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 536/2014 om kliniska prövningar av humanläkemedel måste resultaten av alla kliniska prövningar offentliggöras på en offentligt tillgänglig databas ett år det att prövningen har slutförts, och en fullständig klinisk studierapport måste offentliggöras så snart förfarandet för att bevilja godkännande för försäljning slutförts eller en ansökan om godkännande för försäljning återkallats. Amerikansk lag ställer inte samma krav på transparens.

AL.   Läkemedelskostnader beräknas stå för 1,5 procent av EU:s BNP, och därför kan en ökning av det immaterialrättsliga skyddet som en följd av TTIP få negativa konsekvenser för hälso- och sjukvårdskostnaderna.

AM. Enligt Unctad tillhör miljö- och hälsoåtgärder de statliga åtgärder som oftast har varit föremål för tvistlösning mellan investerare och stat.

AN.  Kommissionen beslutade den 25 november 2014 att öka transparensen i TTIP-förhandlingarna(46). Detta beslut är välkommet. Den 7 januari 2015 välkomnade också ombudsmannen kommissionens framsteg för att göra TTIP-förhandlingarna mer transparenta, men hon utfärdade även flera rekommendationer för ytterligare förbättringar(47). Tillgången till USA:s textförslag skulle också öka transparensen.

1.      Kommissionen uppmanas att följa de allmänna principerna och målen i rådets förhandlingsdirektiv för TTIP.

2.      Kommissionen uppmanas att säkerställa att EU:s strategier och principer för skydd och förbättring av människors hälsa, djurs hälsa och miljön upprätthålls under förhandlingarna, både rättsligt och faktiskt, och att de till fullo återspeglas i det slutliga TTIP-avtalet

3.      Kommissionen uppmanas att se till att TTIP inte inkräktar på EU:s och medlemsstaternas rätt och förmåga att, i enlighet med deras respektive behörigheter och rättsliga förfaranden, anta, genomföra och verkställa de befintliga och framtida åtgärder som behövs för att på ett icke diskriminerande sätt uppnå legitima allmänpolitiska mål såsom folkhälsa, djurhälsa och miljö.

4.      Kommissionen uppmanas att säkerställa att inget avtal, varken genom det horisontella kapitlet om regleringssamarbete eller någon sektoriell bestämmelse, leder till en sänkning av befintliga standarder för miljö, hälsa och livsmedelssäkerhet, och att på samma sätt säkerställa att det inte inverkar på standarder som ska fastställas på områden där lagstiftningen eller standarderna är mycket olika i USA jämfört med EU, såsom genomförandet av befintlig (ram)lagstiftning (t.ex. Reach), eller antagandet av nya lagar (t.ex. kloning), eller framtida definitioner som påverkar skyddsnivåerna (t.ex. hormonstörande kemikalier).

5.      Kommissionen uppmanas att begränsa regleringssamarbetet till klart och tydligt fastställda sektorer, där USA och EU har likvärdiga skyddsnivåer eller där det finns rimliga skäl att tro, trots olika skyddsnivåer, att en harmonisering uppåt skulle kunna uppnås, eller att det åtminstone är värt ett försök. Kommissionen uppmanas vidare att säkerställa att eventuella bestämmelser om regleringssamarbete i TTIP inte innebär några formella krav på antagande av de EU-akter som berörs av det och inte heller ger upphov till några lagstadgade rättigheter i det avseendet.

6.      Kommissionen uppmanas att säkerställa att alla lagstiftare och alla parter som berörs av regleringssamarbetet är involverade i ett eventuellt organ som kan inrättas för att undersöka framtida samarbete i regleringsfrågor.

7.      Kommissionen uppmanas att säkerställa att inga kompromisser görs mellan ekonomiska mål och folkhälsa, livsmedelssäkerhet, djurskydd och miljö(48). Kommissionen uppmanas vidare att bekräfta att det på de områden där EU och USA har mycket olika bestämmelser inte kommer att ingås något avtal, till exempel offentliga sjukvårdstjänster, genetiskt modifierade organismer, användningen av hormoner inom nötköttssektorn, Reach och dess genomförande och kloning av djur för animalieproduktion, och att därför inte förhandla om dessa frågor.

8.      Kommissionen uppmanas att betrakta följande regleringsåtgärder eller standarder som grundläggande åtgärder som inte får undergrävas:

         - Icke-godkännande av aktiva substanser och EU:s gränsvärden för bekämpningsmedelsrester.

         - Regleringsåtgärder avseende hormonstörande ämnen.

         - Organisatoriskt oberoende inom vattenförsörjning och sanitetssektorn.

         - EU:s integrerade strategi för livsmedelssäkerhet, däribland djurskyddsbestämmelser.

         - Tillämpning av EU:s lagstiftning om livsmedelsinformation till konsumenterna.

         - Genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 536/2014 om kliniska prövningar av humanläkemedel, i synnerhet kravet på att alla kliniska studierapporter för samtliga kliniska prövningar ska offentliggöras via en allmänt tillgänglig databas så snart godkännandeförfarandet har slutförts.

         - Medlemsstaternas behörighet i fråga om organisationen av hälso- och sjukvårdssystemen, inbegripet prissättning och ersättning av läkemedel samt tillgången till läkemedel.

         - Restriktioner avseende ingredienser i kosmetiska produkter och förbud mot djurförsök i förbindelse med kosmetiska ingredienser och slutprodukter.

         - EU:s strategier för förnybar energi, miljövänlig teknik och uppnåendet av EU:s klimat- och energimål.

         - Åtgärder för att minska beroendet av fossila bränslen, och europeiska och/eller internationella förfaranden som leder till en utfasning av fossila bränslen i transportsystemet.

         - Krav på ekodesign för energiförbrukande produkter.

9.      Kommissionen uppmanas att utesluta offentliga och sociala tjänster från alla bestämmelser i avtalet. Kommissionen uppmanas dessutom att insistera på att det inte heller får finnas negativlistor, hybridformer eller ratchetklausuler.

10.    Kommissionen uppmanas att säkerställa att en gemensam strategi, regleringssamarbete eller ömsesidigt erkännande, beroende på vilket som är lämpligt, utformas inom följande områden, förutsatt att nivån på EU:s standarder inte äventyras:

         - Erkännande och skydd av alla europeiska skyddade ursprungsbeteckningar (SUB) och skyddade geografiska beteckningar (SGB) från USA:s sida och stopp för den missvisande användningen av geografiska beteckningar i USA.

         - Integrerat växtskydd i syfte att undvika djursjukdomar och växtskadegörare.

         - Minskad användning av antibiotika inom boskapsuppfödningen, för att säkerställa antibiotikans effektivitet för både människor och djur.

         - System för identifiering av djur och enhetliga spårbarhetsbestämmelser i syfte att säkerställa att bearbetade och obearbetade livsmedel som innehåller produkter av animaliskt ursprung kan spåras genom hela livsmedelskedjan.

         - Alternativa metoder till djurförsök.

         - Inspektioner i förbindelse med tillverkningen av läkemedel och medicintekniska produkter.

         - Åtgärder för att bekämpa fetma, särskilt bland barn.

         - Grönare offentlig upphandling.

         - Harmoniserat genomförande av 1958 års Unece-överenskommelse om antagande av enhetliga tekniska föreskrifter och 1998 års Unece-överenskommelse om FN:s enhetliga tekniska föreskrifter.

         - Enhetligt införande av en förbättrad provningscykel både i EU och USA, baserad på det harmoniserade världsomfattande provningsförfarandet för lätta nyttofordon (WLTP). - Marknadsövervakning, överensstämmelse mellan produktcertifiering och prövning av överensstämmelse för fordon i bruk, samt transparens när det gäller resultatet.

         - Införande av ett globalt klassificeringssystem för lätta och tunga fordon.

         - Stopp för användningen av cyanid vid gruvdrift.

11.    Kommissionen uppmanas att fortsätta integreringen av de system för tidig varning som finns i EU och USA inom livsmedelssektorn och förbättringen av produktspårbarheten i den transatlantiska handelskedjan, så att man snabbare kan vidta åtgärder för att skydda hälsan vid händelse av en livsmedelsskandal.

12.    Kommissionen uppmanas att säkerställa att kapitlet om tekniska handelshinder i TTIP inte begränsar EU:s och dess medlemsstaters möjligheter att anta åtgärder i syfte att minska konsumtionen av vissa produkter, såsom tobak, livsmedel med höga halter av fett, salt och socker och skadlig alkoholkonsumtion.

13.    Kommissionen uppmanas att uppmuntra USA till att häva förbudet mot import av nötkött från EU.

14.    Kommissionen uppmanas att inleda en formell dialog om djurskydd med de amerikanska regleringsmyndigheterna. Kommissionen uppmanas vidare att skydda djurskyddsbestämmelserna för att säkra en harmonisering på högsta nivå, tillsammans med nödvändiga efterlevnadsmekanismer.

15.    Kommissionen uppmanas att inom ramen för kapitlet om handel och hållbar utveckling kräva att USA tillfullo respekterar multilaterala miljöavtal såsom Montrealprotokollet (ozon), Baselkonventionen (gränsöverskridande transport av farligt avfall), Stockholmskonventionen (långlivade organiska föroreningar), Rotterdamkonventionen (handel med farliga kemikalier och bekämpningsmedel), konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter, konventionen om biologisk mångfald och Kyotoprotokollet, innan man samtycker till regleringssamarbete på dessa områden.

16.    Kommissionen uppmanas att undvika tvetydigheter för att förhindra att vida tolkningar görs vid skiljedomstolar och för att säkerställa att de centrala termer som används i avtalet är klart definierade.

17.    Kommissionen uppmanas att motsätta sig inbegripandet av tvistlösning mellan investerare och stat (ISDS) i TTIP, eftersom denna mekanism å ena sidan riskerar att fullkomligt undergräva EU:s, dess medlemsstaters och regionala och lokala myndigheters suveräna rätt att anta förordningar om folkhälsa, livsmedelssäkerhet och miljö, och det å andra sidan bör vara upp till medlemsstaternas domstolar att garantera ett effektivt rättsligt skydd baserat på demokratisk legitimitet samt att avgöra alla eventuella tvister på ett kompetent, effektivt och kostnadseffektivt sätt.

18.    Kommissionen uppmanas att inom ramen för TTIP-förhandlingarna sätta stopp för skatteundantagen för bränsle för kommersiell luftfart i linje med G20-åtagandena att fasa ut subventionerna för fossila bränslen.

19.    Kommissionen uppmanas att säkerställa att parlamentet till fullo informeras om förhandlingsprocessen.

20.    Kommissionen uppmanas att fortsätta att öka transparensen i förhandlingarna i linje med Europeiska ombudsmannens rekommendationer av den 7 januari 2015.

21.    Kommissionen uppmanas att bestämt uppmuntra USA till att följa EU:s åtgärder för att öka transparensen.

22.    Kommissionen uppmanas att säkerställa att bedömningen av handelns konsekvenser för hållbar utveckling inom ramen för TTIP-avtalet är heltäckande och att den uppdateras så snart en text har konsoliderats och innan den slutförs, med ett tydligt deltagande av berörda aktörer och det civila samhället. Bedömningen av handelns konsekvenser för hållbar utveckling bör också omfatta en ingående översyn och bedömning av alla föreslagna bestämmelser när det gäller deras potentiella konsekvenser för EU:s regelverk och EU:s frihet att i framtiden sträva efter att uppnå legitima allmänpolitiska mål, och av huruvida de eftersträvade målen lika väl skulle kunna uppnås på andra sätt.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

14.4.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

59

8

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Margrete Auken, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Catherine Bearder, Ivo Belet, Biljana Borzan, Nessa Childers, Mireille D’Ornano, Miriam Dalli, Seb Dance, Angélique Delahaye, Jørn Dohrmann, Ian Duncan, Stefan Eck, Eleonora Evi, José Inácio Faria, Francesc Gambús, Iratxe García Pérez, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Martin Häusling, Anneli Jäätteenmäki, Benedek Jávor, Josu Juaristi Abaunz, Karin Kadenbach, Kateřina Konečná, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Gilles Pargneaux, Marit Paulsen, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Dubravka Šuica, Tibor Szanyi, Nils Torvalds, Glenis Willmott, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Paul Brannen, Renata Briano, Nicola Caputo, Mark Demesmaeker, Herbert Dorfmann, Eleonora Forenza, Esther Herranz García, Peter Jahr, Joëlle Mélin, József Nagy, Younous Omarjee, Sirpa Pietikäinen, Gabriele Preuß, Christel Schaldemose, Bart Staes, Kay Swinburne, Tom Vandenkendelaere

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Ignazio Corrao

105

25.3.2015

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi

till utskottet för internationell handel

över rekommendationerna till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP)

(2014/2228(INI))

Föredragande av yttrande: Jerzy Buzek

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

     Europaparlamentet betonar vikten av en transatlantisk marknad för europeiska och amerikanska medborgare och branscher. Parlamentet betonar att det viktigaste resultatet av förhandlingarna bör leda till ett djupgående, allsidigt, ambitiöst frihandels- och investeringsavtal av hög standard, som respekterar och främjar europeiska värden, stimulerar hållbar tillväxt, vetenskapligt samarbete, innovationer och skapandet av högkvalitativa arbetstillfällen och som bidrar till alla europeiska medborgares välbefinnande genom att sätta deras intressen i centrum för TTIP-avtalet. Parlamentet noterar att syftet med TTIP är att undanröja tullar, avgifter och kvoter, men också att skapa ett regleringssamarbete och höga gemensamma standarder på den globala marknaden. Parlamentet noterar att ansträngningarna för att avlägsna tullar och harmonisera regleringar måste vara balanserade. Kommissionen uppmanas att förstärka processen med att närma sig medborgarna och alla relevanta aktörer i syfte att beakta deras synpunkter då detta är möjligt, att föra förhandlingarna så transparent som möjligt och offentliggöra alla möjliga texter och dokument från förhandlingarna, inbegripet dokument som avser möjliga energi- och småföretagarkapitel, och därmed skapa maximal transparens för europeiska medborgare.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hålla kvar målet om att ägna ett särskilt kapital åt energi, inbegripet industriråvaror, i TTIP-avtalet, i syfte att skapa en konkurrensutsatt, transparent och icke-diskriminerande marknad som i betydande grad skulle kunna öka energitryggheten för EU, förbättra diversifieringen av energikällor och leda till lägre energipriser. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av förnybara energikällor och energieffektivitet. Parlamentet betonar att detta särskilda kapitel måste innehålla tydliga garantier för att EU:s miljöstandarder och klimatåtgärdsmål inte undermineras och att EU får behålla friheten att agera oberoende när det gäller att fastställa framtida standarder och mål.

3.  Europaparlamentet påminner om att det måste ge sitt godkännande till detta TTIP-avtal för att det ska kunna träda i kraft.

4.  Europaparlamentet betonar att EU behöver få diversifierade och tillförlitliga energikällor. Parlamentet begär att kommissionen säkerställer en frihandelspolitik och främjar investeringar när det gäller bränslen, inbegripet flytande naturgas och råolja, samtidigt som EU behåller rätten att klassificera bränslen enligt deras koldioxidutsläpp under livscykeln och beaktar sina egna klimatmål.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se längre än exportbegränsningar och när det är möjligt verka för en transatlantisk harmonisering och konvergens med höga ömsesidiga standarder och regler som fastslår principerna om offentligt stöd för olika energikällor, i syfte att begränsa riskerna för konkurrenssnedvridning, till exempel definitionen av kraftvärme med hjälp av biomassa. Kommissionen uppmanas att utforska sätt att höja samarbetet för forskning, utveckling och innovationer när det gäller energi och att främja renare teknik.

6.  Europaparlamentet påpekar de rådande skillnaderna mellan USA och EU inte bara när det gäller energipriser och tillgång till råvaror utan också i koldioxidutsläpp per capita, vilket utmynnar i ojämlika spelregler när det gäller konkurrenskraft och miljöskydd. Kommissionen uppmanas därför att införa en bilateral skyddsklausul för att förse energiintensiva och koldioxidläckande sektorer i EU, inbegripet kemi-. råvaru- och stålindustrierna, med lämpliga åtgärder som upprätthåller nuvarande tariffer under en lämplig och fastställd övergångsperiod med en obligatorisk översynsklausul, efter det att TTIP-avtalet trätt i kraft. Parlamentet anser att både USA- och EU-företag bör uppmuntras att öka sin resurs- och energieffektivitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ägna vederbörlig uppmärksamhet åt behovet av att främja tillverkningsindustrin som motorn i återindustrialiseringen av Europa,

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa så kallade gröna tjänster, såsom byggnadsverksamhet, installationer, reparationer och hantering av miljövaror, i de pågående förhandlingarna med våra transatlantiska partner. Parlamentet konstaterar att Europeiska unionen är världsledande när det gäller import och export av miljövaror och gröna tjänster men att många hinder trots det finns kvar för de europeiska leverantörerna av gröna tjänster. Parlamentet konstaterar att sektorn har betydande potential för Europeiska unionen.

8.  Europaparlamentet framhåller den process och de standarder som utformats enligt EU:s direktiv om energimärkning och ekodesign, som man inte bör kompromissa om.

9.  Europaparlamentet betonar de betydande möjliga fördelarna i TTIP för små och medelstora företag. Kommissionen uppmanas att säkerställa att små och medelstora företags prioriteringar och angelägenheter fullt ut beaktas i TTIP-förhandlingarna, i enlighet med principen "tänk småskaligt först", t.ex. genom heltäckande konsekvensbedömningar, riktade offentliga samråd och delaktiggörande av europeiska representanter för små och medelstora företag. Kommissionen rekommenderas att verka för att inrätta ett system med kontaktpunkter för information till små och medelstora företag och ägna ett särskilt kapitel åt dessa företag, där en minskning av de administrativa bördorna bör anses vara förenlig med relevanta regleringsramar. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att politik och stödsystem till förmån för små och medelstora företag skyddas och förstärks.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa användarvänliga ursprungsregler som lätt kan tillämpas av EU:s exportörer och att minimera onödiga hinder för handel samt den byråkrati som ursprungsreglerna ger upphov till, särskilt för små och medelstora företag.

11. Europaparlamentet påminner om att i jämförelse med EU:s marknader för offentlig upphandling förblir USA:s marknad väldigt stängd för utländska företag. Parlamentet begär att kommissionen främjar ömsesidighet och ett mer aktivt deltagande från EU-företags sida, inbegripet små och medelstora företag, vid offentliga upphandlingar i USA på alla förvaltningsnivåer, eftersom detta kan bidra till att stimulera innovationer i den privata sektorn och till att nya, snabbväxande innovativa företag och sektorer växer fram. Parlamentet betonar att denna möjlighet inte får inkräkta på EU-regeringarnas förmåga att upprätthålla sina allmännyttiga tjänster.

12. Europaparlamentet konstaterar att olika regleringsstrategier i Europeiska unionen och USA är kostsamma för industrierna på båda sidan av Atlanten. Parlamentet anser att det finns betydande effektivitetsvinster att utnyttja genom att samordna dessa strategier samtidigt som man fortfarande tillåter att myndigheterna i Europeiska unionen och i Förenta staterna bibehåller och uppnår högkvalitativa standarder och säkerhet för sina medborgare.

13. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen i förhandlingarna tar upp frågan om "Buy American Act", ”Jones Act” och "Domestic Content Act", som i praktiken innebär en betydande belastning för EU-företagen när det gäller tillträdet till USA-marknaden, särskilt inom muddrings- och anläggningssektorn.

14. Europaparlamentet påminner kommissionen om vikten av att upprätthålla nuvarande höga standarder för säkerhet, trygghet, skydd av personuppgifter och internets öppenhet, neutralitet och oberoende, samtidigt som man välkomnar de möjliga föredelarna av marknadstillgång och regleringstillnärmning och ömsesidigt erkännande, inbegripet inrättandet av gemensamma globala principer för standarder och tekniska specifikationer på IKT-området.

15. Europaparlamentet efterlyser öppen konkurrens och utveckling av den digitala ekonomin, som till sin natur är global men som har sina huvudbaser i EU och USA. Parlamentet understryker att den digitala ekonomin måste stå i centrum för den transatlantiska marknaden, eftersom den bidrar till utvecklingen av den globala ekonomin och till ett ytterligare öppnande av de globala marknaderna.

16. När det gäller informationssamhällets tjänster och telekommunikationstjänster påminner Europaparlamentet kommissionen om att det är av särskild vikt att TTIP-avtalet säkerställer lika spelregler med lika och transparent tillgång på ömsesidiga villkor för EU:s tjänsteföretag till USA-marknaden och med ett krav för amerikanska tjänstetillhandahållare att respektera och följa alla relevanta bransch- och produktsäkerhetsstandarder och konsumenträttigheter när de erbjuder tjänster i Europa eller till europeiska kunder.

17. För att undvika en storskalig omlokalisering av EU:s tillverkningssektorer och massförluster av arbetstillfällen i medlemsländerna, uppmanar Europaparlamentet kommissionen att analysera dessa branschers konkurrenskraft i förhållande till motsvarande branscher i USA.

18. Europaparlamentet begär att det i kapitlet om immateriella rättigheter också föreskrivs ett förstärkt skydd och erkännande av europeiska geografiska beteckningar.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera giltigheten av geografiska indikatorer som en del av TTIP-avtalet, inbegripet andra produkter än jordbruksvaror. Parlamentet påminner kommissionen om det ekonomiskt avgörande högre värde som statusen geografisk indikator medför.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

24.3.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

49

14

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Bendt Bendtsen, Reinhard Bütikofer, Jerzy Buzek, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Fredrick Federley, Ashley Fox, Adam Gierek, Juan Carlos Girauta Vidal, Theresa Griffin, Marek Józef Gróbarczyk, András Gyürk, Roger Helmer, Eva Kaili, Barbara Kappel, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Miapetra Kumpula-Natri, Janusz Lewandowski, Ernest Maragall, Edouard Martin, Nadine Morano, Dan Nica, Angelika Niebler, Miroslav Poche, Miloslav Ransdorf, Michel Reimon, Herbert Reul, Paul Rübig, Algirdas Saudargas, Jean-Luc Schaffhauser, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Miguel Urbán Crespo, Vladimir Urutchev, Adina-Ioana Vălean, Kathleen Van Brempt, Henna Virkkunen, Martina Werner, Hermann Winkler, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Pervenche Berès, Simona Bonafè, Cornelia Ernst, Yannick Jadot, Werner Langen, Marian-Jean Marinescu, Morten Messerschmidt, Dominique Riquet, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Anne Sander, Paul Tang, Pavel Telička, Anneleen Van Bossuyt, Cora van Nieuwenhuizen

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Isabella Adinolfi, Ignazio Corrao, Antanas Guoga

25.3.2015

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

till utskottet för internationell handel

över rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar

(2014/2228(INI))

Föredragande av yttrande: Dita Charanzová

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

I anslutning till de pågående TTIP-förhandlingarna riktar Europaparlamentet följande rekommendationer till kommissionen:

a)  Politiska prioriteringar

i.   Kommissionen uppmanas att se till att förhandlingarna främst resulterar i ett ambitiöst och övergripande avtal, som leder till betydande nya möjligheter till marknadstillträde för EU:s företag, särskilt små och medelstora företag, och till fördelar för medborgare, konsumenter och arbetstagare samtidigt som den europeiska modellen med en ytterst konkurrenskraftig social marknadsekonomi bevaras.

ii.   Kommissionen uppmanas att säkerställa att avtalet inte bara undanröjer hinder utan också syftar till att främja och bevara EU:s höga konsumentskyddsnivå som föreskrivs i EUF-fördraget, särskilt vad gäller information. I de flesta sektorer garanterar EU:s och USA:s standarder och lagstiftning denna höga nivå. En tillnärmning av våra lagstiftningar måste syfta till att fastställa högkvalitativa standarder och lagar som kan utgöra nya globala riktmärken och i praktiken internationella standarder.

iii.  Kommissionen uppmanas att säkerställa högsta möjliga transparens i förhandlingarna, inbegripet tillgång till förhandlingstexterna, och att säkra samråd med det civila samhället genom hela processen.

b)  Fullständigt och transparent tillträde för EU:s tjänsteleverantörer – inga hinder för yrkesmässig rörlighet

i.   Kommissionen uppmanas att säkerställa att EU:s tjänsteleverantörer får fullt marknadstillträde till liberaliserade tjänster i USA, enligt transparenta, ömsesidiga och rättvisa regler på både federal och lokal och regional nivå och på lika villkor som de lokala tjänsteleverantörerna, samtidigt som EU-medlemsstaternas frihet att tillhandahålla, beställa och finansiera offentliga tjänster i enlighet med fördragen garanteras.

ii.   Kommissionen uppmanas att säkerställa att avtalet inte äventyrar den höga kvaliteten på EU:s offentliga tjänster samt att samma skyddsåtgärder som finns i andra frihandelsavtal, såsom Ceta, används för att skydda dem, särskilt i fråga om offentligt finansierad hälso- och sjukvård, utbildning, social service, produktion, distribution och rening av vatten, kommunåtgärder och audiovisuella tjänster.

iii.  Kommissionen uppmanas att säkerställa att parterna ömsesidigt erkänner yrkeskvalifikationer, särskilt genom att skapa en rättslig ram med de delstater som har föreskrivande befogenheter på detta område och att främja rörlighet över Atlanten genom viseringslättnader för yrkesverksamma från alla EU-medlemsstater inom sektorer som omfattas av avtalet.

iv.  Kommissionen uppmanas att parallellt med förhandlingarna verka för att parterna inleder samtal för ytterligare avtal som syftar till att upphäva kraven för arbetstillstånd, så att arbetstagare kan röra sig så fritt som möjligt mellan parterna.

c)  Rättvis och transparent upphandling på alla nivåer

i.   Kommissionen uppmanas att sträva efter en hög ambitionsnivå inom kapitlet om offentliga upphandlingar och säkerställa att europeiska ekonomiska aktörer, särskilt små och medelstora företag, har möjlighet att delta på den amerikanska marknaden på icke-diskriminerande grund på alla förvaltningsnivåer. Kommissionen uppmanas säkerställa ömsesidigt och transparent tillträde för att väga upp den nuvarande situationen och att undersöka om det är möjligt att undanta EU-företagen från nationella och lokala inköpsklausuler i federal lagstiftning samt om möjligt i delstatslagstiftning.

ii.   säkerställa att de nya direktiven om offentlig upphandling och koncessioner följs i förhandlingarna, i synnerhet när det gäller definitionen av samarbete mellan offentliga aktörer, undantag, tillträde för små och medelstora företag och tillämpningen av kriteriet ”det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet”.

iii.  Kommissionen uppmanas att klargöra att rätten att fatta beslut om hur tjänster kan tillhandahållas inte ska påverkas och att den ratchetklausul som fastställs i kapitlet om tillhandahållandet av tjänster följaktligen inte ska tillämpas på tjänster som den upphandlande myndigheten genom offentligt kontrakt tilldelar en privat tredje part och efter det att avtalet upphört att gälla själv utför som egen eller intern verksamhet.

iv.  Kommissionen uppmanas att bygga vidare på resultaten från avtalet om offentlig upphandling (GPA) i fråga om omfattning, bestämmelser och ordningar samt att förenkla och effektivisera förfaranden och samtidigt skapa förbättrad insyn.

v.  Kommissionen uppmanas att framhålla att offentlig upphandling måste ingå i ett slutligt heltäckande avtal, eftersom offentlig upphandling utgör en betydande andel av EU:s och andra handelspartners ekonomier och därför är ett betydande ekonomiskt intresse för EU.

d) Transatlantiska standarder som globala standarder

i.   Kommissionen uppmanas att se till att avtalet går längre än WTO:s avtal om tekniska handelshinder på områden såsom bedömning av överensstämmelse, tekniska krav och standarder samt föreskriver större insyn i utarbetandet, antagandet och tillämpningen av tekniska föreskrifter och standarder, samtidigt som det skydd som uppnåtts genom EU:s standarder och tekniska föreskrifter garanteras.

ii.   Kommissionen uppmanas säkerställa att europeiska företag kan vända sig till ett enda informationsställe i USA som kan lämna information om standarder för samtliga sektorer. Kommissionen uppmanas att med bestämdhet försvara EU:s standardiseringsarbete samt att främja dess principer, nämligen enhetlighet, insyn, öppenhet, samförstånd, frivillig tillämpning, oberoende i förhållande till särintressen och effektivitet.

iii.  Kommissionen uppmanas att inrätta en ambitiös, transparent och effektiv samarbets- och dialogmekanism som ska svara för att det skapas gemensamma standarder där så är möjligt och att det inte finns några oavsiktliga skillnader i framtida standarder i nyckelsektorer som omfattas av avtalet med målsättningen att sådana standarder, särskilt i innovativa sektorer, bör tas fram och främjas i alla internationella forum. Kommissionen uppmanas att beakta de utmaningar som uppstår när USA:s standardiseringssystem som är strukturerat och motiverat på ett annat sätt ska jämkas ihop med det europeiska standardiseringssystemet.

iv.  Kommissionen uppmanas att säkerställa att internationellt överenskomna ISO- och IEC-standarder, där de finns och är aktuella, antas av USA och EU, till exempel inom sektorn för elektroniska produkter.

e)  Förpassa tekniska hinder för transatlantisk handel till historien

i.   Kommissionen uppmanas att fortsättningsvis garantera en hög produktsäkerhetsnivå inom EU samtidigt som onödigt dubbelarbete bör undvikas i fråga om testning där detta innebär resursslöseri, särskilt vad gäller lågriskprodukter. Kommissionen uppmanas att säkerställa att USA erkänner egen försäkran om överensstämmelse för produkter, där detta är tillåtet enligt EU-rätten.

ii.   Kommissionen uppmanas att med full respekt för den lagstiftningsmässiga självständigheten stödja en obligatorisk strukturerad dialog med utbyte av bästa regleringspraxis, och samarbete mellan lagstiftare inom de sektorer som omfattas av avtalet. Kommissionen uppmanas att betona att detta bör inbegripa system för snabbt utbyte av information när lagstiftning utarbetas. Kommissionen uppmanas att uppmuntra ett förbättrat regleringssamarbete i andra sektorer och att främja EU:s system för marknadsövervakning i syfte att säkerställa höga konsumentskyddsstandarder.

iii.  Kommissionen uppmanas att sträva efter att regleringssamarbetet inte ökar den administrativa bördan och att samtidigt ha i åtanke att skillnader i lagstiftning är det viktigaste icke-tariffära handelshindret för handel, särskilt inom tekniksektorn, inbegripet elektriska och mekaniska maskiner, apparater och utrustning, och att lagstiftarna bör undersöka olika sätt att främja kompatibiliteten och regelsymmetrin, såsom ömsesidigt erkännande, harmonisering eller anpassning av krav.

iv.  Kommissionen uppmanas att stå fast vid att avtalet inte får inverka negativt på rätten att lagstifta i enlighet med den nivå för hälsa, säkerhet, konsument-, arbetstagar- och miljöskydd och kulturell mångfald som varje part anser lämplig. Kommissionen uppmanas att stå fast vid vikten av försiktighetsprincipen som föreskrivs i artikel 191.2 i EUF-fördraget. Kommissionen uppmanas att betona att regleringssamarbetet måste vara transparent och att Europaparlamentet bör bidra till det arbete som utförs av de framtida institutionerna.

v.  Kommissionen uppmanas att beakta att erkännandet av största möjliga antal säkerhetsföreskrifter inom transportområdet som likvärdiga vore ett av avtalets viktigaste resultat och detta kommer att kräva kontroll av att EU:s och USA:s lagstiftning föreskriver liknande skyddsnivå, utan att skyddsnivån i EU sänks.  Detta måste vara ett steg på väg mot fullständig lagstiftningskonvergens inom sektorn. Särskilt på fordonssäkerhetsområdet finns det dock många skillnader mellan USA:s och EU:s produkter, och kommissionen uppmanas att se till att EU:s och USA:s samarbete inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece) stärks, särskilt vad gäller ny teknik, samt inom andra internationella standardiseringsorgan.

f)   Förenklade tull- och handelsförfaranden, särskilt för små och medelstora företag

i.   Kommissionen uppmanas att säkerställa att avtalet minskar eller helt undanröjer icke-tariffära handelshinder för små och medelstora företag som påverkas oproportionerligt av sådana hinder. En enhetlig ram bör inrättas, med ett specifikt kapitel för små och medelstora företag i avtalet, för att de ska kunna ta upp frågor om icke-tariffära handelshinder med lämpliga myndigheter.

ii.   Kommissionen uppmanas att se till att avtalet gör det enklare för små och medelstora företag att delta i transatlantisk handel och minska kostnaderna genom moderniserade, digitaliserade och förenklade förfaranden, genom avskaffande av dubbla certifieringskrav och genom höjda minimitrösklar för tullar och icke-randomiserade kontroller.

iii.  Kommissionen uppmanas att fullt ut stödja idén om att upprätta en kostnadsfri internettjänst i USA av det slag som redan finns i EU, där små och medelstora företag kan hitta all den information de behöver för att exportera till, importera från eller investera i USA, däribland information om tullar, skatter, föreskrifter, tullförfaranden och marknadsmöjligheter.

iv.  Kommissionen uppmanas att behandla tullfrågor som går utöver bestämmelserna i WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer (TFA) samt att understryka att om den administrativa bördan verkligen ska avlägsnas behöver man arbeta för en minimal nivå av regleringsharmonisering av tull- och gränsrelaterad politik och praxis.

g)  Tydliga ursprungsregler

i.   Kommissionen uppmanas att se till att EU och USA fastställer gemensamma regler för bestämning av en produkts ursprung, och att sådana regler är tydliga och lätta att tillämpa för företag och att parterna beaktar nuvarande och framtida produktionstendenser samt möjligheter till framtida kumulation med de länder som EU och USA har frihandelsavtal med.

ii.   Kommissionen uppmanas att säkerställa att avtalet innehåller en bestämmelse som förhindrar olaglig användning av EU:s geografiska beteckningar, vilket skulle vara vilseledande för konsumenterna och att skydda dessa program, som har bidragit stort till konsumentskyddet samt till tydlig och kortfattad information om produktens ursprung. Kommissionen uppmanas att beakta att förhandlingarna är rätt tillfälle att komma överens om höga gemensamma standarder i fråga om obligatorisk ursprungsmärkning som kan ge konsumenterna fullständiga garantier och skapa lika villkor vad gäller tillträde till de respektive marknaderna för de ekonomiska aktörerna.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

24.3.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

20

18

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dita Charanzová, Carlos Coelho, Sergio Gaetano Cofferati, Lara Comi, Daniel Dalton, Nicola Danti, Pascal Durand, Vicky Ford, Ildikó Gáll-Pelcz, Evelyne Gebhardt, Maria Grapini, Antanas Guoga, Sergio Gutiérrez Prieto, Liisa Jaakonsaari, Antonio López-Istúriz White, Jiří Maštálka, Marlene Mizzi, Jiří Pospíšil, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Igor Šoltes, Ivan Štefanec, Catherine Stihler, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mylène Troszczynski, Anneleen Van Bossuyt, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Emma McClarkin, Roberta Metsola, Franz Obermayr, Adam Szejnfeld, Ulrike Trebesius, Sabine Verheyen, Inês Cristina Zuber

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Jonathan Arnott, Philippe De Backer, Andrey Novakov

16.4.2015

YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

till utskottet för internationell handel

över rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP)

(2014/2228(INI))

Föredragande: Paolo De Castro, James Nicholson

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. EU:s jordbrukssektor utgör en mycket känslig och viktig del av TTIP-förhandlingarna och kommer att gynnas av nya eller utökade möjligheter till marknadstillträde.

B.  Det främsta hindret för handeln med jordbruksprodukter och livsmedel mellan EU och USA, och som till och med omöjliggör handeln med vissa varor, är avsaknaden av gemensamma standarder på detta område.

C. Konsekvenserna av det ryska embargot har tydligt visat på jordbrukets fortsatta geopolitiska betydelse, vikten av att ha tillgång till en rad olika jordbruksmarknader och behovet av starka och strategiska handelspartnerskap med tillförlitliga handelspartner.

D. Handelsförhandlingarna med USA innebär en stor möjlighet att förbättra tillträdet till USA för vissa starkt exportinriktade europeiska produkter, såsom frukt och grönsaker, vin och vissa produkter med ett högt mervärde.

E.  TTIP ger en möjlighet att minska den ömsesidiga lagstiftningsmässiga bördan, som utgör ett onödigt handelshinder, genom att tillhandahålla omfattande och tydlig information, t.ex. om vilka uppgifter som bör finnas med på en etikett, klargöra administrativa förfaranden och tullförfaranden och, när detta är möjligt, anpassa och förenkla regelverk.

F.  Det är viktigt för det europeiska jordbruket att en ömsesidigt fördelaktig handelsöverenskommelse ingås med USA så att Europa kan utveckla sin ställning som nyckelaktör på världsmarknaden, utan att man äventyrar de nuvarande kvalitetsstandarderna för EU:s jordbruksprodukter och en framtida förbättring av dessa standarder, och att man samtidigt bevarar den europeiska jordbruksmodellen och garanterar dess ekonomiska och sociala bärkraftighet.

G. TTIP ger en möjlighet att fastställa höga globala standarder och komplettera standarderna på de båda världsdelarna, särskilt vid en tidpunkt då nya ekonomiska aktörer vinner mark, men som inte delar EU:s och USA:s åtagande till förmån för en regelbaserad handel och höga nivåer när det gäller konsumetskydd, miljöskydd och djurskydd.

H. Kommissionen har försäkrat att respekten för europeisk livsmedelssäkerhet och hälsostandarder för människor, växter och djur samt djurhälsa, miljöskydd och konsumentskydd kommer att vara en grundläggande fråga i förhandlingarna för det europeiska jordbruket och kommer att bekräfta och stärka EU:s standarder inom ett öppet, rättvist, modernt och globalt handelspolitiskt system.

I.   De största hindren för handeln med jordbruksprodukter och livsmedel mellan EU och USA ligger innanför gränserna, dvs. den interna regleringen och de icke-tariffära handelshindren.

J.   Konsumenternas intressen bör prioriteras i TTIP-förhandlingarna.

K. Harmoniseringen av EU:s och USA:s bestämmelser får inte under några omständigheter äventyra konsumenternas hälsa eller försvaga de kvalitetsstandarder som ska uppfyllas av de amerikanska produkter som saluförs i Europa.

L.  De geografiska beteckningarna är självständiga immateriella äganderätter och inte endast en märkning.

M. Tack vare framsteg inom forskningen är det möjligt att stödja utvecklingen av en förhandsutvärdering av riskerna i förbindelse med livsmedlens skadlighet med hjälp av avancerade datorstödda metoder, som bygger på en analys av stora datamängder och understöds av högpresterande beräkningsstrukturer, som kan förbättra tillämpningen av försiktighetsprincipen.

1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till kommissionen:

a. Kommissionen uppmanas att säkerställa ett heltäckande och balanserat avtal – om man lyckas nå fram till ett slutligt avtal – som tar hänsyn till alla de sektorer som berörs av TTIP, och hålla i åtanke att jordbruket inte får användas som en bricka i förhandlingarna i syfte att säkra tillgången till den amerikanska marknaden för andra sektorer, samt att jordbruket är ett högt strategiskt politikområde som ligger till grund för livsmedelssäkerheten och livsstilen i hela Europa.

b. Kommissionen uppmanas att prioritera ett ambitiöst och balanserat resultat av förhandlingarna om jordbruket, som är en sektor där huvudfrågorna (marknadstillträde, geografiska beteckningar och sanitära och fytosanitära åtgärder) bör tas upp i ett tidigt skede, med hjälp av en detaljerad kartläggning av alla relevanta amerikanska handelshinder, och parallellt med varandra i förhandlingsprocessen, samtidigt som standarderna för livsmedelssäkerhet och konsumentskydd garanteras, så att parlamentet ges tillräckligt med tid och klarhet för att diskutera och utvärdera detta kapitel med berörda parter, EU-medborgarna, civilsamhället och arbetsmarknadens parter, med särskilt fokus på jordbrukare och små familjejordbruk.

c. Kommissionen uppmanas att införliva en modern och förbättrad mekanism för tvistlösning mellan stater och investerare (ISDS) i TTIP, i en form som inte undergräver EU:s, dess medlemsstaters och regionala och lokala myndigheters suveräna rättigheter, utan som ger en verklig möjlighet för utländska investerare att söka och uppnå prövning av klagomål.

d. Kommissionen uppmanas att tydligt förbinda sig att till fullo bevara de befintliga och framtida standarder för livsmedelssäkerhet och hälsostandarder för människor, växter och grödor och standarder för miljöskydd, konsumentskydd, djurskydd och djurhälsa som anges i EU-lagstiftningen. Kommissionen uppmanas att säkerställa att möjligheterna att höja dessa standarder inte på något sätt hindras i framtiden och att EU:s grundläggande värderingar, såsom försiktighetsprincipen och ett hållbart jordbruk, inte undermineras, samt att EU-medborgarna kan fortsätta att ha förtroende för spårbarheten och märkningen av produkter på EU-marknaden. Kommissionen uppmanas vidare att utforma specifika åtgärder för att upprätthålla försiktighetsprincipen i förhandlingarna.

e. Kommissionen uppmanas därför att säkerställa att behöriga EU-myndigheter görs delaktiga i kontrollen och verifieringen av anläggningar, lokaler och produkter som exporteras till EU i fråga om de sanitära och fytosanitära krav som gäller i EU-medlemsstaterna; kommissionens förslagstext till USA i detta avseende är oroande, med tanke på att EU i tidigare handelavtal har behållit möjligheten att granska och verifiera de andra avtalsparternas kontrollprogram, och kommissionen uppmanas därför att bibehålla detta tillvägagångssätt..

f.  Kommissionen uppmanas att vidta alla åtgärder för att säkerställa att jordbruksprodukter bara får importeras till EU om de uppfyller de europeiska konsumentskydds-, djurskydds- och miljöskyddskraven samt sociala minimistandarder.

g. Kommissionen uppmanas att hålla i åtanke att TTIP-förhandlingarna inte i sig själv kan ändra genomförandet eller framläggandet av förslag till lagstiftning på något område, däribland livsmedelssäkerhet, sanitära och fytosanitära standarder, djurs välbefinnande och miljöskydd.

h. Kommissionen uppmanas att säkerställa ett positivt och ambitiöst slutresultat av förhandlingarna om jordbruk som återspeglar både de offensiva och de defensiva intressen som EU:s jordbrukssektor har i fråga om avskaffande eller minskning av såväl tariffära som icke-tariffära handelshinder, inklusive särskilt sanitära och fytosanitära standarder och förfaranden, och att säkra en stark ställning för europeiska produkter av hög kvalitet, så att EU-producenterna verkligen gynnas i fråga om tillträde till den amerikanska marknaden, och beakta att åtgärder för att skydda konsumenter och deras hälsa eller för att bevara livsmedelssäkerheten inte ska ses som icke-tariffära hinder.

i.  Kommissionen uppmanas att främja ett kunskapsutbyte mellan de två parterna på området för livsmedelssäkerhet.

j.  Kommissionen uppmanas att förhandla fram ett smidigt system för växtskyddskontroll av den europeiska exporten, inom vilket man respekterar säkerhetsstandarderna utan att skada den europeiska exporten till den amerikanska marknaden och därigenom gör det möjligt att öka exporten till USA.

k. Kommissionen uppmanas att säkerställa samma villkor för alla, genom att främja en rättvis skattepolitik och god handelssed för livsmedelsprodukter och genom att behandla som känsliga alla produkter, som, om de blir föremål för direkt och indirekt konkurrens, skulle utsätta EU:s jordbruksproducenter, däribland små jordbruksföretag, antingen i EU som helhet eller i enskilda regioner, för alltför stor press eller illojal konkurrens, t.ex. i de fall där regleringsvillkor och relaterade produktionskostnader, som till exempel djurhållningskrav skiljer sig åt i EU och USA, och att beakta alla alternativ för alla känsliga produkter, inklusive tullsänkningar och begränsade tullkvoter.

l.  Kommissionen uppmanas att i överensstämmelse med förhandlingsmandatet förespråka införandet i avtalet av en skyddsklausul, som ska tillämpas om den inhemska livsmedelsproduktionen riskerar att skadas allvarligt på grund av ökad import av en viss vara.

m. Kommissionen uppmanas att lägga fram en översikt av de eftergifter som beviljats inom ramen för redan ingångna handelsavtal och avtal för vilka förhandlingar pågår, vilket redan har krävts av flera medlemsstater, i syfte att ge en överblick av eftergifterna för varje produkt, eftersom det annars är omöjligt att förhandla om känsliga produkter.

n. Kommissionen uppmanas att så tidigt som möjligt informera parlamentet och allmänheten om en potentiell lista över känsliga produkter, så att alla berörda aktörer ges tillräckligt med tid för att undersöka och utvärdera förslagen i god tid och innan förhandlingarna slutförs.

o. Kommissionen uppmanas att säkerställa lämpligt rättsligt skydd på den amerikanska marknaden för EU:s geografiska beteckningar och högkvalitativa jordbruksprodukter, och åtgärder för att hantera missbruk och vilseledande information och metoder, samt att säkerställa skydd med avseende på jordbruksprodukters märkning, spårbarhet och verkliga ursprung som en grundläggande del i ett välavvägt avtal.

p. Kommissionen uppmanas att inbegripa i TTIP avtalet om ekologiska produkter, och att utvidga det till att omfatta produkter som inte redan ingår (vin).

q. Kommissionen uppmanas att ta med avtalet om vin mellan EU och USA från 2006 i TTIP, och att i detta sektorsavtal stryka de sjutton semigeneriska beteckningarna.

r.  Kommissionen uppmanas att ta hänsyn till att det amerikanska inkomststödet för jordbrukare i en tid med global prisvolatilitet kan vara en konkurrensnackdel för EU:s jordbrukare, och till att EU:s krishanteringsåtgärder bör omprövas så att de återspeglar de föränderliga marknadsförhållandena.

s.  Kommissionen uppmanas att inrätta en bilateral gemensam arbetskommitté för löpande handelsförhandlingar på jordbruksområdet, för att föregripa och undanröja handelsstörningar med hjälp av ett system för tidig varning vid händelse av lagstiftningsmässiga ändringar och för att främja konvergens i lagstiftningen.

t.  Kommissionen uppmanas att i god tid inleda transparenta och heltäckande samtal med Europaparlamentet, alla nationella parlament och intressenter på jordbruksområdet om alla aspekter av förhandlingarna, och att garantera respekt för all den lagstiftning som ligger till grund för jordbruksmodellen och den sociala modellen i EU.

u. Kommissionen uppmanas att säkerställa att det amerikanska förbudet mot import av nötkött från EU upphävs.

v. Kommissionen uppmanas att garantera lika konkurrensvillkor genom att införa krav på märkning av importerade produkter som framställs med metoder som inte uppfyller EU-standarderna för djurs välbefinnande, livsmedelssäkerhet samt folk- och djurhälsa.

w. Kommissionen uppmanas att omgående genomföra en öppen och objektiv undersökning av vilka effekter partnerskapet får på det europeiska jordbruket, sektorsvis, särskilt på små familjejordbruk, och att i god tid inleda ett öppet samarbete med både offentliga och privata forskningsinstitut som ägnar sig åt frågor som gäller livsmedelssäkerhet och som kan tillföra nytt innehåll till alla aspekter av förhandlingarna.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

14.4.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

27

18

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Richard Ashworth, José Bové, Paul Brannen, Daniel Buda, Nicola Caputo, Matt Carthy, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Diane Dodds, Herbert Dorfmann, Edouard Ferrand, Luke Ming Flanagan, Martin Häusling, Esther Herranz García, Jan Huitema, Jarosław Kalinowski, Elisabeth Köstinger, Zbigniew Kuźmiuk, Philippe Loiseau, Mairead McGuinness, Nuno Melo, Giulia Moi, James Nicholson, Maria Noichl, Marit Paulsen, Marijana Petir, Laurențiu Rebega, Jens Rohde, Lidia Senra Rodríguez, Czesław Adam Siekierski, Marc Tarabella, Janusz Wojciechowski, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Bas Belder, Rosa D’Amato, Angélique Delahaye, Peter Eriksson, Fredrick Federley, Ivan Jakovčić, Manolis Kefalogiannis, Momchil Nekov, Stanislav Polčák, Sofia Ribeiro, Annie Schreijer-Pierik, Molly Scott Cato, Estefanía Torres Martínez

17.4.2015

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning

till utskottet för internationell handel

över rekommendationerna till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP)

(2014/2228(INI))

Föredragande av yttrande: Helga Trüpel

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–       med beaktande av artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–       med beaktande av EU:s förhandlingsdirektiv för det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) mellan EU och USA, som antogs av rådet den 14 juni 2013 och som offentliggjordes av rådet den 9 oktober 2014, och av följande skäl:

A.     Europaparlamentet bekräftar EU:s rättsliga åtagande att respektera Unescos konvention från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar.

B.     Enligt artikel 167 i EUF-fördraget ska unionen beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördraget, särskilt för att respektera och främja sin kulturella mångfald. Dessa andra bestämmelser inbegriper den gemensamma handelspolitiken i enlighet med artikel 207 i EUF-fördraget.

C.      Aktuella och framtida bestämmelser och åtgärder till stöd för den kulturella sektorn, särskilt inom den digitala världen, ligger utanför förhandlingsområdet för TTIP.

D.     Tjänster av allmänt intresse har en särskild betydelse, i synnerhet på utbildningsområdet, i enlighet med artikel 14 i EUF-fördraget och protokoll nr 26 till EUF-fördraget.

E.     Kulturell mångfald är ett särdrag i EU på grund av Europas historia, dess många olika traditioner och starka kulturella och kreativa sektorer, och främjandet av kulturell mångfald kommer att förbli en vägledande princip, precis som det har varit i andra handelsavtal med EU.

F.     De kulturella och kreativa sektorerna bidrar till runt 2,6 procent av EU:s BNP, och har en högre tillväxtnivå än resten av ekonomin. Det bör betonas att utvecklingen av handeln med varor och tjänster inom den kulturella och kreativa sektorn kommer att bli en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt och skapandet av sysselsättning i Europa.

G.     Det är allmän praxis att utesluta subventioner, i synnerhet för kultur- och utbildningssektorerna, från EU:s handelsavtal.

1.      Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till kommissionen:

a)      Kommissionen uppmanas att med stöd av en rättsligt bindande allmän klausul som ska tillämpas för hela avtalet, i full överensstämmelse med Gats och Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar och med full respekt för medlemsstaternas praxis, säkerställa att avtalsparterna förbehåller sig rätten att anta eller behålla alla åtgärder (särskilt regleringsåtgärder och/eller ekonomiska åtgärder) i syfte att skydda eller främja kulturell och språklig mångfald, mediepluralism och mediefrihet, och att bevara eller utveckla, i enlighet med principen om teknikneutralitet, bestämmelser för audiovisuella tjänster, både online och offline, i linje med demokratiska, sociala och kulturella krav.

b)     Kommissionen uppmanas att säkerställa att undantaget för audiovisuella tjänster, däribland onlinetjänster, är framtidssäkert och varken kan ifrågasättas av bestämmelser i det framtida avtalet, såsom bestämmelserna om investeringar, eller hämmas av teknisk utveckling, t.ex. konvergens mellan audiovisuella tjänster, kommunikationstjänster och e-handelstjänster.

c)      Kommissionen uppmanas att fortsätta de nuvarande insatserna för att öka transparensen och främja ett ännu närmare samarbete med parlamentet liksom full involvering av det civila samhället och arbetsmarknadens parter, med hänsyn till de potentiella konsekvenser TTIP kan få för EU-medborgarnas liv.

d)     Kommissionen uppmanas att säkerställa att tjänster med en stark kulturkomponent, såsom bibliotek, arkiv eller museum, inte kommer att påverkas mer genom TTIP-avtalet än genom EU:s åtaganden i befintliga avtal.

e)      Kommissionen uppmanas att bekräfta att det fasta bokprissystemet och prissättningen på tidningar och tidskrifter inte kommer att äventyras av skyldigheterna enligt TTIP-avtalet.

f)      Kommissionen uppmanas att med stöd av en allmän klausul säkerställa EU-medlemsstaternas rätt att anta eller behålla åtgärder som rör tillhandahållandet av alla utbildningstjänster och kulturella tjänster som utförs på icke-vinstdrivande grunder och/eller erhåller någon grad av offentlig finansiering eller statligt stöd i någon form, och att säkerställa att privat finansierade utländska tjänsteleverantörer uppfyller samma kvalitets- och ackrediteringskrav som de inhemska tjänsteleverantörerna.

g)      Kommissionen uppmanas att precisera att inget i avtalet får inverka på EU:s eller EU-medlemsstaternas möjlighet att subventionera och bevilja ekonomiskt stöd till kulturella industrier och kulturella, utbildningsmässiga, audiovisuella och pressrelaterade tjänster.

h)      Kommissionen uppmanas att säkerställa att EU:s bildkonstnärer erhåller en procentandel av försäljningspriset när deras konstverk säljs vidare av yrkesverksamma på konstmarknaden, och därmed uppmuntra de europeiska konstnärerna att saluföra sina verk i USA.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

16.4.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

2

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Silvia Costa, Jill Evans, Giorgos Grammatikakis, Rikke Karlsson, Andrew Lewer, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Fernando Maura Barandiarán, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Michaela Šojdrová, Yana Toom, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Sylvie Guillaume, Mary Honeyball, Marc Joulaud, Dietmar Köster, Ilhan Kyuchyuk, Michel Reimon, Hermann Winkler

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Remo Sernagiotto, Dario Tamburrano

4.5.2015

YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor

till utskottet för internationell handel

över rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP)

(2014/2228(INI))

Föredragande: Dietmar Köster

FÖRSLAG

Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Eftersom rättssystemen både i Europeiska unionen och i Förenta staterna fungerar effektivt finns det inget behov av något tvistlösningssystem mellan privata investerare och stat (ISDS) i detta avtal.

B.  EU och USA har effektiva nationella rättsliga ramar och styrs av rättsstatsprincipen.

C. Internationella handels- och investeringsavtal som ingåtts av EU-institutioner är underställda de rättigheter som garanteras av EU och de principer som ligger till grund för skyddet av dessa rättigheter i EU, liksom den försiktighetsprincip som gäller för miljö-, hälso- och konsumentskydd.

D. Nio EU-medlemsstater har ingått bilaterala avtal om investeringsskydd med USA, vilka ger amerikanska företag rätt att väcka talan mot dessa medlemsstater. Ett stort antal bilaterala avtal med EU:s medlemsstater innehåller klausuler om tvistlösning mellan investerare och stat, men i förordning nr 912/2014 fastställs att befintliga bilaterala investeringsavtal i vilka medlemsstaterna är parter ska ersättas av ett investeringskapitel i TTIP, även utan tvistlösning mellan investerare och stat.

E.  De aktuella förhandlingarna syftar till att leda till ett ambitiöst avtal som kommer att skydda den europeiska modellen med social marknadsekonomi, i enlighet med fördragen om Europeiska unionen, och det kommer att åtföljas av väsentliga förbättringar för allmänhet, arbetstagare och konsumenter och av ett marknadsöppnande för företag från Europeiska unionen, inte minst små och medelstora företag.

F.  Internationella avtal måste uppfylla krav på rättssäkerhet och förutsägbarhet. Det finns åtskilliga kända fall där EU och andra stater dragit USA inför domstol inom ramen för WHO, eftersom landet förmodats ha underlåtit att fullgöra sina internationella åtaganden.

G. I artikel 1 i fördraget om Europeiska unionen anges att besluten ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt. I artikel 10.3 i EU-fördraget fastställs följande: ”Besluten ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt.” I enlighet med artikel 218.10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska Europaparlamentet ”omedelbart och fullständigt informeras i alla skeden av förfarandet” i förbindelse med förhandlingar om och ingående av avtal mellan unionen och tredjeländer. I det beslut som avslutade den undersökning hon lät göra på eget initiativ (OI/10/2014/RA), betonade Europeiska ombudsmannen att TTIP-förhandlingarna måste vara insynsvänliga och att TTIP-handlingar måste vara offentliga.

1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till kommissionen:

a)    Kommissionen uppmanas att återspegla allmänhetens synpunkter i förhandlingar om handels- och investeringsavtal.

b)    Det är inte möjligt att behandla lokala och utifrån kommande investerare likvärdigt enligt de reformer för tvistlösningsmekanismer mellan stater och investerare som utarbetats inom det övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA).

c)    Det går att säkerställa att utländska investerare behandlas på ett icke diskriminerande sätt och har verklig möjlighet att söka och uppnå prövning av klagomål utan att investeringsskyddsnormer eller en ISDS-mekanism införs i TTIP. Ett eventuellt TTIP-avtal bör inte innehålla några investeringsskyddsnormer eller någon mekanism för tvistlösning mellan investerare och stat, eftersom det befintliga skyddet av investeringar i EU och USA är fullt tillräckligt för att garantera rättslig säkerhet.

d)    Kommissionen uppmanas att offentliggöra de konsoliderade textversionerna med EU:s och USA:s ståndpunkter avseende föreslagna kapitel, och därigenom säkerställa lika tillgång till information för alla berörda och intresserade parter under alla skeden i förhandlingarna.

e)    Redan befintliga tvistlösningsmekanismer har allvarliga svagheter, vad gäller såväl form som innehåll.

f)     Kommissionen uppmanas att motsätta sig införandet av en ISDS-mekanism i TTIP med hänsyn till EU:s och USA:s välutvecklade rättssystem och eftersom ett system för tvistlösning mellan stater och användningen av nationella rättssystem och domstolar är de mest lämpliga verktygen för att hantera investeringstvister.

g)    Den demokratiska legitimiteten i EU:s handelspolitik måste förstärkas. Kommissionen uppmanas att ta hänsyn till svaren från de offentliga samråd den har genomfört, och särskilt till de 97 % svar som var negativt inställda till tvistlösning mellan investerare och stat.

h)    Kommissionen uppmanas att säkerställa att utländska investerare behandlas på ett icke diskriminerande sätt och har verklig möjlighet att söka och uppnå prövning av klagomål, samtidigt som de inte ges fler rättigheter än inhemska investerare, och att motsätta sig införandet av en ISDS-mekanism i TTIP, eftersom det finns andra alternativ för att säkerställa investeringsskydd, t.ex. nationella rättsmedel.

i)     Kommissionen uppmanas att se till att beslut som avkunnas i individuella fall genom en tvistlösningsmekanism, om en sådan antas, inte leder till att gällande nationell rätt hos de avtalsslutande parterna ersätts eller försätts ur spel och att ändringar genom framtida lagstiftning – såvida den inte fungerar retroaktivt – inte kan bli föremål för en sådan tvistlösningsmekanism.

j)     Kommissionen uppmanas att garantera att de etablerade regleringssystemen på båda sidor Atlanten och Europaparlamentets roll i EU:s beslutsprocess samt parlamentets kontrollbefogenheter över EU:s regleringsprocesser kommer att respekteras helt och fullt i samband med inrättandet av ramen för det framtida samarbetet.

k)    Kommissionen uppmanas att klargöra för förhandlingsparten att försiktighetsprincipen är en av de grundläggande principerna i den europeiska miljö-, hälso- och konsumentskyddspolitiken enligt vilken man agerar i god tid och förutseende för att undvika risker för människors, djurs och växters hälsa eller negativa effekter på miljön, samt att säkerställa att förhandlingarna inte leder till att den i EU gällande försiktighetsprincipen försvagas, särskilt inte när det gäller miljö-, hälso-, livsmedels- och konsumentskydd.

l)     Kommissionen uppmanas att säkerställa att antagandet av den inhemska lagstiftningen ligger kvar uteslutande hos lagstiftande organ i EU, för att främja högsta standarder för skydd för medborgarna, inklusive skydd för hälsa, trygghet, miljö, konsumenters och arbetstagares rättigheter och offentliga tjänster i allmänhetens intresse. Det är absolut nödvändigt att bevara medlemsstaternas självbestämmanderätt att undanta offentliga och kollektiva tjänster, såsom vatten, hälsa, utbildning, socialförsäkringar, kultur, mediefrågor, produktkvalitet och rätten till lokala myndigheters självstyre från TTIP-förhandlingarna. Kommissionen uppmanas bestämt att säkerställa att alla förfaranden i samband med regleringssamarbetet fullt ut respekterar Europaparlamentets och rådets lagstiftningsbehörighet i strikt överensstämmelse med EU-fördragen och inte direkt eller indirekt fördröjer den europeiska lagstiftningsprocessen.

m)   Varken EU:s medlemsstater eller Europeiska unionen har fattat något beslut om en övergripande harmonisering av rätten till intellektuell äganderätt, inklusive upphovsrätt, varumärken och patent, och kommissionen uppmanas därför att inte förhandla om dessa intressen inom det övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA) eller TTIP.

n)    Det är mycket viktigt att EU och USA fortsätter att medverka och engagera sig i diskussioner om global multilateral harmonisering av patent inom ramen för befintliga internationella organ, och parlamentet varnar därmed för försök att införa bestämmelser i TTIP om materiell patenträtt, särskilt avseende frågor som har att göra med patentmöjligheter och tidsfrister i samband med nyhetsbedömningen.

o)    Kommissionen uppmanas att TTIP-förhandlingarna även omfattar behovet av ökat erkännande och skydd av vissa produkter för vilka urspunget har stor betydelse. Ett lämpligt skydd av tillämpningen av EU:s geografiska ursprungsbeteckningar är därför grundläggande för att det ska vara möjligt att se till att bestämmelserna efterlevs. Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att se till att bestämmelserna om kulturella undantag även i fortsättningen utesluts från förhandlingsmandat.

p)    Kommissionen uppmanas att när det gäller marknadstillträde säkerställa lämpliga bestämmelser för att undanta känsliga tjänster såsom offentliga och allmännyttiga tjänster (inbegripet vatten, hälsa, sociala trygghetssystem och utbildning), så att nationella och lokala myndigheter ges tillräckligt handlingsutrymme för att kunna lagstifta i allmänhetens intresse. För dessa tjänster måste ett explicit undantag, baserat på artikel 14 i EUF-fördraget tillsammans med protokoll 26, införlivas i avtalet, oberoende av vem som tillhandahåller dem och i vilken form och på vilket sätt de finansieras. En gemensam förklaring i vilken förhandlingsparterna klart åtar sig att utesluta dessa sektorer från förhandlingarna skulle vara mycket välkommen i detta avseende.

q)    Kommissionen uppmanas att särskilt se till att alla frågor som gynnar europeiska artister, konstnärer och producenter omfattas av bestämmelserna om kulturundantag.

r)     Kommissionen uppmanas att ge garantier för att förlagsbranschen ska omfattas av kulturundantaget.

s)    När det gäller offentlig upphandling får sociala och miljömässiga upphandlingskriterier och deras eventuella utökning inte ifrågasättas.

t)     Kommissionen uppmanas att se till att båda avtalsslutande parter särskilt åtar sig att respektera och genomföra centrala ILO-arbetsstandarder och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Efterlevnad av arbetsnormer och sociala standarder måste vara säkrade på ett effektivt sätt om det skulle uppstå tvister.

u)    Rätten till medbestämmande, medbestämmande i arbetslivet och fria kollektivavtal eller andra skyddsbestämmelser för arbetstagare, miljö och konsumenter får under inga omständigheter tolkas som ”icke-tariffära handelshinder”.

v)    Oklara definitioner av rättsliga termer i det övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA), såsom ”rättvis och lika behandling” eller ”indirekt expropriation” måste avvisas.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

16.4.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

12

11

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Max Andersson, Joëlle Bergeron, Marie-Christine Boutonnet, Jean-Marie Cavada, Therese Comodini Cachia, Mady Delvaux, Rosa Estaràs Ferragut, Laura Ferrara, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Mary Honeyball, Sajjad Karim, Dietmar Köster, Gilles Lebreton, António Marinho e Pinto, Jiří Maštálka, Emil Radev, Julia Reda, Evelyn Regner, Pavel Svoboda, Axel Voss, Tadeusz Zwiefka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Daniel Buda, Angel Dzhambazki, Jytte Guteland, Heidi Hautala, Constance Le Grip, Angelika Niebler, Virginie Rozière

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Inês Cristina Zuber

7.4.2015

YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

till utskottet för internationell handel

över rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP)

(2014/2228(INI))

Föredragande av yttrande: Jan Philipp Albrecht

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–   med beaktande av rådets förhandlingsdirektiv för det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater,

–   med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 23 maj 2013 om EU:s förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med Förenta staterna(49), särskilt punkt 13,

–   med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 12 mars 2014 om amerikanska NSA:s övervakningsprogram, övervakningsorgan i olika medlemsstater samt inverkan på EU-medborgarnas grundläggande rättigheter och på det transatlantiska samarbetet i rättsliga och inrikes frågor(50),

A. Unionen är bunden av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, däribland artikel 8 om rätten till skydd av personuppgifter, och av artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) om samma grundläggande rättigheter, vilka är en hörnsten i EU:s primärrätt som till fullo ska respekteras inom ramen för alla internationella avtal.

B.  Unionen är bunden av artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), dvs. att bl.a. upprätthålla värdena demokrati och rättsstaten.

C. Unionen är bunden av artiklarna 20 och 21 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna i fråga om principerna om likhet inför lagen och icke-diskriminering.

D. I både artikel 1 och artikel 10.3 i EU-fördraget anges att ”besluten ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt”. Öppenhet och en öppen dialog mellan partnerna, inklusive medborgarna, är av yttersta vikt under både förhandlingarna och genomförandefasen. Parlamentet stöder ombudsmannens uppmaning om att följa en öppen strategi.

E.  De pågående förhandlingarna om internationella handelsavtal, däribland det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) liksom tjänstehandelsavtalet (TiSA), berör även internationella dataflöden, medan integritet och dataskydd inte alls berörs utan i stället kommer att diskuteras parallellt inom ramen för Safe Harbour-överenskommelsen mellan Förenta staterna och EU och paraplyavtalet om dataskydd mellan samma parter.

F.  Förenta staternas förhandlare lade under den sjunde förhandlingsomgången fram ett förslag till kapitel om e-handel för TTIP. Detta förslag är inte tillgängligt för Europaparlamentets ledamöter. Det amerikanska förslaget till tjänstehandelsavtal (TiSA) skulle underminera alla EU:s bestämmelser och skyddsåtgärder avseende överföring av personuppgifter till tredjeländer. Parlamentet förbehåller sig rätten att uttrycka sina åsikter efter att ha tagit del av alla framtida förslagstexter och förslag till TTIP-avtalet.

G. Medborgare i en stat som är avtalsslutande part inom ett frihandelsområde bör ha enkelt tillträde till hela området.

H. Flertalet EU-medlemsstater och Förenta staterna har ratificerat OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförbindelser. Ett antal EU-medlemsstater och Förenta staterna har ratificerat Förenta nationernas konvention mot korruption. Flera EU-medlemsstater och Förenta staterna ingår i arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt.

1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till kommissionen:

     (a) Kommissionen uppmanas att säkerställa att avtalet garanterar full respekt för EU:s standarder för grundläggande rättigheter genom att en juridiskt bindande människorättsklausul införs som en standardel i EU:s handelsavtal med tredjeländer.

     (b) Kommissionen uppmanas att hålla i åtanke att Europaparlamentets godkännande av det slutliga TTIP-avtalet kan vara hotat om inte den urskillningslösa massövervakningen stoppas helt och en lämplig lösning nås avseende EU-medborgarnas rätt till skydd av personuppgifter, inbegripet administrativ och rättslig prövning, i enlighet med punkt 74 i parlamentets ovannämnda resolution av den 12 mars 2014.

     (c)  Kommissionen uppmanas att vidta omedelbara åtgärder för att säkerställa att rekommendationerna i Europaparlamentets ovannämnda resolution av den 12 mars 2014 om att utarbeta en europeisk strategi för större it-oberoende och en it-strategi för EU genomförs.

     (d) Kommissionen uppmanas att prioritera införandet av en heltäckande och entydig horisontell klausul, baserad på artikel XIV i det allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats), som fullt ut undantar EU:s befintliga och framtida bestämmelser om skyddet av personuppgifter från avtalet, utan några villkor om att den måste vara förenligt med andra delar av TTIP, och att säkerställa att avtalet inte förhindrar tillämpningen av undantag för tillhandahållande av tjänster som är berättigade enligt relevanta WTO-bestämmelser (artiklarna XIV och XIVa i Gats).

     (e) Kommissionen uppmanas att säkerställa att personuppgifter endast kan överföras till länder utanför unionen om bestämmelserna om överföringar till tredjeländer i EU:s dataskyddslagstiftning respekteras. Kommissionen uppmanas också att endast förhandla om bestämmelser som rör flödet av personuppgifter om full tillämpning av EU:s dataskyddslagstiftning garanteras och respekteras.

     (f)  Kommissionen uppmanas att säkerställa att det förslag till kapitel om e-handel som de amerikanska förhandlarna lade fram under den sjunde förhandlingsomgången om TTIP-avtalet inte kommer at godtas som utgångspunkt för förhandlingarna, om det skulle innehålla villkor som liknar villkoren i det amerikanska förslaget till kapitel om e-handel i TiSA-förhandlingarna. Kommissionen uppmanas att motsätta sig det amerikanska förslaget till kapitel om e-handel i TiSA-avtalet när det gäller personuppgifter. Kommissionen uppmanas att säkerställa att förhandlingarna om Safe Harbour-överenskommelsen och paraplyavtalet om dataskydd slutförs med framgång.

     (g) Kommissionen uppmanas att hålla i åtanke att EU:s bestämmelser om överföring av personuppgifter kan förbjuda behandling av sådana uppgifter i tredjeländer om de inte uppfyller EU-standarderna. Kommissionen uppmanas att insistera på att alla krav som rör lokalisering av utrustning och inrättningar för behandling av personuppgifter är i linje med EU-bestämmelserna om överföring av personuppgifter. Kommissionen uppmanas att samarbeta med USA och andra tredjeländer i lämpliga grupper för att anta höga dataskyddsstandarder i hela världen, i synnerhet inom ramen för Safe Harbour-överenskommelsen och paraplyavtalet om dataskydd.

     (h) Kommissionen uppmanas att säkerställa att beslut i rättsliga konflikter avseende grundläggande rättigheter endast får fattas av behöriga allmänna domstolar. Kommissionen uppmanas att säkerställa att bestämmelser om tvistlösning mellan investerare och stat (ISDS) inte hindrar lika möjlighet till rättslig prövning och underminerar demokratin.

     (i)  Kommissionen uppmanas att till fullo beakta behovet av transparens och ansvarsskyldighet genom hela förhandlingsprocessen, och att uppfylla sin skyldighet enligt artikel 218.10 i EUF-fördraget, som EU-domstolen nyligen gjorde rättsligt bindande i en dom(51), att omedelbart ge parlamentet fullständig information om utvecklingen i alla skeden av förhandlingarna. Kommissionen uppmanas att säkerställa allmänheten ges tillgång till relevanta förhandlingsdokument från alla parter, med undantag av dokument som ska klassificeras med tydligt angivna skäl för varje fall, med offentligt angivna skäl för den omfattning i vilken tillgång till de icke offentliggjorda delarna av handlingen i fråga med stor sannolikhet specifikt och de facto skulle undergräva de intressen som skyddas av undantagen, i linje med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar(52). Kommissionen uppmanas att säkerställa att avtalet på intet sätt får medföra inskränkningar i EU:s eller medlemsstaternas lagstiftningsbestämmelser om allmänhetens tillgång till officiella handlingar.

     (j)  Kommissionen uppmanas att inom ramen för förhandlingarna öka den politiska pressen på USA för att få garantier för full ömsesidighet och lika behandling av alla medborgare i EU:s medlemsstater utan undantag i fråga om deras tillträde till USA.

     (k) Kommissionen uppmanas att införa en klausul om korruption, skattebedrägeri, skatteundandragande och penningtvätt i avtalet i syfte att säkra ett förstärkt samarbete mellan medlemsstaterna och USA, inklusive mekanismer för effektivare internationellt samarbete, ömsesidig rättslig hjälp, återvinning av tillgångar, teknisk hjälp, utbyte av information och genomförande av internationella rekommendationer och standarder.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

31.3.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

41

10

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jan Philipp Albrecht, Heinz K. Becker, Michał Boni, Caterina Chinnici, Rachida Dati, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Cornelia Ernst, Laura Ferrara, Monika Flašíková Beňová, Ana Gomes, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Jussi Halla-aho, Monika Hohlmeier, Filiz Hyusmenova, Sophia in ‘t Veld, Iliana Iotova, Eva Joly, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Barbara Kudrycka, Kashetu Kyenge, Marju Lauristin, Juan Fernando López Aguilar, Roberta Metsola, Louis Michel, Claude Moraes, Péter Niedermüller, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Branislav Škripek, Helga Stevens, Traian Ungureanu, Marie-Christine Vergiat, Udo Voigt, Josef Weidenholzer, Cecilia Wikström, Kristina Winberg, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Laura Agea, Carlos Coelho, Pál Csáky, Dennis de Jong, Edouard Ferrand, Marek Jurek, Jean Lambert, Luigi Morgano, Artis Pabriks, Barbara Spinelli, Kazimierz Michał Ujazdowski, Axel Voss

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Dario Tamburrano, Janusz Wojciechowski

16.4.2015

YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor

till utskottet för internationell handel

över rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP)

(2014/2228(INI))

Föredragande av yttrande: Esteban González Pons

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–       med beaktande av EU-domstolens rättspraxis, särskilt mål C-350/12(53) och yttrandena 2/13(54) och 1/09(55), och av följande skäl:

A.     Genom Lissabonfördraget utvidgades den gemensamma handelspolitikens tillämpningsområde till att även omfatta direkta utländska investeringar. Parlamentets befogenheter utökades avsevärt på området för internationella handelsavtal genom att dess rätt till regelbunden information förstärktes, liksom dess behörighet att fatta beslut genom att parlamentets godkännande krävs när förhandlingarna har slutförts, vilket säkerställer en direkt representation av medborgarna i samband med antagandet av internationella handelsavtal.

B.     I sitt yttrande 2/13 förklarade EU-domstolen att unionens behörighet i fråga om internationella förbindelser och dess behörighet att ingå internationella avtal med nödvändighet innefattar befogenheten att – såvitt gäller tolkningen och tillämpningen av dessa avtals bestämmelser – följa avgörandena från en domstol som upprättats eller utsetts enligt avtalen i fråga. Domstolen underströk även att ett internationellt avtal kan påverka domstolens egen behörighet under förutsättning att de väsentliga förutsättningarna är uppfyllda för att dess behörighet ska bibehålla sin karaktär och att autonomin hos unionens rättsordning således inte äventyras.

1.      I anslutning till de pågående TTIP-förhandlingarna riktar Europaparlamentet följande rekommendationer till kommissionen:

d)     Kommissionen uppmanas när det gäller bestämmelser att

i)       utvärdera konsekvenserna av TTIP i syfte att säkerställa en konsekvent politik, det vill säga konsekvens mellan de olika områdena av EU:s yttre åtgärder och mellan dessa och övriga politikområden,

ii)      specificera rollen och befogenheterna för rådet för regleringssamarbete och den rättsliga statusen för dess slutsatser, med hänsyn till att regleringssamarbetet bör respektera EU:s gällande konstitutionella och institutionella ramar, de europeiska, nationella och lokala myndigheternas behörighet att fastställa sin egen politik, i synnerhet när det gäller social- och miljöpolitiken, och till att varje direkt tillämpning av dess rekommendationer från de relevanta EU-instansernas sida skulle innebära en överträdelse av de lagstiftningsförfaranden som fastställs i fördragen och därför skulle undergräva den demokratiska processen liksom det europeiska allmänintresset,

iii)     säkerställa att inga standarder inom EU:s rättsliga ramar försvagas,

iv)     eftersom TTIP förväntas bli ett ”levande avtal”, som kan få nya sektorsspecifika bilagor i framtiden, säkerställa att denna mekanism garanterar en möjlighet till parlamentarisk kontroll för att säkra att Europaparlamentet och USA:s kongress informeras och att de kan inleda, utforma och kontrollera den lagstiftningsmässiga dialog som föreskrivs i TTIP, så att parlamentets lagstiftningsmässiga rättigheter respekteras,

v)      betrakta de befintliga mycket höga skyddsnivåer och standarder som finns i EU, och som har fastställts demokratiskt, som en landvinning som måste skyddas på högsta nivå, och se till att befintliga lagstiftningsnormer i EU och medlemsstaterna om exempelvis produktsäkerhet, hälsa, socialt skydd, miljö- och klimatskydd, livsmedelssäkerhet och djurskydd samt konsument- och uppgiftsskyddsrättigheter, inte under några omständigheter får sänkas,

vi)     motsätta sig införandet av en ISDS-mekanism i TTIP med hänsyn till EU:s och USA:s välutvecklade rättssystem och eftersom ett system för tvistlösning mellan stater och användningen av nationella domstolar är de mest lämpliga verktygen för att hantera investeringstvister,

vii)    beakta att eftersom USA och EU inte är jurisdiktioner där det finns en risk för politisk inblandning i rättsväsendet och rättsvägran för utländska investerare, kan en mekanism för tvistlösning mellan stater och investerare, baserad på ett privat skiljedomsförfarande, undergräva EU:s och medlemsstaternas nationella, regionala och lokala myndigheters rätt att lagstifta i allmänhetens intresse, särskilt när det gäller social- och miljöpolitiken, och skulle därför inte respektera EU:s konstitutionella ramar; föreslå en slutgiltig lösning på frågan om tvistlösning mellan investerare och stat, där potentiella fall behandlas på ett transparent sätt av yrkesdomare i offentliga rättegångar, med en möjlighet att överklaga beslutet minst en gång.

e)      Kommissionen uppmanas när det gäller transparens, det civila samhällets involvering och information till allmänheten att

iii)     fortsätta och stärka sina insatser för att göra TTIP-förhandlingarna mer transparenta och tillgängliga för allmänheten, bland annat genom att göra alla EU:s förhandlingstexter som kommissionen redan överlämnat till medlemsstaterna och parlamentet allmänt tillgängliga, eftersom de europeiska institutionerna bör spela en central roll i främjandet av transparens, även om en viss konfidentialitet är acceptabelt och förståeligt vid förhandlingar om ett handelsavtal av så stor ekonomisk och politisk betydelse,

iv)     omedelbart och till fullo informera parlamentet om alla steg i förfarandet i enlighet med domstolens dom i mål C-358/11; säkerställa att alla ledamöter har tillgång till alla sekretessbelagda handlingar och inkludera de konsoliderade texterna i förteckningen över dokument som ledamöterna kan konsultera,

v)      genomföra Europeiska ombudsmannens rekommendationer av den 6 januari 2015 att göra förhandlingsprocessen mer transparent och stärka dess legitimitet, genom att till fullo och på ett mer proaktivt och fullständigt sätt följa bestämmelserna om allmänhetens tillgång till dokument på alla EU:s officiella språk på sin hemsida och genom att säkerställa ett mer balanserat och transparent deltagande av medlemsstaternas parlament,

vi)     stödja och fortsätta förhandlingarna med rådet för att häva blockeringen av ändringen av förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till handlingar,

vii)    undersöka de rättsliga konsekvenserna av ett blandat avtal; till fullo involvera de nationella parlamenten i debatten om särdragen i TTIP och hålla dem regelbundet informerade om förhandlingarnas förlopp och beakta deras synpunkter, i synnerhet med hänsyn till att detta avtal sannolikt kommer att bli ett blandat avtal och därför ska ratificeras av de nationella parlamenten,

viii)   utan dröjsmål skapa ett obligatoriskt transparensregister som ska användas av alla europeiska institutioner i syfte att få full överblick över lobbyverksamheterna i förbindelse med TTIP-förhandlingarna.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

16.4.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

13

9

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Mercedes Bresso, Elmar Brok, Fabio Massimo Castaldo, Richard Corbett, Pascal Durand, Esteban González Pons, Danuta Maria Hübner, Ramón Jáuregui Atondo, Constance Le Grip, Jo Leinen, Petr Mach, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, György Schöpflin, Pedro Silva Pereira, Barbara Spinelli, Claudia Tapardel, Kazimierz Michał Ujazdowski, Rainer Wieland

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Max Andersson, Gerolf Annemans, Marcus Pretzell, Helmut Scholz

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Rosa Estaràs Ferragut, José Inácio Faria, Gabriel Mato, Ramón Luis Valcárcel Siso

30.4.2015

YTTRANDE från utskottet för framställningar

till utskottet för internationell handel

över rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP)

(2014/2228(INI))

Föredragande av yttrande: Jarosław Wałęsa

FÖRSLAG

Utskottet för framställningar uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–       med beaktande av förhandlingsdirektiven av den 14 juni 2013 för det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP) mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater,

–       med beaktande av artiklarna 206 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–       med beaktande av sina tidigare resolutioner av den 23 oktober 2012 om handel och ekonomiska förbindelser med Förenta staterna(56), den 23 maj 2013 om EU:s förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med Förenta staterna(57) och den 12 mars 2014 om amerikanska NSA:s övervakningsprogram, övervakningsorgan i olika medlemsstater samt inverkan på EU-medborgarnas grundläggande rättigheter och på det transatlantiska samarbetet i rättsliga och inrikes frågor(58),

–       med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2015 om årsrapporten om Europeiska ombudsmannens verksamhet 2013,

–       med beaktande av framställningarna 1221-13, 1635-13, 1960-13, 2694-13, 2721-13, 2859-13, 0149-14, 0184-14, 0195-14, 0242-14, 0589-14, 0706-14, 0722-14, 0738-14, 0783-14, 0949-14, 0973-14, 1032-14, 1122-14, 1336-14, 1575-14, 1649-14, 2062-14, 2143-14, 2268-14, 2314-14, 2328-14, 2647-14 och 0033-15,

–       med beaktande av Europeiska ombudsmannens undersökning av transparensen i förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar och allmänhetens deltagande i dem (OI/10/2014/RA),

–       med beaktande av resultatet av det offentliga samråd som kommissionen anordnade om skydd för investeringar och mellanstatlig tvistlösning (ISDS) i TTIP-avtalet,

–       med beaktande av skrivelsen av den 5 juni 2014 från EU:s chefsförhandlare, Ignacio García-Bercero, till sin amerikanska motpart, Daniel Mullany, där han bekräftade att alla dokument som rör förhandlingarna kommer att förbli dolda för allmänheten i upp till 30 år, och av följande skäl:

A.     Kommissionen förhandlar för närvarande på Europeiska unionens vägnar om ett djupgående och omfattande handels- och investeringspartnerskap med USA (det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar – TTIP) med höga standarder, vars syfte är att främja och underlätta handel med varor och tjänster och öka investeringarna bland annat genom att undanröja handelshinder. Ett betydande antal europeiska medborgare har uttryckt legitima farhågor om att avtalet skulle hota grundläggande EU-bestämmelser, särskilt på området för arbetstagarrättigheter, miljöskydd samt livsmedels- och säkerhetsstandarder.

B.     Kommissionens ordförande Juncker har uppmanat alla ledamöter i den tillträdande kommissionen att offentliggöra alla kontakter och möten med yrkesorganisationer eller egenföretagare om något ärende som rör EU:s beslutsfattande och genomförandet av beslut, när det gäller det omfattande handels- och investeringspartnerskap med USA som kommissionen för närvarande förhandlar om på EU:s vägnar. Det enda effektiva sättet att undvika förvirring och missförstånd bland allmänheten är ökad transparens och större insatser för att proaktivt informera den offentliga debatten.

C.     Syftet med TTIP är att öka handeln och investeringarna mellan EU och USA utan att inkräkta på de principer som fastställs i unionsrätten eller på principerna om hållbar ekonomisk tillväxt, skapande av arbetstillfällen med anständiga villkor eller främjande av den europeiska sociala modellen.

D.     Förhandlingarna har fått oerhört stor uppmärksamhet bland allmänheten på grund av TTIP-avtalets potentiella ekonomiska, sociala och politiska konsekvenser och det hemlighetsfulla sätt på vilket förhandlingarna har förts.

E.     Kommissionens tidigare ordförande, José Manuel Barroso, uppmanade det civila samhället att spela en konstruktiv och engagerad roll i TTIP-förhandlingarna.

F.     Det civila samhället har uttryckt sin oro när det gäller TTIP.

G.     Den 10 september 2014 vägrade kommissionen att registrera det europeiska medborgarinitiativet ”Stop TTIP”, eftersom man ansåg att detta initiativ föll utanför ramen för kommissionens befogenheter att lägga fram ett förslag till unionsrättsakt med avseende på tillämpningen av fördragen. Stop TTIP-initiativet har sedan dess lanserats utanför det förfarande som fastställs i förordning (EU) nr 211/2011, och har redan samlat in mer än en miljon underskrifter. Utskottet för framställningar har fått ett antal framställningar i vilka farhågor uttrycks avseende TTIP. Framställarna oroar sig främst över riskerna i förbindelse med säkerheten och kvaliteten på importerade livsmedel, överföringen av uppgifter från EU till USA, särskilt information som samlas in av USA om fysiska och juridiska personer (EU-medborgarnas rätt till digitalt självbestämmande), bristen på insyn i förhandlingarna, de potentiella negativa ekonomiska konsekvenserna av TTIP, särskilt för sysselsättning och löner, samt överföringen av offentliga myndigheters rätt att reglera bolag genom mekanismen för tvistlösning mellan investerare och stat (ISDS).

H.     EU-medborgarnas rätt att få allmän tillgång till handlingar som innehas av EU-institutionerna är en grundläggande rätt som syftar till att säkerställa att medborgarna kan delta i EU:s beslutsfattande och hålla EU och dess institutioner ansvariga, vilket stärker unionens demokratiska karaktär.

I.      Alla framställningar som mottagits från EU-medborgare, med tiotusentals underskrifter från EU-medborgare, uttrycker en klart kritisk inställning till TTIP-förhandlingarna och varnar om det hot som ett sådant avtal skulle utgöra för den europeiska livsstilen, särskilt på det sociala, ekonomiska, miljömässiga och demokratiska området.

J.      I sin undersökning från juli 2014 om transparensen i TTIP granskade Europeiska ombudsmannen undanhållandet av viktiga dokument och det påstådda beviljandet av privilegierad tillgång till dokument för vissa intressenter. Europeiska ombudsmannen har fått över 6 000 e-postmeddelanden som svar på sitt offentliga samråd om TTIP.

K.     På det sociala området uttrycker olika framställare sin djupa oro över avtalets potentiellt negativa konsekvenser för folkhälsan, EU:s hälso- och sjukvårdssystem och offentliga tjänster i allmänhet, samt för pensionssystemen. Många fruktar att arbetsvillkoren ska försämras till följd av bristen på regler om förhållandet på arbetsmarknaden och avsaknaden av en tradition med kollektivavtal i USA.

L.     Europeiska ombudsmannen har efter undersökningen uttryckt oro över bristen på transparens och offentligt deltagande i TTIP-förhandlingarna.

M.    I de flesta av de mottagna framställningarna kräver man uttryckligen att kommissionen antingen stoppar förhandlingarna eller att Europaparlamentet i sista hand avvisar avtalet.

1.      Europaparlamentet understryker vikten av att utveckla balanserade handels- och investeringsförbindelser mellan EU och USA med tillräckliga skyddsmekanismer så att högsta arbetsrättsliga, sociala, hälsomässiga och miljömässiga standarder säkras på global nivå, för att bidra till och stimulera tillväxt och sysselsättning och skapa nya ekonomiska möjligheter och reglera globaliseringen, och därigenom utesluta social och miljömässig dumpning.

2.      Europaparlamentet välkomnar målet att undanröja tekniska handelshinder och minska onödiga regleringsmässiga oförenligheter mellan EU och USA som inte motiveras av olika skydds- och riskhanteringsstrategier, såsom dubbla förfaranden, inkonsekventa produktkrav och dubbelprovning.

3.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att motsätta sig införandet av en mekanism för tvistlösning mellan investerare och stat (ISDS) i TTIP om förhandlingarna fortsätter, eftersom det finns andra alternativ för att säkerställa investeringsskydd, t.ex. nationella rättsmedel.

4.      Europaparlamentet påpekar att förenligheten mellan regelverken inte får inverka negativt på offentliga tjänster eller rätten att lagstifta i enlighet med försiktighetsprincipen, enligt vad parternas offentliga myndigheter anser lämpligt, på området för hälsa, tillgång till läkemedel, skydd av personuppgifter, konsumenträttigheter, arbetstagarrättigheter, miljöskydd, djurskydd, förebyggande konsumentskydd och kulturell mångfald.

5.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att de europeiska miljöstandarderna bibehålls på nuvarande nivåer.

6.      Europaparlamentet framhåller att kulturella tjänster och produkter inte bör betraktas som andra kommersiella tjänster och produkter, och därför bör behandlas annorlunda, i enlighet med det så kallade kulturella undantaget.

7.      Europaparlamentet betonar vikten av paketet om arbetstagares rörlighet och om införandet av ömsesidighet i fråga om viseringar för medborgarna i alla EU-medlemsstater, eftersom de förenklade viseringsförfarandena för europeiska tjänste- och varuleverantörer är en grundläggande faktor för ett fullt utnyttjande av TTIP-avtalet.

8.      Europaparlamentet framhåller att USA inte har ratificerat Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner om grundläggande arbetsnormer såsom kollektivavtal, föreningsfrihet och organisationsrätt.

9.      Europaparlamentet betonar att demokratiskt beslutsfattande på arbetsplatsen riskerar att undergrävas om skyddet av arbetstagare betraktas som ett handelshinder.

10.    Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen har gjort verkliga insatser för att göra TTIP-förhandlingarna mer transparenta, särskilt i ljuset av offentliggörandet av de europeiska förhandlingsdirektiven för TTIP (1103/13 CL 1). Parlamentet beklagar att detta viktiga dokument offentliggjordes först den 9 oktober 2014, medan förhandlingarna inleddes i juni 2013. Parlamentet påminner om att kommissionen i alla sammanhang har en lagstadgad skyldighet att iaktta bestämmelserna om allmänhetens tillgång till handlingar i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001. Parlamentet beklagar att Europaparlamentets ledamöter hittills har beviljats extremt begränsad tillgång till TTIP-förhandlingstexterna. Parlamentet framhåller att dokument som är tillgängliga i Europaparlamentets säkra läsrum inte innehåller något konsoliderat material eller någon text som lagts fram av USA. Parlamentet framhåller vidare behovet av att säkerställa transparens genom en direkt och öppen dialog i form av offentliga samråd med alla intressenter.

11.    Europaparlamentet välkomnar Europeiska ombudsmannens undersökning avseende nödvändigheten av ett mer proaktivt offentliggörande av dokument. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt genomföra ombudsmannens rekommendationer om allmänhetens tillgång till de konsoliderade förhandlingstexterna, ökat proaktivt offentliggörande av TTIP-handlingar och ökad transparens i fråga om möten om TTIP som kommissionens tjänstemän håller med företagsorganisationer, lobbygrupper eller icke-statliga organisationer. Parlamentet anser att en mer proaktiv strategi från kommissionens sida när det gäller transparens skulle kunna göra förhandlingsprocessen mer demokratisk och legitim i allmänhetens ögon, och uppmanar därför kommissionen att offentliggöra alla förhandlingsdokument, inbegripet USA:s erbjudanden till EU, i enlighet med standardpraxis för alla internationella handelsförhandlingar som genomförs inom ramen för Väldshandelsorganisationen, och att främja mer omfattande deltagande och involvering av olika intressenter i förhandlingsprocessen, särskilt det civila samhällets organisationer och konsumentorganisationer.

12.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att den lista över TTIP-dokument som offentliggörs på dess webbplats för handelspolitiken är tillgänglig, heltäckande, uttömmande och urförlig, och att underlätta tillgången till denna information genom att hålla regelbundna möten med fackföreningar, icke-statliga organisationer och det civila samhällets organisationer. Parlamentet betonar att de viktigaste dokumenten, särskilt om EU:s förhandlingspositioner, bör finns tillgängliga på alla officiella EU-språk för att garantera att samtliga EU-medborgare får verklig tillgång till dokumenten och till fullo kan förstå dem.

13.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart och till fullo informera parlamentet om alla steg i förfarandet i enlighet med domstolens dom i mål C-358/11. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att säkerställa att alla ledamöter har tillgång till alla sekretessbelagda handlingar och att inkludera de konsoliderade texterna i listan över dokument som ledamöterna kan konsultera.

14.    Europaparlamentet beklagar att den framställning som undertecknats av mer än 1,5 miljoner européer inte registrerades av kommissionen som ett europeiskt medborgarinitiativ, på grund av begränsningar i lagstiftningen om sådana initiativ. Parlamentet beklagar att dessa begränsningar i praktiken innebär att alla europeiska medborgarinitiativ om handelsfrågor först kan vara tillåtliga efter det att ett handelsavtal har trätt i kraft, och att europeiska medborgarinitiativ som syftar till att påverka pågående handelsförhandlingar inte tillåts enligt det nuvarande regelverket.

15.    Europaparlamentet anser att skydd av personuppgifter av hänsyn till allmänintresset inte bör användas som ett automatiskt hinder för offentlig kontroll av lobbyverksamheter i samband med TTIP, och att det är möjligt att hantera problematiken med avseende på skyddet av personuppgifter genom att informera deltagarna när de bjuds in till möten om att deras namn kommer att offentliggöras, och att klargöra att TTIP-avtalet inte får undergräva vare sig EU-medborgarnas rätt till digitalt självbestämmande eller respekten för unionens dataskyddslagstiftning och, i synnerhet, att det måste respektera EU-domstolens dom i målet (C-132/12) om ”rätten att bli bortglömd” och den föreslagna förordningen om allmänt dataskydd. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att skyddet av personuppgifter inte omfattas av förhandlingarna, så att artiklarna 7 och 8 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna uppfylls.

16.    Europaparlamentet betonar att vissa förhandlingsområden är känsliga och att kompromisser därför inte kan accepteras, till exempel jordbrukssektorn, där synen på genetiskt modifierade organismer, krav på märkningsuppgifter, kloning, miljökrav och alla andra konsument- och djurskyddsstandarder skiljer sig åt mellan EU och USA. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta sammanhang tillämpa en metod baserad på en positiv förteckning, vilket är en förutsättning för att säkra full insyn för samtliga aktörer. Parlamentet kräver därför att dessa områden inte blir föremål för regleringssamarbete eller andra tilläggsbestämmelser om sanitära och fytosanitära standarder och tekniska handelshinder. Parlamentet kräver att det införs klara märkningsregler som stärker konsumenternas valmöjligheter på områden där det redan förekommer handel inom känsliga sektorer, såsom genetiskt modifierade organismer.

17.    Europaparlamentet betonar den höga nivå av offentlig kontroll som avtalet ges genom framställningarna, i vilka starka farhågor väckts avseende transparensen i förhandlingarna och de negativa konsekvenserna för arbetstagarnas rättigheter och offentliga tjänster, inbegripet hälso- och sjukvård, sociala tjänster, utbildning, vatten och sanitet.

18.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tydligt förbinda sig att strikt bevara de standarder för livsmedelssäkerhet, människors och djurs hälsa samt djurs välbefinnande som fastställs i EU-lagstiftningen, och att säkerställa att EU:s grundläggande värderingar, såsom försiktighetsprincipen, erkännande av att djur i enlighet med artikel 13 i EUF-fördraget är kännande varelser samt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna respekteras och inte undergrävs.

19.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förhindra att produkter som inte har tillverkats i enlighet med EU-standarderna för livsmedelssäkerhet, människors och djurs hälsa samt djurs välbefinnande släpps ut på EU-marknaden.

20.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att produkter såsom genetiskt modifierade organismer, produkter från klonade djur och deras avkommor och produkter som innehåller ämnen som är förbjudna i EU inte släpps ut på EU:s marknad eller hamnar i EU:s livsmedelskedja.

21.    Europaparlamentet betonar att konsumentskydd och respekt för högre europeiska kvalitets- och säkerhetsstandarder för livsmedel och produkter, högsta standarder för miljöskydd och striktast möjliga kontroll av industriutsläpp i EU och USA liksom ordentliga skyddsåtgärder för att skydda medborgarnas personuppgifter bör stå i centrum för TTIP-förhandlingarna och leda till

–       full insyn och offentligt tillgängliga kliniska data från kliniska prövningar av läkemedel,

–       full insyn och offentligt tillgängliga kliniska data från kliniska undersökningar av medicintekniska produkter,

–       skydd av människors, djurs eller växters liv och hälsa genom respekt för och bevarande av de särdrag och grundläggande värderingar som kännetecknar de båda sidorna, till exempel EU:s försiktighetsprincip,

och betonar att förhandlarna inte bör överväga några åtaganden om uppgiftsskydd inom ramen för TTIP förrän det pågående lagstiftningsarbetet på detta område i EU och USA har slutförts.

22.    Europaparlamentet betonar att respekten för varje stats suveränitet och Europeiska unionens egen suveränitet att anta lagstiftning och reglera ekonomin måste stå i centrum för TTIP-förhandlingarna.

23.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ange hur och när den kommer att genomföra varje åtgärd som har föreslagits och hur den kommer att följa upp de ovannämnda framställningarna. Parlamentet anser att det eftersom förhandlingarna pågår skulle vara till stor hjälp om kommissionen kunde göra en uppföljning inom två månader, det vill säga senast den 31 maj 2015.

24.    Europaparlamentet noterar att kommissionen fick sammanlagt nästan 150 000 svar på sitt offentliga samråd om skydd för investeringar och mekanismen för tvistlösning mellan investerare och stat (ISDS) i TTIP-avtalet, varav 97 procent var emot införandet av ISDS i TTIP. Parlamentet betonar att förenligheten för en mekanism för tvistlösning mellan investerare och stat med EU:s rättsliga system, och framför allt frågan om respekt för domstolens jurisdiktion och staternas rätt att lagstifta, skapar utbredd oro bland de svarande. Parlamentet noterar att ett ovanligt stort antal svar har mottagits från enskilda svarande, vilket framhäver omfattningen av det offentliga engagemanger för TTIP, och att vissa svarande såsom fackföreningar eller större organisationer i det civila samhället, företräder ett stort antal enskilda medlemmar som vida överstiger det totala antalet svar som kommissionen mottog. Parlamentet betonar att bestämmelserna om skydd för investeringar bör garantera staternas möjlighet att lagstifta, och anser att domstolen i detta avseende bör behålla exklusiv jurisdiktion över den slutliga tolkningen av unionslagstiftningen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

16.4.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

25

2

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marina Albiol Guzmán, Margrete Auken, Beatriz Becerra Basterrechea, Heinz K. Becker, Soledad Cabezón Ruiz, Andrea Cozzolino, Pál Csáky, Miriam Dalli, Rosa Estaràs Ferragut, Eleonora Evi, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Sylvie Goddyn, Peter Jahr, Rikke Karlsson, Jude Kirton-Darling, Svetoslav Hristov Malinov, Notis Marias, Edouard Martin, Roberta Metsola, Julia Pitera, Gabriele Preuß, Laurențiu Rebega, Sofia Sakorafa, Jarosław Wałęsa, Cecilia Wikström, Tatjana Ždanoka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Michela Giuffrida, Jérôme Lavrilleux, Josep-Maria Terricabras, Ángela Vallina, Rainer Wieland

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Isabella Adinolfi, José Blanco López, Paul Brannen

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

28.5.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

28

13

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

William (The Earl of) Dartmouth, Tiziana Beghin, David Borrelli, Daniel Caspary, Marielle de Sarnez, Christofer Fjellner, Eleonora Forenza, Yannick Jadot, Ska Keller, Jude Kirton-Darling, Bernd Lange, Jörg Leichtfried, David Martin, Emmanuel Maurel, Emma McClarkin, Anne-Marie Mineur, Alessia Maria Mosca, Franz Obermayr, Artis Pabriks, Franck Proust, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Tokia Saïfi, Matteo Salvini, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Joachim Schuster, Joachim Starbatty, Adam Szejnfeld, Iuliu Winkler

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Goffredo Maria Bettini, Dita Charanzová, Georgios Epitideios, Seán Kelly, Sander Loones, Gabriel Mato, Adina-Ioana Vălean, Jarosław Wałęsa

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Theresa Griffin, Evžen Tošenovský, Cecilia Wikström

(1)

         http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-11103-2013-DCL-1/sv/pdf

(2)

         http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_Data/docs/pressdata/en/ec/141920.pdf

(3)

         http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/EN/foraff/145906.pdf

(4)

         http://europa.eu/rapid/press-release_STATEMENT-14-1820_en.htm

(5)

         http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-79-2014-INIT/sv/pdf

(6)

         http://ec.europa.eu/priorities/docs/pg_sv.pdf

(7)

         http://ec.europa.eu/news/2014/docs/c_2014_9052_en.pdf

(8)

         http://europa.eu/rapid/press-release_IP-14-2341_en.htm

(9)

          http://ec.europa.eu/dgs/health_consumer/information_sources/docs/from_farm_to_fork_2004_en.pdf

(10)

        http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/january/tradoc_153022.pdf

(11)

        http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/january/tradoc_153023.pdf

(12)

        http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/january/tradoc_153024.pdf

(13)

        http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/january/tradoc_153025.pdf

(14)

        http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/january/tradoc_153026.pdf

(15)

        http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/january/tradoc_153027.pdf

(16)

        http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/january/tradoc_153028.pdf

(17)

        http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/january/tradoc_153029.pdf

(18)

        http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/january/tradoc_153030.pdf

(19)

        http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/january/tradoc_153031.pdf

(20)

        http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/january/tradoc_153032.pdf

(21)

        http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/februari/tradoc_153120.pdf.

(22)

        http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2014/may/tradoc_152512.pdf

(23)

        http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2015/march/tradoc_153259.pdf

(24)

        EUT C 68 E, 7.3.2014, s. 53.

(25)

        Antagna texter, P7_TA(2013)0227.

(26)

        Antagna texter, P7_TA(2015)0009

(27)

       http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-13-94_en.htm

(28)

      Antagna texter, P7_TA(2013)0227.

(29)

      http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-11103-2013-DCL-1/sv/pdf

(30)

      http://www.ustr.gov/sites/default/files/2013%20SPS.pdf

        http://www.ustr.gov/sites/default/files/FINAL-2014-SPS-Report-Compiled_0.pdf

(31)

      http://www.ustr.gov/sites/default/files/2013%20TBT.pdf

        http://www.ustr.gov/sites/default/files/2014%20TBT%20Report.pdf

(32)

      http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/etudes/join/2013/507492/IPOL-ENVI_ET(2013)507492_EN.pdf

(33)

      http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2014/536293/IPOL_STU(2014)536293_EN.pdf

(34)

      http://unctad.org/en/PublicationsLibrary/webdiaepcb2014d4_en.pdf

(35)

      http://ec.europa.eu/dgs/health_consumer/information_sources/docs/from_farm_to_fork_2004_en.pdf

(36)

         http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-11103-2013-DCL-1/sv/pdf

(37)

         http://europa.eu/rapid/press-release_STATEMENT-14-12_en.htm

(38)

         http://www.whitehouse.gov/the-press-office/2014/03/26/press-conference-president-obama-european-council-president-van-rompuy-a

(39)

         Se 2014 års rapport om tekniska handelshinder från Förenta staternas handelsrepresentant, s. 45.

(40)

         För USA, se 2013 och 2014 års rapporter om tekniska handelshinder från Förenta staternas handelsrepresentant.

(41)

            http://www.globalmeatnews.com/Industry-Markets/Canada-to-develop-hormone-free-beef-for-EUn

(42)

            http://www.unscn.org/files/Announcements/Other_announcements/A-HRC-26-31_en.pdf

(43)

            http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/94384/1/9789241506236_eng.pdf?ua=1

(44)

            http://www.who.int/dg/speeches/2013/health_promotion_20130610/en/

(45)

            http://www.healthpolicyjrnl.com/article/S0168-8510(14)00203-6/abstract

(46)

            C(2014) 9052.

(47)

            http://www.ombudsman.europa.eu/en/cases/correspondence.faces/sv/58643/html.bookmark

(48)

            Se talet av EU:s kommissionsledamot med ansvar för handel, Cecilia Malmström, från den 11 december 2014.

(49)

Antagna texter, P7_TA(2013)0227

(50)

Antagna texter, P7_TA(2014)0230.

(51)

Dom av den 24 juni 2014 i mål C-658/11 Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd.

(52)

EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

(53)

Mål C-350/12 Europeiska unionens råd mot Sophia in 't Veld.

(54)

Yttrande 2/13 Unionens anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna - Utkastets förenlighet med EU- och EUF-fördragen.

(55)

Yttrande 1/09 Utkast till avtal – Inrättande av ett enhetligt system för patenttvister – Domstolen för europeiska patent och gemenskapspatent – Utkastets förenlighet med fördragen.

(56)

EUT C 68 E, 7.3.2014, s. 53.

(57)

Antagna texter, P7_TA(2013)0227.

(58)

Antagna texter, P7_TA-PROV(2014)0230.

Senaste uppdatering: 5 juni 2015Rättsligt meddelande