Förfarande : 2015/2103(INL)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0005/2017

Ingivna texter :

A8-0005/2017

Debatter :

PV 15/02/2017 - 14
CRE 15/02/2017 - 14

Omröstningar :

PV 16/02/2017 - 6.9

Antagna texter :


BETÄNKANDE     
PDF 623kWORD 120k
27 januari 2017
PE 582.443v03-00 A8-0005/2017

med rekommendationer till kommissionen om civilrättsliga bestämmelser om robotteknik

(2015/2103(INL))

Utskottet för rättsliga frågor

Föredragande: Mady Delvaux

(Initiativ – artikel 46 i arbetsordningen)

Rådgivande utskottens föredragande (*):

Georg Mayer, utskottet för transport och turism

Michał Boni, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 BILAGA TILL FÖRSLAGET TILL RESOLUTION:DETALJERADE REKOMMENDATIONER OM INNEHÅLLET I DET BEGÄRDA FÖRSLAGET
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för transport och turism (*)
 YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor(*)
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

med rekommendationer till kommissionen om civilrättsliga bestämmelser om robotteknik

(2015/2103(INL))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av produktansvarsdirektivet (85/374/EEG),

–  med beaktande av artiklarna 46 och 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från utskottet för transport och turism, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0005/2017), och av följande skäl:

Inledning

A.  Ända sedan Mary Shelleys Frankenstein och den klassiska myten om Pygmalion fram till Prags golem och Karel Čapeks robot, genom vilken ordet myntades, har människor fantiserat om möjligheten att bygga tänkande maskiner, ofta i form av androider med mänskliga egenskaper.

B.  Nu när mänskligheten är på väg in i en era då allt mer sofistikerade robotar, bottar, androider och andra manifestationer av artificiell intelligens (nedan kallad AI) tycks stå redo att släppa lös en ny industriell revolution – som sannolikt inte kommer att lämna någon del av samhället oberörd – är det mycket viktigt att lagstiftaren beaktar dess rättsliga och etiska konsekvenser och följdverkningar, utan att kväva innovationen.

C.  Det finns ett behov att skapa en allmänt accepterad definition av robot och AI som är flexibel och inte utgör ett hinder för innovation.

D.  Mellan 2010 och 2014 uppgick den genomsnittliga ökningen i försäljningen av robotar till 17 procent per år, och under 2014 ökade försäljningen med 29 procent, vilket är den största ökningen under ett år någonsin. Bildelsleverantörer och el- och elektronikindustrin utgjorde de huvudsakliga drivkrafterna för denna tillväxt. Antalet patentansökningar per år på robotteknikområdet har tredubblats under det senaste årtiondet.

E.  Under de senaste 200 åren har sysselsättningen konstant ökat till följd av den tekniska utvecklingen. Utvecklingen av robotteknik och AI kan ha potentialen att förändra liv och arbetsmetoder, öka effektivitet, besparingar och säkerhetsnivåer samt tillhandahålla högre servicenivåer. På kort och medellång sikt utlovar robottekniken och AI effektivitet och besparingar inte bara inom produktion och handel, utan också på områden som transport, sjukvård, utbildning och jordbruk. Tack vare denna tekniska utveckling behöver människor inte heller exponeras för hälsovådliga miljöer, till exempel vid sanering av toxiskt förorenade platser.

F.  Den åldrande befolkningen är ett resultat av den ökade förväntade livslängden till följd av de framsteg som gjorts i fråga om levnadsvillkor och inom den moderna medicinen, och den utgör en av de största politiska, sociala och ekonomiska utmaningarna för det tjugoförsta århundradets europeiska samhällen. Senast 2025 kommer mer än 20 procent av européerna att vara 65 år eller äldre, med ett särskilt snabbt ökande antal människor som är över 80. Balansen mellan generationerna i våra samhällen kommer då att bli helt annorlunda, och det ligger i samhällets intresse att äldre människor förblir friska och aktiva så länge som möjligt.

G.  Den nuvarande trenden, som går mot en utveckling av smarta och autonoma maskiner med kapacitet att lära sig och fatta självständiga beslut, kommer på sikt att inte bara medföra ekonomiska fördelar utan också väcka en rad frågor beträffande maskinernas direkta och indirekta effekter på samhället som helhet.

H.  Maskininlärning innebär enorma ekonomiska och innovativa fördelar för samhället genom att förmågan till analys av data ökar oerhört, samtidigt som den även ger upphov till utmaningar med att säkerställa icke-diskriminering, rättssäkerhet, insyn och begripliga beslutsprocesser.

I.  På liknande sätt behöver ekonomiska förändringar och robotteknikens och maskininlärningens inverkan på sysselsättningen bedömas. Trots de obestridliga fördelarna med robottekniken kan den medföra en omvandling av arbetsmarknaden och därmed ett behov att tänka över framtiden för utbildning, sysselsättning och socialpolitik.

J.  Den utbredda användningen av robotar kanske inte automatiskt leder till att arbetstillfällen ersätts, men lågkvalificerade arbetstillfällen i arbetskraftsintensiva sektorer är sannolikt mer sårbara för automatisering. Denna tendens skulle kunna föra tillverkningsprocesser tillbaka till EU. Forskning har visat att sysselsättningen växter betydligt fortare inom yrken där datorer används i större utsträckning. Arbetsautomatiseringen har potentialen att befria människor från manuellt, monotont arbete och låta dem inrikta sig på mer kreativa och meningsfulla uppgifter. Automatiseringen kräver att det offentliga investerar i utbildning och andra reformer för att bättre kvalificera arbetstagarna för de typer av färdigheter som de kommer att behöva i framtiden.

K.  Samtidigt kan utvecklingen av robottekniken och AI leda till att en stor del av det arbete som i dag utförs av människor tas över av robotar utan att de förlorade arbetstillfällena helt ersätts, vilket väcker frågor om sysselsättningen i framtiden samt hållbarheten för den sociala välfärden och trygghetssystemen och den fortsatta eftersläpningen av pensionsinbetalningar om det nuvarande skatteunderlaget kvarstår, vilket skapar en risk för ökad ojämlikhet i fördelningen av välstånd och inflytande. För att bevara den sociala sammanhållningen och välfärden bör möjligheten att beskatta arbete som utförs av en robot eller att ta ut en avgift för att använda och underhålla en robot undersökas med avseende på finansiering av stöd till och omskolning av arbetslösa arbetstagare vars arbetstillfällen har minskats eller dragits in.

L.  Det är viktigt att tänka på att utvecklingen av robotteknik kan leda till en hög koncentration av rikedom och inflytande i händerna på en minoritet, mot bakgrund av växande klyftor i samhället och en krympande medelklass.

M.  Utvecklingen av robotteknik och AI kommer definitivt att påverka arbetsplatslandskapet, vilket kan skapa nya ansvarsfrågor och eliminera andra. Det rättsliga ansvaret måste klargöras både enligt affärsmodellen och arbetstagarnas designmönster om nödlägen eller problem skulle uppstå.

N.  Automatiseringstendensen kräver att de som deltar i utvecklingen och kommersialiseringen av applikationer med artificiell intelligens bygger in säkerhet och etik från början, och därigenom erkänner att de måste vara beredda att ta på sig det rättsliga ansvaret för kvaliteten på den teknik som de tillverkar.

O.  I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679(1) (den allmänna dataskyddsförordningen) fastställs de rättsliga ramarna för att skydda personuppgifter. Andra aspekter av tillgång till uppgifter och skydd av personuppgifter och personlig integritet kan också behöva tas upp, eftersom integritetsfrågor skulle kunna uppstå i samband med applikationer och anordningar som kommunicerar med varandra och med databaser utan mänsklig inblandning.

P.  Utvecklingen inom robotteknik och artificiell intelligens kan och bör utformas på så sätt att man bevarar individens värdighet, autonomi och självbestämmande, särskilt när det gäller omvårdnad och sällskap för människor och i samband med medicintekniska produkter och ”reparation” eller ”förbättring” av människor.

Q.  I slutänden finns det en möjlighet att AI på sikt kan överträffa människans intellektuella kapacitet.

R.  Vidareutveckling och ökad användning av automatiserat och algoritmbaserat beslutsfattande påverkar utan tvekan de val som en privatperson (såsom ett företag eller en internetanvändare) och en administrativ, rättslig eller annan offentlig myndighet gör i samband med sitt slutgiltiga beslut i konsument-, affärs- eller myndighetsfrågor. Skyddsåtgärder och möjlighet till mänsklig kontroll och verifiering måste byggas in i processen för automatiserat och algoritmbaserat beslutsfattande.

S.  Ett flertal utländska jurisdiktioner, bland annat USA, Japan, Kina och Sydkorea, överväger – och har i viss mån redan vidtagit – lagstiftningsåtgärder med avseende på robotteknik och AI, och även vissa medlemsstater har börjat fundera på att eventuellt utarbeta rättsliga normer eller genomföra lagstiftningsändringar för att ta hänsyn till kommande tillämpningar av sådana tekniker.

T.  Det europeiska näringslivet skulle kunna dra fördel av ett effektivt, samlat och transparent lagstiftningsgrepp på unionsnivå, under förutsättning att det fastställs förutsebara och tillräckligt tydliga villkor under vilka företag kan ta fram applikationer och planera sina affärsmodeller på europeisk skala, samtidigt som man ser till att unionen och dess medlemsstater behåller kontrollen över de lagstiftningsstandarder som ska fastställas, så att man inte tvingas anta och förhålla sig till standarder som fastställts av andra, nämligen tredjeländer som också ligger långt fram i utvecklingen av robotteknik och AI.

Allmänna principer

U.  Asimovs lagar(2) måste anses vara riktade till robotarnas konstruktörer, tillverkare och operatörer, även när det gäller robotar som har inbyggd autonomi och är självlärande, eftersom dessa lagar inte kan omvandlas till maskinkod.

V.  En rad bestämmelser som i synnerhet gäller skadeståndsansvar, transparens och ansvarsskyldighet är användbara och nödvändiga, och de återspeglar de inneboende europeiska och universella humanistiska värderingar som karakteriserar Europas bidrag till samhället. Dessa bestämmelser får inte påverka forsknings-, innovations- och utvecklingsprocessen inom robottekniken.

W.  Unionen skulle kunna spela en viktig roll genom att fastställa grundläggande etiska principer som måste respekteras vid utveckling, programmering och användning av robotar och AI och införliva dessa principer i unionsregelverk och unionsuppförandekoder, i syfte att forma den tekniska revolutionen så att den tjänar mänskligheten och så att fördelarna med avancerad robotteknik och AI kommer många till godo, samtidigt som man i möjligaste mån undviker potentiella fallgropar.

X.  En successiv, pragmatisk och försiktig strategi av det slag som förordades av Jean Monnet(3) bör antas för unionen med avseende på framtida initiativ om robotteknik och AI, så att vi inte kväver innovationen.

Y.  Mot bakgrund av den nivå som uppnåtts i utvecklingen av robotteknik och AI är det lämpligt att börja med frågor om skadeståndsansvar.

Skadeståndsansvar

Z.  Tack vare de imponerande tekniska framstegen under det senaste årtiondet kan dagens robotar inte bara utföra uppgifter som tidigare var intimt förknippade med och uteslutande utfördes av människor, utan utvecklingen av vissa autonoma och kognitiva egenskaper – såsom förmågan att lära sig av erfarenhet och fatta delvis självständiga beslut – har även gjort robotarna alltmer lika agenter som interagerar med sin omgivning och kan förändra den i betydande utsträckning. Mot bakgrund av detta blir det rättsliga ansvaret för en robots skadliga handlingar en knäckfråga.

AA.  En robots autonomi kan definieras som förmågan att fatta beslut och verkställa dem i den omgivande miljön oberoende av yttre kontroll eller inflytande. Denna autonomi är av rent teknisk karaktär, och graden av autonomi är beroende av hur sofistikerat samspel med omgivningen som konstruktionen i fråga medger.

AB.  Ju mer autonoma robotarna är, desto mindre kan de betraktas som enkla verktyg för andra aktörer (såsom tillverkaren, operatören, ägaren, användaren osv.). Detta ifrågasätter i sin tur om de vanliga bestämmelserna om skadeståndsansvar är tillräckliga eller om det krävs nya principer och regler för att skapa klarhet angående de olika aktörernas rättsliga ansvar för robotars handlingar eller underlåtelse att handla i fall där orsaken inte kan spåras tillbaka till en specifik mänsklig aktör, och huruvida robotars handlingar eller underlåtelse att handla som har orsakat skada hade kunnat undvikas.

AC.  I sista hand ger robotarnas autonomi upphov till frågan om deras natur i ljuset av befintliga rättsliga kategorier eller huruvida en ny kategori bör skapas med sina egna specifika särdrag och implikationer.

AD.   Enligt de nu gällande rättsliga ramarna kan robotar i sig inte hållas ansvariga för handlingar eller underlåtelse att handla som skadar tredje parter. De befintliga ansvarsbestämmelserna omfattar fall där orsaken till en robots handling eller underlåtelse att handla kan spåras tillbaka till en specifik mänsklig aktör, exempelvis tillverkaren, operatören, ägaren eller användaren, och där aktören i fråga kunde ha förutsett och förhindrat robotens skadliga beteende. Därutöver skulle tillverkare, operatörer, ägare eller användare kunna hållas strikt ansvariga för en robots handlingar eller underlåtelse att handla.

AE.  Enligt de gällande rättsliga ramarna är både skadeståndsansvar för produkter – där tillverkaren av produkten är ansvarig för funktionsfel – och ansvar för skadliga handlingar – där användaren av produkten är ansvarig för hantering som vållar skada – tillämpligt på skador som orsakas av robotar eller AI.

AF.  I ett scenario där en robot kan fatta självständiga beslut är de traditionella reglerna inte tillräckliga för att skadeståndsansvar ska kunna utkrävas för skador som orsakats av en robot, eftersom det inte skulle gå att fastställa vilken part som är ansvarig för att ge ersättning eller kräva att den parten gottgör den skada som vållats.

AG.  Bristerna i de nuvarande rättsliga ramarna är uppenbara också på det avtalsrättsliga området, där maskiner som utformats för att välja sin motpart, förhandla om avtalsvillkor, ingå avtal och besluta huruvida och på vilket sätt avtalen ska fullföljas gör att de traditionella reglerna inte längre går att tillämpa, vilket visar på behovet av nya, effektiva och uppdaterade regler, som bör följa den tekniska utvecklingen och nya innovationer som används på marknaden.

AH.  När det gäller utomobligatoriskt ansvar omfattar rådets direktiv 85/374/EEG(4) endast skada som orsakats av en tillverkningsdefekt hos en robot och endast under förutsättning att den skadelidande kan bevisa den faktiska skadan, defekten på produkten och orsakssambandet mellan defekten och skadan. Ett regelverk som bygger på strikt ansvar kan därmed vara otillräckligt.

AI.  Trots räckvidden för direktiv 85/374/EEG skulle de gällande rättsliga ramarna inte vara tillräckliga för att omfatta skada som orsakats av den nya generationen robotar med tanke på att dessa kan vara försedda med anpassnings- och inlärningsförmåga som medför en viss grad av oförutsägbarhet i beteendet, eftersom sådana robotar autonomt skulle lära sig av sina egna skiftande erfarenheter och interagera med sin omgivning på ett unikt och oförutsebart sätt.

Allmänna principer avseende utveckling av robotteknik och artificiell intelligens för civila ändamål

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå gemensamma unionsdefinitioner av cyberfysiska system, smarta autonoma robotar och deras underkategorier, med beaktande av följande kännetecken för en smart robot:

–  Förvärvande av autonomi genom sensorer och/eller informationsutbyte med sin omgivning (sammankoppling) samt utbyte och analys av denna information.

–  Självlärande genom erfarenhet och interaktion (fakultativt kriterium).

–  Åtminstone en minimal fysisk förankring.

–  Anpassning av sitt beteende och handlande efter omgivningen.

–  Frånvaro av liv i biologisk bemärkelse.

2.  Europaparlamentet anser att ett övergripande system för registrering av avancerade robotar bör införas på unionens inre marknad om det är relevant och nödvändigt för särskilda kategorier av robotar, och uppmanar kommissionen att fastställa kriterier för klassificering av robotar som skulle behöva registreras. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att utreda om det skulle vara önskvärt att registreringssystemet och registret förvaltas av en EU-byrå för robotteknik och artificiell intelligens.

3.  Europaparlamentet betonar att utvecklingen av robotteknik bör inriktas på att komplettera de mänskliga förmågorna och inte på att ersätta dem. Parlamentet anser att det i utvecklingen av robotteknik och AI är väsentligt att garantera att människor alltid har kontrollen över intelligenta maskiner. Parlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt den känslomässiga anknytning som kan utvecklas mellan människor och robotar ‒ särskilt i sårbara grupper (barn, äldre och personer med funktionsnedsättning) ‒ och framhåller den allvarliga känslomässiga eller fysiska inverkan som denna känslomässiga anknytning skulle kunna få för människor.

4.  Europaparlamentet betonar att en behandling av denna fråga på unionsnivå kan underlätta utvecklingen genom att man undviker fragmentering på den inre marknaden, och understryker samtidigt hur viktig principen om ömsesidigt erkännande är i samband med gränsöverskridande användning av robotar och robotsystem. Parlamentet påminner om att testning, certifiering och marknadsgodkännande bör krävas i endast en medlemsstat. Detta bör åtföljas av en ändamålsenlig marknadskontroll.

5.  Europaparlamentet betonar vikten av åtgärder för att stödja små och medelstora företag och nystartade företag i robottekniksektorn som skapar nya marknadssegment inom denna sektor eller utnyttjar robotar.

Forskning och innovation

6.  Europaparlamentet understryker att många robottekniska applikationer fortfarande befinner sig i en experimentell fas, och välkomnar att allt fler forskningsprojekt finansieras av medlemsstaterna och unionen. Det är ytterst viktigt att unionen, tillsammans med medlemsstaterna genom offentlig finansiering, behåller en ledande position inom forskning om robotteknik och AI. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att stärka de finansiella instrumenten för forskningsprojekt på robotteknik- och IKT-områdena, inbegripet offentlig-privata partnerskap, och att genomföra principen om öppen vetenskap och ansvarsfull etisk innovation i sin forskningspolitik. Parlamentet betonar att tillräckliga resurser måste anslås åt arbetet med att finna lösningar på de sociala, etiska, juridiska och ekonomiska utmaningar som den tekniska utvecklingen och dess applikationer medför.

7.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja forskningsprogram, att stimulera forskning om eventuella långsiktiga risker och möjligheter med AI och robotteknik och att uppmuntra inledandet av en strukturerad dialog med allmänheten om konsekvenserna av utvecklingen av denna teknik så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att i halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen öka sitt stöd till det via Horisont 2020 finansierade Sparc-programmet. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att förena sina ansträngningar i syfte att noggrant övervaka och garantera en smidigare övergång för dessa tekniker från forskningsfasen till kommersialiseringen och användningen på marknaden efter lämpliga säkerhetsbedömningar i enlighet med försiktighetsprincipen.

8.  Europaparlamentet betonar att innovation inom robotteknik och artificiell intelligens samt integrering av robotteknik och teknik för artificiell intelligens i ekonomin och samhället kräver digital infrastruktur som tillhandahåller uppkoppling överallt. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en ram som tillgodoser uppkopplingskraven för unionens digitala framtid och att se till att tillgången till bredband och 5G-nät är helt förenlig med principen om nätneutralitet.

9.    Europaparlamentet är fast övertygat om att interoperabilitet mellan system, enheter och molntjänster, baserat på inbyggt säkerhets- och integritetsskydd, krävs för dataflöden i realtid som gör att robotar och artificiell intelligens kan bli mer flexibla och autonoma. Parlamentet uppmanar kommissionen att verka för en öppen miljö, från öppna standarder och innovativa licensieringsmodeller till öppna plattformar och transparens, för att undvika inlåsning i proprietära system som hämmar interoperabiliteten.

Etiska principer

10.  Europaparlamentet konstaterar att potentialen till ökad egenmakt genom användning av robotteknik nyanseras av ett antal utmaningar eller risker och bör bedömas noggrant med avseende på människors hälsa och säkerhet, frihet, privatliv, integritet och värdighet, självbestämmande och icke-diskriminering samt skydd av personuppgifter.

11.  Europaparlamentet anser att unionens befintliga rättsliga ramar bör uppdateras och vid behov kompletteras med vägledande etiska principer som speglar robotteknikens komplexitet och dess många sociala, medicinska och bioetiska konsekvenser. Det finns ett behov av en tydlig, strikt och effektiv vägledande etisk ram för utveckling, utformning, produktion, användning och modifikation av robotar som ett komplement till de rättsliga rekommendationerna i detta betänkande och de befintliga regelverken på nationell nivå och EU-nivå. Parlamentet föreslår i bilagan till resolutionen en ram i form av en stadga bestående av en uppförandekod för robotteknikingenjörer, en kodex för forskningsetiska kommittéer och deras arbete med att granska robotteknikprotokoll samt mallar för licenser för konstruktörer och användare.

12.  Europaparlamentet framhåller öppenhetsprincipen, det vill säga att det alltid bör vara möjligt att uppge den logiska motiveringen till varje beslut som fattas med stöd av AI och som kan ha en väsentlig inverkan på en eller flera personers liv. Parlamentet anser att det alltid måste vara möjligt att reducera AI-systemets beräkningar till en form som är begriplig för människor. Avancerade robotar bör utrustas med en ”svart låda” som registrerar uppgifter om varje transaktion som utförts av maskinen, inklusive den logiska operation som bidrog till dess beslut.

13.  Europaparlamentet påpekar att den vägledande etiska ramen bör bygga på principerna om gott syfte, icke-skadlighet, autonomi och rättvisa, på de principer och värden som finns förankrade i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen och i stadgan om de grundläggande rättigheterna, såsom människans värdighet, jämlikhet, rättvisa och likabehandling, icke-diskriminering, informerat samtycke och skydd av privat- och familjeliv och uppgiftsskydd, liksom på andra principer och värden som ligger till grund för unionsrätten, såsom icke-stigmatisering, öppenhet, oberoende, individuellt och socialt ansvar samt befintliga etiska metoder och regler.

14.  Europaparlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt robotar som utgör ett stort sekretesshot på grund av sin placering i traditionellt skyddade och privata sfärer och eftersom de kan extrahera och skicka personliga och känsliga uppgifter.

En EU-byrå

15.  Europaparlamentet anser att ett utökat samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen är nödvändigt för att garantera enhetliga regler för gränsöverskridande handel i unionen vilka uppmuntrar till samarbete mellan europeiska industrier och tillåter idrifttagande i hela unionen av robotar som är förenliga med de erforderliga säkerhets- och skyddsnivåerna och de etiska principerna i unionsrätten.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att utse en EU-byrå för robotteknik och artificiell intelligens i syfte att tillhandahålla de tekniska, etiska och regleringsmässiga sakkunskaper som behövs för att stödja de relevanta offentliga aktörerna, på både unions- och medlemsstatsnivå, i deras ansträngningar för att säkerställa snabba, etiska och välgrundade reaktioner på de nya möjligheterna och utmaningarna, i synnerhet gränsöverskridande sådana, till följd av den tekniska utvecklingen inom robottekniken, exempelvis i transportsektorn.

17.  Europaparlamentet anser att potentialen och problemen med robotteknikanvändningen och den nuvarande investeringsdynamiken motiverar att EU-byrån förses med en riktig budget och personal med tillsynskompetens samt externa tekniska och etiska experter, med uppgift att sektorsövergripande och interdisciplinärt övervaka robotteknikbaserade applikationer, identifiera standarder för bästa praxis samt vid behov rekommendera regleringsåtgärder, fastställa nya principer och ta itu med eventuella konsumentskyddsfrågor och systemutmaningar. Kommissionen (och EU-byrån, om den inrättas) uppmanas att årligen rapportera till parlamentet om den senaste robotteknikutvecklingen och om eventuella åtgärder som behöver vidtas.

Immateriella rättigheter och dataflödet

18.  Europaparlamentet konstaterar att det inte finns några rättsliga bestämmelser som är specifikt tillämpliga på robotteknik, men att de befintliga rättsordningarna och doktrinerna lätt kan tillämpas på robotteknik, även om vissa aspekter tycks kräva särskild hänsyn. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja en övergripande och teknikneutral strategi för immateriell äganderätt som är tillämplig på de olika sektorer där robotteknik skulle kunna användas.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att de civilrättsliga bestämmelserna om robotteknik stämmer överens med den allmänna dataskyddsförordningen och nödvändighets- och proportionalitetsprinciperna. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas också att beakta den snabba tekniska utvecklingen på robotteknikområdet, inklusive den ökade användningen av cyberfysiska system, och att se till att unionsrätten inte släpar efter den utveckling som de tekniska framstegen och användningsområdena uppvisar.

20.  Europaparlamentet betonar att rätten till skydd av privatlivet och personuppgifter enligt artiklarna 7 och 8 i stadgan och artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är tillämpligt på alla områden som inbegriper robotteknik och att unionens rättsliga ramar för uppgiftsskydd måste respekteras till fullo. Parlamentet efterlyser i detta avseende en översyn av reglerna och kriterierna för användning av kameror och sensorer i robotar. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att principerna för uppgiftsskydd – såsom inbyggt integritetsskydd och integritetsskydd som standard, uppgiftsminimering, ändamålsbegränsning samt insynsvänliga kontrollmekanismer för de registrerade och lämpliga rättsmedel i överensstämmelse med unionens uppgiftsskyddslagstiftning – följs och att lämpliga rekommendationer och standarder främjas och integreras i unionens politik.

21.  Europaparlamentet betonar att det fria flödet av uppgifter är av största vikt för den digitala ekonomin och utvecklingen inom robotteknik- och AI-sektorn. En hög säkerhetsnivå för robottekniksystem, inklusive deras interna datasystem och uppgiftsflöden, är avgörande för en lämplig användning av robotar och AI. Parlamentet betonar att skyddet av nätverk av sammankopplade robotar och artificiell intelligens måste säkerställas för att förhindra eventuella säkerhetsöverträdelser. En hög nivå av säkerhet och skydd av personuppgifter, tillsammans med ett vederbörligt beaktande av den personliga integriteten i kommunikationen mellan människor, robotar och AI, är grundläggande. Parlamentet betonar att de som utformar robotteknik och artificiell intelligens ansvarar för att utveckla produkter som är säkra och ändamålsenliga. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att stödja och stimulera utvecklingen av den nödvändiga tekniken, inbegripet inbyggt säkerhetsskydd.

Standardisering, trygghet och säkerhet

22.  Europaparlamentet betonar att frågan om standardisering och beviljande av driftskompatibilitet är avgörande för den framtida konkurrensen på området artificiell intelligens och robotteknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsatt arbeta med den internationella harmoniseringen av tekniska standarder, framför allt tillsammans med de europeiska standardiseringsorganisationerna och Internationella standardiseringsorganisationen, i syfte att främja innovation, förhindra en fragmentering av den inre marknaden och garantera en hög nivå för produktsäkerhet och konsumentskydd, bland annat genom miniminormer för säkerhet i arbetsmiljön där sådana behövs. Parlamentet betonar betydelsen av laglig bakåtkompilering och öppna standarder för att maximera innovationsvärdet och se till att robotar kan kommunicera med varandra. Parlamentet välkomnar i detta avseende inrättandet av särskilda tekniska kommittéer, såsom ”ISO/TC 299 Robotics” på robotteknikområdet, som uteslutande ska ta fram standarder för robotteknik.

23.  Europaparlamentet betonar att testning av robotar i verkliga scenarier är väsentligt för att man ska kunna identifiera och bedöma de risker som robotarna kan medföra och deras tekniska utveckling efter den rent experimentella laboratoriefasen. Parlamentet understryker i detta sammanhang att testning av robotar i verkliga scenarier, inte minst i städer och på vägar, innebär ett stort antal problem – bland annat hinder som saktar ned utvecklingen i dessa testningsfaser – och kräver en ändamålsenlig strategi och övervakningsmekanism. Kommissionen uppmanas att för samtliga medlemsstater utarbeta enhetliga kriterier som de bör använda för att ange områden där experiment med robotar ska vara tillåtna, i enlighet med försiktighetsprincipen.

Autonoma transportmedel

a)  Självkörande fordon

24.  Europaparlamentet understryker att autonoma transporter omfattar alla typer av fjärrstyrda, automatiserade, uppkopplade och autonoma medel för väg-, järnvägs-, vattenvägs- och lufttransport, inklusive vägfordon, tåg, fartyg, färjor, luftfartyg och drönare samt alla framtida former av utveckling och innovation i denna sektor.

25.  Europaparlamentet anser att fordonsindustrin är i ett högst akut behov av effektiva regler på unionsnivå och globalt för att säkerställa en gränsöverskridande utveckling av automatiserade och självkörande fordon, så att man till fullo utnyttjar deras ekonomiska potential och drar nytta av de tekniska trendernas positiva följder. Parlamentet betonar att splittrade regleringsansatser skulle hindra införandet av autonoma transportsystem och äventyra Europas konkurrenskraft.

26.  Europaparlamentet påpekar att en förares reaktionstid vid ett oplanerat övertagande av kontrollen av fordonet är av vital betydelse, och kräver därför att aktörerna tillhandahåller realistiska värden som avgör frågorna om säkerhet och skadeståndsansvar.

27.  Europaparlamentet anser att övergången till självkörande fordon kommer att påverka följande frågor: civilrättsligt ansvar (skadeståndsansvar och försäkringar), trafiksäkerhet, alla frågor som hör till miljön (t.ex. energieffektivitet, användning av teknik för förnybar energi och förnybara energikällor), frågor om uppgifter (t.ex. tillgång till uppgifter, uppgiftsskydd, integritet och uppgiftsdelning), frågor om IKT-infrastruktur (t.ex. effektiv och tillförlitlig kommunikation med hög täthet) samt sysselsättning (t.ex. skapande och förluster av arbetstillfällen och utbildning av förare av tunga lastfordon i användning av automatiserade fordon). Det kommer att krävas väsentliga investeringar i vägar, energi och IKT-infrastruktur. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta de ovannämnda aspekterna i sitt arbete med självkörande fordon.

28.  Europaparlamentet understryker att tillförlitlig positions- och tidsinformation från de europeiska satellitnavigeringsprogrammen Galileo och Egnos är av avgörande betydelse för att införa självkörande fordon. Parlamentet kräver i detta avseende att man färdigställer och sänder upp de satelliter som behövs för att fullborda det europeiska positioneringssystemet Galileo.

29.  Europaparlamentet uppmärksammar det stora mervärde som självkörande fordon erbjuder personer med nedsatt rörlighet, eftersom sådana fordon gör att de bättre kan delta i den privata biltrafiken och därmed underlättar deras vardag.

b)  Drönare (fjärrstyrda luftfartygssystem, RPAS)

30.  Europaparlamentet erkänner de positiva framstegen inom drönarteknik, särskilt på området för sökning och räddning. Parlamentet betonar vikten av ramar på unionsnivå för drönare i syfte att skydda unionsmedborgarnas trygghet, säkerhet och integritet, och uppmanar kommissionen att följa upp rekommendationerna i Europaparlamentets resolution av den 29 oktober 2015 om säker användning av fjärrstyrda luftfartygssystem (RPAS), vanligen kallade obemannade luftfartyg (UAV), på området civil luftfart(5). Parlamentet uppmanar kraftfullt kommissionen att tillhandahålla bedömningar av säkerhetsfrågorna i samband med den omfattande användningen av drönare. Kommissionen uppmanas att undersöka behovet att införa ett obligatoriskt spårnings- och identifieringssystem för fjärrstyrda luftfartygssystem som gör det möjligt att i realtid fastställa ett luftfartygs position under användning. Parlamentet påminner om att obemannade luftfartygs enhetlighet och säkerhet bör säkerställas genom bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008(6).

Robotar inom vård och omsorg

31.  Europaparlamentet understryker att forskningen om och utvecklingen av robotar inom äldrevården med tiden har vunnit större insteg och blivit billigare, vilket lett till produkter med ökad funktionalitet och bredare acceptans från konsumenternas sida. Det finns ett stort antal tillämpningsområden som bygger på sådana tekniker och ger möjlighet till förebyggande vård, stöd, tillsyn, stimulans och sällskap för äldre och personer med funktionsnedsättningar, liksom för personer som lider av demenssjukdomar, kognitiva störningar och minnesförlust.

32.  Europaparlamentet framhåller att mänsklig kontakt är en av de grundläggande aspekterna vid vård av människor. Parlamentet anser att åtgärder för att ersätta människor med robotar riskerar att medföra en avhumanisering av vården. Å andra sidan medger parlamentet att robotar skulle kunna utföra automatiserade vårduppgifter och underlätta arbetet för de vårdanställda och samtidigt förhöja den mänskliga sidan av vården och göra rehabiliteringsprocessen mer målinriktad, så att den medicinska personalen och vårdgivarna kan ägna mer tid åt diagnos och bättre planerade behandlingsalternativ. Samtidigt som robotteknik har potential att öka rörligheten och minska utanförskapet för personer med funktionsnedsättningar och äldre kommer människor fortfarande att behövas i vården och även framöver utgöra en viktig källa till social interaktion som inte är helt utbytbar.

Robotar för medicinska ändamål

33.  Europaparlamentet understryker vikten av lämplig utbildning, fortbildning och förberedelse av sjukvårdspersonal, till exempel läkare, sköterskor och vårdbiträden, för att säkerställa högsta möjliga yrkesmässiga kompetens och skydda och värna om patienternas hälsa. Parlamentet understryker behovet att fastställa de yrkesmässiga minimikrav som en kirurg måste uppfylla för att operera och få använda kirurgiska robotar. Parlamentet anser det vara av största vikt att principen om övervakad autonomi för robotar respekteras, vilket innebär att en mänsklig kirurg under alla omständigheter fortsatt kommer att stå för både den inledande planeringen av behandlingen och det slutliga behandlingsvalet. Parlamentet betonar särskilt vikten av fortbildning för användare, så att de ges möjlighet att sätta sig in i de tekniska krav som gäller på detta område. Parlamentet uppmärksammar den ökande trenden med självdiagnostisering med hjälp av mobila robotar och det därav följande behovet för läkare att utbildas i att hantera fall av självdiagnostisering. Användningen av sådan teknik får inte förminska eller skada förhållandet mellan läkare och patient utan bör bistå läkaren i diagnostiseringen och/eller behandlingen av patienten, i syfte att minska risken för mänskliga misstag och öka livskvaliteten och den förväntade livslängden.

34.  Europaparlamentet anser att medicinska robotar fortsätter att vinna insteg inom högprecisionskirurgi och repetitiva arbetsmoment och att de har potential att förbättra resultaten inom rehabilitering och tillhandahålla ett högeffektivt logistiskt stöd på sjukhus. Medicinska robotar har också potential att minska sjukvårdskostnaderna genom att göra det möjligt för den medicinska personalen att fokusera på förebyggande i stället för behandling och genom att frigöra budgetmedel till en bättre anpassning till mångfalden av behov bland patienterna, kontinuerlig fortbildning av vårdpersonal samt forskning.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att förfarandena för provning av ny medicinsk robotteknik är tillförlitliga, särskilt när det gäller produkter som implanteras i människokroppen, och det innan förordningen om medicintekniska produkter(7) börjar gälla.

Åtgärder för att ”reparera” och ”förbättra” människor

36.  Europaparlamentet noterar robotteknikens stora framgångar och ytterligare potential när det gäller att reparera och stödja skadade organ och kroppsfunktioner, men även de komplexa frågor som i synnerhet möjligheterna att ”förbättra” människor väcker, eftersom medicinska robotar och i synnerhet cyberfysiska system i grunden kan förändra vår syn på en frisk människokropp, med tanke på att de kan bäras direkt på eller implanteras i människokroppen. Parlamentet understryker vikten av att skyndsamt, på sjukhus och andra vårdinrättningar, tillsätta etiska kommittéer på robotteknikområdet och förse dessa med lämplig personal, med uppgiften att utreda och hjälpa till att lösa ovanliga, komplicerade etiska problem som rör frågor som påverkar vården och behandlingen av patienterna. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att ta fram riktlinjer för att bistå inrättandet av sådana kommittéer och deras arbete.

37.  Europaparlamentet påpekar att man inom vitala medicinska tillämpningsområden, såsom robottekniska proteser, på ett hållbart sätt måste säkerställa kontinuerlig tillgång till underhåll, förbättringar och i synnerhet mjukvaruuppdateringar som avhjälper funktionsfel och svaga punkter.

38.  Europaparlamentet rekommenderar inrättandet av oberoende, betrodda enheter för att behålla de nödvändiga medlen för att tillhandahålla personer som bär vital och avancerad medicinsk utrustning tjänster såsom underhåll, reparationer och förbättringar, inbegripet uppdateringar av programvara, särskilt i fall där sådana tjänster inte längre utförs av den ursprungliga leverantören. Parlamentet föreslår att det införs en skyldighet för tillverkarna att tillhandahålla dessa oberoende, betrodda enheter heltäckande konstruktionsanvisningar, inklusive källkod, motsvarande pliktexemplar av publikationer till nationalbibliotek.

39.  Europaparlamentet betonar risken för att cyberfysiska system som är implanterade i människokroppen kan hackas, stängas av eller få sina minnen utraderade, eftersom detta skulle kunna äventyra människors hälsa och i extrema fall till och med liv, och betonar därför att skyddet av sådana system måste prioriteras.

40.  Europaparlamentet understryker vikten av att garantera lika tillgång för alla till sådana tekniska innovationer, redskap och ingrepp. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja utvecklingen av tekniska hjälpmedel i syfte att verka för att sådana hjälpmedel utvecklas och anammas av personer som har behov av dem, i enlighet med artikel 4 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som unionen har undertecknat.

Utbildning och sysselsättning

41.  Europaparlamentet uppmärksammar kommissionens prognos att det senast 2020 kan råda ett underskott på upp till 825 000 personer med IKT-kompetens i Europa och att 90 procent av arbetstillfällena kommer att kräva åtminstone grundläggande digitala färdigheter. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ att föreslå en färdplan för en eventuell tillämpning och revidering av en ram för digital kompetens och deskriptorer för digital kompetens för inlärare på alla nivåer, och uppmanar kommissionen att ge omfattande stöd till utvecklingen av digitala färdigheter i alla åldersgrupper oberoende av anställningsstatus, som ett första steg mot en bättre matchning av brist och efterfrågan på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar att robotteknikens tillväxt kräver att medlemsstaterna utvecklar flexiblare fortbildnings- och utbildningssystem, så att kompetensstrategierna motsvarar robotekonomins behov.

42.  Europaparlamentet anser att det skulle gagna den digitala industrin, kvinnorna själva och ekonomin i EU om man hos fler unga kvinnor kunde skapa intresse för en karriär på det digitala området och fick in fler kvinnor på denna del av arbetsmarknaden. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att inleda initiativ för att stödja kvinnor på IKT-området och stärka deras e-färdigheter.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att börja analysera och övervaka sysselsättningstrenderna på medellång och lång sikt närmare, med särskilt fokus på arbetstillfällen som skapas, flyttas respektive går förlorade på de olika kvalifikationsområdena, i syfte att få fram de områden där nya arbetstillfällen skapas respektive de områden där arbetstillfällen går förlorade till följd av den ökade användningen av robotar.

44.  Europaparlamentet framhåller vikten av att förutse samhällsförändringar, med tanke på de konsekvenser som utvecklingen och användningen av robotteknik och AI kan få. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera olika möjliga scenarier och deras konsekvenser för hållbarheten i medlemsstaternas system för social trygghet. Parlamentet anser att en bred debatt bör inledas om nya anställningsmodeller och om våra skatte- och välfärdssystems hållbarhet på grundval av tillräckliga inkomster, inklusive möjligheten att införa en allmän basinkomst.

45.  Europaparlamentet betonar vikten av flexibla färdigheter och av sociala, kreativa och digitala färdigheter i utbildningen. Utöver den akademiska kunskap som lärs ut i skolorna måste det livslånga lärandet ske under hela livet.

46.  Europaparlamentet noterar robotteknikens stora potential till förbättring av säkerheten på arbetsplatsen genom att farliga och skadliga uppgifter överförs från människor till robotar, men konstaterar samtidigt att tekniken kan skapa nya risker genom den ökande interaktionen mellan människa och robot på arbetsplatsen. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av att tillämpa strikta och framåtblickande regler för samspelet mellan människa och robot i syfte att garantera hälsa, säkerhet och respekt för grundläggande rättigheter på arbetsplatsen.

Miljöpåverkan

47.  Europaparlamentet konstaterar att utvecklingen av robotteknik och artificiell intelligens bör ske på ett sådant sätt att miljöpåverkan begränsas genom ändamålsenlig energiförbrukning, energieffektivitet genom större användning av förnybar energi och effektivt utnyttjande av knappa material, minimalt avfall, exempelvis elektriskt och elektroniskt avfall, samt reparationsmöjligheter. Kommissionen uppmuntras därför att låta principerna för den cirkulära ekonomin ingå i all unionspolitik om robotteknik. Parlamentet konstaterar att användningen av robotteknik också kommer att påverka miljön positivt, särskilt inom jordbruk, livsmedelsförsörjning och livsmedelstransporter, bland annat genom att maskinernas storlek och användningen av gödselmedel, energi och vatten kan minskas, liksom genom precisionsjordbruk och ruttoptimering.

48.  Europaparlamentet betonar att cyberfysiska system kommer att ge oss inte bara energi- och infrastruktursystem där det går att kontrollera elflödet från producent till konsument, utan även ”energiprosumenter”, som både producerar och konsumerar energi, vilket kommer att bli till stor nytta för miljön.

Skadeståndsansvar

49.  Europaparlamentet anser att det civilrättsliga ansvaret för skador orsakade av robotar är en avgörande fråga som också behöver analyseras och diskuteras på unionsnivå för att säkerställa samma grad av effektivitet, öppenhet och konsekvens i rättssäkerheten överallt i Europeiska unionen, till nytta för allmänhet, konsumenter och företag.

50.  Europaparlamentet konstaterar att utvecklingen av robotteknik kommer att kräva större förståelse för den gemensamma grund som behövs för verksamhet som bedrivs gemensamt av människa och robot, som bör bygga på förutsägbarhet och riktbarhet, två grundläggande förhållandena som kännetecknas av ömsesidigt beroende. Parlamentet påpekar att dessa två förhållanden av ömsesidigt beroende är avgörande för att fastställa vilken information som behöver delas mellan människa och robot och hur en gemensam grund mellan människa och robotar kan skapas för att möjliggöra ett smidigt samarbete mellan människa och robot.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, på grundval av artikel 114 i EUF-fördraget, lägga fram ett förslag till en rättsakt om de rättsliga frågor i samband med utvecklingen och användningen av robotteknik och artificiell intelligens som kan förutses under de kommande 10–15 åren, i kombination med icke-lagstiftningsinstrument såsom riktlinjer och uppförandekoder enligt vad som avses i rekommendationerna i bilagan.

52.  Europaparlamentet anser att den kommande rättsakten – oavsett vilken rättslig lösning den tillämpar på skadeståndsansvar för skador som orsakats av en robot i andra fall än egendomsskada – under inga omständigheter bör begränsa de typer av skada eller den skadeomfattning som kan ersättas, och den bör inte heller begränsa de former av ersättning som kan erbjudas den skadelidande bara på grund av att skadan orsakats av en icke-mänsklig agent.

53.  Europaparlamentet anser att den kommande rättsakten bör bygga på en djupgående utvärdering av kommissionen för att fastställa huruvida metoden med strikt ansvar eller riskhanteringsmetoden bör tillämpas.

54.  Europaparlamentet konstaterar samtidigt att strikt ansvar endast kräver bevis för en faktisk skada och ett orsakssamband mellan robotens skadliga funktion och den skadelidandes skada.

55.  Europaparlamentet konstaterar att riskhanteringsmetoden inte fokuserar på den person ”som handlat vårdslöst” som individuellt ansvarig, utan på den person som, under vissa omständigheter, kan minimera riskerna och hantera negativ påverkan.

56.  Europaparlamentet anser att skadeståndsansvaret för de parter som har det yttersta ansvaret, så snart dessa har identifierats, bör stå i proportion till den faktiska nivån på de anvisningar som ges till roboten och dess grad av autonomi. Detta innebär att ”lärarens” ansvar bör öka ju större robotens inlärningsförmåga eller autonomi är och ju längre robotens inlärning har varat. Parlamentet konstaterar framför allt att man, när man försöker fastställa vem som i grund och botten kan tillskrivas ansvaret för robotens skadliga beteende, inte bör förväxla färdigheter som är ett resultat av att roboten blivit ”upplärd” med färdigheter som är helt beroende av robotens förmåga till självlärande. Parlamentet konstaterar att ansvaret, åtminstone i nuläget, måste ligga hos en människa och inte en robot.

57.  Europaparlamentet framhåller att en möjlig lösning på den komplexa frågan om att fastställa ansvaret för skada som orsakats av alltmer autonoma robotar skulle kunna vara ett obligatoriskt försäkringssystem, likt det som redan används för exempelvis bilar. Parlamentet konstaterar dock att ett försäkringssystem på robotteknikområdet – till skillnad från försäkringssystemet för vägtrafik, där försäkringen täcker mänskliga handlingar och misstag – bör ta hänsyn till alla potentiella ansvarsområden i produktionskedjan.

58.  Europaparlamentet anser att ett sådant försäkringssystem, likt försäkringar för motorfordon, skulle kunna kompletteras med en fond för att se till att ersättning för skada kan äga rum också i fall där det inte finns något försäkringsskydd. Försäkringsbranschen uppmanas att ta fram nya produkter och typer av erbjudanden som är anpassade till de framsteg som görs på robotteknikområdet.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, när den gör sin konsekvensbedömning av den kommande rättsakten, undersöka, analysera och beakta konsekvenserna av alla möjliga slags rättsliga lösningar, såsom

a)  införande av ett obligatoriskt försäkringssystem om så är relevant och nödvändigt för särskilda kategorier av robotar – likt det som redan används för bilar – inom ramen för vilket tillverkare och ägare av robotar skulle vara ålagda att teckna försäkring för den skada som deras robotar skulle kunna orsaka,

b)  åtgärder för att se till att en ersättningsfond inte bara skulle tjäna till att garantera ersättning om den av en robot orsakade skadan inte täcks av en försäkring,

c)  åtgärder som gör det möjligt att låta tillverkaren, programmeraren, ägaren eller användaren åtnjuta begränsat skadeståndsansvar om de bidrar till en ersättningsfond och om de gemensamt tecknar försäkring för att garantera ersättning vid skador som orsakats av en robot,

d)  beslut om huruvida en allmän fond ska inrättas för alla smarta autonoma robotar eller i stället enskilda fonder för var och en av de olika robotkategorierna samt om huruvida ett bidrag bör betalas i form av en engångsavgift vid utsläppandet av roboten på marknaden eller i stället i form av periodiska bidrag under robotens hela livstid,

e)  åtgärder för att se till att kopplingen mellan en robot och dess fond skulle synliggöras genom ett individuellt registreringsnummer som framgår av ett särskilt unionsregister, vilket skulle göra det möjligt för var och en som interagerar med roboten att få information om typen av fond, ansvarsgränserna i händelse av materiell skada, namnen på och funktionerna för dem som bidrar samt övriga relevanta uppgifter,

f)  inrättande av en särskild rättslig status för robotar på lång sikt, så att åtminstone de mest sofistikerade autonoma robotarna skulle kunna ges statusen ”elektronisk person” med ansvar att ersätta skada som de eventuellt orsakar, samt eventuellt tillämpning av ”elektronisk personlighet” på fall där robotar fattar autonoma beslut eller på andra vis interagerar med tredje parter på ett oberoende sätt,

g)  införande av ett lämpligt instrument för konsumenter som gemensamt vill kräva ersättning från de ansvariga tillverkningsföretagen för skador till följd av ett funktionsfel hos intelligenta maskiner.

Internationella aspekter

60.  Europaparlamentet konstaterar att den gällande allmänna internationella privaträtt om trafikolyckor som är tillämplig inom unionen inte akut erfordrar ändringar för att anpassas till utvecklingen av självkörande fordon, men en förenkling av det nuvarande dubbla systemet för fastställande av tillämplig lagstiftning (på grundval av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007(8) och Haagkonventionen av den 4 maj 1971 om tillämplig lag vid trafikolyckor) skulle öka klarheten om rättsläget och begränsa möjligheterna till forum shopping.

61.  Europaparlamentet noterar behovet att överväga ändringar av internationella avtal som Wienkonventionen om vägtrafik av den 8 november 1968 och Haagkonventionen om tillämplig lag vid trafikolyckor.

62.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen ser till att medlemsstaterna på ett enhetligt sätt genomför internationell lagstiftning, såsom Wienkonventionen om vägtrafik, som är i behov av ändringar, i syfte att möjliggöra förarlös körning, och uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och näringslivet att snarast möjligt förverkliga målen från Amsterdamförklaringen.

63.  Europaparlamentet uppmuntrar kraftfullt till internationellt samarbete i granskningen av samhälleliga, etiska och rättsliga utmaningar och därefter i arbetet med att fastställa regleringsstandarder under FN:s överinseende.

64.  Europaparlamentet framhåller att de begränsningar och villkor som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 428/2009(9) om handel med produkter med dubbla användningsområden – varor, programvara och teknik som kan användas för både civila och militära ändamål och/eller kan bidra till spridning av massförstörelsevapen – bör tillämpas även på robottekniska applikationer.

Avslutande aspekter

65.  Europaparlamentet uppmanar, på grundval av artikel 225 i EUF-fördraget, kommissionen att på grundval av artikel 114 i EUF-fördraget lägga fram ett förslag till direktiv om civilrättsliga bestämmelser om robotteknik, i enlighet med de detaljerade rekommendationer som bifogas.

66.  Europaparlamentet konstaterar att rekommendationerna står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna och subsidiaritetsprincipen.

67.  Europaparlamentet bedömer att det begärda förslaget skulle få ekonomiska konsekvenser om en ny EU-byrå inrättas.

68.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade detaljerade rekommendationer till kommissionen och rådet.

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(2)

1. En robot får inte skada en människa eller, genom att inte ingripa, tillåta att en människa kommer till skada. 2. En robot måste lyda order från en människa, förutom när sådana order kommer i konflikt med första lagen. 3. En robot måste skydda sin egen existens, såvida detta inte kommer i konflikt med första eller andra lagen (se Runaround, I. Asimov, 1943) samt: 0. En robot får inte skada mänskligheten eller, genom att inte ingripa, tillåta att mänskligheten kommer till skada.

(3)

Jfr Schumandeklarationen (1950): ”Ett enat Europa kan inte bli verklighet på en enda gång och inte heller genom en helhetslösning. Det kommer att bygga på konkreta resultat, varigenom man först skapar en verklig solidaritet.”

(4)

Rådets direktiv 85/374/EEG av den 25 juli 1985 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister (EGT L 210, 7.8.1985, s. 29; svensk specialutgåva: område 15, volym 006, s. 239).

(5)

Antagna texter, P8_TA(2015)0390.

(6)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEG, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG (EUT L 79, 19.3.2008, s. 1).

(7)

Se Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 2 april 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om medicintekniska produkter och om ändring av direktiv 2001/83/EG, förordning (EG) nr 178/2002 och förordning (EG) nr 1223/2009 (COM(2012)0542 – C7-0318/2012 – 2012/0266(COD)).

(8)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007 av den 11 juli 2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska förpliktelser (Rom II) (EUT L 199, 31.7.2007, s. 40).

(9)

Rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (EUT L 134, 29.5.2009, s. 1).


BILAGA TILL FÖRSLAGET TILL RESOLUTION:DETALJERADE REKOMMENDATIONER OM INNEHÅLLET I DET BEGÄRDA FÖRSLAGET

Definition och klassificering av ”smarta robotar”

En gemensam EU-definition av ”smarta” autonoma robotar bör fastställas, vid behov inbegripet definitioner av deras underkategorier, med beaktande av följande egenskaper:

–  Kapaciteten att förvärva autonomi genom sensorer och/eller informationsutbyte med sin omgivning (sammankoppling) samt analys av denna information.

–  Kapaciteten att lära sig genom erfarenheter och interaktion.

–  Formen för robotens fysiska förankring.

–  Kapaciteten att anpassa sitt beteende och handlande efter omgivningen.

Registrering av smarta robotar

För att säkerställa spårbarhet och underlätta genomförandet av ytterligare rekommendationer bör ett system för registrering av avancerade robotar införas, baserat på de kriterier som fastställts för klassificeringen av robotar. Registreringssystemet och registret bör omfatta hela unionen, inklusive den inre marknaden, och skulle kunna förvaltas av en utsedd EU-byrå för robotteknik och artificiell intelligens, om en sådan byrå inrättas.

Civilrättsligt ansvar

Rättsliga lösningar som tillämpas i fråga om robotarnas och den artificiella intelligensens ansvar i andra fall än materiell skada bör under inga omständigheter begränsa de typer av skada eller den omfattning på skadan som kan ersättas, och de bör inte heller begränsa de former av ersättning som kan erbjudas den skadelidande bara på grund av att skadan orsakats av en icke-mänsklig agent.

Den framtida rättsakten bör bygga på en djupgående utvärdering av kommissionen för att fastställa huruvida metoden med strikt ansvar eller riskhanteringsmetoden bör tillämpas.

Det bör införas ett obligatoriskt försäkringssystem som skulle kunna bygga på en skyldighet för producenterna att teckna försäkring för de autonoma robotar som de tillverkar.

Försäkringssystemet bör kompletteras med en fond för att se till att skador kan ersättas i fall där det inte finns något försäkringsskydd.

Eventuella politiska beslut om regler för skadeståndsansvar som är tillämpliga på robotar och artificiell intelligens bör fattas efter vederbörligt samråd i ett Europaomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som ägnas åt robotteknik och neurovetenskap, med vetenskapsmän och experter som kan bedöma alla relaterade risker och konsekvenser.

Driftskompatibilitet, tillgång till koden och immateriella rättigheter

Driftskompatibiliteten hos nätanslutna autonoma robotar som interagerar med varandra bör säkerställas. Källkoden, indata och konstruktionsuppgifter bör vara tillgängliga när de behövs för att utreda olyckor och skador orsakade av smarta robotar och för att säkerställa deras fortsatta drift, tillgänglighet, tillförlitlighet och säkerhet.

Stadga för robotteknik

När kommissionen föreslår rättsakter om robotteknik bör den beakta de principer som fastställs i följande stadga för robotteknik.

STADGA FÖR ROBOTTEKNIK

Den föreslagna etiska uppförandekoden på det robottekniska området kommer att ligga till grund för fastställandet, tillsynen och efterlevnaden av grundläggande etiska principer från konstruktions- och utvecklingsfasen.

Denna ram, som tas fram i samråd med ett Europaomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt om robotteknik och neurovetenskap, måste utformas på ett reflekterande sätt, så att enskilda justeringar kan göras från fall till fall för att bedöma huruvida ett visst beteende är korrekt eller felaktigt i en given situation och fatta beslut i enlighet med en på förhand fastställd värdehierarki.

Koden undanröjer inte behovet att ta itu med alla stora rättsliga utmaningar på detta område utan bör ha en kompletterande funktion. Den kommer snarast att underlätta den etiska kategoriseringen av robottekniken, bidra till ansvarsfull innovation på detta område och bemöta de farhågor som allmänheten ger uttryck för.

Särskild tonvikt bör läggas vid forsknings- och utvecklingsfaserna inom de relevanta tekniska inriktningarna (konstruktionsprocessen, etisk granskning, revisioner osv.). Koden bör bidra till att forskare, yrkesutövare, användare och konstruktörer respekterar de etiska normerna, och därutöver bör den även fastställa ett förfarande som gör att man kan lösa relevanta etiska dilemman och låta systemen i fråga fungera på ett etiskt ansvarsfullt sätt.

ETISK UPPFÖRANDEKOD FÖR ROBOTTEKNIKINGENJÖRER

INGRESS

I uppförandekoden uppmanas alla forskare och konstruktörer att handla ansvarsfullt och med fullt beaktande av behovet att värna om människors värdighet, integritet och säkerhet.

I koden efterlyses nära samarbete mellan alla discipliner i syfte att se till att forskningen på det robottekniska området inom unionen bedrivs på ett säkert, etiskt och ändamålsenligt sätt.

Uppförandekoden omfattar all forsknings- och utvecklingsverksamhet på det robottekniska området.

Uppförandekoden är frivillig och består av en uppsättning allmänna principer och riktlinjer för åtgärder från alla berörda parters sida.

Organ för finansiering av robotteknikforskning, forskningsorganisationer, forskare och etiska kommittéer uppmuntras att så tidigt som möjligt beakta de framtida konsekvenserna av den teknik eller de objekt som är föremål för forskningen och att utveckla en kultur präglad av ansvarstagande, mot bakgrund av de utmaningar och möjligheter som kan komma att uppstå framöver.

Offentliga och privata organ för finansiering av robotteknikforskning bör kräva att en riskbedömning görs för – och bifogas – alla förslag till finansiering av robotteknikforskning som lämnas in. Denna kod bör betrakta människorna och inte robotarna som ansvariga.

Forskare på det robottekniska området bör förbinda sig att handla på högsta möjliga etiska och yrkesmässiga nivå och att respektera följande principer:

Gott syfte – robotar bör handla för människors bästa.

Icke-skadlighet – doktrinen om att först och främst inte göra någon skada, att robotar inte får skada människor.

Autonomi – kapaciteten att fatta ett informerat, icke framtvingat beslut om villkoren för interaktion med robotar.

Rättvisa – rättvis fördelning av de fördelar som robottekniken medför samt framför allt överkomliga priser på robotar för vård i hemmet och robotar inom sjukvården.

Grundläggande rättigheter

Robotteknikforskningen bör respektera grundläggande rättigheter och bör utformas, bedrivas, spridas och användas på ett sådant sätt att den kommer såväl enskilda som samhället i stort till godo och främjar självbestämmande. Människans såväl fysiska som psykiska värdighet och oberoende måste alltid respekteras.

Försiktighetsåtgärder

Robotteknikforskningen bör bedrivas i enlighet med försiktighetsprincipen, med hänsyn till eventuell säkerhetsmässig påverkan av forskningens resultat, och vederbörliga försiktighetsåtgärder bör vidtas i förhållande till skyddsnivån, samtidigt som man uppmuntrar framsteg till förmån för samhället och miljön.

Inkludering

Robotteknikingenjörer bör garantera öppenhet och insyn samt respekt för den legitima rätten till tillgång till information för alla berörda parter. Denna inkludering bör medge delaktighet i beslutsprocessen för alla parter som är involverade i eller berörs av den robotteknikforskning som bedrivs.

Ansvarighet

Robotteknikingenjörer bör förbli ansvariga för de sociala och miljömässiga konsekvenser och de konsekvenser för människors hälsa som robottekniken kan få för nuvarande och kommande generationer.

Säkerhet

Robotkonstruktörer bör ta hänsyn till och respektera människors fysiska välbefinnande, säkerhet, hälsa och rättigheter. En robotteknikingenjör måste bidra till att bevara människors välbefinnande – samtidigt som de mänskliga rättigheterna respekteras – samt utan dröjsmål lämna uppgifter om faktorer som skulle kunna utgöra hot mot allmänheten eller miljön.

Reversibilitet

Reversibilitet är, i egenskap av förutsättning för kontrollerbarhet, ett grundläggande koncept vid programmering av robotar, så att de beter sig på ett säkert och tillförlitligt sätt. En reversibel modell talar om för roboten vilka åtgärder som är reversibla och hur de försätts i utgångsläget om de är reversibla. Förmågan att återställa den senaste åtgärden eller en serie åtgärder gör det möjligt för användarna att återställa oönskade åtgärder och återgå till den ”önskade” fasen i sitt arbete.

Integritet

Rätten till integritet måste alltid respekteras. En robotteknikingenjör bör se till att personuppgifter hålls säkra och endast används på vederbörligt sätt. Vidare bör en robotteknikingenjör garantera att enskilda inte är personligt identifierbara, annat än under exceptionella omständigheter och då endast efter klart och entydigt informerat samtycke. Mänskligt informerat samtycke bör efterfrågas och erhållas före varje typ av interaktion mellan människa och maskin. Robottekniska konstruktörer bör som sådana ha ett ansvar att utveckla och följa förfaranden för giltigt samtycke, konfidentialitet, anonymitet, rättvis behandling och rättssäkerhet. Konstruktörer bör följa varje form av begäran om radering och borttagande av i sammanhanget relevanta uppgifter från uppsättningar med uppgifter.

Maximering av fördelar och minimering av skada

Forskare bör under alla arbetsfaser sträva efter att maximera de fördelar som deras arbete medför, hela vägen från första början till den slutliga spridningen. Det är ett måste att undvika skador på forskningsdeltagare, mänskliga subjekt och deltagare eller subjekt i experiment, försök eller studier. Om riskerna ökar som en oundviklig och inneboende del av forskningen bör ordentliga riskbedömningar göras och adekvata hanteringsprotokoll upprättas och följas. I normalfallet bör risken för skada inte vara större än i vardagen, dvs. människor bör inte utsättas för större eller andra risker än under normala omständigheter i sin vardag. Driften av ett robottekniskt system bör under alla omständigheter bygga på en ingående riskbedömningsprocess för vilken försiktighets- och proportionalitetsprinciperna bör ligga till grund.

KOD FÖR FORSKNINGSETISKA KOMMITTÉER

Principer

Oberoende

Den etiska granskningsprocessen bör vara helt oberoende av själva forskningen. Denna princip framhåller vikten av att undvika intressekonflikter mellan forskarna och dem som granskar de etiska aspekterna, samt mellan granskarna och de organisatoriska ledningsstrukturerna.

Behörighet

Den etiska granskningsprocessen bör skötas av granskare med ändamålsenliga sakkunskaper och bör beakta behovet av omfattande hänsyn till mångfalden av medlemmar i respektive forskningsetiska kommitté och deras specifikt etiska utbildning.

Öppenhet och insyn samt ansvarsskyldighet

Granskningsprocessen bör präglas av ansvarsskyldighet och vara öppen för granskning. Forskningsetiska kommittéer måste erkänna sina ansvarsområden och vara en del av organisatoriska strukturer som medger öppenhet och insyn i kommittéernas funktionssätt och förfaranden när det gäller att upprätthålla och se över standarderna i fråga.

Rollen för en forskningsetisk kommitté

En forskningsetisk kommitté bör normalt ansvara för att granska all forskning som involverar mänskliga deltagare och som bedrivs av enskilda som är anställda vid eller av den berörda institutionen, säkerställa att den etiska granskningen är oberoende, görs av behöriga och sker i god tid, värna om forskningsdeltagarnas värdighet, rättigheter och välbefinnande, värna om säkerheten för forskaren eller forskarna, beakta övriga berörda parters berättigade intressen, fatta välgrundade beslut om det vetenskapliga värdet av förslagen i fråga samt rikta välgrundade rekommendationer till forskaren om förslaget fastställs vara bristfälligt i något avseende.

En forskningsetisk kommittés sammansättning

En forskningsetisk kommitté bör i normalfallet vara sammansatt av personer från flera olika discipliner, inkludera både män och kvinnor och inbegripa medlemmar med breda erfarenheter och sakkunskaper på området för robotteknikforskning. Man bör genom utnämningsmekanismen säkerställa att det med avseende på kommitténs medlemmar uppnås en lämplig balans mellan vetenskapliga sakkunskaper, filosofiska, juridiska eller etiska bakgrunder samt lekmannaperspektiv, och att medlemmarna inbegriper åtminstone en person med specialistkunskaper i etik, användare av specialiserade hälso- och sjukvårdstjänster, utbildningstjänster eller sociala tjänster där dessa står i fokus för forskningsverksamheten samt personer med specifika metodkunskaper av relevans för den forskning som de granskar. Kommittén måste också ha en sådan sammansättning att man undviker intressekonflikter.

Övervakning

Alla forskningsorganisationer bör fastställa ändamålsenliga förfaranden för att övervaka forskning som fått etiskt godkännande tills forskningen i fråga slutförts, samt för att säkerställa fortsatt granskning om utformningen av forskningen gör att man med tiden kan förvänta sig förändringar som kan behöva diskuteras. Övervakningen bör stå i proportion till typen och graden av den risk som forskningen medför. Om en forskningsetisk kommitté anser att en övervakningsrapport ger upphov till betydande oro i fråga om studiens etiska beskaffenhet bör den begära en fullständig och uttömmande redogörelse för forskningen, för en fullständig etisk granskning. Om det bedöms att en studie bedrivs på ett oetiskt sätt bör ett återkallande av godkännandet övervägas och forskningen tillfälligt avbrytas eller slutgiltigt upphöra.

LICENS FÖR KONSTRUKTÖRER

–  Du bör ta hänsyn till de europeiska värdena värdighet, oberoende och självbestämmande samt frihet och rättvisa inför, under och efter processen med att konstruera, utveckla och tillhandahålla nämnda tekniker, inbegripet skyldigheten att inte skada, kränka, vilseleda eller utnyttja (sårbara) användare.

–  Du bör införa tillförlitliga principer för systemets utformning med avseende på en robots alla användningsaspekter, för både hårdvaru- och mjukvarudesignen, och av säkerhetsskäl för varje form av uppgiftsbehandling på eller utanför plattformen.

–  Du bör införa egenskaper som garanterar inbyggt integritetsskydd, i syfte att säkerställa att personuppgifter hålls säkra och endast används på vederbörligt sätt.

–  Du bör integrera klara och tydliga avstängningsmekanismer som bör vara förenliga med rimliga konstruktionsmål.

–  Du bör se till att roboten fungerar på ett sätt som är förenligt med lokala, nationella och internationella etiska och rättsliga principer.

–  Du bör se till att robotens system för beslutsfattande möjliggör rekonstruktion och spårbarhet.

–  Du bör se till att maximal transparens krävs i programmeringen av robottekniska system, samt förutsebarhet vad gäller robotteknikens beteende.

–  Du bör analysera förutsebarheten i system som utgör en kombination av människa och robot genom att ta hänsyn till osäkerhet i tolkningen och handlandet samt eventuella robottekniska eller mänskliga misstag.

–  Du bör utveckla spårningsverktyg redan under robotens konstruktionsfas. Dessa verktyg kommer att underlätta arbetet med att redogöra för och förklara det robottekniska beteendet, om än med begränsningar, på de olika nivåer som avses för experter, operatörer och användare.

–  Du bör utarbeta konstruktions- och utvärderingsprotokoll och tillsammans med presumtiva användare och berörda parter utvärdera fördelarna och riskerna med robotteknik, däribland kognitiva, psykologiska och miljömässiga aspekter.

–  Du bör se till att robotarna är identifierbara som robotar när de interagerar med människor.

–  Du bör garantera säkerheten och värna om hälsan för dem som interagerar och kommer i kontakt med robotteknik, med tanke på att robotar som produkt bör konstrueras på ett sätt som värnar om trygghet och säkerhet för människor. En robotteknikingenjör måste värna om människors välbefinnande samtidigt som de mänskliga rättigheterna respekteras, och får inte utveckla en robot utan att garantera säkerheten, ändamålsenligheten och reversibiliteten i systemets funktionssätt.

–  Du bör ha erhållit ett positivt utlåtande från en forskningsetisk kommitté innan du testar en robot i en verklig miljö eller involverar människor i dess konstruktions- och utvecklingsprocesser.

LICENS FÖR ANVÄNDARE

–  Du har tillåtelse att använda en robot utan risk eller fara för fysisk eller psykisk skada.

–  Du bör ha rätt att förvänta dig att en robot utför varje uppgift som den uttryckligen konstruerats för.

–  Du bör vara medveten om att varje robot kan ha perceptiva, kognitiva och handlingsrelaterade begränsningar.

–  Du bör respektera människors såväl fysiska som psykiska bräcklighet och deras känslomässiga behov.

–  Du bör beakta enskildas rätt till integritet, inbegripet deaktivering av videomonitorer i intima ögonblick.

–  Du får inte samla in, använda eller lämna ut personuppgifter utan den berörda personens uttryckliga samtycke.

–  Du får inte använda en robot på något sätt som strider mot etiska eller rättsliga principer eller standarder.

–  Du får inte modifiera en robot så att den kan fungera som ett vapen.


MOTIVERING

Bakgrund

Enligt bilaga VI till arbetsordningen är utskottet för rättsliga frågor ansvarigt för bl.a. civilrätt och handelsrätt, bolagsrätt, immaterialrätt och tolkning och tillämpning av folkrätten, i den utsträckning Europeiska unionen berörs, samt etiska frågor i samband med ny teknik. Utvecklingen av robotteknik och artificiell intelligens ger upphov till juridiska och etiska frågor som har en tydlig anknytning till alla dessa områden och som kräver ett skyndsamt ingripande på EU-nivå. Även om det kommer att vara upp till kommissionen att i slutändan lägga fram ett eller flera lagstiftningsförslag om robotteknik och artificiell intelligens har Europaparlamentet beslutat att bana väg för sådana initiativ genom att utöva sina rättigheter enligt artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 46 i sin arbetsordning.

Som ett resultat av detta beslutade JURI-utskottet den 20 januari 2015 att inrätta en arbetsgrupp för rättsliga frågor med anknytning till utvecklingen av robotteknik och artificiell intelligens i Europeiska unionen. Arbetsgruppen syftade främst till att utarbeta civilrättsliga bestämmelser med koppling till detta område.

Utöver ledamöter från utskottet för rättsliga frågor bestod arbetsgruppen också av ledamöter från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (ITRE), utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO) och utskottet för sysselsättning och sociala frågor (EMPL).

Arbetsgruppen samrådde med experter med mycket olika bakgrunder och mottog viktiga bidrag som inkluderats i denna resolution.

Allmänt

Robotteknik och AI har blivit en av de främsta tekniska trenderna under innevarande århundrade. Den snabba ökningen av deras användning och spridning ställer vårt samhälle inför nya och svåra utmaningar. Vägen från industrisektorn till det civila samhällets miljö kräver en annan ansats med avseende på dessa tekniker, eftersom robotar och AI i ökad utsträckning skulle interagera med människor på ett antal mycket olika områden.

JURI-utskottet anser att det är mycket viktigt att utan dröjsmål hantera riskerna med dessa nya sätt att interagera, så att vi ser till att en uppsättning centrala och grundläggande värden upprätthålls i varje fas av kontakt mellan robotar, AI och människor. I denna process bör särskild tonvikt läggas vid människors säkerhet, privatliv, integritet, värdighet och autonomi.

Andra viktiga aspekter som tas upp i denna resolution är standardisering, immateriella rättigheter, äganderätten till uppgifter, sysselsättning och ansvarsbestämmelser. Det är mycket viktigt att lagstiftningen föreskriver förutsebara och tillräckligt klara villkor för att uppmuntra till innovation inom EU på områdena robotteknik och AI.

Rättslig grund och subsidiaritet

Kommissionens åtgärder för att anpassa den befintliga lagstiftningen till en verklighet med robotar och artificiell intelligens bör ha artikel 114 i EUF-fördraget som rättslig grund. Enligt artikel 5.3 i EU-fördraget ska unionen, enligt subsidiaritetsprincipen, vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, vare sig på central nivå eller på regional och lokal nivå, och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå. Utvecklingen av robotteknik äger för närvarande rum runt om i hela unionen. Som svar på denna innovation utarbetar medlemsstaterna olika nationella lagstiftningar. Man kan räkna med att de skillnader som uppstår kommer att medföra hinder för en effektiv utveckling av robottekniken. Eftersom tekniken i fråga får gränsöverskridande konsekvenser är det bästa alternativet att lagstifta på EU-nivå.

Allmänna och etiska principer

I resolutionen fastställs såväl allmänna som etiska principer avseende utvecklingen av robotteknik och AI för civila ändamål. För det första är det av grundläggande betydelse att vi, för att kunna hantera denna utveckling på rätt sätt, fastställer en gemensam definition av smarta autonoma robotar. Vidare bör forskningen på robotteknik- och IKT-områdena stärkas, även med avseende på följderna av spridningen av dessa tekniker.

För det andra fogas en stadga för robotteknik till denna resolution, i syfte att fastställa de etiska principerna. Nämnda stadga består av en etisk uppförandekodex för robotteknikingenjörer, en kodex för forskningsetiska kommittéer samt licenser för konstruktörer och användare. Den föreslagna ramen överensstämmer till fullo med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

Därutöver föreslås att en EU-byrå för robotteknik och AI inrättas. Denna byrå bör tillhandahålla de tekniska, etiska och regleringsmässiga sakkunskaper som krävs för att stödja de relevanta offentliga aktörerna.

Immateriella rättigheter, dataskydd och äganderätten till uppgifter

I denna resolution uppmanas kommissionen att presentera en välavvägd strategi för immateriella rättigheter vid tillämpning på hårdvaru- och mjukvarustandarder, och kodexar som utgör ett skydd för – och samtidigt främjar – innovation. Vidare efterlyses framtagande av kriterier för att dator- eller robotproducerade verk som kan komma i fråga för upphovsrätt ska kunna betraktas som ”egen intellektuell skapelse”.

Den befintliga, otillräckliga rättsliga ramen för dataskydd och äganderätten till uppgifter är djupt oroande med tanke på det massiva dataflöde som man kan räkna med till följd av användningen av robotteknik och AI.

Standardisering, trygghet och säkerhet

Den ökande användningen av robotar och AI kräver en standardisering på EU-nivå för att skillnader mellan medlemsstaterna och en fragmentering av EU:s inre marknad ska kunna undvikas.

Dessutom måste konsumenternas oro över trygghets- och säkerhetsfrågor med anknytning till användningen av robotar och AI bemötas. I denna resolution betonas särskilt att testande av robotar i verkliga scenarier är mycket viktigt för att man ska kunna identifiera och bedöma de risker som kan vara förbundna med dem.

Bestämmelser om specifik användning av robotar och AI

I resolutionen ingår bestämmelser som är tillämpliga på specifika typer av robotar. Enskilda bestämmelser bör antas för autonoma fordon, robotar inom sjukvården, robotar för medicinska ändamål, robotar för ”reparation” och ”förbättring” av människor samt drönare (RPAS).

Ansvarsbestämmelser

Risker som kan komma att uppstå är inherent kopplade till användningen av autonoma maskiner i vårt samhälle. En robots beteende kan få civilrättsliga konsekvenser, i form av både avtalsrättsligt och utomobligatoriskt ansvar. Detta innebär att det behövs ett klargörande av ansvaret för robotars beteende och i slutändan även rättskapaciteten och/eller statusen i övrigt för robotteknik och AI, i syfte att säkerställa transparens och klarhet om rättsläget för producenter och konsumenter runt om i Europeiska unionen.

Kommissionen uppmanas att göra konsekvensbedömningar av sina kommande rättsakter för att undersöka konsekvenserna av alla möjliga slags rättsliga lösningar, t.ex. införande av ett obligatoriskt försäkringssystem och en fond för ersättning.

Robotteknik och AI i ett socialt sammanhang

Ökad kommunikation och interaktion med robotar kan komma att i grunden påverka de fysiska och moraliska relationerna i vårt samhälle. Detta är fallet framför allt för robotar inom sjukvården, gentemot vilka särskilt sårbara människor kan utveckla känslor och tillgivenhet, vilket väcker frågor om människors värdighet och andra moraliska värden.

Robottekniken och AI påverkar redan utbildnings- och sysselsättningsområdena. Mot denna bakgrund krävs det en noggrann övervakning av trenderna i fråga om arbetstillfällen för att oönskade återverkningar på arbetsmarknaden ska kunna undvikas.

Internationella aspekter

I ljuset av utvecklingen av robotteknik och AI runt om i världen bör, vid behov, hänsyn tas till – och initiativ tas för att ändra – befintliga relevanta internationella avtal. Alternativt bör nya instrument utarbetas med målet att införa specifika hänvisningar till robotteknik och AI. Internationellt samarbete på detta område är mycket önskvärt.


YTTRANDE från utskottet för transport och turism (*) (16.11.2016)

till utskottet för rättsliga frågor

med rekommendationer till kommissionen om civilrättsliga bestämmelser om robotteknik

(2015/2103(INL))

Föredragande av yttrande: Georg Mayer

(Initiativ – artikel 46 i arbetsordningen)

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–  med beaktande av rådets förklaring från Amsterdam av den 14–15 april 2016, om samarbete på området för uppkopplad och automatiserad körning (Amsterdamförklaringen), och av följande skäl:

A.  Kommissionen inrättade nyligen högnivågruppen GEAR 2030, som ska ta fram en färdplan för hur automatiserade fordon ska kunna införas på ett bra sätt,

B.  Med tanke på ansvarsfrågan måste man skilja på automatiserade fordon (som innehåller en del utrustning som genomför vissa körfunktioner) och autonoma fordon (som genomför alla sådana funktioner). I det första fallet måste körningen hela tiden övervakas av föraren som har det fullständiga ansvaret för framförandet, och i det andra fallet behövs det inte längre någon ständig kontroll över körningen eller någon insats från användaren. I det första fallet är det civilrättsliga ansvaret oförändrat i förhållande till klassiska fordon, medan det behöver anpassas i det andra fallet.

1.  Europaparlamentet understryker att autonoma transporter omfattar alla typer av fjärrstyrda, automatiserade, uppkopplade och autonoma transportsätt för vägar, järnvägar, vattenvägar och flyg, inklusive vägfordon, tåg, fartyg, färjor, luftfartyg och drönare samt alla framtida utvecklingsformer och innovationer inom denna sektor (nedan kallad autonoma transportsätt).

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga följande aspekter i sitt arbete rörande autonoma transportsätt: civilrättsligt ansvar (ansvar och försäkringar), alla frågor i samband med miljön (t.ex. energieffektivitet, användning av förnybar teknik och förnybara energikällor) samt frågor i samband med uppgifter (tillgång till uppgifter, skyddet för personuppgifter och privatliv, gemensam tillgång till uppgifter om olyckor och risktillfällen, det ekonomiska värdet av uppgifter och deras spridning).

3.  Europaparlamentet anser att autonoma transportsätt skulle kunna ha en betydande positiv effekt på trafiksäkerheten, eftersom mänskliga misstag ligger bakom ca 90 % av vägtrafikolyckorna. Det kommer dock att vara omöjligt för autonoma fordon att eliminera alla olyckor. Detta väcker frågor om ansvarsskyldigheten, de berörda parternas ansvar och ersättningen till offren vid olyckor.

4.  Europaparlamentet påminner om att autonoma transportsystem har funnits länge inom kollektivtrafiken (tunnelbana) och har visat att de är tillförlitliga och åtnjuter en stor acceptans hos allmänheten.

5.  Europaparlamentet anser att övergången till autonoma fordon, förutom dess positiva effekter för trafiksäkerheten, bränsleförbrukningen, miljön och skapandet av nya arbetstillfällen inom telekommunikations- och fordonsbranscherna, även kan medföra förlorade arbetstillfällen inom transportsektorn och få konsekvenser för försäkringsbranschen.

6.  Europaparlamentet påpekar att en förares reaktionstid vid ett oplanerat övertagande av kontrollen av fordonet är av avgörande betydelse, och kräver därför att de berörda aktörerna fastställer realistiska värden, då dessa är avgörande för säkerhets- och ansvarsfrågorna.

7.  Europaparlamentet understryker att förslaget till betänkande om transportsektorn från utskottet för rättsliga frågor är extra viktigt med tanke på den tekniska utvecklingen, och att det redan nu finns halvautonoma transportsätt på marknaden och att det snart kommer att finnas helautonoma transportsätt där.

8.  Europaparlamentet understryker betydelsen av ett fortsatt stöd för robotteknik, såsom uppkopplade och automatiserade fordon och drönare, för att stärka ställningen för unionens industrier på den globala marknaden.

9.  Europaparlamentet noterar att autonoma transportsätt spelar en viktig roll för utvecklingen av hållbara transporter. Autonoma transportsätt kan hjälpa till att minska trafikstockningar, och parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut och i rätt tid ta hänsyn till de tekniska framstegen, till miljö- och säkerhetseffekter och främjandet av innovationer.

10.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen ser till att medlemsstaterna på ett enhetligt sätt anpassar befintlig lagstiftning, såsom Wienkonventionen om vägtrafik av den 8 november 1968, för att göra det möjligt att köra utan förare, samt uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och industrin att snarast möjligt förverkliga målen från Amsterdamförklaringen.

11.  Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att presentera utvärderingar av säkerhetsfrågorna i samband med den omfattande användningen av drönare. Kommissionens uppmanas att presentera studier över hur autonoma transportsätt kan förbättra transportsäkerheten och leda till hållbara transporter.

12.  Europaparlamentet understryker att tack vara de optimerade rutterna, kampen mot trafikstockningar, den optimala användningen av driftsystemet och kommunikationen med flödesregleringssystemen kommer autonoma fordon att bidra till en bättre miljö, i synnerhet i tätorterna.

13.  Europaparlamentet understryker att interaktionen mellan autonoma transportsätt, trafikledning, infrastrukturen och dess styrning kommer att kräva en hög nivå av effektiv och tillförlitlig kommunikation för att på ett säkert sätt i realtid kunna överföra stora datavolymer. Det kommer att krävas väsentliga investeringar i vägar, energi och IKT-infrastruktur, samtidigt som privatlivet och personuppgifter garanteras skydd.

14.  Europaparlamentet understryker betydelsen av en intelligent och uppkopplad trafikinfrastruktur och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att införa en adekvat heltäckande, gränsöverskridande och driftkompatibel infrastruktur.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram bestämmelser för civilrättsligt ansvar, vilka beaktar bevisbördan och är anpassade till utvecklingen av autonoma fordon. Parlamentet understryker hur viktigt det är att säkerställa en tydlig uppdelning av ansvaret mellan utvecklare, tillverkare av olika delar samt montörer av autonoma fordon, tjänsteleverantörer (transporttjänster eller tjänster som krävs för att autonoma fordon ska fungera) och slutanvändare, för att garantera säkerheten och passagerarnas rättigheter, personuppgiftsskyddet och skyddet mot hackerattacker.

16.  Europaparlamentet understryker att tillförlitlig positions- och tidsinformation från de europeiska satellitnavigeringsprogrammen Galileo och Egnos är av avgörande betydelse för att införa autonoma fordon, i synnerhet för navigations- och säkerhetssystem i autonoma fordon å ena sidan och för intelligenta transportsystem och trafikstyrningssystem å andra sidan.

17.  Europaparlamentet understryker det stora mervärde som autonoma fordon erbjuder personer med nedsatt rörlighet, då dessa fordon gör att de effektivare kan delta i den privata biltrafiken och därmed underlättar deras vardag.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast 2019 föreslå en gemensam europeisk strategi (inklusive en gemensam färdplan) för autonoma transportsätt och för närmare samarbete mellan alla berörda intressenter, inklusive en noggrann analys och rekommendationer rörande marknadens dynamik och utveckling. Kommissionen uppmanas att vid behov se över och anpassa unionens ramlagstiftning för att stödja utveckling och användning av autonoma transportsätt. Parlamentet vill så snart som möjligt se att man färdigställer och sänder upp de satelliter som behövs för att fullborda det europeiska positioneringssystemet Galileo, så att ett sådant system kan användas som standardpositioneringssystem för autonoma transportsätt.

19.  Europaparlamentet konstaterar att utvecklingen av autonoma fordon kräver en proaktiv och engagerad inställning från institutionernas sida, både på unionsnivå och i medlemsstaterna, samt att teknikcentrum och bilindustrin involveras.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla europeiska infrastrukturstandarder så att man kan börja använda autonoma fordon samt att ta fram en färdplan för att införa dessa standarder.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inkludera hantering av automatiserade fordon i utbildningen och fortbildningen av lastbilschaufförer, och att låta detta ingå som en del av körkortsutbildningen för personbilar.

22.  Europaparlamentet påminner om att enhetlighet och säkerhet i obemannade flygplan bör säkerställas genom bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008(1).

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

10.11.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

22

5

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Marie-Christine Arnautu, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Karima Delli, Jacqueline Foster, Bruno Gollnisch, Merja Kyllönen, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Cláudia Monteiro de Aguiar, Renaud Muselier, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Massimiliano Salini, Claudia Schmidt, Jill Seymour, Pavel Telička, Wim van de Camp, Roberts Zīle, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ramona Nicole Mănescu, Matthijs van Miltenburg

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEG, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG (EUT L 79, 19.3.2008, s. 1).


YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor(*) (23.11.2016)

till utskottet för rättsliga frågor

med rekommendationer till kommissionen om civilrättsliga bestämmelser om robotteknik

(2015/2103(INL))

Föredragande av yttrande(*): Michał Boni

(Initiativ – artikel 46 i arbetsordningen)

(*)  Förfarande med associerat utskott – artikel 54 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott göra följande:

–  Infoga följande förslag i förslaget till resolution:

A.   De tekniska framstegen på robotteknikområdet kommer att få positiva konsekvenser för unionens ekonomi och även för enskilda i vardagen, men de kan också medföra risker som måste hanteras. I arbetet med att – inom eller utanför Horisont 2020 – utveckla alla nya tekniker och produktionssystem är det mycket viktigt att etiska principer respekteras och att de grundläggande rättigheterna enligt EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna beaktas vederbörligen.

B.   Många tredjeländer har antagit riktlinjer och lagar på robotteknikområdet, och även vissa medlemsstater har börjat reflektera över detta specifika område. En regleringsram som på unionsnivå omfattar utveckling och användning av robotteknik och artificiell intelligens och bygger vidare på befintliga bestämmelser, såsom unionens allmänna dataskyddsförordning(1), skulle kunna förhindra splittrade bestämmelser på den inre marknaden och i högre grad garantera skyddet av samtliga unionsmedborgares grundläggande rättigheter i form av människans värdighet, rätten till respekt för privatliv och familjeliv, skydd av personuppgifter och immateriell egendom, yttrande- och informationsfrihet, jämlikhet och icke-diskriminering, solidaritet, medborgarnas rättigheter, rättskipning samt säkerhet, samtidigt som proportionalitetsprincipen respekteras.

Etiska principer

1.  Europaparlamentet anser att unionens befintliga rättsliga ramverk bör uppdateras och vid behov kompletteras med vägledande etiska principer för utformning, konstruktion, testning och användning av robotar och artificiell intelligens, för att säkerställa att dessa tekniker verkligen förbättrar människors livskvalitet. Parlamentet anser att försiktighetsprincipen under alla omständigheter måste beaktas vid utveckling och användning av sådana tekniker.

2.  Europaparlamentet anser att robotteknik och artificiell intelligens, särskilt sådan som har inbyggd autonomi – inbegripet förmågan att oberoende av andra utvinna, samla in och sprida känsliga uppgifter till olika berörda parter – och är självlärande eller till och med kan utveckla självmodifiering, bör omfattas av robusta konceptuellt baserade lagar eller principer, såsom att en robot aldrig får döda eller skada en människa och att den måste lyda order från och kontrolleras av en människa, samt att den process genom vilken robotar och artificiell intelligens samlar in, använder och behandlar personuppgifter måste medge insyn och vara begriplig. Dessa principer bör vara teknikneutrala och bygga på empirisk forskning. Parlamentet ställer sig bakom utveckling av ett etiskt baserat ramverk för forskare, universitetsvärlden och ingenjörer vilket säkerställer att dessa tekniska lösningar inte hindrar forskning och teknisk utveckling men samtidigt överensstämmer med befintliga etiska metoder och uppförandekoder såväl på unionsnivå som nationellt samt med rättigheterna och principerna enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna, särskilt människans värdighet, respekten för och skyddet av privatliv och familjeliv, säkerhet, skyddet av personuppgifter och immateriell egendom, yttrande- och informationsfrihet, jämlikhet och icke-diskriminering, solidaritet, medborgarnas rättigheter och rättskipning, varvid nämnda ramverk bör vara förenligt med proportionalitetsprincipen.

3.  Europaparlamentet inser att utarbetandet av sådana lagar och principer samt deras genomförande i praktiken förutsätter mer forskning om etikfrågor på området artificiell intelligens. Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik skulle så småningom kunna spela en roll i arbetet med att utarbeta etiska riktlinjer och normer som är både framåtblickande och lyhörda för tekniska förändringar framöver.

4.  Europaparlamentet understryker behovet att ta itu med de psykologiska och samhälleliga konsekvenserna av samspelet mellan människa och robot samt den dubbla karaktären av teknikens inverkan på den mänskliga förmågan, med särskilt fokus på sårbara grupper, i synnerhet barn, så att man undviker att skapa ett skadligt beroende av robotar, t.ex. genom att framkalla ett känslomässigt gensvar hos personerna i fråga, eller genom att isolera dem från verkligheten.

5.  Europaparlamentet betonar att robotteknik och artificiell intelligens, särskilt robotar i hälso- och sjukvården, hushållsrobotar och medicinska cyberfysiska system – där vissa komponenter kan implanteras i eller bäras på människokroppen – kommer att inverka avsevärt på människors liv, i synnerhet för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet konstaterar därför att det är avgörande att säkerställa inkluderande och lika tillgång till dessa tekniker. Parlamentet framhåller dessutom robotteknikens inverkan på användarnas integritet till följd av att tekniken ges tillgång till traditionellt skyddade utrymmen och känsliga personuppgifter. Det är viktigt att säkerställa respekt för principerna om medicinsk etik, patientsäkerhet och integritet i den vård som tillhandahålls.

Integritet och uppgiftsskydd

6.  Europaparlamentet upprepar att rätten till skydd av privatlivet och rätten till skydd av personuppgifter enligt artiklarna 7 och 8 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och artikel 16 i EUF-fördraget är tillämpliga på alla områden som inbegriper robotteknik och artificiell intelligens och att unionens rättsliga ramverk om uppgiftsskydd måste respekteras till fullo. Parlamentet understryker att de som utformar robotteknik och artificiell intelligens också ansvarar för att utveckla produkterna på ett sådant sätt att de är säkra och ändamålsenliga samt överensstämmer med förfarandena för uppgiftsbehandling i enlighet med befintlig lagstiftning, inbegripet principerna om konfidentialitet, anonymitet, rättvis behandling och rättssäkerhet.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att all unionslagstiftning om robotteknik och artificiell intelligens kommer att inbegripa åtgärder och bestämmelser som beaktar den snabba tekniska utvecklingen på detta område, inklusive utvecklingen av cyberfysiska system, i syfte att säkerställa att unionens lagstiftning inte släpar efter den utveckling som de tekniska framstegen och användningsområdena uppvisar. Det är mycket viktigt att sådan lagstiftning är förenlig med bestämmelserna om integritet och uppgiftsskydd, dvs. med avseende på skyldigheterna att lämna information, rätten att erhålla en förklaring av ett beslut som bygger på automatisk behandling, kravet på respekt för principerna om inbyggt integritetsskydd och integritetsskydd som standard och principerna om proportionalitet, nödvändighet, uppgiftsminimering och ändamålsbegränsning, samt insynsvänliga kontrollmekanismer för såväl registrerade som uppgiftsskyddsmyndigheter och ändamålsenliga rättsmedel i överensstämmelse med gällande lagstiftning. Parlamentet efterlyser en översyn av bestämmelserna, principerna och kriterierna för användning av kameror och sensorer i robotar och artificiell intelligens i enlighet med unionens rättsliga ramverk om uppgiftsskydd.

8.    Europaparlamentet efterlyser en enhetlig övergripande strategi i unionens rättsliga ramverk för robotteknik och artificiell intelligens som är teknikneutral och tillämplig på de olika sektorer där robotteknik skulle kunna användas, såsom transport, hälso- och sjukvård, industriell tillverkning, telekommunikation, brottsbekämpning och många andra. Parlamentet betonar att det befintliga rättsliga ramverket vid behov bör uppdateras och kompletteras för att säkerställa en enhetlig nivå med avseende på uppgiftsskydd, integritet och säkerhet.

9.  Europaparlamentet framhåller vikten av att förebygga massövervakning med hjälp av robotteknik och artificiell intelligens.

10.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att verka för ett kraftfullt och öppet samarbete mellan de offentliga och privata sektorerna och forskarvärlden som skulle stärka kunskapsutbytet, och att främja utbildning och fortbildning inte bara för dem som utformar produkterna – med avseende på etiska konsekvenser, säkerhet och respekt för grundläggande rättigheter – utan även för konsumenterna i fråga om användning av robotteknik och artificiell intelligens, med särskilt fokus på säkerhet och uppgiftsskydd.

Säkerheten för uppgifter och datasystem och flödet av uppgifter

11.  Europaparlamentet understryker att det fria flödet av uppgifter är av största vikt för den digitala ekonomin och av avgörande betydelse för utvecklingen av robotteknik och artificiell intelligens. En hög övergripande säkerhetsnivå för system som bygger på robotteknik och artificiell intelligens, också för de interna datasystemen och uppgiftsflödena, är en förutsättning för en adekvat användning av robotar och artificiell intelligens. Parlamentet betonar att skyddet av nätverk av sammankopplade robotar och artificiell intelligens måste säkerställas för att man ska kunna förhindra säkerhetsöverträdelser, it-angrepp och missbruk av personuppgifter, särskilt när stora mängder uppgifter samlas in och behandlas. Det är viktigt att ta fram en mekanism som gör det möjligt för användaren att sätta stopp för behandlingen av vederbörandes personuppgifter i händelse av en säkerhetsöverträdelse. Parlamentet framhåller behovet av forskning och utvecklingsfrämjande verksamhet på området för uppgiftsskyddstekniker, och understryker att allmänheten och företagen har ett gemensamt ansvar för att samarbeta i syfte att garantera en hög nivå av säkerhet och uppgiftsskydd vid kommunikation mellan människor, robotar och artificiell intelligens, kombinerat med högkvalitativa system för igenkänning av tal och teckenspråk. Kommersiella hårdvaru- och programvarutillverkare bör hållas ansvariga vid allvarliga säkerhetsöverträdelser orsakade av deras oaktsamhet när det gäller skydd av uppgifter. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att stödja och stimulera utveckling av den nödvändiga tekniken, inbegripet både inbyggda säkerhetsskydd och kommunikationskanaler.

Drönare (fjärrstyrda luftfartygssystem, RPAS)

12.  Med avseende på personuppgifter som genom försorg av offentliga myndigheter behandlas av fjärrstyrda luftfartygssystem för brottsbekämpande ändamål eller som genom försorg av privata eller offentliga enheter behandlas av sådana system för andra lagliga ändamål, understryker Europaparlamentet att rätten till frihet och säkerhet och rätten till respekt för privatlivet enligt artiklarna 6 och 7 i stadgan om de grundläggande rättigheterna samt rätten till skydd av personuppgifter enligt artikel 8 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och artikel 16 i EUF-fördraget är tillämpliga och att unionens rättsliga ramverk om uppgiftsskydd måste respekteras till fullo. Kommissionen uppmanas att undersöka behovet att införa ett obligatoriskt spårnings- och identifieringssystem för fjärrstyrda luftfartygssystem vilket gör det möjligt att i realtid fastställa positionen för det fjärrstyrda luftfartygssystemet medan det används.

13.  Europaparlamentet upprepar sin begäran till rådet om att utveckla ett strikt och ändamålsenligt gemensamt EU-ramverk om användning av bestyckade drönare där man lägger största vikt vid respekten för etiska principer, mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt och tar upp frågor såsom det rättsliga ramverket, proportionalitet, ansvarsskyldighet, insyn och skydd av civila, inbegripet att vidta alla tänkbara försiktighetsåtgärder för att undvika felaktig inriktning mot mål och oavsiktliga skador på civilbefolkningen samt säkerställa att en människa har den övergripande kontrollen och huvudansvaret. Parlamentet upprepar även sin begäran om ett förbud mot tillverkning, utveckling och användning av helt självstyrande vapen som gör det möjligt att genomföra angrepp utan mänsklig medverkan. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas eftertryckligen att inleda en bred politisk dialog på internationell nivå i syfte att fastställa globala rättsliga standarder samt rättsliga och etiska begränsningar för utveckling, spridning och användning av i allt större utsträckning självstyrande vapensystem, t.ex. i form av ett bindande internationellt avtal.

14.  Europaparlamentet erkänner de positiva framstegen inom drönarteknik, särskilt på området för sökning och räddning, och vidhåller att detta är den riktning som unionen bör ta i fråga om att främja drönarteknik.

Uppförandekod

15.    Med avseende på särskilda områden där tillämpliga studier visar att det vore förhastat att utarbeta lagstiftning anser Europaparlamentet att ändamålsenlig lagstiftning bör åtföljas av åtgärder som främjar en icke-bindande ram, en uppförandekod eller offentlig-privata partnerskap, eventuellt för hela unionen, för att samarbete mellan å ena sidan industrin och ingenjörerna på robotteknikområdet och å andra sidan de offentliga myndigheterna och alla andra berörda parter ska säkerställas. Sådana instrument bör inriktas på konkreta lösningar för att säkerställa integritets- och uppgiftsskydd, människans värdighet, icke-diskriminering, säkerhet och etisk hållbarhet inom robotteknikindustrin samt en korrekt användning av robotar och artificiell intelligens i vardagen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

17.11.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

47

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Heinz K. Becker, Malin Björk, Michał Boni, Caterina Chinnici, Ignazio Corrao, Frank Engel, Tanja Fajon, Lorenzo Fontana, Mariya Gabriel, Kinga Gál, Ana Gomes, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Jussi Halla-aho, Monika Hohlmeier, Filiz Hyusmenova, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Cécile Kashetu Kyenge, Marju Lauristin, Juan Fernando López Aguilar, Monica Macovei, Roberta Metsola, Claude Moraes, József Nagy, Péter Niedermüller, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Branislav Škripek, Csaba Sógor, Helga Stevens, Traian Ungureanu, Bodil Valero, Harald Vilimsky, Josef Weidenholzer, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Daniel Dalton, Anna Hedh, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Ska Keller, Jeroen Lenaers, Andrejs Mamikins, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Christine Revault D’Allonnes Bonnefoy, Barbara Spinelli

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Lynn Boylan, Verónica Lope Fontagné, Mylène Troszczynski, Tom Vandenkendelaere, Rainer Wieland

(1)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (9.11.2016)

till utskottet för rättsliga frågor

med rekommendationer till kommissionen om civilrättsliga bestämmelser om robotteknik

(2015/2103(INL))

Föredragande av yttrande: Ádám Kósa

(Initiativ – artikel 46 i arbetsordningen)

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott göra följande:

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast genomföra en grundlig bedömning av konsekvenserna av robotiseringen när det gäller antalet och typerna av arbetstillfällen samt kvaliteten och kompetensprofilerna för befintliga arbetstillfällen. Kommissionen uppmanas vidare att samla information om nya anställningsformer för att så effektivt som möjligt förutse, för det första, om spridningen av robotteknik skapar välstånd och framsteg i sig, om den gör mänsklig arbetskraft onödig inom den traditionella produktions- och tjänstestrukturen – och om så är fallet, vilka villkor som krävs utöver ekonomisk trygghet för att människor ska kunna behålla sitt fysiska och psykiska välbefinnande, må bra och vara aktiva medborgare – samt huruvida de teoretiska vinsterna av symbios mellan människa och maskin verkligen bidrar till välbefinnande och utveckling; och för det andra, huruvida medlemsstaternas lagstiftning och praxis på en föränderlig arbetsmarknad kan säkerställa ett socialt rättvist, inkluderande och hållbart sätt att minska ojämlikheten, fattigdomen och det sociala utanförskapet samt skapa en miljö där alla människor har lika möjlighet att utveckla sina talanger och färdigheter och sin individualitet.

2.  Utvecklingen av robotteknik och artificiell intelligens går allt snabbare, och det är mycket viktigt att styra denna utveckling och förutse de möjliga konsekvenserna för sysselsättningen och socialpolitiken, eftersom den ökade och globala användningen av robotteknik inom produktionen av varor och tjänster leder till högre produktivitet med mindre arbetskraft. Följaktligen kommer en del arbetstillfällen under det kommande årtiondet att försvinna helt och hållet och många andra påverkas. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att göra en analys av utmaningarna och möjligheterna inom sysselsättningen och att utveckla en metod för övervakning av antalet och typen av arbetstillfällen som går förlorade respektive skapas genom robotisering och automatisering, liksom fenomenets inverkan när det gäller inkomster som systemen för social trygghet går miste om. Kommissionen uppmanas vidare att regelbundet och i dialog med arbetsmarknadens parter bedöma i vilken utsträckning arbetstiden per vecka, år och liv kan minskas utan inkomstförluster, att börja utforska nya metoder för finansiering av framtida system för socialt skydd samt tänka om när det gäller arbetstagarnas engagemang i sitt arbete och hur digitala arbetsplattformar bättre kan knyta samman personer, grupper och projekt.

3.  Europaparlamentet påpekar att många arbetstillfällen kommer att gå förlorade som ett resultat av robotiseringen, men även om de individuella arbetstiderna kommer att förkortas i många sektorer av ekonomin skulle ökad produktivitet kunna säkerställa att arbetstagarna inte drabbas av några löneförluster.

4.  Europaparlamentet anser att robotar bör utformas med processer som säkerställer mänsklig kontroll och möjligheten att reversera robotarnas handlingar, och med tanke på robotarnas allt större autonomi bör detta åtföljas av en ändring av bestämmelserna om ansvar för följderna av vad robotarna gör eller inte gör. Parlamentet är oroat över bristen på allmänna ramar och rättsliga bestämmelser när det gäller arbetsautomatisering i denna nya och pågående industriella revolution, och anser att det är mycket viktigt att EU fastställer rättsliga ramar som återspeglar robotteknikens komplexitet och dess många sociala konsekvenser. Därför uppmanar parlamentet kommissionen att föreslå en gemensam definition för smarta autonoma robotar och deras underkategorier på arbetsplatsen och att överväga för- och nackdelarna med ett obligatoriskt försäkringssystem som täcker de skador och fel som kan orsakas av robotar.

5.  Europaparlamentet betonar att utbildningssystemen måste anpassas till förändringar inom yrken och produktionssätt, lägga större fokus på arbetstillfällen med kreativt och icke-repetitivt innehåll för att bevara värdet av mänsklig arbetskraft samt förse alla generationer med alla verktyg de behöver för att de ska bli så väl förberedda för arbetsmarknaden som möjligt, i en värld av ständig förändring på grund av robotisering och automatisering. Parlamentet betonar vikten av flexibla färdigheter, färdigheter för livet och sociala färdigheter i utbildning. Utöver den akademiska kunskap som lärs ut i skolorna behöver barn skaffa sig en förmåga till kritiskt tänkande för att kunna ifrågasätta och fatta väl underbyggda beslut samt kreativ kompetens för att kunna omsätta idéer i handling och utveckla initiativkraft, och det livslånga lärandet måste förverkligas under hela livet. Parlamentet understryker att digital kompetens är väsentligt för dagens snabba automatisering och digitalisering av arbete och tjänster kräver att digitala färdigheter och digital kompetens utvecklas för att säkerställa en hög sysselsättningsnivå och utrota den växande digitala analfabetismen samt den risk för social utslagning som denna förknippas med. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt digitalisering av undervisning och utnyttjande av robotisering inom undervisning och inlärning, samtidigt som humaniora också bör betonas inom utbildningen, eftersom den tillför nytta i form av kreativa, nyskapande, konstnärliga och kulturella kvaliteter på den föränderliga arbetsmarknaden för att människor ska fortsätta att ha en relativ fördel gentemot maskiner.

6.  Europaparlamentet medger att robotteknik ger stora möjligheter till stöd och hjälp i vardagslivet, i synnerhet för personer med funktionsnedsättning och äldre, som därmed kan bestämma över sina egna liv och komma ut på arbetsmarknaden. Det behövs ett noggrant övervägande av frågan om vilka anställningsbestämmelser som kan bli nödvändiga för arbetskraften om artificiell eller genetisk utveckling eller komplettering av befintlig mänsklig kapacitet leder till personer med förmågor utöver det vanliga och därmed i grunden ändrar innebörden av begreppet ”funktionsnedsättning” samt ger personer med tillgång till sådana tekniska innovationer, redskap och ingrepp ett ointagligt försprång, vilket naturligtvis ger upphov till etiska och moraliska frågor som bör undersökas grundligt.

7.  Europaparlamentet betonar att det individuella beslutet att välja eller avstå från ett implantat, en protes eller förlängning av en människokropp aldrig får leda till ogynnsam behandling eller hot när det gäller sysselsättning, utbildning, hälso- och sjukvård, social trygghet eller andra förmåner. Parlamentet understryker att alla medborgare måste ha lika och obehindrad tillgång till ny teknik. I detta avseende påpekar parlamentet att människans värdighet står i centrum för unionens och internationell människorättslagstiftning, varför det är viktigt att undersöka hur man kan se till att de som ännu inte har klassificerats som funktionsnedsatta inte missgynnas i förhållande till ”förbättrade människor” på samma sätt som personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med intellektuell funktionsnedsättning, och om personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med intellektuell funktionsnedsättning kommer att kunna fatta självständiga beslut genom beslutsfattande med stöd, så som beskrivs i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, med hjälp av robotar, liksom hur ansvaret ska fördelas sinsemellan.

8.  Europaparlamentet påpekar dock att det finns risker med robotanvändning, vilka bör vägas noggrant mot de fördelar som den kan medföra. Arbetsskador orsakade av robotar och tillhörande anspråk bör beaktas. Samtidigt som bärbar robotteknik, såsom exoskelett som syftar till att skydda mot arbetsskador, kan öka produktiviteten kan de ge upphov till högre förväntningar från arbetsgivarna på mänskliga arbetstagare och, i sin tur, en högre skaderisk. Parlamentet påpekar att detta måste beaktas av bland annat lagstiftare, arbetsgivare, fackföreningar och arbetstagare i interna regler och kollektivavtal och att andra risker som är förknippade med robotar kan vara diskriminering som uppstår till följd av en anställningsintervju efter en oavsiktlig analys av uppgifter som inhämtats. Nya utmaningar som rör handel och personlig integritet kan också uppstå till följd av användningen av robotteknik.

9.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att tänka på att utvecklingen av robotteknik kan leda till en hög koncentration av rikedom och inflytande i händerna på en minoritet, mot bakgrund av växande klyftor i samhället och en krympande medelklass.

10.  Europaparlamentet konstaterar att de tekniska framstegens och den pågående robotiserings inverkan på sysselsättningen och socialpolitiken har revolutionerat det sätt på vilket människor får tillgång till och sprider information, kommunicerar, umgås och arbetar, vilket skapar nya möjligheter men också utmaningar och öppnar nya perspektiv genom en möjlig ökning av verksamhetseffektiviteten samt energi- och materialbesparingar. Parlamentet påpekar dock att robotteknik och artificiell intelligens visserligen ger löfte om verkliga fördelar på kort och medellång sikt i fråga om effektivitet och ekonomi, inte bara för produktion och handel utan också på områden där automatiseringen är svår att genomföra på grund av mänsklig interaktion, intelligens och kreativitet, vilket hittills inneburit att endast människor arbetat där, såsom sektorer där ett stort antal ibland lågkvalificerade personer är anställda, men att det kan finnas en risk för att antalet arbetstillfällen inom robotteknik inte kommer att öka så att det motsvarar det antal arbetstillfällen som väntas gå förlorade inom områden som transport, logistik och kontorsarbete. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att, vid behov i samarbete med arbetsmarknadens parter och regionala och lokala myndigheter, utveckla nya skyddsmekanismer som lämpar sig för de arbets- och yrkeslivsmönster som bildats genom digitaliseringen och den ökade användningen av robotteknik samt tillhandahålla alla människor lämplig utbildning.

11.  På grund av utvecklingen och användningen av smarta, samarbetande robotar och artificiell intelligens skulle skillnaden mellan skapandet och förlusten av arbetstillfällen kunna få konsekvenser för den ekonomiska hållbarheten i systemen för social trygghet, pensionssystemen och arbetslöshetsförsäkringssystemen i medlemsstaterna, och Europaparlamentet framhåller att en förlust av arbetstillfällen som en följd av robotisering på medellång och lång sikt också skulle kunna leda till en risk för förlust av konsumtionskapacitet. Parlamentet betonar att de flesta fördelar som följer av automatisering och robotisering inom sysselsättningen bör komma inte bara från sänkta kostnader för arbetskraft utan också från ökad produktivitet genom färre fel, större produktion samt förbättrad kvalitet, säkerhet och hastighet. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att regelbundet rådgöra med och engagera arbetsmarknadens parter i samband med anpassningen av regelverket för robotteknik och den digitala ekonomin, i syfte att identifiera potentiella risker för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen till följd av tekniska innovationer och vidta lämpliga motåtgärder, liksom att undersöka möjligheten att införa ett system för föranmälning av införandet av robotar och deras relativa bidrag till företagets omsättning i syfte att fastställa skatter och sociala avgifter.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram riktlinjer för etiska och sociala principer som ska åtfölja kommande lagstiftning inom robotteknikområdet, i synnerhet när det gäller målsättningen att definiera framåtblickande normer som kan anpassas till framtida tekniska förändringar.

13.  Europaparlamentet uppmärksammar så kallad folkentreprenad. Kommissionen uppmanas att titta på denna nya anställningsform och undersöka i vilken utsträckning systemen för social trygghet och gällande arbetsrätt måste anpassas för att ge dessa arbetstagare lämpligt skydd.

14.    Samtidigt som det är omöjligt att hålla tillbaka den tekniska utvecklingen har dagens generation en möjlighet och ett ansvar att forma den till nytta för människor och för vår planet. Europaparlamentet anser att EU bör bidra till en integrerad strategi inom de politiska områdena välfärd, ekonomisk tillväxt och teknologi för att kunna gå i spetsen för den globala utvecklingen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att i detalj studera närtidskonsekvenserna för arbetskraften av den ökade användningen av robotsystem och att ta fram ramar för denna utveckling med lagstiftning som är utformad för att göra den tekniska övergången så smärtfri som möjligt för arbetstagarna. Parlamentet är fast övertygat om att det omgående måste hittas ett svar på frågan huruvida det, till följd av ytterligare utveckling inom robotteknik och mindre kostsamma lösningar, kommer att finnas arbeten där människors möjlighet att arbeta är begränsad i lag på grund av att arbetet är skadligt eller farligt för människors hälsa (precis som med de nuvarande reglerna för gravida kvinnor) eller av andra skäl, liksom ett svar på frågan om på vilka områden begränsningar av eller ett förbud mot partiell eller fullständig automatisering eventuellt kan övervägas i syfte att garantera säkerhet och respekt för de grundläggande rättigheterna, som utmanas av den ökade automatiseringen av hela industrier, med beaktande av demografiska förändringar och hållbarhet och i syfte att undvika alla oavsiktliga sociala konsekvenser.

15.  Europaparlamentet anser att vi, med tanke på hastigheten i de tekniska framstegen, bör sikta på att lagstifta om robotteknik inför den förutsebara framtiden. Parlamentet anser också att denna lagstiftning bör vara ändamålsenlig, så att den möjliggör reaktioner på vetenskapliga och tekniska förändringar. Det är nödvändigt att förutse nya affärsområden som skulle kunna utvecklas på grundval av en fortsatt utveckling av robotteknik och artificiell intelligens. Parlamentet påpekar dock att robotar inte bara är arbetsredskap utan i allt högre grad agerar självständigt inom produktion av varor och tjänster. Därför efterlyser parlamentet omfattande skyddssystem som garanterar att arbetstagarnas hälsa och säkerhet skyddas i tillräcklig utsträckning vid arbete med eller vid sidan av robotar och andra former av artificiell intelligens, liksom ansvarsregler som garanterar att skador som orsakats av autonoma robotar kan klaras upp till de anställdas fördel. Parlamentet uppmanar därför unionen och medlemsstaterna att uppmuntra inledandet av en strukturerad offentlig dialog om konsekvenserna av utvecklingen av denna teknik så snart som möjligt, och intressenterna inom forskningen att utveckla ett kritiskt tillvägagångssätt och lämna ett konstruktivt bidrag till den offentliga dialogen.

16.  Europaparlamentet betonar att all bearbetningsverksamhet som utförs av robotsystem eller artificiell intelligens till fullo måste uppfylla unionens uppgiftsskyddslagstiftning och införliva principerna om inbyggt integritetsskydd och integritetsskydd som standard.

17.  Europaparlamentet påpekar att robotisering erbjuder avsevärda möjligheter att föra tillverkningsindustrin tillbaka till EU och därmed skapa nya sysselsättningsmöjligheter, särskilt för lågkvalificerade arbetstagare.

18.  Europaparlamentet anser att användningen av robotar inom produktionen medför stora utmaningar för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Robotisering kan å ena sidan avlasta arbetstagare fysiskt, men kan samtidigt leda till en högre psykisk belastning till följd av den enskildes ökande ansvar i mer komplexa produktionsprocesser. Parlamentet uppmanar kommissionen och dess byråer, särskilt EU-Osha, att undersöka vilka effekter i form av psykiska påfrestningar som följer med digitalisering, robotteknik och artificiell intelligens och att lägga fram förslag till motåtgärder. Arbetstagare måste alltid få tillfälle att medverka aktivt till utformningen av sin arbetsmiljö, och arbetsmarknadens parter och fackförbunden måste involveras på alla nivåer.

19.  Europaparlamentet pekar på vetenskapliga studier som har identifierat fyra huvudproblem som uppstår när man försöker lagstifta om användningen av robotar: hemlighållande, med avseende på plattformarna och de tillverkare som är involverade i utvecklingen av och forskningen om artificiell intelligens, vilket kanske inte alltid är synligt för lagstiftaren, oklarhet, som uppstår när system för artificiell intelligens tas fram av grupper av forskare som är organisatoriskt, geografiskt och juridiskt åtskilda; hemlighållande avser det faktum att system för artificiell intelligens kan inbegripa många separata, distinkta, redan befintliga hård- och mjukvarukomponenter. Effekterna av att alla dessa komponenter sätts samman kanske inte kan bedömas fullständigt förrän i efterhand, och denna oklarhet innebär att funktionssättet för system för artificiell intelligens kan vara otydligare än tidigare teknikformer. Detta kan utgöra ett problem för lagstiftarna, eftersom det finns en brist på klarhet när det gäller de problem som dessa system kan orsaka och hur dessa problem kan hanteras.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

8.11.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

36

7

9

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Guillaume Balas, Brando Benifei, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Ole Christensen, Martina Dlabajová, Lampros Fountoulis, Arne Gericke, Sergio Gutiérrez Prieto, Marian Harkin, Danuta Jazłowiecka, Agnes Jongerius, Rina Ronja Kari, Jan Keller, Ádám Kósa, Jean Lambert, Patrick Le Hyaric, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Javi López, Morten Løkkegaard, Thomas Mann, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Joëlle Mélin, Elisabeth Morin-Chartier, Emilian Pavel, João Pimenta Lopes, Georgi Pirinski, Marek Plura, Terry Reintke, Sofia Ribeiro, Maria João Rodrigues, Claude Rolin, Sven Schulze, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Yana Toom, Renate Weber, Tatjana Ždanoka, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Daniela Aiuto, Georges Bach, Amjad Bashir, Heinz K. Becker, Csaba Sógor, Helga Stevens, Neoklis Sylikiotis, Flavio Zanonato

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

David Coburn


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (14.10.2016)

till utskottet för rättsliga frågor

med rekommendationer till kommissionen om civilrättsliga bestämmelser om robotteknik

(2015/2103(INL))

Föredragande av yttrande: Cristian-Silviu Buşoi

(Initiativ – artikel 46 i arbetsordningen)

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott göra följande:

–  Infoga följande förslag i förslaget till resolution:

A.  Den åldrande befolkningen är ett resultat av den ökade förväntade livslängden till följd av de framsteg som gjorts i fråga om levnadsvillkor och inom den moderna medicinen, och den utgör en av de största politiska, sociala och ekonomiska utmaningarna för det tjugoförsta århundradets europeiska samhällen. Senast 2025 kommer mer än 20 procent av européerna att vara 65 år eller äldre, med ett särskilt snabbt ökande antal människor som är över 80, så att balansen mellan generationerna i våra samhällen kommer att bli helt annorlunda, och det ligger i samhällets intresse att äldre människor förblir friska och aktiva så länge som möjligt.

B.  Försäljningen och tillverkningen av robotar ökade betydligt mellan 2010 och 2014, med en ökning på nästan 30 procent bara 2014, särskilt inom vård och omsorg.

C.  I ett åldrande samhälle blir det allt vanligare med funktionsnedsättningar, kroniska sjukdomar, risk för slaganfall, hjärnskador och nedsatta förmågor.

D.  Samhällena och hälso- och sjukvårdssystemen kommer att behöva anpassas till denna åldrande befolkning och dess hälso- och sjukvårdsbehov, för att kunna erbjuda adekvat vård och samtidigt förbli ekonomiskt hållbara.

E.  Cyberfysiska system är tekniska system med en sammankoppling av datorer, robotar och artificiell intelligens som samverkar med den fysiska världen och manifesteras i ett stort antal olika tillämpningar inom hälso- och sjukvårdssektorn.

F.  Med tanke på de cyberfysiska systemens karaktär finns det ett behov att ta fram särskilda, mer detaljerade standarder som är likadana i hela unionen.

G.  Sådana system kommer att utgöra basen och ligga till grund för framväxande och framtida smarta tjänster, och de kommer att medföra framsteg för individanpassad hälso- och sjukvård, insatser i nödsituationer samt telemedicin.

H.  Under inga omständigheter får diagnos- eller behandlingsinstrument baserade på robotteknik eller avancerad teknologi medföra ett tyngre ansvar för läkare eller vårdpersonal som måste använda dem, och därför är det lämpligt att öka ansvaret för de inblandade vårdinrättningarna eller tillverkarna.

I.  De cyberfysiska systemen kan komma att betyda åtskilligt mer för både ekonomi och samhälle än vad man tidigare föreställt sig, och över hela världen görs det stora investeringar i utvecklingen av denna teknik.

J.  Användningen av sådan teknik får inte förminska eller skada förhållandet mellan läkare och patient utan måste bistå läkaren i diagnostiseringen och/eller behandlingen av patienten.

K.  De cyberfysiska systemen skapar stora förväntningar och bär på många inneboende möjligheter. Man kan aldrig fullständigt förutsäga vilka effekter som nyligen införd teknik kommer att få, och det enda sättet att med framgång integrera denna teknik är om samhället kan anpassa sig till ett nytt sätt att interagera med den.

1.  Europaparlamentet är medvetet om att införande av nya hälso- och sjukvårdstekniker, förutsatt att patient–läkarförhållandet och den fria viljan alltid får komma i första hand, sannolikt kommer att medföra stora fördelar vad avser vård av patienter och behandlingens ändamålsenlighet och precision, med minskad risk för mänskliga misstag och med förhöjd livskvalitet och ökad förväntad livslängd som följd.

2.  Europaparlamentet anser att robottekniken visserligen kan bli till nytta för samhället, men samtidigt kan den också dramatiskt ändra människors sätt att interagera med varandra och således få verkliga konsekvenser för samhällsstrukturerna av i dag. Parlamentet understryker därför att det ofrånkomligen behövs en omfattande och väl underbyggd offentlig debatt om denna nya tekniska revolution.

3.  Europaparlamentet anser det mycket viktigt att unionen tar fram en regleringsram som bygger på etiska principer som speglar robotteknikens komplexitet och dess många sociala, medicinska och bioetiska konsekvenser.

4.  Europaparlamentet understryker att innovationer som ger bättre diagnoser och ökade kunskaper om behandlings-, vård- och rehabiliteringsalternativ också leder till mer precisa medicinska beslut och kortare återhämtningstider och därmed skulle kunna mildra bristen på hälso- och sjukvårdspersonal i vård- och rehabiliteringsarbetet.

5.  Europaparlamentet betonar att den ökande efterfrågan på enheter inom cyberfysiska system kan skapa många högkvalificerade arbetstillfällen i unionen.

6.  Europaparlamentet anser att robotar kan göra nytta som stöd i läkares och hälso- och sjukvårdsassistenters arbete, för att förbättra den mänskliga diagnostiseringen och behandlingen, dock utan att man förbiser behovet att säkerställa att den medicinska verksamheten och omsorgen om patienterna inte avhumaniseras.

Robotar inom sjukvården

7.  Europaparlamentet konstaterar att cyberfysiska system kan förbättra livet för människor som lider av funktionsnedsättningar, eftersom smart teknik kan användas i förebyggande syfte och för att bistå, se till och ledsaga de drabbade.

8.  Europaparlamentet konstaterar att cyberfysiska system sannolikt kommer att genomgripande påverka hälso- och sjukvårdssektorn och kan leda till att de sammanlagda vårdkostnaderna minskar genom att vårdpersonalen får möjlighet att fokusera på förebyggande i stället för på behandling.

9.  Europaparlamentet understryker att forskningen om och utvecklingen av robotar inom äldrevården med tiden har blivit vanligare förekommande och mer överkomlig och har medfört produkter med ökad funktionalitet och en bredare förståelse hos konsumenterna. Det finns ett stort antal olika tillämpningar som bygger på sådana tekniker och ger möjligheter till förebyggande och till att bistå, se till, stimulera och ledsaga äldre och personer som lider av demenssjukdomar, kognitiva störningar och minnesförlust.

10.  Samtidigt som cyberfysiska system har potentialen att öka rörligheten och förbättra de sociala möjligheterna för såväl personer med funktionsnedsättningar som äldre, betonar Europaparlamentet att människor fortfarande kommer att behövas i vården som inte helt utbytbara aktörer och även framöver kommer att utgöra en viktig social referenspunkt för de berörda personerna. Tekniker baserade på cyberfysiska system samt robotar kommer bara att, visserligen i betydande grad, kunna komplettera den mänskliga vården och göra rehabiliteringsprocessen mer målinriktad, så att den medicinska personalen och vårdpersonalen kan avsätta mer kvalitetstid för ställande av diagnos och arbete med bättre behandlingsalternativ.

Robotar för medicinska ändamål

11.  Europaparlamentet konstaterar att tidiga former av robotar och smart utrustning som bygger på cyberfysiska system redan används inom hälso- och sjukvården, t.ex. e-hälsoteknik och kirurgiska robotar, och att denna teknik inom en snar framtid kommer att vidareutvecklas och potentiellt även bidra till minskade hälso- och sjukvårdskostnader, genom att göra det möjligt för den medicinska personalen att fokusera på förebyggande i stället för på behandling och genom att man får utökade budgetmedel till förfogande för att bättre kunna anpassa sig till mångfalden av behov bland patienterna, samt för kontinuerlig vidareutbildning av vårdpersonal och för forskning.

12.  Europaparlamentet understryker att ökad användning av cyberfysiska system skulle kunna ge oss ett friskare samhälle, genom att vårdingreppen blir mindre invasiva så att återhämtningstiderna blir kortare och sjukfrånvaron minskar.

13.  Europaparlamentet konstaterar att medicinsk robotteknik fortsätter att utvecklas och sannolikt kommer att börja användas mer vid kirurgiska ingrepp, så att medicinens gränser flyttas framåt.

14.  Europaparlamentet noterar att man räknar med att kirurgiska robotar kommer att kunna utvidga mänskliga kirurgers förmåga till områden som ligger utanför gränserna för konventionell laparoskopi, och att utvecklingen av kirurgiska robotar har sina rötter i viljan att överbrygga sådana begränsningar och öka fördelarna med minimalinvasiv kirurgi, små rörelser och precision.

15.  Europaparlamentet understryker att cyberfysiska system möjliggör telekirurgi, med ett antal fördelar såsom möjligheterna att öka precisionen i händernas rörelser, undvika darr på handen, åstadkomma synfältsförstoringar, som omedelbart kan analyseras och bedömas, öka fingerfärdigheten och genomföra distanskirurgi. Det måste samtidigt vara ett grundläggande krav att läkare förvärvar kunskaper och ackreditering för att utföra medicinska interventioner med enskilda cyberfysiska system.

16.  Europaparlamentet noterar att vi under de senaste åren bevittnat betydande förändringar inom sektorn för medicinsk utbildning och fortbildning. Parlamentet noterar också att arbetsklimatet vid akademiska hälso- och sjukvårdscentrum, i och med att den medicinska vården blivit alltmer komplex, erbjuder möjligheter till ett bättre helhetsperspektiv på hälsofrågor och till nytänkande om det sätt på vilket medicinsk utbildning och livslångt lärande tillhandahålls, samtidigt som man värnar om läkarnas huvudansvar för att upprätthålla läkarnas sakkunskaper och deras auktoritet över robotar. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att verka för höga utbildnings- och specialiseringsstandarder för vårdpersonal och paramedicinsk personal som använder eller planerar att använda ny robotteknik, samt uppmuntra fri rörlighet för kirurger som har för avsikt att använda sådan teknik i samband med sina operationer.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka finansieringsinstrumenten för forskningsprojekt inom robotteknik för sociala och medicinska nödsituationer.

18.  Europaparlamentet anser det vara av största vikt att principen om övervakad autonomi för robotar respekteras, varvid den inledningsvis planerade behandlingen och det slutliga behandlingsvalet under alla omständigheter kommer att förbli ett beslut som fattas av den mänskliga kirurgen.

Kliniska utvärderingar och kliniska prövningar

19.  Europaparlamentet betonar att medicinska cyberfysiska system bör uppfylla de höga standarder som fastställts för medicinsk utrustning, genom ändamålsenliga kontroll- och certifieringsförfaranden som – även under konstruktionsfasen – möjliggör en bedömning av den föreslagna teknikens säkerhet och ändamålsenlighet, genom försorg av personal med adekvat utbildning.

20.  Europaparlamentet understryker vikten av att göra en åtskillnad mellan å ena sidan kirurgiska robotar för proteser och exoskelett och å andra sidan sällskapsrobotar med stödfunktioner för personer med funktionsnedsättning eller tillfälligt nedsatta förmågor. Parlamentet understryker vikten av att låta båda typerna genomgå kontroller som utförs enligt standarder som är så precisa och detaljerade som möjligt.

21.  Europaparlamentet välkomnar den politiska överenskommelse om förordningen om medicintekniska produkter (2012/0266(COD)) som medlagstiftarna nådde i juni 2016. Kommissionen uppmanas att – innan den förordningen börjar tillämpas – säkerställa att prövningsförfarandena för ny medicinsk robotteknik är tillförlitliga, särskilt när det gäller produkter som är implanterade i människokroppen. Patienterna måste få full insyn i sina egna uppgifter, och allmänheten måste få full insyn i vilka prövningar som misslyckats respektive lyckats. Dessutom måste patienterna och allmänheten få klarhet om ansvaret för misslyckade prövningar och cyberfysiska system.

Etik

22.  Den tekniska utvecklingen ökar exponentiellt. Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att de sociala systemen i unionen inte kan anpassas i samma takt och att hälso- och sjukvårdssystemen är ytterligare ett snäpp långsammare i detta avseende. Denna utveckling har en betydande inverkan på civilisationen som vi känner den i dag, och det är därför av avgörande betydelse att låta dessa tekniska framsteg, redan innan de tar fart och därefter fortlöpande, åtföljas av bedömningar av den långsiktiga innebörden av nya tekniker sett ur ett moraliskt och etiskt perspektiv.

23.  Europaparlamentet understryker vikten av att i samband med etiska standarder se till att robotteknikprodukter respekterar de grundläggande individuella och sociala rättigheterna, som bör skyddas på unionsnivå, genom att föreskriva eventuella nödvändiga tekniska åtgärder som garanterar att dessa rättigheter respekteras ända från planeringsstadiet, i enlighet med principen om inbyggt integritetsskydd.

24.  Europaparlamentet betonar risken för att cyberfysiska system som är implanterade i människokroppen kan hackas, stängas av eller få sina minnen utraderade, eftersom detta skulle kunna äventyra människors hälsa och, i vissa extrema fall, även liv, och betonar därför att skyddet av sådana system måste prioriteras.

25.  Europaparlamentet är medvetet om sårbarheten hos patienter med särskilda behov, inbegripet barn, äldre och personer med funktionsnedsättning, och betonar att alla användare kan komma att känslomässigt knyta an till cyberfysiska system och robotar. Parlamentet understryker de etiska frågeställningar som en sådan eventuell anknytning ger upphov till. Kommissionen uppmanas att börja överväga hur man ska säkerställa att cyberfysiska system inte blir till skada för sårbara personers autonomi och oberoende.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja utvecklingen av tekniska hjälpmedel även genom andra ansvarssystem än de som är tillämpliga i dag, i syfte att verka för att sådan teknik utvecklas och anammas av personer som har behov av den, i enlighet med artikel 4 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som unionen har undertecknat.

27.  Europaparlamentet uppmärksammar vikten av att upprätthålla vårdförhållandet mellan patient och läkare, särskilt när det gäller att informera om den medicinska diagnosen och behandlingen.

28.   Europaparlamentet konstaterar att användningen av cyberfysiska system aktualiserar frågan om människoförbättringar, varmed avses att människans nuvarande naturliga färdigheter förbättras eller kompletteras, så att enskilda personer kan övervinna funktionsnedsättningar.

Miljöpåverkan

29.  Europaparlamentet är medvetet om behovet att minimera en eventuell miljöpåverkan eller de ekologiska fotavtryck som robottekniken medför, eftersom användningen av cyberfysiska system och robotar förväntas öka den sammanlagda energiförbrukningen, liksom också mängden elektriskt och elektroniskt avfall. Det är viktigt att maximera möjligheterna att göra processerna resurseffektivare, att öka energieffektiviteten genom att främja användning av tekniker för förnybar energi på robotteknikområdet, att stimulera användning och återanvändning av returråvaror och att minska avfallsgenereringen. Kommissionen uppmuntras därför att låta principerna för den cirkulära ekonomin ingå i all unionspolitik om robotteknik.

30.  Europaparlamentet konstaterar också att användningen av cyberfysiska system kommer att påverka miljön positivt, särskilt inom jordbruket och livsmedelsförsörjningen, framför allt genom att maskinernas storlek samt användningen av gödselmedel, energi och vatten kan minskas, liksom också till följd av att precisionsjordbruk kan tillämpas.

31.  Europaparlamentet betonar att cyberfysiska system kommer att ge oss inte bara energi- och infrastruktursystem där det går att kontrollera elflödet från producent till konsument, utan även ”energiprosumenter”, som både producerar och konsumerar energi, vilket kommer att bli till stor nytta för miljön.

–  Infoga följande rekommendationer i bilagan till förslaget till resolution:

Säkerhet

  En förutsättning för att införa robotteknik för medicinska ändamål inom hälso- och sjukvårdssektorn är att tekniken i fråga är säker. Ändamålsenligheten och säkerheten hos robotar inom sjukvården och robotar för medicinska ändamål bör bedömas på grundval av särskilda och mycket detaljerade säkerhetsgarantier och standardcertifieringsförfaranden, med fokus på hur de kan användas av personer med funktionsnedsättningar samt i nödsituationer. Kommissionen uppmanas att anta detaljerade gemensamma specifikationer för medicinsk robotteknik. Särskild tonvikt bör läggas vid säkerheten i nätverk av cyberfysiska system för att omöjliggöra hackande och stöld av känsliga personuppgifter.

  Säkerheten hos cyberfysiska system som är implanterade i människokroppen är ett grundläggande krav, eftersom fel i dessa kan vara ödesdigra, och betonar i detta sammanhang vikten av information och otvetydig ansvarsreglering, inbegripet vem som äger dessa implanterade cyberfysiska system, vem som har förfoganderätt över dem och vem som kan ändra inställningarna. Det bör vara strängt förbjudet att utföra experiment på människor utan deras samtycke.

Integritet

  Medicinska cyberfysiska system och användningen av en robot som ett ”elektroniskt hälsoregister” ger upphov till frågor om lagstiftning om patientens integritet, hälso- och sjukvårdspersonalens tystnadsplikt samt uppgiftsskydd på folkhälsoområdet. Unionens bestämmelser om skydd av uppgifter bör anpassas så att de tar hänsyn till den ökande komplexiteten och sammankopplingsmöjligheten vad gäller robotar inom sjukvården och robotar för medicinska ändamål som hanterar mycket känsliga personuppgifter och hälsouppgifter. De bör vara förenliga med principen om inbyggt integritetsskydd i enlighet med förordning (EU) 2016/679 om skydd av uppgifter. Uppförandekoderna om hälso- och sjukvårdspersonalens tystnadsplikt bör skärpas med avseende på de hälsouppgifter som lagras i cyberfysiska system som tredjeparter har tillgång till.

  Varken försäkringsbolag eller några andra tjänsteleverantörer bör få använda e-hälsouppgifter för att börja diskriminera vid prissättningen, eftersom detta skulle strida mot den grundläggande rätten till bästa uppnåeliga hälsa.

Forskningsetiska kommittéer

  Forskningsetiska kommittéer bör beakta de etiska frågor som följer av utvecklingen av såväl robotteknik för medicinska ändamål som cyberfysiska system på många hälso- och sjukvårdsområden och inom ramen för åtgärder till stöd för funktionsnedsatta personer och äldre. Frågor såsom lika tillgång till robotteknisk förebyggande hälsovård, det tystnadspliktsbelagda förhållandet mellan patient och läkare samt särskilt den omständighet att patienter med särskilda behov (t.ex. personer med funktionsnedsättning) men inte uteslutande dessa (t.ex. också barn, ensamma människor osv.) känslomässigt kan komma att knyta an till robotar, bör beaktas vederbörligen.

  De forskningsetiska kommittéerna och kommissionen uppmuntras att inleda överväganden för att ta fram en uppförandekod för forskare/konstruktörer och användare av medicinska cyberfysiska system, på grundval av principerna i unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (såsom människans värdighet och de mänskliga rättigheterna, jämlikhet, rättvisa och oväld, nytta och skada, värdighet, icke-diskriminering och icke-stigmatisering, autonomi och individuellt ansvar, informerat samtycke, integritet och socialt ansvar, liksom också äldres rättigheter, integrering av personer med funktionsnedsättning, rätten till hälso- och sjukvård och rätten till konsumentskydd), och på grundval av befintliga etiska metoder och kodexar.

  Det är värt att lägga märke till att robottekniken kan föra med sig mycken osäkerhet om ansvarsfrågor.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

13.10.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

61

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Margrete Auken, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Catherine Bearder, Ivo Belet, Nessa Childers, Birgit Collin-Langen, Mireille D’Ornano, Miriam Dalli, Angélique Delahaye, Stefan Eck, Bas Eickhout, Eleonora Evi, José Inácio Faria, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Jens Gieseke, Julie Girling, Sylvie Goddyn, Françoise Grossetête, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Josu Juaristi Abaunz, Karin Kadenbach, Kateřina Konečná, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Massimo Paolucci, Bolesław G. Piecha, Frédérique Ries, Michèle Rivasi, Daciana Octavia Sârbu, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Dubravka Šuica, Tibor Szanyi, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Guillaume Balas, Paul Brannen, Nicola Caputo, Michel Dantin, Mark Demesmaeker, Luke Ming Flanagan, Elena Gentile, Martin Häusling, Krzysztof Hetman, Gesine Meissner, James Nicholson, Marijana Petir, Gabriele Preuß, Christel Schaldemose, Jasenko Selimovic, Mihai Ţurcanu

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Nicola Danti, Anna Hedh


YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (15.11.2016)

till utskottet för rättsliga frågor

med rekommendationer till kommissionen om civilrättsliga bestämmelser om robotteknik

(2015/2103(INL))

Föredragande av yttrande: Kaja Kallas

(Initiativ – artikel 46 i arbetsordningen)

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott göra följande:

–  Infoga följande förslag i sitt förslag till resolution:

A.  Arbetslag med både robotar och människor skulle kunna vara upp till 85 %(1) mer produktiva än robotar eller människor var för sig. Genom att förbättra människors kapacitet kommer robotar att minska risken för mänskliga misstag.

B.  Unionen är ledande inom industriell robotteknik med en andel på över 25 %(2) av utbudet och användningen. Tillväxten på marknaden beräknas till 8–9 % per år, vilket gör sektorn till en strategisk industriell prioritering.

1.  Europaparlamentet anser att robotteknik och artificiell intelligens spelar en viktig roll för att förbättra den europeiska ekonomins konkurrenskraft och produktivitet och på medellång sikt skulle kunna få större inverkan på konkurrenskraften i industrier utanför tillverkningssektorn, som till exempel jordbruk, transport, hälso- och sjukvård, säkerhet och allmännyttiga företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att driva en ambitiös och sektorsövergripande innovationsvänlig politik inom robotteknik och artificiell intelligens genom att underlätta integrering av teknik i värdekedjor och utveckling av innovativa affärsmodeller och genom att förkorta tiden mellan innovation och industrialisering. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera behovet av att modernisera lagstiftningen eller ta fram europeiska riktlinjer för att säkerställa en gemensam hållning inom robotteknik och artificiell intelligens, en nödvändighet för att företag ska kunna expandera i unionen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att tredjeländer har insett robotteknikens strategiska betydelse och att de utmanar unionen som ledare på världsmarknaden, till exempel genom att överta tillverkare i unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en industristrategi som tar upp rollen för strategiskt viktiga branscher såsom robotteknik och som belyser hur arbetstillfällen, tillväxt, know-how och en stor del av värdekedjan skulle kunna hållas kvar inom unionen.

3.  Europaparlamentet framhåller att innovation inom robotteknik och artificiell intelligens, och integrering av robotteknik och teknik för artificiell intelligens i ekonomin och samhället, kräver digital infrastruktur som tillhandahåller ubikvitär uppkoppling. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fast en ram som tillgodoser uppkopplingskraven för unionens digitala framtid och att se till att tillgången till bredband och 5G-nät är helt förenlig med principen om nätneutralitet.

4.  Europaparlamentet är fast övertygat om att interoperabilitet mellan system, enheter och molntjänster, baserat på inbyggt säkerhets- och integritetsskydd, krävs för dataflöden i realtid som gör att robotar och artificiell intelligens kan bli mer flexibla och autonoma. Parlamentet uppmanar kommissionen att verka för en öppen miljö, från öppna standarder och innovativa licensieringsmodeller till öppna plattformar och transparens, för att undvika inlåsning i proprietära system som hämmar interoperabiliteten. Parlamentet understryker vidare att en hög nivå av säkerhet och integritet när det gäller data som används för människors kommunikation med robotar och artificiell intelligens måste säkerställas. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att integrera principerna om inbyggt säkerhets- och integritetsskydd i sin politik för robotteknik och artificiell intelligens och i EU:s strategi för cybersäkerhet och att inbegripa robotteknik och artificiell intelligens i överläggningarna i den rådgivande högnivågrupp för cybersäkerhet som kommissionen ska tillsätta.

5.  Europaparlamentet konstaterar att tillgång till data är nyckeln till innovation inom maskininlärningsalgoritmer. Parlamentet uppmanar kommissionen att sätta i verket en ambitiös ram och strategi för öppna och fria dataflöden, särskilt genom initiativet om fritt dataflöde, i överensstämmelse med dataskyddslagstiftning och en reformerad immaterialrätt. Parlamentet framhåller att initiativet om fritt dataflöde bör klargöra frågor om äganderätt, användbarhet och tillgång beträffande data, som är viktiga för robotteknikens fortsatta utveckling och användning.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen öka sitt stöd till det via Horisont 2020 finansierade Sparc-programmet, ta fram prognoser och främja öppen innovation som ett strategiskt mål och ett samarbetsinriktat klimat mellan nationella och europeiska institutioner, forskarsamhället och standardiseringsorgan som drar till sig talanger men även den privata sektorn och mellan globala bolag, små och medelstora företag och nystartade företag, som är nyckeln till innovation och möjligheterna att öppna nya marknader för robotteknik i global skala. Parlamentet framhåller att offentlig-privata partnerskap kan spela en viktig roll i detta avseende.

7.  Europaparlamentet framhåller att utvecklingen av robotteknik bör inriktas på att komplettera de mänskliga förmågorna och inte på att ersätta dem. Parlamentet framhåller att tillväxten inom robotteknik och artificiell intelligens kommer att medföra automatisering av ett stort antal arbetstillfällen, minska människors exponering för skadliga och farliga miljöer och förändra liv och arbetsmetoder, vilket kräver långsiktiga utvärderingar och åtgärder för att se till att sociala, miljömässiga, etiska, ansvarsrelaterade och utbildningsmässiga aspekter hanteras ordentligt. Parlamentet anser särskilt att digitala färdigheter, däribland kodning, måste ingå i all undervisning och utbildning från de tidiga skolåren fram till det livslånga lärandet.

8.  Europaparlamentet menar att medicinska robotar fortsätter att vinna insteg inom högprecisionskirurgi och repetitiva arbetsmoment. Parlamentet anser att de har potential att förbättra resultaten inom rehabilitering och tillhandahålla ett högeffektivt logistiskt stöd på sjukhus.

–  Infoga följande rekommendationer i bilagan till sitt förslag till resolution:

9.  Europaparlamentet anser att alla framtida lagstiftningsinitiativ om robotteknik och artificiell intelligens, efter samråd med ett antal olika berörda parter och baserat på en kontinuerlig dialog, bör tillhandahålla rättssäkerhet utan att hämma innovationen på detta område där utvecklingen går så snabbt.

10.  Europaparlamentet anser att kommissionen, tillsammans med slutanvändare, robotteknikingenjörer, forskarsamhället och andra berörda parter, bör utveckla en etisk uppförandekod som ska vägleda utvecklingen av robotteknik och artificiell intelligens.

11.  Europaparlamentet anser att rekommendationer om licenser bör respektera avtalsfriheten och lämna utrymme för innovativa licensieringssystem. Parlamentet varnar för införandet av nya immateriella rättigheter inom robotteknik och artificiell intelligens som skulle kunna hämma innovation och utbyte av expertis.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

13.10.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

54

1

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Bendt Bendtsen, Xabier Benito Ziluaga, José Blanco López, David Borrelli, Jerzy Buzek, Angelo Ciocca, Edward Czesak, Jakop Dalunde, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Fredrick Federley, Ashley Fox, Adam Gierek, Theresa Griffin, Hans-Olaf Henkel, Eva Kaili, Kaja Kallas, Barbara Kappel, Krišjānis Kariņš, Seán Kelly, Jaromír Kohlíček, Zdzisław Krasnodębski, Miapetra Kumpula-Natri, Janusz Lewandowski, Ernest Maragall, Edouard Martin, Angelika Mlinar, Nadine Morano, Dan Nica, Carolina Punset, Herbert Reul, Paul Rübig, Algirdas Saudargas, Sergei Stanishev, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Vladimir Urutchev, Henna Virkkunen, Martina Werner, Lieve Wierinck, Anna Záborská, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Michał Boni, Rosa D’Amato, Esther de Lange, Jens Geier, Benedek Jávor, Olle Ludvigsson, Vladimír Maňka, Marian-Jean Marinescu, Clare Moody, Maria Spyraki

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Salvatore Cicu, Albert Deß

(1)

Enligt forskning från MIT efter gemensamma erfarenheter tillsammans med biltillverkarna BMW och Mercedes-Benz.

(2)

http://ec.europa.eu/programmes/horizon2020/en/h2020-section/robotics.


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (12.10.2016)

till utskottet för rättsliga frågor

över civilrättsliga bestämmelser om robotteknik

(2015/2103(INL))

Föredragande av yttrande: Dita Charanzová

(Initiativ – artikel 46 i arbetsordningen)

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Robotteknik är inget nytt. Den kan spela, och spelar i själva verket, en roll för omvandlingen av vårt samhälle till det bättre. Robotteknik och artificiell intelligens spelar en aktiv roll i digitaliseringen av ekonomin i många sektorer, t.ex. inom industrin, sjuk- och hälsovården, bygg- och transportbranscherna, och kan leda till innovationer, minskad exponering för farliga arbetsmiljöer samt nya affärsmodeller, och unionen måste aktivt välkomna utvecklingen inom detta område för att få den digitala inre marknaden att vidareutvecklas.

B.  Robotar är i allt högre grad verksamma i människors omedelbara närhet, och särskilt marknaden för robottjänster växer stadig och låter samhället ta del av nya fördelar, utan att man försummar säkerhets- och ansvarsfrågor.

C.  Trots de obestridliga fördelarna med robottekniken kommer dess införande sannolikt att medföra en omvandling av arbetsmarknaden och ett därav följande behov av reflexion över framtiden för utbildning, sysselsättning och socialpolitiken.

D.  Försäljningen och tillverkningen av robotar ökade betydligt mellan 2010 och 2014, med en ökning på nästan 30 % bara under 2014, särskilt inom elektronikbranschen.

E.  Den digitala omvandlingen av den europeiska tillverkningsindustrin som står för 15 % av unionens BNP kan ha potential för ett mervärde på 12,5 miljarder EUR 2025(1), och införandet av autonoma applikationer och robotteknik kan bidra till att ge den europeiska industrin ett uppsving och leda till betydande konkurrensfördelar för Europa.

F.  Maskininlärning innebär enorma ekonomiska och innovativa fördelar för samhället genom att öka förmågan till analys av data oerhört, samtidigt som denna typ av inlärning även ger upphov till utmaningar när det gäller att säkerställa icke-diskriminering, rättssäkerhet, tillgång till information samt begripliga beslutsprocesser.

G.  Utvecklingen på området för medicinska applikationer, t.ex. robottekniska proteser och implantat, gör att personerna som bär dem blir höggradigt beroende av tillgången till underhåll, reparationer och förbättringar.

H.  Uppgiftsskydd och respekten för immateriella rättigheter måste beaktas vid utvecklingen av alla nya tekniska prototyper och produktionsprototyper.

I.  Många tredjeländer har antagit ändamålsenliga riktlinjer och lagar på robotteknikområdet, och även ett antal medlemsstater har börjat att på allvar uppmärksamma frågan.

1.  Europaparlamentet betonar att en behandling av denna fråga på unionsnivå kan underlätta utvecklingen genom att man undviker fragmentering på den inre marknaden, och understryker samtidigt hur viktig principen om ömsesidigt erkännande är i samband med gränsöverskridande användning av robotar och robotsystem. Parlamentet påminner om att testning, certifiering och marknadsgodkännande bör krävas i endast en medlemsstat.

2.  Europaparlamentet betonar att detta bör åtföljas av en effektiv marknadsövervakning samt av rättsmedel och behörighet för medlemsstaterna att kräva tillbakadraganden och beivra överträdelser.

3.  Europaparlamentet betonar vikten av åtgärder för att stödja små och medelstora företag och nystartade företag i robottekniksektorn som skapar nya marknadssegment inom denna sektor eller utnyttjar robotar.

4.  Europaparlamentet efterlyser en ambitiös europeisk strategi för forskning och innovation på robotteknikområdet för att robotteknikens potential att bidra till tillväxt och arbetstillfällen i Europa ska förverkligas till fullo.

5.  Europaparlamentet konstaterar att ett betydande antal internationella standarder avseende driftskompatibilitet och säkerhet redan finns och tillämpas inom industrin, men anser att det är nödvändigt med ytterligare harmoniserad standardisering för robotteknik och artificiell intelligens, och att detta bör ingå i unionens standardiseringsprioriteringar för att främja innovation och garantera en hög nivå på konsumentskyddet. Parlamentet betonar att man måste utveckla gemensamma och säkra högnivåstandarder på detta framtidsområde.

6.  Kommissionen uppmanas att i samarbete med europeiska standardiseringsorgan fortsätta att proaktivt engagera sig tillsammans med internationella standardiseringsorgan och att förbättra samarbetet med internationella partner för att ytterligare förbättra standarderna inom detta område. Parlamentet välkomnar i detta avseende inrättandet av särskilda tekniska kommittéer, såsom ”ISO/TC 299 Robotics” på robotteknikområdet, som uteslutande ska ta fram standarder för robotteknik.

7.  Europaparlamentet upprepar att den stora majoriteten av standarder utvecklas som svar på ett behov inom industrin, och uppmuntrar europeiska och internationella standardiseringsorgan att regelbundet se över sina egna standarder så att de uppfyller dessa behov.

8.  Europaparlamentet anser att robotar som utvecklats för både tillverkning och personlig användning bör omfattas av bestämmelser för produktsäkerhet och konsumentskydd som, när det är lämpligt, säkerställer minimisäkerhetsstandarder och beaktar risken för olyckor till följd av robotars interaktion med människor och deras arbete i människors omedelbara närhet. Etiska aspekter och uppgiftsskydd, inklusive uppgifter om tredje part och personuppgifter, civilt skadeståndsansvar, utbildning och vidareutbildning samt it-säkerhet är frågor som bör behandlas inom all robotpolitik.

9.  Europaparlamentet betonar vikten av inbyggda integritets- och säkerhetsskydd vid utvecklingen av robotar och hur viktigt det ur konsumentskyddsperspektiv är med bestämmelser för testning av robotars reaktioner.

10.  Europaparlamentet betonar att det, i alla sammanhang där robotar används, måste finnas ett fokus på människans värdighet, särskilt inom hälso- och sjukvården.

11.  Europaparlamentet påpekar att man inom vitala medicinska applikationer, såsom robottekniska proteser, på ett hållbart sätt måste säkerställa kontinuerlig tillgång till underhåll, förbättringar och i synnerhet mjukvaruuppdateringar som avhjälper funktionella brister och svaga punkter.

12.  Europaparlamentet anser att man i högre grad måste ta hänsyn till robotiseringens konsekvenser i medlemsstaternas sysselsättnings-, utbildnings- och socialpolitik. Kommissionen uppmanas hjälpa till med att skapa ett enhetligt regelverk och förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa reviderade utbildningsramar för att förebygga brist på informations- och kommunikationstekniska experter.

13.  Europaparlamentet är medvetet om att robotteknik och artificiell intelligens i allt större utsträckning används i autonoma fordon, t.ex. självkörande bilar och civila drönare. Vissa medlemsstater har redan antagit eller överväger lagstiftning, särskilt inom detta område, vilket skulle kunna resultera i ett lapptäcke av nationella lagar som hindrar utvecklingen av autonoma fordon. Parlamentet efterlyser därför en enda uppsättning EU-bestämmelser som å ena sidan tillgodoser användarnas, företagens och andra berörda parters intressen och å andra sidan inte utgör en överreglering för robotteknik och robottekniska system.

14.  Parlamentet efterlyser regleringssamarbete för att ändra vissa internationella avtal, såsom Wienkonventionen om vägtrafik av den 8 november 1968 och Haagkonventionen om tillämplig lag rörande trafikolyckor av den 4 maj 1971.

15.  Europaparlamentet anser att det, med avseende på autonoma fordon, inte nödvändigtvis finns något behov av att ändra befintliga rättsakter om försäkringsfrågor eftersom rådande praxis och förbindelser mellan operatörer, tillverkare och försäkringsgivare på ett adekvat sätt kan hantera införandet av ny teknik, vilket även har varit fallet tidigare.

16.  Europaparlamentet understryker att användningen av robotteknik i hälso- och sjukvården redan är en växande marknad, särskilt telerobotikbaserade kirurgiska förfaranden, där Europa har en ledande position. Kommissionen uppmanas att säkerställa villkor som möjliggör en ökad användning av sådana förfaranden.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka finansieringen av tvärvetenskapliga studier om de samhälleliga konsekvenserna av artificiell intelligens och maskininlärningsprocesser.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

11.10.2016

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

1

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Catherine Bearder, Dita Charanzová, Carlos Coelho, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, Daniel Dalton, Nicola Danti, Dennis de Jong, Vicky Ford, Ildikó Gáll-Pelcz, Evelyne Gebhardt, Maria Grapini, Sergio Gutiérrez Prieto, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Liisa Jaakonsaari, Antonio López-Istúriz White, Marlene Mizzi, Eva Paunova, Jiří Pospíšil, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Igor Šoltes, Ivan Štefanec, Catherine Stihler, Richard Sulík, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mylène Troszczynski, Mihai Ţurcanu, Anneleen Van Bossuyt, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Birgit Collin-Langen, Morten Løkkegaard, Julia Reda, Marc Tarabella

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

John Stuart Agnew

(1)

STOA, Ethical Aspects of Cyber-Physical Systems, Scientific Foresight Study (maj 2016), Bilaga 1, s. 37.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

12.1.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

17

2

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Max Andersson, Joëlle Bergeron, Marie-Christine Boutonnet, Jean-Marie Cavada, Therese Comodini Cachia, Mady Delvaux, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Mary Honeyball, Gilles Lebreton, António Marinho e Pinto, Julia Reda, Evelyn Regner, József Szájer, Tadeusz Zwiefka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Daniel Buda, Sergio Gaetano Cofferati, Angel Dzhambazki, Heidi Hautala, Constance Le Grip, Victor Negrescu

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Eleonora Evi, Andrey Novakov

Senaste uppdatering: 7 februari 2017Rättsligt meddelande