BETÄNKANDE om mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2018

30.6.2017 - (2017/2043(BUD))

Budgetutskottet
Föredragande: Siegfried Mureşan

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2018

(2017/2043(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018 som kommissionen antog den 30 maj 2017 (COM(2017)0000),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002[1],

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020[2],

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning[3],

–  med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2017 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2018, avsnitt III – kommissionen[4],

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 21 februari 2017 om budgetriktlinjerna för 2018 (06522/2017),

–  med beaktande av artikel 86a i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0249/2017).

Budgetförslag 2018: Tillväxt, sysselsättning och säkerhet

1.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sin resolution av den 15 mars 2017 bekräftade att hållbar tillväxt, anständig, högkvalitativ och stabil sysselsättning, socioekonomisk sammanhållning, säkerhet, migration och klimatförändringar är de viktigaste prioriteringarna för EU:s budget för 2018.

2.  Europaparlamentet anser att kommissionens förslag generellt är en bra utgångspunkt för innevarande års förhandlingar med tanke på att EU:s budget för 2018 måste göra det möjligt för EU att fortsätta att skapa hållbar tillväxt och sysselsättning och samtidigt garantera medborgarnas säkerhet och ta itu med de migrationsrelaterade utmaningarna. Parlamentet beklagar att kommissionens förslag inte helt motsvarar parlamentets krav på åtgärder mot klimatförändringarna.

3.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att i förslaget till budget inbegripa resultaten av halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen för 2014–2020, till och med före dess formella antagande av rådet, vilket därmed sänder en stark signal om vikten av denna revidering av den fleråriga budgetramen och behovet av större flexibilitet i EU:s budget, som kan göra det möjligt för unionen att effektivt bemöta nya kriser och finansiera sina politiska prioriteringar.

4.  Europaparlamentet upprepar sin fasta övertygelse att för att uppnå hållbar tillväxt och skapandet av stabila och högkvalitativa arbetstillfällen i EU, är det avgörande att främja investeringar i forskning, innovation, infrastruktur, utbildning och små och medelstora företag. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang de föreslagna förstärkningarna till Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och Erasmus +, eftersom dessa program kommer att bidra direkt till uppnåendet av dessa mål. Parlamentet anser dock att ytterligare förstärkningar kommer att behövas, särskilt med tanke på de nedskärningar som gjorts i finansieringen av dessa politikområden till förmån för Efsi‑finansiering.

5.  Europaparlamentet påminner om de små och medelstora företagens avgörande roll när det gäller skapande av arbetstillfällen och minskning av investeringsgapet, och understryker att deras tillräckliga finansiering måste förbli en av EU-budgetens främsta prioriteringar. Parlamentet beklagar i detta avseende att det föreslagna anslaget till Cosme är 2,9 % lägre än i 2017 års budget, och avser att ytterligare stärka detta program i budgeten för 2018. Parlamentet betonar behovet att ytterligare stödja små och medelstora företag och efterlyser ett fullständigt genomförande av programmets finansiella åtaganden under de återstående åren av den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet välkomnar kommissionens försök att rationalisera finansieringen av små och medelstora företag inom ramen för Horisont 2020.

6.  Europaparlamentet lovordar den roll som Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) spelar när det gäller att komma till rätta med investeringsgapet i EU och mellan EU:s territorier och hjälpa till med att genomföra strategiska investeringar som ger ett stort mervärde för ekonomin, miljön och samhället. Parlamentet stöder därför dess förlängning till och med 2020. Parlamentet betonar det snabba utnyttjandet av medlen i delen för små och medelstora företag i Efsi och välkomnar den planerade expanderingen. Parlamentet beklagar dock avsaknaden av en övergripande strategi för finansiering av små och medelstora företag som skulle möjliggöra en tydlig översikt av de totalt tillgängliga medlen. Parlamentet betonar sin ståndpunkt i de pågående lagstiftningsförhandlingarna att inga ytterligare minskningar bör göras av befintliga EU‑program för att finansiera denna förlängning. Parlamentet anser att Efsi, vars garantifond till största delen finansieras genom EU:s budget inte bör stödja enheter som är etablerade eller registrerade i jurisdiktioner som förtecknas inom EU:s relevanta policy för icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, eller som inte på ett effektivt sätt uppfyller europeiska eller internationella beskattningsnormer för transparens och informationsutbyte.

7.  Europaparlamentet välkomnar EU:s initiativ på området för försvarsforskning och teknikutveckling och förvärv, vilket kommer att bidra till att uppnå stordriftsfördelar inom sektorn och därmed större samordning mellan medlemsstaterna och, om utvecklingen sker på ett korrekt sätt, leda till ett mer rationella försvarsutgifter och möjliggöra besparingar på nationell nivå. Vidare understryker parlamentet behovet av att förbättra konkurrenskraften och innovation inom den europeiska försvarsindustrin. Parlamentet påminner om sin tidigare ståndpunkt att nya initiativ på detta område bör finansieras med extra medel och inte vara till nackdel för befintliga program, inbegripet Fonden för ett sammanlänkat Europa.

8.  Europaparlamentet noterar att kommissionen inte har följt upp parlamentets begäran om att lägga fram en bedömning och relevanta förslag om ett ”europeiskt interrailkort på 18-årsdagen”. Parlamentet anser att sådana förslag kan främja den europeiska medvetenheten och identiteten. Parlamentet betonar dock att eventuella nya projekt måste finansieras med nya ekonomiska resurser utan att påverka befintliga program och bör vara så socialt inkluderande som möjligt. Parlamentet upprepar sin tidigare uppmaning till kommissionen om att lägga fram relevanta förslag i detta avseende.

9.  Europaparlamentet välkomnar att budgetförslaget för 2018 innehåller ett tilläggsanslag för ungdomssysselsättningsinitiativet och är därmed ett svar på parlamentets tidigare uppmaningar om att programmet ska fortsätta. Parlamentet noterar samtidigt förslaget till ändringsbudget nr 3/2017, som innebär att 500 miljoner EUR tillhandahålls i åtagandebemyndiganden för ungdomssysselsättningsinitiativet, enligt överenskommelsen mellan parlamentet och rådet i budgetförlikningen 2017. Parlamentet är övertygat om att de föreslagna beloppen helt klart inte kommer att räcka för att uppnå ungdomssysselsättningsinitiativets mål, och anser att för att effektivt åtgärda ungdomsarbetslösheten måste ungdomssysselsättningsinitiativet fortsätta att bidra till unionens prioriterade mål om tillväxt och sysselsättning. Parlamentet insisterar på behovet av att effektivt bemöta ungdomsarbetslösheten i hela unionen, och betonar att ungdomssysselsättningsinitiativet kan förbättras ytterligare och göras mer effektivt, särskilt genom att se till att det ger ett verkligt europeiskt mervärde till sysselsättningspolitiken för ungdomar i medlemsstaterna och inte ersätter finansieringen av tidigare nationell politik.

10.  Europaparlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken spelar en primär roll för utvecklingen och tillväxten i EU. Parlamentet betonar att programmen inom sammanhållningspolitiken under 2018 förväntas hinna i fatt och nå marschfart, Parlamentet betonar parlamentets åtagande att säkerställa tillräckliga anslag för dessa program, som utgör ett av EU:s huvudsakliga politikområden. Parlamentet är emellertid oroat över de oacceptabla förseningarna i genomförandet av operativa program på nationell nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att utnämningen av förvaltningsmyndigheter, revisionsmyndigheter och attesterande myndigheter avslutas och att genomförandet påskyndas. Parlamentet erkänner att de långa förhandlingarna om de rättsliga grunderna har inneburit att de EU-institutioner som deltagit i dem har sin del av ansvaret för den låga genomförandegraden. Parlamentet konstaterar att vissa medlemsstater anser att sammanhållningsfonderna skulle kunna vara ett verktyg för att garantera solidaritet i unionens politik.

11.  Europaparlamentet är särskilt oroligt för att en eftersläpning av obetalda räkningar eventuellt åter ska uppstå i slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen, och påminner om det aldrig tidigare skådade beloppet i slutet av 2014, dvs. 24,7 miljarder EUR. Parlamentet välkomnar att kommissionen i samband med halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen för första gången tillhandahöll en betalningsprognos fram till 2020, men betonar att denna måste uppdateras varje år för att budgetmyndigheten ska kunna vidta nödvändiga åtgärder i tid. Parlamentet varnar för de skadliga verkningar som en ny betalningskris skulle ha, särskilt för mottagare av stöd från EU:s budget. Parlamentet är övertygat om att EU:s trovärdighet också är kopplad till dess förmåga att säkerställa en lämplig nivå på betalningsbemyndigandena i EU-budgeten, som kommer att göra det möjligt för EU att fullgöra sina åtaganden. Parlamentet understryker den negativa effekt som sena betalningar har för den privata sektorn, och framför allt för små och medelstora företag i EU som har avtal med offentliga organ.

12.  Europaparlamentet framhåller vikten av att uppfylla EU:s åtagande att uppnå de mål som fastställdes vid COP21, särskilt mot bakgrund av den amerikanska regeringens beslut nyligen att dra sig ur överenskommelsen. Parlamentet betonar i detta avseende att det finns en allvarlig risk för att målet att avsätta minst 20 % av EU:s utgifter i den fleråriga budgetramen 2014–2020 till klimatrelaterade åtgärder inte kommer att uppfyllas om inte ytterligare insatser görs. Parlamentet noterar med oro den blygsamma ökningen med 0,1 % för biologisk mångfald. Parlamentet betonar vikten av integrering av skydd av biologisk mångfald i hela EU-budgeten, och upprepar sitt tidigare krav på en spårningsmetod som beaktar alla utgifter med anknytning till biologisk mångfald och deras effektivitet. Parlamentet betonar också att EU-finansierade projekt bör syfta till att inte få negativa konsekvenser för dämpningen av klimatförändringarna eller för övergången till en cirkulär ekonomi med låga koldioxidutsläpp.

13.  Europaparlamentet betonar att det aldrig tidigare skådade utnyttjandet av särskilda instrument har visat att EU:s budget ursprungligen inte var utformad för att hantera frågor som den nuvarande flykting- och migrationskrisen. Parlamentet anser att det är för tidigt att gå över till en strategi efter krisen. Parlamentet motsätter sig därför de föreslagna nedskärningarna i rubrik 3 jämfört med 2017 års budget som inte ligger i linje med EU:s åtagande att på ett effektivt sätt ta itu med migrations- och flyktingkrisen. Parlamentet poängterar dock att denna reaktion på en akut och aldrig tidigare skådad situation bör följas av en mer systematisk och proaktiv metod som kompletteras med en effektiv användning av EU:s budget. Parlamentet upprepar att medborgarnas säkerhet och skydd är en prioritet för EU.

14.  Europaparlamentet upprepar att en långsiktig hållbar lösning, tillsammans med en stabilisering av EU:s grannskap, är att åtgärda de bakomliggande orsakerna till migrations- och flyktingkrisen, och att investeringar i migranternas och flyktingarnas ursprungsländer är nödvändiga för att uppnå detta mål. Parlamentet välkomnar i detta avseende den externa investeringsplanen och uppmanar till en snar överenskommelse mellan institutionerna om Europeiska fonden för hållbar utveckling och om ett snabbt genomförande av fonden. Parlamentet noterar därför med förvåning minskningarna i rubrik 4, som inte fullt ut kan motiveras med tidigare anslagsökningar eller låg genomförandegrad. Parlamentet upprepar att en lösning på de bakomliggande orsakerna till migration omfattar, men är inte begränsad till, frågor som fattigdom, arbetslöshet, utbildning och ekonomiska möjligheter samt instabilitet, konflikter och klimatförändringar.

15.  Europaparlamentet välkomnar den ökning som föreslås för den östliga delen av det europeiska grannskapsinstrumentet och som utgör ett svar på parlamentets tidigare uppmaningar. Parlamentet är övertygat om att EU:s stöd, särskilt för de länder som har undertecknat associeringsavtalen, är av avgörande betydelse för att främja ekonomisk integration och konvergens med EU och för att främja demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna i vårt östra grannskap. Parlamentet betonar att sådant stöd bör ges så länge de berörda länderna uppfyller behörighetskriterierna, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen, kampen mot korruption och stärkandet av demokratiska institutioner.

16.  Europaparlamentet konstaterar att budgetförslaget för 2018 lämnar mycket begränsade marginaler, eller inga marginaler alls, under taken i den fleråriga budgetramen när det gäller rubrikerna 1, 3 och 4. Parlamentet anser att detta är en följd av de betydande nya initiativ som tagits sedan 2014 (Efsi, migrationsrelaterade förslag och på senare tid försvarsforskning och den europeiska solidaritetskåren), som har pressats in inom de tak för den fleråriga budgetramen som fastställdes 2013. Parlamentet påminner om att den fleråriga budgetramen, i synnerhet efter halvtidsöversynen av den, förutser flexibilitetsbestämmelser som, om än begränsade, bör utnyttjas fullt ut för att bibehålla ambitionsnivån för framgångsrika program och ta itu med nya och oförutsedda utmaningar. Parlamentet uttrycker sin avsikt att ytterligare utnyttja sådana flexibilitetsbestämmelser som en del av ändringsförfarandet. Parlamentet begär på nytt att det inrättas nya genuina egna medel i EU:s budget.

17.  Europaparlamentet noterar i detta sammanhang de talrika hänvisningarna i budgetförslaget till behovet av en ändringsskrivelse som delvis kan föregripa parlamentets ståndpunkt i budgetförfarandet. Parlamentet beklagar att i stället för att redan nu inkludera dem i budgetförslaget har kommissionen tillkännagett att eventuella nya initiativ på området säkerhet och migration och en eventuell utvidgning av faciliteten för flyktingar i Turkiet kan komma att föreslås som en del i en kommande ändringsskrivelse. Parlamentet uppmanar kommissionen att i tid tillhandahålla detaljer om dessa kommande förslag, så att budgetmyndigheten kan granska dem ordentligt. Parlamentet betonar att dessa potentiella initiativ inte bör bortse från, och ännu mindre ersätta, begäranden och ändringsförslag som lagts fram av parlamentet inom ramen för detta budgetförfarande.

18.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd till genomförandet av kommissionens strategi ”Budget fokuserad på resultat” och efterlyser en fortlöpande förbättring av kvaliteten på och framställningen av prestandan för att tillhandahålla korrekt, tydlig och begriplig information om EU-programmens resultat.

Underrubrik 1a – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

19.  Europaparlamentet noterar att jämfört med 2017 motsvarar kommissionens förslag för 2018 en ökning av åtagandena under underrubrik 1a med +2,5 %, för att uppgå till 21 841,3 miljoner EUR. Parlamentet välkomnar att Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa och Erasmus+ står för en betydande del av denna ökning, eftersom deras åtagandebemyndiganden ökar med 7,3 %, 8,7 % respektive 9,5 %, men konstaterar ändå att detta är något lägre än vad som planerats för deras budget. Parlamentet belyser särskilt att mycket få ansökningar till Horisont 2020 har varit framgångsrika.

20.  Europaparlamentet förvånas dock över att åtagande- och betalningsbemyndigandena för Cosme har minskats med 2,9 % respektive 31,3 %, trots att stöd till små och medelstora företag är en av EU:s främsta prioriteringar.

21.  Europaparlamentet upprepar, när det gäller förlängningen av Efsi, att parlamentet motsätter sig ytterligare nedskärningar av Fonden för ett sammanlänkat Europa, och anser att det extra belopp på 1,1 miljarder EUR som anslagits till EU-garantin endast bör tas från outnyttjade marginaler (till ett belopp på 650 miljoner EUR) och förväntade positiva nettoinkomster (till ett belopp på 450 miljoner EUR). Parlamentet påminner om att finansieringsramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa (IKT-delen) också omfattar det nya WiFi4EU-initiativet. Parlamentet påminner om att FSE:s budget är föremål för systematisk överteckning på grund av otillräckliga anslag, särskilt med avseende på infrastrukturdelen.

22.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om att inrätta en europeisk solidaritetskår. Parlamentet noterar dock med oro att trots parlamentets varningar förutser man i det lagstiftningsförslag som antogs den 30 maj 2017 att tre fjärdedelar av den europeiska solidaritetskårens budget ska finansieras genom omfördelningar från befintliga program, och främst från Erasmus+ (197,7 miljoner EUR). Parlamentet är bekymrat över den risk som denna situation skulle innebära för dessa EU-program och avser att ytterligare stärka Erasmus+ i 2018 års budget. Parlamentet upprepar att alla nya politiska åtaganden bör finansieras med nya anslag och inte med omfördelningar från befintliga program.

23.  Europaparlamentet välkomnar den föreslagna ökningen av den förberedande åtgärden avseende försvarsforskning och kommissionens lagstiftningsförslag om ett program för utveckling av försvarsindustrin.

Underrubrik 1b – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

24.  Europaparlamentet noterar att de totala åtagandebemyndigandena för underrubrik 1b uppgår till 55 407,9 miljoner EUR, vilket är en ökning med 2,4 % jämfört med budgeten för 2017 – om förslaget till ändringsbudget nr 3 räknas med.

25.  Europaparlamentet konstaterar att det föreslagna beloppet på 46 763,5 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden är 25,7 % högre än under 2017, vilket i stor utsträckning återspeglar minskningen under 2017 till följd av att de nya operativa programmen inleddes för sent. Parlamentet påminner om att felaktiga prognoser från medlemsstaterna har lett till ett betydande underutnyttjande av betalningsbemyndigandena i underrubrik 1b under 2016, dvs. med mer än 11 miljarder EUR, och noterar att de föreslagna nivåerna för 2018 redan har minskats med 1,6 miljarder EUR jämfört med tidigare prognoser.

26.  Europaparlamentet betonar behovet av att genomföra programmen för 2014–2020 för att de ska nå full fart, och är övertygat om att all onormal eftersläpning av obetalda räkningar måste undvikas i framtiden. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen och medlemsstaterna att som en prioritering lösa alla kvarstående frågor i samband med den försenade utnämningen av nationella förvaltningsmyndigheter och attesterande myndigheter samt andra flaskhalsar när det gäller inlämningen av ansökningar om utbetalning. Parlamentet hoppas innerligt att både de nationella myndigheterna och kommissionen har förbättrat sina uppskattningar av betalningsbehoven i 2018 års budget och att den föreslagna nivån på betalningsbemyndigandena fullt ut kommer att genomföras. Parlamentet erkänner att de utdragna förhandlingarna mellan EU:s institutioner i fråga om de rättsliga grunderna är en av flera orsaker till den nuvarande låga genomförandegraden.

27.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att finansiera fortsättningen på ungdomssysselsättningsinitiativet och noterar det föreslagna utnyttjandet av 233,3 miljoner EUR från den samlade marginalen för åtaganden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att följa anvisningarna i Europeiska revisionsrättens nya rapport. Parlamentet påminner om att varje ökning av det tilldelade anslaget till ungdomssysselsättningsinitiativet bör matchas med motsvarande belopp från Europeiska socialfonden (ESF). Parlamentet avser att undersöka alla möjligheter för att ytterligare stärka detta program i budgeten för 2018.

28.  Europaparlamentet understryker vikten av fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) för att bekämpa fattigdom och social utestängning och begär att tillräckliga medel anslås i budgeten för 2018 så att målgruppernas behov kan tillgodoses och fondens mål kan uppnås på ett fullgott sätt.

Rubrik 2 – Hållbar tillväxt: naturresurser

29.  Europaparlamentet noterar det föreslagna beloppet på 59 553,5 miljoner EUR i åtaganden (+1,7 % jämfört med 2017) och 56 359,8 miljoner EUR i betalningar (+2,6 %) för rubrik 2, vilket ger en marginal på 713,5 miljoner EUR under taket för åtaganden. Parlamentet konstaterar att de ökade anslagen för att finansiera Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) för 2018 (+2,1 %) till stor del beror på att de tillgängliga inkomsterna för särskilda ändamål förväntas vara betydligt lägre under 2018.

30.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen har lämnat en marginal på 713,5 miljoner EUR under taket för rubrik 2. Parlamentet påpekar att den ökade instabiliteten på jordbruksmarknaderna, liksom tidigare var fallet med krisen inom mejerisektorn, skulle kunna vara ett skäl att använda denna marginal. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att den återstående marginalen under taken är tillräcklig för att hantera eventuella kriser.

31.  Europaparlamentet betonar förlängningen av undantagsåtgärderna till stöd för vissa frukter, för vilka situationen på marknaden fortfarande är svår. Parlamentet beklagar dock att kommissionen för närvarande inte föreslår några stödåtgärder inom sektorn för animalieproduktion, och särskilt inom mejerisektorn, i samband med det ryska förbudet mot import från EU, och räknar därför med en kursändring i detta avseende. Parlamentet förväntar sig därför att om marginalen under rubrik 2 används ska en del av denna tilldelas mjölkproducenter i de länder som påverkas mest av det ryska embargot. Parlamentet inväntar kommissionens ändringsskrivelse, som förväntas läggas fram i oktober 2017 och som bör baseras på uppdaterad information om finansieringen av Europeiska garantifonden för jordbruket, för att undersöka de verkliga behoven i jordbrukssektorn och ta vederbörlig hänsyn till effekterna av det ryska embargot och annan marknadsvolatilitet.

32.  Europaparlamentet välkomnar ökningen av åtagandena för Europeiska havs- och fiskerifonden (+2,4 %) och programmet Life+ (+5,9 %) i linje med budgetplaneringen, men beklagar att avsevärt minskade betalningsbemyndiganden verkar tyda på att dessa två program fortfarande tar lång tid på sig att komma igång under perioden 2014–2020.

Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap

33.  Europaparlamentet noterar det föreslagna beloppet på 3 473,1 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden för rubrik 3. Parlamentet understryker behovet av gemensamma, övergripande och hållbara lösningar på migrations- och flyktingkrisen och utmaningarna i samband med denna.

34.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att anslå ytterligare 800 miljoner EUR för att hantera säkerhetsfrågor, särskilt efter raden av terroristattacker i EU.

35.  Europaparlamentet anser att dessa frågors betydelse och brådskande karaktär inte är i linje med de betydande minskningarna i åtagandebemyndiganden (-18,9 %) och betalningsbemyndiganden (-21,7 %), som föreslås för rubrik 3 jämfört med budgeten för 2017, särskilt när det gäller asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), fonden för inre säkerhet och programmet Rättsliga frågor. Parlamentet vill se tillräckliga budgetmedel för dessa fonder. Parlamentet anser att dessa nedskärningar inte är motiverade av förseningarna i genomförandet av de överenskomna åtgärderna eller i antagandet av de nya lagstiftningsförslagen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att tillräckliga budgetmedel tillhandahålls och att eventuella ytterligare behov snabbt kommer att bemötas.

36.  Europaparlamentet anser dessutom att samarbetet mellan medlemsstaterna i säkerhetsrelaterade frågor skulle kunna förbättras ytterligare genom ökat stöd från EU:s budget. Parlamentet undrar hur detta mål ska kunna nås samtidigt som relevanta budgetposter för fonden för inre säkerhet har minskat avsevärt jämfört med 2017 års budget. Parlamentet betonar behovet av att garantera nödvändiga medel för att genomföra de föreslagna nya informations- och gränssystemen, såsom EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) och in- och utresesystemet.

37.  Europaparlamentet anser att 2018 kommer att bli ett avgörande år för inrättandet av den europeiska migrationsagendan, då flera av dess centrala delar kommer att utvecklas. Parlamentet understryker behovet av att noga bedöma budgetkonsekvenserna av flera lagförslag som lagts fram, såsom reformen av det gemensamma asylsystemet enligt Dublinförordningen, det nya in- och utresesystemet och Etias-systemet, inbegripet möjligheten att anta dem sent. Parlamentet understryker betydelsen av tillräckliga medel för att svara mot unionens ambitioner i detta hänseende och att utan dröjsmål inrätta en effektiv europeisk asyl- och migrationspolitik som till fullo respekterar internationell rätt och som bygger på solidaritet mellan medlemsstaterna.

38.  Europaparlamentet påpekar att kommissionens förslag för tredje året i rad inte lämnar någon marginal under taket för rubrik 3 vilket visar att storleken på den minsta rubriken i den fleråriga budgetramen är föråldrad, såsom påpekats av parlamentet som en del av halvtidsrevideringen. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens förslag om att utnyttja flexibilitetsmekanismen för ett belopp på 817 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden, vilket bara kan bli möjligt tack vare den ytterligare flexibiliteten i den reviderade förordningen om den fleråriga budgetramen. Parlamentet insisterar på att utgiftsnivån fortfarande är otillräcklig och beklagar att kommissionen har skjutit upp eventuella förslag till en kommande ändringsskrivelse.

39.  Europaparlamentet påminner om parlamentets konsekvent starka stöd för kultur- och medieprogrammen. Parlamentet välkomnar den föreslagna ökningen av anslag till programmet Kreativa Europa jämfört med 2017 års budget, inbegripet ökningen för Europaåret för kulturarv inom ramen för multimedieåtgärder. Parlamentet insisterar vidare på att det ska finnas tillräcklig finansiering för programmet Ett Europa för medborgarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över budgetposten multimedieåtgärder för att säkerställa att budgeten på ett effektivt sätt stöder högkvalitativ, oberoende täckning av EU-frågor. Parlamentet upprepar sitt stöd för en hållbar flerårig finansiering för Euranet+. Parlamentet välkomnar slutligen de ökade åtagandebemyndigandena för programmet Livsmedel och foder och för konsumentprogrammet jämfört med budgeten för 2017. Parlamentet betonar slutligen betydelsen av ett starkt hälsoprogram och en tillräcklig budget för att möjliggöra europeiskt samarbete på hälsoområdet, inbegripet innovationer inom hälso- och sjukvård, ojämlikheter i hälsa, bördan av kroniska sjukdomar, antimikrobiell resistens, gränsöverskridande hälso- och sjukvård och tillgång till vård.

Rubrik 4 – Europa i världen

40.  Europaparlamentet beklagar den totala minskningen av anslag till rubrik 4, som uppgår till 9,6 miljarder EUR (-5,6 % jämfört med 2017 års budget) i åtagandebemyndiganden. Parlamentet konstaterar att minskningarna av de viktigaste instrumenten under rubrik 4 i stor utsträckning är kopplade till tidigare ökningar som godkändes i 2017 års budget för faciliteten för flyktingar i Turkiet och den nya partnerskapsramen inom den europeiska migrationsagendan.

41.  Europaparlamentet anser att nivån på nedskärningarna i instrumentet för utvecklingssamarbete och det europeiska grannskapsinstrumentet, särskilt för den södra delen, inte är motiverad med tanke på behoven på längre sikt av EU:s åtgärder avseende migration, som går utöver migrationspakterna inom partnerskapsramen och EU:s engagemang för internationell utveckling. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en ökning av de ekonomiska resurser som ska avsättas till fredsprocessen samt ekonomiskt stöd till Palestina och UNRWA. Parlamentet påminner om vikten av att säkerställa tillräckliga medel för det södra grannskapet, eftersom stabiliteten i Mellanöstern är en avgörande faktor för hanteringen av de bakomliggande orsakerna till migrationen.

42.  Europaparlamentet välkomnar dock de föreslagna ökningarna för den östra delen av det europeiska grannskapsinstrumentet, vilka kommer att bidra till att stödja demokratiska reformer och ekonomisk integration med EU, särskilt i de länder som har undertecknat associeringsavtal med unionen.

43.  Europaparlamentet noterar det ökade stödet till politiska reformer i Turkiet (IPA II), särskilt mot bakgrund av landets tillbakagång när det gäller rättsstatsprincipen, yttrandefriheten och de grundläggande rättigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att hålla inne föranslutningsstödet om anslutningsförhandlingarna ställs in och, om detta scenario skulle utspela sig, att använda dessa medel för att direkt stödja Turkiets civilsamhälle och att investera mer i utbytesprogram för mellanmänskliga kontakter, såsom Erasmus+ för studenter, forskare och journalister. Parlamentet förväntar sig tillräcklig finansiering till de länder på västra Balkan som är berättigade till stöd ur föranslutningsfonden och som är i akut behov av ekonomiskt stöd till reformer.

44.  Europaparlamentet anser, med tanke på den betydelse som högre utbildning har för allmänna reformer i partnerländerna, att fortsatt stöd bör ges för studenters rörlighet och akademiskt samarbete mellan EU och grannskapsländerna. Parlamentet beklagar därför minskningen av anslag för tekniskt och ekonomiskt stöd inom ramen för de tre externa instrumenten (instrumentet för stöd inför anslutningen, det europeiska grannskapsinstrumentet och instrumentet för utvecklingssamarbete), vilka har till syfte att främja det internationella inslaget i den högre utbildningen i samband med genomförandet av programmet Erasmus+.

45.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag att lämna en marginal på 232 miljoner EUR under taket. Parlamentet är övertygat om att de utmaningar som EU:s yttre åtgärder står inför kräver en varaktig finansiering som överstiger den nuvarande storleken på rubrik 4. Parlamentet erinrar om att marginalen för oförutsedda utgifter användes i budgeten för 2017 för att möjliggöra finansiering utöver taket. Parlamentet anser att nya initiativ bör finansieras med nya anslag och att alla flexibilitetsmöjligheter i samband med den nivå som man enats om inom ramen för revideringen av den fleråriga budgetramen ska utnyttjas fullt ut.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, som vid upprepade tillfällen nämnt en eventuell förlängning av faciliteten för flyktingar i Turkiet, att så snart som möjligt lägga fram ett verkligt förslag om förlängning, om kommissionen har för avsikt att göra detta. Parlamentet påminner om parlamentets, rådets och kommissionens åtagande att säkerställa att inrättandet av faciliteten för flyktingar i Turkiet och förvaltningsfonderna är transparenta och tydliga, stämmer överens med principen om unionsbudgetens enhet och beaktar budgetmyndighetens befogenheter, inbegripet parlamentarisk granskning. Parlamentet uppmanar återigen med eftertryck medlemsstaterna att i rätt tid respektera sina åtaganden om finansieringen av faciliteten för flyktingar i Turkiet och förvaltningsfonderna.

47.  Europaparlamentet stöder till fullo de utfästelser som EU gjorde vid konferensen i Bryssel om Syrien, som bekräftar de tidigare utfästelser som gjordes i London. Parlamentet stöder förstärkningen av det europeiska grannskapsinstrumentet och det humanitära biståndet med 120 miljoner EUR var för att uppfylla detta åtagande.

Rubrik 5 – Administration

48.  Europaparlamentet noterar att rubrik 5 ökas med 3,1 % jämfört med 2017 års budget, till 9 682,4 miljoner EUR (+287,9 miljoner EUR). Parlamentet noterar att mer än en tredjedel av denna nominella ökning förklaras med ytterligare anslag som behövs för pensioner (+108,5 miljoner EUR). Parlamentet noterar att de ytterligare anslagen främst är ett resultat av ett ökande antal förväntade pensionärer (+4,2 %). Parlamentet noterar också att antalet pensionärer beräknas öka ytterligare under de kommande åren. Parlamentet noterar den restriktiva inställningen till administrativa utgifter och den nominella frysningen av alla icke lönerelaterade utgifter.

49.  Europaparlamentet konstaterar att den faktiska marginalen uppgår till 93,6 miljoner EUR under taket efter avräkningen av 570 miljoner EUR för utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter för rubrik 3 under 2017. Parlamentet betonar att rubrik 5 har ökat något och uppgår till 6,0 % (i åtagandebemyndiganden) av EU‑budgeten till följd av pensioner.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

50.  Europaparlamentet betonar hur viktiga pilotprojekt och förberedande åtgärder är som verktyg för att fastställa politiska prioriteringar och införa nya initiativ som kan komma att förvandlas till ordinarie EU-verksamhet och EU-program. Parlamentet har för avsikt att gå vidare med att fastställa ett väl avvägt paket med pilotprojekt och förberedande åtgärder. Parlamentet noterar att i det nuvarande förslaget är marginalen i vissa rubriker ganska begränsad, eller till och med obefintlig, och har för avsikt att undersöka hur utrymme kan skapas för eventuella pilotprojekt och förberedande åtgärder utan att minska anslagen till andra politiska prioriteringar. Parlamentet anser att kommissionen inom ramen för genomförandet av pilotprojekt och förberedande åtgärder bör informera ledamöterna av Europaparlamentet om projekten och åtgärderna steg för steg när de inleds, för att säkerställa att grundtanken i förslagen respekteras.

Byråer

51.  Europaparlamentet noterar den övergripande ökningen i budgetförslaget för 2018 för decentraliserade byråer med +3,1 % (utan att räkna med inkomster avsatta för särskilda ändamål) och ökningen med 146 tjänster, men noterar stora skillnader mellan byråer som nått ”marschfart” (-11,2 %) och byråer med nya uppgifter (+10,5 %). Parlamentet utgår från att dessa siffror korrekt återspeglar det faktum att de flesta byråer sedan 2013 har genomfört eller till och med gått längre än nedskärningen med 5 % av personalstyrkan (vissa kommer att genomföra detta under 2018), och att personalökningarna under samma period var begränsade till byråer som arbetar med migration och säkerhet (+183 tjänster), byråer för finansiell tillsyn (+28 tjänster) och vissa byråer som fått nya uppgifter (ERA, Easa, GSA) (+18 tjänster). Parlamentet upprepar sin uppmaning, som uttrycktes i betänkandet om ansvarsfrihet för 2015, att skydda och vid behov tillhandahålla ytterligare resurser för att säkerställa att byråerna fungerar väl, inklusive byrånätverkets ständiga sekretariat (numera kallat gemensamma stödkontoret).

52.  Europaparlamentet upprepar sin övertygelse om att de EU-byråer som är verksamma på området rättsliga och inrikes frågor utan dröjsmål måste garanteras de operativa utgifter och den personalstyrka de behöver för att kunna utföra de ytterligare uppgifter och ansvar som de har fått under de senaste åren. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang de personalökningar som föreslås för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) och Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo), vilka enligt parlamentet är ett absolut minimum för att dessa byråer effektivt ska kunna utöva sin verksamhet. Parlamentet understryker att den föreslagna budgeten och personalstyrkan för Europol är otillräckliga för att byrån ska kunna fullgöra sina uppgifter, eftersom kommissionen och medlemsstaterna under tidigare år beslutat att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna, särskilt när det gäller att bekämpa terrorism, organiserad brottslighet, it-brottslighet, människohandel och att skydda ensamkommande barn. Parlamentet understryker de fastställda bristerna i den befintliga strukturen för informationsutbyte och uppmanar kommissionen att förse eu-LISA med lämpliga personalresurser och ekonomiska resurser för att byrån ska kunna fullgöra de ytterligare uppgifter och skyldigheter som den nyligen tilldelats i detta avseende. Parlamentet understryker den viktiga roll som Easo har när det gäller att stödja medlemsstaterna i hanteringen av asylansökningar, särskilt när det rör sig om ett ökat antal asylsökande. Parlamentet beklagar minskningen av driftsanslagen (-23,6 % jämfört med 2017) och av antalet anställda (-4 %) för Eurojust, som för närvarande måste hantera ett större antal ärenden.

53.  Europaparlamentet noterar med oro att särskilt EU-byråerna inom området för sysselsättning och utbildning (Cedefop, ETF, EU-Osha, Eurofound) och området för miljöåtgärder (ECDC, Echa, EEA, Efsa, EMA) har blivit föremål för personalnedskärningar (-5 respektive -12 tjänster). Parlamentet anser att detta går stick i stäv med unionens övergripande politik om att skapa anständig, högkvalitativ och stabil sysselsättning och bekämpa klimatförändringar. Parlamentet välkomnar ökningen av personal och budget för Acer och GSA, men understryker att dessa ökningar inte är tillräckliga för att byråerna ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.

54.  Europaparlamentet noterar att 2018 är den tredje tidsfristen för Reach-registrering som påverkar ett stort antal företag i Europa och det största antalet små och medelstora företag hittills, och att detta följaktligen kommer att ha en avsevärd inverkan på Echas arbetsbörda. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att avstå från den planerade minskningen med sex tjänster för tillfälligt anställda under 2018 och att senarelägga denna minskning till 2019 så att Echa effektivt kan genomföra hela sitt arbetsprogram för 2018. Parlamentet noterar i detta sammanhang att Echa redan genomfört en minskning med 10 % av Reach-personalen sedan 2012.

o

o o

55.  Europaparlamentet påminner om att jämställdhetsintegrering är en rättslig skyldighet som direkt följer av fördragen. Parlamentet vill se att jämställdhetsbudgetering blir obligatoriskt inom ramen för budgetförfarandet och att budgetutgifter används som ett effektivt instrument för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Parlamentet rekommenderar att en budgetplan utarbetas för att genomföra jämställdhetsintegrering i EU:s institutioner, i enlighet med det antagna pilotprojektet, och att en specifik budgetpost införs i framtiden för samordningen av jämställdhetsintegreringen i alla unionens institutioner.

56.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
• [2]  EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
• [3]  EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
• [4]  Antagna texter, P8_TA(2017)0085.

BILAGA: GEMENSAMT UTTALANDE OM DATUM FÖR BUDGETFÖRFARANDET OCH VILLKOR FÖR ARBETET I FÖRLIKNINGSKOMMITTÉN 2018

A.  I enlighet med del A i bilagan till det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning har Europaparlamentet, rådet och kommissionen nått enighet om följande viktiga datum för budgetförfarandet 2018:

1.  Ett trepartsmöte hålls på förmiddagen den 13 juli, innan rådets ståndpunkt antas.

2.  Kommissionen kommer att sträva efter att lägga fram budgetberäkningen för 2018 i slutet av maj.

3.  Rådet kommer att sträva efter att anta sin ståndpunkt och översända den till Europaparlamentet senast i vecka 37 (tredje veckan i september) för att göra det lättare att i god tid nå en överenskommelse med Europaparlamentet.

4.  Europaparlamentets budgetutskott kommer att sträva efter att rösta om ändringarna av rådets ståndpunkt senast i slutet av vecka 41 (mitten av oktober).

5.  Ett trepartsmöte sammankallas på eftermiddagen den 18 oktober innan Europaparlamentet inleder sin behandling.

6.  Europaparlamentet röstar i plenum om sin behandling under vecka 43 (plenarsessionen den 23–26 oktober).

7.  Förlikningsperioden inleds den 31 oktober. I överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 314.4 c i EUF-fördraget kommer tidsfristen för förlikning att löpa ut den 20 november 2017.

8.  Förlikningskommittén sammanträder på eftermiddagen den 6 november i Europaparlamentets regi och den 17 november i rådets regi och får vid behov återuppta sina sammanträden. Förlikningskommitténs sammanträden förbereds vid ett eller flera trepartsmöten. Ett trepartsmöte planeras äga rum på morgonen den 9 november. Ytterligare trepartsmöten kan sammankallas under den 21 dagar långa förlikningsperioden, eventuellt även den 13 eller 14 november (Strasbourg).

B.  Villkoren för arbetet i förlikningskommittén anges i del E i bilagan till det ovannämnda interinstitutionella avtalet.

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (15.6.2017)

till budgetutskottet

över mandatet för trepartsmötet om budgetförslaget för 2018
(2017/2043(BUD))

Föredragande av yttrande: Deirdre Clune

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet erinrar om att en robust återhämtning, en varaktig tillväxt och hållbara investeringar (i företag, offentliga tjänster och humankapital) är centrala faktorer för kvalitetssysselsättning som leder till anständiga arbetstillfällen, ökad välfärd, minskad ojämlikhet och ökad social konvergens uppåt och att det är nödvändigt att styra de europeiska struktur- och investeringsfonderna mer effektivt mot främjandet av en inkluderande tillväxt. Parlamentet påminner om att EU-budgeten bör ge finansiellt stöd till uppnåendet av Europa 2020-strategins mål inom det sociala området och sysselsättningsområdet.

2.  Europaparlamentet betonar att 2018 års budget måste spela en nyckelroll när det gäller att öka unionens bidrag till hållbar och inkluderande tillväxt och kvalitetsjobb, särskilt när det gäller att bekämpa ungdoms- och långtidsarbetslöshet, fattigdom, inbegripet fattigdom bland förvärvsarbetande, ökande ojämlikhet och social utestängning. Parlamentet betonar i detta sammanhang att budgeten för 2018 inte kan betraktas utan hänsyn till den fleråriga budgetramen 2014–2020 som behöver revideras senast i slutet av detta år. Rådet uppmanas att slutföra översynen av den fleråriga budgetramen så snart som möjligt.

3.  Europaparlamentet understryker vikten av tillräcklig finansiering och god budgetförvaltning av de program inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020 som syftar till att bekämpa arbetslöshet, fattigdom och social utestängning, till exempel sysselsättningsinitiativet för ungdomar (YEI), Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF), de olika delarna i programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI), med särskilt beaktande av Eures-delen, de tre oberoende budgetrubrikerna till stöd för den europeiska sociala dialogen, arbetstagarorganisationer och fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD). Parlamentet insisterar därför på att resurserna till dessa program för 2018 åtminstone bör ligga kvar på samma nivå som i den föregående EU-budgeten. Parlamentet konstaterar att betalningarna för innevarande års budget var begränsade eftersom strukturfonderna inte har absorberats så snabbt som väntat och betonar att tillräckliga betalningsbemyndiganden måste anslås i 2018 års budget.

4.  Europaparlamentet insisterar på att det finansiella stödet från EU-fonderna fortsätter att prioritera program som underlättar skapandet och bevarandet av arbetstillfällen, och att nå så många stödmottagare som möjligt, särskilt alla de personer som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden. Parlamentet rekommenderar att tillräckliga medel från budgetposterna i fråga anslås för genomförandet av åtgärder som identifieras i rådets rekommendation om integrationen av långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden.

5.  Europaparlamentet betonar att sysselsättning har en positiv inverkan på återhämtningsprocessen för personer med fysisk och psykisk ohälsa och att finansieringen bör inriktas på evidensbaserade modeller såsom systemet att utbilda efter anställningen (”place and train”).

6.  Europaparlamentet anser att parametrarna i program såsom Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter är orättvist restriktiva för mindre medlemsstater. Parlamentet anser att kriterierna för stödberättigande bör vara flexibla i detta avseende eftersom uppsägningar och nedläggningar kan påverka mindre regioner i högre grad än andra.

7.  Europaparlamentet insisterar på att Europeiska socialfonden (ESF) ska garanteras adekvata åtagandebemyndiganden, och särskilt betalningsbemyndiganden, i budgeten för 2018 eftersom ESF närmar sig en intensiv genomförandeperiod, och medlemsstaternas återbetalningskrav kommer att öka.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att slutföra ackrediteringen av alla ansvariga förvaltningsmyndigheter så att effektiva operativa funktioner hos ESF kan säkerställas.

9.  Europaparlamentet betonar, såsom OECD hävdar, att mer välutbildade människor bidrar till mer demokratiska samhällen och hållbara ekonomier och är mindre beroende av offentligt stöd och mindre utsatta för ekonomiska nedgångar. Parlamentet påpekar därför att EU-budgeten bör främja investeringar i högkvalitativ utbildning, yrkesutbildning och innovation som en nyckelfaktor inte bara för att bekämpa arbetslöshet, fattigdom och social utestängning utan även för att EU ska kunna konkurrera framgångsrikt på de globala marknaderna.

10.  Europaparlamentet påminner om att ungdomsarbetslösheten fortfarande är oacceptabelt hög i unionen[1] och att situationen för arbetslösa ungdomar, särskilt ungdomar som varken arbetar eller studerar (NEET: not in education, employment, or training), är särskilt oroande. Parlamentet understryker att det för att ta itu med denna fråga är av yttersta vikt att säkerställa en korrekt och punktlig finansiering av ungdomsgarantisystemen genom YEI och ESF.

11.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang hur viktigt det är att fortsätta YEI fram till slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen, och anser att det är avgörande att YEI får adekvat finansiering. Parlamentet konstaterar dock att finansieringen fortfarande är otillräcklig. Parlamentet välkomnar överenskommelsen i samband med 2017 års budgetförhandlingar om en ny finansiering på 500 miljoner EUR för 2017, och betonar att rådet måste anta den överenskomna ökningen före årets slut. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att säkerställa en finansiering på minst 700 miljoner EUR för perioden 2018–2020, som man enades om under halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet kräver också att tillräckligt med betalningsbemyndiganden anslås för att säkerställa ett korrekt genomförande.

12.  Europaparlamentet noterar oroat revisionsrättens uttalande att det inte är möjligt att hjälpa hela NEET-gruppen enbart med de medel som tillhandahålls genom EU:s budget[2].

13.  Europaparlamentet framhåller att långsiktiga lösningar behövs, i synnerhet när det gäller kvaliteten på och tillgängligheten till system för högre utbildning och tillgången till anständiga arbetstillfällen för ungdomar. Parlamentet betonar i detta sammanhang att mer finansiella och administrativa ansträngningar måste göras för att öka tillgången till Erasmus + för att bidra till att undanröja hinder för rörligheten för sökande från hushåll med låga inkomster och personer med funktionsnedsättning, som drabbats hårdare av den ekonomiska krisen och nedskärningarna.

14.  Europaparlamentet framhåller att man måste tillhandahålla öronmärkta resurser för att bekämpa fattigdom, särskilt barnfattigdomen, och stödja åtgärder för barns grundläggande behov, t.ex. mat, boende, utbildning och hälsovård.

15.  Europaparlamentet understryker vikten av fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) för att bekämpa fattigdom och social utestängning och begär att tillräckliga medel anslås i budgeten för 2018 så att målgruppernas behov kan tillgodoses och fondens mål kan uppnås på ett fullgott sätt.

16.  Europaparlamentet anser att EU-budgeten också bör stödja yrkesutbildnings- och yrkeskvalifikationsåtgärder, med särskild tonvikt på sektorsspecifika kompetensgap, och framför allt att främja kompetenshöjningsinitiativet Pathways som nyligen antogs av rådet (och som inriktar sig på lågutbildade vuxna) samt att främja rörlighet för lärlingar, något som redan görs för studenter genom Erasmusprogrammet.

17.  Europaparlamentet begär ett förstärkt budgetstöd som syftar till att ge möjligheter till adekvat yrkesutbildning och omskolning i de sektorer som lider brist på arbetskraft samt i nyckelsektorer som har hög sysselsättningsskapande potential.

18.  Europaparlamentet betonar att mikroföretag samt små och medelstora företag (inbegripet sociala företag) är ryggraden i Europas ekonomi och att de utgör 99 % av alla företag inom EU. Parlamentet noterar att en av de största svårigheterna för etablering och upprätthållande av sådana företag är tillgången till finansiering. Parlamentet efterlyser en tillämpning av principen "Tänk småskaligt först". Parlamentet understryker att 2018 års budget bör stödja åtgärder som främjar företagande, inbegripet socialt företagande, innovativa sociala företag, finansiell delaktighet från arbetstagarna och egenföretagande. Parlamentet betonar i detta sammanhang att budgeten för 2018 särskilt bör underlätta tillgången till mikrokrediter genom programdelen mikrofinansiering och socialt entreprenörskap i EaSI-programmet. Parlamentet betonar att de bidrag som är tillgängliga för små och medelstora företag och sociala företag bör garanteras så att dessa kan behålla sin konkurrenskraft och potential för sysselsättningsskapande.

19.  Europaparlamentet understryker att EU-budgeten bör främja fullbordandet av den inre marknaden, konkurrenskraften och den sociala konvergensen samt utvecklingen av politiken för socialt ansvarstagande företag och kontrollen av hur företagen tillämpar lagstadgade sociala normer, för att skapa jobb och tillväxt.

20.  Europaparlamentet uppmanar parlamentets delegation att betona vikten av att man helt och hållet genomför de budgetposter som avser sysselsättning och sociala frågor.

21.  Europaparlamentet påpekar att ändringar som innebär nedskärningar i budgetplaneringen för dessa budgetposter måste förkastas och att en lämplig balans mellan åtagande- och betalningsbemyndiganden måste hittas för att dessa politikområden ska kunna nå sin fulla potential.

22.  Europaparlamentet påminner om det viktiga bidrag som alla sysselsättningsinriktade och socialpolitiska organ (Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop), Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (ETF), Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound), Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) har gjort när det gäller hanteringen av EMPL-frågor, särskilt deras potential att ta itu med en rad problem (såsom skapandet av anständiga arbetstillfällen, nya sysselsättningsformer, stöd till yrkesutbildning och yrkeskvalifikationsåtgärder eller säkerhet på arbetsplatsen och hälsa och säkerhet). Mot denna bakgrund betonar parlamentet att deras uppgifter konstant växer och att byråerna därför måste få tillräckliga finansiella och mänskliga resurser för att kunna fullgöra sitt mandat och utföra dessa uppgifter. Parlamentet stöder fullt ut en bedömning från fall till fall av de decentraliserade byråernas enskilda behov.

23.  Europaparlamentet betonar att 2018 års budget bör främja ett gott skydd för arbetstagarna och en kultur av förebyggande åtgärder i hela EU och bidra till att ta itu med de nya, ständigt ökande utmaningarna när gäller fysisk och psykisk hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Parlamentet insisterar därför på att tillräcklig finansiering för EU-Osha och inriktningen på fysisk och psykisk hälsa och säkerhet på arbetsplatsen inom Progress-delen i EaSI-programmet bör säkerställas.

24.  Europaparlamentet betonar behovet av ytterligare finansiering för Eurofound för att kompensera den stora ökningen av den irländska landskoefficienten under senare år, vilket gör att det blir allt svårare att bibehålla nivån på den forskning som utförs av byrån. Parlamentet framhåller behovet av ytterligare finansiering, särskilt för att säkerställa att arbetet med europeiska undersökningar och för att möjliggöra ytterligare arbete i fråga om odeklarerat arbete och integration av flyktingar och migranter på arbetsmarknaden.

25.  Europaparlamentet betonar att pilotprojekt och förberedande åtgärder är mycket värdefulla verktyg för att få igång ny verksamhet och nya politiska strategier när det gäller sysselsättning och social delaktighet. Parlamentet upprepar att flera av idéerna från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet har genomförts framgångsrikt såsom pilotprojekt eller förberedande åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med modellen att ”tänka utanför ramarna” vid urvalet av pilotprojekt och förberedande åtgärder med ett europeiskt mervärde. Parlamentet anser därför att utskottet ska fortsätta att utnyttja dessa instrument under 2018. Parlamentet uppmuntrar till ett fullständigt utnyttjande av de tillgängliga marginalerna under varje rubrik. Parlamentet begär att få detaljerad och systematiskt uppdaterad information om kommissionens genomförande av pilotprojektens och de förberedande åtgärdernas olika etapper. Kommissionen uppmanas att inom ramen för genomförandet av pilotprojekt och förberedande åtgärder respektera deras innehåll i enlighet med vad som godkänts av parlamentet och rådet.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	12.6.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	40 5 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Guillaume Balas, Brando Benifei, Mara Bizzotto, Vilija Blinkevičiūtė, David Casa, Martina Dlabajová, Arne Gericke, Marian Harkin, Czesław Hoc, Agnes Jongerius, Jan Keller, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Kostadinka Kuneva, Jérôme Lavrilleux, Thomas Mann, Dominique Martin, Emilian Pavel, João Pimenta Lopes, Georgi Pirinski, Marek Plura, Terry Reintke, Sofia Ribeiro, Robert Rochefort, Anne Sander, Sven Schulze, Jutta Steinruck, Romana Tomc, Yana Toom, Renate Weber, Tatjana Ždanoka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Maria Arena, Heinz K. Becker, Deirdre Clune, Tania González Peñas, Dieter-Lebrecht Koch, Marju Lauristin, Edouard Martin, Joachim Schuster, Csaba Sógor, Michaela Šojdrová, Helga Stevens, Ivo Vajgl, Flavio Zanonato
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Isabella De Monte

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

40	+
ALDE EPP Green/EFA GUE/NGL S&D	Martina Dlabajová, Marian Harkin, Robert Rochefort, Yana Toom, Ivo Vajgl, Renate Weber Heinz K. Becker, David Casa, Deirdre Clune, Dieter-Lebrecht Koch, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Ádám Kósa, Jérôme Lavrilleux, Thomas Mann, Marek Plura, Sofia Ribeiro, Anne Sander, Sven Schulze, Michaela Šojdrová, Csaba Sógor, Romana Tomc Terry Reintke, Tatjana Ždanoka Tania González Peñas, Kostadinka Kuneva, João Pimenta Lopes Maria Arena, Guillaume Balas, Brando Benifei, Vilija Blinkevičiūtė, Isabella De Monte, Agnes Jongerius, Jan Keller, Marju Lauristin, Edouard Martin, Emilian Pavel, Georgi Pirinski, Joachim Schuster, Jutta Steinruck, Flavio Zanonato

5	-
ECR ENF	Arne Gericke, Czesław Hoc, Helga Stevens Mara Bizzotto, Dominique Martin

0	0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

• [1]  I mars 2017 uppgick ungdomsarbetslösheten till 17,2 % i EU28 och till 19,4 % i euroområdet, att jämföras med 19,1 % respektive 21,3 % i mars 2016 – Eurostat, 2 maj 2017: http://ec.europa.eu/eurostat/documents/2995521/8002525/3-02052017-AP-EN.pdf/94b69232-83a9-4011-8c85-1d4311215619
• [2]  Särskild rapport nr 5/2017: Ungdomsarbetslösheten – har EU:s politik gjort någon skillnad?, s. 8.

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (9.6.2017)

till budgetutskottet

över mandatet för trepartsmötet om budgetförslaget för 2018
(2017/2043(BUD))

Föredragande av yttrande: Daniel Dalton

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet erinrar om att den gemensamma marknaden har varit ett centralt mål för det ekonomiska samarbetet och att den är en avgörande faktor för den ekonomiska tillväxten i EU.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anslå nödvändig budget till genomförandet av den digitala inre marknaden och samtliga åtgärder som denna omfattar.

3.  Europaparlamentet betonar att en välfungerande inre marknad, som är starkt integrerad och enad och där det råder rättvisa villkor för konsumenter och små och medelstora företag, är av största betydelse för att förstärka konkurrenskraften i EU, och kräver att en tillräcklig budget anslås till övergången till den digitala tidsåldern och till internationaliseringen och återindustrialiseringen av EU:s små och medelstora företag.

4.  Europaparlamentet anser att konsumentpolitiken är en övergripande prioritering som kräver lämpliga budgetanslag. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att förstärka utbildningen och konsumenternas medvetenhet om och delaktighet i konsumentpolitiken samt om produktsäkerhet och marknadskontroll, i synnerhet på den digitala inre marknaden, och att stödja konsumenternas intressen i EU:s olika politikområden.

5.  Europaparlamentet understryker den stora tillväxtpotentialen för den fria rörligheten för tjänster, som fortfarande är underutvecklad på den inre marknaden, och efterlyser initiativ för att främja den gränsöverskridande handeln med tjänster, som fortfarande är svag inom flera tjänstesektorer på grund av osäkerhet och administrativ komplexitet och avsaknad av välstrukturerade samarbetsmekanismer mellan medlemsstaterna. Parlamentet anser att nya initiativ särskilt måste inriktas på dessa hinder.

6.  Europaparlamentet påminner om behovet av att stödja EU:s tullpolitik, och understryker att förenklingen av tullförfarandena och en effektiv efterlevnad av tullsystemen är av avgörande betydelse för att bekämpa bedrägeri och internationell brottslighet och främja konkurrensen. Parlamentet framhåller att en lämplig budgetram är nödvändig för ett snabbt genomförande av unionens tullkodex och för att säkra införandet i medlemsstaterna av samtliga driftskompatibla it-system som omfattas av tullkodexen.

7.  Europaparlamentet understryker den avgörande roll som de små och medelstora företagen och mikroföretagen spelar i EU:s ekonomi, och understryker behovet av effektiv finansiering för innovation, expandering, internationalisering och tillträde till tredjelandsmarknader för att förstärka deras internationella konkurrenskraft, ökat stöd i samband med antagandet av cirkulära företagsmodeller och stöd för att hjälpa dem att bättre utnyttja de möjligheter som erbjuds genom den digitala omvandlingen av ekonomin. Parlamentet betonar att Cosme och Enterprise Europe Network måste tilldelas tillräckliga budgetanslag.

8.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av standarder för konkurrenskraften på EU:s marknad. Parlamentet betonar vikten av att konsumenter och intressenter deltar i standardiseringsprocessen. Parlamentet påminner om att det krävs tillräckligt ekonomiskt stöd för det arbete som utförs av de europeiska standardiseringsorganen.

9.  Europaparlamentet kräver en förstärkning av de verktyg för den inre marknaden som gör konsumenterna och företagen mer medvetna om inremarknadsreglerna, som gör det möjligt för dem att tillvarata sina rättigheter och som möjliggör ett bättre samarbete mellan de relevanta nationella myndigheterna. Parlamentet framhäver särskilt vikten av fortsatta ekonomiska anslag till Solvit och Fin-Net, samt av att ge nätverket av europeiska konsumentcentrum tillräcklig finansiering så att det kan fortsätta sitt uppdrag med att utbilda de europeiska medborgarna om deras konsumenträttigheter.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka finansieringen inom ramen för Horisont 2020 och Efsi för att säkerställa en bättre fungerande inre marknad och att stödja europeiska företag som prioriterar integration, jobbskapande, forskning och innovation.

11.  Europaparlamentet betonar att politiken för den inre marknaden måste vara en prioritering inom ramen för insatserna för att bättre utnyttja budgeten, och att motsvarande besparingar bör göras på andra områden för att respektera utgiftsåtagandena.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	8.6.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	30 2 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Dita Charanzová, Carlos Coelho, Anna Maria Corazza Bildt, Daniel Dalton, Nicola Danti, Evelyne Gebhardt, Sergio Gutiérrez Prieto, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Liisa Jaakonsaari, Antonio López-Istúriz White, Morten Løkkegaard, Jiří Pospíšil, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Olga Sehnalová, Igor Šoltes, Ivan Štefanec, Catherine Stihler, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mylène Troszczynski, Anneleen Van Bossuyt
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Lucy Anderson, Pascal Arimont, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Kaja Kallas, Julia Reda, Marc Tarabella, Lambert van Nistelrooij, Sabine Verheyen
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Georges Bach, Peter Jahr, Markus Pieper

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

30	+
ALDE	Dita Charanzová, Kaja Kallas, Morten Løkkegaard
ECR	Daniel Dalton, Anneleen Van Bossuyt
PPE	Pascal Arimont, Georges Bach, Carlos Coelho, Anna Maria Corazza Bildt, Peter Jahr, Antonio López-Istúriz White, Markus Pieper, Jiří Pospíšil, Ivan Štefanec, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Sabine Verheyen, Lambert van Nistelrooij
S&D	Lucy Anderson, Nicola Danti, Evelyne Gebhardt, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Sergio Gutiérrez Prieto, Liisa Jaakonsaari, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Olga Sehnalová, Catherine Stihler, Marc Tarabella
VERT/ALE	Julia Reda, Igor Šoltes

2	-
EFDD	Robert Jarosław Iwaszkiewicz
ENF	Mylène Troszczynski

0	0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (1.6.2017)

till budgetutskottet

om mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2018
(2017/2043(BUD))

Föredragande av yttrande: Tibor Szanyi

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker att jordbruk och landsbygdsutveckling har stor betydelse för uppnåendet av viktiga EU-mål och EU-prioriteringar, såsom livsmedelstrygghet, sysselsättning, hållbar förvaltning av naturresurser, innovation och territoriell balans, samt att jordbruk och landsbygdsutveckling utgör en viktig del av EU:s samlade budget på grund av jordbrukspolitikens gemensamma karaktär. Parlamentet inser EU-institutionernas betydelse för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet påminner om att jordbruksutgifterna har minskat i relativa termer, trots att jordbruket samtidigt har fått en ny roll för begränsning av klimatförändringarna och tillhandahållande av kollektiva nyttigheter, och svarar nu för cirka 38 % av EU:s budget. Parlamentet kräver därför att jordbruksbudgeten upprätthålls på åtminstone samma nivå så att sektorn kan fortsätta att bidra till centrala mål, särskilt med tanke på det faktum att jordbrukssektorn ofta drabbas av kriser som kräver en budgetmässig lösning. Parlamentet konstaterar att inkomststabilitet måste vara en prioritet.

2.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja programplaneringsinstrumenten för jordbruk och landsbygdsutveckling under innevarande budgetår. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att säkerställa ett friktionsfritt genomförande av dessa program.

3.  Europaparlamentet betonar att kommissionen på ett tillförlitligt sätt bör uppskatta jordbrukets behov inom ramen för rubrik 2. Parlamentet begär att hela den tillgängliga marginalen under rubrik 2 ska reserveras för jordbrukssektorn, oberoende av andra politiska prioriteringar, och att dessa marginaler skyddas och upprätthålls i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet kräver att man konsekvent tillämpar principen att alla inkomster från jordbrukssektorn blir kvar i jordbruksbudgeten.

4.  Europaparlamentet framhäver krisreservens viktiga roll. Parlamentet insisterar på att eventuella medel som tillförts krisreserven i jordbruksavsnittet i 2017 års budget genom instrumentet för finansiell disciplin och som har blivit outnyttjade, med tanke på deras viktiga bidrag till att minska de finansiella förlusterna till följd av kriser som drabbar denna sektor, ska göras tillgängliga som direktbetalningar i budgeten för 2018 i enlighet med artikel 26.5 i förordning (EU) nr 1306/2013.

5.  Europaparlamentet konstaterar att det europeiska jordbruket drabbats av allt fler kriser under senare år. Kommissionen uppmanas därför att se över krisfinansieringssystemet och skapa ett nytt instrument som möjliggör ett snabbt politiskt ingripande vid kriser och inte är beroende av en årlig mekanism för finansiell disciplin för finansieringen.

6.  Europaparlamentet noterar att de punkter som omfattas av samlingsförordningarna om handel (Omnibuspaketet) ökar genomförandekapaciteten och att dessa punkter på lämpligt sätt bör återspeglas i budgeten för 2018. Parlamentet betonar att budgeten bör genomföras med hänsyn till den förstärkta kapaciteten till följd av denna förenkling. Parlamentet kräver att tillräckliga medel ställs till förfogande för genomförandet av alla delar av förenklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet betonar att förenklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken också bör säkra en ytterligare minskning av felnivån i utnyttjandet av medlen och att de positiva förändringarna också måste innebära förenklingar för slutanvändarna. Parlamentet stöder alla åtgärder som vidtas till förmån för ett resultatinriktat tillvägagångssätt.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att över tiden noggrant övervaka prissvängningarna för jordbruksprodukter, vilka inverkar negativt på jordbrukarnas inkomster, och att snabbt och effektivt vidta åtgärder när detta är nödvändigt, så att jordbrukarna får en direkt möjlighet att bekämpa sådan prisvolatilitet.

8.  Europaparlamentet anser att bestämmelserna om aktiva jordbrukare i artikel 9 i förordning (EU) nr 1307/2013 säkerställer att alla renommérisker kopplade till EU‑medel undanröjs. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en enhetlig tillämpning av kriterierna om aktiva jordbrukare för att säkra en enklare men mer tillförlitlig identifiering av dessa jordbrukare. Parlamentet understryker vikten av att aktiva jordbrukare uppfyller dessa kriterier med avseende på tilldelningen av EU-medel.

9.  Europaparlamentet betonar behovet av att en ytterligare förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken går hand i hand med nödvändiga budgetmedel för att tillvarata dess fulla potential när det gäller uppfyllandet av de viktigaste målen och prioriteringarna.

10.  Europaparlamentet insisterar på att initiativ som är inriktade på unga jordbrukare och som stöder innovation och generationsskiften bör behållas.

11.  Europaparlamentet understryker den fortsatta obalansen i livsmedelskedjan, där primärproducenternas position är betydligt svagare än andra aktörers. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att stärka jordbrukarnas roll i livsmedelskedjan genom att erbjuda incitament för skapande och stärkande av producentorganisationer och kooperativ, och främjande av samarbete mellan tillverkare och återförsäljare, korta leveranskedjor och lokala märken som en uppsättning åtgärder för att ta itu med illojal handelspraxis, och genom att vidta åtgärder för att förbättra transparensen i fråga priser och marginaler i livsmedelsförsörjningskedjan. Parlamentet framhåller sin ståndpunkt om illojal handelspraxis och påminner om sina upprepade krav på EU-lagstiftning på detta område. Parlamentet betonar att ett förtydligande av bestämmelserna om producentorganisationer är av största vikt för att de ska kunna bedriva en framgångsrik verksamhet och utnyttja tillgängliga medel.

12.  Europaparlamentet välkomnar det intresse som visats av producenter, producentorganisationer och sammanslutningar av producentorganisationer för politiken för säljfrämjande åtgärder enligt förordning (EU) nr 1144/2014. Parlamentet noterar dock att intressenterna oroar sig över tillträdet till programmen, särskilt för små och medelstora företag inom sektorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda en ingående utvärdering av politiken för säljfrämjande åtgärder och att överväga att öka dess budget.

13.  Europaparlamentet betonar de lokala aktionsgruppernas kompetens när det gäller genomförandet av landsbygdsutvecklingsprogram. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett friktionsfritt genomförande av strategier som bygger på lokalsamhället och begär att de beviljas mer finansiering.

14.  Europaparlamentet insisterar på att tillräckliga medel måste anslås till kontroller inom livsmedelskedjan, med särskild tonvikt på handelsförbindelser och likvärdigt näringsinnehåll i hela EU.

15.  Europaparlamentet anser att de möjligheter som erbjuds genom ”smarta” lösningar bör analyseras ytterligare, utnyttjas och främjas. Parlamentet betonar att dessa ”smarta” lösningar bör vara förenliga med mål avseende miljö, klimat och biologisk mångfald, säkerställa ett nära samarbete med relevanta intressenter från alla medlemsstater, och uppmuntra och stödja initiativ som är skräddarsydda för behoven hos små jordbruksföretag som saknar stordriftsfördelar, så att de kan dra nytta av ny teknik. Parlamentet noterar att integrerade ”smarta” lösningar – såsom smarta byar, precisionsjordbruk, digitalisering, delningsekonomi, cirkulär ekonomi och sociala initiativ – kan bidra till jordbruket och det allmänna välståndet på landsbygden. Parlamentet påpekar att byar bör uppmärksammas så att det kan säkerställas att landsbygdsområdena blir platser där det är ekonomiskt bärkraftigt, önskvärt och miljömässigt hållbart att bo. Parlamentet välkomnar befintliga och framtida projekt som inriktar sig på ”smarta” lösningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att att planera finansiering för smarta strategier i ljuset av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken och Cork 2.0-deklarationen. Parlamentet begär att medel som öronmärkts för forskning och innovation inom jordbrukets livsmedelsindustri förblir fullt ut tillgängliga.

16.  Europaparlamentet anser att det krävs ekonomiskt stöd till ytterligare spridning av smarta och innovativa lösningar i jordbrukssektorn, med tanke på deras dokumenterade miljöfördelar och ökad jordbrukseffektivitet.

17.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av nya organ för marknadsövervakning för grödor och socker. Parlamentet erkänner kommissionens ansträngningar för att fortsätta reformen i syfte att ytterligare stärka frukt- och grönsakssektorn. Parlamentet anser att producentgrupper och ett möjligt observationsorgan som bevakar denna sektor, tillsammans med sådana som täcker mjölk- och köttsektorerna, skulle kunna vara till nytta när det gäller att tillhandahålla korrekt information i rätt tid. Parlamentet noterar att organ för marknadsbevakning kan öka transparensen på jordbruksmarknaderna genom att ge en mer exakt överblick över sektorerna.

18.  Europaparlamentet betonar hur viktiga pilotprojekt varit för jordbruk och landsbygdens utveckling under de senaste åren. Parlamentet efterlyser fortsatt stöd, särskilt för de pågående projekt som har visat sig mycket framgångsrika, för att tillräcklig uppmärksamhet ska fästas vid spridningen av bästa praxis och lärdomar som dragits, och för integrering av framgångsrika metoder. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en utvärdering av pilotprojektens effektivitet och fördelar.

19.  Europaparlamentet noterar de finansiella resursernas roll för att mildra effekterna av prisvolatilitet. Parlamentet noterar vidare att ett sektorsspecifikt inkomststabiliseringsverktyg baserat på en gemensam fond är en lämplig strategi. Parlamentet insisterar på att tonvikt måste ligga kvar på vissa specifika delsektorer och initiativ inom jordbruket, såsom biodling och programmen för mjölk och frukt i skolorna.

20.  Europaparlamentet kräver att tillräckliga medel öronmärks för veterinära och fytosanitära åtgärder i EU. Parlamentet betonar att det nuvarande anslaget på 20 miljoner euro som budgeteras för veterinära och fytosanitära åtgärder kan vara otillräckligt för att täcka ett ökat antal epidemier såsom fågelinfluensa, afrikansk svinpest, lumpy skin disease och nya utbrott av Xylella fastidiosa och invasioner av Vespa velutina och Tecia solanivora. Parlamentet konstaterar att andra riskhanteringsverktyg för miljöolyckor, marknadsrelaterade risker eller inkomstvariationer också måste bibehållas. Parlamentet kräver att befintliga marknadsföringsstandarder uppdateras för att förhindra onödiga finansiella förluster för producenterna.

21.  Europaparlamentet insisterar på att medel måste tillhandahållas för att kompensera de ekonomiska förluster som jordbrukarna lider som en följd av marknadskriser, sanitära kriser eller fytosanitära kriser, såsom Xylella fastidiosa, och upprepar att det är nödvändigt att använda de tillgängliga marginalerna under rubrik 2 i samarbete med rubrik 3 för detta ändamål. Parlamentet insisterar på att kompensation för utrotningsåtgärder också bör omfatta återupprättandet av jordbruksekosystemen, inbegripet marken, liksom etablering av en robust biologisk mångfald, särskilt genom att säkerställa en genetisk mångfald i växtbeståndet och helst även omfattar tolerans eller resistens mot sjukdomarna och skadedjurna, så att jordbruksekosystemen blir mindre känsliga för framtida angrepp.

22.  Europaparlamentet anser att konsekvenserna av Brexit och av det fortsatta ryska embargot för situationen på jordbruksmarknaden måste beaktas.

23.  Europaparlamentet betonar att Brexit kan komma att få avsevärda finansiella konsekvenser för den framtida fleråriga budgetplanen. Parlamentet påpekar dessutom att den gemensamma jordbrukspolitiken, som är ett gemensamt europeiskt politikområde som främst finansieras genom EU-budgeten, kan drabbas av större finansiella konsekvenser än andra politikområden, eftersom statligt stöd endast är tillåtet i mycket liten utsträckning. Parlamentet insisterar därför på att det görs en översyn av budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken och att möjligheten beaktas att öka denna budget för att beakta marknadsmisslyckanden och marknadskriser.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	30.5.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	31 0 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Daniel Buda, Matt Carthy, Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Edouard Ferrand, Luke Ming Flanagan, Beata Gosiewska, Martin Häusling, Esther Herranz García, Jan Huitema, Peter Jahr, Ivan Jakovčić, Jarosław Kalinowski, Elisabeth Köstinger, Zbigniew Kuźmiuk, Philippe Loiseau, Ulrike Müller, Maria Noichl, Marijana Petir, Bronis Ropė, Maria Lidia Senra Rodríguez, Ricardo Serrão Santos, Tibor Szanyi, Marc Tarabella, Marco Zullo
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Bas Belder, Franc Bogovič, Hannu Takkula

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

31	+
ALDE	Ulrike Müller, Hannu Takkula
ECR	Bas Belder, Beata Gosiewska, Zbigniew Kuźmiuk
EFDD	Marco Zullo
ENF	Edouard Ferrand, Philippe Loiseau
GUE/NGL	Matt Carthy, Luke Ming Flanagan
PPE	Franc Bogovič, Daniel Buda, Michel Dantin, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Esther Herranz García, Peter Jahr, Jarosław Kalinowski, Elisabeth Köstinger, Marijana Petir
S&D	Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Paolo De Castro, Viorica Dăncilă, Maria Noichl, Ricardo Serrão Santos, Tibor Szanyi, Marc Tarabella
Verts/ALE	Martin Häusling, Bronis Ropė

0	-

3	0
ALDE	Jan Huitema
EFDD	John Stuart Agnew
GUE/NGL	Maria Lidia Senra Rodríguez

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (31.5.2017)

till budgetutskottet

över budgeten för 2018 – mandat för trepartsmöte
(2017/2043(BUD))

Föredragande av yttrande: Morten Løkkegaard

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet beklagar att den förstärkning av Erasmus+ med 200 miljoner EUR som föreslogs vid revideringen av den fleråriga budgetramen för 2017–2020 har minskats av rådet till 100 miljoner EUR, varav 50 miljoner EUR redan fördelades under 2017. Parlamentet påminner om att dessa medel bör användas inom den politiska ram för vilken de har tilldelats, då Erasmus+ fortfarande är den viktigaste strategiska investeringen i Europas ungdomar.

2.  Europaparlamentet noterar att den föreslagna finansieringen av den nya solidaritetskåren i stor utsträckning utnyttjar Erasmus+ (ca 58 miljoner EUR 2017), Ett Europa för medborgarna (ca 3,5 miljoner EUR per år) och Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (14,2 miljoner per år). Parlamentet konstaterar vidare att skillnaden mellan volontärdelen och yrkesdelen inte är tydlig och att det därför finns en risk att effektiviteten i det befintliga europeiska volontärtjänsten äventyras. Nya initiativ kräver en ny rättslig grund och en tydlig politisk utformning, och måste samordnas med andra program. Parlamentet understryker att den framtida utbyggnaden av solidaritetskåren inte får underminera finansieringen av prioriterade utbildnings- och kulturprogram. Parlamentet understryker vidare att initiativet inte gör någon tydlig åtskillnad mellan volontärarbete och riktiga jobb som skulle förhindra att möjliga arbetstillfällen ersätts med obetalt volontärarbete.

3.  Europaparlamentet noterar i samband med de nya utmaningarna i samhället att det behövs en förstärkt europeisk strategi för att hantera gemensamma europeiska utmaningar genom att stödja de storskaliga innovativa projekt inom utbildnings- och ungdomsområdet som genomförs av det europeiska civila samhällets nätverk. Parlamentet påpekar att detta kan ske genom att en del av den totala finansieringen från Erasmus+ för nyckelåtgärd 2 (Samarbete för innovation och utbyte av god praxis) fördelas till centraliserade åtgärder.

4.  Europaparlamentet noterar behovet av att öka det operativa stödet till de europeiska nätverken i nyckelåtgärd 3 (Stöd till politiska reformer) för att så långt som möjligt främja och sprida de möjligheter som Erasmus+ erbjuder.

5.  Europaparlamentet erkänner den roll som idrott på gräsrotsnivå har i att sprida de centrala europeiska värdena om medborgerligt engagemang, demokrati, deltagande, mänskliga rättigheter, volontärarbete och jämställdhet. Parlamentet efterlyser större synergier mellan kultur- och idrottsområdena och EU:s externa program. Parlamentet vill särskilt att dessa program innehåller initiativ och budgetposter för kultur- och idrottsverksamhet, inbegripet idrott på gräsrotsnivå och den roll som den spelar för yttre förbindelser. Parlamentet uppmanar till att behålla kapitlet om idrott i Erasmus+‑programmet och finansieringen av särskilda årliga evenemang,

6.  Europaparlamentet välkomnar de initiativ som kommissionen tagit för att, inom ramen för Erasmus + och Kreativa Europa, skapa en särskild inbjudan att lämna in förslag för projekt som rör flyktingar. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera och fortsätta att lägga fram dessa inbjudningar att lämna in förslag, med en ökad finansieringskapacitet som skulle täcka fler behov och möjliggöra en framåtblickande politik för nästa fleråriga budgetram.

7.  Europaparlamentet understryker att det både inom underprogrammet Kultur inom Kreativa Europa och programmet Ett Europa för medborgarna fortfarande är få projekt som lyckas (11 % respektive 16 % 2016), vilket skapar frustration bland de sökande och gör att programmen fungerar mindre väl. Parlamentet vill att ytterligare medel anslås till programmen under 2018 så att de kan genomföras effektivt. Parlamentet välkomnar de insatser som EU-institutionerna gjort under de senaste åren för att råda bot på betalningseftersläpningen. Parlamentet påpekar att förseningar i slutförandet av kontrakt mellan de berörda organen och mottagarna samt försenade betalningar innebär en risk för att kommissionen inte kan genomföra programmen fullt ut.

8.  Europaparlamentet efterlyser bättre synergieffekter mellan kultur- och utbildningsprogram och mellan Efsi och ESI-fonderna, i synnerhet ESF. Parlamentet uppmanar EIB att överväga att fördela en större andel av Efsi-medlen till kulturella och kreativa näringar, eftersom de på ett bättre sätt än andra sektorer kan sprida information om de finansieringsmöjligheter som Efsi erbjuder. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja samspelet mellan garantiinstrumentet för kultur och den kreativa sektorn och Efsi för att tillhandahålla skräddarsydda lån till kulturella och kreativa näringar och stödja den kulturella och kreativa sektorn och därmed främja tillväxten. Parlamentet välkomnar Efsi 2.0-förslaget att stärka Europeiska centrumet för investeringsrådgivnings roll och noterar dess stora potential som informationskälla om den möjliga sammanslagning av EU-fonder och inrättandet av investeringsplattformar som kan leda till en mer balanserad sektoriell och geografisk täckning.

9.  Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse som nåtts om Europaåret för kulturarv 2018 (EYCH), med en budget på 7 miljoner EUR 2018, varav 4 miljoner EUR är nya pengar. Parlamentet upprepar att finansieringen av EYCH inte får medföra några negativa konsekvenser för Kreativa Europa, i enlighet med rådets och kommissionens uttalanden, eller för Ett Europa för medborgarna.

10.  Europaparlamentet påminner om Euranet+ utmärkta arbete, vikten av detta alleuropeiska radionätverks oberoende nyhetsbevakning av EU-frågor samt om dess bevisade resultat när det gäller att bättre informera EU-medborgarna. Parlamentet välkomnar de positiva ansträngningarna för att hitta en provisorisk lösning så att det kan fortsätta sin verksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att nätverket finns kvar efter 2018 genom att säkra ett flerårigt finansieringsarrangemang för efterföljande år som återspeglas i en egen budgetpost och införlivande i nästa fleråriga budgetram.

11.  Europaparlamentet betonar den potential som pilotprojekt och förberedande åtgärder har som verktyg för att testa åtgärder inom unionens politikområden och för att ta fram nya innovativa initiativ som kan omvandlas till långsiktiga EU-åtgärder. Europaparlamentet noterar framgången för Ny skildring av Europa, som nu är inne på sitt sista år som förberedande åtgärd. Parlamentet betonar att initiativet har bevisat sitt värde genom att främja debatt och nytänkande bland ungdomar om de utmaningar som EU står inför. Mot bakgrund av dessa utmaningar bör initiativet fortsätta inom ramen för ungdomsdelen inom Erasmus+.

12.  Europaparlamentet påminner om att ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för ungdomar är viktiga verktyg för att ta itu med det bestående problemet med hög ungdomsarbetslöshet och uppmanar till fortsatta förbättringar och en stor budgetökning. Parlamentet noterar slutsatserna i revisionsrättens rapport om ungdomsgarantin. Parlamentet påpekar att fler investeringar, tillväxtstimulerande strukturreformer och samordning inom socialpolitiken behövs för att stödja bra övergångar av unga människor till arbetsmarknaden på ett hållbart sätt.

13.  Europaparlamentet välkomnar den ständiga utvecklingen av LUX-priset mot en modell som bygger på alla EU-medborgares deltagande, liksom det första året för Europeiska historiens hus samt framgången för Parlamentarium, som har överträffat förväntningarna. Parlamentet efterlyser en flerårig finansieringsbas för dessa utmärkta verktyg för kommunikation med EU-medborgarna.

14.  Europaparlamentet påminner om det beslut som fattades av parlamentet under budgetförfarandet för 2017 om att skapa en tjänst för tolkning till internationellt teckenspråk av samtliga debatter i kammaren, och uppmanar administrationen att genomföra detta beslut utan ytterligare dröjsmål.

15.  Europaparlamentet understryker att för att ta itu med de kroniskt bristande framgångarna för vissa EU-program, orsakade av underfinansiering, och för att tillhandahålla en kontracyklisk funktion i EU-budgeten, måste ett system med verkliga och fortlöpande egna medel inrättas inför den fleråriga budgetramen efter 2020.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	30.5.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	20 2 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Andrea Bocskor, Nikolaos Chountis, Silvia Costa, María Teresa Giménez Barbat, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Svetoslav Hristov Malinov, Luigi Morgano, Momchil Nekov, John Procter, Michaela Šojdrová, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Santiago Fisas Ayxelà, Dietmar Köster, Zdzisław Krasnodębski, Morten Løkkegaard, Martina Michels, Remo Sernagiotto
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Josep-Maria Terricabras, Kazimierz Michał Ujazdowski

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

20	+
ALDE PPE   S&D   Verts/ALE	María Teresa Giménez Barbat, Morten Løkkegaard Andrea Bocskor, Santiago Fisas Ayxelà, Svetoslav Hristov Malinov, Sabine Verheyen, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Michaela Šojdrová Silvia Costa, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Dietmar Köster, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Krystyna Łybacka   Josep-Maria Terricabras, Helga Trüpel

2	-
ECR	John Procter, Remo Sernagiotto

4	0
ECR GUE/NGL	Zdzisław Krasnodębski, Kazimierz Michał Ujazdowski Nikolaos Chountis, Martina Michels

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (9.6.2017)

till budgetutskottet

över mandatet för trepartsmötet om budgetförslaget för 2018
(2017/2043(BUD))

Föredragande av yttrande: Constance Le Grip

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Enligt artiklarna 2 och 3.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) är jämställdhet mellan kvinnor och män ett grundläggande värde för EU och ett av dess mål, och enligt artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget) ska unionen i all sin verksamhet främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Jämställdhetsintegrering och jämställdhetsbudgetering är viktiga verktyg för att införliva denna princip i EU:s politik, åtgärder, insatser och utvecklingsprogram för att främja kvinnors aktiva deltagande på arbetsmarknaden och i ekonomisk och social verksamhet, samt för att bekämpa diskriminering.

B.  Det är viktigt att vid genomförandet av programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap se till att Daphne håller en så hög profil som möjligt. Kommissionen måste ta hänsyn till behovet av att bibehålla tillräckliga finansieringsnivåer och säkerställa kontinuitet i åtgärderna och en förutsägbar finansiering för alla de områden som omfattas av de särskilda målen. En större budget bör finnas tillgänglig för att bekämpa våld mot kvinnor, eftersom en av tre kvinnor i EU har utsatts för könsrelaterat våld.

C.  En förstärkning av EU-ekonomins konkurrenskraft, infrastruktur, välfinansierad forskning, stöd till utveckling av anställdas färdigheter och fortsatta åtaganden från EU:s sida för att främja investeringar, är nyckeln till att säkerställa hållbar tillväxt och nya arbetstillfällen av hög kvalitet. Kvinnornas och flickornas potential måste ytterligare ökas på området för den digitaliserade ekonomin liksom inom STEM- och IKT-sektorerna för att uppnå verklig jämställdhet, få bukt med könsstereotyper och bidra till ekonomisk tillväxt och innovation.

D.  Hälsa är en förutsättning för ekonomiskt välstånd och effektiva investeringar i hälsa kan främja tillväxt. Samordnade insatser och initiativ på EU-nivå för att bekämpa ojämlikheter i hälsa och främja jämställdhet bör inbegripa åtgärder för att undanröja ojämlikheter när det gäller tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster för sexuell och reproduktiv hälsa.

E.  Tillträde till offentliga tjänster är av största vikt för kvinnors ekonomiska oberoende och egenmakt, och de offentliga tjänsterna utgör fortfarande en viktig sysselsättningssektor för kvinnor.

1.  Europaparlamentet påminner om att jämställdhetsintegrering är en rättslig skyldighet som direkt följer av fördragen. Parlamentet kräver att jämställdhetsbudgetering blir obligatoriskt inom ramen för budgetförfarandet och att budgetutgifter används som ett effektivt instrument för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Parlamentet rekommenderar att en budgetplan utarbetas för att genomföra jämställdhetsintegrering i EU:s institutioner, i enlighet med det antagna pilotprojektet, och att en specifik budgetpost införs i framtiden för samordningen av jämställdhetsintegreringen i alla unionens institutioner.

2.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att motverka effekterna av denna munkavleregel genom en signifikant höjning av finansieringen för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), i synnerhet finansiering som uttryckligen syftar till att säkerställa tillgång till födelsekontroll samt säkra och lagliga aborter, med användning av både nationella bidrag och EU:s utvecklingsbistånd för att täcka det ekonomiska underskott som skapats av Trumpadministrationens försök att stoppa all finansiering av utländska biståndsorganisationer som erbjuder SRHR-tjänster.

3.  Europaparlamentet kräver en ökning av resurserna för att förverkliga kvinnors ekonomiska rättigheter och minska bristande jämställdhet, bland annat genom användning av befintliga instrument på EU- och medlemsstatsnivå, såsom könsspecifik konsekvensbedömning. Parlamentet kräver att jämställdhetsbudgetering används på alla offentliga utgifter för att säkra jämställdhet mellan kvinnor och män och undanröja alla ojämlikheter mellan könen.

4.  Europaparlamentet betonar att i enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget är främjandet av jämställdhet mellan kvinnor och män en av Europeiska unionens grundläggande principer. Parlamentet påminner om att jämställdhetsfrågan bör integreras i all politik och beaktas på alla nivåer av budgetförfarandet.

5.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att varje särskilt mål i programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, också i syfte att förbereda nästa fleråriga budgetram, ges en separat budgetpost i syfte att öka transparensen i användningen av medlen och säkerställa nödvändig finansiering för vart och ett av de särskilda målen och för deras synlighet.

6.  Europaparlamentet efterlyser en jämställdhetsintegrerad budgetering i de europeiska strategierna för ett mer effektivt främjande av jämställdhet. Parlamentet framhåller att man måste öronmärka ytterligare anslag för bekämpning av alla former av våld mot och diskriminering av kvinnor och flickor.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja de medel som finns tillgängliga inom Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden för att främja jämställdhet, framför allt när det gäller sysselsättning, inte bara genom att tillämpa jämställdhetsintegrering utan också genom att vidta åtgärder som riktas direkt till missgynnade grupper av kvinnor, ta full hänsyn till den ekonomiska krisens effekter, investera i offentliga tjänster av hög kvalitet och särskilt garantera att det tillhandahålls lämpliga tjänster av hög kvalitet och till överkomliga priser inom barnomsorg, äldreomsorg och annan anhörigomsorg. Parlamentet efterlyser verklig budgettransparens för medel till jämställdhetspolitik (ESF, Progress och Daphne).

8.  Europaparlamentet uppmanar EU att inom ramen för unionens utvecklingsbistånd främja kvinnors rättigheter och jämställdhet genom utbildning, hälso- och sjukvårdstjänster (i synnerhet SRHR-tjänster), egenmakt för flickor och kvinnornas representation i det politiska livet.

9.  Europaparlamentet kräver att medel tilldelats program som stöder kvinnligt företagande, inbegripet små och medelstora företag som leds av kvinnor, inom ramen för Cosme‑programmet, och som säkerställer och främjar kvinnors tillgång till lån och finansiering av eget kapital.

10.  Europaparlamentet framhåller behovet av att locka fler kvinnor till STEM- och IKT‑sektorerna. Parlamentet understryker vidare behovet av att finansiera program för att tillhandahålla utbildning och fortbildning av god kvalitet för kvinnor och flickor och öka deras kunskaper om de möjligheter som erbjuds i STEM- och IKT-sektorerna, som en del av Horisont 2020, Erasmus +, Europeiska socialfonden och sysselsättningsinitiativet för unga.

11.  Europaparlamentet beklagar att Europeiska fonden för strategiska investeringar inte innefattar ett jämställdhetsperspektiv och betonar att en framgångsrik återhämtningsprocess inte är möjlig så länge man inte tar itu med krisens inverkan på kvinnor.

12.  Europaparlamentet betonar den viktiga funktion som Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) har för att bidra till och förstärka främjandet av jämställdhet, bland annat jämställdhetsintegrering inom alla unionens politikområden, samla in relevanta uppgifter och sakkunskap på området för jämställdhet mellan kvinnor och män, bland annat om bekämpning av våld mot kvinnor och flickor. Parlamentet betonar att EIGE bör förbli en separat särskild enhet inom EU:s institutionella ramar för att på lämpligt sätt kunna uppfylla sina mål. Parlamentet kräver att dess budget och tjänsteförteckning utökas i syfte att på lämpligt sätt stärka dess kapacitet att bistå kommissionen genom att tillhandahålla relevanta uppgifter och tekniskt stöd i prioriterade ärenden såsom bekämpning av könsbaserat våld.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera främjande och förstärkning av SRHR i sin kommande folkhälsostrategi.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

Antagande	8.6.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	14 2 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Daniela Aiuto, Beatriz Becerra Basterrechea, Malin Björk, Vilija Blinkevičiūtė, Antanas Guoga, Anna Hedh, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Florent Marcellesi, Angelika Mlinar, Ernest Urtasun, Jana Žitňanská
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Inés Ayala Sender, Branislav Škripek, Dubravka Šuica
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)	Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Patricija Šulin

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET RÅDGIVANDE UTSKOTTET

14	+
ALDE	Beatriz Becerra Basterrechea, Angelika Mlinar
EFDD	Daniela Aiuto
GUE/NGL	Malin Björk
PPE	Antanas Guoga, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Dubravka Šuica, Patricija Šulin
S&D	Inés Ayala Sender, Vilija Blinkevičiūtė, Anna Hedh, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández
VERTS/ALE	Florent Marcellesi, Ernest Urtasun

2	-
ECR	Branislav Škripek, Jana Žitňanská

0	0

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster

BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR UTRIKESFRÅGOR

Skrivelse av den 19 juni 2017 från David McAllister, ordförande för utskottet för utrikesfrågor, och Cristian Dan Preda, ledamot av utskottet för utrikesfrågor, till Jean Arthuis, ordförande för budgetutskottet

Översättning

Ärende:  AFET:s bidrag till betänkandet om mandatet för trepartsmötet om budgeten

Till ordföranden

Vi vill informera dig om utrikesutskottets prioriteringar (AFET) för EU:s budget för 2018 med avseende på ditt utskotts betänkande om mandatet för trepartsmötet i juli.

För det första vill vi uttrycka vår oro över att budgetförslaget i fråga om utgifterna under rubrik 4 (Europa i världen), som uppgår till över en halv miljard euro i både åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden, inte motsvarar det akuta behovet av kraftfullare åtgärder i EU:s grannskap och utanför det. En förstärkning av EU:s yttre åtgärder, med tillräckliga ekonomiska resurser, är även fortsättningsvis helt avgörande för ett hållbart och effektivt svar på de många brådskande utmaningar som unionen står inför, däribland säkerhetshot och migrations- och flyktingkrisen, som angetts som prioriteringar för 2017 års budget.

Vi är medvetna om den anmärkningsvärda ökningen år 2017 utöver den fleråriga budgetramens tak för rubrik 4. Denna ettåriga ökning kan dock knappast anses vara tillräcklig och insatserna måste fortsätta. Vi kan därför inte acceptera att lämna en marginal på över 230 miljoner euro under 2018. Vårt utskott betonar behovet av flexibilitet i utnyttjandet av resurserna i syfte att förbättra EU:s krishanteringsförmåga, men detta får inte ske på bekostnad av befintliga prioriterade områden för övriga externa finansieringsinstrument och annan långsiktig politik. Marginalen bör därför anslås och den flexibilitet som behövs bör säkerställas genom de befintliga mekanismerna i den reviderade fleråriga budgetramen.

Vi anser att det även i fortsättningen bör vara en prioritering för EU att stödja kandidatländer och potentiella kandidatländer med att anta och genomföra politiska, ekonomiska och sociala reformer inför anslutningen. Den senaste tidens politiska utveckling på västra Balkan är alltmer oroväckande och kräver unionens omedelbara uppmärksamhet för att undvika att de framsteg som gjorts under de senaste årtiondena ifrågasätts. Vi välkomnar en resultatbaserad strategi, men samtycker av denna anledning inte till de föreslagna nedskärningarna på nästan 90 miljoner euro för stödet till politiska reformer i länderna på västra Balkan inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen, vilket minskar den tillgängliga finansieringen med nästan en tredjedel.

Se till att tillräckligt stöd ges till länderna i det östra och södra grannskapet förblir också en central politisk prioritering för AFET. Vi stöder därför helt och fullt den utfästelse som gjordes vid Brysselkonferensen i april 2017 om ökat bistånd till Syrien, Jordanien och Libanon. Med tanke på den strategiska betydelsen av grannskapspolitiken anser vi emellertid att det är mycket viktigt att det planerade bidraget på 250 miljoner euro från det europeiska grannskapsinstrumentet under 2018 till fullo kompenseras med en motsvarande förstärkning, så att en övergripande minskning av resurserna för det europeiska grannskapsinstrumentet därmed kan undvikas. Vi anser också att EU bör behålla sin nyckelroll för stödet till fredsprocessen i Mellanöstern, den palestinska myndigheten och UNRWA.

Men hänsyn till den dynamiska utvecklingen av säkerhetssituationen och den humanitära situationen i världen är det ytterst viktigt att EU:s krishanteringsmekanismer inte försvagas utan tvärtom stärks. Det är därför mycket viktigt att instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, efter den olyckliga nedskärningen 2017, återfår sin tidigare finansieringsnivå och förstärks ytterligare med hänsyn till dess eventuella nya uppgifter under 2018. Budgetförslaget är uppmuntrande i detta avseende och vi skulle kunna betrakta det som en god utgångspunkt för budgetförhandlingarna.

Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens (Gusp) budget som finansierar civila krishanteringsuppdrag är av lika stor betydelse i detta avseende, eftersom den bidrar till uppbyggnad av fred och säkerhet i hela världen, och vi ber er att upprätthålla den. AFET‑utskottet skulle dessutom vilja betona behovet av att ytterligare stärka det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDHR), inklusive dess stöd till valövervakning.

Vid en tidpunkt då it-angrepp och desinformationskampanjer i allt större utsträckning används för att undergräva den demokratiska ordningen i länder i EU:s grannskap och även inom EU, anser vi också att det är av största vikt att se till att betydande resurser finns att tillgå för att bekämpa dessa hot.

Slutligen beklagar vi, när gäller den administrativa budgeten för Europeiska utrikestjänsten, att förra årets förslag om att överföra budgetposten för EU:s särskilda representanter från Gusp-budgeten till utrikestjänsten, i linje med slutsatserna från översynen av utrikestjänsten 2013, inte antogs. Vi anser att det vore lämpligt att på nytt ta upp denna fråga på dagordningen, eftersom en sådan åtgärd skulle bidra till en ytterligare konsolidering av EU:s diplomatiska verksamhet och samtidigt generera besparingar och öka effektiviteten och ändamålsenligheten i EU:s utrikespolitik.

Vi skulle vara mycket tacksamma om dessa förslag beaktades i budgetförhandlingarna.

Med vänlig hälsning

David McAllister      Cristian Dan Preda

Kopia:  Siegfried Mureșan, föredragande för EU-budgeten 2018

BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR INTERNATIONELL HANDEL

Skrivelse av den 23 juni 2017 från Reimer Böge, ordförande för utskottet för internationell handel, till Siegfried Mureşan, föredragande för budgeten för 2018, budgetutskottet

Översättning

Ärende:  Mandat för trepartsmötet om förslaget till budget för 2018

I egenskap av föredragande för utskottet för internationell handel (INTA) för budgeten för 2018 önskar jag informera dig om utskottets prioriteringar för budgeten för 2018, enligt vad samordnarna i INTA-utskottet kom överens om den 20 mars 2017.

Eftersom kommissionen definierar handel som en av de viktigaste prioriteringarna i sitt arbetsprogram anser INTA-utskottet först och främst att det bör avsättas tillräckliga ekonomiska resurser i Europeiska unionens budget för denna prioritering. Handel är inte bara ett kraftfullt instrument för att skapa tillväxt och arbetstillfällen i Europa, den är också ett viktigt utrikespolitiskt verktyg som främjar europeiska värderingar utomlands. Handel är också ett verktyg för att stabilisera den geopolitiska situationen i närliggande länder genom att den bidrar till bättre framtidsutsikter, nya marknader för lokala producenter och en källa till utländska direktinvesteringar.

För att hantera de handelsutmaningar som är en följd av det ändrade geopolitiska landskapet förväntas den gemensamma handelspolitiken bli ännu starkare i framtiden. Den amerikanska handelspolitiken kan leda till nya möjligheter i olika regioner. Dessutom lägger EU mycket kraft på handelsförhandlingar: moderniseringen av avtal med flera latinamerikanska länder och med Turkiet, pågående förhandlingar med Mercosur, Japan och Indonesien, ett investeringsavtal med Kina, AVS-länderna, avtal om handel med tjänster (TiSA), WTO osv. De pågående och kommande förhandlingarna kommer att kräva en hel del resurser från kommissionens avdelningar, särskilt GD Handel. Budgeten för handelsverksamhet måste därför ökas tillräckligt så att EU har möjlighet att framgångsrikt förhandla om sin ambitiösa handelsagenda.

Det ska emellertid påpekas att arbetet med handelsavtal inte är avslutat i och med att avtalen ingås. EU skulle med all säkerhet dra nytta av att anslå tillräckliga resurser för halvtids- och efterhandsbedömningar av tredjeländers efterlevnad av sina åtaganden gentemot EU och i fråga om andra politiska frågor med kopplingar till handelsavtal, såsom genomförandet av mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter. Dessa bedömningar bör utgöra en framträdande del i de budgetposter som avser handelsverksamhet eftersom de kommer att visa hur effektiv handelspolitiken är som helhet.

Handelsrelaterat bistånd enligt definitionen i EU:s ”Aid for Trade” är ett annat viktigt verktyg för att stödja partnerländernas ansträngningar för att utveckla och utöka sin handel som hävstång för tillväxt och fattigdomsbekämpning.

INTA-utskottets ledamöter beklagar att vissa EU-medborgare likställer globalisering med sänkt produktion i Europa och färre arbetstillfällen. För att återfå dessa människors förtroende insisterar INTA-utskottet på att kommissionen måste investera mer i att utveckla en effektivare kommunikationsstrategi, såsom EU:s handels och investeringsstrategi ”Handel för alla”, om unionens handelspolitik samt om fördelarna med internationell handel.

I detta sammanhang vill vi understryka att man till fullo bör utnyttja alla tillgängliga EU‑medel för att främja små och medelstora företags internationalisering. Små och medelstora företag står för den största delen av EU:s totala sysselsättning, och denna insats kommer att bidra till att minska arbetslösheten och stärka den sociala sammanhållningen i EU. Dessa verktyg finns redan, så insatser för att bedöma och förbättra dem skulle välkomnas.

Slutligen ska det noteras att en av EU:s stora utmaningar är kontrollen av våra gränser. Därför fortsätter INTA-utskottet att betona att den europeiska grannskapspolitiken bör ges tillräckliga budgetmedel så att lämpligt handelsrelaterat tekniskt stöd och bistånd kan ges till våra nära partner, i synnerhet länderna inom det östliga partnerskapet samt de länder som upplevde den arabiska våren. INTA-utskottet insisterar, särskilt med beaktande av dessa länder, på att betydelsen av programmet för makroekonomiskt stöd måste återspeglas i unionens budget, eftersom det har visat sig vara ett ytterst användbart instrument för att visa stöd för partner i svåra ekonomiska situationer.

Med vänlig hälsning

Reimer Böge

IPOL-COM-CONT D(2017)22966

BILAGA: SKRIVELSE FRÅN BUDGETKONTROLLUTSKOTTET

Jean Arthuis

Ordförande för budgetutskottet

Europaparlamentet

Bryssel

Ärende:  Budgetkontrollutskottets synpunkter med avseende på mandatet för trepartsmötet om budgeten för 2018

Till ordföranden

Budgetkontrollutskottet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott beakta följande synpunkter i sitt mandat för trepartsmötet om budgeten:

1.  Utskottet noterar att den onormala eftersläpningen till fullo hade fasats ut i slutet av 2016 i linje med den betalningsplan som överenskommits med Europaparlamentet och rådet 2015, och att de tillgängliga anslagen för första gången sedan 2010 var mer än tillräckliga för att täcka befintliga behov.

2.  Utskottet är emellertid mycket oroat över att de utestående åtagandena i slutet av 2016 hade ökat avsevärt och nådde 238 miljarder euro, och att ökningen på över 21 miljarder euro jämfört med 2015 var dubbelt så hög som väntat. Utskottet påpekar att denna situation till stor del beror på att medlemsstaterna lämnat in mycket få betalningsansökningar för perioden 2014–2020.

3.  Utskottet betonar att denna situation faktiskt kan undergräva effektiviteten i de europeiska struktur- och investeringsfonderna, eftersom det outnyttjade unionsbidraget, tillsammans med den obligatoriska medfinansieringen, i vissa medlemsstater överstiger 15 % av de totala offentliga utgifterna när de två sista budgetramarna, 2007–2013 och 2014–2020, beaktas.

4.  Utskottet betonar i detta sammanhang att vid utgången av 2015 stod fem medlemsstater (Tjeckien, Italien, Spanien, Polen och Rumänien) för mer än hälften av de outnyttjade åtagandebemyndiganden för strukturfonderna som ännu inte har lett till betalningar för programperioden 2007–2013.

5.  Utskottet beklagar djupt att detta innebär att det finns en risk för att förseningarna i budgetgenomförandet för programperioden 2014–2020 blir större än de var under perioden 2007–2013, och oroar sig för att nästa fleråriga budgetram kan starta med ett extremt stort antal utestående åtaganden.

6.  Utskottet gläder sig över att den betalningsplan som antogs i mars 2015 har förbättrat likviditetsförvaltningen på kort sikt, men betonar att hanteringen av den stora mängden utestående åtaganden kräver ett mer långsiktigt perspektiv och en grundlig utvärdering av de bakomliggande orsakerna i syfte att ta fram en effektiv strategi så att de inte upprepas i framtiden.

7.  Utskottet betonar att aktiveringen av artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen kan skapa problem när det gäller det sätt på vilket unionens budget förvaltas, särskilt i fråga om utbetalningar, och understryker att denna viktiga fråga måste behandlas i övergångsåtgärder eller en slutlig överenskommelse med en utträdande medlemsstat. Utskottet uppmanar kommissionen att lägga fram en kostnadsberäkning för utträdet enligt artikel 50, samt en förklaring av metoden för denna beräkning.

8.  Utskottet begär att kommissionen vidtar åtgärder för att strikt iaktta reglerna och tidsplanerna i fråga om utestående åtaganden, till exempel

–  avslutande av och tillbakadragande av åtaganden för programmen under 2007–2013,

–  korrekt användning av nettokorrigeringar på sammanhållningsområdet,

–  en minskning av mängden likvida medel hos förvaltare

–  sammanställning av betalningsplaner och prognoser om de utestående åtagandena är betydande och

–  återkrävande av outnyttjade saldon i finansieringsinstrument med delad förvaltning och återstående outnyttjade medel i finansieringsinstrument med indirekt förvaltning från de föregående fleråriga budgetramarna, för vilka stödberättigandeperioderna har löpt ut.

9.  Utskottet begär att kommissionen snarast möjligt i sin budgetförvaltning och ekonomiska förvaltning beaktar kapacitetsbegränsningar och de specifika socioekonomiska förhållandena i de medlemsstater som nu befinner sig i en besvärlig situation, och upprepar återigen att kommissionen årligen bör ta fram en uppdaterad långsiktig kassaflödesprognos, med en tidshorisont på sju till tio år, som omfattar budgettak, betalningsbehov, kapacitetsbegränsningar och potentiella tillbakadraganden av åtaganden för att bättre matcha betalningsbehov med tillgängliga medel.

Med vänlig hälsning

Ingeborg Gräβle     Joachim Zeller

Ordförande för budgetkontrollutskottet    Föredragande för ansvarsfrihetsförfarandet avseende kommissionen

BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH LIVSMEDELSSÄKERHET

D(2017)20505

Siegfried Mureşan

Huvudföredragande för budgeten för 2018

Budgetutskottet

ASP 07F158

Bryssel

I enlighet med det beslut som fattats av utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) den 8 juni 2017 skulle jag i egenskap av ENVI-utskottets ordförande och ständig föredragande för budgeten, vilja upplysa dig om våra rekommendationer om mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2018.

På ett allmänt plan vill jag på ENIV-utskottets vägnar upprepa vår starka övertygelse om att klimat- och resurseffektivitet är en viktig övergripande fråga som måste integreras i all EU‑politik för att målen i Europa 2020-strategin ska kunna uppnås. EU:s budget måste stödja uppfyllandet av målen i Parisavtalet, och endast ett lämpligt ekonomiskt stöd kommer att bidra till att begränsa klimatförändringarna och bidra till övergången till en cirkulär och koldioxidsnål ekonomi. Dessutom får projekt som får EU-stöd inte påverka denna övergång negativt. I detta sammanhang skulle jag vilja uppmärksamma dig på den senaste tidens mycket nedslående resultat från Europeiska revisionsrätten som visar att det föreligger en allvarlig risk för att målet att avsätta minst 20 % av EU:s budget till klimatrelaterade åtgärder mellan 2014 och 2020 inte kommer att uppfyllas. Jag vill därför betona att alla ansträngningar måste göras för att detta mål ska nås.

Dessutom vill jag på ENVI-utskottets vägnar begära att tillräckliga medel anslås i 2018 års budget för att säkerställa ett långsiktigt skydd av den biologiska mångfalden i EU. Metoden för att spåra utgifterna för biologisk mångfald och integrering av skyddet av biologisk mångfald i budgeten bör också förbättras.

I sina ansträngningar för att återhämta sig från den ekonomiska krisen bör medlemsstaterna se miljö- och klimatrelaterad politik, åtgärder och projekt som en möjlighet att förbättra folkhälsan och främja skapandet av gröna arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt i små och medelstora företag. Hälsa har ett värde i sig och är en förutsättning för att främja tillväxt i hela EU.

Miljön, klimatförändringar, folkhälsa, civilskydd, konsumentskydd och livsmedels- och fodersäkerhet är alla av central betydelse för EU:s medborgare. Därför vill jag betona att de tak som man kommit överens om i den fleråriga budgetramen måste respekteras till fullo, och att eventuella ändringar som skulle innebära nedskärningar i budgetplaneringen för respektive budgetpost kraftfullt måste tillbakavisas. Jag skulle också vilja betona betydelsen av programmen Life och Hälsa för tillväxt samt unionens civilskyddsmekanism. Dessutom får mindre program inte försummas till förmån för de som får större offentlig och politisk uppmärksamhet.

Dessutom vill jag understryka att vi är särskilt oroade över de budgetbegränsningar som påverkar EU:s decentraliserade organ som tillhör vårt utskotts behörighetsområde, med tanke på att deras uppgifter och uppdrag växer konstant. Dessa organ bör vid behov tilldelas ytterligare ekonomiska och mänskliga resurser, så att de kan uppfylla sitt mandat och utföra sina uppgifter. Vi är allvarligt oroade över att de flesta byråerna har genomfört väsentliga personalnedskärningar de senaste åren, oavsett sin ökade arbetsbörda. Vi stöder därför fullt ut en bedömning från fall till fall av de decentraliserade byråernas enskilda behov.

Slutligen vill ENVI-utskottet att man förutser de eventuella budgetkonsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur EU för de organ som tillhör utskottets behörighetsområde (i synnerhet Europeiska läkemedelsmyndigheten), och för EU:s fonder och program inom områdena miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet.

Jag har skickat en liknande skrivelse till Jean Arthuis, budgetutskottets ordförande.

Med vänlig hälsning

Adina-Ioana Vălean

BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR INDUSTRIFRÅGOR, FORSKNING OCH ENERGI

Jean Arthuis

Ordförande

Budgetutskottet (BUDG)

Europaparlamentet

D(2017)25513

AA/lw

Strasbourg

Ärende:  ITRE-utskottets prioriteringar för mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2018

Till ordföranden

I egenskap av ITRE-utskottets ordförande och föredragande för 2018 års budget, och med anledning av det förestående trepartsmötet om budgeten, vill jag informera dig om ITRE‑utskottets prioriteringar för 2018 års budget.

Jag vill börja med att tacka föredraganden för budgeten 2018, Siegfried Mureşan, för den givande diskussionen med ITRE-utskottets ledamöter den 25 april 2017 samt för den praktiska information som vi har fått från budgetutskottets sekretariat under de senaste månaderna.

Den 15 mars 2017 antog Europaparlamentet sin resolution om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2018 (2016/2323 (BUD)). På ITRE-utskottets vägnar har jag granskat de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av 2018 års budget, och jag gläder mig över att ITRE-utskottets viktigaste prioriteringar för 2018 års budget som lyftes fram under diskussionen den 25 april 2017 redan finns med väl beskrivna.

ITRE-utskottet instämmer helt i att EU:s budget ska ge konkreta svar på de utmaningar som EU står inför, och att EU-budgeten är en viktig del av lösningen på dessa frågor. Detta gäller framför allt för investeringar i forskning och innovation, som är ett område där den otillräckliga finansieringen av Horisont 2020 har lett till en låg andel framgångsrika ansökningar. Det är oroväckande att ett allt större antal förslag av hög kvalitet med poäng ovanför tröskelvärdet i bedömningen av projektförslaget inte kan finansieras. Endast ett av fyra förslag av hög kvalitet valdes ut för finansiering. De lägsta finansieringsnivåerna kan konstateras för högkvalitativa förslag inom ”Framtida och ny teknik” inom ramen för instrumentet för små och medelstora företag, samt inom inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen. Mot denna bakgrund välkomnar ITRE-utskottet ökningen av de respektive budgetposterna i budgeten för 2018.

ITRE-utskottet välkomnar dessutom den ökade budgeten för huvuddelen av samhällsutmaningarna i Horisont 2020.

Utskottet noterar den föreslagna ökningen för den förberedande åtgärden för försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete, och understryker att den nämnda forskningsdelen i den fleråriga budgetramen efter 2020 behöver ytterligare finansiering eftersom det är ett nytt politiskt initiativ med betydande inverkan på EU:s budget. Initiativet bör inte genomföras på bekostnad av befintliga medel.

ITRE-utskottet understryker också vikten av finansiering för de sista forskningsetapperna så att vetenskapliga innovationer från laboratorier kan utvecklas till kommersiella verksamheter. Vi uppskattar även fokuseringen på framgångar för den yngre generationen. Vi uppmanar därför kommissionen ge ökat stöd till unga forskare, särskilt genom att avsätta tillräckligt med medel för forskare i början av karriären.

Cosmeprogrammet har visat sig vara meningsfullt och vi välkomnar verkligen ditt utskotts stöd för ökningen av anslagen till detta program, eftersom de små och medelstora företagen utgör en viktig del av den europeiska ekonomin och skapar ett stort antal arbetstillfällen inom EU.

På det energipolitiska området påminner ITRE-utskottet om att en högre prioritet ska ges till de områden av budgeten som är avsedda för fullbordandet av den inre energimarknaden och skapandet av en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, för att uppnå målen för energiunionen och de europeiska klimatmålen. För detta ändamål är det nödvändigt att tillhandahålla tillräckligt med medel till projekt av gemensamt intresse som syftar till att garantera en diversifiering av energikällor och leveransvägar och en sammankoppling av gas- och elnät, samt ytterligare medel för tekniskt stöd från Efsi för att förra samman och generera projekt för smarta nät, energieffektivitet och förnybar energi.

ITRE-utskottet uppmärksammar därför betydelsen av FSE, även med tanke på en förbättring av sammankopplingen av våra energi- och transportnät samt digitala nät, och välkomnar sålunda ökningen av FSE:s budget för 2018.

På grund av den betonade vikten av Horisont 2020 och FSE föreslår ITRE-utskottet dock att man återinför den ursprungliga årliga strukturen för budgetposterna avseende dessa program, vilka har minskats till förmån för inbetalningar till garantifonden för Efsi. En sådan ökning skulle kunna finansieras genom användning av alla ekonomiska medel som är tillgängliga enligt den gällande förordningen om den fleråriga budgetramen. I detta sammanhang önskar ITRE-utskottet påminna om parlamentets åtagande under förhandlingarna om Efsi att så mycket som möjligt begränsa de negativa följderna för dessa två program, vars finansiering redan skars ner ordentligt jämfört med kommissionens förslag under förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2014–2020.

Samtidigt som Efsi är ett mycket framgångsrikt instrument är vi också bekymrade över att förlängningen av Efsi, och den relaterade ökningen på 2 miljarder euro av garantin, återigen kan komma att försvaga Horisont 2020 och FSE. Vi uppmanar därför föredraganden att försvara dessa program.

Mot bakgrund av unionens decentraliserade byråer med betydande verkställande uppgifter för att uppnå EU:s politiska mål inom ITRE-utskottets ansvarsområde, anser vi att personalminskningen på 5 %, liksom tillämpningen av omplaceringspoolen, bör slutföras under 2018. ITRE-utskottet oroar sig över att de belopp som anges i kommissionens förslag till budget för 2018 inte tillgodoser de faktiska finansieringsbehoven för Acer (byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter). Mot denna bakgrund betonar vi ytterligare behovet av att säkerställa tillräcklig finansiering och personal för Acer, på grund av de nya uppgifter som byrån tilldelats av den lagstiftande myndigheten. Även om budgetanslagen för Europeiska byrån för GNSS har ökat är antalet ytterligare tjänster för byrån fortfarande otillräckligt för fullgörandet av de nya uppgifter som byrån tilldelats i lagstiftningen.

I budgeten för år 2018 bör särskild uppmärksamhet även ägnas åt nya lagstiftningsinitiativ, såsom WIFI4EU, för vilket en budgetpost inrättades så sent som förra året. I detta avseende välkomnar ITRE-utskottet att den förstärkning som gjordes vid halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 redan införlivades i 2018 års budgetförslag, och insisterar på att man håller fast vid åtagandet att investera 120 miljoner euro i WIFI4EU-initiativ mellan 2017 och 2019.

ITRE-utskottet noterar även ökningen i budgeten 2018 av anslag för stödprogram för kärnkraftsavveckling. ITRE-utskottet inser att det behövs ekonomiskt stöd från EU för avveckling kärnkraft, men beklagar dröjsmålen i denna process. Utskottet skulle därför uppskatta en försiktig och noggrant analyserad ökning av respektive budgetposter.

Slutligen gläder sig ITRE-utskottet över att man i parlamentets resolution om de allmänna riktlinjerna för budgeten 2018 upprepar tidigare uppmaningar om att EU-budgeten måste tillhandahålla tillräckligt med betalningsbemyndiganden. Unionen har inte lyckats uppfylla sina rättsliga och politiska åtaganden i fråga om betalningsbemyndiganden, och detta kan allvarligt skada dess tillförlitlighet. Vi uppskattar verkligen era fortsatta ansträngningar för att lösa detta problem.

Vi skulle vara mycket tacksamma om BUDG-utskottet i samband med utarbetandet av sitt betänkande om mandatet för trepartsmötet skulle kunna ta hänsyn till dessa synpunkter, och vi ser fram emot ett fortsatt samarbete mellan våra utskott under hela budgetcykeln 2018.

Med vänlig hälsning

(underskrift)

Jerzy Buzek

cc: Siegfried Mureşan, föredraganden för års budget

BILAGA: SKRIVELSE FRÅN FISKERIUTSKOTTET

Skrivelse av den 27 april 2017 från Alain Cadec, ordförande för fiskeriutskottet, till Siegfried Mureşan, huvudföredragande för budgeten 2018

Översättning

Ärende:  PECH-utskottets prioriteringar för kommissionens budget 2018

Fiskeriutskottet har beslutat att informera budgetutskottet om sina synpunkter och prioriteringar för kommissionens budget 2018 genom ett skriftligt förfarande och i form av en skrivelse som antogs vid utskottets senaste sammanträde den 25 april 2017.

Fiskeriutskottet noterar rådets ståndpunkt att budgeten 2018 och de korrigerande budgetverktygen strikt ska respektera de relevanta taken i enlighet med förordningen om den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020. Rådet betonar att tillräckliga marginaler behöver lämnas under taken så att man kan hantera oförutsedda händelser.

De finansiella resurserna för den gemensamma fiskeripolitiken återfinns i huvudsak i avsnitt III och avdelning 11: Havsfrågor och fiske, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) och de obligatoriska bidragen till de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna samt till avtal om hållbart fiske.

Fiskeriutskottet anser därför att följande prioriteringar bör ingå i mandatet för trepartsmötet:

1. Fiskeriutskottet uttrycker sin oro över rådets uttalande (att budgeten 2018 och de korrigerande budgetverktygen strikt ska respektera de relevanta taken i enlighet med förordningen om den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020).

Budgeten för EHFF bör inte finansiera nya initiativ på bekostnad av unionens befintliga program och politik. Efsi-relaterade anslag som rör EHFF, Horisont 2020 och programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag får inte påverkas av budgetnedskärningar om fonderna ska kunna uppfylla sina mål. Rådets upprepning att tillräckliga marginaler måste lämnas under taken så att man kan hantera oförutsedda händelser är inte realistisk för att hantera eventuella nya och oförutsedda insatser inom en snar framtid.

Med tanke på att mer än 60 % av utbudet av fiskeriprodukter i EU kommer från internationella vatten och tredjeländers exklusiva ekonomiska zoner, måste lämpliga och tillförlitliga budgetanslag beräknas i den årliga budgeten för 2018, framför allt på grund av den planerade förlängningen av protokollen med Marocko, Kap Verde, Elfenbenskusten, São Tomé och Príncipe och Madagaskar.

2. Europaparlamentet fäster uppmärksamheten på Förenade kungarikets beslut att lämna EU, som kommer att inverka på den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Fiskeriutskottet betonar att Brexit innebär att största möjliga vikt måste läggas vid den process som leder fram till upprättandet av en ny budgetram. En högre grad av ytterligare flexibilitet i EU:s budget är oundgänglig för att EU:s mål ska kunna uppnås.

Förenade kungarikets utträde ur EU skulle innebära förlorat tillträde till anmärkningsvärda fiskeresurser, med betydande konsekvenser för fiskeindustrin och sammansättningen av den europeiska fiskeflottan. Fiskeriutskottet vill fästa uppmärksamheten på det faktum att det finns kustsamhällen där omkring 65 % av sysselsättningen är beroende av fiskerisektorn. Utskottet begär med eftertryck att lämpliga och omedelbara finansiella åtgärder ska vidtas för att garantera den ekonomiska och sociala sammanhållningen i dessa områden med beaktande av Brexit-förhandlingarna.

Fiskeriutskottet uttrycker allvarliga tvivel på att de nuvarande ekonomiska resurser som är tillgängliga för fiskerisektorn på ett tillfredsställande sätt kan ta itu med denna situation.

Med vänlig hälsning

Alain CADEC

IPOL-COM-LIBE D (2017)19959        D 308218      19.5.2017

BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR

Jean Arthuis

Ordförande för budgetutskottet

ASP 09G205

Ärende:   LIBE-utskottets prioriteringar i budgetförslaget för 2018

Till ordföranden

Denna skrivelse sänder jag er med anledning av LIBE-utskottets prioriteringar avseende förhandlingarna om budgetförslaget för 2018.

LIBE-utskottet välkomnar den nyligen nådda överenskommelsen om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen och den ökade flexibilitet som kan följa härav vid genomförandet av 2018 års budget, såsom kommissionen angett i sitt härtill hörande uttalande. Vi välkomnar principöverenskommelsen om att i budgetrubrik 3 lägga till ett belopp på 2,55 miljarder euro ovanför taket under perioden 2018–2020. Vi skulle dock vilja framhålla att detta belopp fastställdes på grundval av alla kända lagstiftningsförslag i slutet av 2016, inklusive de finansiella följderna av översynen av Dublinlagstiftningen (cirka 460 miljoner euro per år), som hittills inte har antagits (maj 2017), och att kommissionen sedan dess lagt fram nya förslag.

Vidare kan ett antal nya finansiella behov som inte ingår i detta belopp på 2,55 miljarder euro finnas i samband med ytterligare politisk utveckling på området för rättsliga och inrikes frågor. Tillsammans med tänkbara icke-förutsägbara händelser under återstoden av den fleråriga budgetramen är det därför möjligt att beloppet på 2,55 miljarder skulle kunna vara otillräckligt.

Som en påminnelse har, bara under 2017, flexibilitetsinstrumentet och marginalen för oförutsedda händelser använts med ett belopp på 1,7 miljarder euro ovanför taket för budgetrubrik 3. Därmed kan 2,55 miljarder euro för perioden 2018–2020 komma att kräva avsevärda prioriteringsinsatser. LIBE:s prioriteringar för förhandlingarna om budgetförslaget för 2018 kan delas in i tre bredare politikkategorier: 1) asyl och migration, 2) förvaltning av EU:s yttre gränser och 3) inre säkerhet i unionen. För var och en av dessa tre politikkategorier finner ni nedan LIBE-utskottets huvudsakliga utgiftsprioriteringar för 2018:

1) På området för asyl och migration är LIBE-utskottets första prioritering att säkerställa tillräcklig medelstilldelning för instrumentet för krisstöd inom unionen, eftersom denna mekanism är av central betydelse för en snabb reaktion på humanitära kriser på EU:s territorium. Den andra prioriteringen är att finansiera åtgärder i samband med mottagande och integrering av människor som söker internationellt skydd genom asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif). Den tredje prioriteringen är att tillhandahålla tillräcklig finansiering för att omvandla Europeiska stödkontoret för asylfrågor till en fullt ut operativ europeisk asylbyrå.

2) När det gäller kontroll och förvaltning av EU:s yttre gränser är LIBE-utskottets första prioritering att fortsätta med lämplig finansiering av den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, så att den så fort som möjligt blir fullt ut operativ. Den andra prioriteringen är finansiering av underhåll och utveckling av EU:s befintliga och framtida informationssystem genom finansiering av motsvarande åtgärder inom budgeten för eu-LISA. LIBE-utskottet önskar särskilt understryka eu-LISA:s personalsituation, som utskottet bedömer som otillräcklig med tanke på omfattningen av pågående och kommande projekt som hör till byråns ansvarsområde. Därför rekommenderar LIBE-utskottet en lämplig personalökning för byrån.

3) När det gäller förvaltningen av den inre säkerheten inom unionen rör den första prioriteringen åtgärder som inletts för att stärka polissamarbete och straffrättsligt samarbete som en del av den europeiska säkerhetsagendan, med målet att bättre bekämpa terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Det bör omfatta motsvarande åtgärder i arbetsplanerna för relevanta byråer, utveckling av det aktuella SIS II-systemet enligt kommissionens förslag och framtida utveckling av brottsbekämpning i samband med EU:s informationssystem. LIBE-utskottet begär därför en lämplig tilldelning av resurser till Eurojust. Den andra prioriteringen är att finansiera åtgärder för att bekämpa it-brottslighet i linje med prioriteringar inom uppgiftsskydd och uppgiftssäkerhet, samt den europeiska säkerhetsagendan och den reviderade EU-strategi för it-säkerhet som väntas under andra halvåret 2017.

LIBE-utskottet skulle vilja påminna om att externa program utanför dess ansvarsområde får återverkningar på finansieringsbehoven inom unionen. Därför betonar LIBE-utskottet betydelsen av effektiv och ändamålsenlig programplanering och övervakning av medel som tilldelas genom unionens instrument för extern finansiering.

Slutligen skulle LIBE-utskottet vilja rekommendera att parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag för att se till att de medel som inte har använts inom den tillfälliga omplaceringsmekanismen till förmån för Italien och Grekland, som löper ut i september 2017, kan omfördelas inom budgetrubrik III.

Med vänlig hälsning

Claude Moraes

BILAGA: SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR KONSTITUTIONELLA FRÅGOR

Skrivelse av den 1 juni 2017 från Danuta Maria Hübner, ordförande för utskottet för konstitutionella frågor, till Jean Arthuis, ordförande för budgetutskottet

Översättning

Ärende:  AFCO-utskottets prioriteringar för mandatet för trepartsmötet om budgeten för 2018

Till ordföranden

Utskottet för konstitutionella frågor, som jag är ordförande för, är medvetet om att detta års budgetförfarande har inletts något senare än vanligt, med presentationen den 30 maj 2017 av kommissionens budgetberäkning för 2018. Eftersom denna försening skapar en mycket snäv tidsplanering för antagandet av ert betänkande om mandatet för trepartsmötet om budgeten för 2018, fick jag som föredragande för AFCO:s yttrande över budgeten för 2018 mandat att utarbeta vårt bidrag till detta förslag till betänkande i form av en skrivelse med AFCO:s prioriteringar för nästa års budget.

Utskottet för konstitutionella frågor skulle därför vilja fästa er uppmärksamhet på följande prioriterade områden, som förtjänar att tas upp vid detta års budgetförhandlingar:

– Kommunikation med medborgarna bör finnas med bland de främsta prioriteringarna i budgetarna för alla europeiska institutioner under 2018, inte bara för att valet till Europaparlamentet 2019 närmar sig, utan också för att sörja för en bred offentlig debatt och medborgarnas deltagande i diskussionen om Europas framtid, som svar på kommissionens vitbok som lades fram tidigare i år. I detta syfte skulle de s.k. Europeiska allmänna platserna, som redan finns i 18 medlemsstater, kunna tjäna som värdefulla kanaler för dialog med medborgarna, och 2018 skulle kunna ses som ett bra år för att försöka utöka deras verksamhet.

– När det gäller parlamentets budget gläder sig AFCO åt att kommunikationsstrategin för 2019 års val har setts över i ljuset av vad man lärt sig av valrörelsen 2014. Det är av yttersta betydelse att undvika ett ytterligare minskat valdeltagande, och i detta syfte bör kommunikation och dialog med medborgarna genom alla möjliga kanaler stå i centrum för parlamentets kommunikationsstrategi. Medborgarna bör känna att de är delaktiga, representerade och engagerade. I detta syfte bör parlamentets kommunikationsstrategi också så mycket som möjligt anpassas till de förslag till reform av den europeiska vallagen som antogs i kammaren den 11 november 2015.

– I fråga om AFCO:s vanliga budgetprioriteringar gläder jag mig åt att se en ökning i både åtagande- och betalningsbemyndigandena för programmet Europa för medborgarna, och en ökning av åtagandebemyndigandena för programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap. Jag är dock oroad över en liten minskning av åtagandebemyndigandena för det europeiska medborgarinitiativet. Eftersom dessa instrument är viktiga för att intensifiera deltagardemokratins processer i EU, och för att bygga upp medborgarnas förtroende för och förståelse av europeisk policy och politik, skulle AFCO vilja att dessa program och de underliggande kommunikationsstrategierna förses med lämpliga medel, så att de kan nå sina mål.

Jag är övertygad om att budgetutskottet kommer att beakta våra förslag när det förbereder mandatet för trepartsmötet om budgeten för 2018.

Med vänlig hälsning

prof. Danuta Hübner

Kopia till:  Siegfried Mureşan, BUDG-utskottets föredragande för 2018 års budget – avsnitt III – kommissionen

  Richard Ashworth, BUDG-utskottets föredragande för 2018 års budget – övriga avsnitt

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Antagande	29.6.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	22 3 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Nedzhmi Ali, Jonathan Arnott, Jean Arthuis, Richard Ashworth, Reimer Böge, Lefteris Christoforou, Gérard Deprez, Manuel dos Santos, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Esteban González Pons, Clare Moody, Siegfried Mureşan, Jan Olbrycht, Younous Omarjee, Paul Rübig, Patricija Šulin, Indrek Tarand, Isabelle Thomas, Inese Vaidere, Tiemo Wölken
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Xabier Benito Ziluaga, Nicola Caputo, Anneli Jäätteenmäki, Ivana Maletić, Stanisław Ożóg, Tomáš Zdechovský

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROPI DET ANSVARIGA UTSKOTTET

22	+
ALDE	Nedzhmi Ali, Jean Arthuis, Gérard Deprez, Anneli Jäätteenmäki
PPE	Reimer Böge, Lefteris Christoforou, José Manuel Fernandes, Esteban González Pons, Ivana Maletić, Siegfried Mureşan, Jan Olbrycht, Paul Rübig, Inese Vaidere, Tomáš Zdechovský, Patricija Šulin
S&D	Nicola Caputo, Eider Gardiazabal Rubial, Clare Moody, Isabelle Thomas, Tiemo Wölken, Manuel dos Santos
Verts/ALE	Indrek Tarand

3	-
EFDD	Jonathan Arnott
GUE/NGL	Xabier Benito Ziluaga, Younous Omarjee

2	0
ECR	Richard Ashworth, Stanisław Ożóg

Teckenförklaring:

+  :  Ja-röster

-  :  Nej-röster

0  :  Nedlagda röster