REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Colombia om undantag från viseringskravet för kortare vistelser

18.5.2016 - (12095/2015 – C8-0390/2015– 2015/0201(NLE)) - ***

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Mariya Gabriel

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Colombia om undantag från viseringskravet för kortare vistelser

(12095/2015 – C8-0390/2015 – 2015/0201(NLE))

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (12095/2015),

–  med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Colombia om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (12094/2015),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 77.2 led a samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0390/2015),

–  med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena och 99.2 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0178/2016).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Colombia.

KORTFATTAD MOTIVERING

Allmänna villkor i avtalet

I samband med den ändring av rådets förordning (EG) nr 539/2001 som gjordes genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 509/2014 överfördes Republiken Colombia till bilaga II med dess förteckning över tredjeländer vars medborgare är undantagna från kravet att inneha visering när de passerar medlemsstaternas yttre gränser. Den ändrade förordning (EG) nr 539/2001 tillämpas av medlemsstaterna, med undantag för Irland och Förenade kungariket.

Enligt skäl 5 i ändringsförordning (EU) nr 509/2014 krävdes ytterligare bedömning av situationen i landet avseende de tillämpliga kriterier som räknas upp i artikel 1 i förordningen, innan förhandlingar kunde inledas med Colombia om bilaterala avtal om undantag från viseringskrav. I oktober 2014 antog kommissionen en rapport[1] tillsammans med ett arbetsdokument[2] där situationen i Colombia behandlades i detalj på grundval av dessa kriterier och där man även bedömde olika riskscenarier som skulle kunna uppkomma genom en uppmjukning av visumreglerna.

I ljuset av den övervägande positiva bedömningen av Colombia antog rådet den 19 maj 2015 ett beslut om att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar om ingående av ett bilateralt avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Colombia. Förhandlingarna ägde rum den 20 maj 2015, och avtalet paraferades av chefsförhandlarna den 9 juni 2015. En officiell ceremoni hölls i samband med toppmötet mellan EU och Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater (Celac) den 10 juni 2015. Undertecknandet av avtalet skedde den 2 december 2015 i Bryssel. Efter detta datum har avtalet tillämpats provisoriskt i avvaktan på Europaparlamentets godkännande.

I det undertecknade avtalet föreskrivs viseringsfrihet för medborgare i Europeiska unionen och för medborgare i Colombia vid resor på den andra avtalspartens territorium i högst 90 dagar under en 180-dagarsperiod. Undantaget från viseringskravet gäller alla kategorier av personer (privatpersoner, diplomater och innehavare av tjänstepass eller officiella pass) som reser i olika syften, utom för att utöva avlönad verksamhet.

**

Föredragandens motivering

Detta avtal om undantag från viseringskrav för kortare vistelser betyder att ett mål uppnåtts i fördjupningen av förbindelserna mellan Europeiska unionen och Republiken Colombia. Dessutom utgör det ytterligare ett sätt att stärka de ekonomiska och kulturella förbindelserna och att intensifiera den politiska dialogen i ett antal frågor, inklusive mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Genom avtalet kommer man även att kunna förstärka den regionala sammanhållningen. Colombia ingår i en minoritet länder i Latinamerika vars medborgare fortfarande behöver visum, och landet kan spela en icke försumbar roll för att föra den europeiska befolkningen och colombianerna närmare varandra.

Colombia är EU:s fjärde största handelspartner i regionen, och handelsutbytet uppgår till 11,884 miljarder euro. EU är Colombias näst största handelspartner. Utrikeshandeln står för omkring 20 procent av BNP. Undantaget från viseringskravet kommer att förenkla resandet för företagarna, stärka de ekonomiska banden mellan företag och underlätta investeringar. Republiken Colombia är en av de mest dynamiska och öppna ekonomierna i regionen. Landet har en stabil tillväxt (+ 20 % mellan 2009 och 2013 och + 4 % under 2014) på grund av sina stora naturtillgångar och jordbruksresurser samt utvecklingen inom kolväte- och gruvnäringen, där investeringarna blir allt fler. I detta hänseende kommer avtalet att stärka förbindelserna mellan de båda parterna och ge ny fart åt handeln. När det gäller turistströmmarna kan sägas att antalet colombianska turister i EU har ökat under de senare åren (en ökning med fem procent om året). Ett ganska stort antal europeiska företag har redan gjort betydande investeringar i hotell- och turistbranschen, bland annat i områdena kring Santa Marta, Cartagena och San Andrés, och viseringsliberaliseringen kommer troligen att göra att turistströmmarna mellan de båda parterna ökar, liksom investeringarna på turismområdet.

När det gäller den politiska och institutionella situationen är Colombia en av kontinentens äldsta formella demokratier, och styret i landet har varit relativt stabilt. Den politiska dialogen mellan Europeiska unionen och Colombia styrs av Romförklaringen från 1996 och av ett samförståndsavtal som undertecknades 2009. Den förstärks och institutionaliseras genom det avtal om politisk dialog och samarbete som ingåtts mellan EU och Andinska gemenskapens medlemsländer. På grund av den långa konflikten med Farcgerillan följer EU noga människorättssituationen i Colombia sedan 2008 inom ramen för den institutionella dialogen om mänskliga rättigheter. Framsteg har gjorts, bland annat genom lagen om hjälp till drabbade och återlämnande av mark från juni 2011 och de fredsförhandlingar mellan Farc och regeringen som pågår i Havanna sedan november 2012, och som troligen snart kommer att leda till ett slutligt fredsavtal. Avtalet om viseringsliberalisering kommer att göra det möjligt att samarbeta ännu mer i människorättsfrågor och att föra en balanserad, regelbunden och djupgående politisk dialog i mer specifika frågor såsom straffrihet, människorättsförsvarare, säkerhet för kvinnor och barn i väpnade konflikter – frågor som är prioriterade av EU.

När det gäller rörlighet visar statistiken över nekade inresor, gripanden och återvändanden att Colombia de senaste åren har utgjort en risk om man ser till irreguljär migration. Dock måste man konstatera att situationen förbättrats avsevärt. Den stora majoriteten av de som sökte Schengenvisum 2014 beviljades korttidsvisum, medan 4,3 procent av ansökningarna avslogs. Nivån för avslag har minskat med mer än hälften mellan 2010 och 2014. Dessutom fick 69,3 procent av de sökande under 2014 visum för flera inresor, jämfört med 40,9 procent 2013, vilket är ett tecken på ökat förtroende från medlemsstaternas sida. Andelen återvändande har också förbättrats avsevärt sedan 2010. Föredraganden konstaterar vikten av att inom ramen för detta avtal förstärka samarbetet mellan EU och Colombia kring irreguljär migration.

Avtalet innehåller för övrigt en gemensam förklaring om samarbete avseende irreguljär invandring, i vilken EU och Colombia påminner om sina åtaganden vad gäller återtagande av sina irreguljära migranter.

Colombia kan också bli en nyckelpartner på säkerhetsområdet och i kampen mot den organiserade brottsligheten, särskilt narkotikahandeln, vilken kan utgöra en viktig del av samarbetet. Undertecknandet av ett avtal om strategiskt samarbete med Europeiska polisbyrån (Europol) är ett viktigt steg framåt för att förstärka samarbetet mellan EU och Colombia i kampen mot den organiserade brottsligheten och vittnar om en vilja att fortsätta samarbetet på detta område. Detta är gemensamma utmaningar för EU och Colombia, och de visar på betydelsen och behovet av att samarbetet stärks genom ett avtal om undantag från viseringskravet för kortare vistelser.

Genomförande och uppföljning av avtalet

I fråga om genomförandet och uppföljningen av avtalet uppmanar föredraganden kommissionen att övervaka utvecklingen vad gäller de kriterier som ursprungligen överfördes från bilaga I till bilaga II till förordning (EU) nr 509/2014. Dessa kriterier inbegriper inte enbart olovlig invandring, allmän ordning och säkerhet utan också unionens yttre förbindelser med det berörda tredjelandet, däribland i synnerhet hänsyn till de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Föredraganden uppmanar dessutom Europeiska kommissionen och myndigheterna i Colombia att se till att fullständig ömsesidighet råder när det gäller undantaget från viseringskravet, som måste möjliggöra likabehandling av alla medborgare, i synnerhet mellan alla EU-medborgare.

Föredraganden uppmärksammar att EU i den gemensamma kommittén för förvaltningen av avtalet (artikel 6) företräds enbart av kommissionen. I egenskap av en institution som är direktvald av unionsmedborgarna och värnar om demokrati, mänskliga rättigheter och unionens grundläggande principer skulle Europaparlamentet kunna involveras i den gemensamma kommitténs arbete. Föredraganden uppmanar på nytt kommissionen att se över sammansättningen av de gemensamma kommittéer som ska förvalta framtida avtal.

Föredraganden är också tveksam till praxis för undertecknande av avtal om viseringsundantag och deras provisoriska tillämpning före Europaparlamentets godkännande. Denna praxis tenderar att minska handlingsutrymmet för Europaparlamentet och är än mer problematisk med tanke på att parlamentet inte informeras i tid om framstegen i de bilaterala förhandlingarna.

**

Särskilda bestämmelser

Förenade kungarikets och Irlands särskilda ställning har beaktats i ingressen till det ingångna avtalet. Förenade kungariket och Irland deltar därför inte i det ingångna avtalet och omfattas inte av dess bestämmelser.

Norges, Islands, Schweiz och Liechtensteins nära associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket kommer likaledes till uttryck i en gemensam förklaring som bifogas avtalet. I förklaringen uppmanas dessa länders myndigheter att snarast möjligt ingå bilaterala avtal med Republiken Colombia om undantag från viseringskravet för kortare vistelser på liknande villkor som i detta avtal.

Avtalet innehåller bestämmelser om dess territoriella tillämpning: när det gäller Frankrike och Nederländerna ska bestämmelserna i avtalet tillämpas endast på dessa medlemsstaters europeiska territorier.

**

Slutligen rekommenderar föredraganden ledamöterna i parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att ge sitt stöd till detta betänkande och Europaparlamentet att ge sitt godkännande.

• [1]  COM(2014)0665, 29.10.2014.
• [2]  SWD(2014)0329.

BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTRIKESFRÅGOR

Ref.: D(2016)11292

Claude Moraes

Ordförande för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE)

Samordnarna för utrikesutskottet beslutade den 1 februari att avge utskottets yttrande över rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Colombia om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (2015/0201(NLE)) i form av en skrivelse från ordföranden.

Utrikesutskottet stöder ingåendet av avtalet om undantag från viseringskravet som ett viktigt inslag i våra insatser för att ytterligare fördjupa förbindelserna mellan EU och Colombia. Colombia är en nyckelpartner i Latinamerika och ett land där det har skett betydande förbättringar av den ekonomiska, sociala och säkerhetsmässiga situationen. De pågående fredsförhandlingarna mellan den colombianska regeringen och Farcgerillan inger hopp om ett slut på det flera årtionden långa inbördeskriget, som är regionens mest långvariga. EU har uttryckt sitt fulla stöd för fredsprocessen och är berett att ge betydande stöd under tiden närmast efter konflikten. Avtalet om programmet för viseringsundantag skulle också kunna hjälpa Colombia genom att främja direkta personkontakter mellan medborgarna i våra båda territorier.

Det är emellertid mycket viktigt att parlamentet ser till att organiserade kriminella grupper inte drar nytta av avtalet, med tanke på de möjliga negativa effekterna för EU:s och Colombias säkerhet. Som kommissionen påpekar i sin rapport om Colombias uppfyllande av de relevanta kriterierna (COM(2014)665) kan dessa grupper komma att dra nytta av det slopade viseringskravet, till exempel genom att skicka fler narkotika- och penningkurirer. Det finns dessutom en risk för ökad människohandel.

Kommissionen bör noga övervaka situationen och hålla parlamentet informerat om följderna av avtalet om undantag från viseringskravet för kriminella gruppers verksamhet. Vidare bör Europaparlamentet insistera på behovet att stärka samarbetet mellan EU och de colombianska myndigheterna i kampen mot organiserad brottslighet, även inom ramen för det operativa avtalet mellan Europol och Colombia.

                      ./..

Vi anser det lämpligt att dessa farhågor tas upp när parlamentet uttrycker sin ståndpunkt i denna fråga, samtidigt som vi förespråkar ett samtycke till avtalet och närmare förbindelser med Colombia.

Med vänlig hälsning

Elmar Brok

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	9.5.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	44 4 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Caterina Chinnici, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Cornelia Ernst, Mariya Gabriel, Kinga Gál, Jussi Halla-aho, Monika Hohlmeier, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Timothy Kirkhope, Barbara Kudrycka, Cécile Kashetu Kyenge, Marju Lauristin, Monica Macovei, Roberta Metsola, Péter Niedermüller, Soraya Post, Birgit Sippel, Branislav Škripek, Csaba Sógor, Helga Stevens, Bodil Valero, Harald Vilimsky, Beatrix von Storch, Josef Weidenholzer, Cecilia Wikström, Kristina Winberg, Tomáš Zdechovský
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Janice Atkinson, Pál Csáky, Gérard Deprez, Petr Ježek, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Ska Keller, Miltiadis Kyrkos, Jean Lambert, Gilles Lebreton, Jeroen Lenaers, Nuno Melo, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Morten Helveg Petersen, Petri Sarvamaa, Barbara Spinelli, Josep-Maria Terricabras, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Axel Voss, Josef Weidenholzer
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Karl-Heinz Florenz, Georgi Pirinski

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

44	+
ALDE	Gérard Deprez, Petr Ježek, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Morten Helveg Petersen, Cecilia Wikström
ECR	Jussi Halla-aho, Timothy Kirkhope, Monica Macovei, Branislav Škripek, Helga Stevens
EFDD	Von Storch
GUE/NGL	Cornelia Ernst, Barbara Spinelli
PPE	Pál Csáky, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Karl-Heinz Florenz, Mariya Gabriel, Kinga Gál, Monika Hohlmeier, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Barbara Kudrycka, Jeroen Lenaers, Nuno Melo, Roberta Metsola, Petri Sarvamaa, Csaba Sógor, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Axel Voss, Tomáš Zdechovský
S&D	Caterina Chinnici, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Cécile Kashetu Kyenge, Miltiadis Kyrkos, Marju Lauristin, Péter Niedermüller, Georgi Pirinski, Soraya Post, Birgit Sippel, Josef Weidenholzer
Verts/ALE	Ska Keller, Jean Lambert, Josep-Maria Terricabras, Bodil Valero

4	-
EFDD	Kristina Winberg
ENF	Janice Atkinson, Gilles Lebreton, Harald Vilimsky

0	0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster