Betänkande - A8-0168/2016Betänkande
A8-0168/2016
Europaparlamentet

BETÄNKANDE om virtuella valutor

3.5.2016 - (2016/2007(INI)

Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Jakob von Weizsäcker

Förfarande : 2016/2007(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A8-0168/2016
Ingivna texter :
A8-0168/2016
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om virtuella valutor

(2016/2007(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av dokumentet om digitala valutor från Banken för internationell betalningsutjämning i november 2015[1],

–  med beaktande av Bank of Englands publikation om de ekonomiska aspekterna av digitala valutor (Q3/2014)[2],

–  med beaktande av Europeiska bankmyndighetens yttrande om virtuella valutor från juni 2014[3],

–  med beaktande av Europeiska centralbankens analys av virtuella valutaupplägg i februari 2015[4],

–  med beaktande av kommissionens handlingsplan av den 2 februari 2016 för att stärka kampen mot finansieringen av terrorism[5],

–  med beaktande av kommissionens studie om storleken på momsgapet i EU från maj 2015[6],

–  med beaktande av studien från kommissionens gemensamma forskningscentrum om den digitala agendan för virtuella valutor[7],

–  med beaktande av Guidance for a Risk-Based Approach to Virtual Currencies från FATF (arbetsgruppen för finansiella åtgärder),

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet om kampen mot finansiering av terrorism av den 12 februari 2016[8],

–  med beaktande av domen från Europeiska unionens domstol om mervärdesskatt vid växling av den virtuella valutan (C-264/14)[9], och yttrandet från generaladvokat Kokott av den 16 juli 2015[10],

–  med beaktande av Esmas samråd om investeringar med virtuella valutor eller distribuerad databasteknik från juli 2015[11],

–  med beaktande av meddelandet om bitcoin-marknaden, ekonomi och reglering från GD Parlamentarisk utredning och analys (EPRS)[12],

–  med beaktande av Europols rapports om förändringar i metoderna för Islamiska statens terroristattacker av den 18 januari 2016[13],

–  med beaktande av FATF-rapporten om virtuella valutor från juni 2014[14],

–  med beaktande av OECD-studien The Bitcoin Question - currency versus trust-less transfer technology[15],

–  med beaktande av det interna diskussionsunderlaget från IMF om virtuella valutor Virtual curruncies and beyond från januari 2016[16],

–  med beaktande av rapporten från den vetenskapliga chefsrådgivaren i det brittiska regeringskansliet Distributed Ledger Technology: beyond block chain, från 2016[17],

–  med beaktande av utfrågningen i utskottet för ekonomi och valutafrågor om virtuella valutor den 25 januari 2016,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0168/2016), och av följande skäl:

A.  En allmängiltig definition har visserligen ännu inte etablerats men virtuella valutor (virtual currencies, VC) kallas ibland digitala pengar, och Europeiska bankmyndighetens (EBA) uppfattar dem som en digital värderepresentation som varken emitterats av en centralbank eller offentlig myndighet och som inte nödvändigtvis är kopplad till en fiatvaluta, men som godtas av fysiska eller juridiska personer såsom betalningsmedel och som kan överföras, lagras och handlas elektroniskt. Virtuella valutor är framför allt baserade på distribuerad databasteknik (distributed ledger technology, DLT), som är den tekniska basen för mer än 600 VC-system[18], vilket underlättar utbyte person-till-person, och där den hittills mest kända är bitcoin. Trots att bitcoin lanserades 2009, och för närvarande innehar en marknadsandel av DLT-baserade VC på nästan 90 procent och ett marknadsvärde för utestående bitcoins på cirka 5 miljarder euro[19], har den ännu inte uppnått systemdimension.

B.  DLT innebär databaser med varierande nivåer av förtroende och resiliens, med en potential att hantera ett stort antal transaktioner snabbt, och med en transformerande kapacitet inte bara när det gäller virtuella valutor utan också finansteknik i allmänhet, där clearing och avveckling kan vara en uppenbar tillämpning, och utanför finansområdet, särskilt när det gäller bevis på identitet och ägande.

C.  Investeringar i DLT är en integrerad del av den pågående innovationscykeln för finansteknik och uppgår för närvarande totalt till mer än 1 miljard euro, från både riskkapitalfinansiering och storbolagsinvesteringar[20].

Möjligheter och risker med virtuella valutor och DLT i det snabbt föränderliga tekniska betalningslandskapet

1.  Europaparlamentet betonar att virtuella valutor och DLT har potentialen att bidra positivt till medborgarnas välfärd och den ekonomiska utvecklingen, inbegripet inom finanssektorn, genom att

a)  sänka transaktionskostnaderna och de operativa kostnaderna för betalningar och särskilt gränsöverskridande penningöverföringar, där kostnaderna mycket väl skulle kunna ligga en bra bit under 1 procent jämfört med 2 procent - 4 procent för traditionella system för onlinebetalningar[21] och mer än 7 procent i genomsnitt för gränsöverskridande penningförsändelser[22], vilket enligt optimistiska uppskattningar därmed skulle kunna minska de totala kostnaderna globalt för sådana överföringar med 20 miljarder euro,

b)  rent allmänt minska kostnaderna för tillgång till finansiella tjänster även utan ett traditionellt bankkonto, vilket potentiellt skulle kunna bidra till finansiellt deltagande och 5x5-målet från G20 och G8[23],

c)  öka resiliensen och, beroende på systemets arkitektur, hastigheten i betalningssystemen och handeln med varor och tjänster tack vara den inneboende decentraliserade DLT-arkitekturen som kan fortsätta att fungera tillförlitligt även om delar av dess nätverk skulle drabbas av störningar eller utsättas för hackerattacker,

d)  möjliggöra system som kombinerar användarvänlighet, låga transaktionskostnader och operativa kostnader och ett högt skydd för personlig integritet, men utan full anonymitet så att transaktioner i viss utsträckning kan spåras vid oegentligheter och så att transparensen för marknadsdeltagare generellt ökar,

e)  använda sådana system för att utveckla säkra onlinesystem för mikrobetalningar som respekterar den personliga integriteten, och som möjligen skulle kunna ersätta vissa av de existerande onlineaffärsmodellerna som innebär en betydande fara för den personliga integriteten,

f)  potentiellt tillåta att olika typer av traditionella och innovativa betalningsmekanismer, från kreditkort till mobillösningar, sammansmälter till en säker och användarvänlig tillämpning, som skulle kunna förbättra vissa aspekter av e-handel i Europa och fördjupa den inre marknaden.

2.  Europaparlamentet noterar att virtuella valutor och DLT-system innebär risker som behöver hanteras på lämpligt sätt, för att öka deras tillförlitlighet, bland annat i följande situationer:

a)  Om det saknas flexibla men resilienta och tillförlitliga styrstrukturer eller en definition av dessa strukturer, särskilt i vissa DLT-tillämpningar som bitcoin, som skapar osäkerhet och konsumentskyddsproblem eller, mer generellt, användarskyddsproblem, särskilt i samband med utmaningar som inte förutsetts av den ursprungliga programvaruutvecklaren.

b)  De virtuella valutornas höga volatilitet och potential för finansbubblor, och avsaknaden av traditionella former av tillsyn, säkerhetsmekanismer och skydd, vilket är problem som utgör en särskild utmaning för konsumenterna.

c)  Myndigheternas ibland begränsade kapacitet när det gäller ny teknik, vilket kan göra det svårt att utforma lämpliga säkerhetsmekanismer i rätt tid för att säkerställa att DLT-tillämpningar fungerar på ett korrekt och tillförlitligt sätt när de växer sig så stora att de blir systemviktiga eller redan innan det sker.

d)  Den rättsliga osäkerheten kring nya DLT-tillämpningar.

e)  Energikonsumtionen för att driva vissa virtuella valutor som, enligt rapporten från den vetenskapliga chefsrådgivaren i det brittiska regeringskansliet om DLT, när det gäller bitcoin har uppskattats till mer än 1 gigawatt. Detta innebär att man skulle behöva investera i forskning i och främjande av effektivare former av system för kontroller av transaktioner.

f)  Avsaknaden av tillräckligt transparent och lätt tillgänglig teknisk dokumentation om funktionssättet för specifika virtuella valutor och andra DLT-system.

g)  Möjliga orsaker till finansiell instabilitet som kan förknippas med derivatprodukter på grund av dålig förståelse för virtuella valutor.

h)  En möjlig framtida begränsning på lång sikt av penningpolitikens effektivitet om privata VC-system i stor utsträckning skulle användas som ersättning för officiella fiatvalutor.

i)  Potentialen för ”svartmarknadstransaktioner”, penningtvätt, finansiering av terrorism[24], skattebedrägeri och skatteundandragande och annan brottslig verksamhet baserad på den pseudoanonymitet och de tjänstekombinationer som vissa sådana tjänsteleverantörer erbjuder och de virtuella valutornas decentraliserade karaktär, med beaktande av att spårbarheten i kontanttransaktioner tenderar att vara ännu lägre.

3.  Europaparlamentet anser att hanteringen av dessa risker kommer att kräva en ökad regleringskapacitet, inbegripet teknisk kunskap, och utvecklingen av en sund rättslig ram som håller jämna steg med innovationen, så att ett snabbt och proportionerligt svar kan komma om och när användningen av vissa DLT-tillämpningar blir systemviktiga.

4.  Europaparlamentet påpekar dock att om en reglering antas på ett mycket tidigt stadium kanske den inte är anpassad till det rådande läget som fortfarande kan vara instabilt och det skulle kunna sända ett felaktigt budskap till allmänheten om fördelarna med virtuella valutor och hur säkra de är.

Använda DLT för annat än betalningar

5.  Europaparlamentet konstaterar att DLT:s potential att accelerera, decentralisera, automatisera och standardisera datadrivna processer till lägre kostnader har potentialen att i grunden ändra det sätt på vilket tillgångar överförs och uppgifter lagras, vilket får konsekvenser för både den privata och den offentliga sektorn, där den senare berörs i tre dimensioner: som tjänsteleverantör, som tillsynsmyndighet och som lagstiftare.

6.  Europaparlamentet betonar att clearing, avveckling och andra efterhandelshanteringsprocesser för närvarande kostar den globala finansbranschen långt mer än 50 miljarder euro per år[25] och att detta och bankavstämningsprocesser är områden där DLT-användning skulle kunna bli banbrytande när det gäller effektivitet, hastighet och resiliens men att det också skulle innebära nya regleringsutmaningar.

7.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att flera initiativ har tagits av privata aktörer och uppmanar de behöriga myndigheterna, både på europeisk och nationell nivå, att övervaka sådana initiativ.

8.  Europaparlamentet noterar vidare att DLT skulle kunna användas för att öka datadelning, transparens och förtroende inte bara mellan stater och medborgare utan också mellan den privata sektorns aktörer och kunder.

9.  Europaparlamentet medger att DLT har en ännu oförverkligad potential långt bortom finanssektorn, inbegripet gräsrotsfinansiering (crowdfunding) med kryptoandelar (crypto-equity) och tvistlösningstjänster, särskilt i den finansiella och juridiska sektorn, och betonar potentialen i smarta kontrakt i kombination med digitala signaturer, tillämpningar som möjliggör förhöjd datasäkerhet och synergieffekter med utvecklingen av sakernas internet.

10.  Europaparlamentet betonar den dynamik som blockkedjeteknik genererar i näringslivet och dess potential för transformationer i den reala ekonomin på lång sikt.

11.  Europaparlamentet erkänner DLT:s potential att bistå stater att minska penningtvätt, bedrägerier och korruption.

12.  Europaparlamentet uppmanar statliga organ att testa DLT-system efter att ha genomfört riktiga konsekvensanalysstudier i syfte att förbättra servicen till medborgare och erbjuda mer e-förvaltningslösningar, i överensstämmelse med EU:s uppgiftsskyddslagstiftning. Parlamentet uppmanar statliga organ att undvika inlåsningseffekter som kan förknippas med ett beroende av proprietära DLT-system. Parlamentet erkänner särskilt potentialen i DLT för att förbättra fastighetsregistren.

13.  Europaparlamentet rekommenderar att statliga organ och behöriga myndigheter med uppgift att analysera stora datamängder utforskar användningen av DLT-baserade tillsyns- och rapporteringsverktyg i realtid som en del av RegTech-agendan i finanssektorn och på andra områden, inte minst för att minska det stora momsgapet i unionen[26].

Smart reglering för främjande av innovation och säkrande av personlig integritet

14.  Europaparlamentet efterlyser en proportionerlig regleringsmetod på EU-nivå så att innovationen inte hämmas och så att det inte tillkommer onödiga kostnader redan på detta tidiga stadium, samtidigt som regleringsutmaningarna till följd av en bred användning av virtuella valutor och DLT tas på allvar.

15.  Europaparlamentet uppmärksammar likheterna mellan DLT-teknik som består av ett antal noder som deltar i ett system och delar en gemensam databas och World Wide Web, som definieras som en global uppsättning resurser som är logiskt sammankopplade med hyperlänkar. Parlamentet noterar att både DLT och WWW är baserade på internet, ett globalt system av sammankopplade stordator- och persondatornätverk och trådlösa datanätverk.

16.  Europaparlamentet påminner om att internet, trots försöken att främja en metod med många intressenter, fortfarande styrs av National Telecommunications and Information Administration, ett organ inom USA:s handelsdepartement.

17.  Europaparlamentet välkomnar att det skapas en dynamisk koalition för blockkedjeteknik vid Forumet för förvaltning av internet. Kommissionen uppmanas att främja en delad och inkluderande styrning av DLT så att problem som tidigare stötts på vid utvecklingen av internet kan undvikas.

18.  Europaparlamentet betonar att central EU-lagstiftning, såsom Emir, CSDR, SFD, MiFID/MiFIR, Ucits och AIFMD skulle kunna utgöra ett regelverk för den verksamhet som utförs, oavsett den underliggande tekniken, även när virtuella valutor och DLT-baserade tillämpningar expanderar till nya marknader och utökar sina verksamheter. Parlamentet noterar dock att mer skräddarsydd lagstiftning kan komma att behövas.

19.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att inkludera VC-växelplattformar i penningtvättsdirektivet, för att stoppa anonymiteten i samband med sådana plattformar. Parlamentet förväntar sig att eventuella förslag i detta syfte är målinriktade, motiverade genom en fullständig analys av riskerna med virtuella valutor och baserade på en grundlig konsekvensbedömning.

20.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen gör en omfattande granskning av virtuella valutor och på grundval av denna granskning överväger att vid behov revidera relevant EU-lagstiftning för betalningar, inbegripet direktivet om betalkonton, betaltjänstdirektivet och e-penningdirektivet, med tanke på de nya möjligheter som skapas genom den nya tekniska utvecklingen, inte minst virtuella valutor och DLT, så att konkurrensen ökar ytterligare och transaktionskostnaderna sänks, bland annat genom ökad driftskompatibilitet och också genom att främja en universell och icke-proprietär elektronisk plånbok.

21.  Europaparlamentet noterar att flera virtuella lokala valutor har skapats i Europa, inte minst som ett svar på den finansiella krisen och de relaterade kreditåtstramningsproblemen. Parlamentet efterlyser särskild försiktighet vid definitionen av virtuella valutor i samband med framtida lagstiftningsförslag, så att vederbörlig hänsyn tas till ”lokala valutor” i icke-vinstdrivande syfte som ofta har begränsad fungibilitet och betydande sociala och miljömässiga fördelar, och så att oproportionerlig reglering på detta område undviks, så länge beskattning varken undviks eller kringgås.

22.  Europaparlamentet begär att det inrättas en övergripande DLT-specialgrupp som leds av kommissionen och som består av tekniska experter och regleringsexperter i syfte att göra följande:

i)  Ge nödvändig teknisk och regleringsmässig expertis i de olika sektorerna av relevanta DLT-tillämpningar, sammanföra intressenter och stödja de relevanta offentliga aktörerna på EU-nivå och medlemsstatsnivå i deras ansträngningar för att övervaka användningen av DLT på europeisk och global nivå.

ii)  Främja medvetenheten och analysera fördelarna och riskerna – även för slutanvändare – med DLT-tillämpningar för att på bästa sätt utnyttja deras potential, inbegripet genom att försöka definiera en central uppsättning egenskaper hos DLT-system som främjar allmänintresset, såsom icke-proprietära öppna standarder, och genom att fastställa standarder för bästa praxis när sådana standarder utveckas.

iii) Främja välgrundade och proportionerliga reaktioner i tid på de nya möjligheterna och utmaningarna till följd av att betydande DLT-tillämpningar införs, även genom en färdplan för framtida åtgärder på EU-nivå och medlemsstatsnivå som skulle omfatta en bedömning av existerande europeisk reglering, i syfte att vid behov uppdatera den som svar på en utbredd och systemisk användning av DLT, samtidigt som man tar itu med konsumentskyddsfrågor och systemutmaningar.

iv) Utveckla stresstest för alla relevanta aspekter av virtuella valutor och andra DLT-system som används i så stor utsträckning att de blir systemviktiga för stabiliteten.

23.  Europaparlamentet betonar vikten av att konsumenterna är medvetna samt av transparens och förtroende i samband med användningen av virtuella valutor. Kommissionen uppmanas att i samarbete med medlemsstaterna och VC-branschen utarbeta riktlinjer för att garantera att korrekt, tydlig och fullständig information ges till existerande och framtida VC-användare, så att de kan fatta välgrundade beslut, och därmed stärka VC-systemens transparens, genom att tydliggöra hur de är organiserade, hur de fungerar och hur de skiljer sig från reglerade och kontrollerade betalningssystem i termer av konsumentskydd.

24.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

MOTIVERING

Sju år efter lanseringen av bitcoin, den första och mest kända virtuella valutan (virtual currency, VC) står det klart att den underliggande innovationen, distribuerad databasteknik (distributed leddger technology, DLT), kommer att få betydande inverkan på den finansiella sektorn och längre än så. Denna teknik möjliggör i princip ett decentraliserat, snabbt, resilient och tämligen säkert sätt att registrera alla sorters transaktioner tillsammans med historik över tidigare transaktioner i en decentraliserad liggare (ledger). Investeringar i DLT ökar kraftigt och vissa tillämpningar skulle snabbt kunna bli systemviktiga. Det finns fortfarande vissa frågetecken när det gäller hur långt denna tekniska omvälvning kommer att gå, men de betydande möjligheterna och icke försumbara riskerna innebär att detta första betänkande från Europaparlament om virtuella valutor och DLT kommer mycket lägligt.

Det snabbt föränderliga tekniska landskapet

De största möjligheterna med virtuella valutor och DLT för betalningar är minskade transaktionskostnader och hög användarvänlighet samtidigt som resiliens och olika nivåer på skyddet för den personliga integriteten säkras. Det är värt att notera att transaktionskostnaderna för betalningar fortfarande är förvånansvärt höga. I genomsnitt äts 7 procent av gränsöverskridande penningförsändelser upp av transfereringskostnader. Både G20 och G8 har i hög grad engagerat sig för att minska dessa kostnader. Men konkurrenskraftigare transaktionskostnader kan möjligen också uppnås på den inre marknaden. På medellång sikt skulle konkurrensen också kunna stärkas genom att en icke-proprietär och driftskompatibel plånbok införs.

Mycket av DLT-potentialen kommer sannolikt att förverkligas utanför betalningssektorn. Efterhandelshantering nämns i rapporten som ett uppenbart användningsområde för DLT inom den privata sektorn. Mer generellt kommer tillämpningar sannolikt att växa fram, särskilt på områden där tillförlitlighet, bevis på identitet och ägande och standardisering är viktiga faktorer: smarta kontrakt, immaterialrättsliga överföringar, styrning av försörjningskedjan och ett antal offentliga tjänster. Till exempel bör man inom ramen för RegTech-agendan undersöka potentialen att med hjälp av DLT minska momsgapet som för närvarande uppskattas till 168 miljarder euro[1].

Liksom möjligheterna kommer också riskerna med virtuella valutor och DLT att framträda tydligare i takt med att de blir vanligare. Vissa betydande risker har dock redan blivit uppenbara, t.ex. missbruk av vissa tillämpningar för brottsliga gärningar, inbegripet penningtvätt och finansiering av terrorism[2]. DLT kommer också sannolikt att användas på ett antal systemviktiga områden där det genom sunda styrformer och tillsynsstrukturer bör säkerställas att sådana system fungerar väl och är resilienta. Konsumentskyddsfrågor kommer också att få en framträdande plats i ett antal tillämpningar.

Smart reglering av DLT

Avgörande för en smart reglering i en sådan miljö som präglas av dynamisk innovation är att myndigheterna utvecklar tillräcklig kapacitet, inbegripet teknisk expertis. Föregripande och tungrodd reglering som skulle kunna hämma utvecklingen bör och kan undvikas. Men en smart reglering som grundas på analytisk excellens och proportionalitet får inte förväxlas med en lättvindig reglering: snabba och kraftfulla regleringsåtgärder behöver ingå i verktygslådan och kunna tillgripas vid behov så att riskerna kan hanteras innan de påverkar hela systemet. För att säkerställa den regleringskapacitet som krävs för detta begär föredraganden att det inrättas en övergripande DLT-specialgrupp under kommissionens ledning.

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (21.4.2016)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över virtuella valutor
(2016/2007(INI))

Föredragande av yttrande: Ulrike Trebesius

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att branschen och tekniken avseende den virtuella valutan (VC) är i ett begynnande stadium.

2.  Europaparlamentet betonar att VC-branschen och VC-tekniken är innovativa och att dessa tekniker inte utvecklas på grundval av existerande infrastruktur.

3.  Europaparlamentet noterar de virtuella valutornas och VC-teknikens potentiella fördelar för konsumenter, företag, välgörenhetsorganisationer och ekonomin i allmänhet, dvs. snabbare takt och större effektivitet och minskade kostnader för betalningar och överföringar, särskilt över gränserna, ett potentiellt främjande av finansiell delaktighet, och underlättad tillgång till finansiering och finansiella resurser för näringslivet och små och medelstora företag. Parlamentet konstaterar att användningen av virtuella valutor och distribuerad databasteknik (distributed ledger technology, DLT) har bidragit positivt till och underlättat mikrobetalningar för online-köp av varor.

4.  Europaparlamentet betonar att virtuella valutor är den enda betalningsmetoden förutom kontanter som möjliggör avveckling i realtid (mottagarna får 100 procent av pengarna vid betalningstillfället).

5.  Europaparlamentet betonar vikten av att skapa lika europeiska spelregler så att den värdefulla potentialen i DLT-teknik kan frigöras och utvecklas fullt ut och användas på en mängd innovativa områden och i en rad branscher och tjänster, såsom smarta kontrakt, gräsrotsfinansiering (crowdfunding) med kryptoandelar (crypto-equity) och tvistlösningstjänster, särskilt i den finansiella och juridiska sektorn. Offentliga organ uppmanas dessutom att utvärdera fördelarna och utnyttja möjligheterna att tillämpa sådan innovativ teknik på andra områden, i syfte att erbjuda bättre, snabbare och effektivare tjänster till EU-medborgare.

6.  Europaparlamentet medger att virtuella valutor skulle kunna innebära en risk i samband med brottslig verksamhet, såsom finansiering av terrorism, penningtvätt, skattebedrägerier och skatteundandragande liksom andra potentiella olagliga verksamheter eller utmaningar. Det finns dock få bevis för att virtuella valutor i stor utsträckning har använts som betalningssätt för kriminell verksamhet och spårbarheten för kontanttransaktioner tenderar att vara mycket lägre än för virtuella valutor.

7.  Europaparlamentet betonar att VC-innehavare är utsatta för olagliga verksamheter och utmaningar, såsom svindlerier, VC-stöld, it-brottslighet, hacking, funktionsfel i mjuk- eller hårdvara, bedrägerier och bedrägliga upplägg, falska utfästelser eller annat missbruk. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att säkerhetsmekanismer på lämplig nivå och effektiva rättsmedel finns tillgängliga för konsumenter som kan utsättas för ovan nämnda risker i samband med VC-användning.

8.  Europaparlamentet medger att virtuella valutor, som inte är nationella eller utländska valutor, och som används som ett alternativ till fiatvalutor, skulle kunna utgöra potentiella risker för det finansiella systemet, både när det gäller reglering och marknadskontroll och marknadssäkerhet, och skulle kunna innebära risker och hot mot den finansiella integriteten och mot en effektiv finansreglering. Parlamentet betonar att riskerna för den finansiella stabiliteten kan bli mer påtagliga i takt med att virtuella valutor blir allt vanligare.

9.  Europaparlamentet medger att personer som önskar bevara sin förmögenhet kan använda oberoende valutor, såsom bitcoin, under perioder med låga räntesatser eller som en ”safe harbour” i ekonomiskt instabila situationer.

10.  Europaparlamentet noterar de betydande fluktuationer som redan setts för vissa virtuella valutors växelkurs och de potentiella riskerna för konsumenter till följd av användningen av dem. Parlamentet betonar att det inte finns några särskilda regleringar i EU som skyddar konsumenter från finansiella förluster om en plattform som växlar eller innehar virtuella valutor går omkull eller lägger ned. Parlamentet noterar att virtuella valutor kan värdepapperiseras med underliggande tillgångar. Parlamentet betonar behovet av konsumentskydd vid VC-användningen, särskilt när det gäller cybersäkerheten, de algoritmer som används, kontaktpersoner och kontaktuppgifter vid frågor eller problem, och klara och tydliga villkor inbegripet en tydlig förklaring om riskerna och det faktum att virtuella valutor och deras värde inte garanteras av någon bank eller något land. Parlamentet betonar att företagen i VC-sektorn bör upplysa om dessa potentiella problem.

11.  Europaparlamentet inser hur svårt och osäkert det är att förutspå hur virtuella valutor kommer att utvecklas och att fastställa ett särskilt politiskt svar på lång sikt som inte hämmar innovation. Kommissionen uppmanas att lägga fram en sammanhållen och heltäckande strategi på EU-nivå i syfte att identifiera fördelarna och riskerna med virtuella valutor och VC-teknik och ett potentiellt politiskt svar på lång sikt, samtidigt som man beaktar behovet av att undvika fragmentering och snedvridning av den inre marknaden, principen om bättre lagstiftning, behovet av att främja finansiella och tekniska innovationer samt att arbeta med relevanta aktörer och VC-företag för att se till att EU förblir attraktivt som plats för FoU och för driften av denna teknik. Parlamentet betonar vikten av en löpande övervakning och analys av de sätt på vilka virtuella valutor utvecklas och de politiska utmaningar de innebär. Parlamentet föreslår att det inrättas en specialgrupp under kommissionens ledning som stöder de relevanta offentliga och privata aktörerna samtidigt som all potentiell utveckling av VC-teknik och DLT-tillämpningar utvärderas och analyseras. Kommissionen uppmanas att fästa särskild uppmärksamhet vid de algoritmer som används i samband med virtuella valutor och att bedöma deras säkerhet.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta de virtuella valutornas och DLT:s bidrag till alla sektorer, inbegripet deras roll i utvecklingen av den digitala inre marknaden, i syfte att ge seriösa företag inom sektorn för den virtuella valutan möjlighet att frodas.

13.  Europaparlamentet inser att utarbetandet av effektiva regleringssvar på VC-utvecklingen fortfarande befinner sig på ett tidigt och känsligt stadium. Parlamentet betonar att myndigheterna på vissa områden har gjort avsevärda framsteg för att utarbeta effektiva svar. Parlamentet noterar dock att mycket arbete kvarstår för att skapa effektiva ramar för att reglera de virtuella valutorna på ett sätt som skyddar mot riskerna utan att hämma de finansiella och tekniska innovationerna.

14.  Europaparlamentet betonar vikten av att konsumenterna är medvetna samt av transparens och förtroende i samband med användningen av virtuella valutor. Kommissionen uppmanas att i samarbete med medlemsstaterna och VC-branschen utarbeta riktlinjer för att garantera att korrekt, tydlig och fullständig information ges till existerande och framtida VC-användare, så att de kan fatta välgrundade beslut, och därmed stärka VC-systemens transparens, genom att tydliggöra hur de är organiserade, hur de fungerar och hur de skiljer sig från reglerade och kontrollerade betalningssystem i termer av konsumentskydd. Parlamentet uppmanar dessutom VC-branschen, i samarbete med kommissionen och medlemsstaterna, att överväga att tillämpa de relevanta kraven när det gäller penningtvätt och terroristfinansiering som fastställts genom internationella standarder på växlare av konvertibla virtuella valutor, och alla andra typer av institut som fungerar som nav där verksamhet med konvertibla virtuella valutor samverkar med det reglerade finanssystemet baserat på fiatvalutor, samt begär att kommissionen utvärderar och överväger en utökning av penningtvättsdirektivets räckvidd till att inkludera VC-växelplattformar.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

21.4.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

31

2

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dita Charanzová, Carlos Coelho, Sergio Gaetano Cofferati, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, Nicola Danti, Dennis de Jong, Vicky Ford, Ildikó Gáll-Pelcz, Evelyne Gebhardt, Antanas Guoga, Sergio Gutiérrez Prieto, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Liisa Jaakonsaari, Philippe Juvin, Antonio López-Istúriz White, Marlene Mizzi, Robert Rochefort, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Igor Šoltes, Ivan Štefanec, Mylène Troszczynski, Anneleen Van Bossuyt, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Lucy Anderson, Birgit Collin-Langen, Edward Czesak, João Pimenta Lopes, Julia Reda, Ulrike Trebesius, Lambert van Nistelrooij, Sabine Verheyen, Kerstin Westphal

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Georg Mayer

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

26.4.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

54

1

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Hugues Bayet, Pervenche Berès, Esther de Lange, Markus Ferber, Jonás Fernández, Elisa Ferreira, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Cătălin Sorin Ivan, Othmar Karas, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Philippe Lamberts, Werner Langen, Sander Loones, Bernd Lucke, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Fulvio Martusciello, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Dimitrios Papadimoulis, Sirpa Pietikäinen, Dariusz Rosati, Pirkko Ruohonen-Lerner, Alfred Sant, Molly Scott Cato, Peter Simon, Theodor Dumitru Stolojan, Paul Tang, Ramon Tremosa i Balcells, Ernest Urtasun, Marco Valli, Cora van Nieuwenhuizen, Jakob von Weizsäcker, Pablo Zalba Bidegain, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Matt Carthy, Philippe De Backer, Mady Delvaux, Ashley Fox, Marian Harkin, Ian Hudghton, Sophia in ‘t Veld, Syed Kamall, Krišjānis Kariņš, Paloma López Bermejo, Emmanuel Maurel, Siôn Simon, Romana Tomc

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Daniela Aiuto, Virginie Rozière
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy