BETÄNKANDE om utsikterna för EU:s mejerisektor – översyn av genomförandet av ”mjölkpaketet”
12.6.2015 - (2014/2146(INI))
Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
Föredragande: James Nicholson
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om utsikterna för EU:s mejerisektor – översyn av genomförandet av ”mjölkpaketet”
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 261/2012 av den 14 mars 2012 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller avtalsvillkor inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter[1],
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007[2],
– med beaktande av kommissionens rapport av den 13 juni 2014 Marknadssituationens utveckling inom mejerisektorn och genomförandet av bestämmelserna i ”mjölkpaketet” (COM(2014)0354),
– med beaktande av kommissionens rapport från december 2014 Utsikterna för EU:s jordbruksmarknader och inkomster 2014–2024,
– med beaktande av artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt när det gäller frågan om EU:s yttersta randområden,
– med beaktande av kommissionens rapport av den 10 december 2012 Utvecklingen av marknadssituationen och villkoren för en smidig utfasning av systemet med mjölkkvoter – andra ”mjuklandningsrapporten” (COM(2012)0741),
– med beaktande av sin resolution av den 11 december 2013 om upprätthållande av mjölkproduktionen i bergsområden, mindre gynnade områden och yttersta randområden efter det att mjölkkvoterna upphört[3],
– med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2011 Proteinbristen i EU: vilka lösningar finns det på detta långvariga problem?[4],
– med beaktande av sin resolution av den 17 september 2009 om krisen inom mejerisektorn[5],
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 juli 2014 Bekämpning av otillbörliga affärsmetoder mellan företag i livsmedelskedjan (COM(2014)0472),
– med beaktande av rådets förordning (EG) nr 247/2006 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden[6],
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel[7],
– med beaktande av kommissionens förslag till förordning av den 13 januari 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar (COM(2015)0010),
– med beaktande av Regionkommitténs förslag till yttrande om mejeribranschens framtid,
– med beaktande av samförståndsavtalet om samarbete inom jordbruk och landsbygdsutveckling inom EU mellan kommissionen och Europeiska investeringsbanken av den 23 mars 2015,
– med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandet från budgetkontrollutskottet (A8-0187/2015), och av följande skäl:
A. Lagstiftningspaketet för mejeriprodukter, det så kallade ”mjölkpaketet”, trädde i kraft den 3 oktober 2012 och gäller till och med den 30 juni 2020.
B. Enligt beslutet i 2003 års halvtidsöversyn av den gemensamma jordbrukspolitiken ska mjölkkvoterna avskaffas den 31 mars 2015.
C. När mjölkkvoterna avskaffades blev åtgärderna i resolutionen av den 11 december 2013 om upprätthållande av mjölkproduktionen i bergsområden, mindre gynnade områden och unionens yttersta randområden viktiga och aktuella.
D. Världsmarknaden för mejeriprodukter blir alltmer volatil: det högsta priset någonsin noterades i januari 2014, och följdes av avsevärda prissänkningar under resten av 2014. Animalieproduktionen och de insatsvaror som används i mejeriproduktionen är särskilt utsatta för problemet med volatilitet, vilket leder till priser fritt gård som ligger under produktionskostnaderna.
E. Ett hållbart jordbruk som en källa till livsmedel av god kvalitet kan enbart säkras om bönderna får rimliga priser fritt gård som täcker samtliga kostnader för en hållbar produktion.
F. Det ryska importförbud mot europeiska mejeriprodukter som infördes i augusti 2014 har haft en negativ inverkan på EU:s inre marknad, och visar behovet av bättre beredskap för att vidta marknadsåtgärder i krissituationer oavsett krisernas natur samt hur viktigt det är att ha flera olika exportmarknader för EU:s produkter, särskilt eftersom den globala efterfrågan på mejeriprodukter förväntas öka, samtidigt som man bör garantera en stabil och solvent inre marknad.
G. I och med mjölkpaketet gavs medlemsstaterna möjlighet att införa obligatoriska avtal för att hjälpa producenter och bearbetningsföretag att planera sina produktionsvolymer och stärka struktureringen av leveranskedjorna inför avvecklingen av mjölkkvotsystemet. Hittills har få medlemsstater använt sig av denna möjlighet.
H. Enligt mjölkpaketet är medlemsstaterna skyldiga att erkänna producentorganisationer och deras sammanslutningar och den avgörande roll kooperativen fortsätter att spela. Koncentrationen av utbudet måste förbättras för att förbättra producenternas förhandlingsposition.
I. Observationsgruppen för mjölkmarknaden inrättades i april 2014 för att förbättra såväl kommissionens som industrins övervakning av mejerisektorn. Det är nödvändigt att stärka dess roll för att inom sektorn införa ett effektivt krisvarningssystem för mjölkproducerande gårdarna som uppvisar skillnader när det gäller storlek, geografisk placering och produktions- och försäljningsmetoder.
J. Det nuvarande skyddsnätet är inte tillräckligt för att ge skydd vid ett prisfall på mjölk.
K. Ett av de främsta målen för den gemensamma jordbrukspolitiken är en balanserad territoriell utveckling ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. För detta krävs att man upprätthåller ett produktivt och hållbart jordbruk i missgynnade och avlägsna områden, i yttersta randområden och i bergsområden.
L. Kvoternas avskaffande kommer att få mycket negativa konsekvenser för de yttersta randområdena, särskilt för Azorerna där mjölkproduktionen är den viktigaste ekonomiska verksamheten och utgör cirka 46 procent av den regionala ekonomin.
M. För ett stort antal av de mjölkproducerande gårdar som är belägna i missgynnade och avlägsna regioner, i yttersta randområden, i öregioner och i bergsområden är kostnaderna för att producera, samla in och saluföra mjölk och mejeriprodukter utanför produktionsområdet mycket högre än i andra områden. De kan inte i samma utsträckning utnyttja de tillväxtmöjligheter som följer med ett avskaffande av kvotsystemet, på grund av regionernas naturbetingade nackdelar. Av dessa skäl kan sådana lantbrukare hotas av en ökad koncentration av produktionen till de ekonomiskt mer fördelaktigt belägna områdena i EU.
N. Obligatoriska deklarationer av mjölkleveranser kommer att gälla från och med den 1 april 2015.
O. Ett generationsskifte, modernisering och investeringar är avgörande för en fungerande och hållbar europeisk mejerisektor.
P. Mjölk, och särskilt produkter som produceras i alla delar av EU, och som omfattas av ordningarna för skyddad ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning och garanterade traditionella specialiteter, bidrar avsevärt till den framgång som EU:s jordbruksbaserade livsmedelssektor åtnjuter och till välståndet för landsbygdsekonomierna där de små och medelstora familjejordbruken dominerar och där en heltäckande mjölkproduktion måste upprätthållas. Dessa produkter är också råvaror för en stor mängd bearbetningsföretag inom den privata och den kooperativa sektorn. Vidare bevarar de det mångfacetterade europeiska jordbruks- och livsmedelsarvet och spelar en nyckelroll för utformandet av territoriet och miljön och i den europeiska sociala dimensionen och får en multiplikatoreffekt för andra verksamhetsområden, som turismen.
Q. Lantbrukare och mjölkproducenter har i vissa medlemsstater belagts med höga böter om de överskridit gränserna för mjölkkvoterna under de senaste två kvoteringsåren.
1. Europaparlamentet påminner om att målet med mjölkpaketet är en livskraftig, hållbar och konkurrenskraftig mejerisektor i hela EU som ger mjölkbönderna en rättvis ersättning. Parlamentet betonar att de problem som tas upp i mjölkpaketet fortfarande står i vägen för en hållbar, konkurrenskraftig och jämlik mjölkmarknad och en rimlig inkomst för bönderna.
2. Europaparlamentet påminner om den viktiga roll som de mjölkproducerande gårdarna spelar för jordförvaltningen, sysselsättningen på landsbygden och den ekonomiska, miljömässiga och sociala utvecklingen i en mängd jordbruksområden i EU.
3. Europaparlamentet framhåller att mjölkbönder, framför allt småskaliga jordbruk, är särskilt sårbara när det gäller inkomstvariationer och risker på grund av höga kapitalkostnader, produktionens ömtålighet, volatila mejeriråvarupriser och insatsvaru- och energikostnader, samt att en varaktig försörjning från mjölkproduktion är en ständig utmaning, eftersom produktionskostnaderna ofta är nästan lika höga eller högre än priserna fritt gård.
4. Europaparlamentet framhåller att EU:s producenter har höga kostnader på grund av priserna på produktionsfaktorer som bland annat djurfoder. Parlamentet betonar vidare att som ett resultat av den krävande EU-lagstiftningen när det gäller djurens välfärd och livsmedelssäkerhet, minskar dessutom deras konkurrenskraft jämfört med tredjeländer.
Effekterna av det ryska embargot och den pågående krisen inom mejerisektorn
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera krisens orsaker och de åtgärder som måste vidtas för att förebygga framtida kriser på det sätt som anges i artiklarna 219, 221 och 222 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter.
6. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att agera med ytterligare målinriktade marknadsåtgärder i den kris som mejerisektorn inom EU står inför som en följd av den prispress som orsakades av bristen på lämpliga krisinstrument, en minskad global efterfrågan, global prisvolatilitet och det ryska embargot, och välkomnar de riktade åtgärder som hittills har vidtagits som svar på effekterna av det ryska embargot.
7. Europaparlamentet understryker att överskottet av mejeriprodukter från vissa medlemsstater som har traditionella handelsförbindelser med Ryssland skapar betydande instabilitet på deras interna marknader, vilket har lett till drastiskt sänkta priser och till att lokala producenter förlorat sin konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att analysera den nya situation som har uppstått och vidta prioriterade åtgärder.
8. Europaparlamentet påminner om att mejerikrisen 2009 inträffade när kvotsystemet ännu tillämpades och på grund av att värdekedjan för mejeriprodukter inte fungerade, vilket ledde till en press nedåt på producentpriserna. Parlamentet påminner kommissionen om att de fördröjda krisåtgärderna tvingade många mjölkproducenter att lägga ner sin verksamhet, och ifrågasätter om kommissionen är kapabel att snabbt och effektivt ta itu med marknadskriser. Parlamentet framhåller att de minskade producentpriserna inte har märkts av i konsumentpriserna, vilket tydligt visar den kraftiga obalans som råder mellan de olika aktörerna i livsmedelskedjan för mejeriprodukter.
9. Europaparlamentet beklagar att rådet avvisade parlamentets krav, som syftade till att införa ett stöd till producenter som frivilligt drog ned på sin produktion vid en allvarlig kris. Parlamentet understryker att det är viktigt att på nytt ta upp diskussionen om detta krishanteringsverktyg.
10. Europaparlamentet betonar att avskaffandet av kvoter riskerar att leda till en ytterligare koncentration av mjölkproduktionen, vilket kommer att gynna de största mjölkproducerande gårdarna och missgynna de minsta gårdarna, utan att detta kommer att ge några garantier för vare sig effektivitet eller intäkter.
Utmaningar och möjligheter för mejerisektorn
11. Europaparlamentet konstaterar att framtidsutsikterna för mejerisektorn på såväl den inre marknaden som globala marknader på medellång och lång sikt är fortsatt osäkra med en varierande efterfrågan, men betonar samtidigt att mejerisektorn, som en viktig del av den jordbruksbaserade livsmedelssektorn, har en betydande tillväxt-, sysselsättnings- och utvecklingspotential på landsbygden på lång sikt, vilket man också bör ta till vara i den nya investeringsplanen.
12. Europaparlamentet framhåller vikten av att uppmuntra forskning och innovation för att ge alla producenter och bearbetningsföretag möjlighet att anpassa sina produktionsverktyg och sin produktionsteknik för att uppfylla förväntningarna i fråga om ekonomi, miljö och samhälle.
13. Europaparlamentet understryker generationsskiftets viktiga roll för mjölksektorns framtid och de stora möjligheter som finns för unga bönder inom mejerisektorn.
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta nya former av finansiering för medlemsstaterna, inbegripet stöd från Europeiska investeringsbanken (EIB), med vilka mejerinäringen ska reformeras. Parlamentet anser att det finansiella stöd (såsom garantifond, rotationsfond och investeringskapital) och de resurser som EIB ställer till förfogande för att ingripa genom europeiska struktur- och investeringsfonder är av avgörande betydelse, framför allt om det kopplas till landsbygdsutveckling. Det skulle göra det möjligt att uppnå en hävstångseffekt på tillväxt och inkomster och underlätta tillgången till krediter för mjölkproducenter. Parlamentet välkomnar de finansieringsmöjligheter som presenterats för mjölkproducenterna genom EIB:s nya fond, som erbjuder lägre räntor för att underlätta investeringar på och modernisering av gårdarna och som erbjuder finansieringsmöjligheter för unga bönder som vill utöka sin verksamhet. Parlamentet understryker vidare att finansiering genom Efsi har en kompletterande karaktär som skulle bidra till att utveckla mejerisektorn genom att attrahera privat kapital i syfte att stärka kostnadsansvaret och öka investeringarnas effektivitet.
15. Europaparlamentet konstaterar att den mycket stora prisvolatiliteten och återkommande kriser som är oförenliga med stora investeringar i uppfödning samt etableringen av nya producenter är de största utmaningarna för mejerisektorn. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att överväga åtgärder för att motverka de risker som en större exponering för världsmarknaden innebär, att stärka övervakningen för att säkerställa en väl fungerande inre marknad för mjölk och mejeriprodukter samt att utarbeta en handlingsplan för att visa hur kommissionen har för avsikt att minska dessa risker.
Bevarandet av en hållbar mejerisektor i missgynnade områden, bergsområden, öregioner och yttersta randområden
16. Europaparlamentet ställer sig bakom upprätthållandet av mjölkproduktionen, eftersom mjölknäringen har stor socioekonomisk betydelse för jordbruksnäringen och landsbygdsutvecklingen i hela EU, och understryker dess särskilda betydelse i missgynnade områden, bergsområden, öregioner och yttersta randområden, där mjölkproduktion ofta är det enda möjliga jordbruket. Parlamentet tillägger att för dessa regioner är denna sektor själva grunden för social, ekonomisk och territoriell sammanhållning, för försörjning av många familjer, för fysisk planering, sysselsättning och markskydd samt för upprätthållande av kultur och tradition, men också för att flera hundra år gamla kulturlandskap har formats av mjölkproduktionen i dessa regioner, vilket är betydelsefullt för turistnäringen. Parlamentet betonar att en avveckling av mjölkproduktionen i dessa regioner innebär en nedläggning av jordbruket.
17. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att i de yttersta randområdena skapa ett instrument för övergången mellan avskaffandet av kvoterna och avregleringen av marknaderna som gör det möjligt att skydda producenterna och sektorn i dessa regioner.
18. På grund av skillnaderna i mjölkproduktion i bergsområden och andra områden, kräver Europaparlamentet att skyddsnätsåtgärderna ska kunna aktiveras på grundval av särskilda indikatorer för mjölkproducerande gårdar och företag i bergsområden.
19. Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse över den låga nivån för genomförandet av åtgärder inom ramen för mjölkpaketet i yttersta randområden, bergsområden, öregioner och missgynnade områden, och understryker att det är nödvändigt att upprätthålla mjölkproducerande gårdar som lönsamma och konkurrenskraftiga företag i alla delar av EU. Parlamentet anser därför att dessa områden särskilt ska uppmärksammas av kommissionen och medlemsstaterna och att användningen av korta leveranskedjor där den lokala produktionen prioriteras i dessa specifika fall måste uppmuntras för att garantera en fortsatt produktion i dessa regioner och undvika nedläggningen av sektorn. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att därutöver förbättra och stärka systemen för leverans av mjölk till skolorna och prioritera korta leveranskedjor, för att på så sätt möjliggöra en viss avsättning för produktionen i dessa områden. Parlamentet framhåller att produktionskostnaderna i dessa områden ofta är nästan lika höga eller högre än priserna fritt gård, och anser att de osäkerheter som idag präglar leveranskedjan framför allt skadar dessa områden som har de största hindren och begränsade möjligheter att uppnå skalfördelar. Parlamentet påminner om att producenterna i dessa områden är direkt och uteslutande beroende av ett begränsat antal leverantörer av insatsvaror och köpare för sin jordbruksproduktion på grund av regionernas geografiska isolering. Parlamentet betonar att stödet för inrättandet av producentorganisationer och deras verksamhet bättre bör återspegla förhållandena i dessa regioner. Parlamentet understryker att det är nödvändigt att bedriva en ambitiös politik för att stödja dessa regioner med hjälp av politiken för landsbygdsutveckling och investeringsplanen och genom att främja och finjustera stöden inom den gemensamma jordbrukspolitiken enligt den senaste reformen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att vidta åtgärder som gör det möjligt att bevara mjölkproduktionen i dessa regioner. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att noggrant följa mejeriproduktionens utveckling i dessa områden och att utvärdera de ekonomiska konsekvenserna för mjölkproducerande gårdar när mjölkkvoterna har avvecklats. Parlamentet anser att Poseiprogrammet måste få kompletterande medel för att kunna hjälpa mjölkproducenterna att anpassa sig till avregleringen av marknaden och ge dem möjlighet att upprätthålla en lönsam och konkurrenskraftig mejeriproduktion i förhållande till resten av EU.
20. Europaparlamentet betonar vikten av att använda det frivilliga kvalitetsbegreppet ”produkt från bergsområde” enligt förordning (EU) nr 1151/2012. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja denna beteckning genom säljfrämjande åtgärder.
21. Europaparlamentet understryker vikten av autoktona nötkreatursraser för mjölkproduktion i bergsområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att främja dessa nötkreatursraser.
Prisvolatilitet och avvecklingen av mjölkkvotsystemet
22. För att undvika ytterligare marknadsinstabilitet förespråkar Europaparlamentet att tidigare fattade beslut om mjölkkvoter ska ligga fast.
23. Europaparlamentet anser att EU:s politik för mejeriprodukter efter avskaffandet av systemet med mjölkkvoter måste få resurser för att kunna utnyttja alla möjligheter till expansion för EU:s ekonomi för att man på så sätt ska kunna göra mjölkproduktionen attraktiv för bönder, och anser att alla framtida åtgärder måste stärka dess konkurrenskraft och stabilitet för att underlätta hållbar tillväxt och innovation inom jordbrukssektorn och öka livskvaliteten på landsbygden.
24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma en lämplig rättslig ram för att göra det möjligt att organisera produktionen genom förvaltning av utbudet inom mejerisektorn.
25. Europaparlamentet erkänner beslutet att fördela inbetalningen av böter, som ålagts producenter inom ramen för kvotsystemet, över tre år, men konstaterar att mejerisektorn har fråntagits betydande anslag genom att överskottsavgifterna avskaffades förra kvotåret, och rekommenderar därför att dessa intäkter kvarstår i den gemensamma jordbrukspolitikens budget och används till att stärka mejerisektorns konkurrenskraft.
26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett eller flera regleringsverktyg som gör det möjligt att förutse och effektivt hantera nya kriser inom mejerisektorn, framför allt genom att underlätta en organisation av mejeriproduktionen genom förvaltning av utbudet. I detta syfte uppmanar parlamentet med kraft kommissionen att inleda en formell dialog med alla berörda parter inom sektorn.
27. Europaparlamentet anser att förstärkningen av konkurrenskraften bör vara ett instrument som används för att garantera den territoriella balansen och en mer balanserad ersättning till producenterna i mejerivärdekedjan.
Genomförandet av mjölkpaketet
28. Europaparlamentet betonar att genomförandet av mjölkpaketet fortfarande befinner sig i ett tidigt stadium. Parlamentet är trots detta besviket över den låga nivån för genomförande av de obligatoriska avtalen och begär att avtalen utvidgas till att omfatta alla medlemsstater. Därför uppmanar parlamentet kommissionen att göra en fördjupad analys av hindren för genomförandet av mjölkpaketet och de åtgärder som skulle göra det möjligt att se till att de verktyg som står till medlemsstaternas förfogande används på ett optimalt sätt.
29. Europaparlamentet beklagar att mjölkpaketet inte har prioriterats i kommissionens arbetsprogram 2015 och uppmanar kommissionen att skyndsamt införa denna prioritering.
30. Europaparlamentet beklagar att det inte framgår av rapporten huruvida kommissionen är nöjd med genomförandet av det nya regleringsinstrumentet, och att kommissionen inte anger hur många nya producentorganisationer, deltagande medlemsstater eller kollektiva förhandlingar man förväntar sig. Parlamentet noterar att det inte heller framgår vilken effekt de nya instrumenten har på mjölkpriserna. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en detaljerad förteckning över effekterna på mjölkpriserna och aktuella uppgifter om deltagande producentorganisationer.
31. Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att fastställa tydliga mål när det gäller producentorganisationer, avtal och kollektiva förhandlingar.
32. Europaparlamentet påminner om att förordning (EU) nr 1308/2013 föreskriver att ”[f]ör att säkerställa livskraftig utveckling av produktionen och därigenom säkerställa mjölkproducenterna en skälig levnadsstandard bör deras förhandlingsposition i förhållande till bearbetningsföretagen stärkas, vilket bör leda till en rättvisare fördelning av mervärde i leveranskedjan”.
33. Europaparlamentet konstaterar att avtalsmodellen hittills inte har genomförts som det var tänkt, eftersom mjölkproducenternas marknadsställning inte har stärkts, avtalen inte innehåller några miniminormer och kooperativ är undantagna.
34. Europaparlamentet betonar att man, genom att stärka och förbättra avtalsförbindelserna och utvidga dem till att omfatta hela sektorn, och särskilt den storskaliga distributionen, bidrar till att säkerställa en rättvis fördelning av vinsterna utmed leveranskedjan, vilket gör det möjligt att öka mervärdet, och lägger ett större ansvar på aktörer att beakta marknadssituationen och reagera i enlighet med denna. Parlamentet understryker betydelsen av riskhanteringsutbildning som en integrerad del av jordbruksutbildningarna så att bönderna ska kunna hantera volatilitet och effektivt utnyttja de riskhanteringsverktyg som finns tillgängliga.
35. Parlamentet betonar risken för att industrin, i en given medlemsstat, kan införa missbruksklausuler i avtalen som neutraliserar målet om stabila leveranser, något som är nödvändigt för att upprätthålla möjligheterna för de mjölkproducerande gårdarna att överleva.
36. Europaparlamentet konstaterar att sektorn bättre skulle kunna ta vara på potentialen hos integrerade leveranskedjeavtal med längre varaktighet, terminsavtal, avtal med fast marginal och möjligheten att binda ett mjölkpris som återspeglar produktionskostnaderna för en fastställd tidsperiod. Parlamentet anser att det bör vara möjligt att utnyttja nya instrument i avtalsförbindelser och att det också måste finnas system för medling i samband med avtalstvister.
Producentorganisationernas roll
37. Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som producentorganisationerna och deras sammanslutningar spelar för att förbättra producenters förhandlingsposition och inflytande i leveranskedjan och inom forskning och innovation, och beklagar att det endast har tagits små steg för att inrätta producentorganisationer, särskilt i de nya medlemsstaterna. Parlamentet anser att bestämmelserna för att erkänna producentorganisationerna bör stärkas för att på ett effektivare sätt öka producenternas inflytande i förhandlingarna om avtalen. Parlamentet betonar att producentorganisationer kan få ekonomiskt stöd inom andra pelaren och efterlyser med eftertryck ytterligare incitament på EU-nivå och medlemsstatsnivå, exempelvis genom att göra ytterligare information tillgänglig och genom att minska de administrativa bördorna för berörda parter som vill inrätta och gå med i producentorganisationer och delta i deras verksamhet på olika sätt samt bedriva utbildningsverksamhet bland producenterna om producentorganisationerna, vilka är ett medel för att ta itu med obalanser i leveranskedjan. Parlamentet anser det vara nödvändigt att förbättra möjligheten att reglera och planera marknaden från producentorganisationernas sida.
38. Europaparlamentet framhåller behovet av att förbättra bestämmelserna i mjölkpaketet, framför allt för att inrätta producentorganisationer med bättre förmåga till förvaltning och förhandling på marknaden.
39. Europaparlamentet konstaterar att inrättandet av producentorganisationer kan främjas genom proaktivt politiskt stöd som uppmuntrar bönderna att överväga producentorganisationer som lämpliga instrument.
40. Europaparlamentet understryker vikten av att underlätta informationsutbyte och samråd med producenter och producentorganisationer för att ge dem möjlighet att ta hänsyn till marknadsutvecklingen och förutse kriser.
41. Europaparlamentet framhåller behovet av att producentorganisationerna är tillräckligt stora och har en juridisk koppling till medlemmarnas jordbruksproduktion, eftersom producentorganisationer som endast har representativ karaktär inte har någon verklig kapacitet att se till att de kvalitativa och kvantitativa villkoren i avtalen uppfylls, och inte har intresse av att agera viktiga förhandlare med industrin.
42. Europaparlamentet vill se ett ökat stöd för inrättandet av självständiga producentorganisationer genom mer omfattande informationsaktiviteter och stöd för förvaltningsverksamhet, så att bönderna uppmuntras till att se dessa organisationer som effektiva instrument och att bli medlemmar.
43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja branschorganisationers förvaltningsverktyg enligt förordning (EU) nr 1308/2013 om en samlad marknadsordning.
44. Europaparlamentet understryker kooperativens roll för att skapa långsiktig stabilitet åt sina medlemmar. Parlamentet ber kommissionen att underlätta möjligheterna att utbyta bästa praxis.
45. Europaparlamentet noterar betydelsen av att inrätta branschövergripande organisationer för att säkerställa insyn och utbyte av bästa praxis.
46. Europaparlamentet påminner kommissionen om hur viktigt det är med insyn och öppenhet utefter hela leveranskedjan för att sektorn ska kunna uppmuntra aktörer att reagera på marknadssignaler. Parlamentet noterar att korrekt information i rätt tid blir allt viktigare på marknaden när kvoterna har avskaffats.
Stärkande av observationsgruppen för mjölkmarknaden
47. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av observationsgruppen för mjölkmarknaden och betonar hur viktig den är för spridning och analys av marknadsdata, och begär att observationsgruppen ska få en utökad roll. Parlamentet rekommenderar att det fastställs ett marknadsindex som omfattar trender i produktnoteringar, mjölkpriser och produktionskostnader. Parlamentet rekommenderar att kommissionen vidtar de åtgärder som krävs för att säkerställa att observationsgruppen dels kan ta fram korrekta uppgifter i realtid, dels tidigare och oftare kan utfärda varningar, meddela om krisplanering och rekommendera åtgärder baserade på marknadsanalyser och prognosverktyg till kommissionen, medlemsstaterna och berörda aktörer, när marknadsindex faller under en viss nivå och när marknadssituationen så kräver. Parlamentet anser att den information som observationsgruppen tillhandahåller bör inbegripa uppdateringar av marknads- och pristrender, uppgifter om produktionskostnader och samspelet mellan nötköttsproduktionen och mjölkproduktionen, konsumtion, lager, priser och handel med importerad eller exporterad mjölk på EU-nivå. Parlamentet konstaterar att det dessutom vore bra att införa en övervakning av produktionskostnaderna och av de internationella marknaderna för att upptäcka trender och ta vara på exportmöjligheter. Parlamentet framhåller att uppgifterna bör vara lättillgängliga och användarvänliga för alla aktörer.
48. Europaparlamentet understryker vikten av att medlemsstaterna förser observationsgruppen med relevant information och att observationsgruppen offentliggör de mottagna månatliga uppgifterna i rätt tid, till fördel för alla aktörer, och rekommenderar att kommissionen överväger fler sätt att garantera att informationen erhålls i tid. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforma regler för medlemsstaternas överföring av uppgifter för att se till att informationen är jämförbar på EU-nivå.
49. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma egna detaljerade strukturer för insamling av uppgifter för alla jordbrukssektorer.
Mejerisektorn och åtgärder inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken
50. Europaparlamentet noterar att frivilligt kopplat stöd inom den första pelaren är ett verktyg som ska bistå mejerisektorn, medan den andra pelaren ger producenter möjlighet att utnyttja rådgivningstjänster som stöd för affärsbeslut och sund ekonomisk förvaltning – om så krävs kan medlemsstaterna använda försäkringsåtgärder såsom det inkomststabiliserande verktyget och kan även styra landsbygdsutvecklingsåtgärdernas gruppering och inriktning på sektorn genom en högre stödnivå.
51. Europaparlamentet uppmanar sektorn att undersöka om ytterligare försäkringsverktyg kan tas fram när marknaden är stark för att bromsa prisvolatiliteten på mjölk och för att förhindra att europeiska mjölkproducerande gårdar förlorar intäkter. Parlamentet betonar att man bör utreda möjligheten att införliva instrument inriktade på riskförvaltning, såsom programmen för skydd av marginaler, i den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare.
52. Europaparlamentet understryker att ett antal medlemsstater har valt en långsam och ofullständig intern konvergens när de har tillämpat förordning (EU) nr 1307/2013, vilket än en gång gynnar jordbruken på slättlandet som arbetar under gynnsamma förhållanden.
53. Europaparlamentet anser att det är viktigt att se över kraven för att utlösa stabiliseringsmekanismen för tillgängliga inkomster inom landsbygdsutvecklingen, eftersom det anser att det är för mycket att kräva förluster på minst 30 procent för att få tillgång till EU-stödet.
Möjligheterna för EU:s mejerisektor på världsmarknaden
54. Europaparlamentet påpekar att den globala efterfrågan på mejeriprodukter förväntas öka med 2 procent per år, vilket skapar möjligheter för produkter från EU, men betonar att dessa exportmöjligheter måste balanseras av en stabil inre marknad som motsvarar mer än 90 procent av avsättningen för de mejeriprodukter som produceras i Europa. Parlamentet noterar dock att marknaden i allt högre grad domineras av torkade mejeriprodukter.
55. Europaparlamentet påpekar att EU är den första jordbruksimportören i världen och att tillväxten inom mjölkproduktion för export är beroende av importen av foder.
56. Europaparlamentet understryker att bilaterala handelsförhandlingar kan innebära strategiska möjligheter för EU:s mejerisektor. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att engagera sig mer kraftfullt i att öppna nya försäljningsmarknader i tredjeland samt avskaffa handelshinder. Parlamentet uppmanar vidare med kraft kommissionen att i samband med handelsförhandlingar på vederbörligt sätt uppmärksamma frågor i anslutning till ordningarna för skyddad ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning och garanterade traditionella specialiteter, på villkor att europeiska kvalitets- och säkerhetsnormer inom produktionen och vid leverans av varor till konsumenterna skyddas och värderas.
57. Europaparlamentet betonar att man behöver identifiera och utveckla nya marknader, öka EU:s globala marknadsandel, säkra rättvist tillträde för EU:s exportörer och stimulera en hållbar exporttillväxt. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta avseende vidta nödvändiga åtgärder och att delta mer aktivt i arbetet med att hitta nya exportmarknader. Parlamentet anser att nya framtidsmöjligheter bör utredas genom att förbättra handelsförbindelserna med tredjeländer och skapa dynamik inom mejerisektorn, och betonar vikten av kunskap om konsumtionstrender på dessa marknader för att i tid kunna bemöta framtida förändringar.
58. Europaparlamentet noterar vidare att företag inom EU utsätts för konkurrens från några mäktiga globala exportörer (bland annat Nya Zeeland, Förenta staterna och Australien) som historiskt sett har haft tillträde till de asiatiska marknaderna och som har stort inflytande över priset på mejeriprodukter på världsmarknaden.
Säljfrämjande åtgärder och kvalitetsordningar
59. Europaparlamentet påpekar att mejerisektorn skulle kunna dra fördel av fler säljfrämjande initiativ på den inre marknaden och på marknader i tredjeländer inom ramen för nya säljfrämjande åtgärder, och uppmanar producenterna att delta i de nya kampanjerna efter ikraftträdandet 2016 av den nya marknadsföringslagstiftningen med tanke på att en ökning av det finansiella stödet från EU planeras.
60. Europaparlamentet framhåller att sektorns största värdeskapande potential inte enbart ligger i obearbetad produktion, och anser att forskningsåtgärder bör utnyttjas till fullo för att ta fram innovativa mejeriprodukter med ett högre värde, såsom medicinska näringsprodukter och näringsprodukter för småbarn, äldre och idrottsutövare.
61. Europaparlamentet noterar att det europeiska innovationspartnerskapet för produktion och hållbarhet inom jordbruket inom ramen för programmet Horisont 2020 kan stödja innovativa projekt som bidrar till en hållbar och högproduktiv sektor för att motsvara den globala efterfrågan på högvärdiga mejeriprodukter.
62. Europaparlamentet understryker behovet av att stärka stödordningen för utdelning av mjölk i skolor, uppmuntra producentorganisationernas deltagande och prioritera lokala mejeriprodukter och korta leveranskedjor, i syfte att bidra till sunda kostvanor hos de europeiska konsumenterna.
63. Europaparlamentet noterar att sektorn inte hittills har medverkat i ordningarna för skyddad ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning och garanterade traditionella specialiteter på ett meningsfullt och jämlikt sätt i alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra det enklare för små producenter och små företag att få tillträde till dessa ordningar, och samtidigt förenkla de administrativa kraven för godkännande av ordningarna, att minska den administrativa bördan i samband med tillämpningsförfarandet, men fortsätta att framhålla ordningarna som en referens för kvaliteten på europeiska produkter, obestridd på EU:s exportmarknader, samt att främja marknadsföringsåtgärder för dessa produkter på ett riktat sätt.
64. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förenkla reglerna för regleringen av utbudet av ost med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, särskilt med hänsyn till minimikraven för godkännande av ordningarna.
65. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att så snart som möjligt offentliggöra den rapport som avses i artikel 26 i förordning (EU) nr 1169/2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna avseende en analys av effekterna av genomförandet av den obligatoriska ursprungsmärkningen för mjölk och mejeriprodukter. Parlamentet beklagar att unionens verkställande organ inte har tagit fram denna rapport, som skulle ha lagts fram före den 31 december 2014.
Riskhantering i mejerisektorn
66. Europaparlamentet betonar att befintliga skyddsnätsmekanismer, såsom offentliga ingripanden och stöd för privat lagring, inte är tillräckliga för att åtgärda ihållande volatilitet eller en kris inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter. Parlamentet tillägger att interventionspriserna är alltför låga och har inte längre någon kontakt med de aktuella marknadspriserna, och de har visat sig vara ineffektiva när det gäller att på lång sikt garantera adekvata och stabila priser fritt gård.
67. Europaparlamentet påminner kommissionen om dess skyldighet enligt artikel 219 i förordning (EU) nr 1308/2013 att inte bara ta itu med faktiska marknadsstörningar utan även vidta omedelbara åtgärder för att förhindra dem, bland annat när åtgärder skulle förhindra att sådana hot materialiseras, fortgår eller utvecklas till allvarligare och mer långvariga störningar eller när en fördröjning av omedelbara åtgärder skulle hota att orsaka eller förvärra störningarna eller öka omfattningen av de åtgärder som senare skulle krävas för att ta itu med hotet eller störningarna eller vara till skada för produktionen eller marknadsförhållandena.
68. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samråd med berörda parter inom sektorn genomföra mer realistiska skyddsnätsåtgärder, i enlighet med observationsgruppens rekommendationer, som kan sättas in snabbare och som skapar trygghet vid kriser då en kraftig minskning av mjölkpriserna och en kraftig ökning av råvarupriser samtidigt får allvarliga konsekvenser för jordbrukarnas inkomstmarginal. Parlamentet anser att interventionspriset i högre grad bör återspegla produktionskostnaderna och anpassas allt eftersom marknaden förändras.
69. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra mer realistiska skyddsnätsåtgärder som kan sättas in snabbare, och anser att interventionspriset bättre bör återspegla de verkliga produktionskostnaderna och de verkliga marknadspriserna och bör anpassas allt eftersom marknaden förändras. Parlamentet ber därför kommissionen att omedelbart justera interventionspriserna. Parlamentet erkänner vidare att exportkompensationen bör återställas provisoriskt vid marknadskriser på grundval av objektiva kriterier.
70. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med berörda parter arbeta för att fastställa indikatorer för produktionskostnader, där hänsyn tas till energikostnader, gödningsmedel, djurfoder, löner, hyror och andra viktiga kostnader för insatsvaror, och justera referenspriserna i enlighet med detta. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att tillsammans med berörda parter arbeta för att fastställa ett marknadsindex över produktnoteringar, mjölkpriser och produktionskostnader som bör ligga till grund för genomförandet av instrument för utbudskontroll när indexet sjunker till en viss på förhand fastställd nivå och som också bör användas för att avbryta utbudskontrollåtgärderna när indexet stiger igen.
71. Europaparlamentet framhåller att den färska erfarenheten av det ryska embargot visar att det är önskvärt med riktlinjer som har diskuterats mellan medlemsstaterna, kommissionen och parlamentet och som kan fungera som vägledning när åtgärder vidtas.
72. Europaparlamentet understryker att det behövs ett krisinstrument som är mer realistiskt och som kan sättas in snabbare, och rekommenderar att kommissionen, tillsammans med parlamentet i dess egenskap av medlagstiftare, i samråd med sektorn överväger möjligheten att använda riskhanteringsinstrument som exempelvis terminsmarknader för att dra nytta av volatiliteten i sektorn och på så sätt öka sektorns konkurrenskraft. Parlamentet anser att nya instrument för stabilisering av inkomster också bör utredas, såsom inkomstförsäkringar eller genomförande av marginalskyddsprogram för mjölk.
73. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna och aktörerna i mejerisektorn utveckla effektiva och ändamålsenliga skyddsinstrument mot de kraftiga och snabba sänkningarna i mjölkpriset.
Otillbörliga affärsmetoder i leveranskedjan för mejeriprodukter
74. Europaparlamentet betonar att mejeriproducenter, i synnerhet småskaliga mjölkproducenter, är särskilt utsatta för obalanser i leveranskedjan, särskilt när dessa beror på varierande efterfrågan, ökade produktionskostnader och minskade priser fritt gård, men också på ekonomiska prioriteringar i varje enskild medlemsstat. Parlamentet anser att prispressen från återförsäljare av egna varumärken och återförsäljares envisa försäljning av mjölk till förlustpriser undergräver producenternas arbete och investeringar i mejerisektorn och sänker slutproduktens värde i konsumenternas ögon. Parlamentet anser att det är nödvändigt att införa koder för goda rutiner mellan de olika aktörerna i livsmedelskedjan. Parlamentet understryker behovet av att finna mekanismer som på ett effektivt sätt skyddar producenterna från industrins och distributörernas missbruk och deras dominerande ställning på detaljhandelsmarknaden, och begär att kommissionen så snart som möjligt lägger fram sitt förslag för att bekämpa oegentliga affärsmetoder och överväger en sektorsbaserad strategi när det gäller konkurrenslagstiftning och oegentliga affärsmetoder.
75. Europaparlamentet anser att otillbörliga affärsmetoder kraftigt begränsar möjligheterna för sektorn att investera och anpassa sig, och att dessa metoder måste bekämpas både på EU-nivå och i medlemsstaterna.
76. Europaparlamentet konstaterar att avsaknaden av ett krisprogram ytterligare kommer att försvaga mjölkproducenternas ställning, medan mjölkindustrin och de stora livsmedelsföretagen kommer att få mera makt.
77. Europaparlamentet efterlyser en större delaktighet för mjölkproducenter och deras organisationer i livsmedelsförsörjningskedjans styrningsmekanismer, grupper och initiativ.
78. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
MOTIVERING
Utmaningar och möjligheter för mejerisektorn
År 2003, vid halvtidsöversynen av den dåvarande gemensamma jordbrukspolitiken, enades EU:s medlemsstater om att avskaffa kvotsystemet från och med den 31 mars 2015. Avskaffandet av kvoterna för mjölkproduktion efter 30 år medför både utmaningar och möjligheter för mejerisektorn.
Volatilitet kommer att vara en ständig utmaning för mejerisektorn. Mjölkbönder är särskilt utsatta för inkomstsvängningar på grund av höga kapitalkostnader, ostadiga mejeriråvarupriser och varierande insatsvaru- och energikostnader. Dessutom har mjölkbönder ofta en svag ställning i den allmänna livsmedelskedjan och är särskilt utsatta för otillbörliga affärsmetoder. Den stigande medelåldern hos mjölkbönder är också oroande, och ett generationsskifte måste uppmuntras och stödjas med hjälp av nya och befintliga verktyg om sektorn ska kunna växa och vara bärkraftig.
Generellt sett är mejerisektorns framtidsutsikter på medellång och lång sikt positiva, såväl på den inre marknaden som på världsmarknaden. Efterfrågan är stark, särskilt i tillväxtekonomier. OECD och FAO förutser i sin senaste rapport om framtiden för jordbrukssektorn att den globala efterfrågan på mejeriprodukter kommer att öka med cirka 2 % per år till 2023.
Att identifiera och säkra exportmarknader bör vara en prioritet för sektorn, och åtgärder för att främja försäljningen av mejeriprodukter på marknader i tredjeland måste vara målinriktade och ändamålsenliga. Bättre kunskapsöverföring, forskning och innovation samt åtgärder för att förbättra kvalitet och märkning kommer att ge mejeriprodukter från EU ett större mervärde och öka deras konkurrenskraft på den inre marknaden och på världsmarknaden.
Möjligheterna för sektorn att växa och utvecklas via instrument inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar bör till fullo undersökas, och sektorn bör få stöd och hjälp med att nå sin fulla potential, skapa hållbar sysselsättning och stimulera ekonomisk tillväxt i landsbygdsområden i hela EU.
I många missgynnade regioner och yttersta randområden är mjölkproduktion fortfaranden den enda jordbruksnäring som genererar inkomst och skapar sysselsättning, och den måste upprätthållas om man ska kunna undvika att jordbruk läggs ned. Det är för tidigt att helt utvärdera mjölkpaketets effekter på sektorn för mjölk och mjölkprodukter i missgynnade regioner, men det är tydligt att åtgärderna i paketet måste kombineras med de möjligheter som medlemsstaterna har enligt den gemensamma jordbrukspolitiken att stödja jordbrukare och garantera ett fortsatt ekonomiskt och socialt bidrag till småskaliga mjölkproducenter i dessa områden. I kommissionens rapport tar man upp möjligheten till en mer målinriktad strategi för att stödja missgynnade regioner, med tanke på dessa regioners heterogenitet medlemsstaterna emellan.
Under de senaste månaderna har en minskad efterfrågan från externa marknader, global prisvolatilitet och det ryska embargot satt större press på sektorn och priserna. Kommissionens snabba hantering av effekterna av det ryska embargot, särskilt i de baltiska medlemsstaterna, är välkommen, men det är ändå tydligt att de krisåtgärder som EU har vidtagit och de krisverktyg som tillämpas inte är utformade för att hantera den verkliga situationen i dagens mejerisektor.
Befintliga skyddsnätsmekanismer, såsom offentliga ingripanden och stöd för privat lagring, är inte lämpliga för att åtgärda ihållande volatilitet eller en kris inom sektorn för mjölk och mjölkprodukter. Kommissionens rapport konstaterade att det finns en del farhågor kring förmågan hos EU:s regelverk att hantera perioder av extrem marknadsvolatilitet eller en krissituation efter avskaffandet av kvotsystemet, särskilt när det gäller att säkra en balanserad utveckling för mjölkproduktionen i hela EU och att undvika en extrem koncentration till de mest produktiva områdena. I detta hänseende behöver kommissionen genomföra mer realistiska skyddsnätsåtgärder som snabbt kan sättas in, och interventionspriset bör i högre grad återspegla produktionskostnaderna. Det nuvarande priset, oförändrat sedan 2008, behöver ses över för att beakta ökade produktions- och insatsvarukostnader, och översynen bör göras regelbundet.
Föredragandens ståndpunkt i fråga om genomförandet av bestämmelserna i mjölkpaketet.
Mjölkpaketet, som trädde i kraft i oktober 2012, gav jordbrukare verktyg för att bemöta mejerisektorns utmaningar. Starkare avtalsförbindelser och större förhandlingskraft via producent- och branschorganisationer infördes. Föredraganden anser fortfarande att åtgärder för att förbättra insyn och öppenhet samt fler omfattande dataanalyser av EU:s mjölkproduktion är avgörande för en hållbar och väl fungerande mejerisektor.
Användningen av formaliserade skriftliga avtal och stärkta avtalsförbindelser innebar ett effektivt verktyg för jordbrukarna, medförde ett ökat ansvar för mejerikedjans aktörer att beakta marknadssignaler, förbättra prisöverföringen och anpassa tillgången till efterfrågan, samt bidrog till ett undvikande av otillbörliga affärsmetoder. Medlemsstaterna ålades att formellt erkänna producentorganisationer, men gavs möjlighet att själva fatta beslut om i fall ett minsta antal medlemmar eller en minsta volym avsättningsbar produktion skulle krävas för att utgöra en producentorganisation.
Genomförandet av åtgärderna i paketet varierar mellan medlemsstaterna, och tillämpningen har varit nedslående. Mejerisektorns sammanlagda styrka och gynnsamma marknadsvillkor under den mellanliggande perioden har förts fram som skäl för producenternas motvilja att gå samman i producentorganisationer. Andra hinder behöver identifieras och hanteras, såsom dåliga kunskaper om producentorganisationernas roll. Föredraganden har rekommenderat ytterligare incitament för att inrätta och gå med i producentorganisationer som ett sätt att ta itu med obalanser i leveranskedjan.
Kommissionens rapport om genomförandet av bestämmelserna i mjölkpaketet.
Enligt artikel 225 b i förordningen om en samlad marknadsordning skulle kommissionen lägga fram en rapport för parlamentet och rådet senast den 30 juni 2014 om marknadssituationens utveckling inom EU:s sektor för mjölk och mjölkprodukter och om genomförandet av bestämmelserna i mjölkpaketet. Kommissionens rapport omfattade tre huvudområden:
• Marknadsanalys
• Genomförandet av bestämmelserna i mjölkpaketet och tillämpningen i medlemsstaterna
• Mjölkproducenters ställning i missgynnade regioner
Enligt rapporten finns det inom ramen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken många verktyg som syftar till att hjälpa mejerisektorn vid exceptionella omständigheter, t.ex. kopplat stöd, ytterligare skyddsnätsmekanismer och landsbygdsutvecklingsprogram, men rapporten utesluter inte att ytterligare verktyg kan sättas in för att klara avskaffandet av kvoter.
Rapporten konstaterar också att ett begränsat antal medlemsstater har tillämpat regler för att reglera utbudet av ost med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning på begäran av en producentorganisation, en branschorganisation eller en grupp för en skyddad ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning.
I fråga om genomförandet av bestämmelserna i mjölkpaketet hävdas i rapporten att paketet har lett till förbättrade förbindelser utefter hela leveranskedjan, även om det fortfarande är för tidigt att se några konkreta effekter på sektorn för mjölk och mjölkprodukter.
Att stödja en konkurrenskraftig och hållbar mejerisektor
Med tanke på att genomförandet av åtgärder inom ramen för mjölkpaketet har varit nedslående uppmuntrar föredraganden aktörer utmed leveranskedjan för mejeriprodukter att utnyttja åtgärderna i mjölkpaketet såväl som att ge rekommendationer om nya instrument som kommissionen och industrin bör överväga.
Föredraganden förutspår att observationsgruppen för mjölkmarknaden, som inrättades i april 2014, kommer att spela en mycket viktig och utökad roll i EU:s mejerisektor under kommande år. Observationsgruppen sprider och analyserar marknadsdata för att ge aktörer möjlighet att fatta bättre ekonomiska beslut och investeringsbeslut. I kommissionens rapport från juni 2014 framgår det att observationsgruppen ska utfärda tidiga varningar till kommissionens avdelningar för att kommissionen ska kunna reagera snabbare under de första stadierna i en krissituation.
Enligt rapporten bör kommissionen vidta de åtgärder som krävs för att observationsgruppen ska kunna utnyttja sin fulla potential. Den information som observationsgruppen tillhandahåller bör inbegripa uppdateringar av marknads- och pristrender, och den bör göras mer lättillgänglig och användarvänlig än vad den är i dag. Observationsgruppens verksamhet bör stödjas av medlemsstaterna, genom att de tillhandahåller relevant information i rätt tid, och kommissionen rekommenderas dessutom att undersöka ytterligare sätt för att säkerställa att denna information ges i tid. I december 2014 var det så många som nio medlemsstater som inte gav kommissionen relevant information i tid.
Efter avskaffandet av kvotsystemet kommer det att bli betydligt viktigare med korrekt information i rätt tid, och observationsgruppen bör sträva efter att tillhandahålla aktuell information oftare till alla relevanta aktörer. De uppgifter som tillhandahålls kan bidra till att stärka avtalsförbindelser och kan också användas i fungerande mejerihandelsderivat.
Kommissionen bör undersöka möjligheten att införa en terminsmarknad för att införa förutsägbarhet i fråga om prisstrukturer på medellång sikt och öka sektorns konkurrenskraft. En sådan marknad skulle göra det möjligt för såväl producenter som bearbetningsföretag att genom hedging skydda sig mot risker genom att känna till priser i förväg, vilket banar väg för bättre investeringsbeslut.
Stärkandet av avtalsförbindelser, vilket föreskrivs i mjölkpaketet, utgör en konkret metod för att säkerställa en mer jämlik fördelning utmed leveranskedjan. I rapporten uppmanas kommissionen och andra aktörer i EU:s mejerisektor att undersöka den potential som erbjuds av integrerade leveranskedjeavtal med längre varaktighet, terminsavtal, avtal med fast marginal, A–B-avtal och möjligheten att binda ett mjölkpris under en fastställd tidsperiod. Det finns många exempel på att industrin själv går i riktning mot dessa åtgärder och de bör tas i ytterligare övervägande, eftersom säkringsinstrument, såsom avtal med fast marginal, skulle kunna ge jordbrukarna mer säkerhet, flexibilitet och möjlighet att reagera snabbare på förändringar. Långsiktig planering och gårdsledning för att hantera volatilitet är viktigare än någonsin, och sektorns konkurrenskraft och livskraft för jordbrukare och för tillgången kan stärkas med hjälp av avtal.
YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (25.2.2015)
till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
över utsikterna för EU:s mejerisektor – översyn av genomförandet av mejeripaketet
(2014/2146(INI))
Föredragande av yttrande: Petri Sarvamaa
FÖRSLAG
Budgetkontrollutskottet uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:
– Kommissionen har förelagt en rapport för Europaparlamentet och rådet om marknadssituationens utveckling inom mejerisektorn och genomförandet av bestämmelserna i ”mjölkpaketet” (COM(2014)0354) (nedan kallad rapporten).
– Hänsyn tas till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007[1], särskilt artikel 225 b.
– I december 2014 lade kommissionen fram en rapport om utsikterna för EU:s jordbruksmarknader och inkomster 2014–2024.
1. Europaparlamentet påpekar att rapporten offentliggjordes innan det ryska embargot infördes och att den därmed inte på ett korrekt sätt speglar situationen i mjölksektorn.
2. Europaparlamentet betonar att mjölkproducenternas största utmaning är prisvolatiliteten.
3. Europaparlamentet noterar i detta sammanhang att det nyligen införda ryska embargot mot jordbruksprodukter på ett dramatiskt sätt har visat att regelverket för att hantera perioder med extrem marknadsvolatilitet måste stärkas.
4. Europaparlamentet noterar att prisutvecklingen inte tycks vara homogen i samtliga medlemsstater och att den faktiska utvecklingen av mjölkpriserna och dess orsaker skulle ha kunnat betonas kraftigare i rapporten.
5. För att undvika ytterligare marknadsinstabilitet förespråkar Europaparlamentet att tidigare fattade beslut om mjölkkvoter ska ligga fast och att systemet med mjölkkvoter inte ska justeras under det sista året som systemet är i kraft.
6. Europaparlamentet påminner om att förordning (EU) nr 1308/2013 föreskriver att ”[f]ör att säkerställa livskraftig utveckling av produktionen och därigenom säkerställa mjölkproducenterna en skälig levnadsstandard bör deras förhandlingsposition i förhållande till bearbetningsföretagen stärkas, vilket bör leda till en rättvisare fördelning av mervärde i leveranskedjan”.
7. Europaparlamentet beklagar att det inte framgår av rapporten huruvida kommissionen är nöjd med genomförandet av det nya regleringsinstrumentet, och att kommissionen inte anger hur många nya producentorganisationer, deltagande medlemsstater eller kollektiva förhandlingar man förväntar sig. Parlamentet noterar att det inte heller framgår vilken effekt de nya instrumenten har på mjölkpriserna. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en detaljerad förteckning över effekterna på mjölkpriserna och aktuella uppgifter om deltagande producentorganisationer.
8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i slutet av 2015 göra en bedömning för varje medlemsstat av hur kollektivavtal påverkar produktionen och priserna.
9. Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att fastställa tydliga mål när det gäller producentorganisationer, avtal och kollektiva förhandlingar.
10. Europaparlamentet betonar att det utan en tydlig översyn av producent- och branschorganisationernas roll och det nya regleringsinstrumentets förväntade påverkan på mjölkpriserna inte är möjligt att anpassa mjölkpaketet.
11. Europaparlamentet är positivt inställt till att det inrättas ett organ för bevakning av mjölkmarknaden, men betonar att det bör finnas ett tydligt verktyg som producenterna kan använda för att få information om priser och volymer. Parlamentet anser att organet bör ha i uppgift att hjälpa kommissionen att analysera mjölkmarknaden i denna nya kontext, att tillhandahålla aktuellare marknadsuppgifter och information om marknadsutvecklingen samt att belysa eventuella risker för marknadsobalanser så att kommissionen därefter kan fatta de nödvändiga besluten.
12. Europaparlamentet betonar att detta organ bör utnyttjas effektivare genom att man fastställer krisnivåer som är i linje med indikatorer som slagits fast för hela EU, vilket skulle göra det möjligt att använda instrument för förebyggande och tidig varning.
13. Europaparlamentet noterar att enligt kommissionen har ”[m]edlemsstaterna [...] inte rapporterat om några betydande effekter av mjölkpaketet för mjölksektorn i missgynnade regioner, vilket framför allt beror på att bestämmelserna har genomförts alldeles nyligen”. Kommissionen menar dessutom att ”situationen och utvecklingen [...] är tämligen heterogen och skulle kräva en målinriktad strategi”.
14. Europaparlamentet förespråkar att det stöd som är kopplat till mjölkproduktion och stöd som avser mjölkproduktion i missgynnade regioner bör utvecklas och bibehållas inom ramen för en långsiktig strategisk strategi.
15. Europaparlamentet förespråkar att regelverket för mindre gynnade områden ska stärkas.
16. Europaparlamentet betonar att utvecklingen av marknadssituationen och instrumentens effektivitet bör utvärderas efter det att systemet med mjölkkvoter har upphört att gälla. Inom två år efter kvotsystemets upphörande, dvs. 2017, bör en uppföljningsrapport finnas tillgänglig.
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
|
Antagande |
24.2.2015 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
26 0 1 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Nedzhmi Ali, Inés Ayala Sender, Zigmantas Balčytis, Ryszard Czarnecki, Dennis de Jong, Tamás Deutsch, Martina Dlabajová, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Rina Ronja Kari, Verónica Lope Fontagné, Fulvio Martusciello, Dan Nica, Gilles Pargneaux, Georgi Pirinski, Petri Sarvamaa, Bart Staes, Michael Theurer, Marco Valli, Derek Vaughan, Anders Primdahl Vistisen, Tomáš Zdechovský |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Karin Kadenbach, Marian-Jean Marinescu, Julia Pitera, Patricija Šulin |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Judith Sargentini |
||||
- [1] EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
|
Antagande |
8.6.2015 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
34 9 2 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Richard Ashworth, José Bové, Paul Brannen, Daniel Buda, Nicola Caputo, Matt Carthy, Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Diane Dodds, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Luke Ming Flanagan, Beata Gosiewska, Martin Häusling, Esther Herranz García, Jan Huitema, Peter Jahr, Jarosław Kalinowski, Elisabeth Köstinger, Zbigniew Kuźmiuk, Mairead McGuinness, Nuno Melo, Giulia Moi, Ulrike Müller, James Nicholson, Marijana Petir, Laurenţiu Rebega, Bronis Ropė, Jordi Sebastià, Lidia Senra Rodríguez, Czesław Adam Siekierski, Marc Tarabella, Janusz Wojciechowski, Marco Zullo |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Franc Bogovič, Angélique Delahaye, Stefan Eck, Fredrick Federley, Momchil Nekov, Ricardo Serrão Santos |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Martina Anderson, Ivo Vajgl |
||||