BETÄNKANDE om hållbar rörlighet i städer

13.11.2015 - (2014/2242(INI))

Utskottet för transport och turism
Föredragande: Karima Delli

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om hållbar rörlighet i städer

(2014/2242(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 december 2014 Tillsammans för en konkurrenskraftig och resurseffektiv rörlighet i städer (COM(2013)0913),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2011 om färdplanen för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem[1],

–  med beaktande av sin resolution av den 23 juni 2011 om programmet för städer i Europa och dess framtid i sammanhållningspolitiken[2],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 september 2009 Handlingsplan för rörlighet i städer (COM(2009)0490),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 juli 2014 De urbana aspekterna i EU:s politik – Huvudpunkterna i en EU-agenda för städer (COM(2014)0490),

–  med beaktande av kommissionens grönbok av den 25 september 2007 Mot en ny kultur för rörlighet i städer (COM(2007)0551),

  med beaktande av kommissionens särskilda Eurobarometer nr 406 från december 2013 om européernas inställning till rörlighet i städer,

–  med beaktande av kommissionens lansering av den europeiska plattformen för planering av hållbar rörlighet i städerna,

–  med beaktande av kommissionens grönbok av den 29 november 1995 Ett trafiknät för alla – att förverkliga kollektivtrafikens möjligheter i Europa (COM(1995)0601),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 31 mars 1998 om koldioxidutsläpp inom transportsektorn – utveckling av en gemenskapsstrategi (COM(1998)0204),

  med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 mars 2015 med titeln ”Parisprotokollet – en plan för att möta de globala klimatförändringarna efter 2020” (COM(2015)0081),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa[3],

  med beaktande av förordningarna (EG) nr 715/2007[4] och (EG) nr 595/2009[5] vad gäller minskning av förorenande utsläpp från vägfordon

–  med beaktande av sin resolution av den 27 oktober 2015 om utsläppsmätningar i bilindustrin[6],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 december 2013 Ett program för ren luft i Europa (COM(2013)0918),

  med beaktande av Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer för luftkvalitet och verktyget för bedömning av de ekonomiska effekterna av hälsoåtgärder (Health Economic Assessment Tool),

–  med beaktande av WHO:s rapport Burden of disease from environmental noise – Quantification of healthy life years lost in Europe,

–  med beaktande av Europeiska miljöbyråns TERM-rapport från december 2013 A closer look at urban transport,

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

–  med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2013 om trafiksäkerhet 2011–2020 – de första milstolparna i arbetet för en skadestrategi[7],

–  med beaktande av sin resolution av den 12 oktober 1988 om skydd av fotgängare och den europeiska stadgan för fotgängares rättigheter[8],

–  med beaktande av Wienkonventionen om vägtrafik,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Cars 2020: Åtgärdsplan för en konkurrenskraftig och hållbar bilindustri i Europa (COM(2012)0636),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2013 om Cars 2020: för en konkurrenskraftig och hållbar bilindustri i Europa[9],

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juli 2014 Mot ett kretsloppssamhälle: Program för ett avfallsfritt Europa (COM(2014)0398),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster[10],

  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen[11],

  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 1/2014 om ändamålsenligheten i kollektivtrafikprojekt i städer som får EU-stöd,

–  med beaktande av Leipzigstadgan om hållbara städer i Europa,

–  med beaktande av borgmästaravtalet,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism samt yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för regional utveckling (A6-0319/2015), och av följande skäl:

A.  År 2050 uppskattar man att upp till 82 procent av EU:s invånare kommer att bo i stadsområden.

B.  Det faktum att befolkningen i städer förväntas öka kraftigt innebär att innerstäderna kommer att ställas inför samhällsutmaningar och utmaningar i fråga om livskvalitet och hållbar utveckling som kommer att kräva övergripande planeringsåtgärder.

C.    Rörligheten i städer bygger fortfarande till största delen på användningen av personbilar som drivs med konventionella drivmedel, och transporterna i EU är följaktligen till 96 procent beroende av olja eller oljeprodukter för sina energibehov, motsvarande cirka en tredjedel av den totala energiförbrukningen.

D.  Transporter i städer står för upp till 25 procent av alla koldioxidutsläpp och cirka 70 procent av alla utsläpp i stadsområden som orsakar klimatförändringar, och i EU är transportsektorn den enda sektorn där växthusgasutsläppen fortsätter att öka.

E.  Enligt undersökningen Särskild Eurobarometer 406 från 2013 använder ca 50 procent av EU:s invånare den egna bilen dagligen, medan endast 16 procent åker med kollektivtrafik och endast 12 procent cyklar.

F.    Enligt samma rapport anser EU:s invånare att en sänkning av biljettpriserna i kollektivtrafiken (59 procent), en förbättring av kollektivtrafiken (56 procent) och en förbättring av infrastrukturen för cykeltrafik (33 procent) är effektiva åtgärder för att förbättra rörligheten i städerna.

G.  Omkring hälften av alla resor i stadsområden är kortare än 5 km och skulle därför i många städer kunna företas till fots eller med cykel, kollektivtrafik eller annat tillgängligt transportslag, som till exempel samåkning.

H.  Den utbredda användningen av diesel vid transporter, särskilt i äldre fordon och fordon utan partikelfilter, är en av huvudorsakerna bakom de höga partikelkoncentrationerna i EU:s städer, och därför bör användningen av alternativa drivmedel för transportmedel i städerna och ett ändrat beteende när det gäller användningen av dessa transportmedel främjas utan att detta äventyrar rörligheten i städerna.

I.    Enligt Europeiska miljöbyrån utsattes fler än 125 miljoner människor i Europa 2011 för bullernivåer över gränsvärdet på 55 dB, och vägtrafik var den främsta orsaken.

J.    Transporttjänster av hög kvalitet är av grundläggande betydelse för människor som lever i städer, för att tillgodose de rörlighetsbehov som är förknippade med arbetsliv, utbildning, turism och fritidsaktiviteter. Hållbara transporter i städerna kan bidra till att minska energiförbrukningen, luftföroreningarna och bullret, antalet olyckor, trafikstockningarna, markanvändningen och hårdgörningen av marken.

K.  Det är möjligt och nödvändigt att vidta riktade åtgärder för en hållbar rörlighet i städer för att uppnå EU:s mål och genomdriva lagstiftning om transport och miljö.

L.  EU bör, med vederbörligt beaktande av subsidiaritetsprincipen, stödja lokala insatser för att utveckla en integrerad och långsiktig metod för rörlighet i städerna som ska minska luftföroreningar, trafikstockningar, buller och vägolyckor, ge städerna erforderligt stöd och garantera bättre information, samordning och samarbete mellan EU:s medlemsstater.

M.  Det är viktigt att understryka att kollektivtrafiken har stor betydelse för ekonomin i städerna, inklusive i eftersatta områden, och stora sociala fördelar, genom att den till exempel bidrar till kampen mot fattigdom och social utestängning, och garanterar att alla kan ta sig till ett arbete.

N.    Det bästa sättet att förhindra privata transporter och ett av de bästa motmedlen mot trafikstockningar är en lättillgänglig kollektivtrafik av god kvalitet.

O.  73 procent av invånarna i Europa anser att trafiksäkerheten är ett allvarligt problem i städerna, och över 30 procent av alla dödsolyckor och allvarliga olyckor i trafiken sker i stadsområden och drabbar ofta oskyddade trafikanter och fotgängare.

P.  38 procent av alla dödsfall inträffar i stadsområden och 55 procent på vägar mellan städer, offren är oftast cyklister och andra oskyddade trafikanter, och olyckorna är kopplade till höga fordonskoncentrationer och höga hastigheter.

Q.    Hållbara transporter i städer är en aspekt av mer övergripande strategier för territoriell planering, och grönområden i städerna kan delvis mildra effekterna av de föroreningar som vägtrafiken ger upphov till.

R.    Användningen av alternativa drivmedel och transportmedel kräver att nödvändig infrastruktur utvecklas och att man satsar på att förändra människors beteende i fråga om rörlighet.

S.   Städer och andra större stadsområden betraktas, i egenskap av viktiga centrum för ekonomisk verksamhet och innovation, med rätta som grundläggande nav i den nya strategin för de transeuropeiska transportnäten och utgör den viktigaste länken i transportkedjan för passagerare och varor.

T.   Multimodala nät och integrering av olika transportmedel och tjänster i och runt stadsområden kan potentiellt bidra till att göra person- och godstransporter mer effektiva och på så vis bidra till att minska utsläppen av koldioxid och andra skadliga ämnen.

U.   Vid FN:s konferens om hållbar utveckling (Rio+20) åtog sig stats- och regeringscheferna att stödja utvecklingen av hållbara transportnät[12].

V.   Det finns ingen lösning som passar alla städer, och städerna i EU har specifika förhållanden och behov, i synnerhet på grund av geografiska och klimatmässiga förhållanden, demografisk struktur, kulturella traditioner och andra faktorer.

W.    Rörligheten i städerna och förvaltningen av stadstransporter är de lokala och regionala myndigheternas ansvar, och de utarbetar och genomför dessa offentliga strategier på sina territorier, med iakttagande av den gällande nationella ramen och EU:s agenda för städerna.

X.    Det är oroväckande att kommissionen talar om att utveckla transportkoncept på europeisk nivå, som sedan ska anpassas till förhållandena i medlemsstaterna. Snarare än att inta ett uppifrån-och-ned-synsätt på detta sätt och utan att bortse från behovet av gemensamma regler och standarder borde man följa ett nedifrån-och-upp-synsätt där ett parallellt experimenterande på plats gynnas, vilket uppmuntrar till innovation. Parlamentet understöder därför uttryckligen inrättandet av plattformar för utbyte av erfarenheter mellan lokala aktörer, så att framgångsmodeller kan spridas.

1.  Europaparlamentet understryker att det arbete som hittills har gjorts på europeisk nivå i många städer har varit positivt och bör fortsätta, och välkomnar därför kommissionens meddelande om rörlighet i städer.

Att ge tillbaka utrymme och infrastruktur till allmänheten och förbättra tillgängligheten

2.   Europaparlamentet påpekar att planeringen av markanvändning är det viktigaste ledet i arbetet med att skapa smidiga och säkra varaktiga transportnät som verkligen påverkar trafikvolymerna och trafikfördelningen. Parlamentet betonar att säkerhet alltid måste ses som en huvudfaktor i all hållbar stadsplanering.

3.   Europaparlamentet är övertygat om att allmänheten, återförsäljare, godstransportföretag och andra intressenter på området för rörlighet i städer måste informeras och rådfrågas för att planeringen och utformningen av och beslutsfattandet för projekt för rörlighet i städer ska kunna ske på ett mer öppet och insynsvänligt sätt. Parlamentet betonar att denna information bör vara offentlig och lättillgänglig, och påpekar att det är önskvärt att främja ett samarbete mellan relevanta aktörer och mellan städer på EU-nivå i syfte att utbyta lösningar för en hållbar rörlighet.

4.   Europaparlamentet är övertygat om att långsiktiga planer för hållbar rörlighet i städerna som stöds av IKT-teknik är viktiga verktyg för att tillhandahålla lämpliga och säkra lösningar för alla invånares rörlighet. Parlamentet uppmanar berörda myndigheter att i planeringen för hållbar rörlighet i städerna ta hänsyn till särskilda kommunikationsbehov hos personer med nedsatt rörlighet. Parlamentet betonar att infrastruktur utan hinder är avgörande för att personer med nedsatt rörlighet ska kunna ta sig runt, och att planerna måste omfatta specifika trafiksäkerhetsstrategier och säker infrastruktur som är anpassad även till de mest oskyddade trafikanterna.

5.  Europaparlamentet framhåller vikten av dessa planer för att EU:s mål för koldioxidutsläpp, buller, luftföroreningar och färre trafikolyckor ska kunna uppnås. Parlamentet anser att det är viktigt att beakta utarbetandet av sådana planer vid finansieringen av EU-projekt på området för stadstransporter, och att EU-finansiering och informativt stöd skulle kunna fungera som incitament för utarbetande och genomförande av sådana planer. Parlamentet uppmanar kommissionen att med full respekt för subsidiaritetsprincipen tillhandahålla den rådgivning och det tekniska stöd som behöriga myndigheter behöver i samband med utarbetandet av planerna.

6.  Europaparlamentet uppmuntrar myndigheterna i medlemsstaterna att utarbeta sådana planer för hållbar rörlighet i städerna som prioriterar transportmedel med låga utsläpp – till exempel fordon som drivs med el eller alternativa drivmedel – och som omfattar intelligenta transportsystem. Parlamentet stöder inrättandet av trafikzoner och intermodala plattformar där användning av kollektivtrafik prioriteras.

7.   Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och de europeiska städerna att utforma en parkeringspolitik (tillgång till parkeringsplatser, användning av smarta parkeringssystem och lämplig prissättning) som kan ingå i en integrerad stadspolitik, och att samtidigt satsa mer på utvecklingen av funktionella intermodala knutpunkter som erbjuder olika transporttjänster och möjliggör en smidig kombination av transportlösningar, till exempel kollektivtrafik, samåkning, cykling och uthyrningstjänster. Parlamentet vill se att parkeringsplatser utanför innerstäderna i högre grad förbinds med järnväg och kollektivtrafik genom exempelvis infartsparkeringar. Parlamentet påminner om att personer med funktionsnedsättning måste få bättre tillgång till rörlighetstjänster.

8.  Eftersom de negativa miljöeffekterna av oljeberoendet i EU:s transportsystem (som till stor del drivs med olja och oljeprodukter) behöver minskas understryker Europaparlamentet att medlen från de europeiska struktur- och investeringsfonderna systematiskt bör användas för att utarbeta och genomföra heltäckande, integrerade planer för hållbar rörlighet i städer som kommer att komplettera och ömsesidigt stärka åtgärder för rörlighet i städer vid den övergripande fysiska planeringen, utan att detta skapar ytterligare transportbehov som leder till en överdriven användning av bilar, med tonvikt på ett integrerat transportsystem som bygger på samarbete mellan olika transporttyper.

9.    Europaparlamentet är av den bestämda åsikten att kommissionens plattform för planer för hållbar rörlighet i städer bör ge städer och regioner ett starkt stöd vid utformningen och genomförandet av planerna. Parlamentet betonar att man måste beakta alla städer, oavsett storlek, när man beslutar om investeringar i rörlighet, samt understryker den nyckelroll som Europas städer och regioner spelar när det gäller att stödja och främja hållbar rörlighet i städer. Parlamentet efterlyser deltagande från företrädare för lokala och regionala myndigheter av varierande storlek och från företrädare för olika intressenter(till exempel cyklistförbund) i den europeiska plattformen och medlemsstaternas expertgrupp om rörlighet och transport i städerna.

10.  Europaparlamentet framhåller att planerna för rörlighet i städerna bör stämma överens med EU:s nuvarande agenda och mål, särskilt målen för den trafikomställning från väg till järnväg som fastställs i vitboken från 2011.

11.    Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen, medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att utvärdera och granska planerna för rörlighet i städerna mot bakgrund av syftena och målen för strategin Transport 2050.

Att förbättra miljön, livskvaliteten och hälsan

12.    Europaparlamentet framhåller särskilt de skadliga effekter som den nuvarande transportmodellen har på grundläggande delar av vår miljö, såsom luften, vattnet och jorden, och på de olika ekosystemen.

13.  Europaparlamentet är övertygat om att luftföroreningar har en lokal, regional, nationell och gränsöverskridande dimension, och att åtgärder krävs på alla styrningsnivåer. Parlamentet efterlyser därför en förstärkning av flernivåstyrningen, där alla aktörer tar ansvar för de åtgärder som kan och bör vidtas på respektive nivå.

14.  Europaparlamentet uppmanar städerna att noggrant undersöka invånarnas och företagens behov och olika transportmedels särdrag i syfte att säkerställa hållbar rörlighet i städer, och att vidta åtgärder för att förbättra livskvaliteten i städer, bland annat genom att främja dels en modal övergång till hållbara transportslag, inklusive gång och cykling, dels en politik för integrerade intermodala och/eller kombinerade transporter.

15.  Europaparlamentet uppmanar lokala myndigheter att beakta sina invånares välbefinnande när de utarbetar planer för hållbar rörlighet. Framför allt uppmanas behöriga myndigheter att vidta åtgärder för att minska trafikbullret i städer.

16.  Europaparlamentet uppmuntrar de behöriga myndigheterna att i enlighet med försiktighets- och proportionalitetsprinciperna vidta förebyggande åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i städer och garantera en koncentration av miljöföroreningar som inte överskrider de nivåer som WHO har fastställt i sina riktlinjer, och stöder i detta syfte inrättandet på lokal nivå av lågutsläppszoner. Parlamentet betonar att det är de behöriga myndigheternas ansvar att erbjuda invånarna säkra och hälsosamma rörlighetslösningar, och anser att dessa lösningar skulle kunna baseras på smarta, pålitliga och tillgängliga kollektivtrafiksystem med överkomliga priser. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna, såväl som lokala myndigheter, att i fall då man riskerar att överskrida ovannämnda riktlinjer från WHO överväga att vidta åtgärder för att förbättra tillgången till kollektivtrafik, till exempel genom att införa alternerande trafik.

17.  Europaparlamentet påpekar att man behöver se på luftföroreningarna i europeiska städer utifrån ett helhetsperspektiv. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram effektiva åtgärder som gör det möjligt för medlemsstaterna att efterleva direktivet om luftkvalitet och renare luft i Europa (2008/50/EG), framför allt genom att fastställa effektiva och ambitiösa utsläppstak för 2025 och 2030 enligt direktivet om nationella utsläppstak, säkerställa bättre samordning av åtgärder som vidtas enligt detta direktiv och direktivet om luftkvalitet och renare luft, fastställa ambitiösa utsläppsnormer för bilar för 2025 och 2030 vid en tidsmässigt lämplig översyn av förordning (EG) nr 443/2009 om koldioxidutsläpp från bilar, och fastställa en tydlig tidsram för genomförandet av utsläppstester vid verkliga körförhållanden för privatfordon.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för medlemsstaternas olika planer bedöma hur stationerna för mätning och kontroll av luftföroreningar är placerade i de främsta tätbebyggda områden som uppvisar luftkvalitetsproblem, eftersom en felaktig placering av dessa mätstationer ofta är orsaken till att uppgifter är felaktiga, vilket innebär en risk för folkhälsan.

19.  Europaparlamentet noterar beteendeförändringar på området fordonsägande och användning av fordon (samåkning, bilpooler), och parlamentet uppmuntrar kommissionen att utveckla och stödja transportsystem med kollektiva och allmänna former av rörlighet.

20.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör bedöma hur samhället kan komma att påverkas av nya former av rörlighet som bygger på modellen för samverkanskonsumtion, inklusive samåkning. På nationell nivå anser parlamentet att medlemsstaterna bör gå vidare med konceptet för samverkan i städer när det gäller rörlighet och transport, eftersom detta kan gynna invånarna i framför allt små och medelstora städer där kollektivtrafiknäten är mindre, samt kan göra det möjligt att utveckla rörlighetslösningar användare emellan.

21.  Europaparlamentet betonar att sofistikerad, effektiv, säker och tillgänglig kollektivtrafik till ett överkomligt pris utgör en integrerad del av en hållbar utveckling i städer. Parlamentet är övertygat om att pålitlig kollektivtrafik kan spela en viktig roll för att minska trafikstockningar, luftföroreningar och buller i städerna, och uppmanar därför medlemsstaterna att främja kollektivtrafik för att öka dess användning fram till 2030. Parlamentet uppmuntrar också nationella och lokala myndigheter att främja tillgången till digitala tjänster i kollektivtrafiken och i stationer, för att stödja utvecklingen av innovativa former av rörlighet och tillämpa intelligenta rörlighetslösningar och andra nya tekniker. Parlamentet betonar att samåknings- och bilpoolstjänster utnyttjar befintliga resurser på ett bättre sätt och bidrar till att minska antalet bilar i städerna. Parlamentet framhåller betydelsen av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen Galileo och Egnos samt av mobila höghastighetsnät. Parlamentet stöder utarbetandet av en regleringsram som gör det möjligt att använda nya former av rörlighet och nya delningsmodeller som utnyttjar befintliga resurser på ett bättre sätt.

22.  Europaparlamentet betonar betydelsen av offentlig information om tillgängliga kollektivtrafikalternativ där man också beaktar turisters språkliga behov och fördelarna med en politik för hållbar turism. Parlamentet uppmuntrar lokala myndigheter att tillhandahålla realtidsinformation på internet och på tillräckligt många skärmar i städerna, och uppmanar myndigheter och transportföretag att göra fler digitala tjänster tillgängliga i kollektivtrafiken och i stationer.

23.  Europaparlamentet framhåller den spårbundna kollektivtrafikens sociala fördelar i form av tillgång till och förnyelse av stadsområden, social inkludering och förbättring av städers profil.

24.  Europaparlamentet erkänner att kollektivtrafikföretagen erbjuder varierande sysselsättning av hög kvalitet och att detta är gynnsamt för ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka och utvärdera på vilket sätt kollektivtrafiksektorn bidrar till skapandet av gröna jobb och strategier för grön tillväxt på nationell och europeisk nivå.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta effektiva åtgärder för att garantera säkerheten i kollektivtrafiken, samtidigt som man respekterar lokala myndigheters befogenheter.

26.  Europaparlamentet påminner om att icke-motoriserad individuell rörlighet såsom gång- och cykeltrafik erbjuder de bästa förutsättningarna för koldioxidneutralitet.

27.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att se över sina strategier för att förbättra icke-motoriserade transporter i syfte att tillmötesgå de sammanlöpande intressena av att förbättra dels rörligheten, dels stadsmiljön. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att i lämpliga fall främja användningen av cykel, inbegripet genom att fastställa ambitiösa mål för användningen av cykel fram till 2030 och förbättra förhållandena för gång och cykling.

28.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att öka medvetenheten om cykling och alternativa transportmedel, bidra till en modal övergång till hållbara transportmedel och fortsätta stödja kampanjen för Europeiska trafikantveckan. Parlamentet uppmanar städer att organisera cykeldelningssystem med anknytning till kollektivtrafik, och välkomnar initiativ på nationell, regional och lokal nivå för att främja och organisera EU-initiativ för cykeldagar och bilfria söndagar i syfte att förbättra luftkvaliteten i städer.

29.  Europaparlamentet uppmuntrar privata företag, myndigheter och EU:s institutioner att fortsätta att förbättra rörlighetstjänsterna för ledamöter, personal och besökare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja strategier som syftar till att uppmuntra företag att minska resor till och från arbetsplatsen, bland annat genom att tillåta och främja distansarbete och uppmuntra till användning av IKT-teknik och telekonferenser. Parlamentet konstaterar att rörlighetsåtgärder, t.ex. de som samordnas genom den europeiska plattformen för mobilitetsplanering, har stor potential att förebygga trafikstockningar i städer och skapa tillgänglighet för alla.

30.   Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och lokala myndigheter att ställa miljökrav vid offentliga upphandlingar, i synnerhet vid inköp av kollektivtrafikfordon eller fordon som ska användas av myndigheterna.

Att spara energi och skydda klimatet

31.  Europaparlamentet anser att energieffektivitet och användningen av energi från källor som är förnybara och som ger låga koldioxidutsläpp är avgörande för att uppnå hållbar rörlighet i städerna och samtidigt förbättra miljöförhållandena, och att teknisk neutralitet bör respekteras när man vidtar åtgärder för att uppnå EU:s mål för koldioxidutsläpp och energibesparingar.

32.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att stödja målen i vitboken om transport i fråga om att halvera antalet bilar som drivs med konventionella drivmedel i stadstransporter fram till 2030 och att fasa ut dem i städer fram till 2050. Parlamentet uppmanar städerna att främja och stödja en övergång till alternativa transportmedel och fordon med mindre utsläpp, och att beakta deras verkliga koldioxidutsläpp i syfte att uppnå EU:s mål att minska växthusgasutsläppen med 60 procent fram till 2050. Parlamentet välkomnar incitament för resenärer att kombinera olika transportslag.

33.  Europaparlamentet uppmärksammar att användningen av elektriska fordon och fordon som drivs med alternativa drivmedel (andra och tredje generationen biobränslen, vätgas baserad på förnybara energikällor, komprimerad naturgas (CNG) och flytande naturgas (LNG)) är viktig för att utsläppen i städerna ska kunna minskas. Parlamentet påminner om föreskrifterna i direktiv 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen och uppmuntrar medlemsstaterna att, i nära samarbete med regionala och lokala myndigheter och den berörda industrin, snabbt bygga ut sådan infrastruktur, främst utmed det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Parlamentet uppmanar allmänheten och den privata sektorn att främja installationen av laddningsstationer på allmänna parkeringsplatser.

34.  Europaparlamentet ber kommissionen och de nationella och lokala myndigheterna att när så är möjligt främja inlandssjöfart som en integrerad lösning för mjuk rörlighet i städerna.

35.  Europaparlamentet understryker betydelsen av ett nerifrån- och-upp-synsätt, och stöder därför helhjärtat exempelvis borgmästaravtalet, med fler än 6 000 underskrifter, om minskning av växthusgasutsläpp, och välkomnar vädjan från kommissionsledamot Canete den 13 oktober 2015 i Bryssel om att påbörja en mer långtgående överenskommelse. Parlamentet stöder kommissionens positiva roll som en aktiv katalysator för sådana initiativ.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att sätta ambitiösa åtgärder för en hållbar rörlighet i städer högt på dagordningen inför COP21 i Paris i december 2015. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att aktivt stödja handlingsplanens initiativ för en integrerad och hållbar rörlighet i städer.

Innovation som kärnan i forskningspolitik för smart rörlighet

37.  Europaparlamentet påminner om att intelligenta transportsystem (ITS) gör rörlighet säkrare, effektivare, mer miljövänlig och smidig, och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera arbetet med ITS, inbegripet innovation och tillämpning på områdena för tillhandahållande av reseinformation i realtid, fordon som i hög grad är automatiserade, smart infrastruktur och intelligenta trafiksignalsystem. Parlamentet påminner om hur viktiga ITS är när det gäller att tillhandahålla korrekta trafik- och reseuppgifter i realtid, och uppmanar därför kommissionen att sätta fokus på rörlighet i städerna på den digitala agendan. Parlamentet uppmuntrar intressenter att i hög grad samarbeta när det gäller utvecklingen av driftskompatibla och integrerade rörlighetstjänster såsom multimodal kollektivtrafik, delad rörlighet och intermodala integrerade biljetter. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera utvecklingen av innovativa program och ny teknik som ger väganvändarna möjlighet att inta en mer proaktiv roll som utvecklare och dataproducenter i transportsystemet i syfte att bidra till plattformar för rörlighetstjänster, i linje med EU:s regler och skydd av personuppgifter.

38.  Europaparlamentet uppmuntrar alla parter att till fullo utnyttja de möjligheter som data och digitalisering ger och att använda avreglering för att främja nya affärsmodeller.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja forskningsprogram om ny teknik, nya affärsmodeller och nya integrerade modeller för hållbar rörlighet och logistik i städerna. Parlamentet stöder Horisont 2020-programmets prioritering Samhällets utmaningar för smarta, gröna och integrerade transporter och rörlighet i städerna, samt drivandet av initiativ över hela Europa för rörlighet som en tjänst. Parlamentet anser att Horisont 2020 måste ge kraft åt forskning och innovation på områdena för livskvalitet, varaktiga jobb, demografi, förändringar i aktiv rörlighet och miljö- och klimatpolitik. Parlamentet anser att kommissionen bör beakta dessa prioriteringar, säkerställa tillräckliga EU-medel för framtida forsknings- och utvecklingsverksamhet på området för järnvägstrafik i städer och förbättra hållbara transportlösningar.

Att göra rörlighet i städer mer hållbar, säker och trygg

40.  Europaparlamentet konstaterar att genomgripande säkerhetskrav och avancerad trafik- och hastighetsreglering leder till en drastisk minskning av dödsolyckor och allvarliga trafikolyckor i städer. Parlamentet påpekar att en säkerhetsstyrka som har till uppgift att reglera och kontrollera trafiken och utföra konsekventa kontroller av trafiksäkerhetsbrott, som till exempel fortkörning, framförande av fordon under påverkan av alkohol, narkotika eller läkemedel och användning av mobiltelefoner och andra kommunikations- och informationsverktyg, bidrar till att minska trafikolyckor i städer.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och lokala myndigheter att med beaktande av lokala förhållanden se över hastighetsregleringarna fram till 2020 i syfte att garantera säkerheten, bland annat i bostadsområden och i närheten av skolor och utbildnings- och fritidslokaler, och att beakta utvecklingen och utformningen av säkrare väginfrastruktur. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och lokala myndigheter att använda alla moderna lösningar, inbegripet avancerad intelligent trafikstyrning, för att garantera säkerheten för alla väganvändare, inklusive gångtrafikanter. Parlamentet uppmuntrar de europeiska städerna att utbyta bästa praxis när det gäller hanteringen av säkerhetsfrågor.

Innovationer på området för hållbara godstransporter

42.  Europaparlamentet anser att utvecklingen av innovativa, hållbara, miljövänliga strategier för logistik i städer, med deltagande av privata och offentliga aktörer, är oerhört viktig för att komma till rätta med trafikstockningar och miljöproblem i städerna. Parlamentet anser att logistik bör baseras på hållbara transportmedel. Parlamentet efterlyser en större optimering av leveranskedjan i stadsområden, baserad på nya kostnadseffektiva typer av verksamheter, tekniker och affärsmodeller. Parlamentet understryker att det är viktigt att planer för rörlighet i städerna omfattar logistikstrategier baserade på sammodalitet, och påpekar att man, när så är lämpligt, måste integrera järnväg, ren inlandssjöfart och hamnar i logistikstrategierna och planerna för hållbar rörlighet i städer. Parlamentet uppmanar behöriga myndigheter att i möjligaste mån minska trafik med tunga fordon i innerstäderna.

43.  Europaparlamentet påpekar att tätbefolkade områden och andra områden, såsom köpcentrum och detaljhandelsanläggningar, har ökade koncentrationer av vägtrafik, vilket leder till trafikstockningar, och framhåller vikten av en effektiv och övergripande planeringspolitik för att koppla samman dessa områden med effektiv kollektivtrafik och smarta hemkörningstjänster.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta strategier för att uppmuntra dels godstransportindustrin att göra sina fordon mer miljövänliga, dels de lokala myndigheterna att ge stöd och/eller incitament till aktörer som bedriver godstransporter i städer på ett mer hållbart sätt. Parlamentet påminner om att järnvägstrafiken och andra mer hållbara transportmedel, i kombination med välplanerade stationer för byte och logistik, kan spela en viktig roll genom att leverera gods till utkanterna av städer.

Att minimera externa kostnader och göra bättre investeringar

45.  Europaparlamentet betonar att kostnadsnyttoanalyser av investeringar bör fokusera på att maximera externa samhälleliga fördelar och minimera externa kostnader för exempelvis klimatförändringar, olyckor, hälso- och sjukvård, buller, luftföroreningar och markanvändning.

46.  Europaparlamentet framhåller att rörlighet i städer bör bidra till och vara helt integrerad i EU:s mål för en effektiv resursanvändning, särskilt de mål som är kopplade till kretsloppsekonomin.

47.   Europaparlamentet påminner om att vägtullar och parkeringsavgifter i städer som grundas på principerna om icke-diskriminering, driftskompatibilitet och ”förorenaren betalar” kan ingå i en integrerad politik för rörlighet i städer.

48.  Europaparlamentet påminner om principen för hur inkomster ska fördelas i fråga om vägtullar, och begär att en proportionell andel av inkomsterna från användning av väginfrastruktur (vägtullar och/eller Eurovinjettsystemet) i lämpliga fall ska gå till att förbättra hållbar rörlighet i städer.

49.   Europaparlamentet anser att rörlighet i städer bör återspeglas i åtgärder som vidtas inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa / det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), när så är möjligt och i enlighet med det transeuropeiska transportnätets bestämmelser, inbegripet stöd till urbana knutpunkter och integrering av rörlighetsplaner för städer i gränsöverskridande områden, eftersom detta både stimulerar ekonomisk och social utveckling och främjar bättre tillgänglighet. Parlamentet anser att effektiva förbindelser mellan olika transportmedel och mellan transportnät, inklusive stadsnära och regionala nät, skulle förbättra medborgarnas rörlighet. Parlamentet stöder utvecklingen av system för integrerade biljetter som eventuellt skulle kunna göra kollektivtrafiken mer tillgänglig.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de lokala myndigheterna att använda den nya möjligheten att finansiera projekt i städer inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) för urbana knutpunkter. Parlamentet påminner om att det är möjligt för Fonden för ett sammanlänkat Europa att finansiera synergiprojekt med en extra medfinansieringssats för transportprojekt med energi och telekommunikationer, och att denna möjlighet kan ha en enorm potential för projekt i städer. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att bevilja lämplig EU-finansiering till projekt för hållbar rörlighet i städer i samband med att budgetarna för Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden ses över. Parlamentet uppmanar berörda myndigheter att säkerställa att det finns en stark koppling mellan smart och hållbar politik för rörlighet i städer och projekt för rörlighet i städer som finansieras med EU-medel, och att fastställa tydliga mål för utnyttjande och indikatorer i syfte att undvika att projekten underutnyttjas och att deras ekonomiska och sociala fördelar undergrävs. Parlamentet anser att det behövs nya former av hållbar finansiering av kollektivtrafik som möjliggör miljöhållbarhet, digitalisering och tillgänglighet, stimulerar ekonomin i tätorter och skapar nya arbetstillfällen.

51.  Europaparlamentet framhåller den nyligen antagna Europeiska fonden för strategiska investeringar och den särskilda uppmärksamheten och fokusen i detta instrument på övergripande prioriteringar och på smarta och hållbara projekt i städer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja projekt för hållbar rörlighet i städer, säkerställa nödvändiga synergier mellan olika finansieringskällor och program och upprätta kopplingar mellan rörlighet i städerna, den nya digitala agendan och energiunionen.

52.    Europaparlamentet betonar att man i lokala myndigheter och i stadsnära områden behöver bygga upp kapaciteten för att utarbeta och genomföra integrerade utvecklingsstrategier för att underlätta samarbetet mellan olika territorier och på så sätt stärka det ömsesidiga beroendet och komplementariteten.

53.    Europaparlamentet anser att investeringar i hållbar kollektivtrafik inte enbart innebär en lösning på problemen med rörligheten i städerna, utan även inbegriper inslag av stadsförnyelse som påverkar stadens ekonomiska system i sin helhet och gör det lättare att skapa en grön stadsmiljö och göra områden med blandade verksamheter (affärer, bostäder, fritid, kultur och utbildning) mer tillgängliga. Parlamentet betonar att man absolut behöver samordna rörlighets- och stadsplaneringen väl för att maximera effekten av investeringarna.

54.    Europaparlamentet begär att sysselsättningsinitiativ för ungdomar och andra medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna används för att främja sysselsättning inom områden som stimulerar utvecklingen av en hållbar rörlighet i städerna. Parlamentet understryker att projekt för rörlighet i städerna är positiva för alla regioner och deras invånare, eftersom de främjar tillsättandet av befintliga och lediga innovativa tjänster inom relevanta områden, inbegripet för yrkeskategorier där det råder brist på arbetskraft.

55.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utarbeta lättillgängliga översikter över sådana program för rörlighet i städer som EU samfinansierar. Parlamentet begär dessutom att användarvänlig information ska tillhandahållas om möjligheterna till medfinansiering från EU för projekt för rörlighet i städer. När kommissionen förvaltar EU-finansierade projekt för rörlighet i städer uppmanar Europaparlamentet kommissionen att se till a) att förvaltningsverktyg är på plats för att övervaka kvaliteten på tjänsten och användartillfredsställelsen när projektet väl är i gång, b) att projekt för rörlighet i städer inkluderas i en förnuftig rörlighetspolitik, och c) att ovannämnda punkter också beaktas av medlemsstaternas myndigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en kvantitativ och kvalitativ analys av sammanhållningspolitikens stöd för hållbar rörlighet i städer när den gör sin halvtidsöversyn av genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Att integrera nät för effektiva rörlighetssystem och främja samarbete

56.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja flernivåstyre för att stärka samarbetet mellan regionala, nationella och europeiska myndigheter vid utformningen av politiken, inbegripet utformningen, genomförandet och övervakningen av stadspolitik som har en tydlig inverkan på stadsområden.

57.  Europaparlamentet hänvisar till kommissionens initiativ ”Ett trafiknät för alla” som en bra grund för att främja och stödja intermodala hållbara rörlighetskedjor baserade på gång / cykling / stamnät för kollektivtrafik tillsammans med bildelning / bilpooler / taxi.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja och uppmuntra till utbyte av bästa praxis och riktlinjer för att hantera utmaningarna på området för rörlighet i städer och underlätta överföringen av kompetens och teknik på området hållbar rörlighet, särskilt till förmån för offentliga och privata intressenter som utvecklar lösningar för hållbar rörlighet och för näringsdrivande föreningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att upprätta ett nätverk för hållbar rörlighet med exempel på bästa praxis för fysisk planering och markanvändning. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att uppmuntra städer att delta i det europeiska innovationspartnerskapet Smarta städer och samhällen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lansera upplysningskampanjer för att främja en effektiv och hållbar rörlighet som är mindre beroende av privata bilar som drivs med konventionella drivmedel.

59.  Europaparlamentet stöder informationsplattformen för rörlighet i städer (Eltis) och anser att kommunikationen i samband med detta initiativ, inklusive dess portal, bör stärkas.

60.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens försök att samordna och konsolidera EU:s initiativ på området för rörlighet i städer, såsom CIVITAS 2020 för forskning och innovation, informationsplattformen för rörlighet i städer för utbyte av bästa praxis och erfarenheter och plattformen för planer för hållbar rörlighet i städer. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka sina ansträngningar för att minska splittringen och den bristande samordningen mellan relevanta EU-initiativ och EU-program och att beakta framgångarna med program som URBAN och URBACT. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra myndigheterna i medlemsstaterna att inrätta expertnätverk på området för rörlighet i städerna, fortsätta sina ansträngningar inom Civitas 2020-initiativet och uppmuntra fler EU-medborgare att ansluta sig till projektet.

61.   Europaparlamentet är övertygat om att ytterligare insatser bör göras för att knyta kontakter mellan och samordna EU-pilotprojekt, t.ex. av Civitas, Polis eller Eltis, och för att integrera städer med deras praktiska erfarenheter och fackkunskaper när man diskuterar genomförandet av framtida rörlighetsstrategier. I detta syfte uppmanar parlamentet med kraft kommissionen att utarbeta lättillgängliga översikter över program för rörlighet i städer som EU medfinansierar. Parlamentet begär också att det i ett användarvänligt format tydligt ska framgå hur man kan få medfinansiering från EU till projekt för rörlighet i städer. Parlamentet framhåller behovet av att finansiera inte bara infrastruktur utan också it-tjänster, övervakningsprocesser och interregionala projekt, och att upprätta strategiska partnerskap mellan industri och europeiska städer för att utforma morgondagens stadssystem.

62.    Europaparlamentet förordar en stark koppling mellan rörlighetsplaner och hållbarhet i städer och andra initiativ såsom Smarta städer och borgmästaravtalet, som syftar till en mer hållbar och självförsörjande stad. Parlamentet anser att det frivilliga åtagande som har upprättats genom borgmästaravtalet kan fungera som en språngbräda för att nå ut till alla berörda parter under utarbetandet av rörlighets- och hållbarhetsplaner som kan marknadsföras på ett kostnadseffektivt sätt. Parlamentet välkomnar initiativet ”Morgondagens städer: att investera i Europa”, och uppmanar kommissionen att använda de befintliga plattformarna för att utveckla kommunikationsverktyg för att sammanföra berörda parter på området för hållbar stadsutveckling.

63.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  EUT C 168 E, 14.6.2013, s. 72.
• [2]  EUT C 390 E, 18.12.2012, s. 10.
• [3]  EUT L 152, 11.6.2008, s. 1
• [4]  EUT L 171, 29.6.2007, s. 1.
• [5]  EUT L 188, 19.7.2009, s. 1.
• [6]  Antagna texter, P8_TA(2015)0375.
• [7]  Antagna texter, P7_TA(2013)0314.
• [8]  EGT C 290, 14.11.1988, s. 51.
• [9]  Antagna texter, P7_TA(2013)0547.
• [10]  EUT L 134, 30.4.2004, s. 1
• [11]  EUT L 307, 28.10.2014, s. 1
• [12]  FN:s resolution 66/288 The Future We Want, punkt 135.

MOTIVERING

Rörlighet är inte ett mål i sig själv, utan bör snarare vara en rättighet för alla. Inom kort kommer 80 procent av EU:s invånare att bo i städer, och rörligheten bör därför göra det enklare för alla, inklusive personer med nedsatt rörlighet, att ta sig till skolan, jobbet, kultur- och fritidsaktiviteter och hälso- och sjukvårdsinrättningar. Trots detta ses rörlighet i städer ofta som en belastning, vars orsak kan sökas i den alltför utbredda användningen av privatbilar som drivs med traditionella drivmedel. Faktum är att övergången till mer hållbara transportsätt går väldigt långsamt. Bilen fortsätter att vara vårt främsta transportmedel: 43 procent av världens alla resor görs med bil, och i Europa görs tre fjärdedelar av alla resor med bil. Vårt bilberoende och dess följder – trafikstockningar som beräknas kosta de europeiska städerna totalt 80 miljarder euro – håller stadsborna fångna i en rörlighet som de inte har valt själva. Detta beroende gränsar ibland till absurdhet, då 50 procent av alla resor i städer är kortare än 5 km. Det här betänkandet syftar därför till att omdirigera rörligheten i städerna till mer hållbara transportsätt i syfte att bemöta vårt århundrades utmaningar: skyddet av klimat, hälsa och miljö, samt allas vårt välbefinnande och vår säkerhet.

Klimatet kräver snabba åtgärder! Vid en tidpunkt då kampen mot den globala uppvärmningen är en utmaning för hela världen, innebär det faktum att våra resor är centrerade kring bilen att EU hindras från att delta fullt ut i denna kamp. Samtidigt som jordbrukssektorn och industrin har minskat sina växthusgasutsläpp, visar transportsektorn en ökning med 30 procent sedan 1990. Enbart resor i städer står för en fjärdedel av utsläppen av växthusgaser, framför allt till följd av vägtrafiken. Denna trend måste obönhörligen vändas om EU ska kunna nå de fastställda utsläppsmålen fram till 2030.

Hälsan kräver snabba åtgärder! Den alltför stora andelen dieselbilar på Europas vägar utgör ett hot mot livskvaliteten, hälsan och miljön. Luftkvaliteten i innerstäderna utgör en direkt fara för hälsan hos de som bor och kör där varje dag, men även för befolkningen som helhet: EU:s storstäder drabbas regelbundet av föroreningstoppar, samtidigt som omkring 400 000 människor årligen dör en för tidig död till följd av fina partiklar som till största delen kommer från de dieselmotorer som finns i mer än 55 procent av alla europeiska fordon. Det bör också understrykas att transportsektorns stora konsumtion av fossila bränslen väger tungt på energinotan och medlemsstaternas energioberoende. Det går inte att vänta längre: enligt FN kommer föroreningar att vara den vanligaste dödsorsaken i världen 2050.

Väganvändarnas liv kräver brådskande insatser! Genom att fortsätta att sätta bilen i centrum försätter den nuvarande modellen för rörlighet i städer väganvändarnas liv i fara: 38 procent av trafikolyckor med dödlig utgång sker i städer. Arbetet med att göra vägarna säkrare måste fortsätta, och en diversifiering av transportmedlen i städer tycks vara ett oumbärligt sätt att kraftigt sänka dessa oroande siffror.

Slutligen kräver den sociala sammanhållningen snabba åtgärder! Mot bakgrund av krisen i EU ägnar alltför många människor en stor del av sin tid och inkomst på transporter, och vissa har ingen tillgång till transport. För de förstnämnda är orsaken det alltför stora avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen, men också till affärer, hälso- och sjukvård och skolor. För de sistnämnda är orsaken kostnader som är alltför höga för en del av befolkningen, såsom äldre personer, personer med funktionsnedsättning och sårbara personer.

En ny sorts rörlighet är inte bara möjlig utan absolut nödvändig i våra överbelastade städer och stadsnära områden. Målet är att tänka i nya banor när det gäller hur vi förflyttar såväl oss själva som varor i städer. För att uppnå detta mål måste vi från och med nu titta på alla transportsätt mot bakgrund av en hållbar utveckling. Detta innebär att vi jämt måste väga de samhälleliga, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av transporter mot varandra, såväl som nuvarande generationers behov mot framtida generationers behov. Det var utifrån detta synsätt som FN redan vid Riokonferensen 1992 definierade hållbar rörlighet som en transportpolitik som strävar efter att förena tillgängligheten, den ekonomiska utvecklingen och miljömålen inom en hållbar ram.

För att kunna nå dit måste EU sätta ambitiösa mål för att säkerställa att medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna samarbetar för att förverkliga denna nya modell för hållbar rörlighet i städer.

Inför värdskapet för klimattoppmötet (COP21) måste EU, medlemsstaterna och de lokala myndigheterna sätta energieffektiviteten i centrum för politiken för rörlighet i städerna. För att göra detta föreslår föredraganden att kommissionen snarast inleder arbetet med ett transport- och klimatlagstiftningspaket tillsammans med alla berörda aktörer, framför allt städerna, för att fastställa bindande mål för att minska utsläppen av växthusgaser från transporter. Hon uppmanar kommissionen att redan nu börja samarbeta med medlemsstaterna och de lokala myndigheterna för att uppmuntra till ett fullständigt avskaffande av dieselfordon i stadsområden fram till 2020, en gradvis minskad användning av bensinbilar fram till 2030 och ett fullständigt avskaffande av dem fram till 2050. Dessa tre mycket viktiga förutsättningar bör bereda vägen för en massiv användning av icke-fossila bränslen för rörlighet i städerna. Det är ett avgörande villkor för att EU ska kunna fullgöra sina åtaganden på området, och för att kunna minska utsläppen av växthusgaser.

För att detta mål ska kunna uppnås bör man i planeringen för elektrisk rörlighet prioritera rena transportmedel: spårvagnar, linbanor, cyklar och bildelning. Medlemsstaterna bör snarast vidta aktiva åtgärder för att få till stånd en övergång från vägtransporter till sjöfart och järnväg, och lägga särskild vikt vid driftskompatibilitet för att koppla samman gång, cykling och transporter med kollektivtrafik. I detta syfte föreslår föredraganden en fördubbling av användandet av cykel i stadsområden fram till 2025, och en dubbelt så stor kollektivtrafik och användning av kollektiva transportmedel fram till 2030. Föredraganden föreslår också att en europeisk cykeldag ska införas, i syfte att öka allmänhetens medvetenhet om frågan, liksom en bilfri söndag två gånger om året, för att ge fler möjlighet att uppleva det som redan har provats i flera europeiska städer, där koldioxidneutralitet vid transporter har visat sig vara effektiv.

Det är inte alla medlemsstater och lokala myndigheter som har någon planering för en hållbar rörlighet i städer. Föredraganden uppmanar kommissionen att åtgärda denna brist genom att kräva att de lokala myndigheterna inför planer för hållbar rörlighet i städerna som ett villkor för finansiering av rörlighet i städer. Hon uppmanar medlemsstaterna att se till att det utformas en planering för hållbar rörlighet i städerna, och att denna följs i deras stadsområden och integreras i en bredare urban eller territoriell hållbar utvecklingsstrategi. Genom medlemsstaterna vill föredraganden uppmana myndigheterna att åter sätta medborgarna i centrum för politiken för rörlighet och möjliggöra för dem att höras före, under och efter utarbetandet av planerna. Dessa planer kommer att ha en hävstångseffekt när det gäller att uppnå EU:s mål för utsläpp av växthusgaser, ljudföroreningar, luftföroreningar och en minskning av trafikolyckor.

Reshastighet måste noggrant övervägas i syfte att göra rörligheten i städer mer hållbar. Föredraganden uppmanar därför medlemsstaterna och de lokala myndigheterna att införa en ny hastighetsbegränsning på 30 km/h fram till 2020: det är det mest effektiva sättet att minska antalet dödsolyckor och allvarliga olyckor på vägarna, och att göra bilen mer driftskompatibel med mjuka transportsätt, såsom cykel och gång.

Hållbar rörlighet i städer ska även inbegripa godstransporter, eftersom de i dag orsakar trafikstockningar och miljöproblem i innerstäderna. Föredraganden efterlyser en EU-plan för att ge ny fart åt godstransporter, genom att man omorganiserar dem så att transporten de sista kilometerna fungerar på ett hållbart sätt. En storskalig tillämpning av miljövänlig logistik i städerna är en förutsättning i detta sammanhang, i kombination med en ökad användning av lastcyklar, pråmar, elektriska skåpbilar, godsspårvagnar och bussar.

En hållbar rörlighet i städerna kräver att man investerar väl i tjänster av allmänt intresse. På det sättet kan rörligheten bidra till uppfyllandet av EU:s mål för en effektiv resursanvändning, framför allt de som är kopplade till kretsloppsekonomin med dess potential för skapande av sysselsättning. Många europeiska länder måste i dag klara sig med utsliten och dyr infrastruktur. För att åtgärda detta föreslår föredraganden att 50 procent av inkomsterna från Eurovinjettsystemet ska gå till att förbättra rörligheten i städer, och att 75 procent av inkomsterna från vägtullar ska gå till underhåll och utveckling av infrastruktur för stadstrafik. Hon uppmanar dessutom kommissionen att avsätta 20 procent av EU-medel från till exempel Eruf, FSE och Sammanhållningsfonden till projekt för hållbar rörlighet i städerna. Slutligen räknar hon med kommissionens stöd till forsknings- och innovationsprojekt kopplade till transporter i städerna, genom dess ramprogram för forskning och genom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi).

Rörligheten i städerna måste nu och i framtiden till stor del baseras på miljövänlig rörlighet och samarbetsnätverk. Nya metoder utvecklas för transporter i städer, såsom bildelning, och det är mycket viktigt att de inkluderas i den intermodala rörlighetskedjan vid sidan av cykel, gång och kollektivtrafik. En fördubblad användning av dessa transportsätt skulle kunna ge upphov till gröna jobb.

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (18.6.2015)

till utskottet för transport och turism

över hållbar rörlighet i städer
(2014/2242(INI))

Föredragande av yttrande: Eleonora Evi

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Rörligheten i städer bygger fortfarande till mycket stor del på användningen av personbilar som drivs med konventionella drivmedel, och de europeiska transporterna är följaktligen till 96 procent beroende av olja eller oljeprodukter för deras energibehov, motsvarande cirka en tredjedel av den totala energiförbrukningen.

B.  Detta beroende av fossila bränslen ligger bakom så mycket som 23 % av de totala koldioxidutsläppen i stadsområden, och målet är att minska dessa utsläpp med 80 % till 2050.

C.  Miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar urbanisering skulle kunna bli en av de viktigaste drivkrafterna för smart och hållbar ekonomisk tillväxt för alla.

D.  Omkring 73 % av den europeiska befolkningen bor i städer, och 2050 förutses denna siffra ha stigit till 82 %.

E.  Enligt Europeiska miljöbyrån utsattes minst 125 miljoner europeiska medborgare 2011 för bullernivåer över gränsvärdet på 55 dB, och vägtrafik var den främsta orsaken.

F.  Mellan 15 % och 40 % av de europeiska medborgarna utsätts för en koncentration av fina partiklar (PM 2,5 och PM 10), marknära ozon och kvävedioxid som överskrider EU:s kvalitetsstandarder, och denna procentsats ökar till 90 % om man tar hänsyn till Världshälsoorganisationens riktlinjer.

G.  Enligt Europeiska miljöbyrån orsakade luftföroreringar till följd av fina partiklar (PM 2,5) och marknära ozon ca 430 000 respektive 16 000 förtida dödsfall 2011, vilket är tio gånger fler dödsfall än vad som kunde tillskrivas bilolyckor under samma år.

H.  Minst ytterligare 9 000 förtida dödsfall i hjärtsjukdomar varje år kan tillskrivas trafikbuller.

I.  Bara under 2010 uppskattades de skador på hälsan som orsakats av luftföroreningar i EU kosta mellan 330 och 940 miljarder euro, vilket motsvarar 3–9 % av EU:s BNP.

J.  Om man sänker koncentrationerna av fina partiklar (PM 2,5) till de nivåer som rekommenderas av WHO skulle invånarnas genomsnittliga livslängd öka med ca 22 månader, vilket motsvarar en ekonomisk besparing på 31 miljarder euro.

K.  Det bästa sättet att förhindra privata transporter och trafikstockning är en lättillgänglig kollektivtrafik av god kvalitet.

L.  Användningen av alternativa drivmedel och transportmedel kräver att man utvecklar nödvändig infrastruktur samt ansträngningar för att förändra människors beteende i fråga om rörlighet.

M.  Hållbara transporter i städer ingår i en vidare politik för territoriell planering och grönområdena i städerna kan bidra till att delvis mildra effekterna av de föroreningar som vägtrafiken ger upphov till.

N.  Uppförandet av vägar och infrastruktur sätter ett tydligt avtryck på landskapet och miljön och stimulerar förmodligen ytterligare till användningen av privata fordon till följd av den ökade trafikkapaciteten.

O.  Transporttjänster av hög kvalitet är grundläggande för personer som lever i städer, för att tillgodose de rörlighetsbehov som är förknippade med arbetsliv, utbildning, turism och fritidsaktiviteter. En hållbar rörlighet i städerna kan bidra till en minskning av energiförbrukningen, luftföroreningarna och bullret, antalet olyckor, trafikstockningarna, markbesparingar och hårdgörning av marken.

P.  Enligt särskild Eurobarometer 406 från 2013 använder ca 50 % av EU:s medborgare den egna bilen dagligen, medan endast 16 % utnyttjar kollektivtrafiken och 12 % cykeln.

Q.  Enligt samma rapport anser EU:s medborgare att en sänkning av priset på kollektivtrafiken (59 %), en förbättring av kollektivtrafiken (56 %) och en förbättring av infrastrukturen för cyklar (33 %) är effektiva åtgärder för att förbättra rörligheten i städerna.

R.  I Europas städer finns det av geografiska och historiska skäl ibland mycket stora skillnader i de infrastrukturrelaterade kraven.

S.  Rörligheten i städerna och förvaltningen av stadstransporterna är en fråga som omfattas av de lokala och regionala myndigheternas behörighet, vilka utarbetar och genomför dessa offentliga strategier på sina territorier, med iakttagande av den gällande nationella ramen och EU:s agenda för städerna.

T.  Det är oroväckande att kommissionen talar om att utveckla transportkoncept på europeisk nivå, som sedan ska anpassas till förhållandena i medlemsstaterna. Detta uppifrån-och-ned-synsätt borde ersättas av ett nedifrån-och-upp-synsätt, där ett parallellt experimenterande på plats gynnas samtidigt som man tar hänsyn till behovet av gemensamma normer och standarder. Parlamentet understöder därför uttryckligen skapandet av en plattform för utbyte av erfarenheter för lokala aktörer, så att framgångsmodeller kan spridas.

1.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja program för att minska transportbehoven genom att bl.a. stödja distansarbete, IKT och telekonferenser och förbättra företagens rörlighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta utveckla den gällande lagstiftningen i direktiv 2010/40/EU om intelligenta transportsystem (ITS), vilket skulle kunna bidra till att öka transporteffektiviteten, minska koldioxidutsläppen, förbättra luftkvaliteten och minska bullret, och uppmanar medlemsstaterna att främja utvecklingen av smart teknik, inbegripet ITS, och trafikupplysningssystem, och att främja planering och förvaltning av hållbar rörlighet i städer (inbegripet logistiksektorn), pendling och multimodala och intermodala mönster, eftersom kollektivtrafiken blir mycket attraktivare om det är lätt att ta sig den sista sträckan. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att se till att alla berörda parter, även allmänheten, deltar aktivt i ovannämnda planering.

2.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens stöd till utvecklingen av riktlinjer för utarbetandet och genomförandet av planer för hållbar rörlighet i städerna. På detta sätt kan de planerade åtgärderna införlivas i en strategi för städerna och regionerna samtidigt som en balanserad utveckling och en bättre integration av de olika formerna av rörlighet i städerna gynnas. Parlamentet stöder kommissionen i inrättandet av en europeisk plattform för planer för hållbar rörlighet i städerna, i syfte att bättre samordna EU:s stöd och samarbetet med de lokala och regionala myndigheterna i utbytet av god praxis samt utarbetandet och genomförandet av planer för hållbar rörlighet i städerna.

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja kollektivtrafik med målet att fördubbla användningen av den till 2030, bland annat genom att tillämpa IT-lösningar såsom elektroniska biljetter och att stödja samåkning, bilpooler, transport på beställning och främjandet av system för elektrisk framdrivning av lokal kollektivtrafik. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att när så är lämpligt utveckla system för linbanor i städer med berg och kullar för att begränsa trafiken i städerna.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa områden som är tillgängliga endast för allmänna transportmedel, cyklar, fotgängare, nollutsläppsfordon och fordon som används för samåkning och bilpooler.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla omfattande laddningsstationer för elfordon genom innovativa system, såsom användning av näten för offentlig belysning, och att främja laddningsstationer på privata parkeringsplatser, till exempel vid köpcentrum, och påminner om bestämmelserna i direktiv 2014/94/EU om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen, till exempel när det gäller naturgas.

6.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstraterna att skapa förutsättningar för trafikslagsövergripande och gränsöverskridande system för planering, bokning och betalning av resor, eftersom behovet och användandet av många olika informationsplattformar och betalsystem utgör ett avgörande hinder för acceptansen för, och efterfrågan på, intermodala trafiksystem.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skydda de mest utsatta väganvändarna genom att öka säkerheten för fotgängare, undanröja arkitektoniska hinder, införa säkra gågator och stödja gåbussar och säkra rutter mellan hem och skola. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att förbättra rörligheten för cyklar genom att tillhandahålla särskilda säkra cykelvägar och cykelparkeringar och genom att främja och införa tjänster för cykelpooler. För att ytterligare främja cykeltransporter uppmanar parlamentet kommissionen och medlemsstaterna att föreslå en ändring av Wienkonventionen om vägtrafik i syfte att modernisera trafikbestämmelserna i stadsområden för att säkerställa att cyklister får högsta möjliga skydd.

8.  Europaparlamentet uppmanar även kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag i syfte att utveckla den inre marknaden för innovativa lösningar för rörlighet i städerna.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna att fullt ut använda sig av hållbarhetskriterier vid beviljandet av upphandlingskontrakt för transport- och logistiktjänster.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda en del av intäkterna från punktskatter och vägskatt för privata fordon till att sänka avgifterna för kollektivtrafiken i städerna med målet att införa gratis kollektivtrafik för invånarna, och att se över sina avgiftsmodeller för kollektivtrafiken och satsa på system med enhetliga taxor.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga att avskaffa de direkta och indirekta subventionerna för fordon som framdrivs med traditionella fossila drivmedel. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga att införa skatteincitament för elfordon, till exempel sänkt moms eller undantag från vägskatt, och att stödja ekonomiska incitament för företag som erbjuder lönetillägg för att främja hållbar rörlighet bland de anställda, för researrangörer som erbjuder hållbara transportlösningar för sina kunder och för små och medelstora företag som producerar varor eller tjänster som syftar till hållbar rörlighet i städerna.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vid införandet av bilskrotningsprogram överväga att stödja, i den ordning som här anges, användandet av allmänna transporter, elfordon, fordon som drivs med vätgas (även vätgas som omvandlats ur metan), fordon som drivs med fordonsgas, hybridfordon och LPG-fordon.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för medlemsstaternas olika planer bedöma hur stationerna för mätning och kontroll av luftföroreningar är placerade i de främsta tätbebyggda områden som uppvisar luftkvalitetsproblem, eftersom det på grund av en felaktig placering av dessa mätstationer ofta inträffar att uppgifterna är felaktiga, vilket innebär en risk för invånarnas hälsa.

14.  Europaparlamentet anser att Junckerplanen skulle kunna spela en avgörande roll i finansieringen av hållbara projekt för transporter och infrastruktur i städerna och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka det ekonomiska stödet till projekt för hållbar rörlighet i städer, säkerställa de synergier som behövs mellan olika finansieringskällor och program och upprätta kopplingar mellan rörlighet i städerna, den nya digitala agendan och energiunionen. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa ett effektivt genomförande av kollektivtrafiken, särskilt via spårbundna transporter, och att förbinda stadsområden och intilliggande områden och på ett effektivt och hållbart sätt bemöta pendelfenomenet innan de investerar i uppförandet av nya vägar och motorvägar.

15.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja utbyten av bästa praxis i syfte att underlätta överföringen av kompetens och teknik på området hållbar rörlighet, särskilt i syfte att hjälpa utvecklingsregioner. Europaparlamentet uppmanar vidare kommissionen och medlemsstaterna att stödja forskningsprogram om ny teknik, nya affärsmodeller och nya integrerade former för hållbar rörlighet och logistik i städerna och att starta upplysningskampanjer för att främja effektiv och hållbar rörlighet som är mindre beroende av privata bilar som drivs av konventionella drivmedel.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	17.6.2015
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	53 8 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marco Affronte, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Lynn Boylan, Nessa Childers, Alberto Cirio, Birgit Collin-Langen, Mireille D’Ornano, Miriam Dalli, Seb Dance, Angélique Delahaye, Stefan Eck, Bas Eickhout, Eleonora Evi, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Iratxe García Pérez, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Kateřina Konečná, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Massimo Paolucci, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Pavel Poc, Marcus Pretzell, Frédérique Ries, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Renate Sommer, Dubravka Šuica, Tibor Szanyi, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Nikos Androulakis, Renata Briano, Nicola Caputo, James Nicholson, Marijana Petir, Sirpa Pietikäinen, Gabriele Preuß, Bart Staes, Tom Vandenkendelaere
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Damian Drăghici, Fredrick Federley, Anthea McIntyre, Jens Nilsson

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (22.6.2015)

till utskottet för transport och turism

över hållbar rörlighet i städer
(2014/2242(INI))

Föredragande av yttrande: Ramón Luis Valcárcel

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet konsterar att mer än 70 % av EU:s befolkning – som står för cirka 85 % av EU:s BNP – lever i städer och att hållbar rörlighet i städer är en viktig fråga för sammanhållningspolitiken då det är en central fråga drivkraft för sysselsättningen och för smart och hållbar tillväxt för alla. Parlamentet anser att medlen från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, i synnerhet Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), genom operativa program bör bidra till finansiering av de planer för rörlighet i städer som finns i städer och regioner i EU. Detta bör ske genom stöd till rena och innovativa stadstransporter, i vilka man främjar multimodalitet och rörlighet i ett större territoriellt sammanhang, inbegripet rörlighet över gränserna. Parlamentet påminner i detta hänseende om att transportsektorn, både avseende rörlig och stillastående trafik, har stor inverkan på stadsmiljön och medborgarnas livskvalitet och anser att ett effektivt transportsystem kan främjas av offentlig-privata partnerskap med delade kostnader och möjligheter att utveckla ett innovativt och effektivt system för offentlig upphandling, med målet att åstadkomma betydande besparingar och utbyten av expertis och kunskap mellan myndigheter. Parlamentet framhåller vikten av att respektera partnerskapsprincipen både under planeringen och genomförandet av de operativa programmen, i syfte att fullt ut engagera arbetsmarknadens parter, yrkesorganisationer, forskningsinstitut och företag.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera framstegen och lägga fram en kvalitativ och kvantitativ analys av sammanhållningspolitikens stöd för rörlighet i städer när den gör sin halvtidsöversyn av genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter att utvärdera och granska planerna för rörlighet i städerna mot bakgrund av syftena och målen för strategin Transport 2050.

4.  Med beaktande av behovet att minska den negativa påverkan på miljön från oljeberoendet i det europeiska transportsystemet (som till stor del är beroende av olja och oljeprodukter) understryker Europaparlamentet att medlen från de europeiska struktur- och investeringsfonderna systematiskt bör användas för utveckling och genomförande av heltäckande och integrerade planer för hållbar rörlighet i städer för att komplettera och ömsesidigt stärka åtgärder för rörlighet i städer vid den övergripande fysiska planeringen, utan att man skapar ytterligare transportbehov för överdriven användning av bilar och med tonvikt på ett integrerat transportsystem som bygger på samarbete mellan olika transporttyper.

5.  Europaparlamentet påminner om att främjandet av hållbara transporter och förbättrad e-infrastruktur och främjandet av anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar finns bland de tematiska målen för sammanhållningspolitiken 2014–2020.

6.  Europaparlamentet framhåller särskilt de skadliga effekter som den nuvarande transportmodellen har på grundläggande delar av vår miljö, såsom luften, vattnet och jorden och på de olika ekosystemen.

7.  Europaparlamentet anser därför att man måste utveckla och främja planer för hållbar rörlighet i städer och hållbarheten i alla europeiska städer, funktionella statsområden och regioner. Detta inbegriper en behovs- och målanalys för rörlighetsinfrastruktur, hantering av alla transportsätt som kompletterar varandra i den territoriella och globala fysiska utvecklingen, främjande av rena, hållbara, säkra, effektiva och energieffektiva transporter, främjande av anslutningar mellan städer och stadsnära områden, främjande av ökad självförsörjning, konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt, förbättrad trafiksäkerhet samt förbättrade arbetsvillkor. Parlamentet påminner vidare om att städerna och de lokala myndigheterna har befogenhet att besluta om stadstrafikspolitiken, inbegripet fastställandet av alternativa transportsätt som kan minska efterfrågan på resor med individuella transportmedel.

8.  Europaparlamentet understryker den potential som hållbar rörlighet i städerna har när det gäller att göra de europeiska städerna och regionerna mer attraktiva för både investerare och för invånare, genom att tillgängligheten och trafiksäkerheten förbättras och trafiken och föroreningarna minskar. Parlamentet tror på den positiva betydelse som detta skulle kunna ha för säkerställandet av bättre balans mellan arbetsliv och privatliv tack vare den minskade restiden till och från arbetet och uppmanar därför de regionala och lokala myndigheterna att främja innovativa lösningar när det gäller hållbar rörlighet i städerna.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja flernivåstyre för att stärka samarbetet mellan regionala, nationella och europeiska myndigheter vid utformningen av politiken, inbegripet utformningen, genomförandet och övervakningen av stadspolitik som har en tydlig inverkan på stadsområden.

10.  Europaparlamentet anser att investeringar i hållbar kollektivtrafik inte enbart innebär en lösning på problemen med rörligheten i städerna, utan även inbegriper inslag av stadsförnyelse och påverkar stadens ekonomiska system i sin helhet genom att göra det lättare att skapa både en grön stadsmiljö och tillgång till centrum för blandade verksamheter (affärer, bostäder, fritid, kultur, utbildning). Parlamentet betonar att det är av yttersta vikt att samordna rörlighets- och stadsplaneringen väl för att maximera effekten av investeringarna.

11.  Europaparlamentet betonar att cykeltransporter är viktiga i den nutida planeringen för hållbar rörlighet i städerna och att de delvis kan bidra till att förebygga trafikstockning. Parlamentet betonar att separata cykel- och gångbanor systematiskt bör ingå vid vägbygge eller ombyggnad av vägar.

12.  Europaparlamentet erkänner att kollektivtrafikföretagen erbjuder flera olika arbetstillfällen av hög kvalitet och att detta är gynnsamt för ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka och utvärdera på vilket sätt kollektivtrafiksektorn bidrar till skapandet av gröna jobb och strategier för grön tillväxt på nationell och europeisk nivå.

13.  Europaparlamentet begär att sysselsättningsinitiativ för ungdomar och andra medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna används för att främja sysselsättning inom områden som stimulerar utvecklingen av en hållbar rörlighet i städerna. Parlamentet understryker att genomförandet av projekt för rörlighet i städerna medför positiva effekter för alla regioner och deras befolkningar, genom att det främjar tillsättandet av befintliga och innovativa tjänster inom relevanta områden, inbegripet för yrkeskategorier där det råder brist på arbetskraft.

14.  Europaparlamentet är av den bestämda åsikten att kommissionens plattform för planer för hållbar rörlighet i städer bör ge städer och regioner ett starkt stöd vid utformningen och genomförandet av planerna. Parlamentet betonar att man måste beakta alla städer oberoende av storlek när man beslutar om investeringar i rörlighet, samt understryker den nyckelroll som Europas städer och regioner spelar när det gäller att stödja och främja hållbar rörlighet i städer. Parlamentet efterlyser deltagande från företrädare för lokala och regionala myndigheter av olika storlek och från företrädare för olika berörda parter (till exempel cyklistförbund) i den europeiska plattformen och medlemsstaternas expertgrupp om rörlighet och transport i städerna.

15.  Europaparlamentet anser att man bör utbyta bästa metoder för rörlighet i städerna för att sprida de mest innovativa lösningarna snabbare och uppnå EU:s mål på detta område.

16.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att främja utvecklingen av avgiftssystem för elektriska fordon och hybridfordon som passar alla typer av vägar och att främja användandet av alternativa transportmedel, en integrerad lösning för rörlighet, inrättandet av zoner för enbart vissa transporter och fordon och hållbart användande av rena fordon och elektriska fordon, till exempel cyklar, trådbussar och spårvagnar, bioetanol och rena bränslen för att bekämpa den globala uppvärmningen med målet att öka den långsiktiga livskvaliteten som blir resultatet av utvecklingen av intelligenta och intermodala transportsystem som säkerställer territoriell kontinuitet mellan stadskärnorna och de stadsnära områdena.

17.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att främja sätt att minska efterfrågan på transporter genom ökad användning av distansarbete och IKT-verktyg och att beakta forskningen från Eurobarometer som visar att EU-medborgarna oroas över de negativa följderna av den ökade trafiken i städer och anser att trafikstockningen (76 %), luftkvaliteten (81 %) och olycksfrekvensen (73 %) utgör de allvarligaste problemen. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja nya former av rörlighet relaterade till transport (till exempel användningen av förarlösa fordon), att i samarbete med medlemsstaterna genomföra en analys av alla tillgängliga metoder för att minimera antalet skador och dödsfall, särskilt när det gäller fotgängare och cyklister, och att främja användandet av cyklar i städerna samt investeringar i cykelbanor och åtgärder för att öka vägtrafikanternas medvetenhet om säkerheten för cyklister. Parlamentet betonar att cykling är viktig i den nutida planeringen för hållbar rörlighet i städerna och att den delvis kan bidra till att förebygga trafikstockning. Parlamentet betonar att separata cykel- och gångbanor systematiskt bör ingå vid vägbygge eller ombyggnad av vägar. Parlamentet påminner i detta hänseende om att en ökad användning av cyklar i städer ökar trafikflödet, förbättrar folkhälsan och minskar koldioxidavtrycket. Parlamentet framhåller att en ökad användning av cyklar i städer skulle kunna bidra till uppnåendet av Europa 2020-målen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta bygga ringvägar för att minimera antalet fordon som passerar genom städerna i onödan och uppmanar kommissionen att hitta sätt att stödja dessa projekt ekonomiskt. Parlamentet understryker att det behövs fler insatser för att minska antalet bilar i städerna. Parlamentet uppmanar de lokala myndigheterna att främja politik som uppmuntrar till gröna transporter, genom att tillhandahålla faciliteter, sänka skatterna och införa gröna certifikat.

18.  Europaparlamentet betonar vikten av gränsöverskridande sammankoppling av städer vid stadsplaneringen, eftersom detta gynnar den regionala utvecklingen. Parlamentet betonar att städer som är åtskiljda av en gräns, men som utgör ett en funktionell helhet, bör stödjas i sammanlänkningen av deras spårvagns- och bussnät.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla standarder som ska säkerställa allmän harmonisering och enhetlighet rörande reglering av tillgången till parkering och tillgången för fordon till stadsområden, kategorisering av fordon, olika utsläppsklasser, vägskyltar, transportsystem som är anpassade för personer med funktionsnedsättning och tekniska standarder i intelligenta transportsystem, och därvid ta hänsyn till stimulans åt fotgängarområden, skydd för historiska områden och rent generellt förbättringar av miljön och av allmänhetens rörlighet. Parlamentet understryker att livskvalitet är en hörnsten i planerna för hållbar rörlighet i städerna, och att en naturlig konsekvens av denna är den särskilda tonvikten på att befria städerna från trafikstockning och att planera parkeringsplatser för att underlätta den fria rörligheten för fotgängare och öka stadskärnornas attraktionskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja samordnade, integrerade och strategiska lösningar för kollektivtrafiken för att stödja transportnäten, motorvägar i stadsmiljö och tillfartsvägar till arbetsplatser i syfte att förbättra människors livskvalitet, främja en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv och öka produktiviteten. Parlamentet uppmanar även myndigheterna att öka användandet av intelligent teknik som kan bidra till att lösa problem kopplade till rörlighet i städerna, till exempel satellitsensorer i fordon och smart biljettförsäljning.

20.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens försök att samordna och konsolidera EU:s initiativ på området för rörlighet i städer, såsom CIVITAS 2020 för forskning och innovation, informationsplattformen för rörlighet i städer för utbyte av bästa praxis och erfarenheter eller plattformen för planer för hållbar rörlighet i städer. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka sina ansträngningar för att minska splittringen och den bristande samordningen mellan relevanta EU-initiativ och EU-program och att beakta framgångarna med program som URBAN och URBACT. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra myndigheterna i medlemsstaterna att inrätta expertnätverk inom området rörlighet i städerna, fortsätta sina ansträngningar inom Civitas 2020-initiativet och uppmuntra fler EU-medborgare att ansluta sig till projektet.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram riktlinjer, rekommendationer och indikatorer för rörlighet i städerna, i syfte att främja dialog och utbyte av bästa praxis inom social rörlighet mellan de olika parter som är inblandade och för att samordna den framtida stadspolitiken.

22.  Europaparlamentet förordar en stark koppling mellan rörlighetsplaner och hållbarhet i städer samt andra initiativ såsom Smarta städer och borgmästaravtalet, som syftar till en mer hållbar och självförsörjande stad. Parlamentet anser att det frivilliga åtagande som har upprättats genom borgmästaravtalet kan fungera som en språngbräda för att nå ut till alla berörda parter under utarbetandet av rörlighets- och hållbarhetsplaner som kan marknadsföras på ett kostnadseffektivt sätt. Parlamentet välkomnar initiativet ”Morgondagens städer: att investera i Europa”, och uppmanar kommissionen att använda de befintliga plattformarna för att utveckla kommunikationsverktyg för att sammanföra berörda parter inom hållbar stadsutveckling.

23.  Europaparlamentet anser att Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) kan spela en avgörande roll för att finansiera hållbara transportprojekt i städer. Parlamentet anser därför att det är nödvändigt att upprätta en stark strategisk planering och sammanhållning mellan de rörlighetsprojekt i städer som ska stödjas av Efsi och de mål och prioriteringar som hör samman med den rörlighet i städer som redan har utvecklats av nationella, regionala, lokala och europeiska myndigheter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inkludera offentliga myndigheter som potentiella mottagare av stöd från Europeiska fonden för strategiska investeringar.

24.  Europaparlamentet betonar vikten av kapacitetsuppbyggnad inom de lokala myndigheterna och i stadsnära områden för utarbetandet och genomförandet av integrerade utvecklingsstrategier för att underlätta samarbetet mellan olika territorier och därmed stärka det ömsesidiga beroendet och komplementariteten.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa komplementaritet och synergier mellan Efsi, de sammanhållningspolitiska medlen och subventionerade program och initiativ samt nationella offentliga investeringar och privata finansieringsinstrument, för att uppnå maximal effekt av de investeringar som gjorts.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla eller utvärdera sina egna strategier för utvecklingen av kollektivtrafiken och icke-motoriserade transporter i syfte att säkerställa god rörlighet i städerna, skydd för miljön och livskvalitet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	17.6.2015
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	29 3 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Pascal Arimont, José Blanco López, Franc Bogovič, Steeve Briois, Rosa D’Amato, Bill Etheridge, Michela Giuffrida, Ivan Jakovčić, Constanze Krehl, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Andrey Novakov, Stanislav Polčák, Julia Reid, Terry Reintke, Monika Smolková, Maria Spyraki, Olaf Stuger, Ramón Luis Valcárcel Siso, Ángela Vallina, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Kerstin Westphal
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Petras Auštrevičius, Daniel Buda, Salvatore Cicu, Ivana Maletić, Jan Olbrycht
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Edward Czesak, Jens Nilsson, Georgi Pirinski, Daniele Viotti

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	10.11.2015
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	37 5 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Daniela Aiuto, Marie-Christine Arnautu, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Andor Deli, Karima Delli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Bruno Gollnisch, Tania González Peñas, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Jens Nilsson, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Tomasz Piotr Poręba, Gabriele Preuß, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, Claudia Schmidt, Jill Seymour, Claudia Tapardel, Keith Taylor, Pavel Telička, István Ujhelyi, Wim van de Camp, Elissavet Vozemberg-Vrionidi, Janusz Zemke, Kosma Złotowski, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Rosa Estaràs Ferragut, Massimo Paolucci, Evžen Tošenovský, Matthijs van Miltenburg
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Clara Eugenia Aguilera García, Paul Brannen, Jiří Maštálka, Flavio Zanonato