BETÄNKANDE om lägesrapporten om förnybar energi

31.5.2016 - (2016/2041(INI))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Paloma López Bermejo
Rådgivande utskotts föredragande (*):
Marijana Petir, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
(*)  Förfarande med associerade utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om lägesrapporten om förnybar energi

(2016/2041(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt avdelning XX om miljö och avdelning XXI om energi,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt avdelning IX om sysselsättning och avdelning XVIII om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt protokoll (nr 26) om tjänster av allmänt intresse och protokoll (nr 28) om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning,

–  med beaktande av kommissionens rapport Lägesrapport om förnybar energi (COM(2015)0293), och av de nationella planerna,

–  med beaktande av den 21:a konferensen för parterna (COP 21) i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och den 11:e konferensen för parterna, i dess funktion som möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP 11), som hölls i Paris den 30 november–11 december 2015, och av Parisavtalet,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Towards an Integrated Strategic Energy Technology (SET) Plan: Accelerating the European Energy System Transformation (C(2015)6317),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En EU-strategi för uppvärmning och kylning (COM(2016)0051),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (COM(2011)0112),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 23–24 oktober 2014,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG[1],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013 av den 11 december 2013 om reglerna för deltagande och spridning i Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1906/2006[2],

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1513 av den 9 september 2015 om ändring av direktiv 98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 2009/28/EG om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor[3],

–  med beaktande av EESK:s studie om det civila samhällets roll i genomförandet av EU:s direktiv om förnybar energi, Changing the future of energy: civil society as a main player in renewable energy generation,

–  med beaktande av handlingsplanen för hållbar energi från borgmästaravtalet om klimat och energi,

–  med beaktande av Århuskonventionen av den 25 juni 1998 om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor,

–  med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2014 om en ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030[4],

–  med beaktande av sin resolution av den 14 oktober 2015 Mot ett nytt internationellt klimatavtal i Paris[5],

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2015 om att nå elsammanlänkningsmålet på 10 %: Att rusta Europas elnät för 2020[6],

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2015 På väg mot en europeisk energiunion[7],

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för regional utveckling och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0196/2016), och av följande skäl:

A.  EU är på det hela taget på god väg att uppnå målen för 2020 i fråga om förnybar energi, men i vissa medlemsstater behövs det ytterligare intensifierade åtgärder.

B.  Kostnaderna för förnybar energi har gått avsevärt ned under de senaste åren, något som tillsammans med tekniska framsteg inom produktion och lagring har lett till att förnybar energi alltmer kan konkurrera med konventionell energiproduktion, så att Europa får ett enastående tillfälle att skapa en verklig europeisk energiproduktion som skulle öka konkurrenskraften och minska växthusgasutsläppen. Omställningen till ett hållbart, framåtblickande energisystem måste innefatta åtgärder till förmån för energieffektivitet, förnybar energi, optimal användning av Europas energiresurser, teknisk utveckling och smart infrastruktur. Det behövs ett regelverk som är stabilt på lång sikt för att skapa ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen och säkerställa att EU förblir världsetta på dessa områden.

C.  Enligt artikel 194 i EUF-fördraget måste EU:s energipolitik garantera att energimarknaden fungerar, garantera energiförsörjningen i unionen, främja energieffektivitet och energibesparingar samt utveckling av nya och förnybara energikällor och sammankopplade energinät. Bindande mål på nationell nivå och EU-nivå, konkreta skyldigheter i fråga om planering och rapportering, samt möjliggörande åtgärder har varit huvudsakliga drivkrafter till investerarsäkerhet och utbyggnaden av kapacitet för förnybar energi inom EU, liksom av infrastrukturen för överföring och distribution.

D.  Utgående från COP 21-avtalet från Paris måste direktivet om förnybar energi anpassas så att det följer det överenskomna målet om att temperaturhöjningen globalt sett ska begränsas till 1,5 °C över nivåerna under den förindustriella perioden. Det enda sättet att uppnå en ekonomi som till 100 procent bygger på förnybar energi är att vi minskar vår energiförbrukning, ökar energieffektiviteten och stimulerar användningen av resurserna av förnybar energi.

E.  Ambitiösa strategier för förnybar energi, tillsammans med energieffektivitet, är en viktig drivkraft för att minska EU:s importberoende och dess totala utgifter för importerad energi, och för att förbättra energitryggheten gentemot utländska leverantörer. EU importerar över hälften av all sin energi, till en kostnad av mer än en miljard euro per dag, vilket motsvarar mer än 20 procent av den sammanlagda importen. Importberoendet är särskilt stort för råolja, naturgas och stenkol. Tack vare att användningen av förnybar energi ökat har det inbesparats årliga kostnader för importerade bränslen på minst 30 miljarder euro.

F.  Utvecklingen av förnybar energi kan bidra till att säkerställa energitryggheten och självförsörjningen med energi, utrota energifattigdomen, och stimulera EU:s ekonomiska utveckling och tekniska ledarskap, samtidigt som klimatförändringarna åtgärdas. Förnybara energikällor skulle bidra till att erbjuda unionsmedborgarna stabil, överkomligt prissatt och hållbar energi, med särskild uppmärksamhet inriktad på de mest utsatta bland dem. Förnybara energikällor bör ge invånarna möjlighet att dra nytta av självgenerering och förutsägbar energiförsörjning.

G.  Utvecklingen av förnybar energi bör sammanfalla med utvecklingen av en välfungerande inre marknad för el. Europeiska unionen bör bygga på en övergång till ett hållbart och framåtblickande energisystem, med energieffektivitet och energisparande, förnybar energi och smart infrastruktur som huvudsakliga stöttepelare.

H.  EU:s företag inom sektorn för förnybar energi, däribland många små och medelstora företag, har 1,15 miljoner anställda i Europa och en andel på 40 procent av alla världspatent på teknik för förnybar energi, vilket gör EU till en global ledare. Enligt kommissionen finns det utrymme för 20 miljoner nya arbetstillfällen inom den gröna ekonomin, räknat från och med nu och till och med 2020, vilket också innebär ett viktigt tillfälle till sysselsättningsskapande på landsbygden. Projekt som ägs av små och medelstora företag, kooperativ och enskilda personer spelar en viktig roll för innovation och utveckling inom sektorn för förnybar energi.

I.  Kommissionen har utfäst sig att göra EU till världsetta inom förnybar energi, något som är absolut nödvändigt ur industripolitisk synvinkel. Kina har blivit världsetta på investeringar i förnybar energi, medan investeringarna i Europa gått ned med 21 procent, från 54,61 miljarder euro (62 miljarder US-dollar) under 2014 till 42,99 miljarder euro (48,8 miljarder US-dollar) under 2015, vilket innebär det lägsta beloppet på nio år.

J.  Fortsatta investeringar i förnybar energi kräver såväl ambitiöst offentligt och privat ledarskap och engagemang som en långsiktig, stabil och tillförlitlig politisk ram, som står i konsekvens med EU:s klimatpolitiska åtaganden till följd av klimatavtalet från Paris och som har en stor potential för sysselsättningsskapande och tillväxt i Europa.

K.  Ambitiösa och realistiska mål – offentligt deltagande, övervakning och tillsyn, klara och enkla regler för politiken, tillsammans med stöd på lokal, regional, nationell och europeisk nivå och engagemang från alla berörda parters sida, bland annat arbetsmarknadens parter (som sammanför företrädare för arbetstagarna och näringslivet) och andra organisationer inom det civila samhället – spelar en nyckelroll och behöver ytterligare förstärkas för att förnybar energi ska kunna utvecklas med framgång.

L.  Vid främjandet av förnybar energi är det viktigt med aktning för äganderätten.

M.  Förnybar energi erbjuder en möjlighet till ökad energidemokrati på energimarknaden genom att konsumenterna får möjlighet till aktiv medverkan på likvärdiga betingelser som energimarknadens övriga berörda parter, liksom också till självgenerering och egen förbrukning, till att lagra och sälja förnybar energi som de själva producerat, antingen enskilt eller via kollektiv förvaltning, liksom också genom offentliga och privata investeringar, inbegripet decentraliserade former av energiproduktion, som iscensatts av städer, regioner och offentliga myndigheter på det lokala planet. Projekt för förnybar energi bör göra det möjligt för medborgarna att få mera koll på sin energiförbrukning och på energiomställningen, och främja deras direkta medverkan i energisystemet, också genom investeringsprogram.

N.  Havsbaserad vindkraft i Nordsjöregionen skulle kunna producera över 8 procent av Europas elförsörjning 2030.

O.  Vissa central- och östeuropeiska medlemsstater är mera hänvisade än andra till en enda leverantör av fossila bränslen. Tack vare den förnybara energin kunde man bespara sig import av fossila bränslen till ett värde av 30 miljarder euro och naturgasförbrukningen minskade med 7 procent, så att Europas energisjälvförsörjning och energitrygghet ökade, i en situation där Europa fortfarande är världens största importör av energi.

Framsteg med förnybar energi

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtaganden när det gäller förnybar energi. Parlamentet anser, när det gäller direktivet för förnybar energi, att dagens kombination av bindande nationella mål, nationella planer för förnybar energi och en med två års mellanrum återkommande övervakning har varit en viktig drivkraft för utvecklingen av kapaciteten för förnybar energi i EU. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att direktivet om förnybar energi fram till 2020 genomförs fullständigt, och att lägga fram en ambitiös lagstiftningsram för perioden efter 2020. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det behövs ett stabilt regelverk på lång sikt, med bl.a. mål för förnybar energi på nationell nivå och EU-nivå som står i konsekvens med det mest effektiva sättet att uppnå unionens klimatmål på lång sikt (2050).

2.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att EU är på väg att uppnå sitt mål för 2020, men oroar sig dock för hur många länder (Belgien, Frankrike, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Spanien och Storbritannien) som, enligt uppskattningarna för perioden 2014–2015 i kommissionens lägesrapport om förnybar energi 2015, kan komma att nödgas förstärka sin politik och sina redskap för att de ska uppnå målen för 2020, medan det inte heller är sagt att Ungern och Polen kommer att uppnå dem. Parlamentet uppmanar medlemsstater som släpar efter att vidta ytterligare åtgärder för att kunna uppnå sina mål för 2020. Parlamentet välkomnar att vissa medlemsstater redan uppnått eller mycket snart kommer att uppnå sina mål för 2020 åtskilligt i förväg. Bland dessa länder märks Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Estland, Kroatien, Italien, Lettland, Litauen, Österrike, Rumänien, Finland och Sverige.

3.  Europaparlamentet beklagar att det i kommissionens lägesrapport om förnybar energi 2015 inte läggs fram några landsspecifika rekommendationer om anpassning av politiken och redskapen för att uppnåendet av målen för 2020 ska säkerställas. Parlamentet betonar att kapitalförsörjningen är viktig, men likväl har kapitalkostnaderna i EU-28 utvecklats i avsevärt olika riktning så att vi fått en klyfta mellan dels länderna i norr och väst, och dels länderna i öst och syd. Parlamentet konstaterar att klyftan i fråga om konkurrenskraft mellan EU-länderna kan komma att vidgas ytterligare av att det finns en bred uppsättning olika former av politik för främjande av förnybar energi. Parlamentet påpekar att EU behöver en finansieringsmekanism, med vars hjälp man kan få ned de höga riskbetingade kapitalkostnaderna för projekt inom området förnybar energi.

4.  Europaparlamentet betonar här att man måste kartlägga och dela med sig bästa praxis inom den nationella politiken för förnybar energi och arbeta för att den antas, inom ramen för en europeisk modell präglad av ökad konvergens, där ökat samarbete och ökad samordning mellan medlemsstaterna gynnas. Parlamentet uppmanar kommissionen att ha kvar sin roll med att övervaka framstegen med förnybar energi och att aktivt stödja utvecklingen av den. Parlamentet betonar att man vid bedömningen av förnybar energi måste inrikta sig på faktorer som konkurrenskraft, hållbarhet, kostnadseffektivitet och bidrag till geopolitisk stabilitet och målen när det gäller klimatförändringarna.

5.  Europaparlamentet erkänner att nationella planer och rapporteringsskyldigheter är viktiga för övervakningen av medlemsstaternas framsteg, och anser att dessa skyldigheter bör kvarstå under perioden efter 2020. Parlamentet erkänner att fastställandet av medlemsstaternas energimix kvarstår som en nationell behörighet inom ramen för artikel 194 i EUF-fördraget, så att varje medlemsstat arbetar för utveckling av sina egna former av förnybar energi och energimixerna förblir högst mångsidigt sammansatta.

6.  Europaparlamentet betonar vikten av enkla, tillgängliga, överkomligt prissatta och effektiva administrativa förfaranden.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i kommande lägesrapporter om förnybar energi ta med en utvärdering av hur förnybar energi påverkar kostnader och priser, framför allt hushållens priser.

8.  Europaparlamentet framhåller vikten av ett förslag till unionslagstiftning om regler för energimarknaden, eftersom en mera integrerad marknad intar en central ställning, såväl för utvecklingen av förnybar energi, som för att såväl hushållens och industrins energikostnader ska kunna minskas.

9.  Europaparlamentet betonar att stabila och kostnadseffektiva system för stöd till förnybar energi är viktiga för investeringar på lång sikt, och att systemen bör förbli lyhörda och anpassningsbara på kort sikt och vara anpassade efter nationella behov och omständigheter, så att subventioner för mogen teknik för förnybar energi gradvis kan frångås. Parlamentet välkomnar att ett antal former av teknik för förnybar energi snabbt är på väg att kunna kostnadsmässigt konkurrera med konventionella produktionsformer. Parlamentet betonar att energiomställningen förutsätter insyn, konsekvens och kontinuitet i de juridiska och finansiella ramarna och i regelverket, för att investerarnas förtroende ska stärkas. Parlamentet beklagar retroaktiva förändringar i system för stöd till förnybar energi, som leder till att avkastningen på redan gjorda investeringar blir annorlunda. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att alltid i god tid på förhand tillkännage eventuella anpassningar av system till stöd för förnybar energi och att samråda med berörda parter om dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att se efter om de nationella stödsystemen är förenliga med kommissionens regler, för att inte genomförandet av systemen ska fördröjas i onödan och för att snedvridningarna av marknaden ska minimeras.

10.  Europaparlamentet framhåller att forsknings- och utvecklingsverksamheten fyller en avgörande funktion i utvecklingen av förnybara energikällor. Parlamentet erinrar om sitt mål att finansieringen av icke-fossil energi i enlighet med kapitlet om energi i Horisont 2020 bör uppgå till 85 procent. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare underlätta den effektiva användningen av alla befintliga finansieringssystem, att säkerställa tillgången till kapital, framför allt för små och medelstora företag, och att stödja forskning kring och utveckling av förnybar energi, lagring av den, samt därtill anknuten produktutveckling för att öka konkurrenskraften i EU:s industri för förnybar energi, möjliggöra ökat ibruktagande av förnybar energi och undvika att konkurrenskraftsskillnaderna inom EU blir ännu större.

11.  Europaparlamentet betonar att lagring av el kan bidra till ett flexibelt elsystem för EU och utjämna de växlingar som produktionen av förnybar el medför. Parlamentet upprepar att det i det nuvarande eldirektivet 2009/72/EG inte sägs någonting om lagring, och betonar att man vid den förestående översynen av eldirektivet bör ta hänsyn till de mångfaldiga tjänster som energilagring kan erbjuda. Parlamentet anser att ett klarläggande av lagringens roll skulle göra det möjligt för systemansvariga för överförings- och distributionsnäten att investera i energilagringstjänster.

12.  Europaparlamentet betonar att stödsystemen på alla nivåer bör inrikta sig på teknik med stor potential för att minska kostnaderna för förnybar energi och/eller att ge förnybar energi ökad spridning på marknaden.

13.  Europaparlamentet anser att framtidens strategi för forskning och utveckling bör fokusera på att underlätta utvecklingen av smarta nät och smarta städer. Vidare anser parlamentet att elektrifiering av transporter, tillsammans med utvecklingen av smart laddning av fordon och teknik för koppling av fordon till nätet, skulle kunna ge avsevärda bidrag till ökad energieffektivitet och potentiell spridning för förnybar energi.

14.  Europaparlamentet anser att Eruf och Sammanhållningsfonden kan bidra till uppnåendet av de mål som fastslagits i direktiv 2009/28/EG och i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030, samt finansiera forskning och innovation i samband med förnybar energiproduktion och stödja skapandet av arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Parlamentet understryker betydelsen av den tematiska koncentrationen i sammanhållningspolitiken eftersom den bör bidra till att styra investeringar mot en koldioxidsnål ekonomi, inklusive förnybar energi, särskilt i ljuset av den framträdande roll som det tematiska målet ”Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer” har. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina ansträngningar och på bästa sätt använda de finansieringsmöjligheter som finns för detta ändamål, och understryker möjligheterna till utveckling av lokala företag och till sysselsättning. Parlamentet påminner om de gemensamma bestämmelserna i Eruf och Sammanhållningsfonden som främjar stödberättigande för projekt kopplade till energieffektivitet liksom användningen av förnybar energi i privathushåll, offentliga byggnader samt företag, och anser att regional integration av marknaden för förnybar energi, som kan uppnås genom sådan finansiering, skulle innebära ett viktigt bidrag till sammanhållningspolitiken i detta avseende.

15.  Europaparlamentet understryker att det behövs mera samarbete och samordning inom och mellan medlemsstater och regioner, och ett integrerat arbetssätt när det gäller offentliga investeringar i och finansiering av teknisk förbättring, utveckling och förverkligande av smarta nät, nätanpassning och nätkapacitet, smarta mätare, lagring, efterfrågestyrning, energieffektivitet och innovativa former av produktion av förnybar energi.

16.  Europaparlamentet betonar att näten i många medlemsstater helt enkelt inte klarar av att ta emot el som produceras från intermittenta källor till förnybar energi. Parlamentet betonar att en modernisering av energinäten är en grundläggande förutsättning för att de ska kunna anpassas till ändringar i produktionen och överföringen.

17.  Europaparlamentet uppmanar med kraft till ökad öppenhet och ökat offentligt deltagande, så att alla relevanta berörda parter får medverka på ett tidigt stadium vid utarbetandet av nationella planer för förnybar energi. Parlamentet beklagar den nuvarande bristen på information om genomförandet av direktivet om förnybar energi och betonar att det behövs mera ingående rapporter vartannat år från medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att förstärka sin roll med att övervaka framstegen med förnybar energi och stödja dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge mera insyn i hur kommissionens befogenhet att ingripa används.

18.  Europaparlamentet betonar vikten av att förvaltningen på alla nivåer, jämte olika sammanslutningar, medverkar vid genomförandet av en europeisk modell för energiproduktion, energiförbrukning och egen förbrukning, som bygger på förnybar energi. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka sitt stöd till borgmästaravtalet, Smarta städer och samhällen och 100 % förnybara samhällen, i och med att detta stöd möjliggör utbyte av kunskaper och bästa praxis.

19.  Europaparlamentet konstaterar att det är väsentligt med ett ökat regionalt samarbete kring förnybar energi för att säkerställa en vidareutveckling av källorna till förnybar energi.

20.  Europaparlamentet välkomnar att användningen av förnybar energi under 2013 förhindrade utsläpp av cirka 388 miljoner bruttoton koldioxid och medförde en minskning av efterfrågan på fossila bränslen i EU som motsvarar 116 miljoner ton oljeekvivalenter.

Förnybar energi för framtiden

21.  Europaparlamentet betonar att målen för förnybar energi måste fastställas så, att de överensstämmer med de klimatmål som 195 länder kommit överens om i Paris i december 2015. Parlamentet noterar Europeiska rådets föreslagna mål om minst 27 procent förnybar energi under 2030. Parlamentet erinrar om sitt upprop om bindande mål om en andel på minst 30 procent för förnybar energi, vilka ska uppnås med hjälp av nationella mål, för att nödvändig investerarsäkerhet och rättslig säkerhet ska säkerställas. Parlamentet anser att det mot bakgrund av det nyligen ingångna COP 21-avtalet är önskvärt med en avsevärt högre ambition. Parlamentet påpekar att tydliga och ambitiösa mål i detta hänseende är ett viktigt redskap för att säkerheten ska bli bättre och för att EU säkert ska få en ledande ställning på global nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett mera ambitiöst klimat- och energipaket för 2030, så att andelen för förnybar energi inom EU ökar till minst 30 procent, något som ska förverkligas med hjälp av individuella nationella mål.

22.  Europaparlamentet betonar att den nya lagstiftningen om förnybar energi och marknadsutformning är relevant för att vi ska få en ny ram som lämpar sig för utvecklingen av förnybar energi och bygger på tillförlitliga stödsystem och fullständigt marknadsdeltagande av teknik för förnybar energi.

23.  Europaparlamentet inser att skattesänkningar är ett kraftfullt incitament till omställningen från fossila bränslen till förnybar energi, och uppmanar med kraft kommissionen att reformera energiskattedirektivet och de regler för statligt stöd som hindrar dessa incitament från att komma till sin fulla rätt.

24.  Europaparlamentet betonar att de mål som redan överenskommits för 2020 måste tas som en minimiutgångspunkt för översynen av direktivet om förnybar energi, så att medlemsstaterna efter 2020 inte kan underskrida sina nationella mål för 2020. Parlamentet understryker att EU:s mål för förnybar energi fram till 2030 måste uppnås kollektivt, och betonar att medlemsstaterna bör utarbeta sina nationella planer i god tid och att kommissionen behöver utökade tillsynsbefogenheter, också för perioden efter 2020, tillsammans med lämpliga verktyg för en effektiv övervakning i rätt tid, samt möjlighet att ingripa mot åtgärder som motverkar de övergripande syftena. Parlamentet anser att en sådan övervakning kommer att bli möjlig endast om kommissionen fastställer nationella riktmärken som medlemsstaternas framsteg med ibruktagande av förnybar energi kan jämföras mot.

25.  Europaparlamentet framhåller Europas potential för utveckling av förnybar energi och understryker vikten av långsiktiga och gynnsamma villkor för alla marknadsaktörer.

26.  Europaparlamentet framhåller vilket viktigt bidrag förnybar energi ger till minskningen av de sammanlagda koldioxidutsläppen, och betonar att förnybar energi måste utvecklas för att vi ska uppnå de mål som det överenskommits om vid COP 21.

27.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna i högre grad bör göra välmotiverat bruk av bestämmelserna om statistiska överföringar och utvecklingen av samarbetsmekanismer för att uppnå sina mål, i enlighet med bestämmelserna i artikel 6 i direktivet om förnybar energi. Parlamentet understryker vikten av samarbete mellan medlemsstaterna, eftersom detta skulle bli till nytta för en optimering av systemet, effektivera försörjningen och leda till ökade kostnadsbesparingar inom området förnybar energi. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna ytterligare incitament, information, en kostnads-nyttoanalys och vägledning i detta hänseende.

28.  Europaparlamentet framhåller att man måste fastställa ett kraftfullt och gediget styrningssystem med insyn, för att målet för förnybar energi fram till 2030 säkert ska förverkligas, med vederbörlig hänsyn för att fastställandet av energimixen är en nationell behörighet, samtidigt som det möjliggörs en fullständig demokratisk kontroll av och tillsyn över energipolitiken. Parlamentet vill att dagens framgångsrika system av nationella mål, nationella planer för förnybar energi och rapporter vartannat år intensivt ska upprepas. Parlamentet anser att dessa bör bakas in i direktivet om förnybar energi, som, för att grunden ska kunna läggas till en välfungerande europeisk energiunion, måste säkerställa att både medlemsstaternas åtaganden och genomförandet av nuvarande unionslagstiftning övervakas på ett sätt som medger ansvarsutkrävande, är effektivt och är öppet för insyn.

29.  Europaparlamentet påpekar hur viktigt det är med enhetliga och bindande mallar för nationella energi- och klimatplaner, för att trygga jämförbarheten, insynen och förutsägbarheten för investerare. Parlamentet anser att planeringen av utvecklingsgången och politiken i varje medlemsstat också i fortsättningen måste delas upp utgående från sektor, teknik och energikälla.

30.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att i lagstiftningen inskriva en princip om att kraftverk som drivs med förnybar energi ska få ha kvar sina hävdvunna rättigheter, för att inte mekanismerna till stöd för förnybar energi ska ändras retroaktivt och för att befintliga tillgångars ekonomiska livskraft ska garanteras.

31.  Europaparlamentet vill att onödiga byråkratiska hinder ska bort och att det ska göras investeringar för att elsammanlänkningsmålet på 10 % ska kunna nås fram till 2020. Parlamentet understryker att ett ökat regionalt samarbete kan bidra till att säkerställa en kostnadsoptimal integration av förnybara energikällor och sänka kostnaderna för konsumenterna. Parlamentet betonar vikten av att det alltifrån ett tidigt stadium förekommer ett omfattande samråd med allmänheten, och ett brett upplagt offentligt deltagande i planeringen av nya energiinfrastrukturprojekt, varvid hänsyn bör tas till de lokala omständigheterna. Parlamentet betonar vikten av teknisk rådgivning och miljökonsekvensbedömningar av projekt som berör produktion och distribution av förnybar energi.

32.  Europaparlamentet konstaterar vilken klyfta det råder mellan dels de tillbudsstående färdigheterna och dels de förändringar på arbetsmarknaden som utvecklingen av förnybar energi gett upphov till. Parlamentet understryker att aktiva strategier för utbildning, yrkesutbildning och färdigheter står i centrum för omställningen till en hållbar och resurseffektiv ekonomi. Parlamentet betonar att arbetsmarknadens parter, liksom också de offentliga myndigheterna, är viktiga för framtagandet av planer och program för kompetensutveckling och yrkesutbildning.

33.  Europaparlamentet framhåller behovet av lämplig finansiering på EU-nivå, bland annat genom att man tillämpar den villkorlighet som finns i de nuvarande medlen – Horisont 2020, strukturfonderna och Sammanhållningsfonden, Europeiska fonden för strategiska investeringar – och genom att man på ett heltäckande sätt gör investeringarna riskfria för att ge incitament till användning av förnybar energi på bred bas.

Medborgar- och samhällsenergi

34.  Europaparlamentet anser att lokala myndigheter, samhällen, hushåll och enskilda personer bör utgöra ryggraden för energiomställningen, och att de bör få aktivt stöd för att kunna bli energiproducenter och energileverantörer som är likställda med andra aktörer på energimarknaden. Parlamentet efterlyser här en gemensam, heltäckande definition av begreppet ”prosument” på EU-nivå.

35.  Europaparlamentet anser det mycket viktigt att det fastställs en grundläggande rätt till självgenerering och egen förbrukning, liksom en rätt att lagra och sälja överskottsel till ett skäligt pris.

36.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna på grundval av offentligt deltagande bör utveckla en medborgar- och samhällsenergistrategi och i sina nationella handlingsplaner beskriva hur de tänker främja små och medelstora projekt för förnybar energi, jämte energikooperativ, och ta med dem i sitt regelverk, i sin stödpolitik och i marknadstillträdet.

37.  Europaparlamentet vill att man i det reviderade direktivet om förnybar energi ska ta med ett nytt kapitel om medborgar- och samhällsenergi, för att åtgärda de största hindren på marknaden och inom förvaltningen och förbättra villkoren för investeringar i självgenerering och egen förbrukning av förnybar energi.

38.  Europaparlamentet konstaterar att alla länder än så länge inte har lämpliga tillståndsförfaranden och administrativa förfaranden för all teknik. Parlamentet anmodar medlemsstaterna att få bort sådant som inom förvaltningen och på marknaden hindrar tillkomsten av ny kapacitet för självgenerering och att ersätta långdragna förfaranden för godkännande med ett enkelt anmälningskrav, samt att införa effektiva gemensamma kontaktpunkter för tillstånd till projekt, åtkomst till näten och stöd i form av ekonomisk och teknisk sakkunskap, liksom att garantera prosumenterna möjlighet att anlita alternativa mekanismer för tvistlösning. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att artikel 13 i det nuvarande direktivet om förnybar energi (administrativa förfaranden) och artikel 16 (åtkomst till och drift av näten) får fortsätta att fullständigt gälla och tillämpas efter 2020.

39.  Europaparlamentet framhåller att man måste ta hänsyn till skillnaderna mellan mikroföretag, små företag och stora företag inom energiproduktionen. Parlamentet konstaterar att ”prosumenter” (aktiva energikonsumenter, såsom hushåll, både i ägar- och hyresbostäder, institutioner och småföretag, vilka bedriver produktion av förnybar energi, antingen i egen regi eller kollektivt, via kooperativ, andra sociala företag eller sammanslutningar) måste få lämpliga villkor och verktyg för att kunna bidra till energiomställningen och lättare integreras på energimarknaden. Parlamentet rekommenderar att de administrativa hindren för ny kapacitet för självgenerering nedbringas till ett absolut minimum, framför allt genom att begränsningar för marknadstillträde och åtkomst till nätet tas bort. Parlamentet föreslår att de administrativa förfarandena förkortas och förenklas genom att man går över till ett enkelt anmälningskrav. Parlamentet föreslår att man vid översynen av direktivet om förnybar energi skulle kunna ta med särskilda bestämmelser för att få bort hinder och gynna system för samägd och lokalägd energi via gemensamma kontaktpunkter som handlägger frågor om tillstånd till projekt och står till tjänst med ekonomisk och teknisk sakkunskap. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att fullständigt använda sig av de undantag av mindre betydelse som ingår i de europeiska riktlinjerna om statligt stöd till energi och miljöskydd, så att små och medelstora projekt också i fortsättningen kan komma i fråga för dynamiska inmatningpriser som undantar dem från komplicerade auktionsförfaranden.

40.  Europaparlamentet betonar vikten av offentligt deltagande alltifrån ett tidigt stadium i stimulansen till miljövänliga projekt för förnybar energi, varvid hänsyn bör tas till de lokala omständigheterna.

41.  Europaparlamentet betonar att man, med hjälp av en lämplig reglering av marknaden, måste nå fram till en sådan balans mellan utvecklingen av centraliserad respektive decentraliserad energi, att konsumenter som inte har råd att bli ”prosumenter” inte råkar ut för diskriminering. Parlamentet betonar att man inom teknik och förvaltning på olika sätt måste möjliggöra en kollektiv förvaltning av elproduktionen. Parlamentet understryker att självgenerering och förnybar energi inte är den bakomliggande orsaken till högre energikostnader i Europa.

42.  Europaparlamentet framhåller att en ökad inriktning på att energieffektiviteten ska förverkligas i alla sektorer kommer att bidra till ett konkurrenskraftigare EU och till utveckling av innovativa och kostnadseffektiva energisparlösningar.

43.  Europaparlamentet betonar att ett integrerat arbetssätt i energifrågor blir till nytta för miljön, ekonomin och samhället, och att man måste arbeta för samverkansvinster mellan och inom elsektorn, sektorn för uppvärmning och kylning, och transportsektorn. Parlamentet uppmanar ytterligare kommissionen att bedöma på vilka sätt flexibla källor till förnybar energi kan komplettera intermittenta energikällor och hur man bör ta hänsyn till detta vid energiplaneringen och vid utformningen av stödsystem.

Elektricitet

44.  Europaparlamentet betonar att produktionen av förnybar el bör integreras bättre i systemen för distribution av el på alla nivåer, liksom också i systemen för överföring av el, mot bakgrund av förändringarna i riktning mot en mera decentraliserad modell för energiproduktion, där det tas hänsyn till marknaden.

45.  Europaparlamentet konstaterar att sådana former av förnybar energi som inte är intermittenta, såsom vattenkraft, och som snabbt kan tas i drift och är miljöriktiga, erbjuder ett sätt att stödja integrationen av intermittenta former av förnybar energi på marknaden.

46.  Europaparlamentet efterlyser ett integrerat arbetssätt inom energipolitiken, med nätutveckling, reglering av näten, lagring, efterfrågestyrning, förbättrad energieffektivitet och en ökad andel förnybar energi. Parlamentet framhåller att man måste undvika tekniska inlåsningseffekter som inte är förenliga med utfasningen av fossila bränslen.

47.  Europaparlamentet konstaterar att integration på marknaden av elproduktion från förnybar energi förutsätter flexibla marknader, både på utbuds- och efterfrågesidan, vilket kommer att kräva att nät anläggs, moderniseras och anpassas, och att ny lagringsteknik utvecklas.

48.  Europaparlamentet betonar att elektrifiering av systemen för både uppvärmning och kylning, samt av transportsektorn och andra sektorer, har en utslagsgivande betydelse för att omställningen till förnybar energi ska ske snabbt och effektivt.

49.  Europaparlamentet påpekar att så länge som vi har ett oflexibelt elsystem måste förnybar energi få prioriterad åtkomst till näten och prioriterad inmatning i dem, för att det ska stimuleras till kvalitetsförbättringar av näten och till ellagring och efterfrågestyrning. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om kraftfullare och tydligare regler för att förnybar energi under perioden efter 2020 ska få prioriterad åtkomst till näten och prioriterad inmatning i dem. Parlamentet framhåller att man vid halvtidsöversynen av det kommande direktivet om förnybar energi, vilken förväntas ske senast 2024, bör utvärdera om det vore möjligt att successivt frångå prioriterad åtkomst till näten och prioriterad inmatning i dem.

50.  Europaparlamentet betonar att de föreskrifter i det nuvarande direktivet om förnybar energi som handlar om att förnybar energi ska få prioriterad åtkomst till näten och prioriterad inmatning i dem bör behållas och skärpas. Parlamentet vill ha ett sådant regelverk för perioden efter 2020 som medger vederbörlig ersättning för inskränkningar av förnybar el.

51.  Europaparlamentet konstaterar kommissionens strategi att öka mekanismerna för efterfrågeflexibilitet. Parlamentet betonar att detta varken bör bli till en ytterligare börda för medborgarna eller leda till ökade energikostnader för konsumenterna. Parlamentet betonar att mekanismer för efterfrågestyrning skulle kunna erbjuda en möjlighet att minska energikostnaderna, men framhåller samtidigt att deltagande i mekanismer för efterfrågestyrning eller dynamisk prissättning också fortsättningsvis alltid bör vara strikt frivilligt.

52.  Europaparlamentet anser att utvecklingen och integrationen av en utbredd användning av förnybar energi ovillkorligen förutsätter att vi får lösningar för ellagring, som hjälper till med balanseringen av näten och bereder möjlighet till lagring av överskott av förnybar el. Parlamentet vill ha en översyn av det nuvarande regelverket, så att ibruktagandet av energilagringssystem gynnas och nuvarande hinder kommer bort.

53.  Europaparlamentet betonar att det fria flödet av förnybar energi över medlemsstaternas gränser fortfarande hindras av flaskhalsar i elnäten, som också bromsar upp framstegen med inrättandet av en genuin inre marknad för energi i Europeiska unionen.

54.  Europaparlamentet framhåller att konsumenterna bör få egenmakt och rätt incitament till deltagande i energimarknaderna. Parlamentet konstaterar att det bör utformas dynamiska, marknadsbaserade priser, i vilka sociala kostnader och kostnader för miljön räknats in, för att konsumenternas efterfrågebeteende ska styras i rätt riktning och för att den produktion som behövs ska aktiveras, liksom också för att det ska gå lättare att konsumera smart och effektivt. Parlamentet rekommenderar att kommissionen gör ytterligare analyser av hur sådana priser påverkar olika konsumentgrupper.

55.  Europaparlamentet betonar att vissa konsumenter har stelbenta konsumtionsmönster och kan påverkas negativt av att prisbaserade mekanismer för energieffektivitet får ökad betydelse. Parlamentet betonar här vikten av att medlemsstaterna har en energieffektivitetspolitik som fokuserar på konsumenter i en utsatt situation.

56.  Europaparlamentet anser att EU bör ha ett tydligt regelverk för egen förbrukning av förnybar energi och för sammanslutningar/kooperativ för förnybar energi, i vilket det tas hänsyn till alla fördelar vid utformningen av betalningsmekanismerna för avsalu av överskottsproduktion samt för åtkomst till och användning av nätet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja självgenerering av energi, samt anläggning och sammanlänkning av lokala nät för förnybar energi, såsom ett komplement till sin nationella energipolitik. Parlamentet framhåller att ”prosumenter” bör få komma in på energinätet och marknaden till ett rättvist pris och inte betungas med ytterligare skatter eller avgifter. Parlamentet oroar sig för de initiativ som vissa medlemsstater tagit och som går ut på att skapa hinder för utövandet av rätten till egen förbrukning och självgenerering.

57.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre ta till vara den energi som finns i marken och använda den för uppvärmning och kylning.

Uppvärmning och kylning

58.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en strategi för uppvärmning och kylning, men påtalar bristen på framsteg och de föga ambitiösa målen för användningen av förnybar energi för uppvärmning och kylning, framför allt i byggnader. Parlamentet betonar den stora potentialen för fortsatta framsteg med användningen av förnybar energi för uppvärmning och kylning, och konstaterar att sektorn för uppvärmning och kylning svarar för hälften av EU:s slutliga energianvändning och därför intar en nyckelställning för att EU ska uppnå sina mål i fråga om klimat och förnybar energi. Parlamentet inser fördelarna med att öka mängden förnybar energi inom sektorn för uppvärmning och kylning, och betonar att vi fått flexiblare värmeinfrastruktur och värmelagringsmöjligheter, så att det har blivit lättare att integrera förnybara intermittenta energikällor genom energilagring i form av värme, vilket ger utmärkt avkastning på investeringarna och möjligheter till bättre sysselsättning med god kvalitet på lokal nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att i lagstiftningspaketet för förnybar energi för perioden efter 2020 täppa till luckorna i lagstiftningen.

59.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om uppvärmning och kylning från februari 2016. Parlamentet upprepar att insatser inom sektorn för uppvärmning och kylning ger oss goda möjligheter att öka energitryggheten (i och med att 61 procent av den gas som importeras till Europa används i byggnader, merendels för uppvärmningsändamål), till exempel genom utveckling av nät för fjärrvärme och fjärrkyla, med vilkas hjälp det går bra att i stor skala integrera hållbar värme i städerna, eftersom de samtidigt kan leverera värme från ett flertal olika källor, och inte är bundna till en enda källa.

60.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en strategi för uppvärmning och kylning, där det framhålls att fossila bränslen, som fortfarande svarar för 75 procent av energiförbrukningen inom denna sektor, måste fasas ut och fullständigt ersättas, dels med energieffektivitetsåtgärder, som ger oss den största möjligheten att minska användningen av fossila bränslen, och dels med förnybar energi.

61.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att den återstående betydande potentialen hos förnybar energi inom sektorerna för uppvärmning och kylning ska kunna utnyttjas, så att 2020-målen uppnås i sin helhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att täppa till luckorna i lagstiftningen för dessa sektorer i lagstiftningspaketet om förnybar energi för perioden efter 2020.

62.  Europaparlamentet konstaterar att biomassa i dag är den mest använda formen för förnybar energi för uppvärmningsändamål, och svarar för omkring 90 procent av den förnybara energi som används där. Framför allt i Central- och Östeuropa står biomassan i en nyckelställning för att förbättra energitryggheten på ett hållbart sätt.

63.  Europaparlamentet betonar att en omställning till energieffektiva uppvärmningsanordningar som drivs med förnybar energi måste underlättas, samtidigt som energifattiga medborgare tillförsäkras lämpligt stöd samt bättre upplysning och bistånd.

64.  Europaparlamentet betonar att det behövs en heltäckande och effektiv definition av begreppet kylning med förnybar energi.

65.  Europaparlamentet framhåller att systemen för fjärrvärme och fjärrkyla behöver renoveras och bli effektivare, eftersom dessa system kan använda och lagra förnybar el och sedan distribuera den till byggnader och industrier, så att den förnybara energins andel inom uppvärmning och kylning ökar.

66.  Europaparlamentet framhåller att det hos prosumentgrupper, bland annat hushåll, mikroföretag, småföretag, kooperativ och lokala myndigheter finns en potential för inrättande av kollektiva energisystem, såsom fjärrvärme, som erbjuder kostnadseffektiv uppvärmning och kylning med förnybar energi, tillsammans med en mångfald synergier mellan energieffektivitet och förnybar energi.

67.  Europaparlamentet anser att synergierna mellan direktivet om förnybar energi, energieffektivitetsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda bör förstärkas för att användningen av förnybar energi för uppvärmnings- och kylningsändamål ska förbättras.

68.  Europaparlamentet konstaterar att energieffektivitetsprojekt med anknytning till både uppvärmning och kylning är viktiga för att tillförsäkra stabila och förutsägbara energiförbrukningsmönster och bekämpa energifattigdomen.

Transporter

69.  Europaparlamentet konstaterar att vi fortfarande ligger åtskilligt efter med att uppnå målet om 10 procent förnybar energi inom transportväsendet fram till 2020, delvis till följd av de utmaningar som en biodrivmedelsbaserad strategi för detta ändamål innebär. Parlamentet erinrar om att transportsektorn är den enda sektorn i EU där växthusgasutsläppen ökat sedan 1990. Parlamentet påpekar att förnybara energikällor är av central betydelse för uppnåendet av hållbar rörlighet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra mer för att införa hållbarhetsåtgärder inom transportsektorn, till exempel i form av efterfrågeminskning, en trafikomställning i riktning mot mera hållbara transportslag, ökad effektivitet och elektrifiering av transportsektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en ram för främjande av elfordon drivna med förnybar el och att förbättra lagstiftningsramen så att den erbjuder möjligheter till biodrivmedel med hög växthusgaseffektivitet, med hänsyn tagen till indirekt ändring av markanvändning under perioden efter 2020.

70.  Europaparlamentet vill att den partiella användningen av den gemensamma jordbrukspolitiken ska bibehållas och utvidgas i syfte att stödja investerande i produktion och användning av förnybar energi i jordbrukssektorn.

71.  Europaparlamentet gör en uppskattning om att transporter står för mer än 30 procent av Europas slutanvändning av energi och att 94 procent av transporterna är beroende av oljeprodukter. Parlamentet anser därför att det måste arbetas ambitiöst för att öka den förnybara energins andel inom transportsektorn, och att detta måste ha en klar koppling till utfasningen av fossila bränslen ur denna sektor.

72.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ambitiösa åtgärder för att påskynda utfasningen av fossila bränslen ur transportsektorn, bland annat genom förnybara bränslen, ökad elektrifiering och förbättrad effektivitet, och att arbeta intensivare för teknisk utveckling och innovation inom dessa områden.

73.  Europaparlamentet konstaterar att elektrifieringen av transportsektorn är viktig med tanke på utfasningen av fossila bränslen inom ekonomin, och uppmanar kommissionen att utveckla en ram för främjande av elfordon som drivs med förnybar el, eftersom detta är ytterst viktigt för att målen för 2030 ska uppnås.

74.  Europaparlamentet ser fram emot kommissionens strategi i juni 2016 för utfasning av fossila bränslen inom transportsektorn, och betonar här att man måste arbeta för att förnybar energi mer ska tas i bruk, för att få transportsektorn att aktivt bidra till att målen för 2020 uppnås.

75.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts med att utveckla nya biodrivmedel och motorer inom de projekt som slutförts som ett led i EU:s gemensamma företag Clean Sky.

76.  Europaparlamentet framhåller att man måste utveckla nästa generations biodrivmedel som använder biomassa eller avfall.

77.  Europaparlamentet betonar att det behövs en bättre lagstiftning, tillsammans med långsiktiga förutsättningar, till stöd för utvecklingen av förnybar energi inom luftfarten och sjöfarten.

78.  Europaparlamentet betonar att det behövs en trafikomställning inom transportsektorn för att vi ska få utrymme för en reglering och en politik till förmån för hållbar rörlighet, också i form av intermodalitet, hållbara logistiksystem, mobilitetskontroll och hållbar stadspolitik, så att man går över till att använda hållbar energi inom transporterna och/eller att den sammanlagda energiförbrukningen minimeras, med uppmuntran till mera aktiva modeller för resande, till utveckling och förverkligande av lösningar av typ smarta städer, och till stöd för miljövänlig rörlighet i stadsmiljö och miljöanpassad stadsplanering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU att arbeta för en trafikomställning inom befordran av passagerare och gods, från vägtrafik och luftfart till järnvägar och sjöfart. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma vilka inneboende möjligheter det finns hos tekniken för trådlastbilar.

79.  Europaparlamentet uppmanar med kraft unionens institutioner att visa sitt fasta åtagande till förmån för förnybar energi genom att utveckla egen kapacitet för förnybar energi för att täcka energibehovet i sina egna byggnader. Parlamentet betonar att unionens institutioner, fram till dess att sådan kapacitet utvecklats, bör tillgodose sina behov genom upphandling av grön energi.

80.  Europaparlamentet framhåller att det är en absolut förutsättning för att man ska kunna minska EU:s oljeberoende och komma ifrån det, och således minska växthusgasutsläppen, att allt fler börjar gå till fots, cykla, samåka, anlita bilpooler och åka kollektivt.

81.  Europaparlamentet påpekar hur system och infrastrukturer för cykelåkning kan ge oss hållbarare trafik i stadsmiljö.

82.  Europaparlamentet påpekar hur en ökad elektrifiering av transportsystemen kan minska utsläppen och bidra till ett utsläppssnålt samhälle.

Hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

83.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med tanke på behovet av större synergi och konsekvens i den europeiska politiken, fastställa hållbarhetskriterier för bioenergi, med hänsyn tagen till en ingående bedömning av hur EU:s befintliga politik för hållbarhet och för en cirkulär ekonomi fungerar. Parlamentet erinrar om att stärkandet av EU:s energitrygghet bör ske genom en hållbar användning av egna resurser, i överensstämmelse med målet om förbättrad resurseffektivitet.

84.  Europaparlamentet uppmanar med kraft till försiktighet i fråga om den ökande trenden med att använda skogsbiomassa som en huvudkälla till förnybar energi inom EU, eftersom detta kan bli till skada för klimatet och miljön om inte biomassan kommer från hållbara källor och om den inte redovisas. Parlamentet konstaterar att bioenergins klimatpåverkan måste redovisas på lång sikt, eftersom det tar lång tid innan avverkade skogar når upp till sin potential före avverkningen.

85.  Europaparlamentet konstaterar att bioenergin redan svarar för 60 procent av Europas förnybara energi och att dess användning kommer att öka. Parlamentet betonar att man omgående måste utreda hur de olika användningarna av skogsbiomassa som energikälla bidrar till växthuseffekten och kartlägga vilka användningar som i störst utsträckning kan minska klimatförändringarna inom politiskt relevanta tidsramar.

86.  Europaparlamentet understryker att produktionen av biodrivmedel inte bör inverka på livsmedelsproduktionen eller äventyra en tryggad livsmedelsförsörjning. Parlamentet anser emellertid att en balanserad politik för att främja större europeiska skördar av grödor som kan användas som insatsvaror, såsom vete, majs, sockerbetor och solrosor, skulle kunna innefatta bestämmelser om framställning av biodrivmedel, med beaktande av indirekt ändring av markanvändning, på ett sätt som skulle kunna ge europeiska jordbrukare en säker inkomstkälla, attrahera investeringar och arbetstillfällen till landsbygdsområden, bidra till att motverka den kroniska bristen inom EU på foder (som inte är genetiskt modifierat) med högt proteininnehåll och minska EU:s beroende av import av fossilt bränsle. Parlamentet anser att när det finns ett överskott på marknaden av sådana jordbruksprodukter som nämns ovan skulle produktionen av biodrivmedel och bioetanol ge möjligheter till tillfällig avsättning, vilket skulle bevara inköpspriserna på en hållbar nivå, garantera jordbrukarnas inkomster i kristider och fungera som en marknadsstabilitetsmekanism. Parlamentet betonar att man behöver uppmuntra till att obrukad åkermark som inte används för produktion av livsmedel sätts in i produktionen av bioenergi, i syfte att uppfylla nationella och europeiska mål för förnybar energi.

87.  Europaparlamentet anser att stallgödsel kan vara en värdefull biogaskälla om man använder gödselbearbetningsmetoder, till exempel fermentering, och betonar även att det är viktigt att detta görs till ett ekonomiskt lönsamt alternativ för jordbrukarna.

88.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och kommissionen att framhålla betydelsen av ett hållbart skogsbruk och därmed den viktiga roll som skogsbiomassa spelar som en av EU:s viktiga förnybara råvaror, för att EU ska uppnå sina energimål. Parlamentet uppmärksammar den allt större efterfrågan på skogsbiomassa, vilket innebär att det hållbara skogsbruket, i linje med EU:s skogsstrategi, ytterligare bör stärkas och främjas, eftersom det spelar en mycket viktig roll för skogarnas biologiska mångfald och ekosystemfunktion, inklusive för upptaget av koldioxid från atmosfären. Parlamentet framhåller därför att utnyttjandet av resurser som odlas i EU och importeras från tredjeländer måste vara balanserat, med tanke på den mycket långa förnyelsetiden för trä.

89.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaterna.

• [1]  EUT L 140, 5.6.2009, s. 16.
• [2]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 81.
• [3]  EUT L 239, 15.9.2015, s. 1.
• [4]  Antagna texter, P7_TA(2014)0094.
• [5]  Antagna texter, P8_TA(2015)0359.
• [6]  Antagna texter, P8_TA(2015)0445.
• [7]  Antagna texter, P8_TA(2015)0444.

MOTIVERING

Utvecklingen av förnybar energi kräver en ny inriktning som gör att den omvandlas till en grundpelare i Europeiska unionens energimodell. Vi har ett grundläggande ansvar att bekämpa klimatförändringarna, och det är en historisk skyldighet som vi måste klara av. Vi måste minska vårt beroende av den övriga världens energiresurser om vi vill ge stadga åt vår produktionsmodell och skapa arbetstillfällen av kvalitet, och dessutom vara ledande i utvecklingen av teknik som är strategisk för energiomställningen.

Övergången till en modell med hållbar energiproduktion är en social prioritet som inte bara kan främjas med utgångspunkt i marknaden. Vi måste förstå att det är nödvändigt med reglering och demokratisk medverkan för att vi ska kunna undvika allvarliga sociala och miljörelaterade bieffekter. Vi måste förhindra att det är energioligopolen som bestämmer Europas energiframtid.

Genom direktivet om förnybar energi (2009/28/EG) har EU skaffat sig ett rättsligt instrument för att nå dessa mål. EU har därmed inlett en omvandlingsprocess för att medlemsstaternas energimix ska förändras. Detta rättsliga instrument, med bindande mål och tydliga övervakningsregler, har möjliggjort en gynnsam ram för utvecklingen av sektorn för förnybar energi, och har bidragit till tillväxt i en varierad och diversifierad sektor. De offentliga stödåtgärderna har gjort det möjligt att nå en hög genomförandenivå i många medlemsstater, men det behövs en ambitiös politisk drivkraft om vi vill uppfylla de mål som satts upp för 2020 och tiden därefter.

Vi är kritiska till några aspekter av den ram som omgärdar främjandet av förnybar energi. Satsningen på biobränslen för transporter hade onekligen en mycket negativ inverkan på livsmedelsproduktionen. I stället hade man kunnat inleda en fördjupad diskussion om bristen på samordning och övergripande planering i logistik och urban politik för att försöka göra dessa områden verkligt hållbara.

Regleringen av denna sektor på europeisk nivå måste lösa de många problem som bromsar sektorns utveckling, genom att främja offentliga investeringar, demokratisk kontroll och en stabil investeringsram som underlättar en kollektiv och demokratisk energiförvaltning, för att vi senast 2050 ska ha säkerställt en fullständigt oberoende, effektiv och ren energimodell.

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (*) ()

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över lägesrapporten om förnybar energi
(2016/2041(INI))

Föredragande av yttrande (*): Marijana Petir

(*)  Associerade utskott – Artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet framhåller att minskningen av växthusgasutsläppen, och därmed även genomförandet av Parisavtalet från 2015, även är beroende av att EU:s klimat- och energipolitiska mål för förnybar energi uppnås. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det behövs en uppföljningspolitik med ett starkt, tydligt och stabilt regelverk, inklusive bindande mål för förnybar(a) energi(källor) som står i konsekvens med det mest effektiva sättet att uppnå unionens klimatmål på lång sikt (2050). Parlamentet poängterar att dagens energistrategi och energimål för 2020 inte kommer att räcka för att nå målet om minskade koldioxidutsläpp fram till 2050, och uppmanar därför kommissionen att lägga fram ett ambitiösare klimat- och energipaket för 2030 för att höja EU-målet för förnybara energikällor till minst 30 %, som ska genomföras genom individuella nationella mål.

2.  Europaparlamentet gläds åt att användningen av förnybara energikällor under 2013 förhindrade utsläpp av cirka 388 miljoner bruttoton koldioxid och medförde en minskning av efterfrågan på fossila bränslen i Europa på motsvarande 116 miljoner ton oljeekvivalenter.

3.  Europaparlamentet anser att Parisavtalet (COP 21) måste åtföljas av nationella utsläppsplaner med konkreta och kontrollerbara utsläpps- och energiåtaganden som säkerställer åtagandet att förhindra att den globala uppvärmningen överstiger 2 °C.

4.  Europaparlamentet välkomnar framstegen med att uppnå EU-målet att förnybara energikällor ska svara för 20 % av den totala slutförbrukningen senast 2020, särskilt inom sektorerna för elproduktion. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att den återstående betydande potentialen hos förnybar energi inom sektorerna för uppvärmning och kylning ska kunna utnyttjas, så att 2020-målen uppnås i sin helhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att täppa till luckorna i lagstiftningen för dessa sektorer i lagstiftningspaketet om förnybar energi för perioden efter 2020.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre ta till vara den energi som finns i marken och använda den för uppvärmning och kylning.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna till centraliserad produktion av fjärrvärme och fjärrkyla i stadsmiljö och att använda tillgänglig spillvärme för fjärrvärmeändamål.

7.  Europaparlamentet välkomnar medlemsstaternas framsteg med att uppnå de specifika nationella målen för förnybara energikällor och uppmanar de medlemsstater som gör långsammare framsteg att arbeta hårdare för att hinna uppnå sina mål i tid. Parlamentet förväntar sig att energiunionens styrningsram för perioden efter 2020 ska bli ambitiös, tillförlitlig, öppen och demokratisk och låta parlamentet delta fullt ut, i syfte att säkerställa att ambitiösa klimat- och energimål för 2030 uppnås och garantera att det råder likvärdiga förutsättningar och ett stabilt regelverk som sporrar till förtroende från investerarhåll. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att tillämpa och upprätthålla ett stabilt system för incitament som medger ett tillförlitligt inflöde av investeringar och finansiering inom sektorn för förnybar energi.

8.  Europaparlamentet anser att de framsteg som gjorts visar förtjänsterna hos unionens politik för förnybar energi, vilken bygger på nationella bindande mål enligt vad parlamentet upprepade gånger bett om och ger näringslivet och investerarna den långsiktiga säkerhet som behövs för investeringar både i produktionskapacitet och i infrastruktur för överföring och distribution.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att eftersträva högre mål än de som stadgas i direktiv 2009/28/EG i fråga om förnybara energikällor, mot bakgrund av Parisavtalets mer ambitiösa åtaganden och med beaktande av att de totala nationella klimatbidrag som presenterades den 30 oktober 2015 ändå innebär en ökning av den globala uppvärmningen med 2,7 °C till sekelskiftet.

10.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över alla sektorer vars procentuella värden i fråga om 2020-målet enligt kommissionens meddelande fortfarande ligger långt efter den allmänna utvecklingen, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta beslutsamma åtgärder avseende de mest problematiska tekniska kategorierna.

11.  Europaparlamentet stöder de åtgärder som vissa medlemsstater vidtagit för att förbättra stödmekanismerna för förnybara energikällor och som innebär att de i större utsträckning riktas in på en successiv integration på marknaden, att de olika tekniska lösningarnas mognad tas i beaktande och att konsumenterna gynnas av den tekniska utvecklingen.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo utnyttja möjligheterna med de samarbetsmekanismer som anges i direktivet om förnybara energikällor genom statistisk överföring av det intjänade överskottet i syfte att uppnå sina nationella 2020-mål och skapa en energimodell med stark tonvikt på förnybara energikällor. Parlamentet betonar att närmare samarbete mellan medlemsstaterna skulle bidra till att säkerställa en effektiv distribution av förnybar energi till de huvudsakliga konsumtionscentrumen i EU. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utveckla ytterligare program för att göra sådan energi mer konkurrenskraftig.

13.  Europaparlamentet konstaterar att varje medlemsstat fritt får välja vilken förnybar energi som är lämpligast med tanke på landets geografi och miljö. Parlamentet erinrar om att bioenergi kommer att spela en viktig roll i minskningen av koldioxidutsläppen i EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera sådana förnybara energikällor och tekniker som har minst negativ inverkan på miljön och den biologiska mångfalden, på de mänskliga rättigheterna och på folkhälsan tack vare förbättrad luftkvalitet, och att samtidigt dra fördel av särskild potential på det lokala och regionala planet för att nå ett positivt resultat i fråga om förnybara energikällor, med hänsyn tagen till ett kostnadseffektivt uppnående av förnybarhetsmålen. Parlamentet efterlyser åtgärder för att förbättra planeringen inför ibruktagandet av förnybar energi, bland annat i form av fysisk planering och miljökonsekvensbedömningar, samtidigt som man fullt ut måste respektera europeisk och nationell lagstiftning och behovet av effektivt fungerande energimarknader.

14.  Europaparlamentet framhåller att forsknings- och utvecklingsverksamheten fyller en avgörande funktion i utvecklingen av förnybara energikällor. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja forsknings- och utvecklingsverksamhet inom förnybar energi (däribland alternativa bränslen, geotermisk energi och vågkraft), dess lagring och tillhörande produktutveckling, i syfte att göra EU:s industri för förnybar energi mer konkurrenskraftig och samtidigt se till att små och medelstora företag också kan dra nytta av finansieringen för forsknings- och produktutvecklingsändamål. Parlamentet menar att man vid halvtidsöversynen av Horisont 2020 bör stadga om ökade anslag till den nya generationens förnybara energikällor, även sådana som för närvarande värderas lågt.

15.  Europaparlamentet anser att de nya produktionssystemen för förnybar energi, till exempel egenförbrukning, i kombination med ny teknik på ett betydande sätt kan bidra till att förnybarhetsmålen uppnås, varvid hänsyn bör tas till alla dessa fördelar i samband med utformningen av betalningsmekanismerna för försäljning av produktionsöverskott och nätanvändning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja egenproduktion av energi samt uppförande och sammankoppling av lokala nät för energi från förnybara energikällor som komplement till den nationella energipolitiken. Parlamentet förespråkar ökad konsumentmedverkan av privatpersoner och företagare i den lokala användningen av förnybara energikällor i syfte att begränsa klimatförändringarna.

16.  Europaparlamentet anser att förnybara energikällor kan göra konsumenterna mer medvetna om sin egen energiförbrukning, och på så sätt bidra till uppnåendet av målet att skapa en energiunion med konsumenterna i centrum, och har potential att gynna sysselsättningen även i områden med låg befolkningstäthet. Parlamentet framhåller behovet av att undanröja ekonomiska, lagstiftningsmässiga och administrativa hinder för att konsumenterna ska kunna ta kontroll över sin energiförbrukning, uppmuntras att investera i decentraliserad förnybar energi och skyddas mot energifattigdom.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fram ett så homogent regelverk som möjligt för att gynna uppförandet av decentraliserade elkraftverk med användning av förnybara källor och att i synnerhet främja egenförbrukning på såväl individ- som samhällsnivå genom att införa nettobalanssystem.

18.  Europaparlamentet framhåller att det behövs offentliga investeringar och krediter för att elnäten ska kunna upprustas och anpassas för att ta emot decentraliserad el som producerats lokalt från förnybara källor.

19.  Europaparlamentet understryker att finansieringen av utvecklingen av energiproduktion från förnybara energikällor har medfört oproportionerligt höga kostnader för konsumenterna. Parlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna därför bör ta fram nya finansieringsmetoder baserade på konkurrensmekanismer för upphandling och auktioner samt öka investeringstryggheten genom att säkerställa att det inte kommer att antas retroaktiva åtgärder.

20.  Europaparlamentet vill uppmärksamma behovet av att minska koldioxidutsläppen i sektorerna för uppvärmning, luftkonditionering och transporter med hjälp av elektrifiering.

21.  Europaparlamentet betonar att en tredjedel av det mål som EU har ställt upp för sig självt till 2020 i fråga om förnybar energi inom transportsektorn skulle kunna uppnås genom att man använder biogas från organiskt avfall, medan cirka 2 % av målet om förnybar energi skulle kunna uppnås om allt organiskt avfall gick till anaerob nedbrytning. Av denna anledning och för att främja övergången mot en cirkulär ekonomi, där avfall betraktas som en ny resurs, är det oerhört viktigt att det senast 2020 införs en skyldighet i alla EU-medlemsstater att källsortera bioavfall.

22.  Europaparlamentet vill att den partiella användningen av den gemensamma jordbrukspolitiken ska bibehållas och utvidgas i syfte att stödja investeringar i produktion och användning av förnybar energi i jordbrukssektorn.

23.  Europaparlamentet uttrycker oro över bristen på framsteg med att uppnå 10-procentsmålet för förnybara energikällor i transportsektorn och framhåller hur viktigt det är att uppnå det målet för att minska utsläppsnivåerna för växthusgaser och EU:s beroende av energiimporter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att arbeta hårdare för att hinna uppnå detta mål i tid. Parlamentet erinrar om att transportsektorn är den enda sektorn i EU där växthusgasutsläppen ökat sedan 1990. Parlamentet påpekar att förnybara energikällor är av central betydelse för uppnåendet av hållbar rörlighet. Parlamentet anser att elektrifierade transporter är ett av de effektivaste sätten att minska luftföroreningarna och växthusgasutsläppen i transportsektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att fastställa ett ambitiöst mål för användningen av förnybar energi i transportsektorn och att förbättra lagstiftningsramen genom att erbjuda utsikter till biodrivmedel med hög växthusgaseffektivitet under beaktande av indirekt ändring av markanvändning för perioden efter 2020 och att, genom att ge ett lämpligt incitament till deras användning, öppna för ”gröna” arbetstillfällen och samtidigt förhindra negativa effekter till följd av indirekt ändrad markanvändning.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med tanke på behovet av större synergi och konsekvens i den europeiska politiken, fastställa hållbarhetskriterier för bioenergi, med hänsyn tagen till en ingående bedömning av hur EU:s redan befintliga politik för hållbarhet och för en cirkulär ekonomi fungerar. Parlamentet erinrar om att stärkandet av EU:s energitrygghet bör ske genom en hållbar användning av egna resurser, i överensstämmelse med målet om förbättrad resurseffektivitet.

25.  Europaparlamentet uppmanar med kraft till försiktighet i fråga om den ökande trenden med att använda skogsbiomassa som en huvudkälla till förnybar energi inom EU, eftersom detta kan bli till skada för klimatet och miljön om inte biomassan kommer från hållbara källor och om den inte redovisas. Parlamentet konstaterar att bioenergins klimatpåverkan måste redovisas på lång sikt, eftersom det tar lång tid innan avverkade skogar når upp till sin potential före avverkningen.

26. Europaparlamentet konstaterar att bioenergin redan svarar för 60 % av Europas förnybara energi och att dess användning kommer att öka. Parlamentet betonar att man omgående måste utreda hur de olika användningarna av skogsbiomassa som energikälla bidrar till växthuseffekten och kartlägga vilka användningar som i störst utsträckning kan minska klimatförändringarna inom politiskt relevanta tidsramar.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid utarbetandet av ny lagstiftning om genomförandet av EU:s klimat- och energipolitik utvärdera de europeiska skogarnas roll som kolsänkor. Parlamentet framhåller att det europeiska skogsbruket präglas av hållbarhet och långsiktig planering och att kriterierna och indikatorerna för hållbart skogsbruk alltid måste inrikta sig på sektorn som helhet, oavsett virkets slutanvändning.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga ett införande på EU-nivå av harmoniserade kriterier för hållbart skogsbruk för att få till stånd en internationell referensram som vägledning för vad som ska kunna vara källa till den skogsbiomassa som används som råvara för förnybar energi.

29.  Europaparlamentet understryker intresset av att bevara en effektiv produktion av vattenkraft som snabbt kan tas i drift och som är miljömässigt ansvarsfull.

30.  Europaparlamentet framhåller bristen på infrastruktur för energiöverföring över gränserna och erinrar därför om att det för en total integration av el från förnybara källor krävs att nätinfrastrukturen och sammankopplingarna utvecklas i tillräcklig grad och på ett kostnadseffektivt sätt. Parlamentet vill att onödiga byråkratiska hinder ska bort och att det ska göras investeringar för att elsammanlänkningsmålet på 10 % ska kunna nås fram till 2020. Parlamentet framhåller att de icke-ekonomiska hindren måste minska och efterlyser en förenkling och harmonisering av godkännanden, administrativa förfaranden, koncessioner och sammankopplingar för produktionsanläggningar som använder sig av förnybara energikällor.

31.  Europaparlamentet understryker att tillvaratagandet av potentialen hos förnybar energi måste åtföljas av en utveckling av all infrastruktur, även gränsöverskridande infrastruktur som gör det möjligt att undvika oplanerade ringflöden, då ju avsaknad av sådan infrastruktur kan leda till överbelastning av nätet och avbrott i elförsörjningen. Parlamentet uppmanar de medlemsstater för vilka det går trögt att anlägga sådan infrastruktur att så snabbt som möjligt få den färdig.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att både säkerställa integrationen av förnybara energikällor på marknaderna under samma förutsättningar som konventionella energikällor och anpassa marknaderna till förnybara energikällor.

33.  Europaparlamentet inser att skattesänkningar är ett kraftfullt incitament till omställningen från fossila bränslen till förnybar energi, och uppmanar med kraft kommissionen att reformera energiskattedirektivet och de regler för statligt stöd som hindrar dessa incitament från att komma till sin fulla rätt.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att respektera medlemsstaternas behörighet att själva besluta om sin energimix, och samtidigt uppmuntra medlemsstaterna att samarbeta för att dra lärdomar av bästa praxis.

35.  Europaparlamentet påpekar att den nya modellen för användning av energi från förnybara källor måste präglas av ett nedifrån och upp-orienterat förhållningssätt och basera sig på potentialen hos enskilda medlemsstater, som ska uppmuntras till optimal användning av de energikällor som finns tillgängliga utan att de genom toppstyrning påförs mål som är svåra för dem att uppnå.

36.  Europaparlamentet vill att projekt för produktion av förnybar energi ska omfattas av bättre lagstiftning om miljökonsekvensbedömningar för att medborgarna bättre ska kunna utöva inflytande på dem.

37.  Europaparlamentet ser förnybar energi som en hörnsten i EU:s klimat- och energipolitik och framhåller att ibruktagandet av förnybar energi ovillkorligen förutsätter stabila och förutsägbara politiska ramar. Parlamentet beklagar här de tvära kasten i politiken för förnybar energi och de fortsatta subventionerna till fossila bränslen.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att låta lokala och regionala myndigheter medverka, och att därvidlag respektera deras befogenheter, och att samtidigt uppmuntra medlemsstaterna att samarbeta för att dra lärdomar av bästa praxis.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	26.4.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	60 4 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marco Affronte, Margrete Auken, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Ivo Belet, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Lynn Boylan, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Mireille D’Ornano, Seb Dance, Angélique Delahaye, Jørn Dohrmann, Ian Duncan, Stefan Eck, Bas Eickhout, Eleonora Evi, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Jens Gieseke, Julie Girling, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, György Hölvényi, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Kateřina Konečná, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Massimo Paolucci, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Bolesław G. Piecha, Pavel Poc, Daciana Octavia Sârbu, Davor Škrlec, Estefanía Torres Martínez, Nils Torvalds, Tom Vandenkendelaere, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Clara Eugenia Aguilera García, Nicola Caputo, Giorgos Grammatikakis, Merja Kyllönen, Gesine Meissner, Marijana Petir, Gabriele Preuß, Jasenko Selimovic, Kay Swinburne, Keith Taylor, Mihai Ţurcanu
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Marie-Christine Boutonnet

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (21.4.2016)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över lägesrapporten om förnybar energi
(2016/2041(INI))

Föredragande av yttrande: Younous Omarjee

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker att COP21 har visat vilken viktig roll städer och regioner spelar i energiomställningen och för att begränsa klimatförändringar. Parlamentet betonar att sammanhållningspolitiken spelar en viktig roll för att uppnå målen i direktivet om förnybar energi och för energiunionens mål.

2.  Europaparlamentet anser att särdragen för förnybar energi, dess potentiella tillämpning på en rad olika nivåer och i många sektorer och system – från de minsta till de största – gör att europeiska regioner, deras städer, stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden, blir centrala i omvandlingen till ett rent samhälle med låga utsläpp av koldioxid och andra föroreningar. Parlamentet anser att förnybara energikällor på regional nivå bör utnyttjas mer effektivt. Parlamentet understryker att ökad användning av förnybara energikällor bidrar till målet att göra dem ekonomiskt mer överkomliga och att skapa fler arbetstillfällen i den gröna sektorn.

3.  Europaparlamentet påminner om att beroendet av vissa icke förnybara energikällor inte bara påverkar klimatet, utan otvivelaktigt även har geopolitiska och säkerhetsrelaterade konsekvenser.

4.  Europaparlamentet anser att Eruf och Sammanhållningsfonden kan bidra till uppnåendet av de mål som fastslagits i direktiv 2009/28/EG och i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030, samt finansiera forskning och innovation i samband med förnybar energiproduktion och stödja skapandet av arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Parlamentet understryker betydelsen av den tematiska koncentrationen i sammanhållningspolitiken eftersom den bör bidra till att styra investeringar mot en koldioxidsnål ekonomi, inklusive förnybar energi, särskilt i ljuset av den framträdande roll som det tematiska målet Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer har. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina ansträngningar och på bästa sätt använda finansieringsmöjligheterna för detta ändamål, och understryker möjligheterna till utveckling av lokala företag och till sysselsättning. Parlamentet påminner om de gemensamma bestämmelserna i Eruf och Sammanhållningsfonden som främjar stödberättigande för projekt kopplade till energieffektivitet liksom användningen av förnybar energi i privathushåll, offentliga byggnader samt företag, och anser att regional marknadsintegration av förnybar energi, som kan uppnås genom sådan finansiering, skulle innebära ett viktigt bidrag till sammanhållningspolitiken i detta avseende.

5.  Europaparlamentet erinrar om vikten av att noggrant och i detalj övervaka hur EU‑fonder används för att öka andelen förnybar energi så att en databas kan upprättas för att bedöma framtida strategier och för att spåra finansiering och utvärdera hur verkningsfull den är.

6.  Europaparlamentet betonar Sammanhållningsfondens stöd till fjärrvärme och välkomnar att förnybar energi allt oftare används inom denna sektor som ett alternativ till fossila bränslen.

7.  Europaparlamentet beklagar att stödet till förnybara energikällor, som stod för 1,1 % av de sammanhållningspolitiska fonderna under perioden 2007–2013, har ökat till endast 1,4 % av samma fonder under perioden 2014–2020. Parlamentet noterar därför att sammanhållningspolitiska medel kan göra mer för att bidra till att målen i direktiv 2009/28/EG uppnås.

8.  Europaparlamentet konstaterar att vissa medlemsstater, där det fortfarande behövs stora insatser för att uppnå de mål som fastställts i direktivet, inte utnyttjar ESI-fonderna för att utveckla förnybara energikällor i någon större utsträckning. Parlamentet uppmanar nationella, regionala och lokala myndigheter, särskilt i dessa medlemsstater, att fullt ut utnyttja den potential som ESI-fonderna erbjuder, samt understryker i detta sammanhang vikten av en planering nedifrån och upp av hållbara energiåtgärder och ett utbyte av bästa praxis. Parlamentet konstaterar att olika behov, resurser och utvecklingsnivåer i EU:s medlemsstater och regioner måste beaktas.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sitt samarbete i syfte att uppnå sina mål, i synnerhet genom att utnyttja de samarbetsmekanismer som inrättats genom direktivet om förnybar energi.

10.  Europaparlamentet betonar att de yttersta randområdena samt regioner med begränsade eller obefintliga infrastruktursammankopplingar för energisystem (”energiöar”) kan ha energioberoende som målsättning och understryker att målet för energisäkerhet kan uppnås både genom ESI-fonderna och Efsi-finansiering så att lokala resurser och energipotentialen i regionerna i fråga kan utnyttjas till fullo.

11.  Europaparlamentet anser också att man i EU:s alla regioner bör uppmuntra en så utbredd självgenerering av energi från förnybara energikällor som möjligt, med början i offentliga byggnader, i syfte att stärka den allmänna självförsörjningen och därmed energisäkerheten.

12.  Europaparlamentet uppmanar europeiska städer och regioner att trappa upp de åtgärder som redan vidtagits eller formulerats, och att anstränga sig mer för att säkerställa rena, hållbara, säkra, effektiva och energieffektiva transporter med hjälp av energi från förnybara energikällor, eftersom de framsteg som hittills gjorts för att uppfylla målet på 10 % energi från förnybara energikällor inte är helt tillfredsställande. Parlamentet anser att investeringar i system för elektriska laddstationer som utarbetats på regional nivå bör vara en prioritering för samtliga europeiska städer och regioner, med utgångspunkt i deras speciella förhållanden och behov, för att uppnå målet med en så miljövänlig rörlighet i städerna som möjligt. Parlamentet efterlyser finansiering av investeringar i kollektivtrafik som drivs av förnybar energi i alla medlemsstater, och ytterligare ekonomiska incitament på lokal och regional nivå för att gynna sammankopplingen av städer och stadsnära områden samt främja större självförsörjning, konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt, förbättrad trafiksäkerhet och bättre anställningsvillkor.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genom kvantitativa mätningar av de ESI-fonder som mobiliseras för transportsektorn (70 miljarder euro) göra en proportionell bedömning av dessa fonders verkliga effekter vad gäller att minska utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar och åstadkomma en omställning av transportsektorn.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att i EU‑agendan för städer fullt ut integrera alla de mål som medlemsstaterna kommit överens om i direktiv 2009/28/EG och de mål som rådet enades om för 2030, vilka innehåller ett krav på att minska utsläppen och möjligheter för medlemsstaterna att fastställa sina egna kostnadseffektiva åtgärder.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i detta nya direktiv som kommer fastställa de mål som ska ha uppnåtts 2030 inom ramen för klimat- och energipolitiken, utveckla nationella utvärderingsindikatorer i nära samarbete med medlemsstaterna, som bygger på regionala särdrag, för att uppnå EU:s mål inom denna ram.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EIB-gruppen att öka sina insatser för att främja Efsi och relevanta investeringsplattformar för infrastruktur- och innovationstjänster i syfte att mobilisera investeringar i medlemsstater med stor potential för förnybar energi.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	19.4.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	29 3 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Pascal Arimont, Franc Bogovič, Victor Boştinaru, Mercedes Bresso, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, Bill Etheridge, Michela Giuffrida, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Constanze Krehl, Sławomir Kłosowski, Andrew Lewer, Louis-Joseph Manscour, Iskra Mihaylova, Jens Nilsson, Andrey Novakov, Konstantinos Papadakis, Mirosław Piotrowski, Stanislav Polčák, Julia Reid, Monika Smolková, Ruža Tomašić, Ramón Luis Valcárcel Siso, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Lambert van Nistelrooij, Derek Vaughan, Kerstin Westphal
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Daniel Buda, Salvatore Cicu, Viorica Dăncilă, Andor Deli, Ivana Maletić, Maurice Ponga, Davor Škrlec

YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (27.4.2016)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över lägesrapporten om förnybar energi
(2016/2041(INI))

Föredragande av yttrande: Franc Bogovič

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Biomassaimporterna beräknas tredubblas mellan 2010 och 2020. Trots detta ska efterfrågan i EU på fast biomassa för framställning av bioenergi i huvudsak bemötas med inhemska råvaror. Det är nödvändigt att komma bort från ett Europa med två hastigheter på bioenergiområdet, och utvecklingen av bioenergisektorn bör ske med respekt för närhetsprincipen, för att säkerställa dess ekonomiska livskraft och en balanserad regional utveckling av en industri där lokalbefolkningarna fortfarande har kontrollen. En kaskadanvändning av förnybara resurser är emellertid en princip som, om den upprätthålls genom lag, skulle kunna bli störande för immateriella rättigheter och eventuellt förhindra innovation, särskilt för små och medelstora företag. Under det senaste årtiondet ökade skogsarealen inom EU med 2 %, medan endast 60–70 % av den naturliga skogstillväxten inom EU skördas varje år. Förnybara energikällor som framställs inom jordbrukssektorn gör det möjligt att minska energiberoendet för EU, som importerar mer än 50 % av sitt energibehov till en kostnad av omkring 400 miljarder euro, vilket gör EU till världens största importör av energi.

B.  79 % av den bioetanol som används på EU-marknaden kommer från råvaror som är producerade inom EU. Insatser bör göras för att upprätthålla eller öka denna andel. Andra råvaror har potential, det vill säga inte bara som förnybara energikällor utan också som djurfoder med högt proteininnehåll som kan spela en roll i arbetet med att minska EU:s beroende av importerade genetiskt modifierade proteiner.

C.  Förnybar bioenergi som framställs på ett hållbart sätt inom jordbrukssektorn bidrar i hög grad till EU:s uppnående av viktiga mål, som exempelvis att mildra effekterna av klimatförändringar, minska EU:s energiimportberoende, skapa sysselsättning och öka inkomsterna i sektorn. Det är viktigt att modernisera jordbruksproduktionen i Europa, i syfte att minska jordbrukets eventuella negativa effekter på miljön och bidra till en ökad användning av förnybara energikällor.

1.  Europaparlamentet insisterar på vikten av att främja och uppmuntra till decentraliserade energisystem, bland annat framtagandet av råvaror på jord- och skogsbruksgårdar för produktion av förnybar energi, inklusive gårdsavfall när så är lämpligt, vilket kan ge en betydande positiv effekt i fråga om att skapa nya gröna arbetstillfällen, bekämpa klimatförändringarna och generera hållbara inkomstkällor på landsbygden, samt att stödja den ekonomiska och sociala utvecklingen i dessa områden. Parlamentet anser att detta skulle ha en positiv inverkan på demografin i landsbygdsområden och skulle, med rätt förvaltning, kunna bevara jordbrukslandskapet, vilket skulle vara till särskilt stor nytta i områden i EU där jordbruksförhållandena är särskilt svåra och man har de lägsta inkomsterna. Parlamentet efterlyser ett intensivt utbyte av bästa praxis för att främja lösningar för hållbar och förnybar energi, inklusive skatteincitament, tekniska alternativ och en ökad allmän medvetenhet på landsbygden, och stöd till lokala och regionala myndigheter i deras planering och implementering av relevanta stödordningar. Parlamentet rekommenderar ett effektivt utnyttjande av Horisont 2020 för forskning och innovation inom jordbrukssektorn i syfte att öka produktionen av förnybar energi. Parlamentet erinrar om att bioenergi kan spela en viktig roll i utfasningen av fossila bränslen i EU. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att komma till insikt om att bioenergins bidrag inte bör få hamna i farozonen. Parlamentet konstaterar att innovationer på området för bioenergiproduktion kommer att leda till en effektivare användning av biomassa och minska produktionskostnaderna på lång sikt. Parlamentet framhåller att den finansiella aspekten är central när det gäller jordbrukare som investerar i bioenergi.

2.  Europaparlamentet betonar att det finns en rad olika förnybara resurser, och är medvetet om att i synnerhet skogsbiomassa för energiändamål ger ett viktigt bidrag till målen för förnybar energi inom ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och öppnar upp för nya företagsverksamheter. Parlamentet betonar att potentialen för att producera energi av avfall ännu inte utnyttjas fullt ut. Parlamentet framhåller att medlemsstaterna har olika utgångsläge vad gäller möjligheterna att använda skogsbiomassa för energiändamål, och att detta även bör återspeglas i EU:s politik. Parlamentet uppmanar kommissionen att upprätta ett system för att utvärdera det bidrag som skogen tillför i form av kolsänkor, och på detta sätt bidra till utvecklingen av sektorn för förnybar energi. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att upprätta mallar för redovisning av kolbalansen, i syfte att behandla viktiga frågor avseende skogspolitik och skogsbruksalternativ och effekten av dessa på kollager och koldioxidbindning, såväl i skogar som i träprodukter, för att garantera att de totala koldioxideffekterna av bioenergiråvaror redovisas på rätt sätt. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och kommissionen att avskaffa hinder för utvecklingen av intelligenta distributionssystem, och betonar betydelsen av att stödja nyetablerade företag genom att införa smarta nät, vilket skulle göra det möjligt att till fullo ta vara på potentialen hos förnybar energi, och utveckla särskilda instrument för att sporra jordbrukare och landsbygdskooperativ att gå in på marknaden. Parlamentet anser att man, genom att stimulera införandet av skottskogar med kort omloppstid och trädplanteringar för industriellt bruk i syfte att minska efterfrågan av träd från skogar, skulle bidra stort till bevarandet av inhemska skogar.

3.  Europaparlamentet anser att främjandet av förnybara energikällor i EU inte i onödan bör utgöra ett hinder för användningen av andra energikällor som skulle kunna förbättra energieffektiviteten i EU, exempelvis torv.

4.  Europaparlamentet framhåller att man måste stödja europeiska och nationella ramprogram för forskning om hållbar och förnybar energi för jordbruk, och i synnerhet raffinerade och andra generationens biodrivmedel, hållbar användning av biomassa, biprodukter från ekologiskt jordbruk samt framtagande av snabbväxande energigrödor, grödor med en livstid på mer än två år som kan uppnå en högre biomassaavkastning än ettåriga energigrödor, och användning av råvaror som inte har några konsekvenser för markanvändningen. Parlamentet understryker också betydelsen av forskning om nätintegrering och lagring av förnybar energi som inte produceras centralt och om metoder för att utnyttja energiproduktionspotentialen hos andra typer av biomassa som ännu inte används allmänt för energiproduktion. Parlamentet betonar att man bör utveckla ett europeiskt nätverk som kan bidra till att avhjälpa fragmenteringen bland forskningsanläggningar för bioenergi från jordbrukssektorn genom att ge forskare chans att få tillgång till högkvalitativa experimentanläggningar och tjänster i hela EU. Parlamentet efterlyser ökade stimulansåtgärder för att påskynda en hållbar produktion av biobränslen, i synnerhet inrättandet av anläggningar för hållbar produktion av biodrivmedel, så att man vid dessa kan utnyttja olika grödor och avfallsprodukter från jordbruket på ett mer intensivt sätt, förutsatt att de totala koldioxideffekterna av bioenergiråvaror redovisas på rätt sätt.

5.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och kommissionen att framhålla betydelsen av ett hållbart skogsbruk och därmed den viktiga roll som skogsbiomassa spelar som en av EU:s viktiga förnybara råvaror, för att EU ska uppnå sina energimål. Parlamentet uppmärksammar den allt större efterfrågan på skogsbiomassa, vilket innebär att det hållbara skogsbruket, i linje med EU:s skogsstrategi, ytterligare bör stärkas och främjas, eftersom det spelar en mycket viktig roll för skogarnas biologiska mångfald och ekosystemfunktion, inklusive för upptaget av koldioxid från atmosfären. Parlamentet framhåller därför att utnyttjandet av resurser som odlas i EU och importeras från tredjeländer måste vara balanserat, med tanke på den mycket långa förnyelsetiden för trä.

6.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och kommissionen att framhålla betydelsen av en hållbar skogsbaserad bioekonomi och av trä som en av EU:s viktiga förnybara råvaror. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att säkerställa större EU-medel till att stimulera planteringen av skottskogar med kort omloppstid och trädplanteringar för industriellt bruk i EU.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att undanröja onödiga hinder och gynna befintliga administrativa procedurer i syfte att befrämja investeringar i utveckling och byggande av anläggningar som använder bioenergi samt att på detta sätt bidra till utvecklingen av ett ”grönt entreprenörskap” och etableringen av ”gröna jobb” i landsbygdsområden.

8.  Europaparlamentet påminner om hur viktigt det är att främja och stödja lokala kooperativ för förnybar energi så att de förfogar över de kunskaper och den kapacitet som behövs för att effektivt förvalta förnybara energikällor i såväl landsbygds- som stadsområden i syfte att öka offentligt och privat stöd för förnybar energi. Parlamentet uppmanar i detta syfte medlemsstaterna att säkerställa att deras regelverk för förnybara energikällor, och särskilt deras stödordningar, inte leder till onödiga störningar av energiproduktionen och konkurrenskraften i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra och presentera en studie om hur de nuvarande subventionerna påverkar investeringslandskapet och övergången till hållbar energi i EU:s landsbygdsområden. Parlamentet uppmuntrar till utveckling av energiinitiativ som är i linje med principerna för den cirkulära ekonomin och som skulle kunna uppmuntra jordbrukare och markägare att inrätta fjärrvärmesystem som använder avfall och biprodukter från jordbruket. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att överväga att vidta åtgärder i syfte att underlätta försäljningen av överskott från jordbruksbaserad produktion av förnybar energi.

9.  Europaparlamentet framhåller transportsektorns betydelse för EU:s landsbygdsområden, och noterar att transportsektorn är den sektor där det har skett minst framsteg i användningen av förnybara energikällor, med bara 5,4 % förnybar energi 2013 jämfört med EU-målet på 10 % inför 2020. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att intensifiera sitt arbete för att nå dessa mål i tid och överväga att stärka länken mellan transport- och elmarknaderna genom att främja el- och laddhybridfordon för att uppnå dessa mål.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att främja upprättande av ”lokala agroenergidistrikt” som kan fungera som territoriella referenspunkter som samlar alla relevanta kunskaper för att minska mellanstadierna mellan produktion av förnybar energi från jordbruket och marknadsföringen av den, och på så sätt minska såväl priserna för EU:s konsumenter som distributionssvårigheterna, och samtidigt stimulera marknaden för bioenergi som framställs inom jordbrukssektorn och antalet anställda inom sektorn.

11.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att även erkänna lönsamheten i att använda värmepumpar i jordbruks- och livsmedelsindustrin.

12.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att erkänna den underutnyttjade potentialen i att utvinna förnybar energi från havet, samt fördelarna med att använda havsresurser i biogasproduktion för jordbrukssektorn.

13.  Europaparlamentet understryker att produktionen av biodrivmedel inte bör inverka på livsmedelsproduktionen eller äventyra en tryggad livsmedelsförsörjning. Parlamentet anser emellertid att en balanserad politik för att främja större europeiska skördar av grödor som kan användas som insatsvaror, såsom vete, majs, sockerbetor och solrosor, skulle kunna säkerställa råvaror för framställning av biodrivmedel, med beaktande av indirekt ändring av markanvändning, på ett sätt som skulle kunna ge europeiska bönder en säker inkomstkälla, attrahera investeringar och arbetstillfällen till landsbygdsområden, bidra till att motverka den kroniska bristen inom EU på foder (som inte är genetiskt modifierat) med högt proteininnehåll, minska EU:s beroende av import av fossilt bränsle och hjälpa EU att uppnå målen för växthusgasutsläpp, samtidigt som farhågorna för ändrad markanvändning och andra miljöfaktorer minimeras. Parlamentet anser att när det finns ett överskott på sådana jordbruksprodukter som nämns ovan skulle produktionen av biobränslen och bioetanol ge möjligheter till tillfällig avsättning, vilket skulle bevara inköpspriserna på en hållbar nivå, garantera jordbrukarnas inkomster i kristider och fungera som en marknadsstabilitetsmekanism. Parlamentet betonar att man behöver uppmuntra till användning i produktionen av bioenergi av obrukad jordbruksmark som inte används för produktion av livsmedel, i syfte att uppfylla nationella och europeiska mål för förnybar energi.

14.  Europaparlamentet anser att stallgödsel kan vara en värdefull biogaskälla om man använder gödselbearbetningsmetoder, till exempel fermentering, och betonar även att det är viktigt att detta görs till ett ekonomiskt lönsamt alternativ för jordbrukarna.

15.  Europaparlamentet föreslår att det ska inrättas en mekanism för att garantera långsiktig stabilitet vad gäller inköpspriserna för enskilda bönder, producenter och företag som förser energidistributörer med energi som producerats av biomassa.

16.  Europaparlamentet noterar att det är viktigt att kunna ansluta sig till elnätet, så att energiproducenter på landsbygden kan sälja överskott på förnybar energi som produceras till ett skäligt pris, och på så sätt göra det möjligt att uppmuntra eller tvinga elbolagen att köpa sådan el först.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	26.4.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	35 7 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Richard Ashworth, José Bové, Paul Brannen, Daniel Buda, Nicola Caputo, Matt Carthy, Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Edouard Ferrand, Luke Ming Flanagan, Martin Häusling, Anja Hazekamp, Jan Huitema, Peter Jahr, Jarosław Kalinowski, Zbigniew Kuźmiuk, Philippe Loiseau, Mairead McGuinness, Ulrike Müller, James Nicholson, Maria Noichl, Marijana Petir, Laurenţiu Rebega, Jens Rohde, Bronis Ropė, Jordi Sebastià, Jasenko Selimovic, Maria Lidia Senra Rodríguez, Czesław Adam Siekierski, Marc Tarabella, Janusz Wojciechowski, Marco Zullo
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Pilar Ayuso, Franc Bogovič, Jean-Paul Denanot, Jens Gieseke, Ivan Jakovčić, Norbert Lins, Anthea McIntyre, Sofia Ribeiro, Ramón Luis Valcárcel Siso

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	24.5.2016
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	34 30 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Nicolas Bay, Bendt Bendtsen, Xabier Benito Ziluaga, David Borrelli, Jerzy Buzek, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Fredrick Federley, Ashley Fox, Adam Gierek, Theresa Griffin, Roger Helmer, Hans-Olaf Henkel, Eva Kaili, Kaja Kallas, Barbara Kappel, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jeppe Kofod, Jaromír Kohlíček, Janusz Lewandowski, Paloma López Bermejo, Ernest Maragall, Edouard Martin, Csaba Molnár, Nadine Morano, Dan Nica, Morten Helveg Petersen, Miroslav Poche, Carolina Punset, Michel Reimon, Herbert Reul, Paul Rübig, Algirdas Saudargas, Jean-Luc Schaffhauser, Sergei Stanishev, Neoklis Sylikiotis, Antonio Tajani, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Vladimir Urutchev, Adina-Ioana Vălean, Henna Virkkunen, Martina Werner, Lieve Wierinck, Hermann Winkler, Anna Záborská, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Amjad Bashir, Jens Geier, Gerben-Jan Gerbrandy, Benedek Jávor, Constanze Krehl, Olle Ludvigsson, Piernicola Pedicini, Markus Pieper, Massimiliano Salini, Anne Sander, Indrek Tarand, Anneleen Van Bossuyt
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Daniel Dalton