Förfarande : 2017/2009(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0239/2017

Ingivna texter :

A8-0239/2017

Debatter :

PV 05/07/2017 - 14
CRE 05/07/2017 - 14

Omröstningar :

PV 06/07/2017 - 11.10
CRE 06/07/2017 - 11.10

Antagna texter :

P8_TA(2017)0315

BETÄNKANDE     
PDF 592kWORD 112k
27 juni 2017
PE 601.046v02-00 A8-0239/2017

om EU:s åtgärder för hållbarhet

(2017/2009(INI))

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Föredragande: Seb Dance

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för utveckling
 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET
 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om EU:s åtgärder för hållbarhet

(2017/2009(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Förenta Nationernas resolution Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling den 25 september 2015 i New York(1),

–  med beaktande av avtalet som antogs vid den 21:a konferensen för parterna (COP 21) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet),

  med beaktande av artikel 3.3 och 3.5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artikel 7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som bekräftar att EU ”ska säkerställa samstämmigheten mellan all sin politik och verksamhet, med beaktande av samtliga sina mål”, och av artikel 11 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 november 2016 Nästa steg för en hållbar europeisk framtid – EU-åtgärder för hållbarhet (COM(2016)0739),

–  med beaktande av det allmänna miljöhandlingsprogrammet för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser(2),

  med beaktande av Europeiska miljöbyråns (EEA) rapport nr 30/2016: Environmental indicator report 2016,

–  med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2016 om uppföljningen och översynen av Agenda 2030(3),

  med beaktande av det strategiska meddelandet från kommissionens Europeiska centrum för politisk strategi av den 20 juli 2016 Sustainability Now! A European Voice for Sustainability(4),

–  med beaktande av EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020(5) och halvtidsöversynen av den(6) samt av Europaparlamentets resolution av den 2 februari 2016 om halvtidsöversynen(7),

  med beaktande av rapporterna från FN:s miljöprograms (Unep) internationella resurspanel: Policy Coherence of the Sustainable Development Goals (2015), Global Material Flows and Resource Productivity (2016) och Resource Efficiency: Potential and Economic Implications (2017),

  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 10 november 2016 Internationell världshavsförvaltning: en agenda för havens framtid (JOIN(2016)0049),

  med beaktande av Habitat III-avtalet om en ny urban agenda, som antogs i Quito den 20 oktober 2016,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för kultur och utbildning (A8-0239/2017), och av följande skäl:

A.  EU och dess medlemsstater har antagit Agenda 2030 för hållbar utveckling (nedan kallad Agenda 2030), inbegripet målen för hållbar utveckling.

B.  Framtida ekonomisk tillväxt kommer endast att vara möjlig om man till fullo respekterar de gränser som planeten sätter för att säkerställa ett värdigt liv för alla.

C.  Agenda 2030 har potential att förändra och innehåller allmänna, ambitiösa, heltäckande, odelbara och sammanlänkade mål för att utrota fattigdom, bekämpa diskriminering, främja välstånd, miljöansvar, social delaktighet och respekt för de mänskliga rättigheterna samt för att stärka fred och säkerhet. Det krävs omedelbara åtgärder för att dessa mål ska kunna genomföras fullständigt och effektivt.

D.  De 17 målen för hållbar utveckling och de 169 delmålen rör alla aspekter av unionens politik.

E.  Kommissionen har ännu inte lagt fram någon övergripande strategi för att genomföra Agenda 2030 som omfattar interna och externa politikområden och en detaljerad tidsplan fram till 2030, i enlighet med Europaparlamentets begäran i dess resolution om uppföljningen och översynen av Agenda 2030(8), och har heller inte till fullo åtagit sig rollen som allmän samordnare av de åtgärder som vidtas på nationell nivå. Det krävs en effektiv genomförandestrategi och en kontroll- och översynsmekanism för att målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås.

F.  Många av målen för hållbar utveckling berör direkt EU:s såväl som nationella, regionala och lokala myndigheters befogenheter, och genomförandet av dem kräver således en verklig flernivåstyrningsstrategi med ett aktivt och brett förankrat deltagande från det civila samhället.

G.  Enligt FN(9) är klimatförändringarna inte en fristående miljöfråga utan snarare en av de största utmaningarna i vår tid och ett allvarligt hot mot hållbar utveckling, och dess utbredda, aldrig förut skådade effekter lägger en oproportionellt stor börda på de fattigaste och mest utsatta och ökar ojämlikheten mellan och inom länder. Brådskande åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna är avgörande för att målen för hållbar utveckling ska kunna genomföras framgångsrikt.

H.  Målen i Europa 2020-strategin för klimatförändringar och hållbar energi är att minska utsläppen från växthusgaser med 20 %, tillgodose 20 % av EU:s energiefterfrågan med energi från förnybara energikällor och öka energieffektiviteten med 20 %. EU har förbundit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 40 % fram till 2030 jämfört med 2005 års nivåer, och denna siffra är föremål för en ambitionsmekanism i Parisavtalet. Parlamentet har begärt ett bindande energieffektivitetsmål för 2030 på 40 % och ett bindande mål för förnybara energikällor på minst 30 %, och betonar att dessa mål bör genomföras med hjälp av individuella nationella mål.

I.  EU och dess medlemsstater är samtliga signatärer till Parisavtalet och har därmed förbundit sig att arbeta med andra länder för att begränsa den globala uppvärmningen till en bra bit under 2°C, och att sträva efter att ytterligare begränsa den till 1,5°C, för att på så sätt försöka begränsa de värsta riskerna med klimatförändringarna, som undergräver möjligheten att uppnå en hållbar utveckling.

J.  Hav och oceaner måste vara friska för att kunna försörja en stor biologisk mångfald och tillhandahålla livsmedelstrygghet och hållbara försörjningsmöjligheter.

K.  Enligt det sjunde miljöhandlingsprogrammet måste kommissionen bedöma miljökonsekvenserna, i ett globalt sammanhang, av unionens konsumtion av livsmedel och andra varor.

L.  I bedömningarna av hur effektiv agendan för målen för hållbar utveckling är i Europa i dag och i framtiden bör man inte enbart ta upp nuvarande framgångar, utan också titta på framtida ansträngningar och system, och bedömningarna bör även bygga på en noggrann utvärdering av skillnaderna mellan EU:s politik och målen för hållbar utveckling, inklusive områden där EU inte uppfyller målen för hållbar utveckling, där genomförandet av den nuvarande politiken är bristfällig och där det finns potentiella motsägelser mellan olika politikområden.

M.  Enligt EEA är det högst troligt att 11 av de 30 prioriterade målen i miljöhandlingsprogrammet inte kommer att uppnås till 2020.

N.  Finansieringen av målen för hållbar utveckling är en enorm utmaning som kräver ett starkt och globalt partnerskap och utnyttjande av alla former av finansiering (från inhemska, internationella, offentliga, privata och innovativa källor) liksom icke-finansiella medel. Privat finansiering kan komplettera men inte ersätta offentlig finansiering.

O.  En effektiv mobilisering av inhemska resurser är en oumbärlig del i att uppnå målen i 2030-agendan. Utvecklingsländerna drabbas särskilt hårt av företags skatteflykt och skatteundandragande.

P.  Främjandet av hållbar utveckling förutsätter motståndskraft, som bör främjas genom en mångfacetterad strategi i EU:s yttre åtgärder och genom ett upprätthållande av principen om en konsekvent politik för utveckling. Medlemsstaternas och EU:s politik har både avsedda och oavsedda effekter för utvecklingsländerna, och målen för hållbar utveckling erbjuder ett unikt tillfälle att få till stånd större samstämdhet och en rättvisare politik gentemot utvecklingsländerna.

Q.  Internationell handel kan vara en effektiv drivkraft för utveckling och ekonomisk tillväxt, och en stor del av EU:s import kommer från utvecklingsländer. I 2030-agendan erkänns handel som ett sätt att uppnå målen för hållbar utveckling.

R.  Vi måste ta itu med migrationsutmaningen och tillgodose kraven hos världens ökande befolkning om vi ska kunna nå en hållbar utveckling. I Agenda 2030 betonas betydelsen av migration som en potentiell drivkraft för utveckling. Artikel 208 i EUF-fördraget utnämner utrotning av fattigdom som det främsta målet i EU:s utvecklingspolitik.

1.  Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande om EU-åtgärder för hållbarhet, som kartlägger de befintliga politiska initiativen och instrumenten på EU-nivå och som tjänar som svar på Agenda 2030 för hållbar utveckling. Parlamentet betonar dock behovet av en heltäckande bedömning av all befintlig EU-politik och lagstiftning inom alla sektorer, som även inbegriper politiska brister och trender, inkonsekvenser och genomförandebrister samt potentiella fördelar och synergieffekter Parlamentet betonar att det behövs samordnade åtgärder för denna bedömning både på EU- och medlemsstatsnivå. Parlamentet uppmanar därför kommissionen, rådet i alla dess sammansättningar och EU:s byråer och organ att utan dröjsmål ta itu med detta arbete.

2.  Europaparlamentet framhåller att syftet med Agenda 2030 är att skapa ökat välstånd för alla och att de tre likvärdiga pelarna för hållbar utveckling, nämligen social, miljörelaterad och ekonomisk utveckling, är av avgörande betydelse för att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet understryker att hållbar utveckling är ett grundläggande mål för unionen, såsom fastställs i artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen, och att den bör spela en central roll i debatten om Europas framtid.

3.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att integrera målen för hållbar utveckling i all EU-politik och i alla EU-initiativ utifrån universalitets- och integreringsprinciperna. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål utarbeta en sammanhängande, samordnad och övergripande ramstrategi över genomförandet av de 17 målen för hållbar utveckling och deras 169 delmål i EU på kort, medellång och lång sikt, och erkänna de ömsesidiga kopplingarna mellan de olika målen för hållbar utveckling samt deras likvärdighet. Parlamentet betonar dessutom behovet av att integrera alla aspekter av Agenda 2030 i den europeiska planeringsterminen och säkerställa parlamentets fullständiga deltagande i processen. Parlamentet uppmanar första vice ordförande, som har det övergripande ansvaret för en hållbar utveckling att inta en ledande roll i detta avseende. Parlamentet betonar det faktum att EU och dess medlemsstater har åtagit sig att införa alla mål och delmål för hållbar utveckling fullt ut, såväl i praktiken som i andan.

4.  Europaparlamentet påminner om vikten av den bakomliggande principen i 2030 års agenda om att ingen ska lämnas på efterkälken. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta kraftfulla åtgärder för att ta itu med den bristande jämlikheten inom och mellan länderna, eftersom detta förstärker andra globala utmaningars inverkan och bromsar en hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja forskning och uppdelning av data i sin politik för att säkerställa inkludering och prioritering av de mest utsatta och marginaliserade.

5.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att integrera målen för hållbar utveckling i sin agenda för bättre lagstiftning och understryker möjligheterna med att på ett strategiskt sätt använda verktygen för bättre lagstiftning för att utvärdera EU:s politiska samstämmighet med avseende på Agenda 2030. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa en kontroll av målen för hållbar utveckling i all ny politik och lagstiftning, och att säkerställa fullständig politisk samstämmighet i genomförandet av målen för hållbar utveckling, samtidigt som man främjar synergieffekter, får fördelar och undviker kompromisser både på europeisk och på nationell nivå. Parlamentet understryker behovet av att inkludera hållbar utveckling som en integrerad del i den övergripande ramen för konsekvensbedömningar, i stället för som en separat konsekvensbedömning, vilket för närvarande är fallet enligt kommissionens verktygslåda för bättre lagstiftning. Parlamentet efterlyser dessutom förbättrade verktyg för att mäta och kvantifiera de medellånga och långsiktiga miljöeffekterna i konsekvensbedömningarna. Parlamentet uppmanar även kommissionen att säkerställa att utvärderingar och kontroller av ändamålsenlighet som görs inom ramen för programmet för lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet) bedömer om vissa politiska åtgärder eller viss lagstiftning bidrar till ett ambitiöst genomförande av målen för hållbar utveckling eller om de i själva verket hindrar detta. Parlamentet efterlyser en tydlig identifiering och uppdelning av den förvaltningsnivå på vilken målen ska genomföras, men betonar samtidigt att subsidiaritetsprincipen bör respekteras. Parlamentet kräver att tydliga och enhetliga processer för hållbar utveckling införs på nationell, och vid behov subnationell eller lokal nivå, för de medlemsstater som inte redan har gjort detta. Parlamentet betonar att kommissionen bör erbjuda vägledning för denna process för att säkerställa ett harmoniserat format.

6.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att hålla fast både vid den förvaltningsagenda som man gemensamt avtalade om i Riodeklarationen och i Agenda 2030, och 2002 års genomförandeplan från Johannesburg och slutdokumentet från FN:s 2012 års konferens om hållbar utveckling Rio +20.

7.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör uppmuntra medlemsstaterna att främja införandet eller förbättringen av råden för hållbar utveckling på nationell nivå, även på lokal nivå. Parlamentet anser även att man bör förbättra det civila samhällets och andra berörda aktörers deltagande och deras aktiva engagemang i relevanta internationella forum, och i detta avseende främja öppenhet och ett brett samhälleligt deltagande samt offentliga partnerskap, för att genomföra hållbar utveckling.

8.  Europaparlamentet påminner om att EU och dess medlemsstater alla är har undertecknat Parisavtalet och därför förbundit sig till dess mål, som kräver en global insats. Parlamentet framhåller behovet av att införliva de långsiktiga målen för att minska koldioxidutsläppen för att begränsa den globala uppvärmningen till klart under 2°C, och att fortsätta ansträngningarna för att ytterligare begränsa denna ökning till 1,5°C.

9.  Europaparlamentet inser att det kommer att behövas deltagande från många olika aktörer från EU, medlemsstaterna, de lokala och regionala myndigheterna, det civila samhället, medborgare, näringslivet och tredje parter för att målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att det flerpartsforum som man informerade om i kommissionens meddelande blir en modell för bästa praxis för att underlätta planeringen, genomförandet, övervakningen och översynen av Agenda 2030. Parlamentet understryker att denna plattform bör mobilisera experter från olika nyckelsektorer, främja innovation och bidra till att säkerställa effektiva förbindelser med berörda parter samt uppmuntra främjandet av hållbar utveckling nedifrån och upp. Parlamentet framhåller att plattformen bör vara mer övergripande än en peer learning-plattform och möjliggöra att de berörda parterna faktiskt engageras i planeringen och övervakningen av genomförandet av hållbarhetsmålen. Parlamentet inbjuder vidare kommissionen att främja synergieffekter med andra närstående plattformar såsom Refit-plattformen, plattformen för den cirkulära ekonomin, högnivågruppen för konkurrenskraft och tillväxt samt expertgruppen på hög nivå för hållbar finansiering, och att rapportera till parlamentet och rådet om hur rekommendationerna från plattformen kommer att följas upp.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera sina insatser för att underlätta styrningen av målen för hållbar utveckling för att säkerställa följande:

i)  de är sektorsöverskridande: genom att skapa en nationell samordningsstruktur med ansvar för uppföljning av Agenda 21, som skulle dra nytta av icke-statliga organisationers expertkunskap,

ii)  de är flernivåorienterade: genom att skapa en effektiv institutionell ram för hållbar utveckling på alla nivåer,

iii)  de inbegriper flera aktörer: genom att underlätta och uppmuntra allmänhetens medvetenhet och deltagande genom att göra informationen lätt tillgänglig,

iv)  de ställer fokus på att förbättra samverkan mellan vetenskap och politik,

v)  de skapar en tydlig tidsplan som kombinerar tänkande på kort sikt och på lång sikt.

Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att säkerställa att flerpartsforumet inte bara resulterar i att man samlar in, utan också sprider praktisk kunskap om målen för hållbar utveckling, och också säkerställer att plattformen påverkar den politiska dagordningen. Parlamentet begär således att kommissionen, med hjälp av parlamentet och rådet, ska skapa ett flerpartsforum där aktörer från många olika sektorer kan delta. Näringslivet och industrin, konsumentgrupper, fackföreningar, sociala icke-statliga organisationer, miljö- och klimatinriktade icke-statliga organisationer, icke-statliga organisationer inriktade på utvecklingssamarbete samt lokala myndigheter och representanter för städer bör alla vara representerade i ett forum med minst 30 deltagare. Sammanträdena bör vara öppna för så många aktörer som möjligt, och vid behov kunna utvidgas om intresset ökar i framtiden. Flerpartsforumet bör vid sina sammanträden varje kvartal fastställa problem som utgör hinder för genomförandet av hållbarhetsmålen. Parlamentet bör överväga att inrätta en arbetsgrupp för målen för hållbar utveckling i syfte att garantera övergripande arbete om detta ärende inom parlamentet. Detta forum bör bestå av parlamentsledamöter som representerar så många av utskotten som möjligt. Parlamentet betonar att både kommissionen och parlamentet bör delta aktivt i flerpartsforumets sammanträden. Parlamentet anser att kommissionen varje år före FN:s högnivåsammanträden om målen för hållbar utveckling i juni/juli bör lämna in en uppdatering till forumet rörande dess framtida planer att bidra till genomförandet av hållbarhetsmålen, liksom ett dokument som är tillgängligt på alla nivåer i alla medlemsstater om bästa praxis när det gäller genomförandet av hållbarhetsmålen. Parlamentet anser att Regionkommittén bör fungera som en brygga mellan lokala och nationella aktörer.

11.  Europaparlamentet välkomnar den ökande mängden institutionellt och privat kapital som avsätts till finansiering av målen för hållbar utveckling, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla kriterier för hållbar utveckling för EU:s institutionella utgifter, identifiera potentiella regleringsmässiga hinder och incitament för investeringar i hållbarhetsmålen och utforska möjligheterna till samordning och samarbete mellan offentliga och privata investeringar.

12.  Europaparlamentet välkomnar det eventuella bidraget från granskningen av genomförandet av EU:s miljöpolitik i syfte att uppnå hållbarhetsmålen genom ett bättre genomförande av regelverket i medlemsstaterna. Parlamentet varnar dock för att denna granskning inte bör ersätta andra verktyg, t.ex. överträdelseförfaranden.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta effektiva övervaknings-, spårnings- och översynsmekanismer för genomförandet och integreringen av hållbarhetsmålen och Agenda 2030, och uppmanar kommissionen att i samarbete med Eurostat införa en uppsättning särskilda framstegsindikatorer för den interna tillämpningen av målen för hållbar utveckling i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra årliga rapporter om EU:s framsteg i genomförandet av hållbarhetsmålen och betonar att kommissionen bör stödja medlemsstaternas konsekventa rapportering. Parlamentet begär att få bli partner i processen, särskilt under arbetets andra fas efter 2020 och efterlyser en årlig dialog och rapportering mellan parlamentet, rådet och kommissionen som utmynnar i en rapport. Parlamentet kräver att resultaten både ska vara transparenta, lättförståeliga och informativa för en bred publik. Parlamentet framhåller vikten av transparens och demokratiskt ansvarstagande i övervakningen av Agenda 2030, och understryker därför den roll som medlagstiftarna spelar i denna process. Parlamentet anser att ett ingående av ett bindande interinstitutionellt avtal enligt artikel 295 i EUF-fördraget skulle ge en lämplig struktur för samarbetet i detta avseende.

14.  Europaparlamentet betonar att EU:s förhärskande industriella jordbruk kommer att göra det omöjligt att på EU-nivå uppnå hållbarhetsmålet nr 2 om ett hållbart jordbruk och målen om minskad förorening och överanvändning av vatten (6.3 och 6.4), om förbättring av jordkvaliteten (2.4 och 15.3) och om en hejdad förlust av biologisk mångfald (15).

15.  Europaparlamentet anser att EU bör vara den globala ledaren i övergången till en koldioxidsnål ekonomi och ett hållbart produktions- och konsumtionssystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrikta sin vetenskaps-, teknik- och innovationspolitik på hållbarhetsmålen och uppmanar kommissionen att utarbeta ett meddelande om vetenskap, teknik och innovation för hållbar utveckling, såsom rekommenderats av kommissionens expertgrupp om uppföljningen av Rio+20, främst målen för hållbar utveckling, i syfte att utarbeta och stödja en långsiktig politik för samordning och samstämmighet.

16.  Europaparlamentet betonar att vetenskap, teknik och innovation är särskilt viktiga redskap när det gäller att genomföra målen för hållbar utveckling. Parlamentet understryker behovet av att på ett bättre sätt införliva begreppet hållbar utveckling och samhällsutmaningar i Horisont 2020 och framtida ramprogram för forskning.

17.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet bör spela en tydlig roll i EU:s genomförande av Agenda 2030, såsom fastställdes i dess resolution av den 12 maj 2016.

18.  Europaparlamentet välkomnar de senaste initiativen för att främja resurseffektivitet, bland annat genom att främja förebyggande av avfall, återanvändning och återvinning, begränsning av energiåtervinning till material som inte är återvinningsbara och utfasning av deponeringen på avfallsupplag av återanvändningsbart eller återvinningsbart avfall, såsom anges i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och förslaget till nya, ambitiösa EU:s mål om avfall, som bland annat kommer att bidra till mål nr 12 för hållbar utveckling och minskningen av marint avfall. Parlamentet erkänner att arbetet med att nå målen för hållbar utveckling och för att uppfylla målen för klimatförändringar på ett kostnadseffektivt sätt kommer att kräva ökad resurseffektivitet och kommer ensamt att minska de årliga utsläppen av växthusgaser med 19 % och växthusgasutsläppen i G7-länderna med upp till 25 % senast 2050. Parlamentet påpekar att 12 av de 17 målen för hållbar utveckling är beroende av ett hållbart utnyttjande av naturresurserna. Parlamentet understryker vikten av hållbar konsumtion och produktion genom att öka effektiviteten och minska föroreningar, resursbehov och avfall. Parlamentet betonar behovet av att bryta kopplingen mellan tillväxt, resursanvändning och miljöpåverkan. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta regelbundna rapporter om den cirkulära ekonomin med detaljerad information om situationen och tendenser, och göra det möjligt att ändra existerande politik utifrån objektiva, tillförlitliga och jämförbara uppgifter. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att se till att den cirkulära ekonomin resulterar i en betydande minskning av användningen av nya råvaror och en minskning av avfallsmaterial samt i produkter med längre livslängd och i användningen av biprodukter från tillverkning och överblivna material, som tidigare har ansetts vara avfallsflöden. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ambitiös och övergripande plaststrategi och samtidigt uppfylla 2020-målet om en miljövänlig hantering av kemikalier, och dessutom ta hänsyn till målet om kretsloppet för giftfria material, i enlighet med det sjunde miljöhandlingsprogrammet. Parlamentet anser att samordnade åtgärder på europeisk nivå mot livsmedelsavfall är avgörande för mål nr 2 i målen för hållbar utveckling och betonar att EU:s mål är att minska livsmedelsavfallet med 50 % senast 2030.

19.  Europaparlamentet betonar att det i beslut nr 1386/2013/EU anges att de nuvarande produktions- och konsumtionssätten i den globala ekonomin ger upphov till en stor mängd avfall som, tillsammans med en ökad efterfrågan på varor och tjänster till gränsen till uttömningen av resurser, bidrar till en höjning av priserna på viktiga råvaror, mineraler och energi, vilket skapar ännu mer föroreningar och avfall, ökar utsläppen av växthusgaser och försnabbar markförsämringen och avskogningen. Parlamentet framhåller därför att det krävs insatser från EU:s och medlemsstaternas sida för att man ska kunna säkerställa en analys av produkternas och tjänsternas livscykel för att bedöma deras verkliga påverkan ur hållbarhetssynpunkt.

20.  Europaparlamentet påminner om att det av avgörande betydelse att man kan frikoppla den ekonomiska tillväxten från resursförbrukningen för att man ska kunna begränsa inverkan på miljön samt förbättra Europas konkurrenskraft och minska dess resursberoende.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med de betydande förseningar när det gäller att uppnå en god vattenstatus enligt ramdirektivet för vatten, och att säkerställa att mål nr 6 för hållbar utveckling nås. Parlamentet noterar att Europeiska miljöbyrån har klassificerat den ekologiska statusen i mer än hälften av vattenförekomsterna i de europeiska floderna och sjöarna som mindre god, och att vattenekosystemen fortsätter att försvagas och den biologiska mångfalden att väsentligt försämras. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja innovativa strategier för hållbar vattenförvaltning, såsom att frigöra den fulla potential som avloppsvatten erbjuder, och tillämpa principerna för cirkulär ekonomi i vattenförvaltning genom att genomföra åtgärder för att främja en säker återanvändning av avloppsvatten inom jordbruket och i den industriella och den kommunala sektorn. Parlamentet betonar att ungefär 70 miljoner européer drabbas av vattenstress under sommarmånaderna. Parlamentet påminner dessutom om att omkring 2 % av EU:s befolkning inte har inte full tillgång till dricksvatten, något som på ett oproportionerligt sätt drabbar utsatta, marginaliserade grupper. Parlamentet påminner vidare om att 10 personer dör varje dag i Europa till följd av orent vatten och dåliga sanitära förhållanden och hygien.

22.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens gemensamma meddelande om havens framtid, där man föreslår 50 åtgärder för säkra, trygga, rena och hållbart förvaltade hav i Europa och i hela världen för att uppnå mål nr 14 för hållbar utveckling – ett brådskande mål med tanke på behovet av en snabb återhämtning av haven i Europa och världshaven.

23.  Europaparlamentet betonar den miljömässiga betydelsen av och de socioekonomiska fördelarna med biologisk mångfald, och att den aktuella minskningen av den biologiska mångfalden enligt den senaste rapporten om planetens gränser har överskridit de planetära begränsningarna, samtidigt som biosfärens integritet anses utgöra en nyckelgräns som man inte kan överskrida utan att förändra jordens tillstånd. Parlamentet noterar med oro att målen för den biologiska mångfalden i EU 2020 och i konventionen om biologisk mångfald inte kommer att uppnås om inte betydande ytterligare åtgärder vidtas. Parlamentet påminner om att 60 % av alla djurarters och 77 % av skyddade livsmiljöers förhållanden inte är optimala(10). Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att uppnå dessa mål bl.a. genom ett fullständigt genomförande av naturvårdsdirektiven och genom att erkänna det mervärde som ekosystemen och den biologiska mångfalden tillför den europeiska miljön, och anslå tillräckliga medel, även i de framtida budgetarna för bevarandet av den biologiska mångfalden, särskilt för nätverket Natura 2000 och Life-programmet. Parlamentet upprepar behovet av en gemensam metod för spårning, som tar hänsyn till alla direkta och indirekta utgifter för biologisk mångfald och effektiviteten av dessa utgifter, men betonar att EU:s totala utgifter inte får ha några negativa effekter för den biologiska mångfalden utan att de bör bidra till uppnåendet av EU:s mål för biologisk mångfald.

24.  Europaparlamentet betonar att det är en absolut förutsättning att naturvårdsdirektiven genomförs fullständigt, efterlevs och finansieras tillfredsställande, för att strategin för biologisk mångfald som helhet ska bli framgångsrik och dess huvudmål uppnås. Parlamentet välkomnar kommissionens beslut att inte revidera naturvårdsdirektiven.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skyndsamt fullgöra och stärka det ekologiska nätverket Natura 2000 genom att öka insatserna för att se till att tillräckligt många särskilda bevarandeområden utses i enlighet med habitatdirektivet och att detta åtföljs av effektiva åtgärder för att skydda den biologiska mångfalden i Europa.

26.  Europaparlamentet noterar att forskningen visar att intensivt jordbruk är den största orsaken till minskningen av det organiska kolinnehållet i marken och förlusten av markens biologiska mångfald. Parlamentet uppmanar EU att främja metoder som bygger upp markkvaliteten, såsom rotation mellan baljväxter och djurhållning, som gör det möjligt för EU att uppfylla hållbarhetsmålen nr 2.4 och 15.3.

27.  Europaparlamentet anser att EU bör göra mycket mer för att bidra till att uppnå mål nr 15. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att prioritera frågan om miljösanering genom att föreslå harmoniserade bestämmelser för att motverka markanvändning och markförsämring och att snarast möjligt lägga fram den handlingsplan mot avskogning och skogsförsämring som nämnts vid upprepade tillfällen samt en tidsplan för att genomföra denna.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sina insatser som en global aktör när det gäller att skydda den viktiga ekologin och miljön i Arktis. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att inte tillåta några politiska åtgärder som ger incitament till att exploatera Arktis för fossila bränslen.

29.  Europaparlamentet erkänner att förändringar i markens biologiska mångfald och i det organiska kolinnehållet i marken framför allt orsakas av markförvaltningsmetoder och förändringar i markanvändning samt klimatförändringar, vilka har allvarliga negativa konsekvenser för ekosystemen och samhället som helhet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt markrelaterade frågor i det kommande åttonde miljöhandlingsprogrammet

30.  Europaparlamentet betonar att EU:s import av sojaskrå till djurfoder bidrar till avskogningen i Sydamerika och undergräver därmed hållbarhetsmålen när det gäller avskogning, klimatförändringar och biologisk mångfald.

31.  Europaparlamentet understryker att det sjunde miljöhandlingsprogrammet i sig är ett viktigt instrument för genomförandet av hållbarhetsmålen, även om åtgärder som vidtagits i vissa sektorer ännu inte är tillräckliga för att säkerställa att målen uppnås. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att genomföra det sjunde miljöhandlingsprogrammet, att i sin utvärdering av programmet inbegripa en bedömning av den grad till vilken programmets mål sammanfaller med hållbarhetsmålen, och att utifrån dessa resultat utarbeta en rekommendation för det efterföljande programmet. Parlamentet uppmanar kommissionen att i god tid föreslå ett miljöhandlingsprogram för unionen för perioden efter 2020, i enlighet med artikel 192.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eftersom detta program kommer att bidra till uppnåendet av målen för hållbar utveckling i Europa.

32.  Europaparlamentet välkomnar fokuseringen på biologisk mångfald, naturresurser och ekosystem samt på den erkända kopplingen mellan dessa faktorer och människors hälsa och välbefinnande. Parlamentet understryker behovet av en One health-modell som omfattar människors och djurs hälsa och miljöskydd, och påminner om att investeringar i forskning och innovationer i syfte att utveckla ny hälso- och sjukvårdsteknik är en avgörande förutsättning för att uppnå hållbarhetsmålen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att mycket skyndsamt genomföra en analys som ett svar på OECD:s publikation om europeisk hälsostatistik i korthet (EU Health at a Glance), som visar att den förväntade livslängden inte har ökat i många EU-länder. Parlamentet noterar att jämbördig tillgång till högkvalitativ hälso- och sjukvård är nyckeln till hållbara hälso- och sjukvårdssystem, eftersom den kan minska ojämlikheten. Parlamentet understryker att det behövs ytterligare åtgärder för att avlägsna de flerdimensionella hindren för tillgång på individ-, leverantörs- samt hälso- och sjukvårdssystemnivå, och för att fortsätta med att investera både i innovation och medicinsk forskning och i Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) i syfte att utveckla lösningar på hälsoområdet som är tillgängliga, hållbara och inriktade på bekämpningen av de globala gisslen som HIV/AIDS, tuberkulos, meningit, hepatit C och andra försummade infektionssjukdomar, som ofta är kopplade till fattigdom. Parlamentet påminner om att investeringar i forskning och utveckling på det medicinska området på global nivå är avgörande för att man ska kunna bemöta de framväxande hälso- och sjukvårdsutmaningarna i form av epidemier och antibiotikaresistens.

33.  Europaparlamentet understryker att havsekonomin, eller ”den blå ekonomin”, erbjuder viktiga möjligheter till ett hållbart utnyttjande och bevarande av de marina resurserna, och att lämpligt stöd till kapacitetsuppbyggnad för att utveckla och genomföra planeringsverktyg och förvaltningssystem, kan göra det möjligt för utvecklingsländerna att ta vara på dessa möjligheter. Parlamentet understryker den viktiga roll som EU måste spela i detta.

34.  Europaparlamentet påminner om att kommissionens förslag om en klimat- och energiram för 2030 fastställer tre huvudmål för 2030: att växthusgasutsläppen ska minska med minst 40 %, att minst 27 % av EU:s efterfrågan på energi ska tillgodoses med förnybar energi och att energieffektiviteten ska förbättras med minst 30 %. Parlamentet påminner om sina ställningstaganden rörande dessa mål. Parlamentet betonar behovet av att fortsätta att granska dessa mål och att utarbeta en EU-strategi för nollutsläpp till mitten av århundradet, där man stakar ut en kostnadseffektiv väg för att nå målet om nollutsläpp netto enligt Parisavtalet.

35.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att effektivt integrera begränsning av och anpassning till klimatförändringarna i utvecklingspolitiken. Parlamentet betonar behovet av att uppmuntra tekniköverföring till energieffektiv och ren teknik, och stödja investeringar i småskaliga, fristående och decentraliserade projekt för förnybar energi. Parlamentet uppmanar EU att öka sitt stöd för hållbart jordbruk i syfte att hantera klimatförändringar, genom riktade stöd till småskaliga jordbrukare, diversifiering av grödor, skogsjordbruk och agroekologiska metoder.

36.  Europaparlamentet erkänner också att en minskning av EU:s produktion och konsumtion av kött skulle bidra till att uppnå hållbarhetsmålen om att minska icke smittsamma sjukdomar (hållbarhetsmålet 3.4), minska föroreningen och överanvändningen av vatten (i synnerhet när det gäller rött kött) (6.3 och 6.4), förbättra jordkvaliteten (2.4 och 15.3), hejda avskogningen (15.2) och hejda förlusten av den biologiska mångfalden (15).

37.  Europaparlamentet erkänner den obestridliga kopplingen mellan utvinning och bevarande av fiskeresurser och handel. Parlamentet erkänner också att alternativkostnaden för att inte åtgärda skadliga fiskesubventioner är extremt hög, eftersom resurserna kommer att uttömmas utan åtgärder, och resultera i osäker livsmedelsförsörjning och att de sysselsättningsmöjligheter som man försökte bevara kommer att förintas.

38.  Europaparlamentet anser att energifattigdom, som ofta definieras som en situation där individer och hushåll inte i tillräcklig grad kan värma upp sina bostäder eller tillhandahålla andra energitjänster som behövs i sina hem till en överkomlig kostnad, är ett problem i många medlemsstater. Parlamentet framhåller att energifattigdom beror på stigande energipriser, konjunkturnedgångens inverkan på nationella och regionala ekonomier och bostäder med dålig energieffektivitet. Parlamentet påminner om det i EU:s statistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU–Silc) uppskattas att 54 miljoner EU-medborgare (10,8 % av EU:s befolkning) inte kunde värma upp sina hem tillräckligt under 2012, och liknande siffror har rapporterats vad gäller sen betalning av räkningar för el, vatten och värme eller förekomsten av dåliga bostadsförhållanden. Parlamentet betonar att det är viktigt att medlemsstaterna erkänner och tar itu med detta problem eftersom ett säkerställande av grundläggande energitjänster är av avgörande betydelse för att säkerställa att lokalsamhällen inte drabbas av negativa hälsokonsekvenser, att de inte fastnar i fattigdomsfällan och att de kan upprätthålla en god livskvalitet, och för att se till att de ekonomiska kostnaderna att hjälpa att de hushåll som är i behov av stöd inte blir alltför betungande. Parlamentet anser att moderna energitjänster är av avgörande betydelse för människors välbefinnande och för ett lands ekonomiska utveckling. Parlamentet noterar att 1,2 miljarder människor över hela världen ändå saknar tillgång till elektricitet och mer än 2,7 miljarder människor saknar möjlighet att laga mat på ett hygieniskt sätt. Parlamentet noterar att över 95 % av dessa människor bor antingen i Afrika söder om Sahara eller i utvecklingsländerna i Asien, och runt 80 % lever i landsbygdsområden. Parlamentet betonar att energi är av central betydelse för nästan varje större utmaning och möjlighet som världen står inför i dag. Parlamentet betonar att, vare sig det gäller sysselsättning, säkerhet, klimatförändringar, livsmedelsproduktion eller ökade inkomster, är tillgången till energi viktigt för alla, och att hållbar energi utgör en möjlighet som förändrar livet, ekonomin och vår planet.

39.  Europaparlamentet rekommenderar en fullständig integrering av klimatåtgärder i EU:s budget (integrering av klimatförändringarna ), och ett säkerställande av att åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser integreras i alla investeringsbeslut i Europa.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vart femte år, med början inom sex månader efter det att 2018 års positiva dialog inom ramen för UNFCCC har ägt rum, lägga fram en rapport om EU:s klimatlagstiftning, inklusive förordningen om ansvarsfördelning och utsläppshandelsdirektivet, för att försäkra sig om att denna lagstiftning effektivt bidrar till att nå de förväntade målen för en minskning av EU:s utsläpp av växthusgaser och huruvida den linje som man för närvarande följer kommer att vara tillräckliga för att nå målen för hållbar utveckling och målen i Parisavtalet. Parlamentet begär dessutom att kommissionen senast 2020 reviderar och utvidgar klimat- och energipolitiken fram till 2030 och EU:s nationella fastställda bidrag, för att de på ett lämpligt sätt ska kunna anpassas till de långsiktiga målen i Parisavtalet och målen för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att stimulera potentialen för absorption av växthusgaser genom att uppmuntra utvecklingen av en politik som stöder återbeskogning med god skogsförvaltningspraxis, med tanke på att EU inom ramen för Agenda 2030 har åtagit sig att främja tillämpningen av hållbar skogsförvaltning, stoppa avskogningen, återställa skadade skogar och öka ny- och återplanteringen av skog runtom i världen fram till 2020.

41.  Europaparlamentet understryker att arbetet med att begränsa den globala uppvärmningen inte är ett hinder för ekonomisk tillväxt och sysselsättning utan att minskade koldioxidutsläpp i ekonomin tvärtom bör ses som en viktig källa till ny och hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Parlamentet erkänner dock att en övergång till en ny ekonomisk och social modell innebär att samhällen som är koncentrerade kring traditionella industrier troligen kommer att stå inför utmaningar. Parlamentet understryker vikten av stöd under denna övergång och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att kanalisera medel från källor som exempelvis EU:s utsläppshandelssystem till finansiering av modernisering och en rättvis omställning för att hjälpa sådana samhällen och främja antagandet av bästa teknik och produktionsmetoder för att säkerställa de bästa miljönormerna samt säkra, varaktiga och hållbara arbetstillfällen.

42.  Europaparlamentet betonar att om EU ska kunna uppnå målen i Agenda 2030 är det av yttersta betydelse att dessa mål på ett övergripande sätt avspeglas i den europeiska planeringsterminen, bl.a. genom att ta upp gröna arbetstillfällen, resurseffektivitet, hållbara investeringar och hållbar innovation. Parlamentet konstaterar att en resurseffektiv ekonomi har stor potential för skapande av arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt, med ett tillskott på två biljoner amerikanska dollar till den globala ekonomin fram till 2050 och en ökning på 600 miljarder amerikanska dollar av G7-ländernas BNP för samma period.

43.  Europaparlamentet noterar att en kontinuerlig förlust av den biologiska mångfalden, de negativa följderna av avskogning och klimatförändringarna kan leda till en ökad konkurrens om resurser såsom livsmedel och energi, till ökad fattigdom och politisk instabilitet på det globala planet, och till folkförflyttningar och nya globala migrationsmönster. Parlamentet insisterar på att kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna bör ta hänsyn till detta i alla aspekter av yttre förbindelser och internationell diplomati och samtidigt säkerställa en stor ökning av finansieringen av det offentliga utvecklingsbiståndet (ODA). Parlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att i alla sina yttre åtgärder och sina kontakter med tredjeländer aktivt stödja åtgärder som syftar till att minska utsläppen genom främjande av förnybara energikällor, resurseffektivitet, biologisk mångfald och skogsskydd och genom främjande av begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s yttre politiska åtgärder är förenliga med målen för hållbar utveckling, fastställa områden där ytterligare insatser eller genomförande behövs för att se till att EU:s yttre politiska åtgärder stöder hållbarhetsmålens praktiska genomförande och att de inte står i konflikt med hållbarhetsmålen och deras genomförande i andra regioner, i synnerhet i utvecklingsländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta syfte sätta igång en tillförlitlig process som inleds med en metod för framsynthet/tidig varning för nya initiativ och förslag, inklusive ändringar av befintlig lagstiftning och att lägga fram ett förslag till en övergripande strategi för hållbar utveckling. Parlamentet pekar på tillgängliga verktyg och forum, t.ex. Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), Uneces regionala forum för hållbar utveckling (RFSD), det politiska högnivåforumet och FN:s centrala plattform. Parlamentet efterlyser en frivillig översyn vid det politiska högnivåforumet i linje med Agenda 2030, som uppmuntrar medlemsstaterna att genomföra regelbundna och inkluderande granskningar av de framsteg som görs. Parlamentet betonar den roll som vanliga och korrekta förhandskonsekvensbedömningar spelar i detta avseende. Parlamentet påminner om den fördragsenliga skyldigheten att ta hänsyn till målen för utvecklingssamarbetet i all politik som sannolikt kan påverka utvecklingsländerna.

45.  Europaparlamentet erinrar om kulturens särskilda roll i yttre förbindelser och utvecklingspolitik, särskilt i samband med konfliktlösning och konfliktförebyggande, fredsskapande arbete och egenmakt för lokalbefolkningar. Parlamentet anser därför att en ambitiös och sund kulturstrategi som inbegriper kulturdiplomati behövs för att nå ny samsyn kring utveckling.

46.  Europaparlamentet understryker vikten av ODA som ett viktigt instrument för att uppnå målen i Agenda 2030, utrota alla former av fattigdom och bekämpa ojämlikhet, men upprepar samtidigt att utvecklingsbiståndet inte räcker till för att på egen hand hjälpa utvecklingsländer att ta sig ur fattigdom. Parlamentet understryker behovet av att främja instrument som uppmuntrar till ökad ansvarighet, såsom budgetstöd. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att utan dröjsmål bekräfta åtagandet att anslå 0,7 % av bruttonationalinkomsten (BNI) till ODA, och lägga fram förslag till en detaljerad tidsplan för en gradvis ökning av ODA för att nå detta mål. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om EU:s åtagande att anslå minst 20 % av ODA till mänsklig utveckling och social inkludering och efterlyser ett förnyat åtagande i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppfylla OECD:s biståndskommittés (DAC) rekommendation om att den årliga genomsnittliga bidragsdelen bör utgöra 86 % av de sammanlagda ODA-anslagen. Parlamentet begär att ODA-anslag skyddas från omledning till andra åtgärder och att de internationellt överenskomna principerna om utvecklingseffektivitet respekteras genom att man upprätthåller ODA:s grundläggande mål, nämligen att utrota fattigdomen, med särskilt fokus på de minst utvecklade länderna och instabila områden. Parlamentet påminner om att man måste gå längre än förhållandet givare/mottagare i en bredare utvecklingsagenda.

47.  Europaparlamentet betonar den roll som det politiska högnivåforumet spelar i uppföljningen och översynen av målen för hållbar utveckling, och uppmanar kommissionen och rådet att leva upp till förväntningarna på EU som ledande i arbetet med att utforma och genomföra Agenda 2030 genom att enas om gemensamma EU-ståndpunkter och gemensam EU-rapportering, som bygger på samordnad rapportering från medlemsstaterna och EU-institutionerna, inför det politiska högnivåforumet inom ramen för FN:s generalförsamling. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera nuvarande insatser under det kommande politiska högnivåforumet och även de särskilda målen för hållbar utveckling, som kommer att granskas.

48.  Europaparlamentet betonar att skattemässig rättvisa och öppenhet, bekämpning av skattesmitning, utrotning av olagliga finansiella flöden och skatteparadis, tillsammans med förbättrad förvaltning av de offentliga finanserna, hållbar ekonomisk tillväxt och ökad mobilisering av inhemska resurser är avgörande för finansieringen av Agenda 2030. Parlamentet uppmanar EU att inrätta ett finansieringsprogram (Devetax 2030) som uttryckligen ska bistå vid införandet av skattestrukturer i nya marknadsekonomier och hjälpa utvecklingsländer att öppna nya regionala skattekontor. Parlamentet upprepar sin begäran om en global skatt på finansiella transaktioner för att hantera de globala fattigdomsproblemen, efterlyser en undersökning av hur utvecklingsländerna påverkas av nationell skattepolitik och EU:s skattepolitik och anser att principen om en konsekvent politik för utveckling ska tillämpas när man lagstiftar på det här området.

49.  Europaparlamentet noterar de problem som följer av megastädernas explosiva tillväxt och de utmaningar som denna företeelse medför för den sociala och miljömässiga hållbarheten. Parlamentet efterlyser en balanserad regional utveckling och påminner om att starkare ekonomisk verksamhet i landsbygdsområden och mindre samhällen och städer minskar behovet av att migrera till urbana megacentrum, och lindrar därmed problemen med okontrollerad urbanisering och migration. Parlamentet betonar att decentraliserade regionala strukturer främjar spridningen av bristnäringsämnen, såsom fosfor, från städer tillbaka till jordbruksproduktionen.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anpassa förhållningssättet till migration dels i syfte att utforma en migrationspolitik som ligger i linje med mål 10 för hållbar utveckling och en faktabaserad bild av migranter och asylsökande och även i linje med kampen mot främlingsfientlighet och diskriminering av invandrare, dels i syfte att investera i viktiga drivkrafter för mänsklig utveckling. Parlamentet upprepar sina farhågor om att den nya politiken och de nya finansieringsinstrumenten som ska ta itu med de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och tvångsförflyttningar kan komma att genomföras på bekostnad av utvecklingsmålen, och efterlyser en starkare granskningsroll för parlamentet i detta avseende för att säkerställa att de nya finansieringsverktygen är förenliga med EU:s rättsliga grund, principer och åtaganden, särskilt med Agenda 2030. Parlamentet avvisar idén om att villkorlighet för stöd som baseras på gränskontroller, hantering av migrationsströmmar eller återtagandeavtal skulle utgöra en grund för partnerskap och utvecklingssamarbete med tredjeländer.

51.  Europaparlamentet välkomnar fokuseringen på investeringar i unga människor, eftersom det är de som i första hand genomför hållbarhetsmålen. Parlamentet betonar behovet av att utnyttja den demografiska utdelningen i utvecklingsländer genom lämpliga politiska åtgärder och investeringar i utbildning och hälsa för ungdomar, däribland sexuell och reproduktiv hälsa. Parlamentet understryker möjligheten att äntligen främja jämställdhet och kvinnors egenmakt som en grundläggande del av målen för hållbar utveckling och uppmanar EU att integrera dessa aspekter inom alla områden för yttre åtgärder. Parlamentet anser att dessa grundläggande faktorer för mänsklig utveckling och humankapital bör prioriteras för att garantera hållbar utveckling.

52.  Europaparlamentet noterar att både FN:s nuvarande och tidigare särskilda rapportör om rätten till livsmedel har fördömt industrijordbruket som skadligt för markhälsan och för småskaliga jordbruk, och i stället betonat fördelarna med agroekologi. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inte främja eller finansiera den industriella produktionen av grödor eller boskap i den utvecklade världen och i EU och att stödja utarbetandet och främjandet av andra mått på framgång än dem som industrijordbruket erbjuder.

53.  Europaparlamentet insisterar på att kommissionen och medlemsstaterna ska säkerställa att de offentliga budgetarna inte står i konflikt med målen för hållbar utveckling. Parlamentet anser att en betydande ökning av gröna investeringar, grön innovation och grön tillväxt i EU behövs för ett framgångsrikt och punktligt genomförande av Agenda 2030 och erkänner att det behövs nya finansieringsverktyg och olika strategier när det gäller investeringspolitiken, såsom en utfasning av miljömässigt skadliga bidrag och projekt som leder till höga koldioxidutsläpp. Parlamentet efterlyser en strategi för de multinationella företagens och näringslivets införlivande av miljömässiga, sociala och förvaltningsmässiga faktorer i sina affärsmodeller och för institutionella investerares införlivande av dessa faktorer i sina investeringsstrategier för att överföra medel till hållbar finansiering och desinvestera ur fossila bränslen.

54.  Europaparlamentet efterlyser en ny flerårig budgetram efter 2020 som innebär att unionens budget styrs om till genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling genom att garantera tillräcklig finansiering för konkret genomförande av hållbarhetsmålen. Parlamentet efterlyser ökad integrering av hållbar utveckling i alla finansieringsmekanismer och budgetposter och upprepar att långsiktig politisk konsekvens spelar en viktig roll när det gäller kostnadsminimering. Parlamentet framhåller betydelsen av sammanhållningspolitiken som EU:s huvudsakliga investeringspolitik och påminner om att det behövs övergripande tillämpning av hållbarhetskriterier och resultatbaserade mål för EU:s samtliga struktur- och investeringsfonder, inklusive Europeiska fonden för strategiska investeringar, för att uppnå en heltäckande övergång till hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt.

55.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska investeringsbanken (EIB) att se till att den lever upp till Europas värderingar genom att tillämpa starka hållbarhetskriterier i sin utlåning och i synnerhet se till att utlåning till energi- och transportsektorerna inriktas på koldioxidsnåla och hållbara projekt.

56.  Europaparlamentet uppmanar EIB att senast 2030 avsätta 40 % av sin utlåningsportfölj till koldioxidsnål och klimattålig tillväxt.

57.  Europaparlamentet uppmanar EIB att anslå mer medel till Elena-initiativet för att tillhandahålla bidrag för tekniskt stöd som inriktas på genomförandet av energieffektivitet, distribution av förnybar energi samt urbana transportprojekt och transportprogram.

58.  Europaparlamentet erkänner att en motståndskraftig och hållbar infrastruktur är det viktigaste för att åstadkomma en koldioxidsnål och hållbar framtid och också något som ger många olika sidovinster, som varaktighet och förbättrat skydd mot brand och översvämningar. Parlamentet anser att en övergång till ett hållbart samhälle kan komma till stånd genom att vi följer principen ”energieffektivitet först” och fortsätter att förbättra effektiviteten hos apparater, kraftnät och byggnader och samtidigt utvecklar lagringssystem. Parlamentet erkänner att byggnader har den största potentialen för energieffektivitet och uppmanar EU att åta sig att senast 2050 nå målet med ett helt hållbart, koldioxidsnålt och energieffektivt byggnadsbestånd som har ett energibehov på nära noll och där alla kvarvarande behov tillgodoses av en bred uppsättning förnybara energikällor. Parlamentet efterlyser snabbare ökning av andelen förnybar energi i EU:s energimix. Parlamentet varnar för att låsa sig vid icke hållbar infrastruktur och uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för en ordnad övergång till en hållbar koldioxidsnål ekonomi och en grundläggande omorientering av infrastrukturutvecklingen för att lindra de systemiska ekonomiska risker som är kopplade till finansiella tillgångar med höga koldioxidutsläpp.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att prioritera hållbar rörlighet genom att förbättra kollektiva transportmedel på lokal nivå med respekt för ländernas särdrag och med utgångspunkt i medborgarnas faktiska behov. Parlamentet anser att EU:s ekonomiska stöd till utvecklingen av transportsektorn och infrastruktur bör ges i enlighet med mål som ger medlemsstaterna ett riktigt mervärde.

60.  Europaparlamentet noterar att miljöförsämringen och klimatförändringarna utgör stora risker för skapande och upprätthållande av fred och rättvisa. Parlamentet erkänner behovet av att i större utsträckning uppmärksamma hur klimatförändring och miljöförstöring driver på global migration, lika väl som fattigdom och hunger. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att behålla klimatförändringen som strategisk prioritering i diplomatiska dialoger på global nivå, inklusive bilaterala och biregionala högnivådialoger med G7-länderna, G20-länderna, i FN och med partnerländer som Kina, för att fortsätta en positiv och aktiv dialog som påskyndar den globala övergången till ren energi och undviker farlig klimatförändring.

61.  Europaparlamentet understryker att korruption har en allvarlig inverkan på miljön och att den olagliga handeln med utrotningshotade vilda djur och växter, mineraler och ädelstenar såväl som skogsprodukter som timmer också är oupplösligt kopplad till korruption. Parlamentet framhåller också att den olagliga handeln med djur kan utsätta utrotningshotade arter för ännu större risker medan den olagliga avverkningen kan leda till förlust av den biologiska mångfalden och öka koldioxidutsläppen, vilket bidrar till klimatförändringarna. Parlamentet betonar att för organiserade kriminella grupper är vinsterna stora och riskerna små, eftersom skogsbrott sällan leder till åtal och påföljderna ofta inte motsvarar brottens svårhetsgrad. Parlamentet påminner om att FN:s konvention mot korruption, med dess breda fokus på förebyggande av korruption, effektiv brottsbekämpning, internationellt samarbete och återvinning av tillgångar, kan vara ett effektivt verktyg för att bekämpa korruption i miljösektorn. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att integrera antikorruptionsstrategier, som öppenhet och ansvarsskyldighet, i miljölagstiftningen och miljöpolitiken och stärka demokratin och den goda förvaltningen. Parlamentet betonar att stävjandet av korruptionen i miljösektorn kommer att bidra till att skapa tillgång på lika villkor till grundläggande resurser som vatten och en ren miljö och är av avgörande betydelse för skyddet av vår miljö och säkerställandet av hållbar utveckling.

62.  Europaparlamentet erkänner det arbete som utförs av det amerikanska centrumet för klimat och säkerhet (Center for Climate and Security) när det gäller att identifiera tändpunkter mellan klimatförändringar och internationell säkerhet. Centrumet kallar klimatförändringarna en ”hotmultiplikator” som skulle kunna fordra större humanitära eller militära interventioner och leda till svårare väderfenomen som hotar städer och militärbaser.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för alla berörda parter, inbegripet investerare, fackföreningar och medborgare, betona fördelarna med att omvandla icke hållbar produktion till verksamhet som möjliggör genomförande av målen för hållbar utveckling och fördelarna med att permanent omskola arbetskraften till grön, ren sysselsättning av hög kvalitet.

64.  Europaparlamentet framhåller att utbildning är nyckeln till att föra in samhället på en hållbar bana. Parlamentet poängterar att undervisning i hållbarhet utvecklar färdigheter, kunskaper och värderingar som främjar ett beteende till stöd för en hållbar framtid. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna att öka ansträngningarna för att införa undervisning i hållbarhet på alla utbildningsnivåer och i alla utbildningsformer.

65.  Europaparlamentet är djupt oroat över de resultatmässiga skillnaderna mellan medlemsstaternas utbildningssystem, vilket framgår av de senaste Pisarapporterna, och över att investeringarna i utbildning minskade med 2,5 % i hela EU mellan 2010 och 2014. Parlamentet betonar att offentliga utbildningssystem, som är tillgängliga för alla och försedda med ordentliga resurser, är nödvändiga för jämlikhet och social inkludering och för att målsättningarna inom ramen för hållbarhetsmål nr 4 ska kunna nås. Parlamentet betonar dock att utbildning fortsatt faller inom medlemsstaternas behörighetsområde.

66.  Europaparlamentet betonar att utbildning är nyckeln till att utveckla självförsörjande samhällen. Parlamentet uppmanar EU att koppla ihop högkvalitativ grundläggande utbildning, teknisk utbildning och yrkesutbildning samt samarbete med näringslivet, då detta är en nödvändig förutsättning för ungdomars anställbarhet och tillgång till kvalificerade arbetstillfällen. Parlamentet anser att frågan om tillgång till utbildning i nöd- och krissituationer är avgörande både för barns utveckling och för skyddet av dem.

67.  Europaparlamentet beklagar det ihållande problemet med hög ungdomsarbetslöshet. Parlamentet erinrar om ungdomsgarantins och ungdomssysselsättningsinitiativets betydelse för att åtgärda detta problem. Parlamentet vill se en kontinuerlig förbättring och ordentligt finansiellt stöd till förmån för dessa instrument i syfte att främja nya arbetstillfällen av hög kvalitet och ett skäligt socialt skydd för unga, övervinna de nuvarande svårigheterna med att komma i kontakt med utsatta grupper samt på ett effektivare sätt nå ut till oregistrerade unga som varken arbetar eller studerar och lågutbildade unga.

68.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av utbildning, både formell och informell, livslångt lärande, idrott, kultur och volontärarbete för att ge kunskaper i hållbarhet och främja ett ”ekologiskt medborgarskap” som ett led i en mer övergripande insats för att utrusta unga med sådana färdigheter, kompetenser och attityder som de behöver för att bli öppna och ansvarsfulla medborgare.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka stödet till ungas hälsa och välbefinnande när den ser över EU:s ungdomsstrategi 2018, med särskild betoning på att handlingsplanen om barnfetma och handlingsplanen om ungdomars drickande och berusningsdrickande genomförs i rätt tid.

70.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att skydda regionala språk, minoritetsspråk och mindre använda språk samt den språkliga mångfalden och att se till att språkdiskriminering inte tolereras när de införlivar målen för hållbar utveckling i den europeiska politiska ramen och kommissionens nuvarande och framtida prioriteringar.

71.  Europaparlamentet tar fasta på de möjligheter som erbjuds genom mångfalden av utbildningsmiljöer, såsom ekoskolor, utbildningscentrum för utvecklingsfrågor och utomhusundervisning.

72.  Europaparlamentet erinrar om behovet av att stödja utbildning för lärare och handledare och uppmuntra ömsesidigt lärande och utbyte av bästa praxis på EU-nivå och över hela världen.

73.  Europaparlamentet anser att kulturell mångfald och skydd av naturarvet genomgående bör främjas i hela den europeiska politiska ramen, även via utbildning.

74.  Europaparlamentet erinrar om vilken förmåga kvalitetsutbildning har att stärka utsatta människor, minoriteter, personer med särskilda behov samt kvinnor och flickor, och detta i förbindelse med hållbarhetsmål nr 4 om utbildning, nr 5 om jämställdhet och nr 16 om främjande av inkluderande samhällen.

75.  Europaparlamentet vill, med tanke på behovet av fler synergier mellan innovation och kreativitet inom vetenskap, att humaniora, konst och kultur ska introduceras inom s.k. STEM-undervisning (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) för att slå ett slag för s.k. STEAM-utbildning (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, humaniora och matematik), särskilt för flickor, så att samhällsutmaningar hanteras samtidigt med uppnåendet av hållbarhetsmålen.

76.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i första hand ta itu med den miljömässiga och ekonomiska omställningen av de industriområden som i flera olika europeiska regioner orsakar stor miljöförorening och utsätter lokalbefolkningen för betydande hälsorisker.

77.  Europaparlamentet anser att i en framtida vision om Europa måste målen för hållbar utveckling finnas med som central princip, och att medlemsstaterna i detta sammanhang bör övergå till hållbara ekonomiska modeller. Därför bör EU:s roll i arbetet med att uppnå en hållbar utveckling stå i centrum för de diskussioner som inletts genom kommissionens vitbok av den 1 mars 2017 om EU:s framtid (COM(2017)2025), där det behövs större tonvikt vid hållbarhetsdimensionen i samband med ekonomisk tillväxt. Parlamentet anser att uppnående av målen för hållbar utveckling och Agenda 2030 är av avgörande betydelse för EU och att hållbarhetsmålen är det som Europa lämnar efter sig till framtida generationer. Parlamentet påpekar att Agenda 2030 stämmer överens med unionens principer och värderingar och att det därför är naturligt att uppnåendet av målen för hållbar utveckling sammanfaller med Europeiska unionens planer att skapa en bättre, mer hälsosam och mer hållbar framtid för Europa.

78.  Europaparlamentet erkänner att de flesta europeiska länder både inom och utanför EU har skrivit under avtalet om målen för hållbar utveckling. Parlamentet anser att man mot bakgrund av debatten om Europas framtid bör överväga att utarbeta en Europaomfattande ram för uppnåendet av målen för hållbar utveckling för medlemsstaterna i EU och EES, undertecknarna av EU:s associeringsavtal, EU:s kandidatländer och, efter utträdet ur EU, Förenade kungariket.

79.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bygga upp kapacitet för integrerade bedömningar, teknisk och institutionell innovation och finansiell mobilisering för att uppnå hållbarhetsmålen.

80.  Europaparlamentet understryker den roll som EU-agendan för städer kommer att spela i genomförandet av den globala nya agendan för städer och välkomnar politiska utvecklingar som ger städer och regioner möjlighet att göra synergistiska gröna investeringar. Parlamentet välkomnar också initiativ som European Green Leaf Award och det globala borgmästaravtalet för klimat och energi, och betonar vidare hur viktigt det är att städer och regioner uppfyller målen för hållbar utveckling eftersom hållbarhet kräver kollaborativa och långsiktiga strategier från myndigheter på alla styrnivåer och i alla sektorer.

81.  Europaparlamentet påminner om att Agenda 2030 innebär att vi inte längre kan se på livsmedel, försörjning och förvaltning av naturresurser som enskilda isolerade frågor. Parlamentet understryker att ett fokus på landsbygdsutveckling och investeringar i jordbruk – grödor, boskap, skogsbruk, fiske och vattenbruk – är kraftfulla verktyg för att få ett slut på fattigdom och hunger, och åstadkomma en hållbar utveckling. Parlamentet konstaterar att jordbruket har en central roll att spela när det gäller att bekämpa klimatförändringarna. Parlamentet betonar att de stora ambitionerna i hållbarhetsmålen endast kan uppnås genom samarbete – norr–söder, söder–söder och tresidigt – och globala partnerskap mellan flera aktörer och över en rad olika områden.

82.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna måste rapportera till FN om sina resultat när det gäller att uppnå hållbarhetsmålen. Parlamentet betonar att dessa medlemsstatsrapporter bör utarbetas i samarbete med de berörda lokala och regionala myndigheterna. Parlamentet understryker att det i medlemsstater med federala och decentraliserade myndighetsnivåer är nödvändigt att i detalj nämna de särskilda utmaningar och förpliktelser som rör dessa delegerade myndighetsnivåer när det gäller att uppnå hållbarhetsmålen.

83.  Europaparlamentet välkomnar avsikten att integrera en hållbar handels- och investeringspolitik som i sin tur integrerar hållbar utveckling, och efterlyser en bättre EU-politisk hantering inom och utanför EU av konsekvenserna av att råvaror och naturtillgångar hämtas i och utanför EU. Parlamentet uppmanar till en omprövning av investeringspolitiken och till en bred användning av innovativa finansieringsverktyg för att uppnå hållbarhetsmålen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att kontroller för hållbar utveckling görs vad gäller alla framtida handelsavtal.

84.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med hjälp av berörda intressenter, utforma och tillhandahålla särskilt skräddarsytt stöd för marginaliserade låginkomsthushåll och låginkomstgrupper, till exempel romer, för att se till att de kan leva ett hälsosamt liv samt har tillgång till grundläggande tjänster och säkra, rena naturresurser såsom luft, vatten, modern energi till ett överkomligt pris och hälsosam kosthållning, något som också skulle bidra till att uppnå hållbarhetsmålen 1, 10 och 15 om att avskaffa fattigdom, minska ojämlikhet och främja fredliga och inkluderande samhällen.

85.  Europaparlamentet anser att EU:s initiativ för att skapa en hållbar framtid inte kan bortse från den bredare diskussionen om den roll som djur har i egenskap av kännande varelser och deras välbefinnande, vilket ofta negligeras i de nuvarande produktions- och konsumtionssystemen. Parlamentet betonar att EU snarast möjligt måste åtgärda de brister som finns i politiken och lagstiftningen i fråga om djurs välbefinnande, något som allt fler EU-medborgare kräver.

86.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att trappa upp insatserna och finansieringen för att öka medvetenheten, de riktade utbildningskampanjerna, och medborgarnas engagemang och arbete för hållbar utveckling.

87.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att senast 2020 ta bort incitamenten för rapsolja, palmolja och sojabaserade biobränslen som leder till avskogning och skador på torvmarker. Parlamentet anser dessutom att man bör införa ett enda certifieringssystem för palmolja som släpps ut på EU-marknaden, för att intyga att produkten har ett socialt ansvarsfullt ursprung.

88.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja hållbara globala värdekedjor genom att införa system för tillbörlig aktsamhet för företag, som gäller hela leveranskedjan, vilket uppmuntrar företag att investera på ett mer ansvarsfullt sätt och främjar ett effektivare genomförande av kapitel om hållbar utveckling i frihandelsavtal, även inom korruptionsbekämpning, transparens, skatteflykt och ansvarsfullt företagande.

89.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fortsätta trappa upp insatserna för att på effektivt sätt få bukt med den dåliga luftkvaliteten, som varje år orsakar mer än 430 000 för tidiga dödsfall i EU. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att se till att ny och befintlig lagstiftning efterlevs för att påskynda de rättsliga åtgärder som vidtas mot medlemsstater som inte iakttar luftföroreningslagarna, och att föreslå ny, effektiv lagstiftning, inklusive sektorsspecifik lagstiftning, för att få bukt med dålig luftkvalitet och de olika föroreningskällorna samtidigt som metanutsläppen minskas. Parlamentet understryker att EU fortfarande har långt kvar till att uppfylla de gränsvärden som fastställts för EU, vilka inte är alls lika stränga som de gränsvärden som rekommenderas av WHO. Parlamentet efterlyser dessutom åtgärder för att hantera buller.

90.  Europaparlamentet noterar att kommissionen har tagit itu med problemet med dålig luftkvalitet genom att inleda ett antal överträdelseförfaranden, i synnerhet mot dem som ständigt överskrider de gränsvärden för kvävedioxid som fastställs i direktiv 2008/50/EG.

91.  Europaparlamentet påminner om att minskade bullerföroreningar är en av de kvalitetsparametrar som inte kommer att nås till 2020. Parlamentet betonar att i EU bidrar buller till att minst 10 000 personer dör i förtid varje år till följd av kranskärlssjukdomar och stroke, och att 2012 utsattes omkring en fjärdedel av EU:s befolkning för bullernivåer över gränsvärdena. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera åtgärder för att kontrollera bullernivåerna, och att se till att gränsvärdena för utomhus- och inomhusmiljö respekteras.

92.  Europaparlamentet betonar att kommissionens data visar att över 50 % av spannmålen i EU används som djurfoder. Parlamentet noterar att FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) har varnat för att fortsatt användning av spannmål som djurfoder skulle kunna hota livsmedelstryggheten genom att det spannmål som är tillgänglig för mänsklig konsumtion minskas. Parlamentet konstaterar att forskning visar att för varje 100 kalorier spannmål som går till djur överförs endast 17–30 kalorier till den mänskliga livsmedelskedjan i form av kött och mjölk. Parlamentet understryker att studier utförda av FAO gör gällande att boskap bör utfodras med material som inte kan ätas av människor, såsom bete, rester av grödor och oundvikligt livsmedelsavfall.

93.  Europaparlamentet framhåller djuruppfödningssektorns bidrag till EU:s ekonomi och till ett hållbart jordbruk, i synnerhet när den integreras i produktionssystem för jordbruksgrödor. Parlamentet pekar på potentialen i en aktiv förvaltning av näringsämnens kretslopp inom djuruppfödningssektorn för att minska miljöpåverkan av utsläpp av koldioxid, ammoniak och nitrat. Parlamentet pekar även på det integrerade jordbrukets potential att bidra till ett mer välfungerande jordbruksekosystem och en klimatvänlig jordbrukssektor.

94.  Europaparlamentet påpekar att kvinnor som arbetar med jordbruk i utvecklingsländer skulle kunna öka avkastningen med 20–30 % om de hade samma tillgång till resurser som män. Parlamentet framhåller att denna avkastning skulle kunna minska antalet personer som lider av hunger i världen med 12–17 %.

95.  Europaparlamentet framhåller särskilt kvinnornas viktiga roll som medlemmar av familjejordbruk, den viktigaste socioekonomiska enheten i landsbygdsområden, då de sörjer för livsmedelsproduktion, bevarande av traditionell kunskap och kompetens, kulturell identitet och miljöskydd. Samtidigt drabbas även kvinnor på landsbygden av löne- och pensionsskillnader.

96.  Europaparlamentet betonar att studier visar att en minskning av växthusgasutsläppen från djuruppfödning på utbudssidan måste åtföljas av en minskad konsumtion av kött och mejeriprodukter om vi ska uppnå målen i Parisavtalet.

97.  Europaparlamentet noterar att även om tekniska begränsande åtgärder i jordbrukssektorn kan bidra till att minska växthusgasutsläppen måste detta åtföljas av en minskning i konsumtionen av animaliska produkter om EU:s jordbruks- och livsmedelssektorer ska kunna bidra till att uppnå hållbarhetsmål 13 och målen i Parisavtalet. Parlamentet kräver i detta avseende att industriella djuruppfödningssystem ska ersättas av extensiv djuruppfödning, t.ex. silvopastorala skogsjordbrukssystem som innebär mindre belastning på naturresurser och ofta förknippas med områden med högt naturvärde.

98.  Europaparlamentet noterar att hållbarhetsmål 12.8 kräver att myndigheterna ser till att människor överallt har den relevanta information och den medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och en livsstil i harmoni med naturen. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta program för att öka allmänhetens medvetenhet om följderna av olika djuruppfödningsmetoder och konsumtionsnivåer för människors hälsa, miljön, livsmedelstryggheten och klimatförändringarna.

99.  Europaparlamentet vill att utbildning i hållbarhet och ”ekologiskt medborgarskap” ska integreras tvärvetenskapligt, särskilt i utbildning i företagande, även socialt företagande, och i digitala kunskaper och färdigheter.

100.  Europaparlamentet påminner om att man troligtvis inte kommer att nå målet att minska konsekvenserna av livsmedelsproduktionen före 2020. Parlamentet betonar att konsumtionen av rött kött och mättade fettsyror i EU fortsätter att ligga över gränsvärdena för en hälsosam kost och att en mindre konsumtion av animaliska produkter medför lägre utsläpp av växthusgaser och kväve.

101.  Europaparlamentet noterar de nuvarande utmaningarna rörande en lämplig kosthållning för en växande befolkning, men erkänner att växthusgasutsläppen från jordbruket, skogsbruket och fisket nästan har fördubblats under de senaste 50 åren och skulle kunna öka med ytterligare 30 % fram till 2050 om åtgärder inte omedelbart vidtas. Parlamentet efterlyser därför samordnade åtgärder från alla aktörer i Europa för att göra livsmedelsförsörjningen motståndskraftig mot klimatchocker och för att jordbrukssektorns påverkan på mark, vatten och klimat begränsas. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka medvetenheten om och incitamenten för agroekologiska jordbrukstekniker som har visat sig kunna begränsa en del av de problem med hållbarhet som är kopplade till moderna jordbruksmetoder. Parlamentet uppmanar EU att senast 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och de småskaliga livsmedelsproducenternas inkomster, särskilt kvinnor, ursprungsbefolkningar, familjejordbrukare, boskapsuppfödare och fiskare, inklusive genom en säker och likvärdig tillgång till mark, andra produktiva resurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster, marknader samt möjligheter till värdeskapande och sysselsättning utanför jordbrukssektorn.

102.  Europaparlamentet påminner om att kulturellt deltagande förbättrar den fysiska och mentala hälsan samt välbefinnandet, har en positiv inverkan på resultaten i skolan och i arbetslivet, hjälper människor som riskerar social utestängning att komma in på arbetsmarknaden, och bidrar sålunda i stor utsträckning till att många av hållbarhetsmålen uppnås.

103.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en övergripande EU-politisk ram för globala hälsoutmaningar, såsom hiv/aids, tuberkulos, hepatit C och antimikrobiell resistens, eftersom situationen och problemen i EU:s medlemsstater och i deras grannländer, där problemet med hiv och multiresistent tuberkulos är som störst, skiljer sig åt. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att spela en viktig politisk roll i dialogen med länder med en hög sjukdomsbörda, inklusive grannländerna i Afrika, Östeuropa och Centralasien, och att se till att det finns planer för en hållbar övergång till inhemsk finansiering så att hiv- och tuberkulosprogram är effektiva, får fortsätta och kan utökas efter det att internationella givares stöd har dragits in, och att fortsätta det nära samarbetet med dessa länder för att se till att de tar sitt ansvar och engagerar sig i åtgärder mot hiv och tuberkulos.

104.  Europaparlamentet erkänner effektiviteten av att göra PrEP (pre-exponeringsprofylax för hiv) tillgänglig för förebyggande av hiv/aids. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) att erkänna att när det gäller hiv/aids är behandlingen också förebyggande.

105.  Europaparlamentet erkänner att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en central drivkraft med omvandlade potential för utrotning av flerdimensionell fattigdom, och att detta alltid bör erkännas som en förutsättning för både hälsosamma liv och jämställdhet mellan könen. Parlamentet betonar i detta avseende att mer uppmärksamhet måste riktas mot sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, som tyvärr fortfarande behandlas som en smal fråga trots att det är mycket viktigt för jämställdheten, ungdomars egenmakt och den mänskliga utvecklingen, och i längden för fattigdomsutrotningen. Parlamentet understryker att detta utgör ett litet steg framåt jämfört med tidigare EU-strategier och att erkännandet av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter som centrala drivkrafter för hållbar utveckling saknas fortfarande. Parlamentet konstaterar att EU:s ståndpunkt på detta område har varit inkonsekvent, vilket framgår av att kommissionen i meddelandet om Agenda 2030 endast erkänner EU:s insatser på området under ”hälsa”, men i meddelandet om samförstånd endast under ”jämställdhet”. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att därför fortsätta begära att Förenta staterna omprövar sin inställning till den så kallade globala munkavleregeln.

106.  Europaparlamentet betonar behovet av att fortsätta främja hälsoforskning för att utveckla nya och förbättrade tillgängliga och lämpliga läkemedelslösningar till ett överkomligt pris när det gäller hiv/aids, tuberkulos och andra fattigdomsrelaterade och försummade sjukdomar, framväxande epidemier samt antimikrobiell resistens.

107.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att avsätta nödvändiga resurser till och rikta den politiska uppmärksamheten på att säkerställa att principen om jämställdhet samt kvinnors och flickors egenmakt står i centrum för genomförandet av Agenda 2030.

108.  Europaparlamentet påpekar att EU:s jordbrukssektor redan bidrar till hållbarheten. Parlamentet noterar dock att den gemensamma jordbrukspolitiken i sin nuvarande form inte kan möta de nuvarande utmaningarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om en övergång från de nuvarande arealbaserade stöden till ett resultatbaserat system som stöder jordbrukarna under övergången till ett hållbart jordbrukssystem som säkerställer att hållbarhetsmål 2 uppnås. Parlamentet uppmanar EU att utarbeta en hållbar livsmedels- och jordbrukspolitik utformad för att säkerställa uppnåendet av hållbarhetsmålen om livsmedelstrygghet, kosthållning, hälsa, naturresurser och klimatförändringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att, inom ramen för den kommande översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken, lägga fram förslag för att ytterligare stärka miljöåtgärderna och ett förslag för en hållbar livsmedels- och jordbrukspolitik för tiden efter 2020 för att hållbarhetsmål 2 3, 6, 12, 13, 14 och 15 ska uppnås. Parlamentet uppmanar även kommissionen att utarbeta en hållbar livsmedelspolitik och att aktivt främja en övergång till lokalt och ekologiskt producerade livsmedel med ett lågt koldioxidavtryck på land och i vatten. Parlamentet föreslår att betydelsen av träd i jordbruksekosystem, och särskilt skogsjordbrukssystem, ska stå i centrum för diskussionen om den framtida politiken liksom incitament för ett hållbart återställande av outnyttjad jordbruksmark. Parlamentet understryker behovet av att se till att utgifterna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken på ett effektivt sätt uppnår de fastställda målen genom en strikt efterlevnad och en ökad samstämmighet över olika politiska områden, vilket är särskilt relevant när det gäller en hållbar förvaltning av naturresurser och de instrument som har inrättats för detta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

109.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja denna övergång till ett ekologiskt jordbruk, genom att minimera användningen av bekämpningsmedel som är skadliga för hälsan och miljön och ta fram skydds- och stödåtgärder för ekologiskt och biodynamiskt jordbruk inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

110.  Europaparlamentet betonar att kultur är en sektorsövergripande fråga och en viktig källa till utveckling, att användningen av kulturella resurser är ett viktigt sätt att uppnå andra framtida utvecklingsmål, och att integrationen av kulturella faktorer i politik och strategier för hållbar utveckling bör ske i full överensstämmelse med andra internationella åtaganden som erkänner de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och ömsesidiga samverkan.

111.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att snarast möjligt reformera unionens bestämmelser om godkännande av växtskyddsmedel och samtidigt fastställa bindande mål för en minskad användning av dessa.

112.  Europaparlamentet påpekar att det europeiska jordbruket är en garant för miljontals arbetstillfällen i landsbygdsområden både inom jordbrukssektorn och i andra sektorer och tryggar livsmedelstillgången och livsmedelsförsörjningen och landsbygdsområdenas attraktionskraft som platser för boende, näringsverksamhet och rekreation. Parlamentet påpekar vidare att landskap med stor biologisk mångfald och stora naturvärden lockar människor till landsbygden och ger mervärde åt den. Parlamentet noterar det stora värdet i en politik för landsbygdsutveckling för att bygga livskraftiga, stabila och levande samhällen och ekonomier på landsbygden. Parlamentet påpekar att bättre resurstillgång för jordbrukare är en nödvändighet för att uppnå detta.

113.  Europaparlamentet vill se en jordbruksstrukturell utveckling som ställer familjejordbruk i centrum med hjälp av bättre utnyttjande av EU-fonder som exempelvis Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och som ägnar särskild uppmärksamhet åt små och medelstora jordbruk, inbegriper delning och överföring av sakkunskap och utnyttjar fördelarna med lokala och regionala värde- och produktionskedjor och regional sysselsättning, med större betoning på stadsnära förbindelser och direktförsäljning som varit en framgångsrik modell i många delar av EU. Parlamentet anser att jordbrukarnas förmåga att generera skäliga inkomster från sitt arbete är ett villkor för det europeiska jordbrukets hållbarhet och en garanti för jordbrukarnas välbefinnande.

114.  Europaparlamentet erinrar om vikten av att garantera adekvata offentliga tjänster, särskilt barn- och äldreomsorg, med tanke på att sådana tjänster är extra viktiga för kvinnor, eftersom de traditionellt har haft en huvudroll när det gäller omsorg om unga och äldre familjemedlemmar.

115.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av traditionella kunskaper och livsmedel, särskilt i EU:s yttersta randområden, bergsområden och eftersatta områden, samt det ekonomiska bidrag som europeiska kvalitetsordningar, som exempelvis skyddad geografisk beteckning (SGB), ger på lokal nivå. Parlamentet erinrar om sitt enhälliga stöd för att utöka sådant skydd till flera olika regionalt producerade varor. Parlamentet vill i detta sammanhang dessutom framhålla vilken viktig roll EU:s kvalitetsordningar (SUB/SGB/GTS) spelar för att erbjuda och bevara försörjningsmöjligheter i dessa områden. Parlamentet inser att det bara är i vissa medlemsstater som det finns mer omfattande kännedom om dessa ordningar och efterlyser ökad medvetenhet inom hela unionen om deras fördelar.

116.  Europaparlamentet framhåller att Medelhavsskogen och det så kallade dehesa-systemet med jordbruk, skogsbruk och boskapsskötsel – som på ett sammanhängande sätt kombinerar fortlöpande och omfattande boskapsuppfödning med jord- och skogsbruk – lämnar ett viktigt bidrag till målen om att bevara och säkerställa en hållbar biologisk mångfald och förtjänar erkännande och stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

117.  Europaparlamentet inser behovet av bättre transport och logistik för skogsförvaltning och utvinning av timmer. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att utveckla hållbara logistik- och skogsbrukssystem med begränsad klimatpåverkan.

118.  Europaparlamentet pekar på bioenergins betydelse för jordbruksföretag och bioekonomin samt betydelsen av anläggningar för produktion, lagring, distribution och gårdsanvändning av förnybar energi, då dessa genom fler avsättningsmöjligheter bidrar till inkomsttrygghet och både skapar och bevarar arbetstillfällen av hög kvalitet i landsbygdsområden. Parlamentet framhåller att utvecklingen av bioenergi måste ske på ett hållbart sätt och att den inte får hindra produktionen av livsmedel och foder. Parlamentet framhåller att energibehoven i stället bör tillgodoses genom att man uppmuntrar användning av avfall och biprodukter som inte är användbara i någon annan process.

119.  Europaparlamentet understryker vikten av biprodukter från biobränsleproduktion som en regional källa till proteinrikt foder, varav runt 70 % behövde importeras till EU under 2012–2013(11).

120.  Europaparlamentet noterar att odling av baljväxter i växelbruk kan ge en situation som gynnar både jordbrukare, djur, biologisk mångfald och klimatbehov. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en plan för protein som inbegriper odling av baljväxter i växelbruk.

121.  Europaparlamentet anser att det krävs fortsatta framsteg inom precisionsjordbruk, digitalisering, rationell energianvändning, växtförädling och djurhållning samt införlivande av ett integrerat växtskydd, eftersom effektivitetsvinster baserade på målen för hållbar utveckling och biologisk mångfald kan bidra till att minska både behovet av mark och miljöpåverkan. Parlamentet anser att en biologisk mångfald som fungerar för jordbrukare kan bidra till att förbättra intäkterna samt markens hälsa och produktion och hjälpa till med skadedjursbekämpning och förbättra pollinering. Parlamentet framhåller därför vikten av ett förbättrat regelverk för att säkerställa att effektiva och ändamålsenliga beslutsförfaranden genomförs i rätt tid. Parlamentet anser att dessa ”smarta” lösningar bör stimulera och stödja initiativ som är skräddarsydda efter de småbruks behov som saknar stordriftsfördelar när det gäller att utnyttja ny teknik.

122.  Europaparlamentet anser det mycket viktigt att traditionella och lokala sorters prestanda bevaras och utvecklas, med tanke på deras förmåga att anpassa sig till den miljö de kommer från, samt att jordbrukarnas rätt att förädla växter på egen hand och att lagra och utbyta utsäde av olika arter och sorter respekteras, för att garantera den genetiska mångfalden i jordbruket. Parlamentet förkastar alla försök att ta patent på liv, växter och djur, genetiskt material samt väsentligen biologiska förfaringssätt, särskilt vad gäller inhemska stammar, sorter och egenskaper.

123.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en handlingsplan och tillsätta en expertgrupp för att utveckla ett mer hållbart växtskyddssystem. Parlamentet framhåller nödvändigheten av ett växtskyddssystem som förbättrar samspelet mellan växtförädling, naturliga bekämpningssystem och användning av växtskyddsmedel.

124.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att främja bredband och bättre transportförbindelser i landsbygdsområden för att bidra inte bara till målen om miljömässig hållbarhet utan även till att främja en tillväxt i landsbygdsområdena som är fullständigt hållbar ur ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv.

125.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att göra kulturen till en integrerad del i kommissionens åtgärder för hållbarhet och att tydligt framhålla den roll som kultur spelar för ekonomisk utveckling, sysselsättningsskapande, demokratifrämjande, social rättvisa och solidaritet, främjande av sammanhållning samt i kampen mot social utestängning, fattigdom och generationsrelaterade och demografiska skillnader. Parlamentet uppmanar kommissionen att integrera kultur i målen, definitionerna, verktygen och utvärderingskriterierna i sin strategi för hållbarhetsmålen.

126.  Europaparlamentet anser att kulturinstitutioner och kulturorganisationer bör vara innovatörer och förebilder inom hållbarhet och miljövänliga processer, särskilt vad gäller kulturarv, digitalisering, turism och turnerande artister. Parlamentet vill att det för detta ändamål införs ett incitament till miljövänlig EU-finansiering.

127.  Europaparlamentet kräver att kommissionen erkänner och tydligt understryker att kultur är en av de huvudsakliga drivkrafterna för ett förändrat beteende och för skapandet av miljömässigt ansvarsfulla attityder och konsumtionsmönster samt hållbarhetsdrivna värderingar.

128.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

A/RES/70/1.

(2)

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013. EUT L354, 28.12.2013, s. 171.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2016)0224.

(4)

https://ec.europa.eu/epsc/sites/epsc/files/strategic_note_issue_18.pdf

(5)

Kommissionens meddelande av den 3 maj 2011 Vår livförsäkring, vårt naturkapital – en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020 (COM(2011)0244).

(6)

Kommissionens rapport av den 2 oktober 2015 Halvtidsöversyn av strategin för biologisk mångfald i EU fram till 2020 (COM(2015)0478).

(7)

Antagna texter, P8_TA(2016)0034.

(8)

Europaparlamentets resolution av den 12 maj 2016. Antagna texter, P8_TA(2016)0224.

(9)

https://unstats.un.org/sdgs/report/2016/goal-13/

(10)

Europeiska miljöbyråns rapport nr 30/2016, Environmental indicator report 2016 — In support to the monitoring of the 7th Environment Action Programme, https://www.eea.europa.eu/publications/environmental-indicator-report-2016.

(11)

https://polcms.secure.europarl.europa.eu/cmsdata/103924/Schaefer_BCEPHearing.pdf


MOTIVERING

FN:s mål för hållbar utveckling har i princip betydelse för alla aspekter av EU:s arbete. Hållbarhetsmålen är inte endast en plan för ett bättre samhälle och en bättre värld utan representerar också nödvändiga aspekter – som kan uppnås genom praktiska och mätbara åtgärder – för att få till stånd bättre och sundare hälsoresultat, ökat välbefinnande bland medborgarna, allmänt ökat välstånd, åtgärder mot klimatförändringar och en bevarad miljö för framtida generationer.

Parlamentet är mycket positivt till det arbete som kommissionen har utfört för att utvärdera hur dess arbetsprogram påverkar uppnåendet av hållbarhetsmålen. Det är viktigt att unionen har flera tydliga mätbara mål för att garantera att FN:s mål för hållbar utveckling uppnås.

Det är viktigt att detta betänkande erkänner de initiativ som unionens institutioner redan har tagit för att uppfylla hållbarhetsmålen samtidigt som det också syftar till att ge ett större sammanhang åt en kommande färdplan om EU:s framtid. Det är viktigt att se till att hållbarhetsmålen blir en central del i de initiativ som föreslås på alla områden i unionens arbetsprogram.

Förslaget om inrättandet av ett flerpartsforum är mycket viktigt när unionens strategi formuleras eftersom hållbarhetsmålen inte kan uppnås utan samråd med och deltagande av olika nivåer i den offentliga förvaltningen och av olika skikt i det civila samhället. Europeisk lagstiftning kan hjälpa samhällen att nå många av målen, vilket främst kommer att ske lokalt. I flerpartsforumet kommer många olika statliga, regionala och lokala aktörer att behövas, från lokala och regionala råd till borgmästare och parlamentsledamöter. Forumet måste också vara en plats där många olika aktörer inom det civila samhället deltar, såsom privata företag (både mindre och större), frivilligsektorn och enskilda medborgare.

Plattformen bör också bli ett forum där man utbyter bästa praxis, framgångshistorier och idéer som inte har fungerat. Syftet med forumet måste vara att se till att förslag inte bara går i en riktning – från unionens institutioner och nedåt – utan att förslag och initiativ på unionsnivå formuleras och förbättras utifrån erfarenheter på lokal nivå.

I syfte att främja genomförandet av hållbarhetsmålen i hela EU:s arbetsprogram anser föredraganden att det är dags för kommissionen att genom ett antal utredningar fastställa huruvida de nuvarande målen räcker för att uppnå hållbarhetsmålen. Det är också av avgörande betydelse att rapporteringen om de framsteg som görs med hållbarhetsmålen är integrerad i myndigheters rutiner – på nationell, regional och lokal nivå – och att privata företag och det civila samhället har stöd av kommissionen via flerpartsforumet när det gäller att införliva hållbarhetsmålen i arbetsrutinerna.

Föredraganden skulle vilja lyfta fram det arbete som Regionkommittén gör för att betona betydelsen av städer och regioner i uppnåendet av hållbarhetsmålen. Det bör framför allt noteras att städer gör konkreta satsningar för att förbättra konnektiviteten, energianvändningen, transporterna och avfallshanteringen. De bästa av dessa initiativ – många har införlivats i borgmästaravtalets arbete – bidrar till att nå hållbarhetsmålen 3, 6, 8, 9, 10 och 11.

Europa har möjlighet att i ett avgörande läge bedöma huruvida dess nuvarande klimatpolitik kommer att kunna uppnå de resultat man vill uppnå med hållbarhetsmålen. Betänkandet kommer att försöka bedöma huruvida EU:s främsta verktyg för att minska koldioxidutsläppen (utsläppshandelssystemet och utbildning för hållbar utveckling) minskar koldioxidutsläppen i den utsträckning som krävs för att begränsa de värsta effekterna av klimatförändringarna. Dessa system är några av de olika verktyg som kommer att utvärderas sett till deras förmåga att uppnå de hållbara utvecklingsmålen 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 15 och 17.

Betänkandet kommer dessutom att försöka få fram huruvida andra europeiska strategier inom energi, avfall och miljö kommer att räcka för att vår planet ska vara säker och för att hållbarhetsmålen 3, 6, 11, 12, 14 och 15 ska kunna uppnås.

Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande om en hållbar ekonomisk tillväxt och erkännandet om behovet av att gå mot en grön hållbar sysselsättning av hög kvalitet. Ett korrekt genomförande av befintlig lagstiftning om förebyggande och hantering av avfall kommer att skapa över 400 000 gröna arbetstillfällen. I och med översynen av avfallsdirektivet kan eventuellt ytterligare 180 000 gröna arbetstillfällen skapas. Dessutom skulle ytterligare energieffektivitets- och besparingsåtgärder kunna skapa minst 2 miljoner gröna arbetstillfällen, och ytterligare 3 miljoner i sektorn för förnybar energi, vilket i slutändan skulle bidra till att uppnå de hållbara utvecklingsmålen 1, 2, 3, 4, 7, 9, 10 och särskilt 8 om att skapa anständig sysselsättning.

Vi får inte glömma den senaste rapporten om planetens gränser, som visar att förlusten av biologisk mångfald är vår planets största utmaning. Unionen och medlemsstaterna måste därför öka sina insatser för att EU ska kunna hejda förlusten av biologisk mångfald fram till 2020 och återställa minst 15 % av skadade ekosystem om förhoppningen är att uppnå de hållbara utvecklingsmålen 14 och 15.

Konsumtionen och produktionen måste också bli mer hållbar i framtiden för att uppnå hållbarhetsmål 12. Mycket av det som rör konsumtionen kan hanteras med hjälp av avfallsdirektiven, särskilt utformningen av förpackningar liksom livsmedelsavfall och elektronisk design. Frågor som rör produktionen hänger dock ihop med olika delar av EU:s ekonomi, industri och infrastruktur. Detta visar tydligt vikten av att arbeta på unionens alla arbetsområden för att integrera hållbarhetsmålen och att detta inte kan åstadkommas om inte hela samhället deltar.

Föredraganden erkänner att hållbarhetsmål 3 om folkhälsan också finns med i och gäller andra hållbara utvecklingsmål. Tillgång till läkemedel och forskning om nya sjukdomar och läkemedel är oerhört viktigt och föredraganden anser att om inte åtaganden om ett sunt klimat och en hälsosam miljö fullgörs är det omöjligt att öka livslängden och minska den dödlighet som är kopplad till miljön, vilket är ett krav i målen 12, 13, 14 och 15.

Medlemsstaterna är signatärer till FN:s program för hållbara utvecklingsmål, både som enskilda länder och som medlemmar i Europeiska unionen. Dessutom är medlemsstaterna och EU även signatärer till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC-programmet), det så kallade Parisavtalet om klimat. För att uppfylla Parisavtalet måste man vidta omfattande åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser, kraftigt minska avskogningen och bli mer resurseffektiv i syfte att begränsa den globala uppvärmningen till l,5°C över förindustriell nivå. Det finns många områden där Parisavtalet och hållbarhetsmålen samverkar. Kommissionen, parlamentet och medlemsstaterna bör välkomna möjligheten att man på många områden kan fullgöra två internationella åtaganden på samma gång.

Genom att integrera hållbarhetsmålen i strategin för bättre lagstiftning kommer europeisk lagstiftning att försvåras. Det bör tydligt framgå i lagstiftningen där den uppfyller hållbarhetsmålen. Detta betänkande identifierar de områden där de politiska besluten har gjort att Europa kommit längre bort från att nå hållbarhetsmålen, såsom incitamenten för livsmedelsbaserade biodrivmedel. Vi välkomnar dock de steg som tagits för att införa hållbarhetskriterier och tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan på alla politikområden som inverkar på klimatet och miljön liksom åtgärderna för att införliva ILO:s konvention 169 om ursprungsbefolkningars rättigheter i de politiska beslut som berör andra länder.

En annan viktig pelare som bör åtgärdas är den som handlar om finanspolitisk hållbarhet. Finansmarknaderna i EU fortsätter att kanalisera investeringar till fossilbaserade industrier och andra ohållbara områden. I slutändan hotar detta investerarens potentiella utdelning eftersom avkastning på lång sikt blir mindre sannolik när övergången till förnybar energi tar fart (så kallad koldioxidbubbla). Om det inte finns incitament att byta ut portföljer till mer hållbara alternativ riskerar finansmarknaderna att undergräva de ansträngningar som görs på andra områden för att uppnå hållbarhetsmålen.

System som skapar långsiktiga, anständiga och gröna arbetstillfällen är mycket viktiga. I detta betänkande vill vi dock understryka att om europeisk ekonomi överger den traditionella tunga industri som den har varit beroende av kommer arbetstillfällen inom vissa branscher oundvikligen att försvinna. Det är därför som principen om en rättvis övergång är så viktig. Genom att låta idéen om en rättvis övergång genomsyra europeisk politik och genom att upprätta en fond för rättvis omställning bör vi kunna säkerställa att de samhällen som berörs mest av dessa förändringar inte påverkas negativt, och genom att stödja samhällen på flera olika nivåer och prioritera de personer som är värst drabbade vad gäller stöd – ekonomiskt eller annat – som en del i processen mot en mer övergripande och hållbar industrimodell.

I betänkandet betonas framför allt att hållbarhetsmålen endast kan uppnås om en nödvändig anpassning görs till innovativa strategier som utvecklas över tid, vilket betyder att denna process måste ses över varje år. Parlamentet bör betraktas som en fullständig partner i denna översyn. Föredraganden föreslår ett årligt rundabordssamtal, under överinseende av kommissionen, mellan parlamentet och kommissionen för att få en snabb överblick över framstegen och för att enas om en tidsplan för kommande åtgärder.

Kommissionen är tillsammans med medlemsstaterna på väg in i en stor förnyelseprocess som gäller Europas och EU:s långsiktiga framtid. När detta arbete görs är det viktigt att vi passar på att inte bara utvärdera och betrakta det som redan har gjorts för att uppnå hållbarhetsmålen, utan att också integrera målen mer i de områden där det inte redan finns en strategi för att uppnå hållbarhetsmålen. En gemensam europeisk strategi för att nå hållbarhetsmålen i alla aspekter av unionens arbete kommer att garantera att vi strävar efter att anpassa vår nuvarande livsstil och sysselsättningsmönster till att rädda miljön, men att vi också rustar framtida generationer så att de kan hantera utmaningarna och utnyttja de tillfällen som erbjuds i en världsekonomi som är alltmer medveten om behovet av hållbarhet.


YTTRANDE från utskottet för utveckling (19.6.2017)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över EU:s åtgärder för hållbarhet

(2017/2009(INI))

Föredragande av yttrande: Elly Schlein

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  2030-agendan för hållbar utveckling har potential att förändra och innehåller allmänna, ambitiösa, heltäckande, odelbara och sammanlänkade mål för att utrota fattigdom, bekämpa diskriminering, främja välstånd, miljöansvar, social delaktighet och respekt för de mänskliga rättigheterna samt stärka fred och säkerhet. Dessa mål kräver omedelbara åtgärder för fullständigt och effektivt genomförande.

B.  Kommissionen har ännu inte lagt fram en övergripande strategi för att genomföra Agenda 2030, med interna och externa politikområden och en detaljerad tidsplan fram till 2030, i enlighet med Europaparlamentets begäran i sin resolution om uppföljningen och översynen av Agenda 2030(1), och har inte heller till fullo åtagit sig den allmänna samordningen av åtgärder på nationell nivå. Ett effektivt genomförande av strategin och en kontroll- och översynsmekanism är centrala för uppnåendet av målen för hållbar utveckling.

C.  Klimatförändringarna är inte en fristående miljöfråga, utan är enligt FN(2) en av de största utmaningarna i vår tid och ett allvarligt hot mot hållbar utveckling, och de utbredda, oförutsägbara effekterna blir en otillbörlig börda för de fattigaste och mest utsatta och ökar ojämlikheten inom och mellan länderna. Akuta åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna är avgörande för ett framgångsrikt genomförande av målen för hållbar utveckling.

D.  Finansieringen av målen för hållbar utveckling är en enorm utmaning som kräver ett starkt och globalt partnerskap och att alla former av finansiering (från inhemska, internationella, offentliga, privata och innovativa källor) liksom icke-finansiella medel används. Genom privat finansiering kan man komplettera, men inte ersätta offentlig finansiering.

E.  En effektiv mobilisering av inhemska resurser är en oumbärlig del för att målen i 2030-agendan för hållbar utveckling ska uppnås, och utvecklingsländerna drabbas särskilt hårt av företags skatteflykt och skatteundandragande.

F.  Främjandet av hållbar utveckling förutsätter motståndskraft, som bör främjas genom en mångfacetterad strategi i EU:s yttre åtgärder och genom att upprätthålla principen om en konsekvent politik för utveckling. Medlemsstaterna och EU:s politik har både avsedda och oavsedda effekter för utvecklingsländerna, och målen för hållbar utveckling erbjuder ett unikt tillfälle att förbättra samstämmigheten och få till stånd en rättvisare politik i förhållande till utvecklingsländerna.

G.  Internationell handel kan vara en effektiv drivkraft för utveckling och ekonomisk tillväxt och en stor del av EU:s import kommer från utvecklingsländerna. I 2030-agendan erkänns handel som ett sätt att genomföra målen för hållbar utveckling.

H.  Vi måste ta itu med migrationsutmaningen och tillgodose kraven hos världens ökande befolkning i syfte att nå hållbar utveckling. I Agenda 2030 betonas betydelsen av migration som en potentiell drivkraft för utveckling. Artikel 208 i EUF-fördraget fastställer att minskning av fattigdomen är det främsta målet i EU:s utvecklingspolitik.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en ambitiös övergripande strategi som för samman befintliga initiativ, fastställer nya prioriteringar utifrån en bred analys av brister i den befintliga politiken och dess genomförande, och genom synergier och inkonsekvenser mellan dem, och ger vägledning för både EU-institutionerna och medlemsstaterna i deras genomförande, övervakning och översyn av 2030-agendan. Detta bör ske samtidigt som man ser till att både EU:s interna och externa politik ligger i linje med agendan, och att denna process inleds redan innan Europa 2020-strategin löpt ut.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att definiera en tydlig, konkret, ambitiös och detaljerad genomförandeplan för 2030-agendan i hela EU, med specifika mål, fastställda tidsplaner och en metod för samordning mellan EU och dess medlemsstater. Parlamentet betonar att denna genomförandeplan bör stödas av en öppen och stabil ram för övervakning, ansvarighet och översyn i nära samarbete med Europaparlamentet och det civila samhället. Parlamentet betonar att den också bör baseras på en komplett uppsättning mätbara kvantitativa och kvalitativa indikatorer som omfattar mänskliga rättigheter och sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer, och att den inte enbart bör förlita sig på traditionella indikatorer, såsom BNP, som inte tar hänsyn till ojämlikhet och miljöförstöring.

3.  Europaparlamentet påminner om vikten av den bakomliggande principen i 2030 års agenda om att ingen ska lämnas på efterkälken. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta kraftfulla åtgärder för att ta itu med bristande jämlikheten inom och mellan länderna, eftersom detta förstärker andra globala utmaningars inverkan och bromsar en hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja forskning och uppdelning av data i sin politik för att säkerställa inkludering och prioritering av de mest utsatta och marginaliserade.

4.  Europaparlamentet betonar att nästa fleråriga budgetram bör utformas på ett sätt som gör det möjligt att genomföra EU:s strategi och plan för genomförandet av 2030-agendan och säkerställa ett omfattande bidrag från EU för att nå målen för 2030-agendan på global nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att nästa fleråriga budgetram integrerar prioriteringar för hållbar utveckling i hela EU-budgeten, och att alla finansieringsinstrument anslår tillräckliga medel för att EU ska kunna uppfylla sina 2030-åtaganden.

5.  Europaparlamentet välkomnar rapporten för FN:s generalsekreterares högnivåpanel för tillgång till läkemedel, som har som mål att bidra till att man uppnår det hållbara utvecklingsmålet nr 3, i syfte att säkerställa hälsa och välbefinnande för alla, och begär att kommissionen föreslår att dess rekommendationer genomförs på relevanta politikområden.

6.  Europaparlamentet understryker vikten av offentligt utvecklingsbistånd (ODA) som ett viktigt instrument för att uppnå 2030-agendan, utrota alla former av fattigdom och bekämpa ojämlikhet, men upprepar samtidigt att utvecklingsbiståndet inte räcker till för att hjälpa utvecklingsländer att ta sig ur fattigdom. Parlamentet understryker behovet av att främja instrument som uppmuntrar till ökad ansvarighet, såsom budgetstöd. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att utan dröjsmål bekräfta åtagandet att anslå 0,7 % av bruttonationalinkomsten (BNI) till offentligt utvecklingsbistånd, och lägga fram en tidsplan för en gradvis ökning av ODA för att nå detta mål. Parlamentet erinrar i detta sammanhang EU:s åtagande att anslå minst 20 procent av ODA till mänsklig utveckling och social inkludering och efterlyser ett förnyat åtagande i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppfylla OECD:s biståndskommittés (DAC) rekommendation om att de årliga genomsnittliga biståndsbeloppen bör utgöra 86 % av det totala offentliga utvecklingsbiståndet. Parlamentet begär att ODA skyddas från snedvridning och att de internationellt överenskomna principerna om utvecklingseffektivitet respekteras genom att behålla de grundläggande målen för ODA, nämligen att utrota fattigdomen, med särskild fokus på de minst utvecklade länderna och instabila områden. Parlamentet påminner om att man måste gå längre än förhållandet givare/mottagare i en bredare utvecklingsagenda.

7.  Europaparlamentet betonar att vetenskap, teknik och innovation är viktiga verktyg för att genomföra målen för hållbar utveckling, eftersom de främjar social och ekonomisk utveckling och kan ge livräddande lösningar för att hantera den globala bördan av fattigdomsrelaterade och försummade sjukdomar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra både de ekonomiska och de politiska villkoren för att främja vetenskap, teknik och innovation genom sitt utvecklingssamarbete.

8.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att än en gång bekräfta sitt engagemang för en konsekvent politik för utveckling, som ett viktigt bidrag för att uppnå bredare konsekvent politik för hållbar utveckling, eftersom de är ytterst viktiga för ett framgångsrikt genomförande av målen för hållbar utveckling. Parlamentet betonar särskilt att alla EU:s politikområden, särskilt handel, beskattning, migration, jordbruk och energipolitik, bör vara förenliga med artikel 208 i EUF-fördraget, och inte undergräva mänskliga rättigheter eller tredjeländers möjligheter att åstadkomma hållbar utveckling. Parlamentet betonar behovet av bättre mekanismer för en konsekvent politik för utveckling och en konsekvent politik för hållbar utveckling inom alla EU-institutioner och EU:s politiska beslutsfattande, och att säkerställa att denna princip om en konsekvent politik respekteras vederbörligen vid regelbundna allmänna konsekvensbedömningar och genom att införa lämpliga mekanismer för begränsning, ansvarighet och prövning.

9.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att effektivt integrera begränsning av och anpassning till klimatförändringarna i utvecklingspolitiken. Parlamentet betonar behovet av att uppmuntra tekniköverföring till energieffektiv och ren teknik, och stödja investeringar i småskaliga, fristående och decentraliserade projekt för förnybar energi. Parlamentet uppmanar EU att öka sitt stöd för hållbart jordbruk i syfte att hantera klimatförändringar, genom riktade stöd till småskaliga jordbrukare, diversifiering av grödor, skogsjordbruk och agroekologiska metoder.

10.  Europaparlamentet betonar den roll som det politiska högnivåforumet spelar i uppföljningen och översynen av målen för hållbar utveckling, och uppmanar kommissionen och rådet att leva upp till EU:s ledande roll i arbetet med att utforma och genomföra Agenda 2030 genom att enas om gemensamma EU-ståndpunkter och gemensam EU-rapportering, som bygger på samordnad rapportering från medlemsstaterna och EU-institutionerna, inför det politiska högnivåforumet under ledning av FN:s generalförsamling. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera nuvarande insatser under det kommande politiska högnivåforumet och även de särskilda målen för hållbar utveckling, som kommer att granskas.

11.  Europaparlamentet begär att en utskottsgemensam samordningsmekanism inrättas i Europaparlamentet, med uppgift att övervaka och följa upp EU:s genomförande av sina åtaganden i enlighet med Agenda 2030, och betonar att parlamentet ska åta sig att utforma sådana samordningsstrukturer (t.ex. en årlig översyn vid plenarsammanträdet utifrån framstegsrapporter, en grupp med gemensamma kontaktpunkter för alla utskott eller en tvärpolitisk grupp) och utse på högsta möjliga nivå en eller flera personer som ansvarar för styrningen av samordningsåtgärderna.

12.  Europaparlamentet understryker att de tre dimensionerna av hållbar utveckling – den miljömässiga, ekonomiska och sociala – är oupplösligt sammankopplade, och betonar att ekonomisk hållbarhet är viktigt för miljön. Parlamentet understryker att främjandet av god förvaltning, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter är väsentliga, inte bara för social hållbarhet, utan också med tanke på en ansvarsfull användning av naturresurser och miljöskydd. Parlamentet uppmanar kommissionen att gå i spetsen för ett brett internationellt samarbete och att samarbeta med tredje parter för att få till stånd återhämtningsförmåga och anpassningsförmåga mot klimatförändringarnas negativa effekter, utveckla hållbara koldioxidsnåla strategier för framtiden, och påskynda minskningen av globala växthusgasutsläpp i enlighet med mål 13 och 2016 års FN-ramkonvention om klimatförändringar.

13.  Europaparlamentet anser att det är avgörande betydelse att stödja fred, säkerhet och rättvisa i utvecklingsländer. Parlamentet betonar att den finansiering av säkerhetsrelaterade utgifter, som inte utgör offentligt utvecklingsstöd, måste komma från andra instrument än instrumentet för utvecklingssamarbete eller Europeiska utvecklingsfonden (EUF) eller andra mekanismer som utnyttjar dessa instrument.

14.  Europaparlamentet noterar den privata sektorns roll, särskilt lokala mikroföretag och små och medelstora företag, vid genomförandet av 2030-agendan, särskilt dess ansvar för övergången till hållbar konsumtion och hållbara produktionsmönster i Europa och globalt. Parlamentet erinrar om att man genom privat finansiering kan komplettera, men inte ersätta, offentlig finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja bindande skyldigheter för företags ansvarighet och öppenhet för att se till att bidragen från den privata sektorn är helt i linje med 2030-agendan, genom tydliga miljömässiga, sociala och människorättsliga normer och efterlevnad av principerna för ansvarsfull finansiering och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet erinrar också i detta sammanhang om behovet av förhands- och efterhandsbedömningar av utvecklingsresultaten av samarbetet med den privata sektorn.

15. Europaparlamentet betonar att skattemässig rättvisa och öppenhet, bekämpning av skattesmitning, utrotning av olagliga finansiella flöden och skatteparadis, tillsammans med förbättrad förvaltning av de offentliga finanserna, hållbar ekonomisk tillväxt och ökad mobilisering av inhemska resurser är avgörande för finansieringen av 2030-agendan. Parlamentet uppmanar EU att inrätta ett finansieringsprogram (Devetax 2030) som uttryckligen ska bistå införandet av skattestrukturer på tillväxtmarknader och hjälpa utvecklingsländer att öppna nya regionala skattekontor. Parlamentet upprepar sin begäran om en global skatt på finansiella transaktioner för att hantera de globala utmaningarna i samband med fattigdom, en undersökning av spridningseffekterna av all nationell skattepolitik och EU:s skattepolitik i utvecklingsländerna, och att principen om en konsekvent politik för utveckling i samband med lagstiftning ska följas.

16. Europaparlamentet understryker vikten av rättvisa och etiska frihandelsavtal och uppmanar EU att utforma sin handelspolitik i enlighet med 2030-agendan, samtidigt som man respekterar tredje länders politiska utrymme att reglera, i syfte att främja hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, höga sociala normer och miljönormer, hållbar konsumtion och regional integration och bekämpa fattigdom, korruption och orättvisor.

17.  Europaparlamentet noterar problemen till följd av megastädernas explosiva tillväxt, och de utmaningar som denna företeelse medför för den sociala och miljömässiga hållbarheten. Parlamentet efterlyser en balanserad regional utveckling och påminner om att upplivad ekonomisk verksamhet i landsbygdsområden och mindre samhällen och städer minskar trycket att migrera till urbana megacentrum, och lindrar därmed problemen med okontrollerad urbanisering och migration. Parlamentet betonar att decentraliserade regionala strukturer främjar spridningen av knappa näringsämnen, såsom fosfor, från städer tillbaka till jordbruksproduktionen.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja hållbara globala värdekedjor genom att införa system för tillbörlig aktsamhet för företag, som gäller hela leveranskedjan, vilket uppmuntrar företag att investera på ett mer ansvarsfullt sätt och främjar ett effektivare genomförande av kapitel om hållbar utveckling i frihandelsavtal, inbegripet korruptionsbekämpning, transparens, skatteflykt och ansvarsfullt företagande.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anpassa förhållningssättet till migration i syfte att utforma en invandringspolitik som ligger i linje med mål 10 för hållbar utveckling och en faktabaserad bild av migranter och asylsökande och med bekämpning av främlingsfientlighet och diskriminering av invandrare, samt för att investera i viktiga drivkrafter för mänsklig utveckling. Parlamentet upprepar sina farhågor om att den nya politiken och de nya finansieringsinstrumenten som ska ta itu med de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och tvångsförflyttningar kan komma att genomföras på bekostnad av utvecklingsmålen, och efterlyser en starkare granskningsroll för parlamentet i detta avseende för att säkerställa att de nya finansieringsverktygen är förenliga med EU:s rättsliga grund, principer och åtaganden, särskilt med Agenda 2030. Parlamentet avvisar idén om att villkorlighet för stöd som baseras på gränskontroller, hantering av migrationsströmmar eller återtagandeavtal skulle utgöra en grund för partnerskap och utvecklingssamarbete med tredjeländer.

20.  Europaparlamentet välkomnar fokuseringen på investeringar i unga människor, som de som har det främsta ansvaret för genomförandet av de hållbara utvecklingsmålen. Parlamentet betonar behovet av att utnyttja den demografiska utdelningen i utvecklingsländer genom lämpliga politiska åtgärder och investeringar i utbildning och hälsa för ungdomar, däribland sexuell och reproduktiv hälsa. Parlamentet understryker att 2030-agendan ger möjlighet att slutligen främja jämställdhet och kvinnors egenmakt som en grundläggande del av målen för hållbar utveckling och uppmanar EU att integrera dessa inom alla områden för yttre åtgärder. Parlamentet anser att dessa grundläggande faktorer för mänsklig utveckling och humankapital bör prioriteras för att garantera hållbar utveckling.

21. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att inrätta ett sådant europeiskt flerpartsforum som har till uppgift att följa upp genomförandet av målen för hållbar utveckling på olika områden och utbyta bästa praxis. Parlamentet betonar behovet av en inkluderande process för samråd med alla berörda aktörer och det civila samhället, särskilt som en aktiv partner i hela planeringen, genomförandet, övervakningen och översynen av 2030-agendan. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att satsa på riktade utbildningsprogram och kampanjer, för att öka medvetenheten bland medborgarna om Agenda 2030.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

30.5.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

0

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Beatriz Becerra Basterrechea, Ignazio Corrao, Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Maria Heubuch, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Stelios Kouloglou, Arne Lietz, Linda McAvan, Vincent Peillon, Lola Sánchez Caldentey, Elly Schlein, Eleni Theocharous, Paavo Väyrynen, Bogdan Brunon Wenta, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Ádám Kósa, Cécile Kashetu Kyenge, Paul Rübig, Judith Sargentini

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

19

+

ALDE

Beatriz Becerra Basterrechea, Paavo Väyrynen

ECR

Eleni Theocharous

EFDD

Ignazio Corrao

PPE

Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Ádám Kósa, Paul Rübig, Bogdan Brunon Wenta

S&D

Doru-Claudian Frunzulică, Enrique Guerrero Salom, Cécile Kashetu Kyenge, Arne Lietz, Linda McAvan, Vincent Peillon, Elly Schlein

VERTS/ALE

Maria Heubuch, Judith Sargentini

0

-

 

 

3

0

GUE/NGL

Stelios Kouloglou, Lola Sánchez Caldentey

PPE

Anna Záborská

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

Europaparlamentets resolution av den 12 maj 2016. Antagna texter, P8_TA(2016)0224.

(2)

https://unstats.un.org/sdgs/report/2016/goal-13/


YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (31.5.2017)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över EU:s åtgärder för hållbarhet

(2017/2009(INI))

Föredragande av yttrande: Ulrike Müller

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  EU och dess medlemsstater är alla signatärer till Parisavtalet och har som sådana förbundit sig att begränsa den globala uppvärmningen till klart under 2 °C över förindustriella nivåer och göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5°C över förindustriella nivåer.

1.  Europaparlamentet välkomnar Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess hållbarhetsmål. Parlamentet anser att alla tre hållbarhetspelare (sociala, miljömässiga och ekonomiska) måste beaktas i lika hög grad. Parlamentet betonar att det europeiska jordbruket visserligen redan lämnar ett viktigt bidrag till hållbarheten genom den gemensamma jordbrukspolitiken, miljöstandarder och tvärvillkor men att det fortsatt måste anpassa sig bättre på global, europeisk och nationell nivå till de mer komplexa och sammanflätade trender och utmaningar som världen just nu står inför och samtidigt särskilt uppmärksamma målen för hållbar utveckling.

2.  Europaparlamentet framhåller den europeiska jordbrukssektorns avgörande bidrag till uppnåendet av FN:s hållbarhetsmål, särskilt mål nr 2 om att utrota hungern, säkerställa tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad näringsförsörjning och främja ett hållbart jordbruk. Parlamentet inser vidare jordbrukets betydelse för att bidra till andra hållbarhetsmål, såsom hållbar vattenförvaltning (mål 6), överkomlig, tillförlitlig, hållbar och modern energi för alla (mål 7), varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt (mål 8), hållbara produktionsmönster (mål 12), bekämpande av klimatförändringar (mål 13) samt hållbar förvaltning av skogar, hejdande och tillbakavridande av markförstörelse, bekämpande av ökenspridning och hejdande av förlust av biologisk mångfald (mål 15).

3.  Europaparlamentet betonar det unika och komplementära förhållandet mellan jordbruk, miljö och livsmedelstrygghet. Parlamentet framhåller i detta sammanhang vilken betydelse lokalt ledda miljöåtgärder i jordbruket har i medlemsstaterna för att främja och stärka detta förhållande.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja effektivare jordbruksmetoder – exempelvis agroekologiska åtgärder och diversifieringsåtgärder – och en bättre, mer hållbar resurshantering i jordbruket i Europeiska unionen och i tredjeländer i syfte att minska insatskostnaderna inom jordbruksproduktionen och slöseriet med näringsämnen, förbättra överföringen av kunskap och innovation, främja resurseffektivitet och öka mångfalden av grödor och hållbarheten i jordbrukssystemen.

5.  Europaparlamentet påpekar att kvinnor som arbetar med jordbruk i utvecklingsländer skulle kunna öka avkastningen med 20–30 % om de hade samma tillgång till resurser som män. Parlamentet framhåller att denna avkastning skulle kunna minska antalet personer som lider av hunger i världen med 12–17 %.

6.  Europaparlamentet påpekar att det europeiska jordbruket är en garant för miljontals arbetstillfällen i landsbygdsområden både inom jordbrukssektorn och i andra sektorer och tryggar livsmedelstillgången och livsmedelsförsörjningen och landsbygdsområdenas attraktionskraft som platser för boende, näringsverksamhet och rekreation. Parlamentet påpekar vidare att stor biologisk mångfald och landskap med stora naturvärden lockar människor till landsbygden och ger mervärde åt den. Parlamentet noterar det stora värdet i en politik för landsbygdsutveckling för att bygga livskraftiga, stabila och levande samhällen och ekonomier på landsbygden. Parlamentet påpekar att bättre resurstillgång för jordbrukare är en nödvändighet för att uppnå detta.

7.  Europaparlamentet vill se en jordbruksstrukturell utveckling som ställer familjejordbruk i centrum med hjälp av bättre utnyttjande av EU-fonder som exempelvis Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och som ägnar särskild uppmärksamhet åt små och medelstora jordbruk, inbegriper delning och överföring av sakkunskap och utnyttjar fördelarna med lokala och regionala värde- och produktionskedjor och regional sysselsättning, med större betoning på stadsnära förbindelser och direktförsäljning som varit en framgångsrik modell i många delar av EU. Parlamentet anser att jordbrukarnas förmåga att generera skäliga inkomster från sitt arbete är ett villkor för det europeiska jordbrukets hållbarhet och en garanti för jordbrukarnas välbefinnande.

8.  Europaparlamentet framhåller att tillräckliga offentliga investeringar måste säkerställas för att garantera varaktiga, hållbara och inkluderande lösningar.

9.  Europaparlamentet framhåller särskilt kvinnornas grundläggande roll som medlemmar av familjejordbruk, den viktigaste socioekonomiska enheten i landsbygdsområden, då de sörjer för livsmedelsproduktion, bevarande av traditionell kunskap och kompetens, kulturell identitet och miljöskydd. Samtidigt drabbas även kvinnor på landsbygden av löne- och pensionsskillnader.

10.  Europaparlamentet erinrar om vikten av att garantera adekvata offentliga tjänster, särskilt barn- och äldreomsorg, med tanke på att sådana tjänster är extra viktiga för kvinnor, eftersom de traditionellt har spelat en huvudroll när det gäller omsorg om unga och äldre familjemedlemmar.

11.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att fortsätta arbetet med att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken, och ber kommissionen att vederbörligen beakta alla adekvata förslag om ytterligare förenkling och en målinriktad metod.

12.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av traditionella kunskaper och livsmedel, särskilt i EU:s yttersta randområden, bergsområden och eftersatta områden, samt det ekonomiska bidraget på det lokala planet från europeiska kvalitetsordningar som exempelvis skyddad geografisk beteckning (SGB). Parlamentet erinrar om sitt enhälliga stöd för att utöka sådant skydd till ett större omfång av regionalt producerade varor. Parlamentet vill i detta sammanhang dessutom framhålla vilken viktig roll EU:s kvalitetsordningar (SUB/SGB/GTS) spelar för att erbjuda och bevara försörjningsmöjligheter i dessa områden. Parlamentet inser att det bara är i vissa medlemsstater som det finns någon mer omfattande kännedom om dessa ordningar och efterlyser ökad medvetenhet inom hela unionen om deras fördelar.

13.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av och potentialen i en hållbar skogsförvaltning i Europa (inklusive skogarnas icke-trärelaterade resurser), som säkrar mervärde och arbetstillfällen och lämnar ett betydande bidrag till uppnåendet av målen om skydd av den biologiska mångfalden, klimatet och miljön. Parlamentet framhåller behovet av att ta fasta på de många olika användningsområdena för trä, så att denna resurs tas till vara på ett hållbart sätt i sin helhet. Parlamentet påpekar att EU visserligen inte har någon gemensam skogspolitik men att skogsförvaltningen ändå bör uppfylla de krav som utformats inom ramen för Forest Europe (ministerkonferensen till skydd för Europas skogar).

14.  Europaparlamentet understryker att en hållbar produktion och användning av virke och andra skogsbaserade material, såsom kork och träderivat, inklusive textilfibrer, har stor betydelse för utvecklingen av hållbara ekonomiska modeller och gröna arbetstillfällen.

15.  Europaparlamentet framhåller att Medelhavsskogen och det så kallade dehesa-systemet med jordbruk, skogsbruk och boskapsskötsel – som på ett sammanhängande sätt kombinerar fortlöpande och omfattande boskapsuppfödning med jord- och skogsbruk – lämnar ett viktigt bidrag till målen om att bevara och säkerställa en hållbar biologisk mångfald och förtjänar erkännande och stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

16.  Europaparlamentet inser behovet av bättre transport och logistik för skogsförvaltning och utvinning av timmer. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att utveckla hållbara logistik- och skogsbrukssystem med begränsad klimatpåverkan.

17.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av att ha en gemensam vision och en handlingsram för alla medlemsstater, med särskild tonvikt på de centrala drivkrafterna för utvecklingen av ett hållbart jordbruk, såsom hållbara resurser och klimatpolitik.

18.  Europaparlamentet pekar på bioenergins betydelse för jordbruksföretag och för bioekonomin samt betydelsen av anläggningar för generering, lagring, distribution och gårdsanvändning av förnybar energi, då dessa genom fler avsättningsmöjligheter bidrar till inkomsttrygghet och både skapar och bevarar arbetstillfällen av hög kvalitet i landsbygdsområden. Parlamentet framhåller att utvecklingen av bioenergi måste ske på ett hållbart sätt och att den inte får hindra produktionen av livsmedel och foder. Parlamentet framhåller att energibehoven i stället bör tillgodoses genom att man uppmuntrar användning av avfall och biprodukter som inte är användbara i någon annan process.

19.  Europaparlamentet konstaterar att bekämpande av livsmedelsavfall och livsmedelsförluster längs produktions- och distributionskedjan är en viktig aspekt av hållbar utveckling som jordbruket måste bidra till. Parlamentet påpekar att bioekonomin genom återvinning av jordbruks- och livsmedelsavfall (om det inte kan användas någon annanstans) och gödsel, t.ex. i biogasanläggningar och bioraffinaderier och inom produktion av gödselmedel, är ett annat verktyg som inom ramen för den cirkulära ekonomin kan användas för att hjälpa till att minska jordbrukets miljöpåverkan genom att minska utsläppen av växthusgaser och föroreningar i luften, marken och vattnet och att den även kan bidra till att effektivisera resursutnyttjandet och göra det mer hållbart. Parlamentet framhåller betydelsen av att det inom ramen för den andra pelaren ges stöd till införande av teknik som gör det möjligt att använda jordbruksavfall i syfte att uppnå en effektiv jordbrukssektor. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att investera i sådan teknik där det är lämpligt.

20.  Europaparlamentet understryker vikten av biprodukter från biobränsleproduktion som en regional källa till proteinrikt foder, varav runt 70 % behövde importeras till EU under 2012–2013(1).

21.  Europaparlamentet framhåller djuruppfödningssektorns bidrag till EU:s ekonomi och till ett hållbart jordbruk, i synnerhet när den integreras i produktionssystem för jordbruksgrödor. Parlamentet pekar på potentialen i en aktiv förvaltning av näringsämnens kretslopp inom djuruppfödningssektorn för att minska miljöpåverkan av utsläpp av koldioxid, ammoniak och nitrat. Parlamentet pekar även på det integrerade jordbrukets potential att bidra till ett mer välfungerande jordbruksekosystem och en klimatvänlig jordbrukssektor.

22.  Europaparlamentet noterar att odling av baljväxter i växelbruk kan ge en situation som är ömsesidigt fördelaktig för både jordbrukare, djur, biologisk mångfald och klimatbehov. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en plan för protein som inbegriper odling av baljväxter i växelbruk.

23.  Europaparlamentet anser att det krävs kontinuerliga framsteg inom precisionsjordbruk, digitalisering, rationell energianvändning, växtförädling och djurhållning samt införlivande av ett integrerat växtskydd, eftersom effektivitetsvinster baserade på målen för hållbar utveckling och funktionell biologisk mångfald kan bidra till att minska både behovet av mark och miljöpåverkan. Parlamentet anser att en biologisk mångfald som fungerar för jordbrukare kan bidra till att förbättra intäkterna samt markens hälsa och produktion och hjälpa till med skadedjursbekämpning och förbättrad pollinering. Parlamentet framhåller därför vikten av ett förbättrat regelverk för att säkerställa att effektiva och ändamålsenliga beslutsförfaranden genomförs i rätt tid. Parlamentet anser att dessa ”smarta” lösningar bör stimulera och stödja initiativ skräddarsydda efter behoven hos småbruk som saknar stordriftsfördelar när det gäller att utnyttja ny teknik.

24.  Europaparlamentet anser det mycket viktigt att traditionella och lokala sorters prestanda bevaras och utvecklas, med tanke på deras förmåga att anpassa sig till den miljö de kommer från, samt att jordbrukarnas rätt att förädla växter på egen hand och att lagra och utbyta utsäde av olika arter och sorter respekteras, för att garantera den genetiska mångfalden i jordbruket. Parlamentet förkastar alla försök att ta patent på liv, växter och djur, genetiskt material samt väsentligen biologiska förfaringssätt, särskilt vad gäller inhemska stammar, sorter och egenskaper.

25.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att fortsätta att fokusera på forskning, innovation och utbildning och att investera i rådgivningstjänster för jordbruket i syfte att ytterligare uppmuntra spetskompetens och hög kvalitet i det europeiska jordbruket och bringa det i samklang med 2030-agendan. Parlamentet belyser vikten av fortbildning i ny teknik för att främja effektivitet och miljömässig hållbarhet. Parlamentet efterlyser därför fortsatt forskning och utveckling i hög- och lågteknologiska tillämpningar och växtskydd, däribland biologiska växtskyddsmedel med låg risk och biologiska bekämpningsalternativ, med avseende på möjligheten att minska vattenförbrukningen och förbättra markkvaliteten.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en handlingsplan och tillsätta en expertgrupp för att utveckla ett mer hållbart växtskyddssystem. Parlamentet framhåller nödvändigheten av ett växtskyddssystem som förbättrar samspelet mellan växtförädling, naturliga bekämpningssystem och användning av växtskyddsmedel.

27.  Europaparlamentet inser att det finns långsiktiga utmaningar med ett hållbart jordbruk och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en långsiktig investeringsplan och samtidigt säkerställa kontinuerlig finansiering för grundforskning och tillämpad forskning. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen och medlemsstaterna att investera i utbildning av specialister inom hållbart jordbruk samt se till att expertrådgivning finns tillgänglig.

28.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att främja bredband och bättre transportförbindelser i landsbygdsområden för att bidra inte bara till målen om miljömässig hållbarhet utan även till att främja en tillväxt i landsbygdsområdena som är fullständigt hållbar ur ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

30.5.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

29

4

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Daniel Buda, Matt Carthy, Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Edouard Ferrand, Luke Ming Flanagan, Beata Gosiewska, Martin Häusling, Esther Herranz García, Jan Huitema, Peter Jahr, Ivan Jakovčić, Jarosław Kalinowski, Elisabeth Köstinger, Zbigniew Kuźmiuk, Philippe Loiseau, Ulrike Müller, Maria Noichl, Marijana Petir, Bronis Ropė, Maria Lidia Senra Rodríguez, Ricardo Serrão Santos, Tibor Szanyi, Marc Tarabella, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Bas Belder, Franc Bogovič, Hannu Takkula

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Christofer Fjellner

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

29

+

PPE

Franc Bogovič, Daniel Buda, Michel Dantin, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Christofer Fjellner, Esther Herranz García, Peter Jahr, Jarosław Kalinowski, Elisabeth Köstinger, Marijana Petir

S&D

Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Paolo De Castro, Viorica Dăncilă, Maria Noichl, Ricardo Serrão Santos, Tibor Szanyi, Marc Tarabella

ECR

Bas Belder, Beata Gosiewska, Zbigniew Kuźmiuk

ALDE

Jan Huitema, Ivan Jakovčić, Ulrike Müller, Hannu Takkula

ENF

Edouard Ferrand, Philippe Loiseau

4

-

GUE/NGL

Matt Carthy, Luke Ming Flanagan, Maria Lidia Senra Rodríguez

EFDD

John Stuart Agnew

3

0

Verts/ALE

Martin Häusling, Bronis Ropė

EFDD

Marco Zullo

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

(1)

https://polcms.secure.europarl.europa.eu/cmsdata/103924/Schaefer_BCEPHearing.pdf


YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (15.5.2017)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över EU:s åtgärder för hållbarhet

(2017/2009(INI))

Föredragande av yttrande: Liadh Ní Riada

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att en bättre framtid för alla kräver att kultur införs som en fjärde pelare för hållbarhet i och utanför EU, eftersom kultur fungerar som drivkraft för innovation och beteendeförändringar genom uppkomsten av nya livsstilar och hållbara utvecklingsparadigm och möjliggör utveckling av de närmiljöbaserade och lokalt förankrade angreppssätt som krävs för en lokal förståelse av hållbar utveckling.

2.  Europaparlamentet inser behovet av innovation och kreativitet för att säkra en hållbarare utveckling av städer, regioner och samhällen i stort och ge svar på aktuella samhällsutmaningar.

3.  Europaparlamentet konstaterar att ett aktivt kulturdeltagande uppmuntrar ett miljömässigt ansvarsfullt beteende, förbättrar den fysiska och psykiska hälsan och välbefinnandet, underlättar interkulturell dialog, uppmuntrar respekt för minoriteter och underlättar deras sociala integration, förbättrar skolnärvaron och skolresultaten för unga och på så vis bidrar till och underlättar uppnåendet av många befintliga mål för hållbar utveckling.

4.  Med tanke på kulturens övergripande och enormt värdefulla bidrag till det individuella och kollektiva välbefinnandet och till hållbar utveckling av städer, landsbygd och regioner vill Europaparlamentet att det införs ett eget mål för hållbar utveckling om tillgång till kultur och aktivt kulturdeltagande.

5.  Europaparlamentet erinrar om kulturens särskilda roll i yttre förbindelser och utvecklingspolitik, särskilt i samband med konfliktlösning och konfliktförebyggande, fredsskapande arbete och egenmakt för lokalbefolkningar. Parlamentet anser därför att en ambitiös och sund kulturstrategi som inbegriper kulturdiplomati behövs för att nå ny samsyn kring utveckling.

6.  Europaparlamentet framhåller kulturens och kreativitetens roll i innovation, högkvalitativt jobbskapande, social sammanhållning och utveckling av en hållbar ekonomi, till exempel i samband med stadsförnyelse och vitalisering av landsbygdsområden. Därför efterlyser parlamentet starkare synergier mellan ESI-fonderna, Efsi och andra EU-program för att finansiera kulturbaserade projekt och initiativ.

7.  Europaparlamentet anser att kulturinstitutioner och kulturorganisationer bör vara innovatörer och föredömen inom hållbarhet och miljövänliga processer, särskilt vad gäller kulturarv, digitalisering, turism och turnerande artister. Parlamentet vill för detta ändamål att det införs ett incitament till miljövänlig EU-finansiering.

8.  En konsekvent agenda för hållbar utveckling kräver att ekonomiska strategier och åtgärder får en ny inriktning på att skapa kvalitetsjobb, främja en cirkulär ekonomi, minska sociala klyftor och anta en europeisk pelare för sociala rättigheter. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att bekämpa fattigdom, särskilt barnfattigdom, investera i formell, informell och icke-formell utbildning av hög kvalitet, införa en kompetensgaranti och anta en konsekvent och djärv kulturstrategi på alla förvaltningsnivåer.

9.  Europaparlamentet anser att uppnåendet av utvecklingsmål nr 16 kräver att medborgarna deltar aktivt i beslutsfattandet på alla nivåer. Parlamentet framhåller i detta sammanhang behovet av att främja barns och ungas aktiva medborgardeltagande.

10.  Europaparlamentet framhåller att inkluderande, rättvisa och högkvalitativa möjligheter till utbildning, forskning och livslångt lärande är av betydelse för att ta sig an ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar och bereda vägen för en hållbar framtid. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang EU:s avsikt att låta målen för hållbar utveckling, särskilt mål nr 4 i Agenda 2030 för hållbar utveckling, ingå i den europeiska politiska ramen.

11.  Europaparlamentet framhåller att utbildning är nyckeln till att föra in samhället på en hållbar bana. Parlamentet poängterar att undervisning i hållbarhet utvecklar färdigheter, kunskaper och värderingar som främjar ett beteende till stöd för en hållbar framtid. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna att öka ansträngningarna för att införa undervisning i hållbarhet på alla utbildningsnivåer och i alla utbildningsformer.

12.  Europaparlamentet inser det civila samhällets roll för att öka allmänhetens medvetenhet om målen för hållbar utveckling och ta upp dem på nationell och internationell nivå genom global medborgarutbildning och medvetandehöjande kampanjer.

13.  Europaparlamentet är djupt oroat över de resultatmässiga skillnaderna mellan medlemsstaternas utbildningssystem, såsom framgår av den senaste Pisarapporten, och över att investeringarna i utbildning minskade med 2,5 % i hela EU mellan 2010 och 2014. Parlamentet betonar att offentliga utbildningssystem tillgängliga för alla och försedda med ordentliga resurser är nödvändiga för jämlikhet och social inkludering och för att målsättningarna inom ramen för utvecklingsmål nr 4 ska kunna nås. Parlamentet betonar dock att utbildning fortsatt faller inom medlemsstaternas behörighetsområde.

14.  Europaparlamentet framhåller behovet av en mer inkluderande syn på finansiering av utbildningspolitiken. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att uppbringa och utnyttja alla tillgängliga instrument för att säkerställa smarta investeringar i innovativa typer av undervisning, utbildning och lärande som syftar till att höja färdigheternas kvalitet och relevans och förbättra utbildningssystemens resultat.

15.   Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaterna, i samband med utbildning och livslångt lärande för inkludering och hållbarhet, överväger förbättringar av utbildnings- och sysselsättningspolitiken i samarbete med EU för att öka medvetenheten om hållbar utveckling och se till att utbildning ger människor möjlighet att fatta ansvarsfulla beslut och bygger upp kapacitet för ett framtidsorienterat tänkande. Parlamentet poängterar att utbildnings- och kompetensstrategier inte bara bör anpassas till arbetsmarknadens behov utan även bör främja personlig utveckling och samhällsutveckling på ett övergripande sätt.

16.  Europaparlamentet framhåller behovet av att stärka samordningen och att möjliggöra och optimera synergier mellan ESI-fonderna, Efsi och andra EU-program för att förbättra och modernisera utbildningssystemen i medlemsstaterna. Parlamentet betonar att befolkningen i landsbygdsområden och avlägsna regioner ska ha lika tillgång till rättvis utbildning av god kvalitet och möjligheter till kulturellt och livslångt lärande.

17.  Europaparlamentet betonar att utbildning är nyckeln till att utveckla självförsörjande samhällen. Parlamentet uppmanar EU att koppla ihop högkvalitativ grundläggande utbildning, teknisk utbildning och yrkesutbildning samt samarbete med näringslivet, då detta är en nödvändig förutsättning för ungdomars anställbarhet och tillgång till kvalificerade arbetstillfällen. Att särskilt ta itu med frågan om tillgång till utbildning i nöd- och krissituationer är avgörande för både utvecklingen och skyddet av barn.

18.  Europaparlamentet beklagar det ihållande problemet med hög arbetslöshet. Parlamentet erinrar om ungdomsgarantins och ungdomssysselsättningsinitiativets betydelse för att komma till rätta med detta problem. Parlamentet vill se en kontinuerlig förbättring och ordentligt finansiellt stöd till förmån för dessa instrument i syfte att främja nya arbetstillfällen av hög kvalitet och ett skäligt socialt skydd för unga, övervinna de nuvarande svårigheterna med att komma i kontakt med utsatta grupper samt på ett effektivare sätt nå ut till oregistrerade unga som varken arbetar eller studerar och lågutbildade unga.

19.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av utbildning, både formell och informell, livslångt lärande, idrott, konst och volontärarbete för att ge kunskaper i hållbarhet och främja ett ”ekologiskt medborgarskap” som ett led i en mer övergripande insats för att utrusta unga med sådana färdigheter, kompetenser och attityder som de behöver för att bli öppna och ansvarsfulla medborgare.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka stödet till ungas hälsa och välbefinnande när den ser över EU:s ungdomsstrategi 2018, med särskild betoning på att handlingsplanen om barnfetma och handlingsplanen om ungdomars drickande och berusningsdrickande genomförs i rätt tid.

21.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att skydda regionala språk, minoritetsspråk och mindre använda språk samt den språkliga mångfalden och att se till att språkdiskriminering inte tolereras när de införlivar målen för hållbar utveckling i den europeiska politiska ramen och kommissionens nuvarande och framtida prioriteringar.

22.  Europaparlamentet tar fasta på de möjligheter som erbjuds genom mångfalden av utbildningsmiljöer, såsom ekoskolor, utbildningscentrum för utvecklingsfrågor och utomhusundervisning.

23.  Europaparlamentet vill att utbildning i hållbarhet och ”ekologiskt medborgarskap” ska integreras tvärvetenskapligt, särskilt i utbildning i företagande, även socialt företagande, och i digitala kunskaper och färdigheter.

24.  Europaparlamentet anser att kulturell mångfald och skydd av naturarvet bör främjas över hela den europeiska politiska ramen, bland annat via utbildning.

25.  Europaparlamentet anser att det i en ekonomi i snabb förändring, präglad av tilltagande digitalisering av samhällen och robotisering och automatisering av arbetstillfällen, behövs en framtidssäkrad agenda för hållbar utveckling som ett led i mer omfattande reflektioner kring yrkeskompetens.

26.  Europaparlamentet erinrar om vilken förmåga kvalitetsutbildning har att stärka utsatta människor, minoriteter, personer med särskilda behov samt kvinnor och flickor, och detta i förbindelse med utvecklingsmål nr 4 och 5 om jämställdhet och utvecklingsmål nr 16 om främjande av inkluderande samhällen.

27.  Europaparlamentet vill i samband med utvecklingsmål nr 3 att mer utbildning i social sammanhållning, interkulturell dialog samt individuellt och kollektivt välbefinnande ska främjas, bland annat som ett sätt att främja hälsokompetens. Parlamentet framhåller de särskilda möjligheter som informellt och icke-formellt lärande erbjuder på detta område.

28.  Europaparlamentet vill med tanke på behovet av fler synergier mellan innovation och kreativitet inom vetenskap att konstundervisning ska introduceras inom STEM-ämnen (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) för att slå ett slag för STEAM-utbildning (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, konst och matematik), särskilt för flickor, så att samhällsutmaningar hanteras samtidigt med uppnåendet av hållbarhetsmålen.

29.  Europaparlamentet erinrar om behovet av att dessutom stödja utbildning för lärare och instruktörer och uppmuntra ömsesidigt lärande och utbyte av bästa praxis på EU-nivå och över hela världen.

30.  Europaparlamentet efterlyser finansiellt stöd på forskningsområdet, bland annat genom befintliga EU-program såsom Horisont 2020, för att ytterligare utforska kopplingarna mellan konst, innovation och vetenskap samt utbildningens och kulturens bidrag till hållbarhet.

31.  Europaparlamentet vill att det tas fram indikatorer för att mäta kulturens bidrag till de befintliga målen för hållbar utveckling och för att övervaka det nya målet för hållbar utveckling om tillgång till kultur och aktivt kulturdeltagande, om detta införs.

32.  Europaparlamentet välkomnar förslaget om tillsättning av en flerpartsgrupp. Parlamentet anser att det behövs en mångfald av aktivt delaktiga parter i gruppen, bland annat det civila samhället, icke-statliga organisationer, gräsrotsorganisationer, ungdomsarbetare, utbildare och kulturinstitutioner.

33.  Europaparlamentet framhåller behovet av att ge ordentligt stöd till lokala initiativ och initiativ för kontakter mellan människor, eftersom hållbar utveckling även måste realiseras på lokal nivå.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande

4.5.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

0

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Isabella Adinolfi, Andrea Bocskor, Silvia Costa, María Teresa Giménez Barbat, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Luigi Morgano, John Procter, Michaela Šojdrová, Yana Toom, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Norbert Erdős, Eider Gardiazabal Rubial, Sylvie Guillaume, Emma McClarkin, Marlene Mizzi, Liadh Ní Riada, Algirdas Saudargas, Remo Sernagiotto

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Florent Marcellesi

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

24

+

GUE/NGL

Curzio Maltese, Liadh Ní Riada

PPE

Andrea Bocskor, Norbert Erdős, Svetoslav Hristov Malinov, Algirdas Saudargas, Sabine Verheyen, Bogdan Brunon Wenta, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Michaela Šojdrová

S&D

Silvia Costa, Eider Gardiazabal Rubial, Giorgos Grammatikakis, Sylvie Guillaume, Petra Kammerevert, Marlene Mizzi, Luigi Morgano, Julie Ward

Verts/ALE

Florent Marcellesi, Helga Trüpel

ALDE

María Teresa Giménez Barbat, Yana Toom

EFDD

Isabella Adinolfi

0

-

-

-

3

0

ECR

Emma McClarkin, John Procter, Remo Sernagiotto

Förklaring av symboler:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster


INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande

22.6.2017

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

34

3

25

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Margrete Auken, Pilar Ayuso, Zoltán Balczó, Ivo Belet, Biljana Borzan, Lynn Boylan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nessa Childers, Alberto Cirio, Birgit Collin-Langen, Mireille D’Ornano, Miriam Dalli, Seb Dance, Mark Demesmaeker, Stefan Eck, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Jens Gieseke, Julie Girling, Françoise Grossetête, Jytte Guteland, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Karin Kadenbach, Kateřina Konečná, Urszula Krupa, Peter Liese, Norbert Lins, Gilles Pargneaux, Bolesław G. Piecha, Julia Reid, Frédérique Ries, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Renate Sommer, Ivica Tolić, Adina-Ioana Vălean, Jadwiga Wiśniewska, Damiano Zoffoli

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Nicola Caputo, Albert Deß, Eleonora Evi, Elena Gentile, Anja Hazekamp, Mairead McGuinness, Ulrike Müller, James Nicholson, Sirpa Pietikäinen, Stanislav Polčák, Bart Staes, Tibor Szanyi, Keith Taylor, Tiemo Wölken

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Richard Corbett, Jan Keller, Constanze Krehl, Lieve Wierinck


SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

34

+

ALDE

Anneli Jäätteenmäki, Ulrike Müller, Frédérique Ries, Lieve Wierinck

EFDD

Eleonora Evi

GUE/NGL

Lynn Boylan, Stefan Eck, Anja Hazekamp, Kateřina Konečná

NI

Zoltán Balczó

PPE

Sirpa Pietikäinen

S&D

Biljana Borzan, Paul Brannen, Soledad Cabezón Ruiz, Nicola Caputo, Nessa Childers, Richard Corbett, Miriam Dalli, Seb Dance, Elena Gentile, Jytte Guteland, Karin Kadenbach, Jan Keller, Constanze Krehl, Gilles Pargneaux, Tibor Szanyi, Tiemo Wölken, Damiano Zoffoli

VERTS/ALE

Marco Affronte, Margrete Auken, Benedek Jávor, Davor Škrlec, Bart Staes, Keith Taylor

3

-

EFDD

Julia Reid

PPE

Pilar Ayuso, Elisabetta Gardini

25

0

ECR

Mark Demesmaeker, Julie Girling, Urszula Krupa, James Nicholson, Bolesław G. Piecha, Jadwiga Wiśniewska

ENF

Mireille D’Ornano, Jean-François Jalkh

PPE

Ivo Belet, Alberto Cirio, Birgit Collin-Langen, Albert Deß, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Jens Gieseke, Françoise Grossetête, Peter Liese, Norbert Lins, Mairead McGuinness, Stanislav Polčák, Annie Schreijer-Pierik, Renate Sommer, Ivica Tolić, Adina-Ioana Vălean

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

Senaste uppdatering: 30 juni 2017Rättsligt meddelande