Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av den elfte konferensen för parterna till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar och det parallella första mötet för parterna till dess Kyotoprotokoll, som båda hölls i Montreal i december 2005,

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner, i synnerhet resolutionerna av den 12 maj 2005 om seminariet för regeringarnas sakkunniga om klimatförändringar(1) och den 16 november 2005 om seger i kampen mot den globala klimatförändringen(2),

–   med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen.

1.  Europaparlamentet välkomnar det övergripande resultatet av konferensen, särskilt öppnandet av dialogen om en framtida klimatförändringsstrategi, inte bara inom ramen för Kyotoprotokollet utan också inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar. Parlamentet välkomnar även de stora tekniska framsteg som har gjorts i fråga om genomförandebestämmelserna för den befintliga klimatförändringsstrategin.

2.  Europaparlamentet gratulerar det kanadensiska ordförandeskapet för det engagemang med vilket det förberedde konferensen och sedan lotsade den till en framgångsrik avslutning.

3.  Europaparlamentet välkomnar den villighet att godkänna en andra åtagandeperiod efter 2012 som parterna i bilaga I till Kyotoprotokollet visade i Montreal men understryker att dessa länder inte själva kan lösa problemet och att fler länder måste involveras i kampen för att få ner de totala utsläppsmängderna på global nivå.

4.  Europaparlamentet välkomnar EU:s aktiva engagemang i fråga om att främja en internationell överenskommelse i Montreal, men anser att EU inte bör nöja sig med sin roll och uppmanar EU att upprätthålla höga ambitioner i framtida diskussioner med sina internationella partner.

5.  Europaparlamentet beklagar att Förenta staternas administration fortfarande är så ovillig att delta i ett meningsfullt internationellt partnerskap om klimatförändringar, men noterar att den åtminstone inte stod i vägen för en överenskommelse i Montreal. Parlamentet välkomnar även det faktum att många centrala aktörer i det amerikanska samhället nu har lagt större vikt vid kampen mot klimatförändringar. Bland dem finns kongressmedlemmar från båda husen och från båda partierna, statliga lagstiftare, borgmästare, icke-statliga organisationer och många aktörer inom näringslivet.

6.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att utvecklingsländer som nu snabbt industrialiseras synes vara på väg att bli mer engagerade i en dialog om klimatförändringar och i att undersöka innovativa sätt att bekämpa och anpassa sig till klimatförändringar.

7.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse antagandet av ett antal viktiga genomförandeåtgärder som syftar till att garantera att Kyotoprotokollets potential utnyttjas på tillbörligt sätt, särskilt följande:

8.  Europaparlamentet välkomnar insikten i Montreal att det är nödvändigt med en ny åtagandeperiod i enlighet men Kyotoprotokollet efter 2012 för länderna i bilaga I och att det inte bör vara något avbrott mellan den första och den andra åtagandeperioden. Parlamentet anser att detta borde leda till insikten att de nya förhandlingarna bör inledas snarast möjligt, eftersom de måste avslutas i god tid så att ratifikationsförfarandet skall kunna slutföras. Parlamentet påminner i detta sammanhang om sin begäran i sin ovannämnda resolution av den 16 november 2005 att en tidsfrist bör fastställas (slutet av 2008) för ingående av en överenskommelse om framtida åtaganden i klimatfrågor.

9.  Europaparlamentet noterar att parterna till Kyotoprotokollet bör lämna in sina inledande kommentarer senast den 15 mars 2006 och att det första mötet för arbetsgruppen i fråga skall hållas i maj 2006.

10.  Europaparlamentet välkomnar även inledandet av en dialog – inom den bredare ramen för konventionen – som syftar till att utveckla effektiva och lämpliga nationella och internationella åtgärder mot klimatförändringar och som alla länder kan delta i. Parlamentet noterar vidare att dialogen kommer att ordnas i form av diskussionsfora, att parterna ombeds lämna in sina inledande åsikter senast den 15 april 2006, och att en rapport skall läggas fram om de frågor som tas upp vid de två kommande partskonferenserna (COP 12 och COP 13).

11.  Europaparlamentet efterlyser en intensiv dialog mellan parlamentet, kommissionen och rådet inför alla ovannämnda tidsfrister.

12.  Europaparlamentet insisterar på att EU bör lägga fram en ambitiös dagordning för de båda diskussionsrundorna, inom ramen för både Kyotoprotokollet och konventionen.

13.  Europaparlamentet påminner om två centrala strategiska mål som lades fram i dess ovannämnda resolution av den 16 november 2005, nämligen följande:

14.  Europaparlamentet efterlyser en intensiv översyn av fördelarna och nackdelarna med innovativa tillvägagångssätt för att komplettera nya obligatoriska minskningar för industrialiserade länder i bilaga I, såsom principen om minskning och konvergens samt den föreslagna strategin för sektoriell förpliktelse, genom vilken centrala utvecklingsländer skulle åta sig att nå frivilliga mål i fråga om växthusgasintensiteten inom stora industriella sektorer. I detta sammanhang skulle de få marknadsincitament och tekniska incitament för att överträffa dessa mål.

15.  Europaparlamentet påminner om sitt stöd till den fortsatta användningen av flexibla mekanismer och till det långsiktiga målet att införa en global kolmarknad som baserar sig på ett system med utsläppstak och handel med utsläppsrätter (cap and trade).

16.  Europaparlamentet anser att ett av de viktigaste sätten att bekämpa klimatförändringarna är teknisk utveckling och noterar att EU skall öka sitt tekniksamarbete med andra länder. Parlamentet efterlyser därför en detaljerad utredning av de möjligheter som ny teknik för med sig, såsom teknik för förnybara energikällor samt uppsamling och bindning av kol. Parlamentet upprepar att miljöteknik kan ge EU en konkurrensfördel och samtidigt på ett betydande sätt bidra till utsläppsminskningarna. Miljöteknik är därför en central del i en strategi för hållbar utveckling som är förenlig med EU:s åtaganden från Kyoto och med Lissabonstrategin. Forskning inom detta område bör främjas, och man bör sätta upp tydliga mål i fråga om miljöprestanda för att uppmuntra användningen av bästa tillgängliga teknik.

17.  Europaparlamentet anser att de industrialiserade länderna i bilaga I bör fortsätta att spela en viktig roll i bekämpningen av klimatförändringar på global nivå. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang parterna i bilaga I till Kyotoprotokollet att uppfylla sina befintliga åtaganden och att ställa upp ambitiösa mål för en andra åtagandeperiod efter 2012. Vidare uppmanar parlamentet de industrialiserade länder som inte har ratificerat Kyotoprotokollet att tänka om, att vidta kraftiga nationella åtgärder, och att spela en aktiv roll i framtida internationella förhandlingar med tanke på ett deltagande i den framtida klimatförändringsstrategin.

18.  Europaparlamentet betonar den stora vikten av att de utvecklingsländer som nu snabbt industrialiseras engageras i en framtida internationell klimatförändringsstrategi, varvid man bör visa full respekt för dessa länders centrala intresse av att främja sin ekonomiska utveckling och bekämpa fattigdom. Parlamentet noterar dessa länders ovilja att anta bindande utsläppsminskningsmål i detta skede, men hoppas att de till sist kommer att anta sådana, och anser att fastställandet av frivilliga sektoriella mål kan vara ett nyttigt första steg. Parlamentet betonar att fattigdom och bristande miljöskydd går hand i hand och uppmanar därför EU och dess medlemsstater att anta en ambitiös politik för teknikpartnerskap med och tekniköverföring till utvecklingsländerna, som skulle göra det möjligt för dessa länder att utveckla sin ekonomi och öka sitt välstånd på en mer hållbar och klimatvänlig grund.

19.  Europaparlamentet insisterar på att enskilda EU-länder och EU som helhet bör uppfylla sina befintliga åtaganden, eftersom EU:s ledande ställning i internationella förhandlingar kommer att undergrävas om detta inte kan uppnås. Parlamentet åtar sig i detta sammanhang att inleda en mer systematisk övervakning av EU:s inre åtgärder mot klimatförändringar och av i vilken utsträckning befintliga åtgärder fungerar.

20.  Europaparlamentet betonar den grundläggande betydelsen av ett integrerat tillvägagångssätt inom EU i klimatförändringspolitiken, som omfattar sektoriella politikområden för energisparande och förnybara energikällor, transport, jordbruk, industri, forskning och utveckling o.s.v., vilka bör komplettera varandra hellre än motverka varandra. Parlamentet betonar i synnerhet behovet av att noggrant övervaka vilka effekter denna politik har på klimatförändringarna, och av att vidta åtgärder för att minska dessa effekter till den nivå som EU förbundit sig till enligt Kyotoprotokollet. Parlamentet påminner om sina många specifika förslag i detta avseende i sin resolution av den 16 november 2005.

21.  Europaparlamentet betonar att energipolitiken är en central del av den globala klimatförändringsstrategin: genom en diversifiering av energikällorna och en övergång till alternativa, mer hållbara och miljövänliga energislag skulle man avsevärt kunna minska utsläppen. Parlamentet konstaterar vidare att man genom diversifiering kan göra EU mindre beroende av yttre energikällor och mindre utsatt för energiförsörjningskriser.

22.  Europaparlamentet uppmanar till en noggrann granskning av:

23.  Europaparlamentet understryker behovet av att ytterligare stärka Europas tekniska ledande ställning och bekämpa klimatförändringarna genom tekniköverföring och efterlyser därför enkla riktlinjer inom ramen för mekanismen för ren utveckling och inom ramen för projekt för gemensamt genomförande så att i synnerhet små och medelstora företag kan dra nytta av potentialen i de framväxande kolmarknaderna.

24.  Europaparlamentet betonar behovet av en effektiv kommunikationsstrategi i EU i frågor som rör klimatförändringar. Denna bör omfatta tillbörlig publicitet för de senaste forskningsrönen om klimatförändringarnas följder och kostnaden för overksamhet, tillhandahållande av detaljerade uppgifter om kolinnehållet för alla produkter och tjänster, de förslag till politik som EU har lagt fram, den aktuella situationen när det gäller internationella förhandlingar, samt de specifika åtgärder som måste vidtas av EU, medlemsstaterna och den enskilda medborgaren.

25.  Europaparlamentet uppmanar sina behöriga utskott och delegationer till ett nära samarbete i klimatförändringsfrågor, så att dess politik avseende industri, energi, transport, jordbruk, forskning och utveckling och andra initiativ bättre samordnas med klimatförändringsmål och så att klimatförändringsfrågor regelbundet tas upp i interparlamentariska delegationer och inom ramen för den transatlantiska lagstiftningsdialogen.

26.  Europaparlamentet upprepar sitt fortsatta missnöje med att dess ledamöter som ingår i EU- delegationer uteslutits från EU:s samordningsmöten, och uppmanar till en snabb lösning av detta problem, om möjligt före COP 12 i november 2006.

27.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt sekretariatet för FN:s ramkonvention om klimatförändringar, med en begäran om att resolutionen skall spridas till alla parter som inte är medlemmar i EU.

(1) Antagna texter, P6_TA(2005)0177. (2) Antagna texter, P6_TA(2005)0433.