BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation till rådet om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s kvinnokommission

1.2.2017 - (2017/2001(INI))

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
Föredragande: Constance Le Grip, Maria Arena

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS REKOMMENDATION TILL RÅDET

med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation till rådet om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s kvinnokommission

(2017/2001(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–  med beaktande av förslaget till rekommendation till rådet från Constance Le Grip, för PPE-gruppen, och Maria Arena, för S&D-gruppen, om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s kvinnokommission (B8-1365/2016),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 26 maj 2015 om jämställdhet i utvecklingssamarbetet och om ett nytt globalt partnerskap för fattigdomsutrotning och en hållbar utveckling efter 2015, och av den 16 december 2014 om en omdanande agenda för tiden efter 2015,  

–  med beaktande av det 61:a mötet i FN:s kvinnokommission och dess huvudtema Kvinnors ekonomiska egenmakt i ett arbetsliv under förändring,

–  med beaktande av den fjärde internationella kvinnokonferensen, som hölls i Peking i september 1995, samt den deklaration och handlingsplan som antogs i Peking och de påföljande slutdokumenten från FN:s särskilda sessioner Peking +5, +10, +15 och +20 om ytterligare åtgärder och initiativ för att genomföra Pekingdeklarationen och handlingsplanen, vilka antogs den 9 juni 2000, den 11 mars 2005, den 2 mars 2010 respektive den 9 mars 2015,

–  med beaktande av FN:s konvention från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av artikel 113 i arbetsordningen, och av följande skäl:

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0018/2017), och av följande skäl:

A.  Jämställdhet är en av EU:s grundläggande principer enligt fördraget om Europeiska unionen och ingår i unionens mål och uppgifter. EU styrs också av denna princip i sina yttre åtgärder, eftersom dessa båda dimensioner bör samordnas.

B.  Kvinnors mänskliga rättigheter och jämställdhet är inte enbart en grundläggande mänsklig rättighet utan även en förutsättning för att främja utveckling och minska fattigdom samt en nödvändig grund för en fredlig, välmående och hållbar värld.

C.  Trakasserier och våld mot kvinnor omfattar många olika brott mot mänskliga rättigheter. Alla dessa övergrepp kan lämna djupa psykiska ärr och medföra fysiska eller sexuella skador eller lidande samt kan innebära hot om sådana gärningar och tvång, skada kvinnors och flickors allmänna hälsa, inklusive deras reproduktiva och sexuella hälsa, och i vissa fall leda till döden.

D.  Det femte målet för hållbar utveckling är att uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor i hela världen. Det femte målet är ett fristående mål och måste därför integreras i hela 2030-agendan och i förverkligandet av alla mål för hållbar utveckling. Egenmakt till kvinnor innebär att de får de verktyg som krävs för att bli ekonomiskt självständiga, vara representerade i samhället i samma omfattning som män, ha samma inflytande som män på alla livets områden och få mer att säga till om i det offentliga livet och mer kontroll över alla beslut som påverkar deras liv.

E.  Kvinnor är viktiga ekonomiska aktörer i hela världen och kvinnors deltagande i ekonomin kan stimulera ekonomin och skapa sysselsättning samt bygga välstånd för alla. Länder som värdesätter kvinnor och låter dem delta fullt ut på arbetsmarknaden och i beslutsfattandet är stabilare, mer välmående och säkrare. Jämställdhetsbudgetering är ett exempel på smart ekonomi och säkerställer att de offentliga utgifterna används på ett sätt som ökar jämställdheten.

F.  Man har inte i tillräcklig utsträckning utnyttjat kvinnors kreativitet och potential som företagare för att skapa ekonomisk tillväxt och sysselsättning, och detta bör utvecklas vidare.

G.  Trots tydliga bevis för att kvinnors egenmakt är avgörande för att minska fattigdom, främja utveckling och hantera världens mest akuta problem, har EU:s regeringar – 20 år efter Peking – erkänt att inget land har uppnått fullständig jämställdhet och egenmakt för kvinnor och flickor, att framstegen har varit långsamma och ojämna, att stora skillnader och olika former av diskriminering finns kvar och att nya utmaningar har tillkommit i samband med genomförandet av handlingsplanens tolv viktiga problemområden.

H.  EU spelar en viktig roll för att med politiska och ekonomiska medel främja kvinnors och flickors egenmakt, både inom EU och globalt. EU måste spela en nyckelroll som väktare av de formuleringar om kvinnors mänskliga rättigheter som man enats om inom FN och EU.

I.  Kvinnor producerar fortfarande omkring 80 % av livsmedlen i de fattigaste länderna och är i dag de främsta väktarna av biologisk mångfald och utsäde.

J.  Marken är inte bara ett produktionsmedel utan också ett område förknippat med kultur och identitet. Tillgången till mark är därför ett grundläggande inslag i livet och en oförytterlig rätt för kvinnor i jordbruket och för kvinnor från ursprungsbefolkningar.

1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendation till rådet:

  Allmänna villkor för stärkt egenmakt för kvinnor och flickor

(a)  Rådet uppmanas att bekräfta sitt åtagande för handlingsplanen från Peking och för alla de åtgärder för kvinnors mänskliga rättigheter och jämställdhet som anges i den, och att bekräfta sitt åtagande för tvåspårsstrategin för kvinnors mänskliga rättigheter, genom jämställdhetsintegrering i all politik och särskilda åtgärder för kvinnors mänskliga rättigheter och för jämställdhet.

(b)  Rådet uppmanas att främja politik för att investera i kvinnors och flickors lika tillgång till högkvalitativ allmän och yrkesinriktad utbildning, inklusive formell, informell och icke-formell utbildning samt att undanröja skillnaderna mellan kvinnor och män på dessa områden och inom alla sektorer, särskilt traditionellt mansdominerade sektorer.

(c)  Rådet uppmanas att bekämpa alla former av våld mot kvinnor och flickor såväl i den offentliga som i den privata sfären, eftersom detta utgör en allvarlig kränkning av deras fysiska och psykiska integritet och hindrar dem från att nå sin fulla potential samt att verka för att alla parter ratificerar Istanbulkonventionen fullt ut.

(d)  Rådet uppmanas att beakta det faktum att FN, EU och medlemsstaterna, för att bli effektivare aktörer på global nivå, också måste öka sina inhemska insatser för att avskaffa våld mot kvinnor och flickor och könsrelaterat våld, och att därför upprepa sin uppmaning till kommissionen om att lägga fram förslag till en EU-strategi för att bekämpa våld mot kvinnor, inbegripet ett direktiv med minimistandarder. I detta sammanhang uppmanas rådet också att uppmana samtliga parter att underteckna och ratificera Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet.

(e)  Rådet uppmanas att utarbeta strategier för att främja och stödja anständigt arbete och full sysselsättning för alla kvinnor.

(f)  Rådet uppmanas att garantera allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård samt reproduktiva rättigheter i enlighet med handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, handlingsplanen från Peking och slutdokumenten från översynskonferenserna om detta, och att tillhandahålla åldersanpassad sexualundervisning för flickor och pojkar samt unga kvinnor och män för att minska antalet tidiga och oönskade graviditeter och spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar.

(g)  Rådet uppmanas att avskaffa könslönegapet samt klyftorna i livsinkomster och pensioner mellan kvinnor och män.

(h)  Rådet uppmanas att få slut på all juridisk och politisk diskriminering av kvinnor på alla nivåer.

(i)  Rådet uppmanas att bekämpa alla könsstereotyper som befäster bristen på jämställdhet samt våldet och diskrimineringen inom alla samhällsområden.

(j)  Rådet uppmanas att stödja kvinnoorganisationer på alla nivåer där de är verksamma, och låta dem medverka som partner vid det politiska beslutsfattandet och garantera dem adekvat finansiering.

(k)  Rådet uppmanas att tillämpa jämställdhetsbudgetering, som ett verktyg för jämställdhetsintegrering, på alla offentliga utgifter.

Att stärka den ekonomiska egenmakten för kvinnor och undanröja hinder på arbetsmarknaden

(l)  Rådet uppmanas att få samtliga parter att ratificera och genomföra konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, med särskild tonvikt vid artiklarna 1, 4, 10, 11, 13, 14 och 15.

(m)  Rådet uppmanas att med kraft uppmana alla parter att genomföra politiska åtgärder och lagstiftning som säkerställer lika tillträde till arbete samt lika lön för lika arbete eller likvärdigt arbete.

(n)  Rådet uppmanas att fortsätta och intensifiera arbetet för en politik som stöder och främjar kvinnligt företagande inom ramen för anständigt arbete och som avlägsnar alla hinder och sociala fördomar mot kvinnor som startar och driver företag, inklusive bättre tillgång till finansiella tjänster, krediter, riskkapital och marknader på lika villkor, och som stödjer tillgången till information, utbildning och företagarnätverk, och att i detta sammanhang erkänna och främja den roll som sociala företag, kooperativ och alternativa företagsmodeller spelar för kvinnors egenmakt.

(o)  Rådet uppmanas erkänna att den makroekonomiska politiken, särskilt när det gäller budgetdisciplin och offentliga tjänster, i oproportionerligt hög grad påverkar kvinnor, och att dessa könsspecifika konsekvenser måste beaktas av de politiska beslutsfattarna.

(p)  Rådet uppmanas att främja nya investeringar i infrastruktur för social omsorg, utbildning och hälso- och sjukvård samt i offentligt tillhandahållande av lättillgängliga, högkvalitativa och rimligt prissatta omsorgstjänster genom hela livet, bl. a. barnomsorg, vård av närstående och äldreomsorg samt att säkerställa ett starkt skydd av och arbetstagarrättigheter för gravida kvinnor under och efter graviditeten.

(q)  Rådet uppmanas att stödja en politik som främjar en jämn fördelning av omsorgs- och hushållsarbete mellan kvinnor och män.

(r)  Rådets uppmanas att stödja inrättandet av en ILO-konvention som tillhandahåller en internationell norm för att ta itu med könsrelaterat våld på arbetsplatsen.

(s)    Rådet uppmanas att genomföra strategier mot politiskt våld mot kvinnor, inklusive mot fysiskt våld, hot och trakasserier på internet.

(t)    Rådet uppmanas att vidta effektiva åtgärder för att avskaffa barnarbete, eftersom flera miljoner flickor utnyttjas, samt att införa nya mekanismer i dagens unionslagstiftning för att undvika att varor som tillverkats med barn som arbetskraft importeras.

(u)  Rådet uppmanas att genom informationskampanjer och stödprogram uppmuntra kvinnor och flickor att göra akademisk karriär eller forskarkarriär på alla vetenskapliga områden, med särskilt fokus på teknik och digital ekonomi.

(v)  Rådet uppmanas att säkerställa konsekvens mellan EU:s interna och externa politik och målen för hållbar utveckling.

Att säkerställa en jämn könsfördelning i beslutsprocessen på alla nivåer

(w)  Rådet uppmanas att skydda de medborgerliga och politiska rättigheterna och att främja garantier för en jämn könsfördelning i beslutsprocessen på alla nivåer, inklusive inom det politiska beslutsfattandet, den ekonomiska politiken och i ekonomiska program, på arbetsplatser, i näringslivet samt den akademiska världen.

(x)  Rådet uppmanas att involvera arbetsmarknadens parter, organisationer inom det civila samhället och kvinnoorganisationer i det ekonomiska beslutsfattandet.

(y)  Rådet uppmanas att stärka kvinnligt ledarskap och kvinnors deltagande i beslutsfattande i samband med konflikter och efter konflikter, och att se till att kvinnor i länder som kommer ur en konflikt har tillgång till arbete, marknader samt politiskt deltagande och ledarskap, vilket är grundläggande för stabilitet.

Att tillgodose behoven hos de mest marginaliserade kvinnorna

(z)  Rådet uppmanas att underlätta markägande och tillgång till krediter för kvinnor på landsbygden samt att främja, stödja och uppmuntra kvinnors företagarinitiativ på landsbygden så att kvinnor på landsbygden ska kunna bli ekonomiskt oberoende och fullt ut kunna delta i och dra nytta av hållbar utveckling och landsbygdens utveckling, och att, med en aktiv politik både på nationell nivå och EU-nivå, skydda och främja korta livsmedelskedjor.

(aa)  Rådet uppmanas att fastställa interna och internationella regler med garantier för en begränsning av det omfattande markrofferi som strider mot småbrukares, framför allt kvinnors, intressen.

(ab)  Rådet uppmanas att efterlysa organisationer för kvinnor på landsbygden i beslutsprocessen på lokal, regional, nationell och internationell nivå, och att stödja kvinnliga nätverk för utbyte av erfarenheter och god praxis, särskilt i de fall då kvinnors liv kan påverkas av olika beslut.

(ac)  Rådet uppmanas att begära att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, bland annat artikel 6 om kvinnor med funktionsnedsättning, ska ratificeras och genomföras av alla länder.

(ad)  Rådet uppmanas att betona att migrerande kvinnliga arbetstagare, särskilt migrerande kvinnor och flyktingkvinnor som arbetar i hushåll, har rätt till anständiga arbetsvillkor och ett likvärdigt socialt skydd, och att uppmana till ratificering och genomförande av ILO:s konvention nr 189.

(ae)  Rådet uppmanas att kräva av samtliga parter att de ska genomföra en politik som garanterar rättigheter för och en human behandling av flyktingkvinnor och flyktingflickor.

(af)  Rådet uppmanas att se till att könsrelaterad förföljelse betraktas som asylgrundande enligt FN:s flyktingkonvention från 1951.  

(ag)  Rådet uppmanas att betona behovet av skydd för och främjande av rättigheterna för kvinnor som är homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella.

(ah)  Rådet uppmanas att begära av FN:s kvinnokommission och FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor att ta ett sektorsöverskridande grepp på sin analys av dessa frågor, och att i alla FN-organ främja kampen mot diskriminering på flera grunder med hjälp av sektorsövergripande analys.

(ai)  Rådet uppmanas att bedriva en politik som kommer till rätta med situationen för kvinnor som hotas av fattigdom och social utestängning.

(aj)  Rådet uppmanas att erkänna kvinnors roll som formella och informella omsorgsgivare och att genomföra en politik som förbättrar de villkor enligt vilka de ger omsorg.

Att överföra dessa åtaganden till kostnader och göra dem mer synliga

(ak)  Rådet uppmanas att mobilisera de resurser som krävs för att förverkliga kvinnors ekonomiska rättigheter och minska bristande jämställdhet, bland annat genom användning av befintliga redskap på EU- och medlemsstatsnivå, såsom könsspecifik konsekvensbedömning, samt att använda jämställdhetsbudgetering på alla offentliga utgifter och avskaffa bristande jämställdhet.

(al)  Rådet uppmanas att garantera att parlamentet och dess utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män får delta fullt ut i beslutsprocessen för EU:s ståndpunkt vid det 61:a mötet i FN:s kvinnokommission.

(am)  Rådet uppmanas att uttrycka sitt starka stöd för det arbete som bedrivs av UN Women, som är en central aktör inom FN:s system för att undanröja våld mot kvinnor och flickor i hela världen och samla alla relevanta parter för att få till stånd politiska förändringar och samordna insatser, och att uppmana alla FN-medlemsstater och EU att öka sin finansiering av UN Women.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och, för kännedom, till kommissionen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGENI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	25.1.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	22 1 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Beatriz Becerra Basterrechea, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Maria Corazza Bildt, Viorica Dăncilă, Iratxe García Pérez, Arne Gericke, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Florent Marcellesi, Angelika Mlinar, Maria Noichl, Marijana Petir, Pina Picierno, João Pimenta Lopes, Terry Reintke, Liliana Rodrigues, Michaela Šojdrová, Ernest Urtasun, Ángela Vallina, Jadwiga Wiśniewska, Jana Žitňanská
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Catherine Bearder, Biljana Borzan, Rosa Estaràs Ferragut, Eleonora Forenza, Mylène Troszczynski, Julie Ward
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Sorin Moisă

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

22	+
ALDE	Catherine Bearder, Beatriz Becerra Basterrechea, Angelika Mlinar
GUE/NGL	Eleonora Forenza, João Pimenta Lopes, Ángela Vallina
PPE	Anna Maria Corazza Bildt, Rosa Estaràs Ferragut, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz
S&D	Vilija Blinkevičiūtė, Biljana Borzan, Viorica Dăncilă, Iratxe García Pérez, Sorin Moisă, Maria Noichl, Pina Picierno, Liliana Rodrigues, Julie Ward
VERTS/ALE	Florent Marcellesi, Terry Reintke, Ernest Urtasun

1	-
ENF	Mylène Troszczynski

5
ECR	Arne Gericke, Jadwiga Wiśniewska, Jana Žitňanská
PPE	Marijana Petir, Michaela Šojdrová

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster