BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpande av terrorism och om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF om bekämpande av terrorism
12.7.2016 - (COM(2015)0625 – C8-0386/2015 – 2015/0281(COD)) - ***I
Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Monika Hohlmeier
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpande av terrorism och om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF om bekämpande av terrorism
(COM(2015)0625 – C8-0386/2015 – 2015/0281(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2015)0625),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 83.1 och 82.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0386/2015),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 2178(2014) av den 24 september 2014 och 2249(2015) av den 20 november 2015,
– med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism av den 16 maj 2005 och dess tilläggsprotokoll av den 19 maj 2015,
– med beaktande av rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF),
– med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0228/2016).
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Ändringsförslag 1 Förslag till lagstiftningsresolution Beaktandeled 4a (nytt) | |
Förslag till lagstiftningsresolution |
Ändringsförslag |
|
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 2195(2014), 2199(2015) och 2253(2015), |
Ändringsförslag 2 Förslag till lagstiftningsresolution Beaktandeled 4b (nytt) | |
Förslag till lagstiftningsresolution |
Ändringsförslag |
|
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1373(2001), |
Ändringsförslag 3 Förslag till lagstiftningsresolution Beaktandeled 8a (nytt) | |
Förslag till lagstiftningsresolution |
Ändringsförslag |
|
– med beaktande av kommunikén av den 1 april 2016 från toppmötet om kärnsäkerhet i Washington, |
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv Skäl 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(1) Europeiska unionen bygger på de universella värdena mänsklig värdighet, frihet, jämlikhet och solidaritet samt respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Den grundar sig på principerna om demokrati och om rättsstaten, principer som är gemensamma för medlemsstaterna. |
(1) Europeiska unionen bygger på de universella värdena mänsklig värdighet, frihet, jämställdhet mellan kvinnor och män och solidaritet samt respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Den grundar sig på principerna om demokrati och om rättsstaten, principer som är gemensamma för medlemsstaterna. |
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv Skäl 3a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(3a) I tilläggsprotokollet till Europarådets konvention om förebyggande av terrorism, som antogs i maj 2015, krävs att parterna i konventionen ska straffbelägga deltagande i en sammanslutning eller grupp för terroristsyften, mottagande av utbildning för terroristsyften, resor eller försök till resor för terroristsyften, tillhandahållande eller insamling av medel för sådana resor samt organiserande och underlättande av sådana resor. EU undertecknade tilläggsprotokollet och konventionen den 22 oktober 2015. |
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv Skäl 4 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(4) Terroristhotet har vuxit och utvecklats snabbt under de senaste åren. Personer som kallas ”utländska terroriststridande” reser utomlands för terroristsyften. Återvändande terroriststridande utgör ett förhöjt säkerhetshot för alla unionens medlemsstater. Utländska terroriststridande har kopplats till flera attacker eller planer nyligen, däribland attackerna i Paris den 13 november 2015. Dessutom står Europeiska unionen och dess medlemsstater inför ökande hot från personer som inspireras av eller får instruktioner från terroristgrupper utomlands men som stannar kvar i Europa. |
(4) Terroristhotet har vuxit och utvecklats snabbt under de senaste åren. Personer som kallas ”utländska terroriststridande” reser utomlands för terroristsyften. Återvändande terroriststridande utgör ett förhöjt säkerhetshot för alla unionens medlemsstater. Utländska terroriststridande har kopplats till flera attacker eller planer nyligen, däribland attentaten i Paris den 13 november 2015 och i Bryssel den 22 mars 2016. Dessutom står Europeiska unionen och dess medlemsstater inför ökande hot från personer som inspireras av eller får instruktioner från terroristgrupper utomlands men som stannar kvar i Europa. |
Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv Skäl 4a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4a) I punkt 6 i FN:s säkerhetsråds resolution 2178(2014) krävs att alla FN:s medlemsstater i sina inhemska lagar och andra författningar fastställer att resor till ett tredjeland i syfte att medverka till terrorhandlingar eller tillhandahållande eller mottagande av utbildning, liksom finansiering, organiserande eller underlättande av sådana resor, ska lagföras som grova brott. För att undvika luckor i lagföringen inom unionen behövs ett harmoniserat genomförande av säkerhetsrådets resolution 2178(2014). |
Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv Skäl 4b (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4b) Kampen mot terrorismen förblir huvudsakligen en fråga för medlemsstaterna. Dock har de terrorattentat som drabbade Europa 2015 och 2016 visat att medlemsstaterna behöver samordna sina åtgärder för att bekämpa terrorismen och möta det hot som de utländska stridande utgör inom unionen. |
Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv Skäl 4c (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4c) En harmoniserad klassificering av straffrättsliga påföljder för terroristbrott skulle erbjuda en gemensam rättslig ram som skulle kunna användas som referens av många unionsorgan. En ändamålsenlig samordningsmekanism mellan Europol, Eurojust, SIS, Olaf och det europeiska rättsliga nätverket bör därför införas. |
Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv Skäl 4d (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4d) Medlemsstaterna bör stärka professionalismen hos säkerhetsstyrkorna, de brottsbekämpande myndigheterna och de rättsliga institutionerna. De bör också se till att det finns en verklig insyn i dessa organ och att de kan ställas till svars för sitt agerande i enlighet med internationell människorättslagstiftning och rättsstatsprincipen. Detta omfattar utbildning i mänskliga rättigheter för säkerhetsstyrkor, bland annat om hur man respekterar de mänskliga rättigheterna i samband med åtgärder mot våldsbejakande extremism och terrorism. |
Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv Skäl 5 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(5) Med beaktande av terrorhotens utveckling och unionens och medlemsstaternas rättsliga skyldigheter enligt internationell rätt, bör definitionen av terroristbrott, inbegripet brott med anknytning till en terroristgrupp och brott med anknytning till terroristverksamhet, tillnärmas ytterligare i samtliga medlemsstater, så att den på ett mer övergripande sätt täcker handlingar som har samband med, i synnerhet, utländska terroriststridande och finansiering av terrorism. Denna typ av handlingar bör vara straffbara även när de begås via internet, inbegripet sociala medier. |
(5) Med beaktande av terrorhotens utveckling och unionens och medlemsstaternas rättsliga skyldigheter enligt internationell rätt bör definitionen av terroristbrott, brott med anknytning till en terroristgrupp och brott med anknytning till terroristverksamhet tillnärmas ytterligare i samtliga medlemsstater, så att den på ett mer heltäckande sätt omfattar handlingar som har samband med i synnerhet utländska terroriststridande, det ökande missbruket av internet för terrorändamål (t.ex. för rekrytering, propaganda och träning) och finansiering av terrorism. Denna typ av handlingar bör vara straffbara hur de än begås, vare sig det sker på eller utanför internet, samtidigt som principen om proportionalitet och nödvändighet respekteras. |
Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv Skäl 5a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(5a) Hotet från nukleär och radiologisk terrorism är fortfarande en betydande utmaning för den internationella säkerheten. För att motverka detta föränderliga hot krävs stärkt internationellt samarbete och ökat stöd för den centrala roll som Internationella atomenergiorganet spelar, liksom stränga säkerhetsåtgärder. |
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv Skäl 6a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(6a) Åtgärder avsedda att bekämpa terrorism kommer inte att bli fullständigt verkningsfulla förrän de åtföljs av en effektiv, avskräckande och samordnad uppsättning straffrättsliga åtgärder som genomförs i alla medlemsstater. Genom att straffbelägga terrordåd som begås utomlands av terroristorganisationer kommer medlemsstaterna att rusta sig med de verktyg som behövs för att bekämpa radikalisering som leder till att unionsmedborgare blir terrorister, liksom fenomenet utländska stridande. Brottsbekämpande och rättsliga myndigheter bör ha de resurser de behöver för att förhindra, upptäcka och bestraffa sådana handlingar. Deras personal bör få fortlöpande och lämplig utbildning om hanteringen av terrorismrelaterad brottslighet. |
Ändringsförslag 14 Förslag till direktiv Skäl 6b (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(6b) Detta direktiv bör inte medföra att medlemsstaternas och enskilda organisationers rättigheter, skyldigheter eller ansvar enligt internationell rätt, inbegripet internationell humanitär rätt, ändras. De insatser av väpnade styrkor under perioder av väpnad konflikt som lyder under internationell humanitär rätt i den mening som avses i bestämmelserna enligt den rätten, liksom – i den mån de lyder under andra regler i internationell rätt – insatser av en stats väpnade styrkor i samband med utövandet av deras officiella uppgifter, omfattas inte av detta direktiv. |
Ändringsförslag 15 Förslag till direktiv Skäl 6c (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(6c) Tillhandahållande av humanitärt bistånd som utförs av opartiska humanitära organisationer som erkänns av internationell rätt, inklusive internationell humanitär rätt, bör inte anses som medverkan till en terroristgrupps brottsliga verksamhet, samtidigt som hänsyn tas till rättspraxis från Europeiska unionens domstol. |
Ändringsförslag 16 Förslag till direktiv Recital 7 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(7) Brott som avser offentlig uppmaning till terroristbrott omfattar bland annat att förhärliga och rättfärdiga terrorism eller att sprida meddelanden eller bilder, inbegripet på offer för terrorism, som ett sätt att skapa uppmärksamhet för terroristernas sak eller injaga allvarlig fruktan hos befolkningen, under förutsättning att dessa handlingar medför fara för att terroristhandlingar begås. |
(7) Brott som avser offentlig uppmaning till terroristbrott omfattar bland annat att förhärliga och rättfärdiga terrorism eller att sprida meddelanden eller bilder på eller utanför internet som ett sätt att uppamma stöd för terroristernas sak eller injaga allvarlig fruktan hos befolkningen. Dessa handlingar bör vara straffbara om de i ett konkret fall medför fara för att ett terroristbrott kan begås. |
Ändringsförslag 17 Förslag till direktiv Skäl 7a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(7a) Vid tillhandahållande av en informationssamhällestjänst som består av överföring i ett kommunikationsnätverk av information som lämnats av en mottagare av tjänsten, eller tillhandahållande av tillträde till ett kommunikationsnätverk, bör medlemsstaterna se till att tjänsteleverantören inte hålls ansvarig för den information som överförs eller lagras i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG1a. |
|
________________ |
|
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”) (EGT L 178, 17.7.2000, s. 1). |
Ändringsförslag 18 Förslag till direktiv Skäl 7b (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(7b) Ett effektivt sätt att bekämpa terrorism på internet är att ta bort olagligt terroristmaterial vid källan. Det bör i detta sammanhang noteras att detta direktiv inte påverkar frivilliga åtgärder som vidtas av internetbranschen för att förhindra att deras tjänster missbrukas, såsom att upptäcka och rapportera olagligt innehåll, eller medlemsstaternas stöd till sådana åtgärder. Medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att ta bort eller blockera åtkomsten till webbsidor som uppviglar till terroristbrott. Där sådana åtgärder vidtas bör de ske i enlighet med insynsvänliga förfaranden och ramas in av tillräckliga skyddsåtgärder under oberoende myndigheters kontroll. Medlemsstaterna bör göra sitt bästa för att försöka inleda samarbeten med tredjeländer i syfte att få bort sådant innehåll från servrar som befinner sig på de ländernas territorium. Om det inte är möjligt att ta bort olagligt innehåll vid källan bör medlemsstaterna kunna införa åtgärder för att blockera åtkomsten från unionens territorium till webbsidor som konstaterats innehålla eller sprida terroristmaterial. Medlemsstaterna bör överväga rättsliga åtgärder mot internetföretag, sociala medier och internetleverantörer som avsiktligen vägrar att följa ett rättsligt föreläggande om att radera olagligt innehåll som förhärligar terrorism från sina internetplattformar efter att i vederbörlig ordning ha underrättats om sådant innehåll. En vägran att göra detta bör kunna bestraffas med effektiva, proportionella och avskräckande påföljder. Internetföretag, sociala medier och internetleverantörer bör garanteras rätten till domstolsprövning. |
Ändringsförslag 19 Förslag till direktiv Skäl 8 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(8) Med hänsyn till hotets allvar och behovet av att hejda strömmen av utländska terroriststridande, är det nödvändigt att straffbelägga utlandsresor för terroristsyften, vilket inte endast omfattar att begå terroristbrott och tillhandahålla och motta utbildning, utan även att delta i en terroristgrupps verksamhet. Varje handling som underlättar sådana resor bör också straffbeläggas. |
(8) Även om det inte är absolut nödvändigt att straffbelägga själva resandet som sådant, är det med hänsyn till hotets allvar och i synnerhet behovet att hejda strömmen av utländska terroriststridande nödvändigt att straffbelägga utlandsresor för terroristsyften, vilket inte endast omfattar att begå terroristbrott och tillhandahålla eller motta utbildning, utan även att delta i en terroristgrupps verksamhet. Sådana resor bör straffbeläggas på specifika villkor och endast om terroristsyftet med en resa kan styrkas på grundval av objektiva omständigheter. Att underlätta eller organisera sådana resor bör också straffbeläggas. |
Ändringsförslag 20 Förslag till direktiv Skäl 9 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(9) Straffbeläggandet av mottagande av utbildning för terroristsyften kompletterar det befintliga brottet tillhandahållande av utbildning, och är särskilt utformat för att bemöta hoten från personer som aktivt förbereder sig för att begå terroristbrott, även de som i slutändan agerar ensamma. |
(9) Straffbeläggandet av uppsåtligt mottagande av utbildning för terroristsyften, inklusive inhämtande av kunskaper, dokumentation eller praktiska färdigheter, i form av självstudier eller inte, kompletterar det befintliga brottet tillhandahållande av utbildning och är specifikt avsett för att bemöta hoten från personer som aktivt förbereder sig för att begå terroristbrott, även de som i slutändan agerar ensamma. Detta uppsåt bör därför straffbeläggas. |
Ändringsförslag 21 Förslag till direktiv Skäl 9a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(9a) It-angrepp som utförs i terroristsyfte eller av en terroristorganisation bör vara straffbara i medlemsstaterna. |
Ändringsförslag 22 Förslag till direktiv Skäl 10 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(10) Finansiering av terrorism bör vara straffbelagd i medlemsstaterna och omfatta finansiering av terroristhandlingar, finansiering av en terroristgrupp samt andra brott som avser terroristverksamhet, såsom rekrytering och utbildning eller resande för terroriständamål, i syfte att bryta ned de stödstrukturer som underlättar utförandet av terroristbrott. Medhjälp eller försök till finansiering av terrorism bör också vara straffbart. |
(10) Utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/8491a bör finansiering av terrorism vara straffbart i medlemsstaterna och omfatta inte bara finansiering av terrorhandlingar utan även finansiering av en terroristgrupp samt andra brott som avser terroristverksamhet, såsom rekrytering och utbildning eller resande i terroristsyfte, i syfte att rubba de stödstrukturer som underlättar terroristbrott. Medhjälp till eller försök till finansiering av terrorism bör också vara straffbart. |
|
__________________ |
|
1a Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2016, s. 73).r |
Ändringsförslag 23 Förslag till direktiv Skäl 10a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(10a) Terrorismen och den organiserade brottsligheten sammanfaller och samspelar i allt högre grad med varandra, och kopplingarna mellan kriminella grupper och terroristgrupper utgör ett växande säkerhetshot mot unionen. Medlemsstaterna bör därför se till att det blir straffbart att finansiera och stödja terroristbrott genom organiserad brottslighet och att kopplingen mellan organiserad brottslighet och terroristverksamhet och finansiering av terrorism mer uttryckligen tas i beaktande av de myndigheter i medlemsstaterna som arbetar med straffrättsliga förfaranden. |
Ändringsförslag 24 Förslag till direktiv Skäl 10b (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(10b) Olaglig handel med skjutvapen, olja, narkotika, cigaretter, förfalskade varor samt konstverk och andra kulturföremål, liksom människohandel, beskyddarverksamhet och utpressning, har blivit mycket lukrativa sätt för terroristgrupper att få tillgång till finansiering. För att bekämpa finansieringen av terrorismen bör man alltså också ta itu med terroristorganisationernas metoder för att skaffa sig finansiering. |
|
Utan att påföra en onödig administrativ börda för de ekonomiska aktörerna bör medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att se till att terroristgrupper inte kan dra nytta av någon handel med varor. Lämpliga och proportionerliga krav på vederbörlig omsorg, övervakning och rapportering kan ha en förebyggande verkan genom att väsentligt störa den handel som bedrivs av organiserade kriminella grupper och terroristgrupper och genom att bidra till att spåra och beivra organiserad brottslighet och annan kommersiell verksamhet som bedrivs av terroristorganisationer på ett mer effektivt sätt. Där så är lämpligt bör medlemsstaterna fastställa påföljder för överträdelser av dessa krav. |
Ändringsförslag 25 Förslag till direktiv Skäl 10c (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(10c) Finansiella utredningar är avgörande för att uppdaga underlättande av terroristbrott och terroristorganisationernas nätverk och strukturer. Sådana utredningar kan vara mycket givande, framför allt när skatte- och tullmyndigheter, finansunderrättelseenheter samt rättsliga myndigheter involveras i ett tidigt skede av utredningen. Medlemsstaterna bör ha som mål att göra finansiella utredningar till ett standardinslag i all terrorbekämpning och att utbyta relevant finansiell information mellan de behöriga myndigheterna. I sina insatser för att förebygga, utreda och bekämpa finansiering av terrorism bör medlemsstaterna utnyttja Europols kapacitet rörande finansunderrättelser och förhindrande av finansiering av terrorism till det yttersta. De bör också sträva efter en effektivare och mer samordnad strategi, till exempel genom att inrätta specialiserade enheter på nationell nivå för att hantera finansiella utredningar med koppling till terrorism, vilka kan få ett betydande mervärde och på ett väsentligt sätt bidra till att säkra framgångsrika åtal. |
Ändringsförslag 26 Förslag till direktiv Skäl 11 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(11) Tillhandahållande av materiellt stöd till terrorism genom personer som utför eller agerar som mellanhänder vid leveranser av eller rörlighet för tjänster, tillgångar och varor, inbegripet handelstransaktioner som medför införsel till och utförsel från unionen, bör vidare vara straffbelagt i medlemsstaterna, som medhjälp till terrorism eller som finansiering av terrorism, om det utförs med vetskap om att dessa transaktioner eller vinningen av dem helt eller delvis kommer att användas för terroristsyften eller kommer att främja terroristgrupper. |
(11) Tillhandahållande av materiellt stöd till terrorism genom personer som utför eller agerar som mellanhänder vid leveranser av eller rörlighet för tjänster, tillgångar och varor, inbegripet handelstransaktioner som inbegriper införsel till eller utförsel från unionen, bör vara straffbart i medlemsstaterna som medhjälp till terrorism eller som finansiering av terrorism, om det utförs med tydligt uppsåt eller vetskap om att dessa transaktioner eller vinningen av dem helt eller delvis avses användas för terroristsyften eller kommer att främja terroristgrupper. |
Ändringsförslag 27 Förslag till direktiv Skäl 14 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(14) Dessutom bör påföljder och sanktioner föreskrivas för fysiska och juridiska personer som begått eller är ansvariga för sådana brott, vilka återspeglar allvaret i brotten i fråga. |
(14) För fysiska och juridiska personer som begått eller är ansvariga för sådana brott bör påföljder och sanktioner föreskrivas vilka återspeglar allvaret i brotten i fråga. |
Ändringsförslag 28 Förslag till direktiv Skäl 15 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(15) Behörighetsregler bör fastställas för att säkerställa att terroristbrottet kan bli föremål för en effektiv lagföring. Det förefaller i synnerhet nödvändigt att fastställa behörighet för de brott som begåtts av personer som tillhandahåller utbildning för terroristsyften, oavsett deras nationalitet, på grund av de möjliga verkningarna av sådana handlingar på unionens territorium och på grund av det nära materiella sambandet mellan brotten tillhandahållande respektive mottagande av utbildning för terroristsyften. |
(15) Behörighetsregler bör fastställas för att säkerställa att terroristbrott kan bli föremål för en effektiv lagföring. Det förefaller i synnerhet nödvändigt att fastställa behörighet för de brott som begåtts av personer som tillhandahåller unionsmedborgare och personer som är bosatta i unionen utbildning för terroristsyften, oavsett vilken nationalitet de som tillhandahåller utbildningen kan ha, på grund av de möjliga verkningarna av sådana handlingar på unionens territorium och på grund av det nära materiella sambandet mellan brotten tillhandahållande respektive mottagande av utbildning för terroristsyften. Vid alla åtal mot tredjelandsmedborgare bör avtalen om utlämning och om polissamarbete och straffrättsligt samarbete med de berörda tredjeländerna respekteras. |
Ändringsförslag 29 Förslag till direktiv Skäl 15a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15a) Information som är relevant för upptäckt, förhindrande, utredning eller lagföring av de brott som avses i detta direktiv berör ofta fler än en medlemsstat och kan kräva akuta åtgärder. För att förebygga och bekämpa terrorism krävs ett närmare gränsöverskridande samarbete mellan de behöriga nationella myndigheterna och EU-byråerna för ett snabbt utbyte av alla relevanta uppgifter från belastnings- och domstolsregister eller andra tillgängliga källor till information om radikaliserade individer eller våldsamma extremister som är misstänkta för ett brott eller som är eller har varit föremål för ett straffrättsligt förfarande eller frysning av tillgångar för något av de brott som avses i detta direktiv, inklusive personer som nekats inresa på en medlemsstats territorium eller som utvisats på grund av misstanke om inblandning i brott som avses i detta direktiv. De behöriga nationella och europeiska myndigheterna bör därför utbyta dessa uppgifter i tid och på ett effektivt sätt och med respekt för tillämplig uppgiftsskyddslagstiftning. Vidare bör medlemsstaterna och deras behöriga myndigheter öka sitt utnyttjande av tillgängliga system och databaser som tillhandahålls av relevanta organ, såväl kvantitativt som kvalitativt, för att stärka sin kapacitet att förebygga och bekämpa terrorism. De bör göra detta genom att utbyta all relevant information och genom systematiska strategiska och operativa analyser i enlighet med tillämplig lagstiftning och tillhörande skyddsåtgärder. |
Ändringsförslag 30 Förslag till direktiv Skäl 15b (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15b) För att säkerställa framgångsrika utredningar av och åtal för terroristbrott, brott med anknytning till en terroristgrupp och brott med anknytning till terroristverksamhet, bör de behöriga myndigheter som ansvarar för att utreda och lagföra sådana brott ha möjlighet att använda ändamålsenliga utredningsverktyg, såsom de som används vid bekämpning av organiserad brottslighet eller andra grova brott. Med beaktande av bland annat proportionalitetsprincipen bör användningen av sådana verktyg i enlighet med nationell rätt vara målinriktad och stå i proportion till arten av och allvaret i de brott som är föremål för utredning. |
Ändringsförslag 31 Förslag till direktiv Skäl 15c (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15c) Medlemsstaterna bör stärka utbytet i god tid av all tillgänglig relevant information om personer som reser utomlands i terroristsyfte. De bör också systematiskt betrakta alla fall som inbegriper de brott som anges i detta direktiv som adekvata, relevanta och viktiga i den mening som avses i artikel 21 i rådets beslut 2007/533/RIF1a för att föra in en varning i Schengens informationssystem. Dessutom bör medlemsstaterna som en regel betrakta alla fall som inbegriper de brott som anges i detta direktiv som relevanta och nödvändiga i den mening som avses i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/6811b för syftet att dela resultatet av behandling av PNR-uppgifter med andra berörda medlemsstater i enlighet med det direktivet. |
|
________________ |
|
1a Rådets beslut 2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EUT L 205, 7.8.2007, s. 63). |
|
1b Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/681 av den 27 april 2016 om användning av passageraruppgiftssamlingar (PNR-uppgifter) för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet (EUT L 119, 4.5.2016, s. 132). |
Ändringsförslag 32 Förslag till direktiv Skäl 15d (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15d) Det innebär utmaningar för utredning och lagföring av terroristbrott att terroristorganisationer i hög grad använder sig av olika elektroniska verktyg, internet och sociala medier för att sprida, främja och uppvigla till terrorhandlingar, rekrytera potentiella stridande, samla in medel eller organisera annat stöd för sin verksamhet. Medlemsstaterna bör därför samarbeta med varandra, särskilt genom Eurojust och Europol, och med kommissionen för att säkerställa ett samordnat tillvägagångssätt i samband med insamling, utbyte och tillåtlighet av elektronisk bevisning. |
Ändringsförslag 33 Förslag till direktiv Skäl 16 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(16) Medlemsstaterna bör anta särskilda åtgärder för skydd, stöd och hjälp som svarar mot de särskilda behoven hos offer för terrorism, och därigenom ytterligare precisera och fördjupa de rättigheter som redan finns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU28. Offer för terrorism är de som definieras i artikel 1 i direktiv 2012/29/EU, i samband med terroristbrott som avses i artikel 3. De åtgärder som medlemsstaterna vidtar bör säkerställa att offren för terrorism i händelse av en terroristattack kommer att erhålla emotionellt och psykologiskt stöd, inbegripet traumastöd och traumarådgivning, samt information och rådgivning om relevanta rättsliga, praktiska eller ekonomiska frågor. |
(16) Medlemsstaterna bör se till att offer för terrorism tillerkänns en tillräcklig status före, under och efter de straffrättsliga förfarandena och anta särskilda åtgärder för skydd, stöd och hjälp med en respektfull och rättvis behandling som tillgodoser de särskilda behoven hos offer för terrorism, och därigenom ytterligare precisera och fördjupa de rättigheter som redan finns i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU28. Offer för terrorism är de som definieras i artikel 2 i direktiv 2012/29/EU, i samband med terroristbrott enligt vad som avses i detta direktiv. De åtgärder som medlemsstaterna vidtar bör säkerställa att offren för terrorism i händelse av en terroristattack erhåller emotionellt och psykologiskt stöd, inbegripet krisstöd, liksom relevant information och rådgivning om rättsliga, praktiska eller ekonomiska frågor samt lämplig hjälp. Medlemsstaterna bör uppmuntra särskild utbildning för personer som har ansvar för att ta hand om offer för terrordåd och tillhandahålla de resurser som behövs för detta ändamål. Dessutom bör varje medlemsstat ta hänsyn till risken för hot och vedergällning mot offer och mot personer som kan komma att vittna i brottmål med anknytning till terroristbrott. Offer för terrorism bör också beviljas rättshjälp i alla medlemsstater där de är parter i ett straffrättsligt förfarande eller ett annat domstolsförfarande för att få ett beslut om ersättning. |
__________________ |
__________________ |
28 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF av den 15 mars 2001 (EUT L 315, 14.11.2012, s. 37). |
28Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF (EUT L 315, 14.11.2012, s. 37). |
Ändringsförslag 34 Förslag till direktiv Skäl 16a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(16a) Medlemsstaterna bör inrätta och utveckla en enda kontaktpunkt med information och rådgivning för offer för terrorism, inte enbart för att möta deras behov av information och rådgivning utan även för att erbjuda dem akut psykologisk hjälp och kunna hänvisa dem vidare samt hjälpa dem att hantera den mediala uppmärksamheten. |
Ändringsförslag 35 Förslag till direktiv Skäl 16b (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(16b) Medlemsstaterna bör, med full respekt för yttrandefriheten, utbyta bästa praxis om hur man ska hantera medier och journalister i syfte att skydda offrens och deras familjemedlemmars privatliv och om hur man ska samarbeta med specialiserade tjänster som ger hjälp och stöd till offer för att hjälpa dessa att hantera den mediala uppmärksamheten. |
Ändringsförslag 36 Förslag till direktiv Skäl 17a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(17a) Medlemsstaterna bör samarbeta med varandra för att se till att alla offer för terrorism får tillgång till information om sina rättigheter, stödtjänster och ordningar för ersättning. Medlemsstaterna bör vidare se till att offer för terrorism får långsiktig tillgång till stödtjänster i det land där de är bosatta, även om terroristbrottet ägde rum i en annan medlemsstat. |
Ändringsförslag 37 Förslag till direktiv Skäl 17b (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(17b) Ett förbättrat samarbete mellan medlemsstaterna för att bekämpa terrorism bör också inbegripa ett intensivt utbyte och samarbete mellan de rättsliga myndigheterna och med Eurojust. Kapaciteten för Eurojusts samordningscentral bör stärkas, och centralen bör spela en avgörande roll för att främja gemensamma åtgärder av medlemsstaternas rättsliga myndigheter för insamling av bevis. De gemensamma utredningsgrupperna bör därmed användas i större utsträckning, både mellan medlemsstater och mellan medlemsstater och tredjeländer med vilka Eurojust har ingått samarbetsavtal. |
Ändringsförslag 38 Förslag till direktiv Skäl 17c (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(17c) Att förhindra att unionsmedborgare radikaliseras och rekryteras av terroristorganisationer kräver en långsiktig, proaktiv och heltäckande strategi som kombinerar åtgärder på det straffrättsliga området med politik för utbildning, social inkludering och integration, liksom verkningsfulla program för avradikalisering och avhoppare. Medlemsstaterna bör utbyta god praxis om effektiva åtgärder och projekt inom detta område. Medlemsstaterna bör vidare utbyta god praxis om effektiva alternativa åtgärder inom den rättsliga strategin för att förhindra att unionsmedborgare och tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i EU lämnar unionen i terroristsyften eller för att övervaka deras återkomst hit från konfliktområden. De bör utbyta sådan god praxis inte bara sinsemellan, utan även, där så är lämpligt, med tredjeländer, liksom med relevanta EU-byråer. |
Ändringsförslag 39 Förslag till direktiv Skäl 17d (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(17d) Medlemsstaterna bör fortsätta sina ansträngningar för att förhindra terrorism genom att samordna sina strategier och dela med sig av den information och den erfarenhet som de besitter, genom att genomföra god praxis både på unionsnivå och på nationell nivå och genom att uppdatera nationella förebyggande strategier i enlighet med EU:s strategi för att bekämpa radikalisering och rekrytering till terrorism. Kommissionen bör vid behov ge stöd till nationella, regionala och lokala myndigheter för att utveckla förebyggande strategier. |
Ändringsförslag 40 Förslag till direktiv Skäl 18 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(18) Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva och de därför, på grund av behovet av regler som är harmoniserade på europeisk nivå, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
(18) Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva och de därför bättre kan uppnås på unionsnivå kan Europeiska unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. |
Ändringsförslag 41 Förslag till direktiv Skäl 18a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(18a) Kampen mot terrorismen är en väsentlig och global ansträngning som kräver ett internationellt gensvar, och unionen måste därför agera i samarbete med tredjeländer. |
Ändringsförslag 42 Förslag till direktiv Skäl 19 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(19) Detta direktiv respekterar de principer som erkänns i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen, respekterar grundläggande rättigheter och friheter och iakttar de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, inbegripet de som anges i kapitlen II, III, V och VI i denna, som omfattar bland annat rätten till frihet och säkerhet, yttrandefriheten och informationsfriheten, föreningsfriheten och tankefriheten, samvetsfriheten och religionsfriheten, det generella förbudet mot diskriminering, särskilt på grund av ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, rätten till respekt för privatlivet och familjelivet och rätten till skydd av personuppgifter, principen om laglighet och proportionalitet i fråga om brott och straff, som också omfattar kravet på precision, klarhet, och förutsägbarhet inom straffrätten, oskuldspresumtionen samt den fria rörligheten som föreskrivs i artikel 21.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och i direktiv 2004/38/EG. Detta direktiv måste genomföras i enlighet med dessa rättigheter och principer. |
(19) Detta direktiv och genomförandet av det respekterar de principer som erkänns i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen, de grundläggande fri- och rättigheterna och de principer som erkänns i särskilt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, inbegripet de som anges i kapitlen II, III, V och VI och som omfattar bland annat rätten till frihet och säkerhet, yttrandefriheten, inbegripet informationsfriheten, föreningsfriheten och tanke-, samvets- och religionsfriheten, det generella förbudet mot diskriminering, särskilt på grund av ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, rätten till respekt för privatlivet och familjelivet och rätten till skydd av personuppgifter, principen om laglighet och proportionalitet i fråga om brott och straff, vilken också omfattar kravet på precision, klarhet och förutsägbarhet inom straffrätten, oskuldspresumtionen, rätten till en rättvis rättegång vars utgång avgörs av de enskilda omständigheterna i målet samt de principer som erkänns i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), liksom den fria rörligheten sådan denna föreskrivs i artikel 21.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och i direktiv 2004/38/EG1a, som medger undantag från den fria rörligheten med hänsyn till allmän ordning eller nationell säkerhet. Varje begränsning i utövandet av dessa rättigheter och friheter respekterar de villkor som fastslås i artikel 52.1 i stadgan. |
|
__________________ |
|
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77). |
Ändringsförslag 43 Förslag till direktiv Skäl 19a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(19a) Detta direktiv bör inte medföra krav på att medlemsstaterna vidtar åtgärder som skulle leda till någon form av diskriminering. |
Ändringsförslag 44 Förslag till direktiv Skäl 19b (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(19b) Inget i detta direktiv bör tolkas som att avsikten är att inskränka eller begränsa unionens regelverk, inbegripet Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/3431a, med avseende på de processuella rättigheterna för misstänkta eller tilltalade personer i straffrättsliga förfaranden. Personer som misstänks för de brott som anges i detta direktiv bör inte ha bevisbördan. |
|
____________________ |
|
1a Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/343 av den 9 mars 2016 om förstärkning av vissa aspekter av oskuldspresumtionen och av rätten att närvara vid rättegången i straffrättsliga förfaranden (EUT L 65, 11.3.2016, s. 1). |
Ändringsförslag 45 Förslag till direktiv Skäl 19c (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(19c) Inget i detta direktiv bör tolkas som att avsikten är att inskränka eller begränsa spridning av information i syfte att uttrycka en åsikt, i vetenskapligt eller akademiskt syfte eller för rapporteringsändamål, eller i syfte att uttrycka polemiska eller kontroversiella åsikter i den offentliga debatten om känsliga politiska frågor. |
Ändringsförslag 46 Förslag till direktiv Skäl 20 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(20) Genomförandet av kriminaliseringen enligt detta direktiv bör stå i proportion till brottets art och omständigheter, med respekt för de legitima mål som eftersträvas och deras nödvändighet i ett demokratiskt samhälle, och bör utesluta varje form av godtycke eller diskriminering. |
(20) Genomförandet av straffbeläggandet enligt detta direktiv bör stå i proportion till brottets och varje enskilt falls art och omständigheter, med respekt för de legitima mål som eftersträvas och deras nödvändighet i ett demokratiskt samhälle, och bör utesluta varje form av godtycke eller diskriminering. |
Ändringsförslag 47 Förslag till direktiv Skäl 21 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(21) Direktivet bör ersätta rambeslut 2002/475/RIF29 med avseende på de medlemsstater som är bundna av detta direktiv. |
(21) Detta direktiv ersätter rambeslut 2002/475/RIF med avseende på de medlemsstater som är bundna av detta direktiv. |
__________________ |
|
29I dess lydelse enligt rådets rambeslut 2008/919/RIF av den 28 november 2008 om ändring av rambeslut 2002/475/RIF (EUT L 330, 9.12.2008, s. 21). |
|
Ändringsförslag 48 Förslag till direktiv Skäl 21a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(21a) Medlemsstaterna bör under inga omständigheter utnyttja påföljder för terroristbrott, brott med anknytning till en terroristgrupp och brott med anknytning till terroristverksamhet för att kringgå sina internationella skyldigheter enligt Genèvekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning av den 28 juli 1951, kompletterad genom New York-protokollet av den 31 januari 1967. |
Ändringsförslag 49 Förslag till direktiv Artikel 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Detta direktiv fastställer minimiregler rörande definitionen av straffbara gärningar samt påföljder och sanktioner på området för terroristbrott, brott med anknytning till en terroristgrupp och brott med anknytning till terroristverksamhet, samt särskilda åtgärder för skydd av och hjälp till offer för terrorism. |
Detta direktiv fastställer minimiregler rörande definitionen av straffbara gärningar samt påföljder för terroristbrott, brott med anknytning till en terroristgrupp och brott med anknytning till terroristverksamhet, liksom särskilda åtgärder för skydd av och stöd och hjälp till offer för terrorism. |
Ändringsförslag 50 Förslag till direktiv Artikel 2 – led da (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(da) offer: |
|
(i) en fysisk person som lidit fysisk, psykisk eller emotionell skada eller ekonomisk förlust som en direkt följd av ett brott, |
|
(ii) familjemedlemmar till en person vars död var en direkt följd av ett brott och som har lidit skada till följd av den personens död. |
Ändringsförslag 51 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 1 – led b | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(b) Otillbörligen tvinga en stat eller en internationell organisation att utföra eller att avstå från att utföra en viss handling. |
(b) Med våld eller hot om våld tvinga eller försöka tvinga en stat eller en internationell organisation att utföra eller att avstå från att utföra en viss handling. |
Ändringsförslag 52 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 2 – led a | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(a) Angrepp mot en persons liv som kan leda till döden. |
(a) Angrepp mot en persons liv som kan leda till döden eller skador. |
Ändringsförslag 53 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 2 – led b | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(b) Allvarliga angrepp på en persons fysiska integritet. |
(b) Angrepp på en persons fysiska och psykiska integritet. |
Ändringsförslag 54 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 2 – led f | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(f) Tillverkning, innehav, förvärv, transport, tillhandahållande eller användning av skjutvapen, sprängämnen eller kärnvapen, av biologiska eller kemiska vapen, samt, när det gäller biologiska och kemiska vapen, forskning och utveckling. |
(f) Tillverkning, innehav, förvärv, transport, tillhandahållande eller användning av skjutvapen, sprängämnen, radiologiska vapen eller kärnvapen och av biologiska eller kemiska vapen, samt, när det gäller kärnvapen och biologiska och kemiska vapen, forskning och utveckling. |
Ändringsförslag 55 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 2 – led g | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(g) Utsläpp av farliga ämnen eller orsakande av brand, översvämningar eller explosioner, vilka utsätter människoliv för fara. |
(g) Utsläpp, eller hot om utsläpp, av farliga ämnen, inklusive radiologiskt eller biologiskt material, eller orsakande av brand, översvämningar eller explosioner, vilka utsätter människoliv för fara eller orsakar utbredd rädsla och oro. |
Ändringsförslag 56 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 2 – led h | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(h) Störande eller avbrytande av försörjningen av vatten, elkraft eller andra grundläggande naturresurser, vilket har till verkan att människoliv utsätts för fara. |
(h) Störande eller rubbande av försörjningen av vatten, elkraft eller andra grundläggande naturresurser, genom it-angrepp eller alla andra typer av angrepp, vilket får till följd att människoliv utsätts för fara. |
Ändringsförslag 57 Förslag till direktiv Artikel 3 – led 2 – led ha (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(ha) Angrepp mot informationssystem enligt definitionen i artiklarna 3–7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/40/EU1a. |
|
_____________ |
|
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/40/EU av den 12 augusti 2013 om angrepp mot informationssystem och om ersättande av rådets rambeslut 2005/222/RIF (EUT L 218, 14.8.2013, s. 8). |
Ändringsförslag 58 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 2 – led i | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(i) Hot om att utföra någon av de gärningar som anges i leden a–h. |
(i) Allvarligt hot om att utföra någon av de gärningar som anges i leden a–h; varvid detta hot fastställs på grundval av objektiva, faktiska omständigheter. |
Ändringsförslag 59 Förslag till direktiv Artikel 4 – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att följande gärningar, om de begåtts uppsåtligen, är straffbara: |
Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att följande gärningar, om de begåtts uppsåtligen och i strid med lagen, är straffbara: |
Ändringsförslag 60 Förslag till direktiv Artikel 4 – led b | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(b) Att delta i en terroristgrupps verksamhet, vari inbegripes att förse den med information eller materiella resurser, eller bidra med varje form av finansiering av dess verksamhet, med vetskap om att sådant deltagande kommer att bidra till terroristgruppens brottsliga verksamhet. |
(b) Att delta i en terroristgrupps verksamhet, vari inbegripes att förse den med information eller materiella resurser, eller bidra med varje form av finansiering av dess verksamhet, med vetskap om att sådant deltagande kommer att bidra till terroristgruppens brottsliga verksamhet, oavsett om denna verksamhet sker i en medlemsstat eller i ett tredjeland. |
Ändringsförslag 61 Förslag till direktiv Artikel 5 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att spridande eller på annat sätt tillgängliggörande för allmänheten av ett meddelande i syfte att anstifta till något av de brott som anges i artikel 3.2 a–h, om detta handlande, oavsett om det är fråga om att direkt förespråka terroristbrott eller inte, medför fara för att ett eller flera sådana brott begås, utgör en straffbar gärning om den begåtts uppsåtligen. |
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att spridande eller på annat sätt tillgängliggörande för allmänheten, med alla medel, såväl på som utanför internet, av ett meddelande i syfte att uppvigla till något av de brott som anges i artikel 3.2 a–h, om detta handlande, nämligen att förespråka att terroristbrott begås, i ett konkret fall medför fara för att ett eller flera sådana brott begås, utgör en straffbar gärning om den begåtts uppsåtligen. |
Ändringsförslag 62 Förslag till direktiv Artikel 5a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Artikel 5a |
|
Försvårande omständigheter |
|
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att det betraktas som en försvårande omständighet om ett brott som avses i artikel 6 eller artikel 7 riktas mot sårbara fysiska personer, inklusive barn. |
Ändringsförslag 63 Förslag till direktiv Artikel 6 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att försök att förmå en annan person att begå något av de brott som anges i artikel 3.2 a–h eller i artikel 4, utgör en straffbar gärning om den begåtts uppsåtligen. |
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att försök att förmå en annan person att begå eller bidra till begåendet av något av de brott som anges i artikel 3.2 a–h eller i artikel 4 utgör en straffbar gärning om den begåtts uppsåtligen. |
Ändringsförslag 64 Förslag till direktiv Artikel 8 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att mottagande av instruktioner från en annan person för tillverkning eller användning av sprängämnen, skjutvapen, andra vapen eller skadliga eller farliga ämnen, eller instruktioner om andra särskilda metoder eller tekniker, i syfte att begå eller bidra till utförandet av något av de brott som anges i artikel 3.2 a–h, utgör en straffbar gärning om den begåtts uppsåtligen. |
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att mottagande av utbildning eller instruktioner, även genom inhämtande av kunskaper, dokumentation eller praktiska färdigheter, om tillverkning eller användning av sprängämnen, skjutvapen, andra vapen eller skadliga eller farliga ämnen, eller instruktioner om andra särskilda metoder eller tekniker, i syfte att begå eller bidra till begåendet av något av de brott som anges i artikel 3.2 a–h, utgör en straffbar gärning om den begåtts uppsåtligen. |
Ändringsförslag 65 Förslag till direktiv Artikel 9 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Utlandsresor för terroristsyften |
Utlandsresor för terroristsyften |
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att utlandsresor i syfte att begå eller bidra till utförandet av ett terroristbrott som avses i artikel 3, delta i en terroristgrupps verksamhet enligt vad som avses i artikel 4 eller tillhandahålla eller motta utbildning för terroristsyften enligt vad som avses i artiklarna 7 och 8 utgör en straffbar gärning om den begåtts uppsåtligen. |
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att alla resor till ett land eller en medlemsstat, antingen direkt eller genom transitering via en eller flera medlemsstater, utgör en straffbar gärning om de begås uppsåtligen, om det objektivt kan styrkas att de har gjorts i syfte att begå eller bidra till ett terroristbrott enligt vad som avses i artikel 3, för att delta i en terroristgrupps verksamhet enligt vad som avses i artikel 4, med vetskap om att sådant deltagande skulle bidra till denna grupps brottsliga verksamhet, eller för att tillhandahålla eller motta utbildning för terroristsyften enligt vad som avses i artiklarna 7 och 8. |
Ändringsförslag 66 Förslag till direktiv Artikel 10 – rubriken | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Organisering eller annat underlättande av utlandsresor för terroristsyften |
(Berör inte den svenska versionen.) |
Ändringsförslag 67 Förslag till direktiv Artikel 11 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att tillhandahållande eller insamling av medel, oavsett metod, direkt eller indirekt, i syfte att de ska användas eller med vetskap om att de, helt eller delvis, kommer att användas för att begå något av de brott som avses i artiklarna 3–10 och 12–14 eller artikel 16, utgör en straffbar gärning om den begåtts uppsåtligen. |
1. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att tillhandahållande eller insamling av medel, oavsett metod, direkt eller indirekt, med avsikten att använda dem eller med vetskap om att de, helt eller delvis, kommer att användas för att begå eller bidra till något av de brott som avses i artiklarna 3–10 och 14, utgör en straffbar gärning om den begåtts uppsåtligen. |
|
2. Om finansieringen av terrorism enligt vad som avses i punkt 1 avser något av de brott som anges i artiklarna 3, 4 och 9, ska det inte vara nödvändigt att medlen faktiskt använts, helt eller delvis, för att begå eller bidra till något av de brotten, och det ska inte heller krävas att förövaren känner till vilken specifik handling eller handlingar som medlen ska användas till. |
|
3. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa frysning eller beslag och förverkande av alla medel och andra tillgångar som använts eller anslagits för att begå eller försöka begå något av de brott som avses i detta direktiv. |
Ändringsförslag 68 Förslag till direktiv Artikel 12 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att grov stöld i syfte att begå något av de brott som anges i artikel 3 utgör en straffbar gärning om den begåtts uppsåtligen. |
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att grov stöld i syfte att begå något av de brott som anges i artikel 3 och artikel 4 utgör en straffbar gärning om den begåtts uppsåtligen. |
Ändringsförslag 69 Förslag till direktiv Artikel 13 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att utpressning i syfte att begå något av de brott som anges i artikel 3 utgör en straffbar gärning om den begåtts uppsåtligen. |
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att utpressning i syfte att begå något av de brott som anges i artikel 3 och artikel 4 utgör en straffbar gärning om den begåtts uppsåtligen. |
Ändringsförslag 70 Förslag till direktiv Artikel 14 – rubriken | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Upprättande av förfalskade administrativa dokument i syfte att begå ett terroristbrott |
Upprättande, innehav eller användning av förfalskade administrativa dokument i syfte att begå ett terroristbrott |
Ändringsförslag 71 Förslag till direktiv Artikel 14 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att upprättande av förfalskade administrativa dokument i syfte att begå något av de brott som anges i artikel 3.2 a–h och artikel 4 b utgör en straffbar gärning om den begåtts uppsåtligen. |
Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att upprättande, innehav eller användning av förfalskade administrativa dokument i syfte att begå något av de brott som anges i artikel 3.2 a–ha och artikel 4 b, liksom i artiklarna 9 och 10, utgör en straffbar gärning om den begåtts uppsåtligen. |
Ändringsförslag 72 Förslag till direktiv Artikel 14a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Artikel 14a |
|
Åtgärder mot olagligt internetinnehåll som rör terrorism |
|
1. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att utan dröjsmål ta bort olagligt innehåll som finns på servrar på deras territorium och som uppviglar till terroristbrott enligt vad som avses i artikel 5. De ska också sträva efter att få bort sådant innehåll som finns på servrar utanför deras territorium. Om detta inte är möjligt kan medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att blockera åtkomsten till sådant innehåll. |
|
2. De åtgärderna måste vidtas i enlighet med insynsvänliga förfaranden och ramas in av tillräckliga skyddsåtgärder, i synnerhet för att säkerställa att inskränkningen begränsas till det som är nödvändigt och proportionerligt och att användarna informeras om orsaken till inskränkningen. Åtgärder för borttagande och blockering ska kunna bli föremål för rättslig prövning. |
Ändringsförslag 73 Förslag till direktiv Artikel 15 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
För att en gärning som avses i artikel 4 och i avdelning III ska vara straffbar ska det inte vara nödvändigt att ett terroristbrott faktiskt har begåtts, och det ska inte heller vara nödvändigt att fastställa en koppling till ett specifikt terroristbrott eller, vad gäller de brott som avses i artiklarna 9–11, till specifika brott med anknytning till terroristverksamhet. |
För att en gärning som avses i artikel 4 och i avdelning III ska vara straffbar ska det inte vara nödvändigt att ett terroristbrott faktiskt har begåtts, och det ska inte heller vara nödvändigt, vad gäller de brott som avses i artiklarna 5–10 och 12–14, att fastställa en koppling till en annan specifik handling som anges i detta direktiv. |
Ändringsförslag 74 Förslag till direktiv Artikel 16 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att medhjälp till något av de brott som avses i artiklarna 3–8 och 11–14 utgör en straffbar gärning. |
1. Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att medhjälp till något av de brott som avses i artiklarna 3–7 och 11–14 utgör en straffbar gärning. |
2. Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att anstiftan till något av de brott som avses i artiklarna 3–14 utgör en straffbar gärning. |
2. Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att anstiftan till något av de brott som avses i artiklarna 3 och 6–14 utgör en straffbar gärning. |
3. Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att försök att begå något av de brott som avses i artiklarna 3, 6, 7, 9 och 11–14, med undantag för innehav enligt artikel 3.2 f och det brott som avses i artikel 3.2 i, utgör en straffbar gärning. |
3. Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att försök att begå något av de brott som avses i artiklarna 3, 6, 7, 9 och 11–14, med undantag för innehav enligt artikel 3.2 f och det brott som avses i artikel 3.2 i, utgör en straffbar gärning. |
Ändringsförslag 75 Förslag till direktiv Artikel 18 – rubriken | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Förmildrande omständigheter |
Särskilda omständigheter |
Ändringsförslag 76 Förslag till direktiv Artikel 18 – led b – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(b) förser de administrativa eller rättsliga myndigheterna med information som de inte skulle ha kunnat erhålla på annat sätt och som hjälper dem att |
(b) förser de behöriga myndigheterna med information som de inte skulle ha kunnat erhålla på annat sätt och som hjälper dem att |
Ändringsförslag 77 Förslag till direktiv Artikel 18 – led b – led 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(2) identifiera eller väcka åtal mot de övriga gärningsmännen, |
(2) identifiera eller väcka åtal mot andra gärningsmän, |
Ändringsförslag 78 Förslag till direktiv Artikel 20 – led ea (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(ea) Frysning och förverkande av tillgångar som används för eller erhållits genom något av de brott som anges i detta direktiv, i enlighet med direktiv 2014/42/EU1a. |
|
_______________ |
|
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/42/EU av den 3 april 2014 om frysning och förverkande av hjälpmedel vid och vinning av brott i Europeiska unionen (EUT L 127, 29.4.2014, s. 39). |
Ändringsförslag 79 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 1 – led da (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(da) Gärningsmannen är medborgare i unionen och tillhandahåller tredjelandsmedborgare utbildning utomlands. |
Ändringsförslag 80 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 1 – led f | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(f) Brottet har begåtts mot den berörda medlemsstatens institutioner eller befolkning, eller mot en eller ett av Europeiska unionens institutioner, organ eller byråer som har sitt säte i den medlemsstaten. |
(f) Brottet har begåtts mot den berörda medlemsstatens institutioner eller befolkning, eller mot en EU-institution, ett EU-organ eller en EU-byrå som har sitt säte i den medlemsstaten, inbegripet genom bemäktigande av ett flygplan, fartyg eller annat medel för transport av personer eller varor, eller om en tredjelandsmedborgare mottar utbildning utomlands med avsikten att genomföra ett angrepp i den berörda medlemsstaten. |
Ändringsförslag 81 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 1a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1a. Varje medlemsstat ska vidta de åtgärder som krävs för att fastställa sin behörighet över de brott som avses i artikel 4 i fall där gärningsmannen befinner sig på det egna territoriet. |
Ändringsförslag 82 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 2 – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. När ett brott omfattas av fler än en medlemsstats behörighet och vilken som helst av dessa medlemsstater har faktisk möjlighet att lagföra på grundval av samma omständigheter, ska de berörda medlemsstaterna samarbeta för att besluta vilken av dem som ska lagföra gärningsmännen för att om möjligt centralisera förfarandena till en enda medlemsstat. I detta syfte får medlemsstaterna anlita Eurojust för att underlätta samarbetet mellan sina rättsliga myndigheter och samordningen av sin verksamhet. Följande omständigheter ska beaktas i successiv ordning: |
2. Om ett brott omfattas av fler än en medlemsstats behörighet och vilken som helst av dessa medlemsstater har giltiga skäl att åtala på grundval av samma sakförhållanden, ska de berörda medlemsstaterna samarbeta för att besluta vilken av dem som ska åtala gärningsmännen, med målet att om möjligt centralisera förfarandet till en enda medlemsstat. I detta syfte ska medlemsstaterna anlita Eurojust för att underlätta samarbetet mellan sina rättsliga myndigheter och samordningen av sin verksamhet. Följande omständigheter ska beaktas i successiv ordning: |
Ändringsförslag 83 Förslag till direktiv Artikel 21 – punkt 5a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
5a. Medlemsstaterna ska säkerställa samarbete och informationsutbyte med den medlemsstat som har fastställt sin behörighet över de brott som avses i artiklarna 3–14 och 16 genom etablerade kanaler, inbegripet EU-byråer. |
Ändringsförslag 84 Förslag till direktiv Artikel 21a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Artikel 21a |
|
Utredningsplikt |
|
1. Efter att ha tagit emot uppgifter om att en person som har begått eller som påstås ha begått ett brott som anges i detta direktiv kan uppehålla sig på dess territorium ska den berörda medlemsstaten vidta nödvändiga åtgärder enligt sin inhemska lagstiftning för att utreda sakligheten i de uppgifterna. |
|
2. Efter att ha försäkrat sig om att det är motiverat av omständigheterna ska den medlemsstat på vars territorium gärningsmannen eller den påstådde gärningsmannen befinner sig vidta lämpliga åtgärder enligt sin inhemska lagstiftning för att se till att den berörda personen infinner sig för åtal eller utlämning. |
Ändringsförslag 85 Förslag till direktiv Artikel 21b (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Artikel 21b |
|
Förebyggande |
|
1. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att unionsmedborgare radikaliseras och rekryteras av terroristorganisationer. |
|
2. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder, även på internet, såsom att tillhandahålla information och utbildning, anordna upplysningskampanjer och främja alternativa verklighetsbeskrivningar som ett motvapen mot terroristernas propaganda. Dessa åtgärder ska om lämpligt vidtas i samarbete med privata företag, berörda organisationer i det civila samhället, lokalsamhällen och andra berörda parter. De ska syfta till att öka kunskapen och minska risken för radikalisering och rekrytering till terroristorganisationer. |
|
3. Medlemsstaterna ska främja regelbunden utbildning för personal som sannolikt kommer i kontakt med personer som är mottagliga för radikalisering, däribland poliser ute på fältet och fängelsepersonal, i syfte att göra det möjligt för dem att se tecken på och hantera radikalisering och rekrytering till terroristorganisationer. |
Ändringsförslag 86 Förslag till direktiv Artikel 21c (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Artikel 21c |
|
Skyldighet att utbyta information om terroristbrott |
|
1. Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att dess behöriga myndigheter till den berörda medlemsstatens behöriga myndigheter överför all relevant information i fall där det finns anledning att tro att informationen kan bidra till att upptäcka, förhindra, utreda eller lagföra brott som avses i detta direktiv. Denna information ska överföras på ett ändamålsenligt sätt och i god tid, och ingen föregående begäran ska behövas. |
|
2. Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att dess kontaktpunkt utsedd enligt artikel 2 i beslut 2005/671/RIF1a till Europol och Eurojust överför den information som avses i det beslutet på ett ändamålsenligt sätt och i god tid. |
|
3. Medlemsstaterna ska i Schengens informationssystem systematiskt rapportera alla personer som misstänks eller dömts för minst ett av de brott som avses i artiklarna 3–14 i detta direktiv. |
|
4. När det gäller personer som har identifierats i enlighet med artikel 6.2 i direktiv (EU) 2016/681 med anknytning till de brott som anges i detta direktiv ska medlemsstaterna se till att deras enheter för passagerarinformation systematiskt överför resultatet av behandlingen av dessa uppgifter till enheterna för passagerarinformation i övriga medlemsstater. |
|
5. Medlemsstaterna ska systematiskt till Europol vidarebefordra uppgifter om alla personer som misstänks eller dömts för minst ett av de brott som avses i artiklarna 3–14 i detta direktiv. |
|
6. Denna artikel ska inte påverka tillämpningen av befintlig unionslagstiftning om informationsutbyte. |
|
_________________ |
|
1aRådets beslut 2005/671/RIF av den 20 september 2005 om informationsutbyte och samarbete när det gäller terroristbrott (EUT L 235, 29.9.2005, s. 22). |
Ändringsförslag 87 Förslag till direktiv Artikel 21d (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Artikel 21d |
|
Situationen vid Schengenområdets yttre gränser |
|
Medlemsstaterna ska garantera sina gräns- och kustbevakningstjänster tillgång till de relevanta databaserna, i synnerhet Europols informationssystem. |
Ändringsförslag 88 Förslag till direktiv Artikel 21e (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Artikel 21e |
|
Utredningsverktyg |
|
I enlighet med nationell rätt och förutsatt att det finns ett lämpligt rättsskydd ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att se till att ändamålsenliga utredningsverktyg, som de som används i fall som rör organiserad brottslighet eller andra grova brott, är tillgängliga för de personer, enheter eller tjänsteavdelningar som har ansvaret för att utreda eller lagföra de brott som avses i artiklarna 3–14. |
Ändringsförslag 89 Förslag till direktiv Artikel 21f (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Artikel 21f |
|
Åtgärder för att bekämpa radikalisering och uppvigling till terrorism på internet |
|
Medlemsstaterna ska i samarbete med kommissionen och internetleverantörer utveckla och genomföra en gemensam europeisk strategi för att bekämpa radikalisering och uppvigling till terrorism på internet. Denna strategi ska uppdateras regelbundet. |
Ändringsförslag 90 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 1a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1a. Medlemsstaterna ska i enlighet med direktiv 2012/29/EU se till att åtgärder finns tillgängliga för att skydda offer för terrorism och deras familjemedlemmar. Under det straffrättsliga förfarandets gång ska särskild uppmärksamhet ägnas åt risken för hot och vedergällning och behovet att skydda den fysiska och psykiska integriteten för offer för terrorism, även under förhör och vittnesmål. |
|
Dessutom ska medlemsstaterna se till att kostnadsfri rättshjälp ges till offer för terrorism som är parter i straffrättsliga förfaranden och, i förekommande fall, andra domstolsförfaranden för att få ett beslut om ersättning. |
Ändringsförslag 91 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att särskilda tjänster för hjälp och stöd till offer för terrorism finns inrättade. Sådana tjänster ska ha den nödvändiga kapaciteten och organisatoriska strukturen för att tillhandahålla hjälp och stöd till dessa offer omedelbart efter en attack och så länge det är nödvändigt därefter, i enlighet med varje offers specifika behov. Tjänsterna ska vara konfidentiella, kostnadsfria och lättillgängliga för alla offer för terrorism. De ska särskilt omfatta följande: |
2. Medlemsstaterna ska säkerställa att särskilda tjänster för hjälp och stöd till offer för terrorism finns inrättade, bland annat genom att stödorganisationer eller experter är tillgängliga. Sådana tjänster ska ha den nödvändiga kapaciteten och organisatoriska strukturen för att tillhandahålla dessa offer hjälp och stöd omedelbart efter ett angrepp och så länge det är nödvändigt därefter, i enlighet med varje offers specifika behov. Medlemsstaterna ska inrätta en samordningscentral som för samman dessa organisationer och experter som är behöriga att tillhandahålla offren och deras anhöriga information, stöd och praktisk service. Tjänsterna ska vara konfidentiella, kostnadsfria och lättillgängliga för alla offer för terrorism. De ska särskilt omfatta följande: |
|
(-a) Medicinsk och fysisk behandling, inbegripet motåtgärder mot nukleära, biologiska eller kemiska angrepp. |
(a) Emotionellt och psykologiskt stöd, såsom traumastöd och traumarådgivning. |
(a) Emotionellt och psykologiskt stöd, såsom traumastöd och traumabehandling. |
(b) Rådgivning och information om relevanta rättsliga, praktiska eller ekonomiska frågor. |
(b) Rådgivning och information om relevanta rättsliga, praktiska eller ekonomiska frågor. |
|
(ba) Stöd till offer vid återkomsten till bosättningsmedlemsstaten i fall där angreppet ägde rum i en annan medlemsstat. |
Ändringsförslag 92 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 2a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2a. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder inom ramen för sin infrastruktur för insatser i nödsituationer för att inbegripa specialister på stöd till offer i sin beredskapsplanering samt underlätta och förbättra identifieringen av offer omedelbart efter ett terrorattentat, med hänsyn tas till offrens behov. Medlemsstaterna ska i synnerhet utveckla och samordna en gemensam stödmekanism som ska kunna aktiveras på begäran. Medlemsstaterna bör säkerställa stöd till utredningar på plats och inrätta en enda webbplats genom vilken offentlig information om ett terrorattentat i den berörda medlemsstaten kan nås. De bör också inrätta en webbplats med privat tillgång för att informera offren och deras familjemedlemmar om deras rättigheter och tillhandahålla all annan relevant information om attentatet. |
Ändringsförslag 93 Förslag till direktiv Artikel 22 – punkt 3a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3a. Kommissionen ska överväga om alla rättsliga bestämmelser om skydd av, stöd till och rättigheter för offer för terrorism behöver fastställas och utvecklas i en enda rättsakt om offer för terrorism. |
Ändringsförslag 94 Förslag till direktiv Artikel 23a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Artikel 23a |
|
Grundläggande fri- och rättigheter |
|
1. Vid införlivandet och genomförandet av detta direktiv ska medlemsstaterna se till att straffbeläggandet står i proportion till de legitima mål som eftersträvas och är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle, och varje form av godtycklighet och diskriminering ska uteslutas. |
|
2. Detta direktiv ska inte ändra medlemsstaternas skyldighet att respektera de grundläggande rättigheter som stadfästs i artiklarna 2 och 6 i EU-fördraget och i stadgan samt i Europakonventionen och internationell humanitär rätt, och det ska tillämpas och tolkas i enlighet med dessa rättigheter och principer. |
Ändringsförslag 95 Förslag till direktiv Artikel 23b (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Artikel 23b |
|
Nödsituationer och grundläggande rättigheter |
|
I krigstid eller något annat allmänt nödläge som hotar människors liv får medlemsstaterna vidta åtgärder som avviker från vissa rättigheter, i linje med unionsrätten och internationell rätt. Sådana omständigheter ska inte befria myndigheterna från att visa att de vidtagna åtgärderna tillämpas endast för att bekämpa terrorism och är direkt kopplade till det specifika målet att bekämpa terrorism. |
Ändringsförslag 96 Förslag till direktiv Artikel 23c (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Artikel 23c |
|
Grundläggande principer som rör yttrandefrihet |
|
Detta direktiv ska inte medföra krav på att medlemsstaterna ska vidta åtgärder som inte överensstämmer med grundläggande principer som rör yttrandefrihet, i synnerhet pressfrihet och yttrandefrihet i andra medier, eller påverka nationella regler om pressens eller andra mediers rättigheter, ansvar och förfarandegarantier när dessa regler handlar om fastställande eller begränsning av ansvar. |
Ändringsförslag 97 Förslag till direktiv Artikel 23d (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Artikel 23d |
|
1. Detta direktiv ska inte medföra krav på att medlemsstaterna ska vidta åtgärder som inte överensstämmer med deras skyldigheter enligt unionsrätten med avseende på de processuella rättigheterna för misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden. |
|
2. Varje person vars fri- och rättigheter otillbörligen har kränkts genom ett felaktigt genomförande av detta direktiv ska ha rätt till ett effektivt rättsmedel i enlighet med artikel 47 i stadgan. |
Ändringsförslag 98 Förslag till direktiv Artikel 25 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. |
2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. |
Ändringsförslag 99 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. Kommissionen ska senast den [24 månader efter tidsfristen för genomförande av detta direktiv] överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av i vilken utsträckning medlemsstaterna har vidtagit de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv. |
1. Kommissionen ska senast den [12 månader efter tidsfristen för genomförande av detta direktiv] överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av i vilken utsträckning medlemsstaterna har vidtagit de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv. Rapporten ska också behandla effekten av de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit för att uppnå syftet med detta direktiv. På grundval av denna utvärdering ska kommissionen fatta beslut om lämplig uppföljning. Regelbunden utvärdering av genomförandet av detta direktiv bör inbegripa en bedömning av en potentiellt oproportionerlig inverkan av åtgärderna på vissa befolkningsgrupper samt avhjälpande åtgärder med avseende på diskriminering. |
Ändringsförslag 100 Förslag till direktiv Artikel 26 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. Kommissionen ska senast den [48 månader efter tidsfristen för genomförande av detta direktiv] överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av detta direktivs inverkan på och mervärde för bekämpandet av terrorism. Kommissionen ska beakta den information som medlemsstaterna har lämnat enligt beslut 2005/671/RIF. |
2. Kommissionen ska senast den [12 månader efter tidsfristen för genomförande av detta direktiv] överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av detta direktivs mervärde för bekämpandet av terrorism. Rapporten ska också behandla detta direktivs inverkan på de grundläggande fri- och rättigheterna, rättsstaten samt omfattningen av det skydd och stöd som tillhandahålls offer för terrorism. Kommissionen ska beakta den information som medlemsstaterna lämnar i enlighet med beslut 2005/671/RIF och all annan relevant information om utövandet av befogenheter enligt lagar om bekämpning av terrorism med koppling till införlivandet och genomförandet av detta direktiv. |
MOTIVERING
Den senaste tidens terrorangrepp på och utanför europeisk mark, kanske främst terrorattentaten i Paris den 13 november 2015 med mer än 130 dödsoffer, har understrukit att vi avsevärt måste öka våra ansträngningar för att förebygga och bekämpa terrorism. I artikel 3 i stadgan garanteras allas rätt till respekt för sin fysiska och psykiska integritet, vilket upprepade gånger har bekräftats i rättspraxis av domstolen. Om invånarna i Europa inte längre kan känna sig säkra i det egna landet är samhällets stabilitet i fara och måste återupprättas med hjälp av alla tillgängliga rättsmedel.
För närvarande misstänks mer än 5 000 EU-medborgare ha anslutit sig till striderna i Irak och Syrien, så frågan om så kallade utländska stridande och deras eventuella återvändande till EU är ett högst verkligt problem. Gilles de Kerchove, EU:s samordnare för kampen mot terrorism, uttalade nyligen följande: ”Européer som radikaliseras och i många fall även reser utomlands för att strida är ett hot som troligen kommer att kvarstå under kommande år. För att komma till rätta med dessa problem krävs en övergripande strategi och ett långsiktigt åtagande.”
Dessutom kan så kallade ensamvargar också orsaka enorm förödelse och terror. Denna typ av potentiella gärningsmän utgör ett särskilt hot mot den allmänna säkerheten eftersom de ofta agerar anonymt och snabbt ändrar sitt tillvägagångssätt. Deras dåd är mindre förutsägbara än kända terroristgruppers, som ofta agerar efter ett visst mönster. I och med framväxten av IS, al-Qaida och andra extremistiska islamistiska organisationer och deras mycket effektiva propaganda via internet och andra medier, har antalet ensamagerande terrorister ökat, och attentaten väntas inte upphöra inom en överskådlig framtid.
Europol drog nyligen slutsatsen att ”det finns all anledning att tro att en religiöst inspirerad terroristgrupp kommer att genomföra ett terrorattentat någonstans i Europa igen, avsett att framkalla ett stort antal offer bland civilbefolkningen. Till detta kommer hotet om attacker från ensamagerande individer, vilket inte har minskat.”[1]
Ytterligare en mycket allvarlig utmaning i kampen mot terrorismen är att terrorism och internationell organiserad brottslighet i allt högre grad sammanfaller. Åtskillnaden mellan dessa två brott blir mer och mer komplicerad och konstlad, eftersom kopplingarna mellan terrorism och organiserad brottslighet blir allt större. I många fall kan terroristorganisationer och nätverk för organiserad brottslighet samarbeta eller gå ihop i syfte att dra nytta av varandras tjänster, verktyg och andra tillgångar. I andra fall skaffar sig anhängare av terroristorganisationer utbildning för och ligger själva bakom organiserad brottslighet i stor skala för att finansiera terrordåd (t.ex. organplundring och organhandel i kombination med mord, människohandel, tvångsprostitution, sexuellt utnyttjande av barn och spädbarn, slavarbete och tvångsarbete, utpressning, beskyddarverksamhet, narkotikahandel och handel med förfalskade varor). Det är därför inte tillräckligt att enbart straffbelägga terrordåd, och kravet på ett direkt samband mellan den förberedande åtgärden eller finansieringen och begåendet av en specifik terrorhandling är heller inte gynnsamt för att på ett effektivt sätt förebygga terrorattentat. Om medverkan, anstiftan och medhjälp till terrorattentat eller förberedelser till terrorattentat genom att tillhandahålla eller motta utbildning, uppvigling, rekrytering, utlandsresor i terroristsyfte eller organisering/underlättande av sådana resor inte skulle straffbeläggas, inte ens med bara en indirekt koppling till begåendet av ett konkret terroristbrott, skulle nätverken av rekryterare, beslutsfattare, kontaktpunkter och kommunikationsstrateger undkomma de europeiska och nationella brottsbekämpande organens och domstolarnas utredningar och lagföring. Offren för denna rättsliga handlingsförlamning skulle bli det civila samhället inom och utanför Europa, såväl i krigszoner som utanför dessa. Hotet från terroristnätverken är inte teoretiskt utan verkligt. Terrorattentat lämnar djupa sår hos offren, deras anhöriga och i de regioner där angreppen ägt rum. Redan nu tvingar terrororganisationernas grymhet och den brutala konkurrensen mellan dem enorma mängder människor att fly från terrorismen i sina hemländer, och de hamnar i en mycket utsatt situation när de flyr och ofta blir offer för kriminella nätverk på nytt.
Kampen mot terrorismen kräver ett övergripande helhetsgrepp på många olika politikområden, bland annat förebyggande verksamhet, motverkande av radikalisering, avradikalisering osv. Europaparlamentet och rådet har vid många tillfällen på senare tid påpekat behovet av denna heltäckande strategi för att bekämpa terrorism[2]. Straffrättsliga åtgärder är bara en del av denna övergripande strategi.
Kampen mot terrorismen är en global kamp som EU inte kan ta på sig och vinna på egen hand. FN:s säkerhetsråds resolution från 2014 innebär rättsliga skyldigheter för alla EU-medlemsstater att straffbelägga vissa terrorismrelaterade brott, exempelvis resor i syfte att planera eller föröva terrordåd, mottagande av terroristutbildning samt organisering, underlättande och finansiering av terrorismresor eller terroristutbildning. Denna resolution har överförts till Europarådets tilläggsprotokoll om utländska stridande.
Föredragandens övergripande bedömning av förslaget
På det stora hela stöder föredraganden förslaget. Föredraganden vill påpeka att följande delar av förslaget har varit en del av EU:s regelverk redan sedan 2002 i och med rådets rambeslut om bekämpande av terrorism (som ändrades 2008):
Definitionerna av terroristbrott och brott med anknytning till en terroristgrupp fastställdes redan i rambeslut 2002/475/RIF (artiklarna 1 och 2). Straffbeläggandet av finansiering av terrorism föreskrevs också i artikel 2.2 b i rambeslut 2002/475/RIF. Artikel 3 i rambeslut 2002/475/RIF straffbelägger redan grov stöld, utpressning och bedrägerier i syfte att begå terroristbrott. Dessutom innehåller rambeslut 2002/475/RIF bestämmelser om påföljder för fysiska personer (artikel 5 i rambeslut 2002/475/RIF), förmildrande omständigheter (artikel 6 i rambeslut 2002/475/RIF, juridiska personers ansvar (artikel 7 i rambeslut 2002/475/RIF), minimisanktioner för juridiska personer (artikel 8 i rambeslut 2002/475/RIF) samt om behörighet och lagföring (artikel 9 i rambeslut 2002/475/RIF).
Genom artikel 3 i rambeslut 2008/191/RIF har brotten ”offentlig uppmaning att begå terroristbrott”, ”rekrytering för terroristsyften” och ”tillhandahållande av utbildning för terroristsyften” lagts till brotten med anknytning till terroristverksamhet. I artikel 3.3 i rambeslut 2008/191/RIF fastställs redan att det inte är nödvändigt att ett terroristbrott faktiskt har begåtts när det gäller brott med anknytning till en terroristgrupp eller till terroristverksamhet. Därmed är det inte heller nödvändigt att fastslå en koppling till ett specifikt terroristbrott. Vidare utvidgas i artikel 4 i rambeslut 2008/191/RIF de verksamheter som bör straffbeläggas såsom medhjälp, medverkan, anstiftan eller försök. Enligt rambeslut 2008/191/RIF är det upp till medlemsstaterna att straffbelägga försök att tillhandahålla terroristutbildning och att rekrytera för terroristsyften. De flesta medlemsstater bestraffar redan sådan verksamhet. Samtliga bestämmelser i rambesluten har genomförts av alla medlemsstater[3].
Den föränderliga hotbilden har analyserats, observerats och övervakats av internationella organ såsom FN, EU-byråerna och de nationella brottsbekämpande institutionerna. Tillämpningsbestämmelserna i FN:s säkerhetsråds resolution 2178(2014) har antagits i enlighet med kapitel VII i FN-stadgan, särskilt artiklarna 4–6, vilka har bindande verkan. Medlemsstaterna är således skyldiga att säkerställa att deras nationella lagstiftning är tillräcklig för att lagföra och bestraffa resor, utbildning, finansiering och andra förberedande handlingar med anknytning till terrorism såsom allvarliga brott. Europarådet har antagit FN:s resolution i ett tilläggsprotokoll. Hellre än att låta varje medlemsstat enskilt genomföra FN-resolutionen i sin nationella lagstiftning ser föredraganden ett mervärde på EU-nivå i direktivet, eftersom det skapar en harmoniserad grund för straffrätt som den nationella lagstiftningen kommer att bygga på, så att medlemsstaternas rättsliga åtgärder mot terrorism blir enhetliga, konsekventa och effektiva och luckor undviks. I och med ”Lissaboniseringen” av rådets befintliga rambeslut om terrorism underställs detta stadgan om de grundläggande rättigheterna, kommissionens befogenheter när det gäller överträdelser och domstolens rättsliga prövning. En viktig laglighetsprincip är att straffrättslig lagstiftning måste vara exakt och förutsägbar. Det är därför mycket viktigt att nödvändighet och proportionalitet är ledande principer i genomförandet och den praktiska tillämpningen, och att brottets allvar och uppsåt klart påvisas och styrks med så många konkreta sakförhållanden och omständigheter som möjligt i varje enskilt fall.
Det är av avgörande betydelse att uppdatera EU:s rättsliga ramar för bekämpande av terrorism och terroristnätverk på följande punkter:
1) Utbildning av förövare för terrorändamål inom eller utanför Europa, även i träningsläger eller via internet.
2) Så kallade utländska stridandes resor till konfliktområden i terroristsyfte samt organisering eller annat underlättande av sådana resor.
3) Införandet av rekommendation nr 5 från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) om finansiering av terrorism och finansiering av förberedande åtgärder som leder till en verksamhet med terroristsyfte.
4) Förtecknandet av nya typer av brott på och via internet, särskilt darknet.
5) Anpassning av artikeln om medhjälp, medverkan, anstiftan och försök till de nya utmaningarna.
6) Fastställande av behörigheten för brottet tillhandahållande av utbildning för terroristsyften.
7) Stärkande av offrens rättigheter och förbättrat skydd, hjälp och stöd till offer för terrorism i hela EU.
- [1] Europol, Changes in modus operandi of Islamic State terrorist attacks, 18 januari 2016.
- [2] Se till exempel: Europaparlamentets resolution av den 25 november 2015 om att förhindra att EU-medborgare radikaliseras och rekryteras av terroristorganisationer (P8_TA(2015)0410), Europaparlamentets resolution av den 11 februari 2015 om åtgärder mot terrorism (P8_TA(2015)0032), Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om den europeiska säkerhetsagendan (P8_TA(2015)0269). Rådets slutsatser om terrorismbekämpning av den 20 november 2015, Europeiska rådets slutsatser av den 12 februari 2015, gemensamt uttalande i Riga av den 29 och 30 januari 2015.
- [3] Se även kommissionens rapport av den 5 september 2014 om genomförandet av rådets rambeslut 2008/919/RIF (COM(2014)0554).
ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
Titel |
Bekämpande av terrorism och ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF om bekämpande av terrorism. |
||||
Referensnummer |
COM(2015)0625 – C8-0386/2015 – 2015/0281(COD) |
||||
Framläggande för parlamentet |
2.12.2015 |
|
|
|
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
LIBE 18.1.2016 |
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
JURI 18.1.2016 |
FEMM 18.1.2016 |
|
|
|
Inget yttrande avges Beslut |
JURI 28.1.2016 |
FEMM 28.1.2016 |
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Monika Hohlmeier 11.1.2016 |
|
|
|
|
Behandling i utskott |
16.2.2016 |
17.3.2016 |
21.4.2016 |
4.7.2016 |
|
Antagande |
4.7.2016 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
41 4 10 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Jan Philipp Albrecht, Gerard Batten, Michał Boni, Caterina Chinnici, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Cornelia Ernst, Tanja Fajon, Laura Ferrara, Monika Flašíková Beňová, Mariya Gabriel, Kinga Gál, Nathalie Griesbeck, Sophia in ‘t Veld, Eva Joly, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Timothy Kirkhope, Barbara Kudrycka, Cécile Kashetu Kyenge, Juan Fernando López Aguilar, Monica Macovei, Barbara Matera, Roberta Metsola, Claude Moraes, Alessandra Mussolini, Péter Niedermüller, Soraya Post, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Branislav Škripek, Helga Stevens, Traian Ungureanu, Bodil Valero, Marie-Christine Vergiat, Harald Vilimsky, Udo Voigt, Cecilia Wikström, Kristina Winberg, Tomáš Zdechovský |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Marina Albiol Guzmán, Andrea Bocskor, Anna Maria Corazza Bildt, Gérard Deprez, Petr Ježek, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Marek Jurek, Miltiadis Kyrkos, Artis Pabriks, Kati Piri, Barbara Spinelli, Geoffrey Van Orden, Axel Voss |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2) |
Janice Atkinson, Biljana Borzan, Eugen Freund, Iris Hoffmann |
||||
Ingivande |
12.7.2016 |
||||
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET
41 |
+ |
|
ALDE |
Gérard Deprez, Nathalie Griesbeck, Petr Ježek, Cecilia Wikström |
|
ECR |
Marek Jurek, Timothy Kirkhope, Monica Macovei, Helga Stevens, Branislav Škripek, Geoffrey Van Orden |
|
EFDD |
Laura Ferrara, Kristina Winberg |
|
PPE |
Andrea Bocskor, Michał Boni, Anna Maria Corazza Bildt, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Mariya Gabriel, Kinga Gál, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Barbara Kudrycka, Barbara Matera, Roberta Metsola, Alessandra Mussolini, Artis Pabriks, Traian Ungureanu, Axel Voss, Tomáš Zdechovský |
|
S&D |
Biljana Borzan, Caterina Chinnici, Tanja Fajon, Monika Flašíková Beňová, Iris Hoffmann, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Cécile Kashetu Kyenge, Miltiadis Kyrkos, Juan Fernando López Aguilar, Claude Moraes, Péter Niedermüller, Kati Piri, Soraya Post, Birgit Sippel |
|
4 |
- |
|
GUE/NGL |
Marina Albiol Guzmán, Cornelia Ernst, Barbara Spinelli, Marie-Christine Vergiat |
|
10 |
0 |
|
ALDE |
Sophia in 't Veld |
|
EFDD |
Gerard Batten |
|
ENF |
Janice Atkinson, Harald Vilimsky |
|
NI |
Udo Voigt |
|
S&D |
Eugen Freund |
|
Verts/ALE |
Jan Philipp Albrecht, Eva Joly, Judith Sargentini, Bodil Valero |
|
Teckenförklaring:
+ : Ja-röster
- : Nej-röster
0 : Nedlagda röster