BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU vad gäller rangordningen av skuldinstrument utan säkerhet i en insolvenshierarki

12.10.2017 - (COM(2016)0853 – C8‑0479/2016 – 2016/0363(COD)) - ***I

Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Gunnar Hökmark

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU vad gäller rangordningen av skuldinstrument utan säkerhet i en insolvenshierarki

(COM(2016)0853 – C8‑0479/2016 – 2016/0363(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0853),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8‑0479/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0302/2017).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag:    1

EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG^[1]**

till kommissionens förslag

---------------------------------------------------------

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU vad gäller rangordningen av skuldinstrument utan säkerhet i en insolvenshierarki

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT [DENNA FÖRORDNING/DETTA DIREKTIV/DETTA BESLUT],

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande[2],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[3],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)  Rådet för finansiell stabilitet (FSB) offentliggjorde listan över villkoren för den totala förlustabsorberingskapaciteten (nedan kallad TLAC-standarden) den 9 november 2015, vilken godkändes av G20-gruppen i november 2015. Målet för TLAC-standarden är att säkerställa att globala systemviktiga banker (G-SIB), som i unionslagstiftningen benämns globala systemviktiga institut (G-SII), har tillräcklig förlustabsorberingskapacitet och rekapitaliseringskapacitet för att bidra till att säkerställa att kritiska funktioner kan upprätthållas utan offentliga medel och utan att den finansiella stabiliteten äventyras vid och omedelbart efter en resolution[4]. I sitt meddelande av den 24 november 2015[5] utfäste sig kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag till slutet av 2016 som skulle göra det möjligt att börja tillämpa TLAC-standarden såsom unionslag senast 2019 i enlighet med den internationella överenskommelsen.

(2)  Genomförandet av TLAC-standarden i unionen måste beakta det befintliga institutspecifika minimikravet för kapitalbas och kvalificerade skulder (nedan kallat MREL) som gäller för alla institut i unionen enligt vad som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU[6]. Eftersom TLAC och MREL båda syftar till att säkerställa att institut i unionen har en tillräcklig förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet bör de båda kraven vara kompletterande inslag i en gemensam ram. Rent praktiskt föreslog kommissionen att den harmoniserade miniminivån i TLAC-standarden för globala systemviktiga institut (nedan kallat TLAC-minimikravet) bör införas i unionslagstiftningen genom ändringar av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013[7], samtidigt som det institutspecifika påslaget för globala systemviktiga institut och de institutspecifika kraven för institut som inte är globalt systemviktiga bör hanteras genom riktade ändringar av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014[8]. De relevanta bestämmelserna i detta direktiv vad gäller rangordningen av skuldinstrument utan säkerhet i insolvenshierarkin kompletterar bestämmelserna i ovannämnda lagstiftning och i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU[9].

(3)  Medlemsstaterna bör se till att institut har tillräcklig förlustabsorberingskapacitet och rekapitaliseringskapacitet för att säkerställa en smidig förlustabsorbering och rekapitalisering samtidigt som följder för finansiell stabilitet och skattebetalare undviks. Detta bör uppnås genom instituts fortlöpande efterlevnad av TLAC-minimikravet som ska genomföras i unionsrätten genom en ändring av förordning i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013 och kravet på kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) i enlighet med direktiv 2014/59/EU.

(4)  I TLAC-standarden, som ska genomföras i unionsrätten genom en ändring av förordning (EU) nr 575/2013, krävs att globala systemviktiga institut (G-SIIs), med vissa undantag, uppfyller TLAC-minimikravet med efterställda skulder som skapats av skuldinstrument som i insolvens rangordnas efter skulder som är undantagna från TLAC (nedan kallat efterställningskrav). I enlighet med TLAC-standarden bör efterställning uppnås genom rättsliga verkningar av ett avtal (”efterställning enligt avtal”), lagstiftningen i en viss jurisdiktion (”efterställning enligt lag”) eller en viss företagsstruktur (”strukturell efterställning”). I de fall där det krävs i direktiv 2014/59/EU bör de institut som omfattas av direktivet uppfylla de institutspecifika krav som ställs på dem med efterställda skulder i syfte att minimera risken för rättslig prövning av borgenärer baserad på att deras förluster i händelse av resolution är större än de förluster som de skulle ha ådragit sig vid normala insolvensförfaranden (principen om ”inte sämre villkor för borgenär”).

(4a)  För att skapa rättssäkerhet för marknaderna och möjliggöra en uppbyggnad av nödvändiga buffertar behöver marknaderna också klarhet i god tid om de kriterier som krävs för att instrumenten ska erkännas som TLAC/MREL-skulder.

(4b)  För att skapa planerings- och rättssäkerhet för marknaderna och de enskilda instituten, och säkra lika spelregler mellan instituten, är det nödvändigt att i enlighet med befintlig nationell lagstiftning införa skyddsbestämmelser för kvalificeringen av skuldinstrument som emitterats före ikraftträdandet av detta direktiv.

(4c)  För att undvika underskott och säkerställa lika spelregler bland instituten, är det nödvändigt att ombesörja gammal hävd (”grandfathering”) för kvalificering av de instrument som emitteras innan kvalificeringskriterierna träder i kraft.

(5)  Ett antal medlemsstater har ändrat eller är i begrepp att ändra insolvensrangordningen av prioriterade osäkrade skulder enligt deras nationella insolvenslagstiftning så att deras institut kan uppfylla efterställningskravet på ett effektivare sätt och därmed underlätta resolution.

(6)  De nationella regler som hittills antagits skiljer sig väsentligt åt. Avsaknad av harmoniserade unionsbestämmelser skapar osäkerhet för både institut och investerare och komplicerar tillämpningen av nedskrivningsverktyget på gränsöverskridande institut. Detta resulterar också i fall av snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden, eftersom kostnaderna för institut att efterleva efterställningskravet och de kostnader som belastar investerare vid köp av skuldinstrument som emitterats av institut kan skilja sig väsentligt åt inom EU.

(7)  Av ovanstående skäl uppmanar Europaparlamentet i sin rapport om bankunionen kommissionen att lägga fram förslag för att ytterligare minska de rättsliga riskerna för krav utifrån principen om lika behandling av samtliga bankens borgenärer, och i sina slutsatser av den 17 juni 2016[10] uppmanade rådet kommissionen att lägga fram ett förslag om ett gemensamt synsätt på rangordningen av bankborgenärer för att öka den rättsliga säkerheten i händelse av resolution.

(8)  Det är därför nödvändigt att undanröja de betydande hindren för den inre marknadens funktion och undvika snedvridningar av konkurrensen på grund av avsaknad av harmoniserade unionsbestämmelser om rangordning av bankborgenärer och förhindra att sådana hinder och snedvridningar uppstår i framtiden. Därför bör den lämpliga rättsliga grunden för denna förordning vara artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), på det sätt som den tolkas i enlighet med Europeiska unionens domstols fasta rättspraxis.

(9)  För att minimera kreditinstitutens och värdepappersföretagens kostnader för att efterleva efterställningskravet och eventuella negativa effekter på deras finansieringskostnader bör detta direktiv tillåta medlemsstaterna att behålla den befintliga klassen prioriterade osäkrade skulder, som har den högsta insolvensrangordningen bland skuldinstrument och är mindre kostsamma för kreditinstitut och värdepappersföretag att utfärda än alla andra efterställda skulder. Det bör inte desto mindre krävas att medlemsstaterna skapar en ny tillgångsklass av ”oprioriterade ” skulder med förmånsrätt som endast bör bli föremål för skuldnedskrivning i samband med resolution efter andra kapitalinstrument, men före andra osäkrade skulder med förmånsrätt. Det bör fortsatt stå kreditinstitut och värdepappersföretag fritt att emittera skuldebrev i båda dessa kategorier, medan endast de ”oprioriterade” i klassen med förmånsrätt utan säkerhet bör kvalificera att uppfylla efterställningskravet i förordning (EU) nr 575/2013 och i direktiv 2014/59/EU. Detta bör göra det möjligt för kreditinstitut och värdepappersföretag att för sin finansiering eller alla andra operativa skäl använda den mindre kostsamma skuldkategorien prioriterade osäkrade skulder och samtidigt emittera skuld i den nya ”oprioriterade” klassen med förmånsrätt utan säkerhet för att efterleva efterställningskravet.

(10)  För att säkerställa att den nya klassen ”icke-prioriterade” skuldinstrument med förmånsrättsordning före andra skulder utan säkerhet uppfyller kvalificeringskriterierna enligt TLAC-standarden i direktiv 2014/59/EU, och därmed höjer rättssäkerheten, bör medlemsstaterna säkerställa att dessa skuldinstrument inte är derivat och inte har några inbäddade derivat, och att den relevanta avtalsenliga dokumentationen som avser emissionen av dem, och i förekommande fall av prospektet, uttryckligen hänvisar till deras lägre rangordning vid normala insolvensförfaranden. Detta direktiv bör inte påverka eventuella krav i nationell lag på att registrera skuldinstrument i utfärdarens företagsregister för att skulderna ska uppfylla villkoren för oprioriterade skuldinstrument med förmånsrätt i enlighet med detta direktiv.

(11)  För att öka rättssäkerheten för investerare bör medlemsstaterna säkerställa att ordinarie skuldinstrument med förmånsrätt och övriga ordinarie skulder med förmånsrätt utan säkerhet som inte är skuldinstrument ges högre prioritet i den nationella insolvenslagstiftningen än den nya klassen ”oprioriterad” skuld med förmånsrätt. Medlemsstaterna bör också säkerställa att den nya klassen ”oprioriterade” skuldinstrument med förmånsrätt utan säkerhet har en högre prioritetsrangordning än prioritetsrangordningen för kapitalbasinstrument och alla andra efterställda skulder.

(12)  Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att fastställa harmoniserade regler för insolvensrangordning av skuldinstrument utan säkerhet vid tillämpning av unionens ramverk för återhämtning och resolution, i synnerhet när det gäller att säkerställa en trovärdig skuldnedskrivningsordning, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför på grund av åtgärdens omfattning och verkningar bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. Detta direktiv bör i synnerhet inte påverka andra alternativ för att uppfylla efterställningskravet enligt TLAC-standarden.

(13)  Det är lämpligt att de ändringar av direktiv 2014/59/EU som föreskrivs i detta direktiv gäller för fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument som emitterats på eller efter den dag då detta direktiv börjar tillämpas. Av rättssäkerhetsskäl och för att så mycket som möjligt minska övergångskostnaderna bör medlemsstaterna emellertid säkerställa att rangordningen vid insolvens av alla utestående fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument som institut har emitterat före detta datum regleras av medlemsstaternas lagstiftning såsom den hade antagits per den 31 december 2016. I den utsträckning som viss nationell lagstiftning såsom den hade antagits per den 31 december 2016 redan kunde ha gjort det möjligt för instituten att utfärda efterställda skulder, bör en del eller alla utestående fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument som emitterats före den dag då detta direktiv börjar tillämpas ha samma insolvensrangordning som de ”oprioriterade” skuldinstrument med förmånsrätt som emitterades enligt villkoren i detta direktiv. Dessutom bör medlemsstaterna efter den 31 december 2016 och före den dag då detta direktiv träder i kraft kunna anpassa sin nationella lagstiftning som reglerar rangordningen vid normala insolvensförfaranden för fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument som emitterats efter den dag då sådan lagstiftning började tillämpas för att uppfylla de villkor som fastställs i detta direktiv. I sådana fall bör endast de fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument som emitterats innan den nya nationella lagstiftningen började tillämpas fortsätta att regleras av medlemsstaternas lagstiftning såsom den hade antagits per den 31 december 2016.

(13a)  Detta direktiv bör inte hindra medlemsstaterna från att föreskriva att detta direktiv ska fortsätta att tillämpas när de utfärdande enheterna inte längre omfattas av unionens ram för resolution, särskilt på grund av att de avyttrar sin kredit- eller investeringsverksamhet till tredje part.

(13b)  Detta direktiv harmoniserar rangordningen av fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument vid normala insolvensförfaranden. Direktivet omfattar inte en insolvensrangordning av insättningar utöver befintliga tillämpliga bestämmelser i direktiv 2014/59/EU. Detta direktiv påverkar därför inte tillämpningen av medlemsstaternas nationella lagstiftning om normala insolvensförfaranden som omfattar den insolvensrangordning av insättningar som inte harmoniseras genom direktiv 2014/59/EU, oavsett hur insättningarna rangordnas i insolvensförfarandena och deras datum.

(13c)  Detta direktiv harmoniserar rangordningen av fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument vid normala insolvensförfaranden. Direktivet omfattar inte en insolvensrangordning av insättningar utöver befintliga tillämpliga bestämmelser i direktiv 2014/59/EU. Detta direktiv påverkar därför inte tillämpningen av medlemsstaternas nationella lagstiftning om normala insolvensförfaranden som omfattar den insolvensrangordning av insättningar som inte harmoniseras genom direktiv 2014/59/EU. Senast ... [tre år efter dagen då detta direktiv träder i kraft] bör kommissionen se över tillämpningen av direktiv 2014/59/EU vad gäller insättningarnas rangordning vid insolvens, och särskilt bedöma om direktivet behöver ändras ytterligare.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av direktiv 2014/59/EU

-1  I artikel 2.1 ska led 48 ersättas med följande:

”(48) skuldinstrument:

(i)  vid tillämpning av artikel 63.1 g och j: obligationer och andra former av överlåtbara skuldförbindelser, instrument som skapar eller bekräftar en skuld samt instrument som ger rätt att förvärva skuldinstrument, och

(ii)  vid tillämpning av artikel 108: obligationer och andra former av överlåtbara skuldförbindelser och instrument som skapar eller bekräftar en skuld.”

  ▐

1a.  I artikel 108 ska rubriken ersättas med följande:

”▐ Rangordning vid insolvens”

1b.  I artikel 108 ska punkt 1 ersättas med följande:

”1.  Medlemsstaterna ska säkerställa följande i nationell rätt som reglerar normala insolvensförfaranden:

(a)  Att följande ges samma prioritet, som är högre än den prioritet som ges fordringar från vanliga▐ borgenärer utan säkerhet:

(i)  den del av kvalificerade insättningar från fysiska personer och mikroföretag samt små och medelstora företag som överstiger den täckningsnivå som avses i artikel 6 i direktiv 2014/49/EU,

(ii)  insättningar som skulle utgöra kvalificerade insättningar från fysiska personer, mikroföretag och små och medelstora företag om de inte hade gjorts genom filialer belägna utanför unionen av institut som är etablerade inom unionen.

(b)  Att följande ges samma prioritet, som är högre än den prioritet som ges fordringar enligt led a) och prioriteten för alla andra ordinarie skuldförbindelser utan säkerhet:

(i)  garanterade insättningar,

(ii)  insättningsgarantiordningar som ersätter rättigheterna och skyldigheterna för garanterade insättare vid insolvens.”

2.  Följande stycken ska läggas i slutet av artikel 108:

”2.  Medlemsstaterna ska, för enheter som avses i artikel 1.1 led a, b, c och d, säkerställa att ordinarie fordringar utan säkerhet i nationell lagstiftning som reglerar normala insolvensförfaranden har en högre prioritetsrangordning än fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument som uppfyller följande villkor:

(a)  Den ursprungliga avtalsenliga löptiden för skuldinstrument är minst ett år.

(b)  De innehåller inga inbäddade derivat och är inte själva derivat.

(c)  Den relevanta avtalsenliga dokumentation och i förekommande fall det prospekt som avser emissionen hänvisar uttryckligen till den lägre prioriteten enligt denna punkt.

3.  Medlemsstaterna ska säkerställa att ▐ fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument som uppfyller de villkor som anges i punkt 2 a, b och c ha en högre prioritetsrangordning i nationell lag som reglerar normala insolvensförfaranden än den prioritetsrangordning av fordringar som härrör från instrument som avses i led a–d i artikel 48.1.

4.  Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 4b och 4c ska medlemsstaterna säkerställa att deras nationella lagstiftning som reglerar normala insolvensförfaranden såsom de hade antagits per [den 31 december 2016] är tillämplig på rangordningen vid normala insolvensförfaranden för fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument som emitteras av enheter som avses i artikel 1.1 a, b, c och d före dagen då de åtgärder i nationell lagstiftning som införlivar [detta direktiv] träder i kraft.

4a.  EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera vad som utgör inbäddade derivat enligt punkt 2 b.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast [6 månader från dagen för ikraftträdandet av detta direktiv].

Kommissionen ges befogenhet att komplettera denna förordning genom att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

4b.  Om en medlemsstat efter den 31 december 2016 och före [den dag då detta direktiv träder i kraft] har antagit en nationell lag som reglerar rangordningen vid normala insolvensförfaranden för fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument som emitterats efter den dag då denna nationella lag börjar tillämpas, ska punkt 4 inte tillämpas på fordringar som härrör från skuldinstrument som emitterats efter ikraftträdandet av den nationella lagen, förutsatt att samtliga av följande villkor är uppfyllda:

(a)  Den nationella lagen föreskriver att ordinarie fordringar utan säkerhet, för enheter som avses i artikel 1.1 led a, b, c och d, vid normala insolvensförfaranden ska ges högre prioritet än fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument som uppfyller följande villkor:

(i)  Den ursprungliga avtalsenliga löptiden för skuldinstrument är på minst ett år.

(ii)  Skuldinstrumenten innehåller inga inbäddade derivat och är inte själva derivat och

(iii)  Den relevanta avtalsenliga dokumentationen och i förkommande det prospekt som avser emissionen hänvisar uttryckligen till den lägre rangordningen enligt gällande lag.

(b)  Den nationella lagen föreskriver att fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument som uppfyller villkoren i led a i denna punkt vid normala insolvensförfaranden ska ges högre prioritet än fordringar som härrör från instrument som avses i artikel 48.1 a–d.

Den [dag då de åtgärder i nationell lagstiftning genom vilka detta direktiv införlivas träder i kraft] ska de fordringar utan säkerhet som härrör från de skuldinstrument som avses i led b ges samma prioritet som den som avses i punkt 2 led a, b och c samt punkt 3.

4c.  Medlemsstater som redan före den 31 december 2016 har antagit en nationell lag som reglerar normala insolvensförfaranden där fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument som emitteras av enheter som avses i artikel 1.1 a, b, c och d delas in i två eller fler olika rangordningar eller där prioriteten för fordringar utan säkerhet som härrör från skuldinstrument ändras i förhållande till alla övriga ordinarie fordringar utan säkerhet med samma prioritet, får föreskriva att skuldinstrument med den lägsta prioriteten bland dessa ordinarie fordringar utan säkerhet ska ges samma prioritet som den som fordringar som uppfyller villkoren i punkt 2 a, b och c samt punkt 3 ges.”

Artikel 2Införlivande

1.  Medlemsstaterna ska senast den [12 månader efter dagen då detta direktiv träder i kraft] sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska omedelbart till kommissionen överlämna texten till de bestämmelserna.

Medlemsstaterna ska tillämpa dessa åtgärder från och med den dag då de träder i kraft i den nationella lagstiftningen, vilket ska ske senast den [12 månader efter dagen då direktiv träder i kraft].

2.  När en medlemsstat antar de bestämmelser som avses i punkt 1 ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2a.  Punkt 2 ska inte gälla om de nationella bestämmelser i medlemsstaterna som är i kraft före den dag då detta direktiv träder i kraft följer detta direktiv. I sådana fall ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om detta.

3.  Medlemsstaterna ska till kommissionen och EBA överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 2aÖversyn

Senast ... [tre år efter dagen då detta direktiv träder i kraft] ska kommissionen se över tillämpningen av artikel 108.1 i direktiv 2014/59/EU. Kommissionens ska särskilt bedöma om ytterligare ändringar krävs med avseende på insättningarnas rangordning vid insolvens. Kommissionen ska överlämna en rapport om detta till Europaparlamentet och rådet.

Artikel 3Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar  På rådets vägnar

Ordförande  Ordförande

• [1] ^* Ändringsförslag: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar markeras med symbolen ▌.
• [2]  EUT C, , s. .
• [3]  EUT C, , s. .
• [4]  Principles on Loss-absorbing and Recapitalisation Capacity of G-SIBs in Resolution från Financial Stability Board, 9 november 2015
• [5]  Meddelande från kommissionen till Europarlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Mot ett fullbordande av bankunionen, 24.11.2015, COM(2015) 587 final.
• [6]  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).
• [7]  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).
• [8]  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 30.7.2014, s. 1).
• [9]  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).
• [10]  Rådets slutsatser av den 17 juni 2016 om en färdplan för att fullborda bankunionen: http://www.consilium.europa.eu/press-releases-pdf/2016/6/47244642837_sv.pdf

ÄRENDETS GÅNG I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

Titel	Rangordningen av skuldinstrument utan säkerhet i en insolvenshierarki
Referensnummer	COM(2016)0853 – C8-0479/2016 – 2016/0363(COD)
Framläggande för parlamentet	23.11.2016
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ECON 16.1.2017
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	BUDG 16.1.2017	JURI 16.1.2017
Inget yttrande avges        Beslut	BUDG 8.12.2016	JURI 31.1.2017
Föredragande        Utnämning	Gunnar Hökmark 24.11.2016
Behandling i utskott	28.2.2017	25.4.2017	3.5.2017	11.7.2017
	25.9.2017
Antagande	10.10.2017
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	48 6 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Burkhard Balz, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Thierry Cornillet, Esther de Lange, Fabio De Masi, Markus Ferber, Jonás Fernández, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Cătălin Sorin Ivan, Petr Ježek, Barbara Kappel, Wajid Khan, Georgios Kyrtsos, Werner Langen, Sander Loones, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Fulvio Martusciello, Marisa Matias, Gabriel Mato, Costas Mavrides, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Stanisław Ożóg, Sirpa Pietikäinen, Pirkko Ruohonen-Lerner, Anne Sander, Alfred Sant, Molly Scott Cato, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Ernest Urtasun, Marco Valli, Tom Vandenkendelaere, Miguel Viegas, Jakob von Weizsäcker, Marco Zanni
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Alain Cadec, Andrea Cozzolino, Ashley Fox, Doru-Claudian Frunzulică, Sophia in ‘t Veld, Thomas Mann, Luigi Morgano, Michel Reimon, Lieve Wierinck
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Judith Sargentini
Ingivande	13.10.2017

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

48	+
ALDE	Thierry Cornillet, Sophia in ‘t Veld, Petr Ježek, Lieve Wierinck
ECR	Ashley Fox, Sander Loones, Stanisław Ożóg, Pirkko Ruohonen-Lerner, Kay Swinburne,
ENF	Barbara Kappel
PPE	Burkhard Balz, Alain Cadec, Markus Ferber, Brian Hayes, Gunnar Hökmark, Danuta Maria Hübner, Georgios Kyrtsos, Werner Langen, Ivana Maletić, Thomas Mann, Fulvio Martusciello, Gabriel Mato, Luděk Niedermayer, Sirpa Pietikäinen, Anne Sander, Theodor Dumitru Stolojan, Tom Vandenkendelaere, Esther de Lange
S&D	Pervenche Berès, Udo Bullmann, Andrea Cozzolino, Jonás Fernández, Doru-Claudian Frunzulică, Neena Gill, Roberto Gualtieri, Cătălin Sorin Ivan, Wajid Khan, Olle Ludvigsson, Costas Mavrides, Luigi Morgano, Alfred Sant, Pedro Silva Pereira, Peter Simon, Jakob von Weizsäcker
VERTS/ALE	Michel Reimon, Judith Sargentini, Molly Scott Cato, Ernest Urtasun

6	-
EFDD	Marco Valli
ENF	Bernard Monot, Marco Zanni
GUE/NGL	Fabio De Masi, Marisa Matias, Miguel Viegas

0	0

Förklaring av symboler:

+  :  För

-  :  mot

0  :  Avstod