Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén med titeln "i2010 – Det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning" (KOM(2005)0229), samt det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionen om utvidgad konsekvensbedömning (SEK(2005)0717),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG av den 7 mars 2002 om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (ramdirektiv)(1),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 460/2004 av den 10 mars 2004 om inrättandet av den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet(2),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén med titeln "E-tillgänglighet" (KOM(2005)0425),

–   med beaktande av rapporten från "Digital Divide Forum" av den 15 juli 2005 om tillgången till bredbandsförbindelser och offentligt stöd till underförsörjda områden,

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén med titeln "En marknadsbaserad metod för spektrumhanteringen i Europeiska unionen" (KOM(2005)0400),

–   med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet med titeln "En framtidsorienterad radiospektrumpolitik för Europeiska unionen: andra årsrapporten" (KOM(2005)0411),

–   med beaktande av yttrandet från Gruppen för radiospektrumpolitik av den 19 november 2004 om andrahandshandel med nyttjanderätter till radiospektrum,

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel den 22–23 mars 2005,

–   med beaktande av Europeiska unionens strategi för hållbar utveckling, som Europeiska rådet antog under sitt möte i Göteborg den 15–16 juni 2001,

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument med titeln "Integrering av miljöhänsyn i andra politikområden – en inventering av Cardiffprocessen" (KOM(2004)0394),

–   med beaktande av slutsatserna från rådets (transporter, telekommunikationer och energi) 2695:e möte den 1–5 december 2005, om i2010-strategin,

–   med beaktande av de 25 nationella reformprogram som medlemsstaterna utarbetat på anmodan av det ovannämnda Europeiska rådets möte i Bryssel och som redan översänts till kommissionen,

–   med beaktande av sina resolutioner av den 23 juni 2005 om informationssamhället(3) och av den 1 december 2005 om marknader på området för elektronisk kommunikation 2004(4) och

–   med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för kultur och utbildning, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-0036/2006), samt av följande skäl:

A.  EU kommer inte att kunna nå Lissabonmålen om inte medlemsstaterna vidtar handfasta åtgärder för att helt och fullt genomföra i2010-strategin.

B.  En första översyn av de 25 nationella reformprogrammen ger vid handen att medlemsstaterna i sina program generellt sett antagit den utmaning som FoU och innovation innebär och att flertalet medlemsstater dessutom anser att e-förvaltning är ett bra sätt att få till stånd ökad effektivitet i den offentliga förvaltningen och de offentliga tjänsterna.

C.  Tillsammans med kommissionen bär också medlemsstaterna och andra berörda parter ansvaret för att initiativet i2010 lyckas.

D.  Att den nuvarande ramen genomförs på rätt sätt och i rätt tid är en väsentlig förutsättning för en öppen, konkurrenskraftig och innovativ marknad för elektroniska kommunikationstjänster. Införlivandet och genomförandet av denna ram varierar emellertid kraftigt mellan medlemsstaterna.

E.  EU ligger efter inom forskningen som rör informations- och kommunikationsteknik (IKT). Investeringarna på detta område uppgår till endast 80 EUR per capita inom EU – jämfört med 350 EUR i Japan och 400 EUR i Förenta staterna – och för att hinna i fatt dessa länder måste EU investera mera i forskning och innovation och uppmuntra medlemsstaterna att öka sina utgifter för forskning och innovation inom IKT.

F.  För att man skall få fullt utbyte av de fördelar som forskning och innovation erbjuder måste enskilda personer, offentliga tjänster och företag, framför allt de små och medelstora företagen, satsa på IKT.

G.  Antalet bredbandsabonnenter har närapå fördubblats under de senaste två åren. Ändå har avlägset belägna områden och landsbygdsområden det sämre ställt i detta hänseende, eftersom utvecklingen koncentreras till tätbebyggda områden.

H.  Alla måste få möjlighet att dra nytta av IKT, även grupper med olika utbildning, social ställning, kön och ålder.

I.  Alla medborgare har rätt till fri och tillgänglig media med ett diversifierat innehåll av hög kvalitet.

J.  Kommissionen måste säkerställa att jämställdhetsperspektivet beaktas vid utarbetandet av tekniska och rättsliga instrument. Dessutom bör kommissionen och medlemsstaterna vidta konkreta åtgärder för att öka antalet kvinnliga studenter på de tekniska områden som är kopplade till IKT samt säkerställa att kvinnor har tillträde till nya arbetstillfällen på IKT- och medieområdet på samtliga nivåer. Särskild uppmärksamhet bör ägnas situationen för kvinnor på landsbygden, på öar, i bergsområden och i geografiskt avlägset belägna områden samt andra kvinnor i utsatta situationer.

K.  Europaparlamentet konstaterar att en god förvaltning av IKT och informationssamhället kan bidra till att minska de sociala skillnaderna, överbrygga den digitala klyftan och främja den sociala och territoriella sammanhållningen.

L.  Den digitala konvergensen kan ge konsumenterna tillgång till ett stort utbud av förbättrade tjänster och rikt innehåll. Man måste därför förbättra och stärka en säker infrastruktur och skapa en gynnsam och säker miljö som stimulerar till en konkurrensfrämjande användning av dessa tjänster.

M.  IKT kan få såväl en positiv direkt inverkan på miljön som indirekta sociala och ekonomiska konsekvenser.

N.  Radiospektrumet är en nyckelresurs för många viktiga tjänster i samhället. Om det används effektivt och konsekvent kan det därför bidra till att Lissabonmålen uppnås, under förutsättning att tjänster av allmänt ekonomiskt intresse ges tillräcklig spektrumtilldelning och lämpligt skydd mot interferenser, eftersom tillväxten, konkurrenskraften och sysselsättningen på så vis stimuleras optimalt.

O.  En förutsättning för att Lissabonmålen skall kunna uppnås är att medlemsstaterna och företagen gör klara, konkreta och enhetliga satsningar på IKT.

P.  Det är ett absolut villkor att medlemsstaterna vinnlägger sig om tillräckligt flexibla regler som stöder de medborgerliga rättigheterna samt erbjuder aktörerna inom denna sektor en god grund för utsläppande av innovationer på marknaden.

1.  Europaparlamentet anser att friheten att tillgå och använda kunskap är det främsta kriteriet för att möjliggöra den demokratiska utveckling och de nödvändiga tekniska innovationer inom ramen för kunskapssamhället som efterlystes i Lissabon.

2.  Europaparlamentet anser att överbryggandet av den digitala klyftan är en förutsättning för att alla medborgare skall få tillgång till, utnyttja och delta i kunskapsproduktionen och en kulturell och industriell nedgång i hela EU på så sätt förhindras.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se medborgarna inte bara som passiva konsumenter av digitalt innehåll utan även som producenter av kunskap samt att utarbeta ett program och en gynnsam rättslig ram som kan göra dem till aktiva deltagare i kunskapssamhället och på så vis bidra till att uppnå Lissabonmålen.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid reformen av lagstiftningen om IKT inta en konkret, innovativ och framtidsinriktad hållning. Denna lagstiftning måste ses som en betydligt större helhet än vad som framgår av kommissionens meddelande och även omfatta konsumenternas och användarnas rättigheter. Parlamentet anser att alla eventuella ytterligare förslag måste innehålla tydliga definitioner av de begrepp som kommissionen använder – "informationssamhällets tjänster", "medier", "medietjänster" och "audiovisuella tjänster".

5.  Europaparlamentet insisterar på att all gemenskapslagstiftning om IKT måste vara neutral i förhållande till tekniken, så att nya uppfinningar och nya aktörer kan komma ut på marknaden så lätt som möjligt.

6.  Europaparlamentet noterar att övergången från analoga till digitala system gynnar en ökad variation bland spridningssätten. Denna övergång måste ske inom ramen för en samordnad politik och ett lämpligt regelverk, så att man kan motverka den likriktning som mediekoncentration kan leda till.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att satsa mer på att använda IKT inom den offentliga sektorns tjänster, t.ex. hälso- och sjukvård, utbildning och offentlig förvaltning, där IKT kan göra det lättare att bemöta framtida behov av samhällstjänster, samt att samarbeta för att utveckla alleuropeiska tjänster.

8.  Europaparlamentet anser att de offentliga tjänsterna inom informationssamhället måste anpassas till enskilda användares och gruppers allt mer sofistikerade behov. De bör därför utgå från att från sektorns sida tillgodose dessa behov på lämpligt sätt i syfte att skapa effektiva och skräddarsydda tjänster.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och företagen att uppmuntra till ökade investeringar i IKT i syfte att minska eftersläpningen i fråga om prestanda jämfört med våra konkurrenter, mot bakgrund av att investeringar i IKT är en av de mest betydande faktorerna för tillväxt och produktivitet.

10.  Europaparlamentet konstaterar att IKT är ett av de viktigaste redskapen för att omvandla utvecklingsländer till världsmakter.

11.  Europaparlamentet oroar sig emellertid för att kommissionen fortfarande utformar sin strategi och politik för sysselsättningsskapande på grundval av belägg som är ringa eller inte alls statistiskt tillförlitliga. Parlamentet erinrar om att IKT:s siffermässiga tillväxt inte alltid kommit till uttryck i form av en motsvarande sysselsättningsökning och att sysselsättningstalen i EU för närvarande är sju procentenheter lägre än i Lissabonmålen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att göra ingående statistiska analyser av hur teknikens utveckling påverkar arbetsmarknaden för IKT inom EU.

12.  Europaparlamentet påminner om vikten av digital konvergens och förordar ett undanröjande av hindren för enskilda länders ekonomiska, sociala och kulturella utveckling, ett mål som fastställdes vid 2005 års världstoppmöte om informationssamhället (Tunisåtagandet av den 18 november 2005).

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att i samband med utvärderingen av medlemsstaternas stabilitets- och konvergensprogram noggrant undersöka IKT:s betydelse och roll när det gäller ekonomisk tillväxt, sysselsättning och EMU.

14.  Europaparlamentet erinrar om att målen för i2010-informationssamhället och Lissabonagendan förutsätter att dessa på lämpligt sätt återspeglas i EU:s budgetplan för 2007–2013.

15.  Europaparlamentet påminner om vikten för små och medelstora företag, nystartade företag och IKT-sektorn i allmänhet av öppna och likvida kapitalmarknader som sänker lånekostnaderna. Parlamentet stöder i synnerhet mikrolån och andra former av riskkapital.

16.  Europaparlamentet vill uppmärksamma EU:s fortsatta och allvarliga brist på företagsamhet och risktagarkultur. Parlamentet begär att de administrativa bördorna för små och medelstora företag och nystartade företag avskaffas samt att det ges ekonomiska lättnader i startfasen.

17.  Europaparlamentet erinrar om i2010-informationssamhälleta betydelse när det gäller att bekämpa regional och social obalans i medlemsstaterna, vilket betonades i kommissionens meddelande med titeln "En sammanhållningspolitik för att stödja tillväxt och sysselsättning: Gemenskapens strategiska riktlinjer för perioden 2007–2013" (KOM(2005)0299).

Mål 1: Ett gemensamt europeiskt informationsområde

18.  Europaparlamentet påpekar att det för tillväxten och utvecklingen inom EU är lika viktigt att låta befintlig kunskap och teknik komma till användning på bred basis inom alla verksamheter och branscher, inom såväl den offentliga förvaltningen som näringslivet och i medborgarnas vardagsliv, – det vill säga att informationssamhället blir en del av vår vardag – som att skapa ny kunskap om IKT.

19.  Europaparlamentet framhåller att i2010-programmet är ett viktigt steg i framväxten av ett informationssamhälle som ger alla möjlighet att bli dels deltagare genom tillgång till teknik och kunskap, dels användare genom att använda sig av interaktivitet och de nya former av social interaktion som erbjuds av nätverken, dels kritisk medborgare genom att utnyttja sin valfrihet. Parlamentet påpekar att informationssamhället medför ett nytt ansvar för dem som förmedlar information och kommunikation. Det medför också nya möjligheter för medborgarna, särskilt svaga grupper i samhället (äldre, funktionshindrade personer, isolerade personer, personer med sociala svårigheter osv.), att utöva sina rättigheter, vilket gör att de kan dra full nytta av den nya teknikens utbredning. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och medlemsstaterna att bidra till att göra tekniken mer tillgänglig för medborgarna och till att den uppfyller samhällets moraliska krav.

20.  Europaparlamentet stöder i2010 i dess egenskap av ett nytt strategiskt redskap för alla IKT-relaterade initiativ inom EU. Parlamentet rekommenderar att man beaktar att det inte går att utveckla ett gemensamt europeiskt informationsområde utan att ta hänsyn till den internationella utvecklingen på detta område.

21.  Europaparlamentet insisterar på att man måste ta hänsyn till den övergripande karaktären hos IKT, vilket ställer krav på samarbete och samordning mellan EU:s olika verksamheter och på medlemsstatsnivå samt på incitament för aktörerna i branschen för att ta fram och dra nytta av innovationer.

22.  Europaparlamentet insisterar på att gemenskapslagstiftningen och den nationella lagstiftningen måste stödja konkurrensen i enlighet med IKT:s övergripande karaktär och motverka uppkomsten och bevarandet av vertikala strukturer som skadar konkurrensen och hindrar innovation. Parlamentet påpekar att vertikala strukturer kan göra det omöjligt för konsumenterna att dra nytta av konkurrensen.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ställa upp som mål att lagstiftningen på detta område skall bli flexibel och enkel och genomföras snarast möjligt vid samma tidpunkt samt att den snabbt anpassas till nya behov till följd av den tekniska utvecklingen. Parlamentet anser att denna lagstiftning bör gynna utvecklingen av ny kunskap och ny teknik samt främja investeringar i IKT i fråga om innehållsproduktion, utrustning, nätverk och nättjänster, liksom konkurrensen, utnyttjandet av IKT och informationssäkerheten samt sist men inte minst stödja små och medelstora företag så att de kan spela en nyckelroll på detta område.

24.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen är skyldig att garantera och uppmuntra mediepluralism genom tolkning och tillämpning av normerna för de elektroniska mediernas infrastruktur. Parlamentet påminner om att den redan flera gånger uppmanat kommissionen att utarbeta en grönbok om ägarkoncentrationen inom medierna och om respekten för principerna om informationsfrihet och pluralism. Detta skulle uppmuntra till en debatt om de underliggande frågorna vid en tidpunkt med stora tekniska och marknadsmässiga förändringar, och parlamentet beklagar att någon sådan grönbok inte nämns i arbetsplanen i2010. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en lagstiftningsram för Internet med tanke på att det är det grundläggande redskapet för en informationsbaserad ekonomi.

25.  Europaparlamentet insisterar på att man inom lagstiftningen bör ta sikte på en snabbare utveckling av informationssamhället och en ökad mångfald samt på att dess nytta skall spridas till hela samhället.

26.  Europaparlamentet påpekar att det är extremt viktigt att människor garanteras största möjliga tillgång, via teknik som de själva valt, till innehåll och tjänster av hög kvalitet inom de begränsningar som omständigheterna medför. Parlamentet noterar vidare att användarna (konsumenter, medborgare) är beredda att börja använda nya tjänster och tekniska redskap endast om de anser att det går tillräckligt lätt att använda dem och innehållet är meningsfullt.

27.  Europaparlamentet påminner om att bredbands- och trådlösa förbindelser måste tillhandahållas överallt för att vi skall kunna få ett effektivt informationssamhälle i vår vardag (ubiquitous society), något som i sin tur kräver förstärkta insatser på medlemsstatsnivå, att gemensamma projekt främjas och görs till föremål för investeringar, att upphovsrätten tryggas och att digitaliseringen av medierna främjas. Användarna måste dessutom kunna byta leverantör utan att ändra e-postadress.

28.  Europaparlamentet konstaterar att bredband är en förutsättning för att informationssamhället skall bli en del av vår vardag och därför måste bli ett uttalat mål för medlemsstaternas och deras regioners konvergering.

29.  Europaparlamentet påminner om att en övergång till ett informationssamhälle i vår vardag också kommer att främja den hållbara utveckling som EU engagerat sig i. Parlamentet anser att IKT skulle kunna minska belastningen på miljön och användningen av naturtillgångar samt främja en social utveckling.

30.  Europaparlamentet noterar den växande roll som immateriella rättigheter kommit att spela som ett handelspolitiskt verktyg i samband med frågor kring frihandel och begär att det vidtas åtgärder för att skydda upphovsrätten och bekämpa olagligt och piratkopierat innehåll. Endast på så vis kan man trygga och främja en utveckling av innehållet. Parlamentet varnar för den växande tendensen i Förenta staterna att använda patent- och upphovsrättslagstiftningen som ett medel i en protektionistisk handelspolitik.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa tydliga åtgärder mot skadligt innehåll och att i detta sammanhang bland annat stärka rollen för Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med översynen av lagstiftningen införa åtgärder för att i samverkan med andra aktörer, exempelvis Världshälsoorganisationen, säkerställa att försiktighetsprincipen tillämpas i frågor om hälsa, konsumentskydd och miljöskydd.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med översynen av lagstiftningen fastställa kvalitetskriterier, exempelvis kriterier för skydd av barn och fria konsumentval.

34.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att kommissionen antagit ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television (KOM(2005)0646), som syftar till att modernisera direktivet om "television utan gränser", något som absolut behövs i takt med att EU utvecklas till ett europeiskt informationssamhälle. Parlamentet understryker att direktivet måste anpassas till förändringarna i en konvergerande medievärld, och detta måste vederbörligen beaktas i samband med frågan om dess räckvidd. Vidare konstaterar parlamentet att detta torde bidra till en gynnsam miljö för Europas industri, så att onödiga regler kommer bort och utvecklingen går i riktning mot ett vardagens informationssamhälle. Dessutom konstaterar parlamentet att de kopplingar mellan innehållsreglering och infrastrukturreglering som bekräftas i den rättsliga ramen för elektroniska kommunikationer har visat sig vara värdefulla och bör behållas i framtiden.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast föreslå konkreta åtgärder för att stödja och underlätta skapandet och spridandet av europeiskt innehåll. Parlamentet anser att de nuvarande programmens fortgång måste garanteras och att det måste lyftas fram att dessa program är oumbärliga för informationssamhällets utveckling. Parlamentet insisterar på att Europaomfattande distributionssystem såsom EuroNews måste stödjas. Vidare framhåller parlamentet att produktion av innehåll som respekterar den kulturella och språkliga mångfalden innebär en möjlighet att främja ny kompetens och nya arbetstillfällen, framför allt på design- och idéområdet, inom de 25 medlemsstaterna. Parlamentet framhåller dessutom att dessa nya yrken bör ges möjlighet att utvecklas inom ett harmoniserat regelverk med garantier för ekonomisk trygghet och rättssäkerhet.

36.  Europaparlamentet anser att ett marknadsbaserat grepp på frågor som har med radiospektrum att göra skulle kräva stöd från tillsynsmyndigheter, operatörer och andra aktörer och avråder från att överlåta radiospektrumpolitiken helt till marknadskrafterna. Parlamentet anser dock att bestämmelserna om spektrumet bör hålla jämna steg med mycket snabbt föränderliga marknadskrav på ett flexibelt och effektivt sätt. De eventuella förändringarna bör bygga på en genomgripande analys av nuvarande problem där man tar vederbörlig hänsyn till medlemsstaternas intressen, och i detta sammanhang bör man alltid se till att skapa tillräcklig frihet från interferens. Parlamentet konstaterar att de priser som betalats vid auktioner med 3G-spektrum fördröjt införandet av tredje generationens mobiltelefonnät och att man måste förhindra att någonting sådant upprepas.

37.  Europaparlamentet anser att det viktigaste i radiospektrumpolitiken är att sträva efter flexibla regler och en lämplig och tillräcklig harmonisering av frekvenserna på unionsnivå. Parlamentet påpekar att förvaltningen av radiospektrum måste syfta till att underlätta markandstillträdet i största möjliga mån för nya innovationer och aktörer, inbegripet regioner, och till att gemenskapsmedier så lätt som möjligt skall kunna utvecklas samt uppmanar kommissionen att lägga fram lämpliga förslag på detta område. Dessutom noterar parlamentet att det är oerhört viktigt i en digital miljö att reglerna om interferens följs.

38.  Europaparlamentet påminner om att en utveckling av nätsäkerheten är en ovillkorlig förutsättning för ett ökat förtroende för alla kommunikationstjänster, kommersiella tjänster och e-förvaltningstjänsterna. Parlamentet uppmanar till ökad nätsäkerhet med hjälp av tekniska medel, lagstiftning och upplysning, till exempel genom utarbetandet av en Europaomfattande strategi för informationssäkerhet och införandet av en årlig europeisk informationssäkerhetsdag för att öka allmänhetens medvetenhet om informationssäkerhet, samtidigt som denna säkerhet inte får begränsa yttrandefriheten och de medborgerliga rättigheterna. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om att under 2006 lansera en strategi för ett säkert informationssamhälle för att stärka både investerarnas och användarnas förtroende för Internettjänsternas tillförlitlighet och som ett sätt att ta itu med såväl bedrägerier (vid köp) som olagligt och skadligt innehåll (för att skydda minderåriga, människors värdighet och rätten till privatliv) samt tekniska brister (för att garantera en effektiv användning av IKT).

39.  Europaparlamentet erinrar om att industri- och konkurrenspolitiken bör stöda unionens innovationsindustri. Parlamentet påpekar att detta förutsätter en flexibel och stimulerande lagstiftningsbas.

40.  Europaparlamentet påminner om att den sektorsspecifika regleringen av IKT-industrin ursprungligen infördes som en övergångslösning för öppnandet av marknaderna och att man på medellång sikt måste gå över till att enbart tillämpa de allmänna konkurrensreglerna.

41.  Europaparlamentet poängterar att regleringen och andra åtgärder från myndighetshåll inte får leda till att vissa former av teknik gynnas på bekostnad av andra, utan regleringen måste vara neutral med avseende på tekniken.

42.  Europaparlamentet framhåller vikten av att de tekniska förutsättningarna är uppfyllda för att man skall kunna garantera icke-diskriminerande tillgång till informationssamhällets innehåll och för att förhindra att det bildas en digital klyfta inom EU. Parlamentet upprepar därför sina krav på att det utarbetas öppna och driftskompatibla normer, inte minst när det gäller gränssnitt för tillämpningsprogram, i enlighet med artikel 18 i ramdirektivet.

43.  Europaparlamentet konstaterar att det betyder mycket för EU:s ställning inom världsekonomin att unionen har en god handelsbalans i fråga om IKT. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast i september 2006 lägga fram en fullständig och analytisk översikt av EU:s starka och svaga sidor inom alla IKT-relaterade sektorer.

Mål 2: Investeringarna i forskning och innovation

44.  Europaparlamentet framhåller att en innovativ IKT-sektor är en absolut förutsättning för ekonomisk tillväxt och sysselsättningsskapande inom unionen, särskilt inom andra branscher och tjänster.

45.  Europaparlamentet erinrar om att IKT förändrat företagens sätt att verka globalt och att företagen drar nytta av innovationer som exempelvis utility computing (tillhandahållande av IKT-resurser som följer affärsverksamhetens skiftande behov), programvaruutveckling och ny arkitektur för nättjänster. Parlamentet uppmanar EU att skapa en miljö som gynnar innovation, i syfte att garantera EU fortsatt stark konkurrenskraft.

46.  Europaparlamentet efterfrågar ett snabbt antagande av sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling samt programmet för konkurrenskraft och innovation för perioden 2007–2013. Båda dessa program måste erbjuda tillräckliga ekonomiska resurser för att stödja IKT som en drivkraft för konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning. Parlamentet framhåller att stor vikt måste läggas vid att stärka företagandet, i synnerhet små och medelstora företag och framför allt inom sektorer som gynnas av den nya informations- och kommunikationstekniken.

47.  Europaparlamentet begär att kommissionen och medlemsstaterna vidtar konkreta åtgärder för att dra nytta av de möjligheter IKT för med sig, för att därigenom förhindra att arbetstillfällen utlokaliseras till låglöneländer och få till stånd så hög tillväxt och sysselsättning som möjligt. Parlamentet anser att man måste höja investeringsgraden för att uppnå Barcelonamålet på 3 % av BNP och att på längre sikt se till att den permanent ligger kvar på globala konkurrensnivåer.

48.  Europaparlamentet anser att EU:s ekonomiska framtid ligger i en större tillväxt av arbetsproduktiviteten.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att senast i september 2006 tillhandahålla parlamentet en analys av hur IKT-ekonomin bidrar till högre tillväxt i de olika medlemsstaterna och regionerna inom EU.

50.  Europaparlamentet konstaterar att man måste vidta åtgärder på unionsnivå för att undanröja hindren för utvecklingen av nästa generation av nätverk. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta denna fråga vid sin kommande översyn av gemenskapslagstiftningen om elektroniska kommunikationer.

51.  Europaparlamentet påpekar att det faller sig naturligt för gemenskapen att tillämpa IKT på områden som språk och välståndsteknik och att detta erbjuder synnerligen stora möjligheter till tillämpningar på ett globalt plan. Parlamentet uppmanar unionen och medlemsstaterna att stöda forskningen på dessa områden.

52.  Europaparlamentet rekommenderar att ökad uppmärksamhet ägnas frågan om hur IKT bidrar till att skapa ett öppet och kunskapsbaserat samhälle och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa en mer enhetlig strategi för standarder för IKT-utbildningen.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att söka efter konkreta sätt att främja bildandet av nätverk mellan alla betydande aktörer (storföretag och små och medelstora företag, offentliga myndigheter och forskningsinstitutioner) och att öka deras möjligheter att delta i genomförandet av projekt och att dra nytta av dessa.

54.  Europaparlamentet erinrar om EU:s åtaganden avseende innovation och forskning, som fastställdes i kommissionens integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning (2005−2008) (KOM(2005)0141) och begär att riktlinjerna konsekvent genomförs i samband med den reformagenda som beslutades i Lissabon.

55.  Europaparlamentet tror på enklare nationella skattesystem som skapar incitament för investeringar i IKT och FoU. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens förslag att inrätta en gemensam konsoliderad skattebas för företag.

Mål 3: Ett gemensamt europeiskt informationssamhälle

56.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att med hjälp av sina nationella reformprogram fastställa prioriteringar för informationssamhället, intensifiera sina insatser på detta område och årligen rapportera om hur reformprogrammen fortskrider, med detaljerade uppgifter om såväl utvecklingen av indikatorer för informationssamhället som programmens användbarhet ur social och ekonomisk synvinkel.

57.  Europaparlamentet påminner om att ett framgångsrikt genomförande av hela i2010-strategin är beroende av i vilken mån den lyckas nå ut till samtliga europeiska medborgare. Regionerna spelar en avgörande roll för uppnåendet av detta mål och måste därför aktiveras och stärkas ytterligare för att kunna ta viktiga initiativ till regional konvergens och sammanhållning genom att överbrygga den digitala klyftan.

58.  Europaparlamentet påpekar att socialförsäkringsskyddet, sjukvården och välfärden är nyckelsektorer i utvecklingen av informationssamhället.

59.  Europaparlamentet påpekar att de offentliga tjänsterna och public service-verksamheten spelar en viktig roll för länderna och näringslivet, eftersom de bidrar till social sammanhållning, en demokratisk debatt och pluralism i Europa. Parlamentet framhåller att en europeisk rättslig ram för informations- och kommunikationssamhället måste sörja för att public service-verksamheten kan delta i den tekniska och samhälleliga utvecklingen och fortsätta att fullgöra sitt samhällsuppdrag.

60.  Europaparlamentet påpekar att public service-sändningar också i fortsättningen kommer att ha en viktig funktion att fylla för att garantera en opartisk och allmänt tillgänglig informationsförmedling av hög kvalitet i vardagens informationssamhälle. Parlamentet betonar vikten av att public service-verksamheten garanteras tillträde till framtidens plattformar.

61.  Europaparlamentet betonar vikten av att garantera alla rätten till tillgång till lämplig utbildning i att utnyttja medierna – framför allt de elektroniska medier som förmedlar bilder och all ny interaktiv och digital teknik – för att förhindra nya former av social och kulturell utestängning. Parlamentet anser också att lika tillgång till en fritt tillgänglig universell mediemiljö med ett diversifierat innehåll av hög kvalitet är en grundläggande rättighet för de europeiska medborgarna. Parlamentet framhåller i detta sammanhang den roll som public service-sändningar spelar för den sociala sammanhållningen, den demokratiska debatten och mångfalden i Europa och kräver att dessa sändningar tryggas även i framtiden.

62.  Europaparlamentet anser att stor vikt måste läggas vid interoperabilitet och bästa praxis i samband med elektroniska tjänster som den offentliga sektorn erbjuder privatpersoner och företag i bl.a skatte-, hälso-, försäkrings- och pensionsfrågor. Syftet är att underlätta för de europeiska medborgarna att fritt och obehindrat röra sig, etablera sig och arbeta i alla medlemsstater.

63.  Europaparlamentet uppmanar de nationella regeringarna att genomföra i2010-initiativ och i2010-program vid reformen av sina offentliga förvaltningar i syfte att ge sina små och medelstora företag samt sina medborgare bättre, effektivare och mer lättillgängliga tjänster.

64.  Europaparlamentet framhåller de möjligheter som IKT erbjuder, men även de institutionella förändringar som måste göras till förmån för en elektronisk demokrati där de europeiska medborgarna kan delta i beslutsfattandet på elektronisk väg, och efterlyser främjande åtgärder i denna riktning.

65.  Europaparlamentet påminner om att ökat deltagande från medborgarnas sida också förutsätter investeringar i de färdigheter som européerna behöver för att kunna fungera i informationssamhället. Parlamentet efterfrågar konkreta åtgärder till förmån för en utveckling av IKT-färdigheterna och anser att man bör öka allmänhetens medvetenhet om de nya möjligheter som IKT erbjuder även via de traditionella kanalerna för informationsförmedling, genom att informera om fördelarna med e-förvaltning och på det sättet uppmuntra människor att använda de nya tjänsterna.

66.  Europaparlamentet betonar att över hälften av EU:s befolkning inte kan dra full nytta av IKT. Parlamentet insisterar på att IKT även medför behov av investeringar i humankapital för att främja kreativitet via större budgetar för utbildning och kultur. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ att främja datakunskaper genom utbildning och olika fortbildningsprogram, då detta leder till att IKT-produkter och IKT-tjänster blir mer tillgängliga.

67.  Europaparlamentet framhåller den avgörande roll som den specifika IKT-utbildningen spelar för såväl skolungdom som inom ramen för ett livslångt lärande, i synnerhet för kvinnor, på ett sätt som gör att människor känner till den senaste utvecklingen och kan använda den nya tekniken för sina yrkesmässiga och privata behov.

68.  Europaparlamentet påpekar att man med tanke på den ökande genomsnittsåldern bland Europas befolkning bör investera i produktutveckling, framför allt i principen om design för alla, alltså i första hand i lämpliga lösningar vad gäller teknik, tjänster och miljö. Parlamentet begär att särskild hänsyn ägnas behoven hos särskilda grupper såsom äldre och funktionshindrade personer. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda sin kommande integrationsstrategi för detta ändamål.

69.  Europaparlamentet begär att medlemsstaterna vidtar ytterligare åtgärder för att trygga tillgängligheten till offentliga tjänster på elektronisk väg, oavsett ort, tid och förmögenhet.

70.  Europaparlamentet erinrar om att rätten till information tillkommer alla unionsmedborgare. Parlamentet uppmanar kommissionen att skynda på det delaktighetsinitiativ som planerats för 2008 för att bemöta utmaningarna om digital läskunnighet, åldrande, e-tillgänglighet, geografiska skillnader och garanterade sociala tjänster till alla. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt ta fram ett förslag om medborgerliga och grundläggande rättigheter i digitalåldern och uppmanar medlemsstaterna att se till att inte en enda medborgare eller konsument mot sin vilja går miste om tjänster som är oumbärliga i vardagens informationssamhälle.

71.  Europaparlamentet föreslår att de offentliga myndigheterna i Europa successivt antar en stadga om e-rättigheter som i egenskap av gemensamma principer och riktlinjer utgör den ram inom vilken medborgarna kan utöva dessa rättigheter. Målet skulle vara är att lyckas med en god förvaltning och att kunna garantera alla EU-medborgare ett fullständigt medborgarskap inom informationssamhället. Parlamentet föreslår att dessa principer skall få konkret form i åtgärder och genomförandeprogram på nationell och regional nivå med syftet att skapa ett konkurrenskraftigt och kompetent digitalt samhälle och trygga den sociala och territoriella sammanhållningen. Parlamentet konstaterar att rättvis och icke-diskriminerande tillgång till öppen, mångsidig och uttömmande information samt tjänster av hög kvalitet baserade på öppna och driftskompatibla standarder i en säker miljö oavsett vilken telekommunikationstjänst eller telekommunikationsplattform som används – från Internet till mobiltelefoner – utgör en viktig rättighet för att människor skall kunna utöva ett aktivt medborgarskap i en tid som präglas av informationstekniken och därför bör integreras i en stadga om e-rättigheter. Parlamentet anser att stadgan även bör omfatta rätten för alla medborgare att kunna förstå och interagera med berörda myndigheter och på så sätt bli delaktiga i beslutsfattandet och den politiska processen. När det gäller offentliga tjänster anser parlamentet att rationalisering, omdefiniering, insyn och tillgång är grundläggande förutsättningar för utvecklingen av ett aktivt medborgarskap.

72.  Europaparlamentet anser att medierna i dagens samhälle, på grund av den exceptionella tekniska utveckling som så radikalt förändrat dem, nu i hög grad kan påverka medborgarnas åsikter och beteende och därför är oupplösligt knutna till det demokratiska livet i varje land. Parlamentet framhåller dessutom att e-tillgängligheten måste baseras på de mänskliga rättigheterna. Vidare uppmanar parlamentet kommissionen att i sitt initiativ i2010 respektera dessa grundläggande värden hos den audiovisuella modellen och se till att den tar hänsyn till den speciella roll som de audiovisuella medierna – som på en och samma gång är både ekonomiska och kulturella tillgångar – måste spela för den kulturella mångfalden.

73.  Europaparlamentet poängterar den betydelse skyddet av privatlivet och informationssäkerheten har i informationssamhällets vardagsliv och erinrar om att lagstiftningen måste borga för att medborgarna och näringslivet får förtroende för det digitala innehållet och den digitala kommunikationen.

74.  Europaparlamentet understryker den ekonomiska och sociala betydelsen av att den digitala isoleringen bryts i landsbygdsområdena och framhåller att dessa områden kan bidra till att skapa regionalt, nationellt och europeiskt välstånd. Parlamentet anser det därför vara av avgörande betydelse att dessa områden kan dra nytta av den snabba utvecklingen på IKT-området i stället för att bli lidande av den.

75.  Europaparlamentet anser att medieundervisningen bör bestå i att ge medborgarna tekniska eller andra redskap från tidig ålder som gör det möjligt för dem att kritiskt tolka och till sin egen fördel använda den allt större mängden information och kommunikation, i enlighet med Europarådets rekommendation 1466 (2000). Parlamentet menar dessutom att medborgarna genom denna inlärningsprocess kommer att kunna utforma meddelanden och välja de lämpligaste medierna för sin kommunikation och på så sätt kunna utöva sin rätt till informations - och yttrandefrihet till fullo.

76.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att investera sina forskningsresurser i utvärderingen av hur informationssamhället påverkar samhället och kulturen i Europa.

77.  Europaparlamentet begär att man i en tid präglad av konvergens, rörlighet och interaktivitet vid alla politiska beslut – inbegripet EU:s – såväl när det rör sig om att fastställa en normativ ram för tjänster och innehåll som förmedlas genom de nya medierna som i samband med infrastrukturåtgärder, konkurrensrätt och stöd fullt ut respekterar Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och Unescos konvention om främjande av och skydd för mångfalden av kulturella uttryck av den 20 oktober 2005, enligt vilka medlemsstaterna är skyldiga att skydda och främja den kulturella mångfalden och där de audiovisuella mediernas dubbla karaktär som ekonomisk och kulturell tillgång betonas. Parlamentet påpekar att informationssamhället och IKT rätt förvaltade kan bli ett mycket användbart redskap för att stärka och skydda den kulturella och språkliga mångfalden.

78.  Europaparlamentet anser att den pågående debatten om EU:s framtid utgör ett mycket gott tillfälle att diskutera institutionella frågor i syfte att stärka och förtydliga den europeiska institutionella modellen och framför allt för institutionerna i allmänhet och kommissionen i synnerhet att arbeta för att tydligt visa att de bryr sig om de större demokratifrågorna och medborgarnas oro. Parlamentet välkomnar den möjlighet som perioden av eftertanke ger EU-institutionerna att med hjälp av lagstiftning komma till rätta med problemet med medborgarnas allt större oro och låta detta avspeglas i sin politik.

79.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att lägga fokus på jämställdhetsaspekten när det gäller IKT för att förhindra att den digitala revolutionen påverkar jämställdheten negativt eller vidmakthåller befintliga orättvisor och diskriminering. Parlamentet konstaterar att för att ett informationssamhälle baserat på principen om integrering och sammanhållning skall kunna skapas, hänsyn måste tas till den digitala klyftans många olika aspekter, i synnerhet jämställdhetsaspekten, som bör bli föremål för en särskild insats inom ramen för det framtida EU-initiativet för e-integrering. Vidare konstaterar parlamentet att den hotande sociala marginaliseringen till följd av oförmågan att använda den nya tekniken och informationstekniken drabbar kvinnor i oproportionerligt hög grad.

80.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en analys av gemenskapslagstiftningen, i den mån den berör informationssamhället, framför allt utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vidare uppmanar parlamentet kommissionen att upprätta en dialog med de viktigaste aktörerna på mediemarknaden i syfte att utarbeta en jämställdhetskodex för medierna samt att särskilt uppmärksamma den missbruket av den nya kommunikations- och informationstekniken för handel med kvinnor och barn och att främja alla rättsliga och tekniska initiativ som behövs för att bekämpa detta problem.

o
o   o

81.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

(1) EGT L 108, 24.4.2002, s. 33. (2) EUT L 77, 13.3.2004, s. 1. (3) Antagna texter, P6_TA(2005)0260. (4) Antagna texter, P6_TA(2005)0467.