Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2004/2132(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A6-0008/2005

Ingivna texter :

A6-0008/2005

Debatter :

PV 22/02/2005 - 6
PV 22/02/2005 - 13

Omröstningar :

PV 23/02/2005 - 9.4

Antagna texter :

P6_TA(2005)0045

Antagna texter
PDF 114kWORD 56k
Onsdagen den 23 februari 2005 - Strasbourg Slutlig utgåva
Miljö och hälsa 2004–2010
P6_TA(2005)0045A6-0008/2005

Europaparlamentets resolution om den europeiska handlingsplanen för miljö och hälsa 2004–2010 (2004/2132(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om en europeisk handlingsplan för miljö och hälsa 2004–2010 (KOM(2004)0416),

–   med beaktande av sin resolution av den 31 mars 2004 om en europeisk strategi för miljö och hälsa(1) ,

–   med beaktande av Världshälsoorganisationens handlingsplan från den fjärde paneuropeiska ministerkonferensen om miljö och hälsa, som hölls i Budapest den 23-25 juni 2004,

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6-0008/2005), och av följande skäl:

A.  Miljöföroreningarnas hälsoeffekter är något som väcker stark oro bland de europeiska medborgarna, varför EU snarast måste skapa en verklig politik för miljöhälsoskydd.

B.  Miljön och naturen kan ge ett värdefullt bidrag till folkhälsan i Europeiska unionen.

C.  Den europeiska handlingsplan för miljö och hälsa som kommissionen lagt fram är tänkt att utgöra den praktiska tillämpningen av den europeiska strategin för miljö och hälsa, som även kallas SCALE, en förkortning för "Science" (vetenskapligt baserad), "Children" (fokuserad på barn), "Awareness" (syftar till att öka medvetenheten), "Legal instruments" (utnyttjar rättsliga instrument) och "Evaluation" (inbegriper löpande utvärdering) (KOM(2003)0338).

D.  Bedömningar av miljöföroreningarnas risker för känsliga befolkningsgrupper, i synnerhet barn, ges inte tillräckligt utrymme i handlingsplanen, vilket strider mot SCALE-initiativet.

E.  I EU kan närapå en av tre barnsjukdomar som infaller mellan födseln och 19 års ålder tillskrivas miljöfaktorer, och i över 40 procent av fallen rör det sig om barn som är under 5 år.

F.  Barn är särskilt känsliga mot tidig eller konstant miljöpåverkan, som kan utlösa kroniska sjukdomar som ibland inte visar sig förrän efter tiotals år.

G.  Även andra grupper i samhället, bland annat familjer med låg inkomst eller en ensamstående förälder samt minoritetsgrupper, löper oproportionerligt stora hälsorisker på grund av sin sociala eller ekonomiska ställning. Man måste därför ta särskild hänsyn även till dem.

H.  Barn utsätts för olika föroreningar i sina levnadsmiljöer på samma sätt i hela Europa, och alla insatser som EU gör på detta område bör därför också ha som mål att bekämpa barns ojämlika hälsosituation.

I.  Under de senaste 20 åren har följande sjukdomar ökat kraftigt och på ett oroande sätt:

   - akuta luftvägsinfektioner – den främsta dödsorsaken bland barn under 5 år – som har bevisade samband med föroreningar i inomhus- och utomhusluften,
   - störningar av nervsystemets utveckling, som ibland är obotliga och utlöses av en alltför tidig exponering för farliga ämnen som exemeplvis bly, metylkvicksilver, PCB samt vissa lösningar och bekämpningsmedel.

J.  Under sitt sammanträde den 1–2 juni 2004 antog rådet slutsatser om barnastma och uppmanade kommissionen och medlemsstaterna att till fullo beakta den stora utmaning för folkhälsan som barnastma innebär.

K.  En prioritering i handlingsplanen för den "första cykeln" (2004–2010) är att stärka samordningen mellan de olika aktörernas insatser på områdena forskning, hälsa och miljö samt den sektorsöverskridande karaktären på dessa insatser. Ett av de främsta målen är att förbättra kunskaperna om miljöföroreningarnas hälsopåverkan.

L.  Ett sådant tillvägagångssätt är i grund och botten otillräckligt, eftersom man bortser från mängder av tillförlitliga vetenskapliga publicerade studier som visar på sambandet mellan exponering för miljöfaktorer och de fyra prioriterade sjukdomar som tas upp i kommissionens meddelande, det vill säga astma och barnallergier, störningar av nervsystemets utveckling, cancer och endokrinstörande effekter.

M.  Inga som helst rättsliga instrument utnyttjas i handlingsplanen, vilket strider mot SCALE-strategin (bokstaven "L").

N.  Två av tre av SCALE-strategins slutmål – att minska antalet sjukdomsfall orsakade av miljöfaktorer och att identifiera och förebygga nya hot mot hälsan orsakade av miljöfaktorer – behandlas inte i handlingsplanen.

O.  En av de tre grundpelarna i SCALE:s första cykel – att minska exponeringen – ingår inte i handlingsplanen.

P.  Såväl Europaparlamentet, i sin resolution av den 31 mars 2004, som de 52 europeiska hälso- och miljöministrarna, i sin handlingsplan av den 25 juni 2004, har dock bekräftat att man måste tillämpa försiktighetsprincipen eftersom det skulle leda till alltför höga kostnader och potentiella hälso- och miljörisker om man undlät att agera.

Q.  Rådet (konkurrens) gav nyligen en positiv signal när det tillämpade försiktighetsprincipen och förbjöd sex kemiska produkter av typen ftalater som använts vid tillverkningen av plastleksaker för barn.

R.  Denna politiska vilja saknas uppenbarligen i handlingsplanen, där det inte någonstans föreslås att försiktighetsprincipen skall tillämpas, inte ens då det är lätt att fastställa hur en viss förorening påverkar hälsan, framför allt när det gäller infektionssjukdomar och vissa cancertyper.

S.  Den löpande utvärderingen för att "kontrollera åtgärdernas kostnadseffektivitet i termer av minskade miljörelaterade hälsoproblem" måste inlemmas i handlingsplanen i enlighet med SCALE-strategin (bokstaven "E").

T.  Århuskonventionen och direktiv 2003/4/EG om allmänhetens tillgång till miljöinformation(2) utgör en idealisk ram för EU:s miljö- och hälsoövervakningssystem. Det som nu behövs är konkreta insatser.

U.  Alla åtgärder för att utbilda och samla vårdpersonal kring sambandet mellan miljö och hälsa är välkomna, eftersom de utgör ett oumbärligt steg framåt i arbetet med att uppmärksamma allmänheten på detta nya problem.

V.  I den europeiska handlingsplanen för miljö och hälsa 2004–2010 har kommissionen inte lagt fram några konkreta förslag på vilka budgetmedel som krävs för att genomföra dessa insatser.

1.  Europaparlamentet ställer sig kritiskt till det försämrade tillvägagångssättet och den kraftigt sänkta ambitionsnivån i det som är tänkt att vara det praktiska genomförandet av kommissionens miljö- och hälsostrategi, dvs. handlingsplanen, i förhållande till själva strategin. Parlamentet anser att handlingsplanen i bästa fall kan ses som en forskningshandlingsplan som inte i sig kan förmodas minska antalet sjukdomsfall orsakade av miljöfaktorer.

2.  Europaparlamentet beklagar att endast fyra av de tretton åtgärder som kommissionen ställt upp i sin miljö- och hälsostrategi för 2004–2010 avser särskilda insatser och att det inte finns kvantifierade mål för en enda av dem.

3.  Europaparlamentet konstaterar att det på unionsnivå inte omedelbart kommer att inrättas något system för biologisk övervakning fokuserat på kontroll av biologiska markörer i syfte att mäta exponeringen för miljöföroreningar, kopplat till miljömedicinexperters observationer av effekter.

4.  Europaparlamentet anser att biologisk övervakning bör bidra till en strategi för riskbedömning och framför allt avse infektionssjukdomar, till exempel legionella och cancer orsakad av vissa föroreningar, för vilka sambandet mellan orsak och verkan är lättare att fastställa: kopplingen mellan asbest och lungcancer, arsenik och njurcancer samt mellan vissa föroreningar och leukemi, maligna lymfom och prostatacancer.

5.  Europaparlamentet påminner om att bristen på vetenskaplig säkerhet och behovet av att bedriva ytterligare forskning kring multikausala sjukdomar inte får tjäna som förevändning för att senarelägga absolut nödvändiga och brådskande åtgärder för att minska barns och vuxnas exponering för miljöföroreningar.

6.  Europaparlamentet anser att man, utan att det inverkar på befintlig gemenskapslagstiftning och efter ett yttrande från den relevanta vetenskapliga kommittén, snarast måste överväga att begränsa utsläppandet och/eller användningen av följande farliga ämnen – för vilka spädbarn, barn, gravida kvinnor, äldre personer, arbetstagare och andra riskgrupper i befolkningen är kraftigt exponerade – när säkrare alternativ blir tillgängliga:

   - sex produkter av typen ftalater (DEHP, DINP, DBP, DIDP, DNOP, BBP) i hushållsprodukter för användning inomhus och i medicinsk utrustning, utom i fall då en sådan restriktion skulle inverka negativt på en medicinsk behandling,
   - klorlösningar som används vid framställning av färg, beläggningar och polymerer,
   - kvicksilver som används i tandamalgam samt i icke-elektriska och icke-elektroniska mät- och kontrollinstrument,
   - kadmium, i dess olika användningar,
   tre bekämpningsmedel med organiskt fosfor (klorpyrifos, diazinon och malation) och endosulfan, ett bekämpningsmedel med organiskt klor, i alla användningar

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera forskning kring framställningen och användningen av olika kategorier vanliga konsumentprodukter som innehåller kemikalier som kan orsaka allergi och cancer hos människor.

8.  Europaparlamentet insisterar på att man under kommissionens ledning bör genomföra en epidemiologisk studie på barn, med "National children study" i USA som modell, i syfte att, från fosterstadiet till vuxen ålder, övervaka sambandet mellan miljörelaterade sjukdomar och exponering för de viktigaste föroreningarna.

9.  Europaparlamentet poängterar att man bör förhindra att användningen av djurförsök ökar till följd av handlingsplanen samt att utvecklingen och användningen av alternativa testmetoder måste ägnas full uppmärksamhet.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att man vid alla riskbedömningar specifikt beaktar risken för foster, spädbarn och barn i de fall dessa särskilt känsliga grupper kan komma att exponeras.

11.  Europaparlamentet understryker att Världshandelsorganisationen utför ett viktigt arbete på området för miljö och hälsa och betonar vikten av internationellt samarbete för att förhållandet mellan miljö och hälsa skall kunna studeras närmare och effektiva åtgärder vidtas.

12.  Europaparlamentet poängterar vikten av att utbilda och informera människor om miljö- och hälsofrågor, i synnerhet om den positiva inverkan som en rik naturlig och anlagd miljö har på människors fysiska och mentala hälsa och välmående. Parlamentet betonar även att en hälsosam miljö och livsstil inte enbart är resultatet av en enskild persons livsstilsval, något som är särskilt relevant när det gäller missgynnade befolkningsgrupper som exempelvis låginkomsttagare. Man måste stödja lokala informationsprojekt där man drar nytta av de kunskaper som personal på vårdcentraler och sjukhus samt socialarbetare har av lokala problem i syfte att undvika ett toppstyrt tillvägagångssätt när man försöker skapa medvetenhet kring dessa frågor.

13.  Europaparlamentet betonar att uppgiftsinsamlingen måste ske på ett sätt som möjliggör analyser av hur olika grupper i samhället utsätts och påverkas av olika föroreningar. Ökad kunskap om hur kvinnor respektive män utsätts och påverkas av olika miljöföroreningar är till exempel helt beroende av könsuppdelad statistik.

14.  Europaparlamentet beklagar att föroreningarnas mentala och neurologiska påverkan inte nämns.

15.  Europaparlamentet begär att man i handlingsplanen prioriterar att uppnå acceptabla miljöförhållanden på platser där barn ofta och länge uppehåller sig, till exempel daghem, lekplatser och skolor.

16.  Europaparlamentet stöder alla föreslagna insatser för att underlätta allmänhetens tillgång till information och upprepar sin begäran om att det inrättas nationella register över dels de viktigaste föroreningarna, dels de viktigaste sjukdomarna i stora geografiska områden. Parlamentet anser att kommissionen i detta syfte skulle kunna använda sig av det nya europeiska verktyget för geografiska uppgifter, INSPIRE.

17.  Europaparlamentet vill i detta sammanhang understryka behovet av ökade insatser för att också motverka livsstilsrelaterad ohälsa orsakad av till exempel tobak, alkohol, bristfällig kosthållning och brist på motion.

18.  Europaparlamentet efterfrågar en bedömning av hur nya byggnadsmaterial påverkar hälsan.

19.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att kommissionen i samarbete med medlemsstaterna inför hälso- och miljömärkning av byggnadsprodukter och byggnadsmaterial för att påtagligt påverka enskildas och gruppers beteende.

20.  Europaparlamentet gläder sig över kommissionens vilja att även fortsättningsvis motarbeta rökning på slutna platser och uppmanar kommissionen att snarast möjligt klassificera tobaksrök i miljön som ett cancerogent ämne av klass 1. Parlamentet uppmanar kommissionen dock att prioritera gränsöverskridande problem samt hälsoproblem med ett klart miljösamband och föreslår ökade anslag till forskning kring kemikalierelaterade sjukdomar, vars resultat bör användas till hälsofrämjande insatser.

21.  Europaparlamentet påminner om att kvaliteten på inomhusluften i byggnader inte kan förbättras utan en övergripande strategi där man tar hänsyn till de många föroreningskällorna: förbränningsanordningar, utrustning, möbler och mänsklig verksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en grönbok om det specifika problem som hushållens föroreningar utgör.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i handlingsplanen införa en förteckning över farliga arbetsplatser och yrken, bestämmelser om övervakning av hälsokonsekvenserna och fastställande av bästa metoder för att skydda hälsan.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge starkt stöd åt ett nytt initiativ som har tagits i vissa medlemsstater, det vill säga inrättandet av mobila enheter kallade "miljöambulanser" med uppgift att genomföra en övergripande miljöanalys och identifiera inomhusföroreningar som kan antas påverka människors hälsa negativt.

24.  Europaparlamentet anser att det är absolut nödvändigt att lärare samt alla andra personer som kommer i kontakt med barn och spädbarn får information och utbildning om miljöfaktorer som är skadliga för hälsan.

25.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att informera om exponering för solen (brännskador) och den därtill förknippade risken för att utveckla hudcancer.

26.  Europaparlamentet begär att man på ett systematiskt och vetenskapligt sätt undersöker hur stadsmiljön påverkar hälsan och välmåendet, eftersom mer än 70 procent av befolkningen i de flesta länder lever i städer.

27.  Europaparlamentet insisterar på att kommissionen måste säkerställa att medlemsstaterna verkligen genomför den befintliga europeiska lagstiftningen om luftkvalitet. Det begär dessutom att kommissionen inleder överträdelseförfaranden mot de medlemsstater som inte tryggar en hög luftkvalitet för sina medborgare.

28.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om att särskild uppmärksamhet skall ägnas människor som lever nära förorenande anläggningar och vill att kommissionen tar ett initiativ för att till 2010 minska luftföroreningarna av giftiga ämnen från industrin, främst dioxin, kadmium, bly, vinylkloridmonomer och bensen, utifrån vissa procentsatser och referensår som det återstår att fastställa.

29.  Europaparlamentet betonar att förmågan att upptäcka och fasa ut farliga kemikalier kommer att utgöra en avgörande faktor för förbättrandet av människors hälsa.

30.  Europaparlamentet beklagar att det saknas en finansieringsöversikt i kommissionens förslag till handlingsplan och att det finns brister i redovisningen av hur stor del av de befintliga medlen som skall användas till genomförandet av miljö- och hälsoinsatserna för perioden 2004–2007.

31.  Europaparlamentet anser att man till fullo måste använda de fastställda budgetmedlen för miljö- och hälsoinsatser inom ramen för Europaparlamentets och rådets beslut nr 1786/2002/EG av den 23 september 2002 om antagande av ett program för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008)(3) och att man måste utvärdera uppnådda resultat och erfarenheter samt undvika överlappningar.

32.  Europaparlamentet anser att uppgiftsinsamlingen inom ramen för den europeiska handlingsplanen för miljö och hälsa måste avse områden som inte ingår i beslut nr 1786/2002/EG.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en konkret finansieringsöversyn för genomförandet av de prioriterade åtgärderna 2004–2007 samt att presentera sina prognoser för genomförandet av integrerade miljö- och hälsoinsatser inom ramen för fastställandet av EU:s nya budgetplan.

34.  Europaparlamentet understryker att man för att kunna säkra handlingsplanens enhetlighet och effektivitet redan nu måste fastställa en lämplig budget för perioden 2004–2007. Dessutom menar parlamentet att projekten för "miljö och hälsa" måste betraktas som en egen del i det sjunde ramprogrammet för forskning (2007–2010) och ges en budget som speglar detta, det vill säga på minst 300 miljoner euro, mot bakgrund av de enorma förväntningar och socioekonomiska utmaningar som finns på området miljöhälsa.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att:

   - informera parlamentet om eventuella ändringar av handlingsplanen och om skälen till dessa,
   - på regelbunden basis informera parlamentet om läget i genomförandet av handlingsplanen,
   - lägga fram en årlig rapport för Europaparlamentet och rådet om hur verksamma och kostnadseffektiva handlingsplanens åtgärder är sett till minskningen av miljörelaterade hälsoproblem.

36.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P5_TA(2004)0246.
(2) EUT L 41, 14.2.2003, s. 26.
(3) EGT L 271, 9.10.2002, s. 1. Beslutet ändrat genom beslut nr 786/2004/EG (EUT L 138, 30.4.2004, s.7).

Senaste uppdatering: 25 augusti 2005Rättsligt meddelande